Odlaren nummer1-2007

Tidskrift för Förbundet organisk-biologisk odling • Årgång 30 • Nummer 1/2007 

Morötter i Hudiksvall 

Salladens gyllene skatt 

Förkultivering 

Spirkål 

Moroten – odlarens mästarprov 

Det ekologiska fotavtrycket 

Sallad utan ogräs 

Hösthallon

Ledare 

”Rösta med shoppingvagnen” 

2 

nder 2006 har larmrapporter om mat duggat tätt i har strikta regler för djurhållning och foder. I USA har reglerna för 

amerikanska media. Amerikanerna har varnats för ekologiska odlare luckrats upp rejält under Bushs år vid makten. 

farlig spenat, skolmatens innehåll har diskuterats, Numera är det tillåtet vid ekologisk uppfödning av fisk och boskap 

Utransfetter har förbjudits på restauranger och man har att använda fiskmjöl som kan innehålla PCB, konserveringsmedel 

granskat ekologisk odling. Uppmärksamheten kring mat har väckt och tungmetaller och uppfödare av kor får fritt använda sig av anti- 

upp det amerikanska folket och enligt en ledare i The New York biotika och andra konventionella mediciner så länge de inte säljer 

Times den 27 december blev 2006 det år då amerikanerna förstod mjölken som ekologisk under 12 månader. Det är också tillåtet att 

att mat är politik och att medborgarna själva kan påverka samhälls- använda ogräsmedel som kan innehålla kemiska pesticider så 

utvecklingen genom den mat de väljer att köpa och äta. länge de inte står med på innehållsförteckningen. Man har dess- 

En av de händelser som väckt förvirring bland amerikanerna är utombeslutat att vem som helst får kalla produkter från havet, djur- 

att något av det som man trodde var allra nyttigast - spenat och sal- mat, kosmetika och hygienprodukter för ekologiska utan någon 

lat - har visat sig vara kontaminerat med farliga E. coli-bakterier. som helst kontroll. 

Enligt amerikanska myndigheter har runt 200 personer blivit svårt Urholkningen av det ekologiska regelsystemet har gjort ameri- 

sjuka i blodiga diarréer och över 30 personer har fått en allvarlig kanerna misstänksamma mot märkning ”organic”. Enligt ledaren i 

form av njurkomplikation. Tre dödsfall har konstaterats på grund The New York Times är många nu på väg att tänka om och allt mer 

av den färska spenaten. lita till lokalt odlat och andra märkningar som ”sustainable” (håll- 

Myndigheternas varningar för färskt grönt har satt fokus på det bart) och ”grass-fed” (uppfödd på gräs). 

amerikanska jordbruket. För spenatodlarna i Kalifornien har E. coli- Att handla Krav-märkt är i vårt land fortfarande ett av de bästa 

epidemin varit en ekonomisk katastrof men samtidigt ett uppvak- sätten att värna om miljön och att ge sig själv och sin familj den 

nande som lett till att jordbrukarna själva börjat kräva striktare reg- bästa möjliga födan. Inom den certifierade ekologiska odlingen väl- 

ler för odling och livsmedelshantering. jer man konsekvent bort energikrävande konstgödsel och miljöfar- 

Även konsumenterna har vaknat upp och en del har börjat ifrå- liga bekämpningsmedel. Nu funderar Krav även på att införa till- 

gasätta den ekologiska märkningen. Under året har Wal-Mart, värl- äggsmärkningar som visar hur långt varan har transporterats eller 

dens största detaljhandelskedja, introducerat ekologiska (organic) hur mycket koloxidutsläpp den har förorsakat. Med tanke på den 

matvaror till priser som nästan matchar de konventionella produk- nya medvetenhet som för närvarande växer omkring de globala 

terna. Men garanterar den ekologiska stämpeln egentligen något? problem som växthusgaser ger upphov till skulle säkert många kon- 

undrar idag de amerikanska konsumenterna. Småskaligheten och sumenter välkomna att få reda på vilken belastning vår vardagliga 

den lokala anknytningen har försvunnit inom ekologisk odling och matkonsumtion innebär för miljön. 

kor som hålls instängda och aldrig får beta gräs kan ändå få en stat- Även här i Sverige behövs en ökad medvetenhet om att den mat 

lig ekologisk stämpel om de fodrats med ekologiskt foder. vi väljer i butiken faktiskt påverkar miljön och i långa loppet allas 

Även i vårt land har den ekologiska odlingen gått samma väg vår framtid. Mat är politik och våra matval får i längden långtgåen- 

mot storskalighet. Den idealistiska anda som en gång i tiden bana- de konsekvenser för hela jordklotet. När vi nu dagligen hör om kli- 

de vägen för alternativodling och Krav-märkning är idag på väg mathot och svåra globala miljöfrågor kan den enskilde lätt tyckas 

bort. Numera är det ekonomin som styr det mesta och för den eko- utan makt, men som konsumenter sitter vi alla på en pengapåse 

logiske bonden gäller det att rationalisera och producera storska- med möjlighet att förändra världen. Vi borde, som man kallar det i 

ligt om man ska ha en möjlighet att hävda sig i den stenhårda kon- The New York Times, ”rösta med shoppingvagnen” och välja de 

kurrensen på jordbruksområdet. matvaror som garanterar att miljön, vi själva och våra barn kan fort- 

Som konsumenter i Sverige har vi dock fortfarande den stora sätta livet på den här planeten. 

förmånen att Krav-märket står för kvalitet och att Kravs regelverk Karin Jansson 

Foto: Lars Forslin

FÖRBUNDET ORGANISK- 

BIOLOGISK ODLING – FOBO 

FOBO:s Kansli 

Sörängsvägen 63, 57138 NÄSSJÖ 

E-post: fobo.kansli@telia.com 

Mobil: 073-822 28 72 

Postgiro: 83 44 59 - 0 

Webb: www.fobo.nu 

Förbundet organisk-biologisk odling är politiskt och 

religiöst fristående. Syftet är att sprida organisk-biologisk 

odling i Sverige. 

PRENUMERATION OCH MEDLEMSKAP 

Medlemskap inkl. Odlaren: enskild medlem 250 kr, 

ungdomar (under 20 år) 100 kr, familj 290 kr. 

Enbart prenumeration: 275 kr. 

FÖRBUNDSSTYRELSEN 2006-2007 

Ordförande 

Birger Zakariasson, Munkbergsvägen 1, 94153 Piteå 

Tel: 0911-686 38, e-post: birger.zakariasson@spray.se 

Sekreterare 

Sven-Åke Svensson, Castmansväg 158, 575 37 Eksjö 

Tel: 0381-160 67 

e-post: sven-ake.svensson@ebox.tninet.se 

Kassör 

Bo Lagerstedt, Sörängsvägen 63, 571 38 Nässjö 

Tel: 0380-155 64, e-post: bolagerstedt@telia.com 

Ledamöter 

Ola Johansson, Klunkens Backe 7, 3 tr, 393 52 Kalmar 

Tel: 0480-187 69, e-post: ola@halsoresa.se 

Stig Persson, Haglundsvägen 9, 820 40 Jarvsö 

Tel: 0651-405 12, e-post: esspesson@hotmail.com 

Börje Remstam, Ryningsberg, Trantorp, 635 18 Husby- 

Rekarne Tel: 016-215 46, e-post: borje.remstam@spray.se 

Marita Nilsson, Klockaregård, 330 21 Reftele 

Tel: 0371-20152 

LOKALAVDELNINGAR 

Lokalavdelningar och kontaktpersoner hittar du på förbundets 

webbplats: www.fobo.nu 

TIDNINGEN ODLAREN 

Tidningen Odlaren är en medlemstidning. för Förbundet 

organisk-biologisk odling och kommer med 4 nummer 

per år. Ansvarig utgivare är Birger Zakariasson. 

REDAKTION 

Redaktör 

Karin Jansson, Iliongränden M 200, 224 71 Lund 

Tel: 070-5804632, e-post: odlaren@kagus.nu 

Layout 

Lars Forslin, Slaggvägen 6, 168 68 Bromma 

Tel: 08-19 11 66, e-post: odlaren@monarda.se 

Manus 

Odlaren utkommer med 4 nummer per år: 

l. vår – manus senast 15 februari 

2. sommar – manus senast 15 maj 

3. höst – manus senast 21 augusti 

4. vinter – manus senast 13 november 

ANNONSER 

Prislista på www.fobo.nu 

Manus skickas till odlaren@monarda.se 

TRYCK 

Federativ tryckeri AB 

Upplaga: 1 500 exemplar 

ISSN: 0349-7305 

4 Morötter i Hudik 14 Spirkål 

22 Förkultivering 25 Hösthallon 

Omslagsbild: Fraktalmönster hos broccolo Romanesco. Foto: Lars Forslin 

I Odlaren nummer 1/2007 

4 Morotsodling i Hudik 

9 Moroten – mästarprovet 

14 Spirkål året runt 

17 Salladens gyllene skatt 

20 Sallad utan ogräs 

22 Förkultivering 

25 Hösthallon i två skift 

27 Ekologiska fotavtryck 

29 Recept från odlarkursen 

30 Smått & gott 

31 Föreningsnytt/mässbiljett 

32 Vårpoem 

3

Fredrik satsar på 

I Hög, utanför Hudiksvall i Hälsingland, har Fredrik Berglund kommit 

igång fint under sitt första år som morotsodlare. Här är upptag- 

ningen i full gång en vacker dag i mitten av oktober. Fredrik kör upp- 

tagaren och syster Terese kör vagnen med storlådorna som sedan 

ska in i lagret. 

4

morötter 

Sommaren 2006 var en problemsommar för 

de flesta grönsaksodlare. En lång, kall och 

blöt vår, då det var svårt att få något att gro, 

följdes av stekande hetta och torka där grödorna 

torkade ut och ogräset tog överhanden 

för många. En som lyckades med sina 

odlingar var blott tjugoårige Fredrik 

Berglund från Hög utanför Hudiksvall, som 

gjorde sin första säsong som morotsodlare 

2006. Han odlar morötter på ca sex hektar 

och skördade där ungefär 200 ton morötter i 

höstas. Nu siktar Fredrik mot nya mål och 

nyligen kom ett stipendium på 25 000 som 

en extra uppmuntran . 

Text & foto: Lars Forslin 

Odlarporträtt 

ör oss som prenumererar på Ekolådan har Fredriks väl- 

smakande morötter varit ett stående inslag under hösten 

och vintern. Redan i början av september började Fredriks 

Fleveranser till Biodynamiska produkter i Järna, som står 

bakom Ekolådan. Eftersom undertecknad har en bakgrund som 

grönsaksodlare just i Hälsingland, blev jag nyfiken och for upp till 

Fredrik mitt under den brådaste skördetiden i mitten av oktober. 

