010_HC_arsredovisning_2005 - Landstinget i Östergötland

Årsredovisning 2005 

Hjärtcentrum i Östergötland

Förvaltningsberättelse. 

Centrumchefens reflektion 


Vården på Hjärtcentrum håller glädjande nog en oförändrat hög kvalitet avseende såväl medicinska 

resultat som patienternas uppfattning om vård och behandling. Införandet av primär PCI 

för hela länet har medicinskt och ur ett vårdprocessperspektiv fungerat utmärkt och volymen 

har visat sig stämma väl med den inför planeringen antagna med undantag för att en större andel 

kommit under jourtid. 

Trots en betydande ”överproduktion” inom områdena koronarangio / PCI och elektrofysiologi / 

RF-ablation , speciellt mot E- och F-län , har väntetiderna inom dessa verksamhetsområden 

inte markant minskat jämfört med 2004 och åtminstone för elektrofysiologin kommer inte 

vårdgarantin att klaras fullt ut under 2006.Av remisstillflödet att döma behöver sannolikt produktionen 

även under 2006 överstiga den för året budgeterade inom dessa områden. 

Det finns alltså en tydlig obalans mellan å ena sidan nödvändig överproduktion för att klara 

kravet att uppfylla vårdgarantin och å andra sidan ramersättning. Inom centrum föreligger 

dessutom en imbalans mellan klinikerna med en vikande verksamhet för thoraxkirurgin och en 

ökande verksamhet för kardiologin. Denna utveckling är svår att hantera eftersom motsvarande 

personalförändringar är omöjliga att genomföra om jourverksamheten för thoraxkirurgin skall 

bibehållas. Även om efterfrågan på fr allt kranskärloperationer minskar så ökar patientfallens 

komplexitet och också insatserna jourtid. 

De kraftiga personalreduktioner som företogs under 2004 har visat sig orealistiska och centrum 

har under året tvingats öka antalet anställda. Till detta finns flera förklaringar, som var och en 

bidragit till behovet av personalförstärkning – övertagande av ansvaret för hela länets kärlkirurgi 

, införandet av primär PCI och slutligen en allmän överproduktion. 

Sjuktalen har ökat något och det är svårt att f.n. avgöra om detta är en tillfällighet eller ett uttryck 

för den ökade arbetsbelastningen / försämrade arbetsmiljön som noterats. Glädjande nog 

sjunker dock långtidsfrånvaron fortsatt och utfallet i landstingets stora medarbetarenkät tyder 

trots allt på en relativt bibehållen god arbetstrivsel. 

Centrum bedriver en omfattande forskning, som innefattas i två av de fem områden som utsetts 

till US strategiområden; även inom det som mer är att betrakta som verksamhetsutveckling är 

aktiviteten hög och möjligheterna stora. 

Både som en konsekvens av pågående och förestående verksamhetsutveckling som av centrums 

åldersstigna medicintekniska utrustning, som arbetar på övertid, står centrum inför ett mycket 

stort investeringsbehov. Förutom betydande kostnader krävs för detta ändamål mycket stora arbetsinsatser. 

Under 2005 har centrum inte klarat av detta till fullo, vilket medverkat till ett 

falskt alltför positivt resultat om minus 0.4 mkr. Detta innebär att verksamheten egentligen går 

med ett minus om 4-5 mkr och att investeringskostnaderna framöver blir än större. Centrum har 

ett behov av att diskutera med hsn hur såväl dessa som föreliggande ”överproduktion” skall 

hanteras. 

Christine Sonnhag. centrumchef

Presentation av Hjärtcentrum 


Hjärtcentrum i Östergötland (HC ) är ett kompetenscentrum avseende hjärt-kärlsjukdomar för 

sydöstra sjukvårdregionen och har för s.k. regionvård hela regionen som upptagsområde 

(980.000 inv). All sluten vård bedrives på Universitetssjukhuset i Linköping medan en del av 

den öppna vården även bedrives på Vrinnevisjukhuset i Norrköping ( kärlsjukdomar ). För s.k. 

länssjukvård utgörs upptagningsområdet för vissa åtgärder ( kärlkirurgi, invasiv / interventionell 

kardiologi ) av hela länet (416.000 inv) , för andra åtgärder ( ex kardiologisk öppen vård 

samt viss slutenvård ) endast centrala distriktet ( 163.000 inv). 

HC består av 3 kliniker: Fysiologiska kliniken, Kardiologiska kliniken och Thoraxkärlkliniken. 

Se organisationsskiss som bilaga. 

HC utreder och behandlar patienter med hjärt-kärlsjukdomar. I behandlingen ingår även såväl 

rehabilitering som sekundärprevention. Med undantag för hjärt-lungtransplantationer, barnhjärtkirurgi 

och enstaka andra mycket lågfrekventa behandlingar kan HC erbjuda alla etablerade 

metoder / åtgärder inom hjärta-kärlområdet. HC är ensamt sjukhus i landet att utföra kateterburen 

behandling av klaffelet mitralisstenos , s.k. PTMV. 

Fysiologiska kliniken är en medicinsk serviceenhet, vars verksamhet till ca 50 % är centrumintern 

och till 50 % riktar sig externt, fr allt till övriga sjukhuset och till primärvården centrala 

distriktet . Vissa delar och fr allt den nuklearmedicinska verksamheten är länsövergripande. 

Ett annat viktigt inslag i HCs verksamhet är forskning , utveckling och undervisning.

FAKTARUTA 

1) 

Omsättning (summa intäkter ) 2005 

441,2 

Resultat, mkr 2005 

-0,4 

Eget kapital 2005-12-31 

9,4 

Antal vårdplatser 2005 

91 

Antal vårddagar 2005 

20 678 

Antal operationer 2005 

1 961 

Antal sjukvårdande behandlingar 2005 

7 348 

Antal läkarbesök 2005 

8 070 

Antal anställda i heltidsmått 2005-12-31 486 

Total sjukfrånvaro 2005 

Lång sjukfrånvaro 2005 

Långtids-friska 2005-12-31 

Produktivitet 2005 jämfört med 2004 

Lönekostnadsutveckling 2005 jämfört med 2004 

Jourkostnadsutveckling 2005 jämfört med 2004 

Läkemedel öppenvård kostnadsutveckling 2005 jämfört med 2004 

Läkemedel rekvisition kostnadsutveckling 2005 jämfört med 2004 

Alla läkemedel kostnadsutveckling 2005 jämfört med 2004 


5,3% 

1,1% 

22,1% 

-3,2% 

5,8% 

11,4% 

28,6% 

42,5% 

40,9% 

1) Med omsättning avses samtliga verksamhetens intäkter exkl interna poster inom PE utom för HSN där summa intäkter 

= landstingsbidrag och för LS där summa intäkter = landstingsbidrag och ersättning för landstingsgemensamt och 

IT-gemensamt. 

Uppdrag och vision 

Hjärtcentrum är en enhet inom landstinget i Östergötland. 

Landstingets uppdrag är att i enlighet med lagen svara för östgötarnas hälso-och sjukvård. 

Landstingets i Östergötlands vision är att med utgångspunkt i sitt uppdrag medverka till att 

östgöten kan leva: 

- Ett friskt liv utan att drabbas av sjukkdomar som kan förebyggas. 

- Ett liv med god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande 

i sjukdom som kan behandlas. 

- Ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller i förmåga till aktivitet i det dagliga 

livet och delaktighet i samhällslivet 

- Ett liv med autonomi, värdighet och trygghet även om man drabbas av lång-varig 

svår ajukdom och / eller funktionsnedsättning. 

För att finansiera landstingets uppgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår till 

9,85% av den beskattningsbara inkomsten. 

Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare / producenter, som genomför den 

verksamhet som landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation 

är omfattande och uppgår till ca 11.000 medarbetare. Bruttoomslutningen år 2005 var 

ca 9 miljarder kronor.

Till detta uppdrag bidrar HC med sin vision : 


Genom hög kompetens och empati samt fruktbar forskning- utveckling i ett gott arbetsklimat erbjuder 

vi våra kunder den bästa tänkbara sjukvård och omvårdnad / utbildning – ”För hjärtat med 

hjärtat”. 

Omvärldsanalys och framtidsbedömning 

Den svenska befolkningen blir allt äldre; antalet 80-åringar och äldre är år 2005 490.000 och beräknas 

med oförändrad ökningstakt vara 760.000 år 2030. Detta kommer att ställa höga krav på 

framtidens sjukvård eftersom vi vet att sjukligheten stiger markant med åldern. 

Sedan början av 1900-talet har medellivslängden stigit med 25 år för kvinnor och 20 år för män; i 

det korta perspektivet har medellivslängden från 1987 till 1999 ökat med 3.3 år för kvinnor och 1.9 

år för män. Denna förlängda medellivslängd har framför allt åstadkommits genom insatser inom 

hjärtkärlsjukvården. Som exempel har dödligheten i hjärtinfarkt minskat drastiskt vilket dock inte 

betyder att sjukligheten i hjärtkärlsjukdomar minskar utan tvärtom ökar; incidensen och prevalensen 

av dessa sjukdomar är oförändrat hög och kommer med det ökande antalet äldre att stiga än 

mer. I såväl Socialstyrelsens Folkhälsorapport 2005 som i en nyligen publicerad rapport i Läkartidningen 

över ”Sjukdomsbördan i Sverige mätt med DALY ( Disability Adjusted Life Years ) ” 

domineras sjukdomsbördan för såväl män som kvinnor av hjärtkärlsjukdomar och neuropsykiatriska 

sjukdomar. Tillsammans med maligna sjukdomar och skador utgör dessa grupper 70 

% av landets totala sjukdomsbörda. 

Sjukligheten i hjärtkärlsjukdomar ökar således samtidigt som den medicintekniska utvecklingen 

gör det möjligt att erbjuda en effektivare behandling av allt fler tillstånd. 

Hjärtcentrum är med en genomtänkt och bred kompetens väl rustat att möta denna utveckling, som 

dock på några års sikt kommer att kräva en ökad numerär inom framför allt den elektrofysiologiska 

verksamheten och inom kärlkirurgin. Även ökade investeringar och kostnader för material är att 

vänta. 

Inom diagnostik kommer hjärt-MR, CT-angio och PET innebära en förfinad diagnostik men även 

att behovet av invasiv diagnostik ( koronarangiografi ) i viss mån minskar och att valet av rätt behandlingsmetod 

underlättas, ex. vis om PCI eller CABG mot ett kärlavsnitt ”lönar sig”. 

Inom thoraxkirurgin har vi, gemensamt med övriga svenska thoraxcentra , de sista åren sett en nedgång 

i antalet kranskärlsoperationer ( CABG ) som en följd av att antalet patienter, som kan åtgärdas 

med PCI ökat. Å andra sidan har de kvarvarande patienterna varit mer komplicerade och 

antalet klaffoperationer har ökat. Det är vår bedömning att nuvarande situation kommer att vara i 

stort sett stationär de närmaste åren; ”nedgången ” har nått sin kulmen och vi ser åter ett något ökat 

remissinflöde; behovet av lungkirurgi ökar och sannolikt kommer också verksamheten att belastas 

av nya operationsmetoder och därmed sammanhängande material för hjärtsvikt ( s.k. CorCap, nya 

typer av mekaniska cirkulationsstöd ). Det kommer också att bli ett krav / rutin att patienter som 

skall genomgå CABG eller klaffoperation och samtidigt har ett förmaksflimmer får detta åtgärdat 

med peroperativ ablation, vilket förlänger operationen och ställer krav på ny utrustning / material. 

Inom kärlkirurgin kommer kateteringrepp ( endovaskulära metoder ) i viss mån ersätta öppen kirurgi 

men framför allt tillkommer nya indikationer – screening för bukaortaaneurysm samt


åtgärdande av betydande men ännu asymptomatiska carotisstenoser i syfte att förhindra ett framtida 

insjuknande i stroke. 

Inom kardiologin har vi, såväl nationellt som inom sydöstra sjukvårdsregionen under slutet av 

1990- och början av 2000-talet, sett en kraftig utbyggnad av den interventionella kranskärlssjukvården. 

Detta betyder att regionens län nu i det närmaste är självförsörjande avseende PCI och att 

denna verksamhet för HCs vidkommande nu i stort sett endast omfattar E-län och nått en nivå vi 

tror kommer att vara bestående. I aktuellt avtal är dock volymerna underskattade och verksamheten 

inte tillräckligt ersatt , vilket måste diskuteras. 

De nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård genomgår för närvarande en revision / uppdatering. 

Med stöd av ökad evidens kan vi vänta en kraftigt ökad efterfrågan av : 

• biventrikulär pacemakerbehandling ( CRT ) vid vissa kriterier / former av hjärtsvikt 

• profylaktisk behandling med defibrillator ( ICD ) till vissa definierade högriskpatienter. 

• Förmaksflimmerablationer 

Samtliga dessa åtgärder kräver speciell kompetens, som för närvarande ur ett regionperspektiv endast 

finns på HC och vilken dessutom behöver förstärkas. Dessa verksamheter är inte bara starkt 

kompetenskrävande; varje ingrepp tar också lång tid och har höga kostnader för material, varför 

diskussioner om rimlig nivå / prioriteringar måste föras med HSN. 

Hjärtkärlsjukvården har varit och är således enligt ovan allt framgent föremål för en snabb utveckling. 

Befintlig verksamhet behöver få kostnadstäckning men ökade kostnader är också att vänta 

för utvidgad kompetensuppbyggnad, nya material och inte minst återinvesteringar av åldrad medicinteknisk 

utrustning . 

Redovisning av genomförd verksamhet 

Kund/ medborgarperspektiv 

Våra kunder är patienter, remittenter och studenter. 

Patienter. För medborgarna anordnades ett Öppet Hus april 2005 med olika föredragningar samt 

rundvandring på HC ( besök på olika stationer ) på programmet. Dagen blev välbesökt och uppskattad. 

Som vanligt har för vissa patientgrupper anordnats informationsträffar tillsammans med 

anhöriga. 

Av LiÖs patientenkäter under året kan utläsas att patienterna fortsatt är nöjda och har stort förtroende 

för centrums verksamhet. 

Målvärde > 90 %. 

Även för nyckeltalen ”bemötande” och ”helhetsintryck” uppnåddes målvärdena ( > 90 % nöjda ), 

medan omdömet var lägre för de betydligt mera komplexa frågorna om ”tillräcklig information ”


(beroende av informationstyp 72-93 % nöjda för HC, för LiÖ 65-81 % ) och ”delaktighet” ( 72 % 

nöjda för HC , för LiÖ 63 % ). 

Remittenter. Nätverket mellan länets kardiologer har förstärkts och man träffas regelbundet för 

framtagande av gemensamma riktlinjer / vårdprogram och med viljeinriktningen ett Hjärtcentrum i 

Östergötland inte bara omfattande kärlkirurgi utan också specialiserad hjärtsjukvård, kardiologi. 

Tillsammans med Ryhovs sjukhus har betydande arbete lagts ner på att värdera / utprova videokonferenssystem 

för ett ev inköp under 2006 och till vilket fler sjukhus har möjlighet att ansluta sig. 

