Dagvattenutredning

OKT 2010 

DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV 

VÄSJÖOMRÅDET 

(DP l + ll) 

I:\PDOC\10040, Väsjön_1-2_väg\M\M-dok\VA-std o kvalitet\Dagvattenutredning_Väsjön.doc

1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 

2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 

2.1 Väsjön 3 

2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 

2.3 Reningsbehov 4 

2.4 Konsekvenser av föreslagna lösningar 5 

2.5 Beräkning av föroreningar via dagvatten till Väsjön 6 

3 Källor 8 

I:\PDOC\10040, Väsjön_1-2_väg\M\M-dok\VA-std o kvalitet\Dagvattenutredning_Väsjön.doc 

2 (8)

2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 

2.1 Väsjön 


3 (8) 

Väsjön ligger inom Oxundaåns avrinningsområde, vilket innebär att det vatten som 

uppkommer i Väsjöområdet påverkar de nedströms liggande sjöarna Rösjön och Fjäturen 

genom att avrinning till dessa sker direkt från området. 

Indirekt påverkar dessutom Väsjöområdets vatten alla nedströms liggande sjöar och 

vattendrag, inklusive Mälaren. 

Yt- och grundvatten från Väsjöområdet berör vattenförekomsterna Norrviken, 

Oxundaån/Edsån samt Oxundasjön och samtliga av dessa vatten är otillfredsställande 

utifrån ekologisk status. Detta beror i första hand på övergödning, det vill säga höga halter 

av näringsämnen i vattenmassan. 

För samtliga sjöar och vattendrag har MKN som satts till ”god ekologisk status”. Målet ska 

uppnås senast 2021. 

För detaljplanerna inom Väsjöområdet innebär det att en rad olika åtgärder har definierats 

för att den planerade utbyggnaden av Väsjöområdet ska bidra till att föreslagna miljömål ska 

kunna uppnås, både i Väsjön och i nedströms liggande vatten 

2.2 Förslag till dagvattenhantering 

Förutom rening skall dagvattenflödet utjämnas för att inte Väsjön skall stiga till mer än +18,3 

som är en max vattenståndsnivå med hänsyn till kommande utbyggnad. För att denna 

maxnivå med hänsyn taget till ett 100-årsregn inte skall överskridas behöver sjöns utlopp, 

Väsjöbäcken, rensas och några trummor som idag begränsar flödet i bäcken bytas ut till 

större dimensioner. För att inte sänka Väsjöns nivå för mycket efter bäckens 

kapacitetsökning kommer ett dämme (skibord) att anläggas i utloppet och det normala 

vattenståndet att bestämmas till +18,1 och att sjöns nivå får fluktuera mellan dessa nivåer. 

Inom Väsjöområdet kommer dagvattnets naturliga avrinningsriktningar att behållas. Det 

dagvatten som idag når Väsjön kommer att ledas åt detta håll och det dagvatten som idag 

rör sig mot Väsjöbäcken kommer att behålla denna riktning.


4 (8) 

Dagvattnet kommer att omhändertas lokalt inom området. Utmed flertalet av områdets vägar 

kommer öppna diken och täckdiken att anläggas. Dagvattenbrunnar med sandfång och 

oljeavskiljande effekt kommer att användas. Öppna diken kommer även att finnas utmed 

flera av områdets parkstråk. Gräsbevuxna diken har en fördröjande och renande effekt på 

dagvatten. 

Snuggabäcken som är utlopp från sjön Snuggan och rinner till Väsjön har idag en minimal 

vattenföring. För att öka flödet i bäcken skall dagvatten från närliggande 

utbyggnadsområden efter rening ledas till bäcken. I parkstråket med Snuggabäcken 

kommer bäcken på några ställen att vidgas till dammar. På detta sätt kommer flödestoppar 

ytterligare att jämnas ut och en fördröjande effekt kan uppnås. 

Vägdagvattnet från Frestavägen som har en högre föroreningshalt än lokalgator i området 

kommer att avledas separat och renas i tre steg sedimentering, oljeavskiljning och till sist 

filterbrunnar innan det når Väsjön. 

I möjligaste mån kommer också dagvattnet att användas till bevattning av alléträd som 

anläggs i gatumiljöer. 