Hälsingland är inte precis känt som ett jordbrukslandskap, fak- 

tum är att endast några procent av ytan är jordbruksmark, resten 

består av skog, älvar och sjöar. Det finns dock några få områden 

med god jordbruksmark med större sammanhängande arealer och 

ett av dessa är just trakterna kring den gamla kulturbygden Hög 

utanför Hudiksvall. Här finns goda, mullrika jordar som härstam- 

mar från tiden då trakten var en havsvik och senare troligen en 

grund vassjö, det är endast någon halvmil ut till havet härifrån. 

I trakten finns en viss tradition med potatisodling, troligen på 

grund av att de mullrika jordarna lämpat sig rätt väl, samt förstås 

närheten till avsättningen i Hudiksvall. Möjligheter till bevattning 

finns knappast eftersom inga större vattendrag eller sjöar finns till- 

räckligt nära, däremot så är markerna låglänta och jorden både ler- 

och mullhaltig, så fukten behålls tämligen väl även en sommar som 

den sistlidna. 

När vi kommer ut till Hög ser vi ganska snabbt var Fredrik hål- 

ler till; ett par större traktorer med en morotsupptagare och en vagn 

med storlådor skvallrar om vad man sysslar med. Vädret kunde inte 

vara bättre för upptagning: torrt, fint och soligt, tio grader i luften 

trots att det är nära mitten av oktober. Den sensationellt vackra hös- 

ten som varit så gynnsam för morötternas tillväxt och smak, ser ut 

att fortsätta. Dock är det naturligtvis brått om att få in skörden; på 

dessa breddgrader vet man aldrig när vintern slår till, det kan gå 

snabbt. Normalt sett får man räkna med att det kan frysa till i slutet 

av månaden, men vissa år kan det bli någon vecka tidigare om man 

har otur. 

I en paus får vi ändå en pratstund med Fredrik och pappa 

Anders. Fredrik berättar att han gick ut naturbruksgymnasiet i vår- 

as, och att han hela tiden haft siktet inställt på att utveckla gården 

och att det skulle satsas på ekologisk odling av morötter. Anders 

berättar att han lade om gården helt till ekologisk odling 1995. Han 

hade insett att dagarna var räknade för mjölkproduktionens lön- 

samhet och om man skulle satsa på något annat, som potatis, så 

ansåg han att då måste det vara ekologiskt odlat för att man skulle 

få något större intresse och ett hyfsat pris för produkten. Efter att 

mjölkkorna lämnade gården till förmån för ett potatislager, så körde 

5 

7


Fredrik mitt i sina odlingar. Han visar en perfekt avmognad morot av sor- 

ten Soprano, en ganska storväxt Nantes-typ som är lämplig för lång lag- 

ring. När spetsen på moroten är avrundad är moroten mogen och har fullt 

utvecklad smak. Den varma sommaren och framförallt hösten 2006 gyn- 

nade tillväxten och avmognaden och därmed smaken som blev söt och 

aromatisk.. 

Anders igång potatisodlingen och det rullade på ganska skapligt 

med potatisen, som Anders drev vid sidan av sitt jobb som åkare. 

6 

Man gjorde också några testodlingar med något tunnland 

morötter under några år. En insikt växte då fram att morötter kan 

ge betydligt mer ekonomiskt utbyte per hektar än potatis och är en 

bättre gröda om man har begränsat med lämplig areal. 

Förutsättningen är dock att man kan lösa problemet med ogräsbe- 

kämpningen. 

Det kostar alldeles för mycket med manuell bekämpning och 

det är dessutom för tungrott att ha massor av rensande ungdomar 

ute i landen, insåg Fredrik som intresserat följde utvecklingen av 

mekanisk ogräsbekämpning, främst med borstmaskiner. 

Naturbruksgymnasiet Nytorp hade köpt in en borstmaskin i början 

av 90-talet, som man provade. Fredrik tyckte dock att den var för 

klumpig och dessutom krävde den en man som satt bakpå den trak- 

torburna maskinen och styrde, vilket också var en begränsning. 

Lösningen kom i form av en lätt och smidig midjestyrd red- 

skapsbärare kallad Mac Trac, som tillverkas av Mapro Systems AB i 

Alunda nära Uppsala. Till den finns också en radhacka och radbor- 

ste som är frontmonterad, vilket gör att en man samtidigt kan köra 

och styra hackan/borsten. Fredrik insåg att detta var det redskap 

han letat efter och han menar att det kommer att revolutionera den 

ekologiska grönsaksodlingen där tidigare ogräsbekämpningen har 

varit den begränsande faktorn. 

Fredrik odlar morötter på den finaste åkermarken som finns tillgänglig i 

Hälsingland, nämligen i Hög utanför Hudiksvall. Marken här har relativt 

nyligen varit sjöbotten och är mullrik och fukthållande. Åkrarna är ovanligt 

stora och plana för att vara i Hälsingland som annars är ett skogslandskap. 

Odlingen är upplagd i bäddar med tre rader på varje, sedan kommer ett 

större avstånd till nästa bädd, där traktorns hjul går. 

Redskapsbäraren har också fördelen att vara så liten och lätt att 

man kan komma ut på åkern direkt efter ett regn, ja till och med när 

det står vatten i landet, utan att man får körskador; något som skul- 

le vara alldeles otänkbart med en vanlig traktor. Finesserna har 

dock ett pris, tillsammans med borstmaskinen/radhackan blev det 

en affär på nästan 200 000 kr. Enligt Fredrik så är det dock en pris- 

värd produkt, ja den är själva förutsättningen för en storskalig 

morotsodling då den spar in många, många arbetstimmar och dess- 

utom har så pass stor kapacitet att man kan hinna över hela odling- 

en innan ogräset blir för stort. 

Eftersom det här var första året så är det naturligt att det 

begicks olika misstag. Ett var att fröna hamnade för djupt. Den niora- 

diga precisionssåmaskinen Nibex är inte helt lätt att ställa in och i 

och med att jorden är så mullhaltig så blir såbädden väldigt lucker, 

vilket i sin tur gör att fröna lätt hamnar för djupt. Fredrik bedömer att 

sådjupet blev två centimeter istället för idealiska en cm. Det hade kan- 

ske inte varit så farligt om nu inte maj hade varit regnig och kall. Man 

fick regn direkt efter sådden och i och med att jorden är lerhaltig så 

kan det bildas en hård skorpa när jorden torkar upp efter ett stört- 

regn, då jordstrukturen slås sönder. Det var precis vad som hände 

och är i princip orsaken till att Fredrik ”bara” skördade 200 ton istället 

för 300 ton eller mer. Beståndet blev alltså luckigt och långt ifrån de 

optimala 40-45 plantor per sträckmeter som Fredrik siktat på.

På upptagaren behövs en eller ett par personer som ser till att allt flyter. 

Ibland blir det stopp och då måste man vara med så att inte massor av jord 

och blast kommer med i lådorna. Spruckna morötter och skräp plockas 

bort i den mån man hinner. Här Fredriks pappa Anders och praktikanten 

Jens Högdal i aktion på Asa-liften. 

Han kunde dock rädda upp situationen något genom att åka ut 

med borstmaskinen redan innan morötterna kommit upp och 

genom att borsta nära raderna, skapa sprickor i skorpan som under- 

lättade för morötterna när de stod och trängde på för att komma 

upp. Innan dess hade man också farit över odlingen med gasolbrän- 

nare för att flamma bort de små ogräs som tittat upp strax innan 

morötterna. 

Det blev alltså många timmar på Mac-tracken för Fredrik, men 

ändå mycket lindrigt jämfört med att rensa för hand. När värmen 

kom i juli så satte det igång att växa rejält och då var det faktiskt 

mest morötter och inte så mycket ogräs. Nu hade det ju varit ännu 

bättre med omväxlande regn och värme, men morötter är ändå en 

torktålig gröda, särskilt när den växer på mullrik, fuktighetshållan- 

de jord. 

Nu ska ju morötterna plockas upp och så ska de packas och 

säljas också. Fredrik köpte in en begagnad ASA-Lift och en begag- 

nad packlinje med tvätt, som installerades i det gamla potatislagret. 

Sedan var det bara att börja leta köpare och olika grossister kontak- 

tades, både lokala och längre bort. En av de som köpt mest av 

Fredrik är Biodynamiska produkter, som genom Ekolådan fått ord- 

entlig snurr på sin verksamhet. Cirka 70 % säljs till olika grossister i 

Stockholmstrakten och resten lokalt. Till Ekolådan i lösvikt i 15 

kiloslådor, men till andra grossister också i enkilospåsar. 

När jag ringer Fredrik i mitten av februari berättar han att 

morötterna precis har blivit slutsålda och att det blev ett allt större 

sug efter nyår, troligen beroende på ganska dåliga skördar hos 

många odlare. Priserna har också därför varit något högre än nor- 

malt. Ingen dålig start för en ny odlare! 

Cass Snijder är inköpare på Biodynamiska produkter och han 

säger att Fredriks morötter varit mycket fina och med bra smak. 

Kunderna har upptäckt den fina kvaliteten så efterfrågan har sta- 

digt ökat. Cass tycker dessutom att det är roligt att ha direktkontakt 

med en odlare på det här sättet, det blir något annat än att köpa in 

utomlands ifrån. 


Fulla lådor väntar vid dagens slut på att bli inkörda i lagret i bakgrunden. 

Varje låda rymmer 500 kg morötter. Lagret ska i år byggas ut för att rymma 

både potatis och morötter i framtiden. Morötter och potatis ska ha olika 

lagringsklimat så man behöver ett lager med flera individuellt styrda rum. 

Morötter lagras bäst vid 0 grader och potatis vid +4. Om temperaturen blir 

för hög förkortas morötternas lagringstid snabbt pga. svamptillväxt. 

Själv har undertecknad också ätit Fredriks morötter hela vintern 

och instämmer verkligen att smak och kvalitet varit något extra. 

Efter denna efter omständigheterna lyckosamma första 

säsong siktar nu Fredrik framåt med entusiasm. Arealen av moröt- 

ter ska utökas från sex till tio hektar och sedan siktar han också på 

att bredda sortimentet med potatis på ca 15 hektar. Den egna mar- 

ken är begränsad till 20 hektar, men genom att arrendera mark hop- 

pas han kunna komma upp i 60 hektar. Då behöver morötterna inte 

komma oftare än vart sjätte år, vilket är bra ur sjukdomssynpunkt 

eftersom olika svampsjukdomar annars kan föröka upp sig och stäl- 

la till elände under lagringen. Morotsflugan brukar också komma 

efter ett tag, och då är det bra att kunna flytta runt odlingarna en del. 

7 

7


Redskapsbäraren Mac Trac revolutionerar den ekologiska yrkesodlingen Midjestyrningen gör att man kan manövrera redskapet väldigt exakt och 

enligt Fredik Berglund. Tack vare den så kan en person sköta så mycket som man har full uppsikt över vad som händer. De breda lågtrycksdäcken gör att 

10 hektar morötter ensam. Det gäller dock att vara väldigt exakt i de insatser man kan komma ut på åkern även när den är mycket blöt, utan att man får 

man gör: ogräset får absolut inte ha tillåtits växa sig för stort när man kör ut packskador. Eftersom all kraftöverföring sker på hydraulisk väg, med slang- 

med den kombinerade radhackan och borstmaskinen. ar, kan vikten hållas nere och hela maskinen väger inte mer än 600 kg. 