Preoperativa thoraxronder mot H-län har funnit sina former. 

HCs kompetensstöd har i stort sett varit oförändrat med möjlighet till dygnet-runt-konsultation, 

vilken utnyttjas flitigt, samt ett utbud av kurstillfällen och utbildningsdagar för samtliga personalkategorier. 

Årets regionmöte anordnades av Jönköping. 

Som vanligt har HC inhämtat remittenternas synpunkter via enkät. Utfallet tyder på ett oförändrat 

högt remittentförtroende. 

Kardiologiska 

kliniken 

Thoraxkärlkliniken 

Samlat intryck av verksamheten 

4,5 

4,4 

4,6 

4,5 

4,5 

4,5 

4,4 

4,3 

0 1 2 3 4 5 

2002 2003 2004 2005 

Målvärde > 90 % nöjda ( medel 4.5 av 5 ) 

HC 

Uppfattning om kompetensstöd 

0 1 2 3 4 5 

2002 2003 2004 2005 

Studenter.HC har många olika typer av studerande , såväl studenter under grundutbildning som 

deltagare i olika typer av kurser och program ( utbildningsdagar, SK-kurser, 5-poängs högskolekurser 

för sköterskor mm ). I alla dessa används kursutvärderingar, som med nödvändighet måste 

utformas på olika sätt, varför det är omöjligt att presentera en sammanfattande utvärdering. Som 

regel erhåller kurser och utbildningsdagar mycket högt betyg. 

Utvärderingen av den kliniska placeringen kan inte fås fram för de medellånga utbildningarna då 

man haft problem med att ta fram resultat efter övergången till ett webbaserat formulär. 

För läkarstudenternas placering på kardiologiska kliniken, hösten 2005 erhålles fölande omdöme ( 

13 svar av 14 ) 

Underkänd (%) Godkänd (%) Väl godkänd (%) 

Introduktion - 46 54 

Handledning på avd - 38 62 

Onsdagsundervisning - 15 85 

Tjänstgöringen i sin helhet - 31 69 

vilket är en förbättring jämfört tidigare. 

4 

4,1 

4,4 

4,3


Analys och Bedömning av måluppfyllelse. Graden av måluppfyllelse är hög när det gäller patienter 

och remittenter och det förefaller som om centrums strategi att tillhandahålla tjänster som motsvarar 

kundernas behov och förväntningar fungerar för dessa grupper. Trots detta bör en översyn 

företas av hur patienter informeras och hur delaktighet skapas för att försöka öka patientnöjdheten 

avseende dessa parametrar. När det gäller studenterna krävs både en attitydförändring till handledning 

samt att tid måste avsättas för detta, det senare inte alltid helt enkelt i konkurrensen med angelägna 

och ofta akut uppkomna sjukvårduppgifter. Formerna för utvärdering av de kliniska placeringarna 

behöver dessutom ses över tillsammans med HU. 

Förnyelseperspektiv 

Verksamhets- och metodutveckling. Införandet av primär PCI – ett samarbete mellan HC och ambulanssjukvården- 

som innebär att alla patienter i länet med stor pågående hjärtinfarkt förs direkt 

till HC för kranskärlsröntgen och ballongvidgning ( ofta med stentinläggning ) efter förbehandling 

i ambulansen – har fungerat utmärkt . Antalet patienter har varit i överensstämmelse med beräknat 

men fler än beräknat har kommit jourtid; fördelningen mellan länsdelarna är någorlunda jämn, 

möjligen viss underrepresentation från östra distriktet. HC har härmed i icke obetydlig grad avlastat 

länets övriga sjukhus / HIA-avd. Verksamheten har blivit mycket uppmärksammad och HC har 

fått ta emot ett flertal studiebesök, även långväga sådana från Italien och Nederländerna. 

275 

250 

225 

200 

175 

150 

125 

100 

75 

50 

25 

0 

54 

100 

113 

Akut CABG 

12 

1 

Akut corai 

Landstinget Östergötland 

358 pat/365 dagar 

20050101-1231 

7 

25 

20 24 

10 4 

8 21 

5 

Rescue PCI 

Trombolys 

Motala 

Norrköping 

Linköping 

Ett antal patienter kom dessutom remitterade från regionen, fr allt F-län, så att totalantalet akut 

angiograferade patienter med hjärtinfarkt uppgick till 456. 

Totalt 12 mån: 

456 pat (saknar data 2 ViN jan) 

Medelålder 66 år 

Kvinnor 152/454 = 33 % 

Män 302/454 = 67 % 

> 75 år 130/454= 29 % 

Jourtid 287/454 = 63 % 

Kontorstid 167/454 = 37 % 

22-07 112/454 = 25 %


Kärlkirurgin omfattar såväl öppen kirurgi som s.k. endovaskulära ( kateterburna ) ingrepp. De senare 

har hittills huvudsakligen riktats mot förträngningar i benets artärer , s.k. PTA, som företagits 

med eller utan samtidig stentinläggning och som kan liknas vid PCI inom kranskärlssjukvården. 

Precis som i det initiala PCI-skedet har operatörerna huvudsakligen varit radiologer men allt eftersom 

den endovaskulära kärlkirurgin utvecklats på bekostnad av den öppna har behovet av kärlkirurger, 

som behärskar endovaskulär teknik blivit öppenbar, bl.a. för att driva utveckling och säkra 

kärlkirurgisk jourverksamhet. Under 2004-05 har resurser avsatts för att i såväl samarbete med 

BMC som externt centrum börja utbilda HCs kärlkirurger i denna teknik. Samtidigt har under året 

9 fall av aortadissektion /aneurysm behandlats med endovaskulär teknik, s.k. aortastentning – i vissa 

fall som alternativ till öppen kirurgi, i andra fall antingen som alternativ till remittering till annat 

centrum eller vid inoperabilitet som en sista utväg att hjälpa pat. En fortsatt utveckling av den endovaskulära 

tekniken är att vänta och med sannolikt kommer alltfler kärlområden att kunna åtgärdas 

med denna teknik i framtiden. 

Allt fler studier kommer som ger stöd åt evidensbasen för förmaksflimmerablationer. Flera studier 

är pågående och HC deltar i en randomiserad multinationell sådan som kommer att bidra till att ytterligare 

fastställa flimmerablationens roll i behandlingen av dessa svårt lidande patienter. Remissinflödet 

ökar stadigt redan nu och för att kunna möta ett förväntat ökat behov samt höja vår kompetens 

inom området utbildas sedan september 2005 en av centrums medarbetare under ett år vid 

ett utländskt centrum, Bordeaux. 

Ny och bättre metodik för operation av trattbröst har anammats, vilket krävt utbildning / studiebesök 

och inköp av nytt instrumentarium. 

Fysiologiska kliniken har i samarbete med CMIV arbetat med utvecklingen av kliniska hjärt-MRundersökningar 

för att fastställa metodik och frågeställningar. 

Efter politiskt beslut har under året inga åtgärder satts in för att initiera screeningprogram för bukaortaaneurysm. 

Förnyade diskussioner avses tas upp under 2006. 

Forskning. HC har ett omfattande program för forskning, vilket ”rullar på”. Centrum har en aktiv 

del i två av de fem på US utvalda strategiområdena- ”bildbehandling och visualisering” samt ”inflammation,atheroscleros 

och ischämisk hjärtsjukdom”. Nära samarbete finns såväl med andra institutioner 

som CMIV, CMT, IMT som med industrin och med andra kliniker / sjukhus. 