Detaljplanen kommer vid utbyggnad av kvartersmarken för flerbostadshus att ställa krav på 

LOD, där infiltration och perkolation inte är möjligt ska fördröjningsmagasin för att begränsa 

flödet anläggas . Sammantaget medför detta att dagvattenflödet till Väsjön kan reduceras 

och att utloppet, Väsjöbäcken inte blir överbelastad. 

På platser med lågt slitage kommer fuktängar och översilningsytor att anläggas. Denna 

vegetation medför också en fördröjade effekt och utjämnar flödestoppar samt har en 

renande funktion på dagvatten. 

2.3 Reningsbehov 

Det finns idag inga fastslagna riktvärden på dagvattnets maximala föroreningsbelastning 

utan en bedömning får göras utifrån mottagande recipientens känslighet. Allt dagvatten 

kommer att renas på olika sätt innan det når Väsjön. 

Jämfört med dagens beräknade föroreningshalter i dagvattenflödet till Väsjön är målet att 

framtida föroreningshalter ska vara lägre efter utbyggnaden. Idag finns en del fastigheter 

med enskilda avloppsanläggningar (EA) runt sjön som belastar Väsjön med näringsämnen 

som i framtiden minskar när kommunala vatten- och avloppsnätet är utbyggt. 

Delar av Väsjöområdet har sitt utsläpp i Fjäturen och Rösjön och finns följdaktligen inte med 

i denna föroreningsberäkning, men detta dagvatten kommer också att renas på samma sätt

som tidigare beskrivits med dagvattenbrunnar som skiljer ut olja och diken innan det via en 

damm når recipienten. 


5 (8) 

Vid större hårdgjorda parkeringsytor där läckage av oljeprodukter kan ske finns ett behov av 

oljeavskiljare innan dagvattnet leds vidare till recipienten. Enligt planbestämmelserna ska 

oljeavskiljare installeras då en hårdgjord parkering överskrider 10 platser i området. 

2.4 Konsekvenser av föreslagna lösningar 

Öppna diken och dammarna har förutom en flödesutjämning även en sedimenterande effekt 

som får till följd att dagvattnet renas från diverse föroreningar. Tidigare studier med 

utvärdering av dagvattendammar visar att reningseffekten är ungefär 60-80 % för 

näringsämnen och 30-60 % för metaller samt ca 70 % för suspenderad substans. 

Kommande tillskott av föroreningar från ökad biltrafik och utbyggnaden av bostäder kommer 

att till stor del renas i bl.a. avskiljare, dammar, översilningsytor och öppna diken. Detta 

innebär totalt en marginell ökning av kväve och kadmium, för övrigt sker en minskning av 

föroreningshalterna till recipienterna jämfört med dagens belastning. 

Oljeavskiljare klass 1 för dagvatten har också en reningseffekt förutom på oljeprodukter, där 

endast max 5 mg/l dagvatten passerar avskiljaren som motsvarar en reningsgrad av 95-98% 

av oljeprodukter, på metaller 15-20 % och 10 % rening av näringsämnen. 

Grundvattennivån inom planområdet bedöms inte påverkas av föreslagen 

dagvattenhantering. Öppna diken och flödesutjämnande dammar medför att så mycket som 

möjligt av dagvattnet tillförs grundvattnet via infiltration och perkolation. 

Dessutom ska enligt planbestämmelserna dagvatten från kvartersmark med flerbostadshus 

regleras så att uppkomna flöden begränsas till 50 % av dimensionerande flöde vid ett 10årsregn, 

eller genom anläggande av fördröjningsmagasin med en effektiv volym av 3 m³ per 

100 m² reducerad area. 

Inom småhusfastigheter ska fördröjningsmagasin med en effektiv volym av 3 m³ per 100 m² 

reducerad area anläggas. 

Utmed parkstråket med Snuggabäcken i centrum kommer på lämpliga platser bäcken att 

breddas till mindre dammar, så att en fördröjning av flödestoppar kan ske. 

För att säkerställa ett vattenflöde i bäcken även under torrperioder kan förslagsvis vatten 

från Väsjön användas och pumpas upp till lämplig plats. Sjöns vatten är idag näringsrikt och 

en syresättning samt cirkulation av detta vatten genom parkstråket är av godo för 

vattenkvaliteten. Vegetationen utmed bäcken och i dammarna kommer då att binda och ta 

upp del av det överskott av näringsämnen som finns i sjövattnet.