8 

En sexårig växtföljd tillåter också att man lägger in tre år vall, 

som ju är en gröda som både sanerar ogräs och som hjälper till att 

bygga upp jordstruktur och näringsförråd. En välskött potatisgröda 

sanerar också besvärliga rotogräs som kvickrot, så Fredrik tror att 

grannar kan bli intresserade av att byta mark med honom också av 

den anledningen. 

När jag pratar med Fredrik i februari så berättar han att han pre- 

cis beställt årets utsäde. Inte mindre än 20 miljoner frön är beställ- 

da, av tre olika sorter, varav en för tidig skörd. Dessutom har Fredrik 

beställt åtta ton utsädespotatis som detta år delvis ska användas till 

att föröka upp eget utsäde. 

Ett stort projekt detta år är att bygga ut lagret så att det kan här- 

bärgera kommande potatisskördar också. På gården finns en äldre 

plansilo vars bottenplatta kommer att utnyttjas för detta. 

Fredrik har ambitionen att utveckla gården till ett 

modernt ekologiskt jordbruk. I likhet med pappa Anders ser han 

framåt och menar att det traditionella jordbruket med kreaturshåll- 

ning och mjölkproduktion har framtiden bakom sig. 

Som en fin bekräftelse på att han är på rätt väg fick Fredrik i feb- 

ruari motta ett stipendium från den framlidne riksdagsmannen 

Kenth Högströms minnesfond, på inte mindre än 25 000 kr, något 

som Fredrik verkligen uppskattar. 

I motiveringen till stipendiet står bland annat: ” Fredrik har 

vågat satsa på att just den ekologiska produktionsformen skall ge 

framtida expansionsmöjligheter. Han sköter produktionen själv 

och siktar inför nästa säsong på målet 500 ton. 

Med en mix av ungdomlig entusiasm, vilja till hårt arbete och 

entreprenöriell våghalsighet har Fredrik Berglund visat prov på 

egenskaper som Kenth Högströms minnesfond vill uppmuntra och 

stödja.” Det är bara att instämma. 

m 

www.runabergsfroer.se • 0303-77 71 40

Moroten är fantastisk. Tänk på dess strålande 

färg, utsökta arom, knapriga konsistens och 

läskande sötma. Inte konstigt att moroten är 

vår populäraste frilandsgrönsak. Att få en 

stor skörd av perfekt formade, felfria och 

goda morötter är varje grönsaksodlares mål. 

Tyvärr är det inte alltid skörden blir lika stor 

och vacker som man önskat, utan när hösten 

kommer med sanningens minut, står man 

kanske där med små, krokiga och greniga 

saker. I värsta fall smakar de inte gott heller, 

kanske är de rentav träiga och hårda. 


m du ska lyckas med din morotsodling så behöver 

du framförallt jobba med din jord. Morötterna är inte så 

Onäringskrävande, däremot är en lucker jord väldigt viktig 

och då talar vi inte om den sorts luckerhet som du tillfälligt kan få 

med en jordfräs på en annars hård lerjord. En sådan jord blir snart 

hård igen om man inte gör något mer med den. Lösningen på pro- 

blemet med kompakta jordar heter humus, som är samma sak som 

mullämnen, kompost eller organiskt material. 

Om du har en sandig jord är du lyckligt lottad, åtminstone vad 

gäller morötter. Moroten är av naturen anpassad till lätta jordar, det 

hörs förresten på namnet. Mo är en finkorning sandjord. 

Sandjorden mår också bra av att du gräver ner kompost regel- 

bundet. Den kommer att hålla fukten bättre och komposten inne- 

håller också näring, vilket behövs eftersom sandjord är näringsfat- 

tig. Det är ändå i leriga jordar, vilket de flesta av oss är utrustade 

med, som mullämnena kommer att göra susen för jordstrukturen 

och därmed för morötterna. 

Tänk på att det inte finns några hopplösa morotsjordar, där- 

emot kan det ta några år innan ditt arbete med att tillföra humus 

gör jorden riktigt bra för morötter. När du har nått dit behöver du 

inte tillföra lika stora mängder organiskt material längre, utan bara 

underhålla jorden med mindre mängder. 

Det är ingen omöjlighet att få 10 kilo fina morötter per kvadrat- 

meter – om du jobbar målmedvetet kan du att nå dit – men mer nor- 

malt är ungefär hälften, och det kan du också vara riktigt nöjd med! 

Fördelar med organiskt material 

mMullen gör jorden porös och lucker så att moroten kan 

tränga rakt ner och bli slät och fin när den sväller upp. 

mMan slipper skorpbildning på ytan, vilket annars kan göra att 

sådden inte orkar upp. 

mLuft kommer ner i jorden, den blir varmare och mer väldrä- 

nerad vilket ger dina morötter bättre färg och arom. 

mFuktigheten i jorden blir jämnare vilket höjer skörden och 

kvalitén. 

mJorden får en näringsbank som ger en jämn näringstillförsel. 

mMaskarna får mat och de tackar med att ytterligare förbättra 

strukturen på din jord. 

Jordförbättring 

Stallgödsel. Om du bor på landet och kan köpa gödsel av en 

bonde så gör det. Om gödseln är färsk bör du lägga upp den luftigt i 

en hög så att den får ”brinna”. Morötter gillar inte färsk gödsel, de 

kan lätt bli greniga av sådan. Halmrik gödsel är bra, den brinner 

snabbt och innehåller mycket mullämnen. 

Torv. Om du bor i ett villaområde kanske du är hänvisad till att 

köpa din mull på närmaste garden center. Köp då en naturgödslad 

och kalkad variant. 

Mängd. Om du har en mullfattig lerjord och vill nå snabba resultat 

måste du räkna med att lägga på ganska stora mängder torvmull 

eller kompost. Ett lager på 15-20 centimeter bör ge resultat omgå- 

ende. Blanda väl, helst med jordfräs. Efter några år med sådana 

givor kan du minska på tillförseln. Om du har näringsrik kompost 

som stallgödselkompost eller hushållskompost, kan du lämpligen 

lägga största mängden till det du odlar året före. Löv- och träd- 

gårdskompost kan du lägga på obegränsat till morötterna. 

Sand. Att blanda upp lerjorden med sand är ingen bra lösning. 

Jorden blir faktiskt ännu mer kompakt eftersom sandkornen lägger 

sig i mellanrummen mellan lersmulorna (aggregaten). 

Morötter 

Moroten – odlarens mästarprov! 

Rejäl höstskörd. Morötter av Flakkeer-typ är både långa och grova vilket 

ger mycket hög skörd. De är utmärkta att lagra. Vid skördetillfället får man 

svart på vitt om man har lyckats bra eller mindre bra. Ser det ut så här kan 

man vara nöjd. 

9 

7

Morötter 

Växtföljd och gödsling 

mMorötterna är inte så näringskrävande. Tillför man för myck- 

10 

et kväve (N) blir kvaliteten lidande – smaken försämras och 

morötterna ruttnar lättare under vinterlagringen. 

mKalium (K) tycker morötterna om och du kan därför gödsla 

med vedaska. Särskilt på sandjord har det bra effekt eftersom 

sandjorden är fattig på kalium. 

mDu odlar lämpligen morötter året efter någon gröda som du 

gödslat kraftigt, som kål eller purjo. Det finns tillräckligt med 

näring kvar till morötterna året efter. 

mLåt det helst gå minst fyra år mellan morotsgrödorna. Odlar 

du morötter oftare på samma fläck så förökar du upp svam- 

par i jorden som sedan kan angripa morötterna under vinter- 

lagring. Även skadedjur som morotsflugor övervintrar i jord- 

en och kan snabbt angripa nysådda morötter. 

Sorter 

Under morotens historia har det skapats många olika typer av 

morötter med olika form och mognadstid. Typerna har fått namn 

av gamla sorter. De viktigaste sortgrupperna i Sverige är: 

mNantes – cylindrisk med trubbig, avrundad spets. Tidig, men 

det finns även senare sorter för lagring. Vanligaste ”påsmoro- 

ten”. Spröd och söt. 

mLondon torg – kallas även Chantenay. Ganska kort och trub- 

big med breda axlar. God, men kan ibland spricka lätt. Kan 

lagras. Lätt att dra upp ur en tung jord tack vare sin koniska 

form. 

mFlakkeer – typisk sen och stor lagringsmorot som är lång och 

konisk med rundad spets. Hög skörd. Kallas även Autumn 

King. 

För extra tidig skörd finns runda morötter, ”karotter”. De är goda 

men ger låg skörd. Man kan förstås så en omgång till efter första 

skörden. Amsterdamer är en extra späd, söt och spröd typ som ger 

tidigaste skörden av vanliga morötter. Berlikum är ett mellanting 

mellan Nantes och Flakkeer, ganska lång men mer cylindrisk än 

Flakkeer. Bra för lagring. Imperator är en extremt lång, smal och 

spetsig typ av morot som är populär i Nordamerika. 

Nuförtiden är gränserna mellan typerna flytande. Man korsar 

olika typer med varandra för att få fram önskade egenskaper. Man 

kan till exempel korsa en sen sort med en tidig för att få fram en 

tidig sort som kan stå länge utan att bli övermogen och spricka. 

F1-hybrider dominerar yrkesodlingen. Man får en extremt 

jämn och vacker produkt med hög kvalité, som kan stå länge utan 

att spricka. Fröna är dyra men det kan vara värt att prova för den 

som har nått en viss odlingsskicklighet. Kräver bra förhållanden för 

att komma till sin rätt. 

Jordbearbetning 

Morötterna vill förstås ha en lucker och djup jord. På en lerjord får 

du det bäst genom att gräva djupt på hösten, på våren bearbetar du 

ytligt. På en sandjord är packningen inget problem. 

Djupsäng är förträffligt. En annan metod som ökar jorddjupet 

och luckerheten är att odla på drill. Man drar upp fåror med ett pota- 

tisårder och sår på kammarna mellan fårorna. 

Viktigast av allt är att inte trampa omkring där du ska så. På en 

lerig jord kan det vara skillnaden mellan en lyckad och en misslyck- 

ad morotsodling. 

Sådd 

Sådden är det mest kritiska momentet i morotsodlingen. Det bety- 

der att du ska vara noggrann eftersom en väl utförd sådd ger en 

jämn uppkomst med ett jämnt bestånd. Du har många timmar att 

tjäna på detta eftersom ogräsbekämpningen underlättas och i bästa 

fall slipper du gallringsarbetet. Om beståndet är ojämnt och luckigt 

utnyttjar du heller inte ytan maximalt och det är dumt eftersom du 

lägger ned lika mycket tid och energi på att rensa och sköta om ett 

dåligt bestånd som ett bra. 

Morötter kan sås så fort jorden reder sig. Särskilt i norra Sverige 

är det viktigt att ta tillvara hela odlingssäsongen, likaså om man vill 

ha tidig skörd. Annars kan det vara en fördel att så lite senare. Dels 

hinner man bekämpa en hel del fröogräs innan sådd, dels kommer 

morötterna upp snabbare när jorden är varm och ogräset får inte 

samma försprång. 