Mått/Nyckeltal Mål 

Nytillförda ext 

forskningsmedel, tkr 

FORSS-projekt, antal 

ALF-tilldelning, tkr 

Antal disputationer 

Antal nya docenter 

1) inkl strategimedel 

Resultat 

2003 

Resultat 

2004 

Resultat 

2005 

Öka 3 200 +3 600 2 840 +7 954 3 787 + 3 651 

=/öka 13 15 15 

=/öka 6 600 5 258 8 975 1) 

> 2 3 3 1 

> 1 0 0 1 

72 % av tilldelad ALF har utnyttjats ( målvärde 100 % ).


Övrigt. Arbetet med kardiologmodulen i processtödet Carath har fortsatt , framför allt för att säkerställa 

kommunikation och utbyte med de nationella kvalitetsregistren, och tas i provdrift under 

första halvåret 2006. 

Arbetet med planeringen av den s.k. Interventionsenheten har fortskridit enligt plan. 

Fysiologiska kliniken har tillsammans med BMC ingått i styrgruppen för upphandling av PET till 

US. 

Ett flertal medarbetare har med stöd från Inköp och MTÖ varit involverade i upphandlingar av nytt 

övervaknings- och telemetrisystem, som kommer att installeras under första halvåret 2006. 

Två nya angiografiutrustningar har, i väntan på att Intervenstionsenheten står klar hösten 2007, installerats 

i gamla lokaler. Tyvärr, med tanke på den endast tillfälliga lösningen, behövde dessa 

byggas om för omfattande belopp. 

Analys och Bedömning av måluppfyllelse. Centrum ser o driver flera utvecklingslinjer. Forskningsprogrammet 

är omfattande och långsiktigt . Målvärdena för uppsatta nyckeltal uppfylls inte i 

alla delar, vilket vi inte oroas av utan snarare finner naturligt men tanke på den långsiktighet som 

ligger i forskningens natur med ett naturligt olika utfall mellan enskilda år.Vi diskuterar större 

koncentration och fokusering på vissa särskilt framgångsrika områden men en alltför hård sådan 

styrning kan i gengäld medföra att ”små guldkorn” kan missas, varför vi ännu inte definitivt fastställt 

modell. För fortsatt framgång måste mer tid för forskning- och utveckling frigöras och bättre 

stödsystem för forskarna byggas upp. 

Processperspektiv 

Processbeskrivning. De viktigaste processerna är: 

Ischemisk hjärtsjukdom, inkluderande vård för hjärtinfarkt och kärlkramp, kranskärlsutredning och 

behandling med ballongvidgning ( PCI ), kranskärlskirurgi, sekundärprevention och rehabilitering 

inkl en omfattande öppen vård med sköterskebaserade mottagningar.. 

Rytmrubbning, inkluderande invasiv elektrofysiologisk utredning, behandling med kateterburen 

radiofrekvensablation, pacemaker eller inplanterbar defibrillator, behandling av förmaksflimmer 

och andra rytmrubbningar med antiarytmiska läkemedel eller elkonvertering. 

Klaffel, inkluderande preoperativ klaffelsutredning, klaffkirurgi samt perkutan mitralisvalvulotomi 

(PTMV) 

Hjärtsvikt, inkluderande preoperativ hjärttransplantationsutredning samt postoperativa kontroller 

med myokardbiospi etc. Även ev mekaniskt cirkulationsstöd i väntan på transplantation samt diagnostik 

och farmakologisk behandling av mindre allvarlig hjärtsvikt inklusive en omfattande öppenvård 

med sköterskebaserad hjärtsviktsmottagning. 

Kirurgisk behandling av maligna och icke maligna lungsjukdomar, vilka tidigare utretts på lungmedicinska 

kliniken på US eller lungmedicinska klinikerna i regionen, samt övrig allmän thoraxkirurgi. 

Kärlkirurgi, inkl utredning och operation/ endovaskulär behandling av atherosklerotisk artärsjukdom, 

aortaaneurysm, venös insufficiens.


Mellan processerna finns en betydande överlappning och inom samtliga huvudprocesser finns delprocesser, 

inkluderande en omfattande öppenvård. 

Inom samtliga processer bedrivs kontinuerligt förändrings- och utvecklingsarbete. 

För samtliga processer finns vårdprogram, ofta framtagna tillsammans med primärvården, och ett 

antal interna PM, som årligen uppdateras och finns på hemsidan. 

Fysiologiska kliniken har under året infört digital remisshantering inkl. svar. 

Tillsammans med närsjukvården i centrala distriktet har planer framtagits för förbättrade vårdprocesser 

för stroke – och hjärtsviktspatienter, ett arbete som således föregått 2006 års landstingsövergripande 

vårdprocessprogramarbete och förhoppningsvis kan komma till användning inom 

detta. 

I HC-internt projekt har vårdprocessen ”kritisk perifer ischemi ” analyserats, vilket lett till delvis 

förändrat arbetssätt men framför allt fastsställande av olika kriterier och rutiner. Vidare har processanalys 

gjorts avseende vad som sker när akuta thoraxoperationsfall kommer och / eller det råder 

plats- eller personalbrist.Många bra förslag framkom, flera av dem genomförda, andra under 

utredning. 

Patientsäkerhet. Det är centrums ambition att öka medarbetarnas benägenhet att rapportera avvikelser 

för att med dessa som utgångspunkt driva förbättringsarbete i syfte att öka patientsäkerheten. 

Så har också skett; 2005 registrerades i Synergi 451 avvikelser /iakttagelser mot 357 år 2004. Sannolikt 

beror denna ökning alltså på en ökad benägenhet att rapportera och mindre på att det är en 

faktisk ökning. 

Antal 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

3 

Avvikelse 

Antal registreringar 

Registrerade avvikelser 2005 

34 

Avvikelse - 

Arbetsskada 

8 

Avvikelse - 

Negativ 

händelse/Olycka 

163 

Avvikelse - 

Risk/Iakttagelse 

243 

Avvikelse - 

Tillbud 

”Behandlingstiden” har varit acceptabel som framgår av nedanstående diagram över ärendestatus; 

91 % av ärendena avslutade.

Ärendestatus på ärenden registrerade 2005 

3% 

1% 

5% 

91% 

Avslutat Godkänt Registrerat Under behandling 


Flest avvikelser finns registrerade inom områdena : diagnostik ( oftast teknik / IT ), läkemedelshantering 

samt vårddokumentationshantering, inkl informationsöverföring ( > 50 per kategori ). 

Under året har ytterligare 4 medarbetare gått den längre utbildningen i händelse- eller riskanalys, 

varför centrum nu har 8 medarbetare med lång utbildning ( 5 i händelseanalys, 3 i riskanalys ); ett 

större antal medarbetare har dessutom fått kortare utbildningar. 

Eftersom ofta flera kliniker och till och med centra är involverade i vårdkedjan för en patient har 

centrum under året först ”öppnat upp ” synergi mellan centrums ingående kliniker och senare mot 

NSC så att avvikelsesamordnarna kan följa hela ärendet, även om patient flyttats mellan kliniker / 

centrum. 

Under året har företagits 3 händelseanalyser, varav en blev ett Lex Maria-ärende. 

Vårdtiderna är oförändrade på kardiologiska klin (2.7 dag ), på thoraxkärlkliniken något längre ( 

6.9 mot 6.7 dag ), vilket vi bedömer hänger ihop med att såväl antalet akutfall samt antalet äldre 

ökat ( 4 resp 2 % ). 

Medicinska resultat. På HC finns resultatmått för ca 80 % av verksamheten. Centrum rapporterar 

till ett flertal nationella kvalitetsregister: 

RIKS-HIA för hjärtintensivvård 

SCAAR för kranskärlsröntgen och PCI 

Svenska hjärtkirurgiregistret 

SIR- svenska intensivvårdsregistret 

Swedvasc för kärlkirurgi 

Pacemaker- ICD 

GUCH för vuxna med medfödda hjärtfel. 