Med en medveten parkgestaltning kan det lokala omhändertagandet av dagvatten ge stora 

mervärden till parkmiljön. Detta gäller såväl upplevelsevärden för parkens besökare som 

biologiska värden för områdets flora och fauna. 


6 (8) 

Utflödet från Väsjön sker i Väsjöbäcken som skall rensas och några trummor bytas ut. 

Väsjöbäcken beräknas klara ett flöde av ca 7500 m³/h efter dessa åtgärder. Enligt tabellen 

nedan kommer bäcken att klara ett maxflöde från ett regn med återkomsttiden 50 år. Om det 

kommer ett 100-årsregn och bäcken inte klarar av att avbörda detta flöde medför det att 

nivån i Väsjön kommer att stiga 1-2 centimeter extra över max-nivån +18.30 vilket i sig inte 

medför några praktiska konsekvenser. 

2.5 Beräkning av föroreningar via dagvatten till Väsjön 

Föroreningsberäkningar för dagvatten från avrinningsområden som når Väsjön, 

beräkningarna är gjorda för att jämföra föroreningsbelastningen till sjön före och efter 

exploatering av området. Det är antaget att dagvattnet efter utbyggnaden av området delvis 

avleds via öppna diken och dammar samt i ledningar till oljeavskiljare med sedimentering 

och i vissa fall även filterbrunnar. Vid utbyggnaden av kvartersmark kommer LOD enligt 

planbestämmelserna att tillämpas och detta är också medtaget i beräkningsmodellen.


7 (8) 

Metodik 

I tabellerna redovisas föroreningshalten (µg/l eller mg/l) och föroreningsbelastningen (kg/år) 

från området. Beräkningarna har genomförts på så sätt att man har antagit att befintliga 

fastigheter har egna anläggningar för BDT och avlopp (benämns som EA i tabellerna 

nedan). 

Följande föroreningar har beräknats: fosfor (P), kväve (N), bly (Pb), koppar (Cu), zink (Zn), 

kadmium (Cd), krom (Cr), nickel (Ni), kvicksilver (Hg), suspenderad substans (SS; partiklar), 

och opolära alifatiska kolväten (olja), Polycykliska aromatiska kolväten (PAH), benso(a)pyren 

(BaP). För metaller och näringsämnen avses alltid totalhalter. 

Föroreningsberäkningarna har genomförts med dagvatten- och recipientmodellen 

Storm Tac. (Larm, 2000 och www.stormtac.com). 

Tabell 1 Föroreningsbelastning 

P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja PAH BaP 

kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år 

Belastning före 

exploatering (exkl EA) 

Belastning före 

40.2 398 2,45 4.01 17,0 0 1,06 1,47 0,01 11024 132,6 0,1 0,01 

exploatering (inkl EA) 

Efter exploatering inkl. 

43.2 419 2.44 3.97 17,2 0,1 1,05 1,48 0,01 11281 131 0,1 0,01 

rening 40.1 406 2,13 3,70 15,7 0,09 0,96 1,43 0,01 9938 121 0,1 0,01 

Tabell 2 Föroreningshalt 

P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja PAH BaP 

mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l mg/l µg/l 

Belastning före exploatering 

(exkl EA) 

Belastning före exploatering 

0,11 1,15 7,26 11,47 50,1 0,29 3.13 4.36 0,02 32,2 0,39 0,3 0,03 

(inkl EA) 

Belastning efter 

0,13 1,24 7,21 11,73 50,8 0,30 3.10 4.36 0,02 33,3 0,39 0,3 0,03 

exploatering inkl. rening 0,12 1,23 6,46 11,25 47,6 0,28 2,91 4,35 0,02 30,2 0,37 0,3 0,03 

Tabell 3 Totala flödet till Väsjön 

m3/år l/s 

Före 

exploatering 234700 7 

Efter 

exploatering 

inkl. rening 329339 10

3. Källor 

Regional fördelning av nederbördsintensitet R18:1979 

Svenskt Vatten Publikation P90 

10års-regnets återkomst, förr och nu, VA-Forsk rapport Nr 2006-04 

MKB Väsjön_2010-01-26 


8 (8)

Dagvattenutredning

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?