Vill man ha extra tidig skörd kan man så morötterna i oktober, 

strax innan det fryser till. Fröna ska inte gro på hösten, bara ligga 

och vänta på den första vårvärmen. De kommer ofta upp tre veckor 

innan de tidigaste vårsådda morötterna. Det betyder att du kan 

skörda morötter redan i början av juli om du sår en tidig sort på hös- 

ten. Höstsådd passar bäst på sandiga jordar eftersom fröna kan rutt- 

na under vintern om jorden är lerig och blöt. Bäst är om jorden är 

tjälad hela vintern. 

Palsternackor kan du för övrigt också med fördel så på hösten. 

De har lång utvecklingstid och hinner bli riktigt stora och fina om 

de gror extra tidigt på våren. 

Jämnt sådjup är förstås också viktigt för att få jämn uppkomst. 

1-2 centimeters djup är lagom. Packa gärna till jorden lätt efter sådd 

så fröna får jordkontakt direkt och fukten behålls i såraden. 

Ett lågteknologiskt sätt, som man kan använda om man sår på 

bädd med korta rader på tvären, är att ta en bräda som man lägger 

på högkant och sedan gnuggar fram och tillbaka med tills man kom- 

mer ned till det rätta sådjupet. Fördelen med detta är att man kan 

lägga fröet på en fast botten. Det innebär jämnt sådjup men också 

att fröet kommer i kontakt med fuktig jord och inte blir hängande i 

en luftficka i en alltför lucker såbädd. 

Radavstånd 

Om du odlar på bäddar kan du ha ned till 25 centimeter mellan 

raderna, för riktigt tidiga sorter ned till 15 centimeter. Om du odlar 

på plan mark med långa rader har du 40-50 centimeters radavstånd 

för att kunna komma fram i odlingen. Ju tätare raderna ligger, desto 

bättre utnyttjar du den mark du mödosamt grävt, gödslat och kom- 

mer att vattna. 

Enklaste sättet att få lagom djupa fåror med exakt avstånd är att 

dra upp dem med en radmarkör som du snickrar själv (se skiss). 

Olika morotssorter blir olika stora och kräver därför olika plant- 

täthet för att ge maximal skörd. Lämpliga planttätheter kan vara: 

mNantes-typer: 25-50 plantor/meter 

mLondon torg och Flakkeer-typer: 15-25 plantor/meter 

Om du vill ha tidig skörd, eller sår sent siktar du på den lägre 

siffran, likaså om du bor i norra Sverige eftersom morötterna växer

Principskiss över hur en radmarkör kan se ut. Mycket användbart redskap 

när man vill få jämna avstånd mellan rader och plantor, och det vill man 

eftersom allt blir mer lättskött då. 

40 cm 

fortare om de slipper trängas. De blir också större då, så vill du ha 

rejäla morötter sår du glesare. Om du sår fröna i en decimeterbred 

rad kan du öka planttätheten med ungefär 25%. På det sättet kan 

du verkligen nå rekordskördar, men tänk på att det blir mer jobb 

med rensning och gallring. 

Problemet är att veta hur många frön man ska så per meter för 

att få önskat plantbestånd. Som en tumregel kan man räkna med att 

hälften av fröna gror. Om grobarheten anligt analysen på påsen är 

hög, 90%, kan man räkna med att fältgrobarheten blir runt 60%. 

För att kunna så jämnt och lagom tjockt utan såmaskin kan 

man blanda fröet med torr sand och göra en strut av en tidning med 

vilken man strör ut fröet. Det är ett gammalt trick men det fungerar 

bra fortfarande. Man bör testa att så på en annan tidning först, så 

kan man räkna efter hur många frön det kommer på en halv meter 

vid en viss sandutmatning. 

Ett annat sätt att så lagom glest är att använda pelleterat frö. 

Pelleteringen innebär att fröet bäddas in i ett lager fin lera och får 

storleken av ett risgryn. Du får lättare att hålla koll på hur många 

frön som verkligen hamnar i fåran. 

Såband är ett idiotsäkert sätt att få rätt avstånd mellan plantor- 

na. Bara rulla ut bandet med de påklistrade fröna, i fåran, mylla och 

packa lätt med handen. 

Ekologisk, effektiv ogräskamp 

En lyckad kamp mot ogräset är a och o för en lyckad morotsodling 

och det som tar mest tid. Här får du tips om hur du kan mer än halv- 

era den tiden utan att använda gifter. 

mTidigt på våren, så fort jorden torkar upp, krattar du till jord- 

en. Låt den ligga några dagar innan du sår. Du kan även vatt- 

na lite om det är torrt – allt för att få ogräsfröna i ytan att 

börja gro. 

50 cm 

Så här kan man utforma markören om man vill ha möjlighet till två olika 

radavstånd, 40 och 50 cm. Det täcker in det mesta. Tar man varannan rad 

får man 80 och 100 och då räcker det även till grödor med större radav- 

stånd som sen vitkål, gurka, bondbönor, majs m.m. 

mSå morötterna. Lägg en glasskiva eller en klar plastpåse över 

några decimeter av en rad. När morötterna efter en 7-9 dygn 

börjar titta upp under glaset eller plasten plockar du fram en 

gasolbrännare. Du har nu 1-2 dygn på dig innan morötterna 

kommer upp på övriga landet. 

mNär det är någorlunda vindstilla flammar du morotsraderna 

med en kraftig gasollåga riktad snett framåt. För lågan längs 

raden i långsam promenadtakt. 

Morötter 

mDagen efter har allt ogräs som grott i raderna vissnat och 

morötterna är på väg upp. Du kan andas ut. Allt gick enligt 

planen. Du slipper nu den första, tidsödande handrensningen 

i raderna. 

mEfter några dagar hackar du mellan raderna och får på så sätt 

bort den gröna matta av fröogräs som grönskar där. Nu är det 

bara morötter som syns i fina rader. Nu kan du vila dig i 

några veckor. 

mNär morötterna har fått två-tre flikiga blad börjar det bli dags 

att gå ner på knä. Då är det dags att plocka bort det ogräs 

som grott i raderna efter morötternas uppkomst. Du kan 

även passa på att gallra morötterna om de står för tätt. 

mNu har du ett fint bestånd som det gäller att sköta om. Om 

du luckrar mellan raderna och vattnar växelvis så kommer 

det att växa så det knakar. Om du har stort radavstånd bör 

du kupa morötterna precis innan blasten täcker ytan, annars 

kan de få gröna nackar och lite besk smak längst upp. 

Kupningen kväver även en hel del ogräs. 

mOgräs som tittar upp efter handrensningen rycker du upp så 

att de inte står och fröar av sig. Detta moment är snabbt 

avklarat om du var noggrann vid handrensningen. 

mNu är det bara att vänta på de första skördeklara primörerna! 

Skörda sorterna efterhand som de blir färdiga. 

Om du tycker detta med flamning verkar besvärligt, kan du ändå 

använda tricket med fördröjd sådd. Låt jorden ligga en dryg vecka 

efter att du krattat till den för sådd. På den tiden hinner massor av 

ogräs gro. Nu tar du fram krattan igen och krattar hela ytan varpå 

du sår omedelbart. De ogräs som då grott vissnar snabbt i solskenet 

och du får betydligt mindre arbete med rensning. 

Det här är ”Draken”, en gasolbrännare på hjul för lite större odlingar. Det 

går emellertid lika bra att använda en blåslampa eller en mindre gasoltub 

som man bär i handen eller på ryggen på en ryggsäcksram. 

En grön matta av nyuppkomna ogräs breder ut sig över morotssådden. 

Dagen innan morötterna kommer upp, flammar man av raderna. Här är 

alla raderna flammade. Nu är det bara ogräsen mellan raderna kvar. De 

tar man lätt bort med någon form av hacka, t.ex. en hjulhacka. 

11 

7

Morötter 

En nyligen flammad rad. Man ser hur de kokta ogräsen har lagt sig. 

Ogräsen brinner alltså inte upp, utan hettas bara snabbt upp så att de blir 

kokta. Nästa dag torkar de i solen och man får en sårad som är helt ren från 

ogräs. 

Morötterna börjar komma upp (till vänster). Om man inte hade flammat så 

hade det varit lika mycket ogräs över hela ytan och morötterna skulle ha 

varit nästan kvävda av ogräs redan när de kom upp. Det här sparar enormt 

mycket rensningsarbete. 

Vattning 

Moroten är anpassad till ett liv på sandiga och torra marker. Den 

kan hämta vatten djupt nere i jorden och överlever svåra torkperio- 

der. Om morötterna får stå och lida på det sättet blir de tyvärr inte 

särskilt roliga, utan blir tunna, träiga och dåligt färgade. 

12 

Om du ska få en hög skörd av välformade och välfärgade 

morötter så måste du med andra ord oftast vattna någon gång 

under växtperioden. På försommaren kan det vara positivt med en 

torr period eftersom huvudroten då växer på djupet i sitt sökande 

efter vatten. På så sätt får man också upp längden på morötterna. 

Längre morötter betyder högre skörd. 

Det är från midsommar och framåt som vatten behövs mest. Då 

börjar rötterna svälla upp samtidigt som det kan vara varmt och 

torrt och då kan några vattningar löna sig ordentligt. På höstsidan 

är tillväxten störst, men då är temperaturen lägre och jorden natur- 

ligt fuktigare. Då behöver du förstås inte vattna så mycket. 

Du ska nu inte överdriva vattningen: särskilt på lerig och mull- 

fattig jord kan morötterna utveckla små rötskador och konstiga 

utväxter om jorden ständigt är vattenmättad. Låt jorden torka upp 

mellan varje vattning, så att luft kommer ner i jorden och luckra 

mellan raderna, särskilt om det är en regnig sommar. Problemet blir 

mindre efterhand som du förbättrar din jord med mullämnen. En 

mullrik jord håller fukten samtidigt som den är luftig. Kom- 

mersiella odlare odlar gärna morötter på ren mulljord av den anled- 

ningen. Sådan jord förekommer dock nästan aldrig i en villaträd- 

gård utan mest i utdikade mossar. 

Hjulhackan tar bort ogräset mellan raderna i ett nafs. Viktigt är att radav- 

ståndet är exakt, annars är det lätt hänt att man hackar bort morötter där 

avståndet är för smalt och att ogräs lämnas kvar där avståndet är för brett. 

Att använda en markör för att dra upp rader innan sådd, är klokt. 

Några dagar efter flamning har ogräsen i och närmast raden, vissnat. Hjul- 

hackans skär tar så gott som allt ogräs mellan raderna. Observera mo- 

rötterna som kommit upp, till vänster, nertill. De här morötterna är sådda 

med precisionssåmaskin, man slipper då gallringsmomentet. 