RiksSvikt 

Nationella ablationsregistret 

Sekundärpreventionsregistret (SEPHIA)


HC deltar aktivt i flertalet av dessa , antingen med ansvarig registerhållare eller i registrets styrgrupp. 

HCs målsättning är att de medicinska resultaten skall vara bättre än ett riksgenomsnitt – en målsättning 

som för närvarande uppfylls i de flesta fall. Mer detaljerad information kommer att finnas i 

Hjärtcentrums Verksamhets – och Kvalitetsrapport 2005, som just nu håller på att sammanställas. 

Tillgänglighet. Köer och väntetider registreras och följs fortlöpande. Situationen är inte helt tillfredställande 

som framgår av nedan diagram som visar faktiska väntetider under 2005 i relation till 

vårdgarantins mål ( alla mottagna för besök eller behandling inom 3 månader ). 

Korai/PCI inst ang


en lämplig produktionsnivå eftersom här finns en obalans mellan uppbyggnad och efterfrågan, vilken 

beräknas öka ytterligare. Med uppbyggnad avses såväl lokaler / utrustning ( antal lab ) för 

verksamheten som kompetensuppbyggnad hos personal ( läkare och sköterskor /BMA), vilken för 

högsta kompetens måste inhämtas från utlandet. Hjärtcentrum arbetar hårt med det senare; en läkare 

tillbringar just nu ett år på ett centrum i Bordeaux, men det kommer att dröja ända till 2007 

/2008 innan ytterligare lab för denna verksamhet kommer att kunna tas i bruk. 

Klinisk fysiologi omfattas inte av vårdgarantin men har ändå uppsatt som mål att inom samtliga 

områden klara undersökning inom 3 mån från mottagen remiss . Eftersom man haft problem med 

långa svarstider efter utförd undersökning har målet under året skärpts till att omfatta tid från mottagen 

remiss till avgivet svar. Via remittentkub har remittenterna under året erbjudits möjlighet att 

själva boka fler tider än tidigare. Fokusering på väntetider har lett till att dessa nu är kända och under 

året kortats trots en ökad produktion. Speciellt till nuklearmedicin noteras ett ökat remissinflöde 

som förklaring till att denna verksamhet ligger kvar med lite för långa väntetider, en situation 

som sannolikt kan förbättras i och med att kliniken nu lyckats nyrekrytera en nuklearmedicinsk 

specialist efter flera års läkarbrist. 

Duplex vener 

Duplex artärer 

Karotis 

Väntetider reg --> us resp reg --> svar 2005 

EKO 

Tromboser 

AEKG 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

Urodynamik 

Myokardscint 

Spirometri 

Lungscint 

Njurscint 

Lymfscint 

Målvärde 100% < 3 månader 

Andel reg-us < 3 månader 

Andel reg-svar < 3 månader 

I ett centrumövergripande projekt, remiss- och väntelistprojektet (REV-projektet), som startade 

sent 2004 och som fortfarande pågår, har centrums alla rutiner kring remiss- och väntelisthantering 

kartlagts i syfte att optimera rutinerna, förbättra hanteringen och finna samordningsvinster, samt 

för att identifiera områden, där det är möjligt att erbjuda patienterna ” tid direkt”. I kartläggningen 

har samtliga nyckelpersoner inom de berörda processerna deltagit. Under projektets gång har vissa 

”flaskhalsar” identifierats och rättats till. Projektet fortsätter nu med ett flertal förbättringsprojekt, 

bl.a. har några grupper inriktning mot införandet av VARP ( patientjournal 08 ). 

Analys och Bedömning av måluppfyllelse. Utfallet för flertalet av centrums nyckelindikatorer 

ligger i nivå med centrums målvärden ( andel processer med definierade målvärden, tillgängligheten 

till besök och flertal behandlingar, andel åtgärdade avvikelser, sannolikt i stort även medicinsk 

kvalitet även om sammanställningen av dessa kvalitetsparametrar ännu inte är klar till följd av eftersläpningen 

i de nationella registren ). I vissa delar av patientsäkerhetsarbetet behövs ett större 

läkarengagemang. Eftersom det nu är 15 år sedan HC bildades och en stor del av den medicin-


tekniska utrustningen måste bytas för att effektiva och säkra vårdprocesser skall kunna upprätthållas 

har centrum i sitt styrkort bedömt att investeringar / avskrivningar måste > 4; här lyckades vi 

bara halvvägs ( 2.4 ) , vilket betyder att såväl arbete som kostnader återstår, kostnader som under 

2005 använts att ”täcka” ett underskott i verksamheten. Målvärdet uppfylls inte heller för tillgängligheten 

till vissa behandlingar; det finns olika skäl till detta – för såväl elektiv koronarangio / PCI 

som elektrofysiologi en imbalans mellan ”beställd volym” och behov, för elektrofysiologin dessutom 

bristfällig tillgång på numerär kompetens samt tillgång till lab, vilket centrum arbetar på och 

bedömer kan vara löst om 1.5-2 år, för klaffoperationer till viss del bristfälliga riktlinjer för när patient 

är klar att sättas upp på väntelista, vilket redan rättats till. För koronarangio / PCI och elektrofysiologi 

måste en dialog föras med HSN om volymer och indikationer. 

Medarbetarperspektiv 

Centrum har lätt att rekrytera personal med undantag för personal, framför allt läkare, till klinisk 

fysiologi, inom vilken disciplin det råder en nationell brist. Det är därför glädjande att kliniken 

trots detta och efter långvarig bristsituation under året lyckats rekrytera 2 specialistläkare på deltid 

varav en till nuklearmedicin. Eftersom kliniken haft flera pensionsavgångar de sista åren är dock 

fortfarande behovet inte täckt. 

Personalomsättningen har varit fortsatt låg, 3.07 % ( målvärde >3,


antal har patientfallens komplexitet ökat liksom antalet akutfall och jouroperationer, varför personal 

ej kunnat minskas utan snarast måst ökas för bibehållen jour- och beredskap; 3 heartmatepatienter 

under året har likaså krävt betydande personalinsatser. 

Sjukskrivningarna fluktuerar naturligt under året; om något har nivån ökat något jämfört 2004 och 

ligger mot slutet av året över målvärdet ( < 5 % ) men under landstingsnivån. 

% 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

Målvärde < 5 % 

Sjukskrivningar 

Q1 Q2 Q3 Q4 

Det är korttidsfrånvaron som ökat medan långtidssjukskrivna > 30 dagar minskat och närmat sig 1 

% ( målvärde < 1.5 % ); spec. stor minskning har uppnåtts avseende 

tidsbegränsad sjukersättning > 2 år. 

% 

0,45 

0,4 

0,35 

0,3 

0,25 

0,2 

0,15 

0,1 

0,05 

0 

Långtidssjuk - tidsbegr sjukersättning >2år 

Q1 Q2 Q3 Q4 

Revision har påbörjats av centrums befattningsutvecklingsplaner, ett arbete som fortskrider under 

2006. 

Centrum har ett fastlagt program med hälsoinspiratörer på varje avd, sponsring för friskvårdaktiviteter, 

pausgymnastik och i samarbete med Östgötahälsan tidig bedömning vid begynnande besvär 

från rygg, nacke, axlar etc.Under 2004 noterades ökande besvär från nacke och rygg bland anestesipersonalen. 

Under 2005 har med hjälp av Östgötahälsan företagits en ergonomisk riskbedömning 

, varvid de olika arbetsmomenten analyserades och riskbedömdes utifrån Arbetsmiljöverkets föreskrifter. 