Skörd och lagring 

De morötter du vill vinterlagra tar du upp så sent som möjligt innan 

jorden fryser till. Morötterna växer mest på höstkanten och du vill 

ha kallt i källaren innan du lagrar in. Var noga med att vädra källa- 

ren så att inte temperaturen stiger efterhand. Morötterna håller 

bäst vid en temperatur på 0-1 C. Varje grad över detta förkortar lag- 

ringstiden med en månad på grund av uttorkning och röta som 

utvecklas fortare ju högre temperaturen är. 

Har du en fuktig och kall källare kan du lagra morötterna öppet 

i säckar eller lådor. Mindre goda lagringsförhållanden förbättras 

om du lagrar morötterna i lätt fuktig sand eller torvmull. 

Vid bra lagringsförhållanden kan du lagra vintersorter till april- 

maj. Tidiga sorter brukar klara lagring åtminstone fram till jul. 

Skador 

mKrussjuka gör att bladen på späda plantor krullar sig och 

morötterna stannar i växten eller blir träiga och oätliga. 

Orsakas av morotsbladloppor som suger på plantorna. 

Fiberduk från sådd till midsommar ger bra skydd. Om du får 

ett massivt angrepp av krussjuka är det bäst att så om. Om 

du flammar raderna försvinner både morötter, skadegörare 

och ogräs. Midsommar är deadline för sådd och då bör du 

använda någon tidig sort för att den ska hinna bli färdig 

innan vintern. Man kan också strö färskt sågspån i raderna 

upprepade gånger fram till midsommar eller helt enkelt bor- 

sta ofta med en piassavakvast.

Med hjulhackans hjälp skärs ogräsen av vid roten och hamnar på jordytan 

där de snabbt vissnar om det är soligt väder. Blir det regn strax efter hack- 

ning så kan det hända att en del ogräs rotar sig igen. Då får man hacka igen 

vilket inte är någon nackdel eftersom vattnet i marken behålls bättre om 

jordytan är lucker. Dessutom frigörs näring vid hackning, så hacka ofta! 

Här har morötterna kommit upp och ogräset är hackat. Nu har morötterna 

ordentligt försprång framför ogräset. Så småningom kommer det ändå 

upp en del ogräs i raderna och man får bereda sig på en handrensning om 

några veckor. Man kan skönja morotsraderna som gröna streck. 

mMorotsflugans larver äter gångar i morötterna. Övervintrar 

som puppa i jorden och kläcks på våren. Fiberduk tidigt ger 

bra skydd. 

mTänk på att skifta odlingsplats varje år annars bjuder man in 

morotsflugorna till dukat bord. Flugan har två generationer 

per sommar och den andra generationen gör störst skada, 

men skyddar du med duk fram till midsommar, förhindrar du 

den första att föröka sig. 

mSamodling med lågväxande baljväxter som humlelusern eller 

vitklöver mellan morotsraderna har god effekt mot den andra 

generationen av morotsfluga. Dock kan morotsskörden redu- 

ceras om klövern får breda ut sig helt ohämmat. 

mBlåsigt och öppet läge på din morotsodling kan minska 

angreppen från morotsflugan. 

mSpruckna rötter kan vara en sortfråga. Tidiga sorter och 

London-torg-typer drabbas mest. Skörda de tidiga sorterna i 

tid och håll jämn fuktighet i odlingen. 

mBorbrist kan också orsaka sprickor i rötterna. Lätta jordar som 

sand- och mjälajordar kan ha låga borvärden. 

Alggödselmedel innehåller rikligt med spårämnen, bland 

annat bor. Borax eller Solubor kan också användas, men var 

noga med doseringen eftersom bor är ett växtgift vid hög 

koncentration. 

m 

Här är morötterna några veckor efter uppkomst, när de har fått tre karak- 

tärsblad. Det finns enstaka ogräs i raden som kommit upp efter flamning- 

en, men de tas snabbt bort med en handrensning. 

Raderna är handrensade, ca en månad efter uppkomst och nu återstår det 

bara för morötterna att växa och för odlaren att hacka eller fräsa mellan 

raderna ytterligare någon gång, samt att slutligen kupa morötterna, dvs. 

föra upp jord mot morötternas blastföste så att nackarna täcks. 

När morötterna är tjocka som blyertspennor bör man kupa dem lätt. 

Kupningen förhindrar att morötterna får gröna nackar, vilket inte är giftigt, 

men inte smakar eller ser särskilt bra ut. Man får också bort eventuella 

ogräs, och näring frigörs när man bearbetar jorden. Kupning är också ett 

bra skydd mot stark nattfrost som kan komma på senhösten. Moderna 

sorter är mindre benägna att få grön nacke, vilket syns här där kupningen 

blivit bara delvis utförd och nackarna sticker upp. 

Morötter 

13

Spirkål 

14 

Grönkål – kålen som spirar 

Till och med en illa medfaren och 

avbruten grönkålsplanta spirar vitalt 

när vårvärmen kommer. Om du konti- 

nuerligt plockar skotten så fortsätter 

den bara att producera. 

Foto: Anna-Lena Öhlund

På våren längtar man efter grönt, dock tar det ett tag 

innan det går att skörda något från årets odlingar. 

Om du övervintrar några grönkålsplantor i landet så 

förser de dig med härliga, mjälla skott hela våren och 

försommaren – ja faktiskt långt in på hösten! 

Text: Maja-Lisa Perby, foto: Karin Jansson 

Nere i källaren, en dag i mars, lyfte jag på pappsäcken 

som låg över kålrabbi av den riktigt storväxta sorten - 

iväg från kålrabbin ringlade långa skott, genomskinliga 

och vitaktiga. Lätt kokta och serverade med en klick smör, visade 

sig skotten vara en delikatess som stod strandkål nära. 

Ett kålhuvud som låg bredvid - det var bara hälften kvar - hade 

fått en liten bula utmed stocken; för var dag buktade den ut mer, 

blev till en stjälk med ett litet kålhuvud i toppen. Denna fräscha 

kålprimör kom genast till användning och livade upp vintertrötta 

grönsaker. 

En bit in på våren, i april tror jag det var, hände något också med 

brysselkålen som stod kvar ute i kökslandet. De små knoppiga 

huvuden som jag inte hade brytt mig om att skörda började växa, 

sköt ut med en stjälk från kålstocken, bladen började veckla ut sig ... 

Många slag av kål skjuter skott om våren. I en klass för sig är 

grönkål – den har en uthållighet utan motstycke. Efter en lyckad 

övervintring hälsar grönkål våren med nätta skott. Om man plock- 

ar skotten - framför allt de skott som ska bli blommor - fortsätter 

grönkålen att spira hela våren. Under en period på sommaren skju- 

ter grönkålen kanske inte lika många nya skott men växer till sig 

desto mer. När hösten kommer tar plantorna nya tag, fortsätter att 

skjuta skott in på sena hösten, ända tills kylan sätter en gräns. Vissa 

år kan man rentav skörda två "slags" grönkål parallellt framemot 

jultid: dels frostnupna blad från årets plantor, dels spirkål från 

andraårsplantor. 

Varhelst man odlar grönkål och där klimatet är sådant 

att den övervintrar, där får man spirkål på våren. I de franska regio- 

nerna Poitou och Vendée (söder om Bretagne), där skotten kallas 

poichons eller pions, kokar man sen gammalt skotten i den enklaste 

av soppor: kokar dem i vatten, i tio minuter bara, tar i en klick smör 

till slut och serverar soppan genom att hälla spirkålen med sitt spad 

över stora brödskivor i sopptallriken. I Tyskland kallas grönkåls- 

skott för Sprossenkohl (ordet kan också betyda brysselkål) eller 

Spruten. I Halland, det svenska grönkålslandskapet, känner man 

självklart spirkålen. I Skåne där grönkål också traditionellt varit ett 

omhuldat slag av kål, har man om våren lagat sjukålssoppa där spir- 

kål från grönkål kombineras med annat spirande grönt från träd- 

gård och natur som körvel, nässlor, ängssyra och blad från bröd- 

kryddan kummin. 

Pentland Brig, en gammal sorts grönkål, får efter en lyckad över- 

vintring matiga och goda skott. Också Berza Galega, den storväxta 

och slätbladiga grönkål som odlas i Portugal, ger utmärkt spirkål, 

mild i smaken. Den klarar vinterkyla bra och är dessutom flerårig. 

(Om man vill ha med lite spirkål i en sallad, passar skott från Berza 

Galega, lätt strimlade, särskilt bra.) 

De båda rödvioletta sorterna Red Russian och Baltisk Röd har 

fördelen att de övervintrar särskilt bra. (White Russian, som i mitt 

tycke är godare än dessa båda, verkar däremot ha svårt att klara 

våra vintrar.) 

För att få grönkålsplantor att övervintra bra - och att utvecklas 

bra det andra året - verkar det vara en (liten) fördel att så dem ett par 

veckor senare än man normalt brukar göra. På hösten täcker man 

marken runt plantorna väl, till exempel med löv och hö. 

Spirkål 

En kall vinter utan snö går hårt åt plantorna, annat som ser far- 

ligt ut är inte lika farligt. Även när stocken har knäckts av snö och 

harar har gnagt sönder stocken upptill, klarar grönkålen sig ofta. 

Det räcker att det finns några få ansatser till skott – knappt synliga 

för ögat – på stocken nedanför de skadade ställena. 

På våren kommer skotten så sakteliga, man gläds åt varje skott. 

Rätt tvärt ändrar det sig. Vid försommartid blir många slag av grön- 

kål till en snårig härva av bladskott och långhalsade blomskott. Då 

är tiden inne för rejäla tag, och det är roligt på det sättet att man kan 

göra lite som det faller en in. 

Ser Red Russian ut som en vildvuxen buske? Bara att skära ner 

den nära marken - till hösten, vid den tid när så mycket annat i träd- 

gården är förbi, står plantan där åter, frodig och fin, och skjuter 

skott på skott. 

Har den vackert stammade Baltisk Röd fått lurviga skott längs 

hela stjälken? Bara att med bestämd hand skala av skotten, utom 

några få - så blir plantan som den var förut, högrest och grann med 

sin krans av rödvioletta toppblad. 

Betrakta favoritplantor som Pentland Brig och Berza Galega. 

Nog behöver de tuktas lite, nog behövs luft och ljus. Bara att skulp- 

tera fram plantorna som man vill ha dem! Man tar ett steg tillbaka - 

kanske pryder en stammad planta landet mera än vad en buskfor- 

mad gör? Gren efter gren knipsar man (en inte alltför varm dag) 

med sekatör och grensax - sådär nu har också skönheten fått sitt! 

Tilltalande är också ett annat drag i skötseln. Andraårsplantor 

av grönkål har skickat sina rötter djupt ner i jorden. Sådana plantor 

skjuter sina skott oavsett om det regnar eller inte. Torra somrar när 

man ständigt går med vattenkannan i hand kan man alltså lugnt 

hoppa över de övervintrade grönkålsplantorna. 

Spirkålens ena stora fördel är att den finns där, utan sär- 

skild ansträngning, såväl före som efter gängse säsong i grönsaks- 

landet. Den andra stora fördelen är att den rättframma fräschören 

hos denna trivsamma grönsak kommer fram bäst om man lagar till 

den rakt upp och ner. 