Utifrån resultatet har en handlingsplan upprättats och många faktorer har belysts som man 


LiÖ 


LiÖ


kommer att ta hänsyn till i förestående upphandling av nya anestesiarbetsstationer samt övervakningsutrustning. 

Arbetsmiljöverket har genomfört inspektioner som resulterat i tvingande ombyggnad av Thuva under 

2006. 

Fysiologiska kliniken har på olika sätt arbetat aktivt med att förbättra arbetsniljön och låg väl till i 

utvärdering för landstingets pris för hälsofrämjande arbetsplats. 

Centrums policy och program för kompetensutveckling håller en oförändrat hög ambitionsnivå 

med ett antal interna kurser och utbildningsdagar, till vilka även regionen inbjudes, och goda möjligheter 

till externa kurser, nationella såväl som internationella, och studiebesök. 

Kardiologiska kliniken har varit föremål för en SPUR-inspektion, dvs en revision av klinikens möjlighet 

att erbjuda ST-läkare en bra och allsidig utbildning till specialister i kardiologi och erhöll 

härvid 14 p av 19 möjliga. Anmärktes framförallt på en alltför stor trångboddhet samt på avsaknad 

av strukturerade interna utbildningstillfällen. 

Trots en under året hög arbetsbelastning är arbetstrivseln god, vilket verifieras av landstingets stora 

medarbetarenkät 2005, där HC i flertal perspektiv hade ett utfall över landstingssnittet, vilket 

illustreras nedan av utfallet för de nyckeltal centrum har i sitt styrkort för året. 

Resultat Mål Resultat 2005 

2002 2005 HC LIÖ 

Helt nöjd med arbetssituation 58 70 61 46 

Arbetar mot tydliga mål 62 70 66 49 

Delaktighet i beslut 48 70 45 41 

Förtroende för chefens sätt att leda 70 80 72* 58 

Tillräcklig kompetens /yrkeskunskap 

för att utföra arbetsuppgifter 

90 100 Frågan belystes ej. 

Goda möjligheter till kompetensutv 71 80 61 43 

Kännedom om faktorer som påverkar 64 80 56 45 

lönesättningen 

Andel medarbetarsamtal per 18 mån 73 80 85 71 

* Klinikchef 67 % ( LiÖ 44 ), Produktionsenhetschef 61 % ( LiÖ 26 ) 

Analys och Bedömning av måluppfyllelse. I stort sett uppnås målvärdena för medarbetarsamtal 

( PoU ) och sjukskrivningar. Speciellt gäller detta för långtidssjukskrivna, där centrum arbetat 

mycket aktivt med rehabiliteringsprocessen. Korttidsfrånvaron är oförändrad eller kanske t.om i 

stigande mot slutet av året. Svårt att säga att detta är en årstidsbunden naturlig fluktuation eller ett 

uttryck för ökad arbetsbelastning. Som en konsekvens av den senare har centrum tvingats öka antalet 

anställda så att antalet mot slutet av året överstiger målet och därmed budget. Trots detta är situationen 

fortfarande inte tillfredsställande på kardiologiska kliniken. 

Utfallet för flertalet andra nyckeltal uppnår inte målvärden; några parametrar har förbättrats jämfört 

föregående stora medarbetarenkät 2002 medan andra tvärtemot ambitionen har försämrats 

( upplevd delaktighet i beslut, möjlighet till kompetensutveckling, kännedom om faktorer som påverkar 

lönesättningen ).Här kan vi se tre viktiga komponenter i medarbetarskapet som HC aktivt 

måste förtydliga sig i : 

• kompetensutveckling i förhållande till verksamhetens mål och utveckling /förändring 

• faktorer som påverkar lönesättningen 

• MB-ombudens informationsansvar, som inte fungerar tillfredställande idag.


De sista 2 årens fokusering på LiÖs låga löneläge vid en nationell jämförelse torde också ha bidragit 

till att man uppger sig ej ha kännedom om vilka faktorer som påverkar lönesättningen. 

Trots detta ”håller” centrums strategier för en attraktiv arbetsplats, som motiverar, utvecklar och 

behåller sina medarbetare och där allas kompetens är viktig. Glädjande ses i specialanalyser utförda 

av CMT ett tydligt samband mellan nöjda medarbetare och nöjda patienter 

Ekonomiskt perspektiv 

Resultat. Verksamheten gav ett negativt resultat på 0,4 mkr. Vi har nu ett eget positivt kapital på 

9,4 mkr. Hjärtcentrums bokslut uppfyller därigenom de ekonomiska krav som ställts på centrumet. 

Under året har dock reserverade medel för reaktiveringsinsatser lyfts fram och förbättrat resultatet 

med 1,5 mkr. Verksamheten har alltså år 2005 en undertäckning på 2 mkr. 

Hjärtcentrums ekonomiska resultat kan således vid ett första påseende tyckas vara i det närmaste i 

balans med endast en mindre underteckning. Men så är inte fallet eftersom årets resultat uppnåtts 

genom att nödvändiga investeringar blivit försenade och därför inte belastat budgeten. Om investeringsplanen 

följts hade underteckningen varit större, ca 6 mkr. Flera förhållanden bidrar till 

verksamhetens obalans : den medicinska utvecklingen styr patientströmmarna från thoraxkirurgi 

till kardiologi ( från CABG till PCI ), vilka verksamheter omfattas av olika avtal; thoraxkirurgi av 

regionavtalet och kardiologin av länssjukvårdsavtalet. Vi har ett uppdrag att klara vårdgarantin, 

vilket vi inte gör utan en överproduktion och denna blir inte med dagens ramavtal rimligt ersatt. 

Intäkterna ökade med 26 mkr (6%) jämfört med bokslut 2004. Ramen för PCI ersättning justerades 

i två steg om totalt 11 mkr. Intäkter utanför avtalet var för 3 st heartmate, 8 mkr, ersättning för tillkommande 

ambulans-ekg, 1 mkr samt ökade intäkter för FoU, 3 mkr och ökad inremitterad utomregionvård, 

1 mkr. 

Produktionen inom region- och länssjukvårdsavtalet , efter exklusion av verksamhet med avtalat 

rörlig ersättning, översteg budget / ramavtal, räknat såväl i marknadsvärde som DRG-poäng 

( med 6 resp 3 % ) , speciellt mot F-län ( 15 % resp 14 % ) och E-län ( 5 % resp 3 % ); mot H-län 

fanns istället en underproduktion ( -6 % resp -10 % ). 

Den thoraxkirurgiska regionvården understeg budgeten totalt och endast mot F-län uppfylldes avtalade 

volymer. ”Överproduktionen ” ligger således inom kardiologin och är där särskilt uttalad inom 

främst koronarangio/PCI, samt elektrofysiologi, dvs ablationsverksamheten, alltså områden som 

tvingat fram en överproduktion i ambitionen att försöka klara vårdgarantin. 

Hjärtcentrum har således totalt producerat mer än avtalet/ramen. Produktionsutfallet har slagit mellan 

de olika specialiteterna. De ingående länen har inte fått den vård som efterfrågats i perspektivet 

av vårdgarantin, men E- och F-län har erhållit mer än avtalet/ramen, medan H-län har fått mindre 

än avtalet/ramen. Se nedanstående diagram

DRG 2005-12 

Kärl H-län 

Thx H-län 

Kard H-län 

PBE 2005-12 

Kärl H-län 

Thx H-län 

Kard H-län 

HC H-län 

HC F-län 

HC H-län 

HC F-län 

Kard E-län 

125% 

100% 

75% 

50% 

25% 

0% 

Kärl F-län 

Kard E-län 

125% 

100% 

75% 

50% 

25% 

0% 

Kärl F-län 

Thx E-län 

Thx F-län 

Thx E-län 

Thx F-län 

Kärl E-län 

HC E-län 

Kard F-län 

Kärl E-län 

HC E-län 

Kard F-län 


Budget 

Utfall 

Budget 

Hjärtcentrum har försökt balansera kostnaderna mot de ökande intäkterna och i princip lyckats med 

detta. Kostnaden för löner har dock ökat med 6 % mot bokslut 2004, (obs ökat antal anställda). Således 

balans mellan produktionen och lönekostnaderna. Övriga indirekta och direkta kostnader har 

ökat under året (+ 13%). Tre oplanerade och rörligt ersatta heartmate-ingrepp utfördes motsvarande 

närmare 8 mkr, vilket har påverkat såväl löner som material. 