Det enkla och självklara sättet är att koka spirkål i en botten- 

skyla vatten, koka några minuter om man vill ha den bitfast, koka 

några minuter längre om man vill att den ska mjukna något. Så kan 

spirkålen serveras, bredvid potatisen eller ovanpå pastan, i båda 

fallen med lite smör eller olivolja. (Om man inte kan hålla fingrarna 

i styr kan man ta något lite grön lök i koket eller (vitlöks)gräslök 

efteråt, och/eller några droppar citron eller ljus vinäger; dragon- 

vinäger bidrar med ett litet raffinemang.) 

Spirkål kan bli den stillsamma pricken över i tillsammans med 

baljväxter och med höstens och vinterns rotsaker – förutsatt att 

man låter spirkålen "ta plats" i rätten och på tallriken. Man kan ta 

t.ex. kålrot, morot, vitkål eller kålrabbi, vitbeta eller gulbeta och 

laga till grönsakerna så att de smakar mycket som de gör i sig själva: 

skära i skivor, bräsera i olivolja och aningen crème fraiche, ha med 

en klyfta vitlök eller en kvist rosmarin, droppa över lite citron eller 

aningen vinäger och lägga i en handfull kokta bönor till slut. 

Spirkålen, kokt i egen gryta, lägger man på i sista ögonblicket, blan- 

dar inte ens runt. 

Från spirkål är steget inte så långt till skott av en närstå- 

ende växt, rova. Jag tänker på den italienska cime di rapa: i princip 

är det fråga om rovor som spirar och ger blad och blomknoppar, i 

praktiken använder man en variant av rova som blommar redan 

första året. När man ser knippen av cime di rapa ligga i ett torgstånd 

ser de just så anspråkslösa ut som den ordagranna översättningen, 

"skott från rova", låter förmoda: blad på spretiga stjälkar, och här 

och där inne bland bladen skymtar man blomknoppar i små små 

huvuden. 

15 

7

Spirkål 

T.v: Red Russian som den ser ut första året. T.h: Hos övervintrande plantor av Red Russian kan man skörda spirkål och vanliga blad parallellt - de båda 

Russian-sorterna är kända för att de har blad som är mörare än hos andra sorter. Om andraårsplantan blir för vidlyftig och ful är det bara att frisera den. 

I ett brett bälte av regioner i mellersta Italien kan man få cime di 

rapa i form av "kokt sallad" - man gör som man ofta gör med gröna 

blad i Italien: pressar ur kokvattnet väl och smaksätter med olivolja 

och citron. Men det är Puglia, den sydliga region som omfattar den 

italienska stövelns klack, som framför allt förknippas med cime di 

rapa. I en känd rätt därifrån får rovskotten ta 

smak av vitlök, peperoncino (spansk peppar) och 

sardeller och serveras med orecchiette, den pasta 

som får sin form av att man "tummar" fram den ur 

degen. 

Av någon anledning verkar det som att den 

oansenliga cime di rapa delar italienare i två läger. 

Det finns de som är uttalade entusiaster och som 

gärna berättar om det enda rätta sättet att laga till 

dessa blad och skott. Lika ofta har jag fått en helt 

annan reaktion: simpel föda som man verkligen 

inte kan tänka sig att äta. I båda fallen är de åtbör- 

der som man gör med handen lika talande som 

orden. 

Smaken hos cime di rapa - så som jag känner den från Ligurien - 

är mild, den för knappast tanken till rovor. I grönsaksaffären fanns 

cime di rapa med fler och stadigare samlingar av blomknoppar än 

jag tidigare sett. "Jo, jag förväller skotten", sa grönsakshandlerskan, 

"men bara som allra hastigast; jag kokar upp vatten, lägger i dem, 

räknar sakta till tio - häller av!" 

Kommentarer 

Grönkål: Som alla slags kål behöver grönkål få god näring. Rejält 

med kompost ger välväxta plantor, vilket är förutsättningen för att 

få matiga skott. Samlingarna av blomknoppar hos grönkål är myck- 

et små, så oavsett om det är blomskott eller bladskott skördar man 

skotten för de späda bladens skull. 

Broccoli: När man har skördat det stora mitthuvudet fortsätter 

broccoli - särskilt plantor av traditionella sorter - att ge sidoskott. 

Efter hand som hösten framskrider blir broccoliskotten allt mer lika 

spirkål från grönkål, både i utseende och i smak. Man skördar då 

hela broccoliskottet, alltså även de blad som hör till skottet, och 

16 

lagar med fördel till dem på samma sätt som beskrivits för spirkål. 

Cime di rapa: I Italien är det mycket litet av ett knippe cime di 

rapa som finner sin väg till grytan; man använder endast blomskott 

och riktigt späda blad. 

Spirkål, trädg., skott 

som på våren utskjuta 

från övervintrade 

plantor av härdiga 

kålslag, sådana som 

grönkål och brysselkål. 

(Nordisk familjebok, 

Uggleupplagan.) 

Asiatiska blad - och tyska: Flera slag av asiatiska blad, bl a Pac 

Choi, Tatsoi och Kyona/Mizuna är varianter av rova 

som man odlar för bladens skull. I delar av Tyskland 

- framför allt i ett område kring floden Rhen - liksom 

i Holland, finns en tradition att odla rovor för att få 

primörblad på våren, eller rättare främst för att få 

stjälkar: Rübstiel eller Stielmus. Ett sätt som man 

använder är att så frön från majrovor eller andra 

rovor så tätt inpå varandra att plantorna inte förmår 

utveckla roten till rova. I Tyskland finns också en 

särskild variant av rova, framtagen för stjälkarnas 

och bladens skull: ‘Namenia’. 

Kålrot: Också kålrot spirar på våren. Ett odlar- 

tips - från en bok med engelskt ursprung - är att stäl- 

la kålrötter i en låda med jord och placera lådan 

mörkt och någotsånär varmt: då får man bleka möra skott. Även av 

kålrot finns varianter som man odlar för bladens skull. 

SAMAP 

Hushållssädeskvarnar 

Mal färskt fullkornsmjöl 

av bl.a. vete och råg 

- malt på naturstenar 

- mycket tystgående 

- inget bortsiktat 

- fullt hälsovärde 

Ring så 

berättar 

vi mera! 

ORBIO AB • tel: 08-767 08 85 • www.orbio.se 

d

Salladens gyllene skatt 

Salladslandet på Capellagården, en vacker provkarta på olika salladssorter och -typer. Från vänster: bataviasallad, röd romansallad, grön 

romansallad, isbergssallad, grön ekbladssallad, röd ekbladssallad och friseésallad. Den sistnämnda är egentligen en endivesallad, de andra är 

lactucasallader (tillhör släktet Lactuca). Foto: Karin Jansson 

Sallad – eller sallat, stavningen är valfri – är 

inte bara några gröna blad vid sidan av 

huvudrätten. Då har man missat hela 

poängen. Varje salladssort har sin distinkta 

karaktär och förtjänar att provas. Men det 

gäller att låta huvudet utvecklas fullt ut 

innan man skördar – först då har smaken 

också utvecklats ordentligt. Följ med på en 

kulinarisk resa till salladslandet! 

Text: Maja-Lisa Perby 

Tidigt om våren tar odlaren – vän av sallad – på sig 

långkalsonger, stora stickade tröjan, knäpper vindjack- 

an tätt; går ut i trädgården; går till den utvalda platsen: 

den säng i grönsakslandet där årets första sallad, den 

nästan heliga, ska få växa och ta gestalt. Raska tag – odlaren makar 

undan marktäcke, svingar spade efter spade med väl omsatt kom- 

post (det värmer), luckrar jorden, griper krattan, drar ner ylleluvan 

bättre över öronen, gymnastiserar fingrarna, nynnar liten hemma- 

gjord visa – om och om igen: 

såbädden min, så jämnad och fin 

lilla såbädden min 

låt salladen växa så fin, 

såbädden min 

17 

7

Sallad 

Pumpan 

Full fart – redskapen är kalla, fingrarna 

i köket 

är det, jorden kyler – 

odlaren låter blicken fara över myllan och mäter ut, nej ser sallads- 

sängen i försommartid: där är huvudsalladen med de möra inre bla- 

den – de trinda huvudena, de buckligt yviga, de koncentrerade – 

sida vid sida med sina anförvanter kulinariskt sett: romana, romersk 

sallad eller cossallad – rakryggad och bestämd – och ekbladssallad; 

och landet går i grönt och rött: det är ljusgrönt, det är grönt med 

röda kanter och intill är det djupröda och det livligt fräkniga; och 

där är Trocadero, italiensk sort med det talande tillnamnet la prefe- 

rita; där är Freckles – eller Forellenschluss, härlig i smaken; där är 

Speckled Bibb, nygammal sort; där är Pirat alias Brauner Trotzkopf 

som lyckades fullt ut redan vid första odlingsförsöket; där är de 

näst-bästa-men-rätt-så-pålitliga salladerna ... Och vid midsom- 

martid går man in i den behagliga lövskuggan från det stora trädet 

(som är på lagom avstånd från salladslandet), går fram till ett rund- 

nätt salladshuvud, klappar det vänligt på kind, och då är svikten där 

– tre fingrar, ett lätt tryck, motståndet bekräftar – och in bär man ett 

första salladshuvud, efterlängtad försommarprimör för den som 

lärt känna vad ”vanlig huvudsallad” kan gömma i sitt inre! 

18 

Butterhead lettuce är en vänlig engelsk 

benämning på den klassiska huvudsalladen. 

Ordet butterhead sätter fingret på att det är 

sallad som man odlar för de inre bladens skull 

– ljust gröna eller gräddigt gula och möra. 

Blad efter blad, de yttre, de mörka och grova – 

de kan stanna ute i landet; bladen ljusnar, fort- 

sätt frikostigt, rata tre fjärdedelar eller till och 

med sju åttondelar; fortsätt till denna sallads 

inre essens, de väl samlade inre bladen. 

Ta sallad som är mild och smakrikt god, ta 

några korn salt och droppa över lite olivolja, 

avstå från vinäger, känn efter! Det rådet ger 

Gianfranco Vissani, italiensk mästerkock som 

sätter den goda råvaran i centrum. Med bara 

lite olivolja kommer smaken hos den klassiska huvudsalladen till 

sin rätt – och så kan man testa en sorts sallad som man odlar för för- 

sta gången, liksom hur årets ”årgång” av olika salladssorter utfallit 

och om den sallad som man köpte i affären håller måttet. 

Den ”svenska grönsallad” som jag minns från min uppväxt 

var en rätt tråkig sak. Grövre och mörkare blad – kaninmaten! – 

fanns med i salladsskålen. Det slår mig att det inte finns något själv- 

klart svenskt ord för huvudsalladens inre och essentiella kvalitet – 

det salladens ”inre huvud” eller ”hjärta”, som på franska benämns 

cœur och på engelska heart. 

I Frankrike är huvudsallad med möra blad ett omhuldat slag av 

sallad. Självklart använder man enbart de blad som utgör salladens 

fysiska och kulinariska hjärta. Sommarens mjälla gröna ärter kokas 

med salladsblad; sallad ingår i ett flertal olika franska vardagssop- 

por under vår och försommar (ibland strimlar man bladen; ibland 

delar man ”salladshjärtat” i fyra delar). Och framför allt: så länge det 

är säsong för vanlig huvudsallad använder man den till grönsallad. 

Det väl avvägda, det vardagligt enkla och samtidigt sparsmakade. 

Elsa Östlund, en av de matskribenter som introducerade franskt 

vardagskök i Sverige under 1930- och 1940-talen, sammanfattar 

den franska salladens goda början: ”Grönsallad bör vara nyplockad, 

befriad från de yttre gröna bladen, väl sköljd och noga avskakad 

och avrunnen.” (Salladsslunga hör till de oundgängliga köksredska- 

pen i Frankrike. ) 

Själv mötte jag behaget och den sparsmakade estetiken i en 

sådan sallad på plats i Frankrike – i alptrakter på gränsen mot 

Schweiz där jag praktiserade på ett kraftverksbygge för rätt många 

år sen. Dagligen, vid lunchtid under en sommarmånad, krängde jag 

av mig overallen och åkte tillsammans med ingenjörer och kontors- 

personal till en liten familjerestaurang några kilometer bort där 

mor lagade maten och dottern serverade. En bra bit in i måltidens 

linjära följd av rätter, mellan kött och fisk, bars skålen med sallad in: 

en stor glasskål med enbart inre ljusa och buktiga salladsblad, hela 

eller grovt delade och lätt klädda i angenäm dressing. Vinägrett 

med senap, förklarade dottern när jag frågade. 

”Man kan göra dressingen i förväg, om man vill”, står det i 

Ginette Mathiots kokbok, standardkokbok för generationer av 

fransmän, ”men vänd inte runt bladen i dressingen förrän i sista 

ögonblicket. Vissa personer”, tilläger hon, ”tar i fint hackad körvel, 

dragon, gräslök.” Eller som Elizabeth David, känd engelsk matskri- 

bent, skriver i sin bok om fransk provinsiell matlagning – hon beto- 

nar olivoljan i dressingen: ”när salladen varsamt vänts runt och 

vänts runt och vänts runt så att varje blad täckts med en tunn olje- 

hinna, servera den genast: fräsch, grön och glänsande”. (Fatiguer la 

salade, ordagrant ”trötta ut salladen” är ett gängse franskt uttryck 

för att blanda sallad.) 

”Ordet butterhead 

sätter fingret på att 

det är sallad som 

man odlar för de 

inre bladens skull – 

ljust gröna eller gräddigt 

gula och möra.” 

Kanske har någon annan odlare och 

vän av sallad gjort samma erfarenhet som jag. 

Ett år sådde jag sallad åtskilliga veckor senare 

än jag brukar. Fröna grodde bra, plantorna 

växte, blev välbildade utifrån sett, och de 

växte ”ifatt” så att salladen blev klar för skörd i 

stort sett i vanlig tid, dvs runt midsommar. 

Men – det var inte mycket med det inre 

huvudet, och framför allt saknade det den fina 

primörsmak som hör samman med huvudsal- 

lad i midsommartid. Kanske är det så att sallad 

behöver få växa långsamt och lugnt för att 

uppnå sin fint stämda smak? 

Sådana erfarenheter sätter spår. Året 

därpå år drog jag åter på långkalsonger och 

varma kläder, trotsade kyla och vindar och redde min salladssäng 

tidigt om våren. (Den som drar upp salladsplantor i drivbänk eller 

växthus har det lite bekvämare, tänker jag mig.) 

Cossallad och ekbladssallad – som blir klara för skörd någon tid 

efter den klassiska huvudsalladen – har en smak som ligger väl till 

för den som uppskattar vanlig huvudsallad. Bladen hos cossallad 

kan te sig något grova; också de inre bladen har kraftig mittnerv, 

men de smakar milt och angenämt. Ekbladssallad, en klassisk syd- 

fransk sallad, har hög smakkvalitet. Att odla cossallad och ekblads- 

sallad blir ett naturligt sätt att göra säsongen längre för sallader 

med mild arom. 

Rowley Leigh, köksmästare i London, skriver i sin matspalt i 

Financial Times – det var i början av oktober för några år sen – om 

att respektera att olika salladssorter har olika säsong. ”Det är, för att 

ta ett exempel, oerhört svårt att finna en hygglig sallad av typ but- 

terhead i högsommartid, och ännu omöjligare är det nu [en bit in i 

oktober]. De flesta huvudena är sladdriga och gröna och i avsak- 

nad av ett hjärta av gula inre blad. Cossallad – som en del är mera 

bekanta med under namnet romaine – har också passerat sitt bästa 

stadium.” Rowley Leigh har tydligen god erfarenhet av ekbladssal- 

lad i hösttid, för det är det slaget av sallad han rekommenderar. 

Det är inte för inte som salladerna – vanlig sallad och cikoriasal- 

lad – avlöser varandra i en rytm över året i salladsländer som 

Frankrike och Italien. 

”Oceaner av grönt” – sallad, såväl lactuca (vanlig sallad) som 

cikoria, spenat, fältsallad, rucola och en lång rad andra gröna blad – 

står idag till förfogande för den som vill blanda sig en grönsallad, 

konstaterar Julia Moskin, matskribent i New York Times. ”Blanda

Foto: Rae Allen, Flickr.com 

Om cos/romansallad som ju också benämns bindsallad, skriver Hagdahl: 

”bindsallad ... har på senare tider införts av de i sallader outtröttliga frans- 

männen; den växer ända till 25 cm hög med blad, som i toppen samman- 

sluta sig tätt som en kapuschong. Den är särdeles angenäm med sin ljusa 

grönska och sin glasartade bräcklighet”. 

blad, sätt samman beska blad och söta blad”, skriver hon i andan av 

att man kan blanda friskt om man följer några grundläggande prin- 

ciper. Men så hejdar hon sig. Det är som att det lite plötsligt slår 

henne att det finns en god förebild som säger något annat: ”eller gör 

inte det [alltså blanda inte]– den klassiska franska grönsalladen 

görs på enbart huvudsallad av typ butterhead”. 

Kommentarer 

mSallad med frasiga blad, som isberg och batavia kallas på eng- 

elska crisphead lettuce, plocksallad benämns looseleaf lettuce. 

mOlika sorters huvudsallad skiljer sig mycket åt vad gäller sma- 

ken. Genom att botanisera bland fröpåsar kan man komma 

underfund med hur olika sorter faller ut i den egna odlingen. 

Ett försök räcker sällan – i alla fall inte för att förkasta en sort. 

mFör att huvudsallad ska kunna uppnå sin inre kvalitet behö- 

ver den få väl utvecklade huvuden, vilket i sin tur kräver att 

det är tillräckligt utrymme mellan plantorna. Gott avstånd 

mellan plantorna redan i småplantsstadiet är ett gammalt råd 

som står sig! 

mBättre än att låta salladsplantor stå och trängas i salladslandet 

är att flytta en del småplantor så att de får bli ”mellanplantor” 

i de sängar där man tänker odla t ex broccoli eller zucchini 

eller pumpa. Som alltid är det viktigt att vattna igenom de 

plantor man ska flytta i god tid före flytten och att inte skada 

rötterna på de plantor som man låter stå kvar. 

mAtt ge salladsplantor frikostigt med utrymme är något som 

lönar sig också efter det att man skördat salladshuvudet. 

Stort avstånd mellan salladsplantor, lika med gott utrymme 

för rötterna, ger saftiga och välutvecklade skott som skjuter 

upp som en krans runt den avskurna salladsstocken. Hos 

många sorter kan man med framgång skörda både en andra, 

en tredje och till och med en fjärde generation från samma 

planta. – Sådana skott är sallad med sina egna kvaliteter. 

Bladen från skotten – och den lite beska stjälken, tunt skivad 

– passar bra t ex i en sallad med pasta eller potatis, smaksatt 

med olivolja och citron och kanske lite grön lök. Man lär sig 

snart vilka sorter som har särskilt god smak liksom att nypa 

skotten när de är lagom utvecklade. 

mFrasiga sallader som bataviasallad och isbergssallad, har inte 

samma grundläggande ställning i Italien och Frankrike som 

huvudsallad med möra blad och som cossallad (romana, 

romaine). 

m 

Enligt Hagdahl är plocksallad – eller som han kallar den bladsallad – ett 

slag av sallad ”som ej sätter huvud och som användes endast tidigt, innan 

ännu tillgång på någon annan [sallad] finnes”. Här Black-Seeded Simpson. 

Ny sajt och bok om fröodling 

Anders Skarlind har lanserat en ny sida på Internet om fröodling av 

grönsaksfröer, www.froodling.se. På sajten finns också en nyskri- 

ven bok om fröodling som kan laddas ned alldeles gratis. Författare 

till boken är, förutom Anders Skarlind, Johnny Andréasson, Peter 

Erlandsson och Paul Teepen. Boken omfattar grundläggande kun- 

skap om fröodling, biologi, korsningsrisker och beskrivningar av 

hur man går tillväga med olika sorter. 

”Fröodling” är i stort sett den första svenska bok som utförligt 

tar upp fröodling av köksväxter sedan Ernst Nilssons ”Köksväxtfrö- 

odling” från 1940. Föreningen Sesam har gjort en kortare skrift i 

ämnet men en bok om fröodling utifrån svenska förhållanden är 

verkligen efterlängtad. 

Författarna till boken har valt att lägga ut den på nätet innan 

alla kapitel är färdigskrivna. På så sätt slipper intresserade att vänta 

tills all text är klar innan man får del av materialet. Boken kommer 

att uppdateras efter hand, kommande kapitel finns medtagna i inne- 

hållsförteckningen. 

”Fröodling” ges ut ideellt och den som inte vill eller kan ladda 

ned den på nätet kan beställa en tryckt version. 

Boken kan beställas från Anders Skarlind: 

info@froodling.se 

Fröodling.se, c/o Anders Skarlind, Bredablicksvägen 15B, 181 

42 Lidingö 

Sallad 

19 

Foto: Karin Jansson

Sallad 

Sallad Det Sallad går utan lika bra ogräsproblem 

med selleri… 

Om man planterar med 7-10 dagars mellanrum så har man alltid skörde- 

färdig sallad. Till höger är det redan skördat, i mitten skördeklart och till 

vänster två kommande omgångar. Inget ogräs rensas mellan plantorna. 

Man kan förstås också plantera oliktidiga sorter samtidigt för att få en läng- 

re skördeperiod, vilket är trevligt i hemträdgården. 


Som odlare är man alltid intresserad av att göra 

20 

arbetet lindrigare. Det är oftast för mycket att göra och en 

av de tyngsta sysslorna är ogräsrensning. Rensningen 

måste dessutom utföras i rätt tid annars hämmar ogräset 

grödan alltför mycket, så att det till slut inte lönar sig att 

rensa fram små taniga plantor ur en skog med ogräs. 