Personalkostnaderna kommer att analyseras djupare, speciellt avseende en anpassning mot nationell 

lönenivå, där Hjärtcentrum under året tagit andra steget i en treårsplan för att nå detta. Även 

ökningen av bemanningen under året kommer att följas upp. Vi kan konstatera att arbetade timmar 

även i år ökat med närmare1 % till 651’tim. Timökningen på 5’ tim ska ses mot ett ökat antal anställda. 

Schemaläggningsanalyser och anpassningar av scheman pågår. 

Utfall


På kostnadssidan har vi i år inte behövt använda ”försäkringen” för utomregionala specialistremisser, 

då utfallet blev enligt budget. Vi hade prognostiserat två troliga hjärtbyten, men lämpliga organ 

har inte kunnat uppbringas. 

Balansposter. Investeringsaktiviterna under 2005 var på 21 mkr. Under året har Fysiologiska kliniken 

anskaffat ultraljudsystem för 1,7 mkr. En ultraljudsmaskin för kärldiagnostik är anskaffad, 

1,3 mkr. Inom Thorax-kärlkliniken har 2 av de tre hjärt- lungmaskinerna tidigare blivit utbytta, den 

återstående är nu utbytt, 0,8 mkr. Thorax-Kärlkliniken har reinvesterat i nya sternumsågar, sammanlagt 

0,5 mkr. Utrustning till vardera ett PCI - och elektrofysiologilab är inköpt för 7 resp 6,6 

mkr. På lokalsidan har vi inte kunnat erbjudas tillräckligt med utrymme i nya lokaler för att rationellt 

kunna placera våra nyinköpta (reinvestering ) röntgenlab, varför vi under året tvingats göra en 

temporär och kostsam lösning i befintliga lokaler. 

Inom flera områden har vi fortsatt ett mycket stort investeringsbehov. Ett flertal faktorer har bidragit 

till att vi inte kunnat hålla budgeterad investeringstakt. Främst är det utökad tid för test, utprovning 

och upphandling som krävts för den allt mer komplicerade medicintekniska utrustningen . 

Förråd och lager har under året skrivits upp med 0,7 mkr för material. Förrådet för operationsmaterial 

har ökat med 0,7 mkr. Ökningen beror på ökad aktivitet inom elektrofysiologin. Upphandling mot 

konsignationsförråd har i högre utsträckning skett för pacemakers, klaffar och katetrar. 

Som en följd av årets resultat har det egna kapitalet minskat och är nu 9,4 mkr. 

Finansieringsananlys. Hjärtcentrum har under året oförändrad upplåning och har nu en ”checkräkning” 

som är ca 6 mkr i årets utgående balans. De största posterna är: 

• Minskning av kortfristiga fordringar ( 4 mkr) 

• Ökning av kortfristiga skulder ( 10 mkr) 

Detta kapitaltillskott tillsammans med avskrivningarna har gjort att vi kunnat självfinansiera årets 

investeringar på drygt 21 mkr. 

Ekonomi i balans, nyckeltal 

Mål 2005 Resultat 2005 

Budget i balans, resultat 

mkr > 0 -0,4 

Utomregionintäkter mkr >10,4 11,2 

Produktivitets index >1 1,07 1) 

Personalkostnadsindex 418 441 

1) Produktivitetsindex är faktisk PBE-produktion ställt mot faktisk lönekostnad i förhållande 

till budgeterat produktionsmått 

2) Personalkostnadsindex är faktiska personalkostnader ställda mot budgeterade personalkostnader 

Analys och reflektion 

Ekonomisk hantering av de volymavvikelser som förekom under år 2005 går inte att hantera inom 

Hjärtcentrums ekonomiska ramar.


Vi kan på goda grunder redan nu förutskicka att om inte åtgärder vidtages kommer Hjärtcentrum 

att i Marsprognosen anmäla ett underskott på 5-6 mkr. Grunder till bedömningen är: 

• Sannolikt fortsatt högt resursutnyttjande från E- län och möjligen även F-län 

• Sannolikt ökad verksamhet inom kärlkirurgi för E-, F,- och H-län 

• Genomförande av Hjärtcentrums investeringsprogram från år 2005 (4 mkr inkl.ränta) 

• Ett underliggande centrumunderskott på 2 mkr. 

Inom Hjärtcentrum finns nu ett mycket stort investeringsbehov. Den utrustning som var ny vid flytten 

till "Utbyggnad sydväst” 1995, börjar nu bli ålderstigen. Den tekniska utvecklingen går snabbt 

och våra avskrivningstider sjunker för att vi skall kunna hålla en acceptabel teknisk nivå. Mycket 

tunga kommande investeringar är nu 3 nya interventionslab , ett för vardera PCI, elektrofyssiologi 

och endovaskulär kärlkirurgi ,som totalt beräknas vara i nivån 50 mkr. 

Ny övervakningsutrustning installeras år 2006 ( 10 mkr). Den äldsta Gammakameran är i behov av 

reinvestering, men här kan vi klara oss med en enhövdad (1,5 mkr). 

En ökning av ramarna fr.om 2007 för investeringsändamål om sammanlagt 6 mkr för regionen är 

anmäld till centrumrådet. 

Måluppfyllelse 

Vår strategi är att ha en kostnadseffektiv verksamhet och en ekonomi som ger handlingsfrihet. Vi 

bedömer att verksamheten är kostnadseffektiv, men att vår handlingsfrihet är begränsad. 

Vårdgarantin kräver högre verksamhetsvolym än vad avtalet medger. HC måste här föra förhandlingar 

med E- F- och H-län för att få åtagandet anpassat till avtalet. Medel saknas dessutom för 

framtida förnyelse- och investeringsaktiviteter, vilket också är en avtalsfråga som HC arbetar med.


Ekonomisk redovisning. 

Resultaträkning Utfall 2005 Budget 2005 Utfall 2004 

Intäkter 

Landstingsbidrag 0 0 

Koncernbidrag 261 -181 

Patientavgift sjukvård/tandvård 2 315 2 400 2 482 

Försäljning sjukvård tandvård 1)3)4)5) 

392 841 374 000 368 967 

Försäljning utbildning 1 149 935 

Övriga intäkter, huvudverksamhet 0 0 

Försäljning övriga tjänster 29 241 28 800 27 832 

Statsbidrag 1 063 523 

Bidrag för personal 69 668 

Övriga bidrag 11 617 10 400 11 899 

Sålt material varor övr intäkter 2 685 2 600 1 901 

Summa intäkter 441 241 418 200 415 026 

Kostnader 

-155 016 -151 000 -146 574 

Arbetsgivaravgifter -69 652 -68 100 -66 011 

Övriga personalkostnader -6 429 -7 700 -4 753 

Summa personalkostnader -231 097 -226 800 -217 338 

Lönekostnader 3)4)5) 

Kostnader för köpt verksamhet 

Verksamhetsnära material och varor 

-35 753 -30 000 -33 265 

1)3)4)5) 

-89 279 -78 300 -75 077 

Lämnade bidrag -1 149 -3 075 

Övriga verksamhetskostnader -75 375 -69 300 -67 470 

Summa övriga kostnader -201 556 -177 600 -178 888 

Summa verksamhetens kostnader -432 653 -404 400 -396 226 

Avskrivningar 6) 

-8 854 -12 300 -8 507 

Netto -265 1 500 10 294 

Landstingsskatt 0 0 

Generella statsbidrag 0 0 

Finansiella intäkter 72 34 

Finansiella kostnader 2)6) 

-249 -1 500 -449 

Utbetalt koncernbidrag 0 0 

Resultat före extraord poster -443 0 9 879 

Årets resultat -443 0 9 879

Noter till resultaträkning: 


1) Läkemedelsintäkt i ÖV ingår, kostnader återfinns under verksamhetsnära material och varor 

2 ) Avser ränta på kortfristiga lån från finansförvaltningen, initialt tagna för Hjärtcentrums 

anläggningstillgångar 

3) Utomlänsvård utanför regionen ersatts med 3,5 mkr utöver budget 

4) Tre heartmateoperationer har genomförts och ersatts med 8 mkr utöver budget 

5) Viss reglering av ersättningen för primära PCI har skett under året och ersatts med 6 mkr. 

6) Stor eftersläpning gällande ny- & reinvesteringsaktiviteter

Finansieringsanalys 

Tillförda medel 

Resultat efter finansnetto -443 

Justering för avskrivningar 8 854 

Försäljning av anläggningstillgångar(bokfört värde) 0 

Minskning av långfristiga fordringar 0 

Nya långfristiga lån 0 

Minskning av förråd 0 

Minskning av kortfristiga fordringar 3 507 

Ökning av kortfristiga skulder 9 686 

Övriga rörelsekapitalpåverkande poster 1) 

633 

Summa tillförda medel 22 237 

Använda medel 

Nettoinvesteringar 21 496 

Ökning av långfristiga fordringar 0 

Amortering av långfristiga lån 0 

Ökning av förråd 743 

Ökning av kortfristiga fordringar 0 

Minskning av kortfristiga skulder 0 

Övriga rörelsekapitalpåverkande poster 

Summa använda medel 22 239 

Förändring av likvida medel -2 

Not till finansieringsanalysen 

1) Nedskrivning av utrangerad utrustning 


Investeringar Bokslut 2005 Budget 2005 Bokslut 2004 

Inventarier 218 400 635 

Datorer 0 255 

Medicinsk apparatur 1) 

21 278 15 777 3 252 

Summa 21 496 16 177 4 142 

Noter till investeringsredovisning: 

1) Tillkommer till budget 2005 från tidigare år överförda investeringar på 33700

Balansräkning 

Tillgångar 

UB IBFörändr IB/UB 

Anläggningstillgångar 

Immateriella anläggningstillgångar 0 0 0 

Byggnader 0 0 0 

Mark 0 0 0 

Inventarier 1 106 1 611 505 

Datorutrustning 496 768 271 

Medicinsk apparatur 33 363 20 577 -12 786 

Byggnadsinventarier 0 0 0 

Fordon 0 0 0 

Jord-, skogs och trädgårdsmaskiner 0 0 0 

Konstverk 0 0 0 

Aktier, andelar, bostadsrätter 0 0 0 

Långfristiga fordringar 0 0 0 

Summa anläggningstillgångar 34 965 22 955 -12 010 

Omsättningstillgångar 

Förråd och lager 1) 

9 736 8 993 -743 

Kundfordringar 7 732 12 934 5 202 

Övriga kortfristiga fordringar 

Förutbetalda kostnader o upplupna 

3 232 1 931 -1 301 

intäkter 1 084 690 -394 

Kassa och bank 18 20 2 

Summa omsättningstillgångar 21 801 24 568 2 767 

Summa tillgångar 56 766 47 523 -9 243 

Årsredovisning 2005

Skulder och eget kapital 


Eget kapital 

Balanserat eget kapital 9 879 9 879 0 

Årets förändring -443 0 443 

Summa eget kapital se not 9 436 9 879 443 

Långfristiga skulder 

Långfristiga skulder 0 0 0 

Summa långfristiga skulder 0 0 0 

Kortfristiga skulder 

Leverantörsskulder 16 807 8 992 -7 816 

Prelskatt o övr löneavdrag 0 0 0 

Semesterlöneskuld, okomp övertid mm 2) 

17 214 16 903 -311 

Upplupna kostnader o förutbetalda intäkter 7 470 5 934 -1 536 

Övriga kortfristiga skulder 5 838 5 815 -24 

Summa kortfristiga skulder 47 330 37 644 -9 686 

Summa skulder 47 330 37 644 -9 686 

Summa skulder och eget kapital 56 766 47 523 -9 243 

Not till eget kapital 

varav rörelsekapital -25 529 -13 076 12 453 

varav anläggningskapital 34 965 22 955 -12 010 

Not till balansräkningen: 

1) Kontoförändring under 2005 från konto 14110 till 14787 

2) Återföring av reservering för reaktivering av chefer

Produktionsenhetens namn: Hjärtcentrum 

Uppgiftslämnare: Jan Norgren 

Specifikation av objekt överstigande 500 tkr: Nettoinvestering 2005 

(ej förkortningar) (tkr) 

Echomaskin för hjärtdiagnostik 1 788 

Ultraljudsmaskin för perifer cirkulation 1 332 

Elektrofysiologisk lab. utr. (delinvestering etapp 1) 6 584 

Angiografi lab. utr. (delinvestering etapp 1) 6 963 

Sternumsågar 530 

Hjärtlungmaskin (rullad inv) 789 

Summa (tkr) 17 986 

Årsredovisning 2005

Personalbemannig /klinik Anställda >3mån 

Antal anställda 





1998-12-31 1999-12-31 2000-12-31 2001-12-31 





2002-12-31 2003-12-31 2004-12-31 2005-12-31 

Kardiologiska kliniken inkl Thorax rtg fr o m 2005 162 162 183 182 184 185 181 199 

Fysiologiska kliniken 53 

Thoraxradiologiska klinen tom 2004 

49 54 54 56 55 56 53 

17 19 20 19 20 20 15 0 

Thorax-Lkärlkliniken fr 2001 99 100 95 206 203 217 211 229 

Thorasanestesi- o intensivkliniken tom 2000 

94 99 96 0 0 0 0 0 

Kirurgiska kliniken tom 2000 7 6 6 0 0 0 0 0 

Sjukgymnastikverk tom 2004 - Friskus 

9 9 8 10 9 9 9 2 

Staben 8 9 10 11 12 13 7 7 

Pool-vårdpers tom 2003 

2 4 6 4 5 5 0 0 

ST-läkare 5 7 

Projekt 0 0 0 0 3 3 3 3 

Anställda tot >3 mån 451 457 478 486 492 507 487 500


Organisationsstruktur Hjärtcentrum 

Kardiologiska kliniken 

Eva Swahn 

HIA Vårdavd 

Mott 

Interventionslab 

- PCI 

- Elektrofys 

Hjärtcentrum 

Christine Sonnhag 

Fysiologiska kliniken 

Birgitta Janerot Sjöberg 

Klinisk fysiologi 

och nuklearmedicin 

Stab 

Op THIVA 

• Personal 

• Ekonomi 

• IT 

• Kvalitet 

• Verksamhet- 

Thorax- kärlkliniken 

Stefan Franzén 

Vårdavd 

THUVA 

Kärlmott 

US ViN

010_HC_arsredovisning_2005 - Landstinget i Östergötland

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?