Ett effektivt sätt att klara ogräset är att sätta plantor istället för 

att så frön direkt på friland. Plantorna får ett ordentligt försprång 

framför ogräset, och gör man det riktigt så behöver man inte hacka 

ogräs en enda gång. Istället får man lägga viss energi på att dra upp 

plantorna, men det kan man göra i bekväm, stående ställning – om 

man nu inte köper dem. 

För att man ska dra nytta av plantans försprång ordentligt så är 

det bäst om man förbereder planteringsbädden en tid innan plante- 

ring, helst minst en vecka innan. Man krattar alltså till jordytan och 

lämnar den så. Är det mycket torrt kan man vattna lite, detta för att 

ogräset ska komma igång så snabbt som möjligt, hur konstigt det 

än kan låta. Tricket är att man genom att vänta en tid innan man 

planterar, lockar ogräsfrön att gro. De späda ogräsplantorna tar 

man lätt kål(!) på genom att kratta över ytan igen strax innan plan- 

tering. Det ska då bara vara en ytlig krattning eller hackning, precis 

så att man tar död på det ogräs som grott, men utan att man drar 

upp nya ogräsfrön från djupare jordlager. Det finns ju oftast en oer- 

hörd mängd vilande ogräsfrön i jorden, som bara väntar på chan- 

sen att gro. 

Överst: Plantering i förband ger absolut jämnaste plantavstånd och bästa 

platsutnyttjande. Om plantorna står i jordkuber kan man i princip ställa 

dem på jordytan och sedan bevattna lätt så rotar de sig snabbt. 

Underst: Färdiga huvuden av extra kraftig huvudsallad av Boston-typ. Kan 

med fördel skördas så att man bara tar det inre, mjälla och feta huvudet. 

Om det handlar om den allra tidigaste salladsomgången så gäl- 

ler det naturligtvis att få plantorna i jorden så fort som det bara går, 

så då skippar man detta med fördröjd plantering. För övrigt kan 

metoden utmärkt användas även vid frösådd på friland, ja den är ju 

rentav ännu värdefullare då. 

Den metod jag här beskriver är så pass effektiv att ogräset knap- 

past blir något problem, även utan fördröjd plantering; även om det 

kommer att sticka upp ett och annat ogräs, så är det inget som stör 

plantorna eller minskar skörden. 

Sallad som bildar huvuden fungerar ju så att den först bildar en 

ordentlig bladrosett som täcker marken, sedan kommer huvudet i 

mitten av den rosetten. Det är ytterbladen som så att säga lägger 

grunden och tillverkar den näring som sedan bygger upp huvudet. 

På samma sätt fungerar ju huvudkål, fast i en större skala. 

Metoden går ut på att utnyttja ytterbladens täckande förmåga 

och kan enkelt beskrivas som att man planterar plantorna på exakt 

det avstånd de behöver för att täcka marken som fullt utvuxna. Det 

här innebär att man planterar i förband, snarare än i rader. 

Förbandsplantering betyder att man förvisso planterar i rader, men 

att plantorna i rad 2 placeras i mellanrummen mellan plantorna i 

rad 1. Raderna ligger tätare än normalt och målet är att få plantorna 

att beskriva liksidiga trianglar i förhållande till varandra. På så sätt 

får varje planta lika långt avstånd till alla sina grannar (se skiss), 

eftersom varje planta hamnar i mitten av en sexkant. Om man plan- 

terar kvadratiskt snarare än triangulärt så innebär det att hälften av

29 cm 

29 cm 

plantorna hamnar för nära och hälften av plantorna för långt bort i 

förhållande till idealavståndet. 

Idealavståndet är i princip plantans diameter. Det vill säga om 

plantan beräknas bli 30 cm i diameter så bör triangelns sidor vara 

30 cm. I praktiken innebär det här att för huvudsallad av större 

modell blir ett radavstånd på 25 cm lagom. I raden håller man 30 

cm (egentligen 29 cm), se skiss ovan. Isbergssallad behöver mer 

plats, där kanske ett plantavstånd på 35 är mer lagom. Vad blir då 

radavståndet? Radavståndet blir ju samma som höjden i vår liksidi- 

ga triangel. Det är en ganska komplicerad formel som beskriver det- 

ta. Det enda vi behöver veta är att radavståndet är lika med plantav- 

ståndet (triangelns sida) gånger 0,87. I det här fallet alltså 

35x0,87=30,45 cm, som vi kan runda av till 30 cm. Alltså 30 cm mel- 

lan raderna och 35 cm plantavstånd i raden. 

Man får testa sig fram lite tills man hittar rätt avstånd för en viss 

sort. Det här är dock grundtips som bör passa rätt bra. Kom ihåg att 

det är bättre med något för stort än för litet avstånd; står plantorna 

alltför trångt kan det hända att huvudena blir lösa och deformera- 

de. I alla händelser innebär det här maximalt utnyttjande av ytan 

jämfört med radodling av sallad då man kanske har 45 cm mellan 

raderna och 25 cm mellan plantorna. 

25 cm 

Nå, tillbaka till ogräset: det här sättet att plantera innebär ju 

jämnast tänkbara täckning av marken, med så få luckor som möj- 

ligt. Det betyder i sin tur att ogräset kvävs effektivt av själva grödan; 

det blir inga stora luckor där ogräset kan sticka upp som det blir vid 

radodling då det krävs att man hackar mellan raderna. 

Ytterligare en fördel med att jorden täcks helt av plantorna är 

att ingen jord stänker upp i salladen vid regn eller bevattning. 

Plantorna är oftast helt rena vid skörd, något som är väldigt trevligt, 

särskilt när det gäller sallad av mer öppen typ. 

I princip är det alltså bara att plantera, vattna och sedan vänta 

på skörd. På den plats du har odlat den tidigaste omgången sallat 

kan du tack vare den kortare kulturtiden som plantering innebär, 

också hinna med en andra omgång sallad. Då bör du gräva om och 

gödsla upp jorden innan du planterar. m 

25 cm 

Med samma radavstånd (25 cm)får man helt lika plantav- 

stånd i alla riktningar (29 cm) om man planterar i triangu- 

lärt förband. Planterar man i kvadrat blir avståndet 25 cm 

(för kort) på ena ledden och 35 cm (för långt) på den andra. 

35 cm 

25 cm 

Sallad 

25 cm 

Jordspråk i nyutgåva 

Nils Nyberg, mångårig Fobo-medlem och känd från trädgårdspro- 

grammet Gröna Rum, har kommit ut med sin kalender Jordspråk i 

en ny, bearbetad och utvidgad upplaga. Boken innehåller en kalen- 

der med citat och ordspråk om natur och trädgård, ett för varje dag. 

Nils har också skrivit kortare texter med tips om vad som bör göras i 

trädgården varje månad. 

Boken passar bra för att föra anteckningar över vad som händer 

i den egna trädgården. Den är en utmärkt presentbok och innehål- 

ler en del fina bilder från Nils trädgård. 

Nils Nyberg har kommit ut med sin bok Jordspråk i en ny upplaga på förla- 

get En bok för alla 

21

Plantuppdragning 

Börja odlingen inomhus 

Kålplantor av olika slag på tillväxt i ett plantbrätt. 

I 

drygt 20 år har Jan Strålman varit i stort sett självförsörjande 

på eget odlade grönsaker, frukt och bär. Hans 

odlingar på Vikbolandet omfattar ungefär 1000 kvadratmeter 

och två mindre växthus. Varje år förkultiverar Jan en 

mängd plantor till friland och växthus. 

– Det blir några tusen plantor jag drar upp varje år. Jag sår både 

blommor, kryddor och grönsaker inomhus, berättar Jan som redan 

är igång med sina penséplantor. 

22 

Sådden sker på en arbetsbänk i köket eftersom fröerna vill ha 

varmt för att gro. Sedan flyttas de upp till sovrummet där tempera- 

turen hålls kring 17-18 grader. Där finns också extrabelysning i 

form av lysrör. 

– Det är viktigt med balansen mellan ljus och värme för plan- 

torna. Står de för varmt och får för lite ljus ränner de iväg och blir 

taniga. Man märker att man har gjort rätt när plantorna blir knubbi- 

ga och fina, förklarar Jan. 

Så småningom flyttar han ut plantorna i snickarboden där han 

ordnat med extra belysning. I boden håller han en temperatur 

kring 15 grader vilket gör att plantorna utvecklas på bästa sätt. För 

den som har en mer begränsad bostad, där alla rum är uppvärmda, 

föreslår Jan att man stänger av elementet i ett sovrum. 

– Man kan också dra upp plantorna på bostadens norrsida där 

det blir kallare. Det är då viktigt att man ordnar tillskottsljus. 

Tidigt på våren är ofta odlingsentusiasmen 

som allra störst. Man bläddrar i kataloger, 

drömmer om stora skördar och vackra blommor 

och tror att det mesta är möjligt. Men för 

att få fram de där stora kålhuvudena eller den 

speciella chilisorten måste man i vårt kärva 

klimat börja redan när tjälen och snön täcker 

marken. Fobos rådgivare, Jan Strålman, delar 

här med sig av sina bästa tips för plantuppdragning. 

Sådd 

Tidigare har Jan använt brätten för plantuppdragningen där varje 

frö redan från början får en egen cell. Men numera tycker han det är 

mer praktiskt att börja sådden i vanliga plastburkar. 

– Jag slutade med brätten eftersom man slösade bort plats när 

frön inte grodde. Nu använder jag glassburkar som jag gör hål i bot- 

ten på. Sedan ställer jag dem i en större burk och lägger en disktrasa 

av typen Wettex-duk i botten som jag vattnar på. 

Jan betonar att det är lätt att vattna för mycket om man gör det 

uppifrån. Det är därför bättre att vattna underifrån och låta jorden 

suga upp vattnet. På så sätt förhindrar man att det blir för blött om 

rötterna för de späda plantorna. 

När plantorna blivit lite större planteras de om i en egen kruka. 

Han låter dem då stå på gamla bakplåtar och i botten finns skum- 

plast som håller fuktigheten. 

– Plantorna klarar sig faktiskt några dagar utan bevakning med 

den här typen av bevattning. Så det går att resa bort några dagar om 

man behöver det, berättar Jan. 

Jord 

Vad ska man då använda för jord när man drar upp plantor inom- 

hus? Jan Strålman är inte förtjust i de färdiga jordblandningar som 

finns att köpa i handeln. 

– I handelsträdgårdar säljs en rad jordblandningar under olika 

namn. Man kallar den såjord, växthusjord, rosjord, trädgårdsmäs- 

tarjord och allt möjligt för att locka kunderna. Men oftast består 

blandningarna mest av torv med tillsatt gödning från hönsgödsel. 

Det är skamligt att detta får kallas jord! 

Eftersom torv är så kolrikt förbrukar det kväve vid nedbryt- 

ningen vilket gör att näringen i ”jorden” tar slut efter några veckor. 

Det som man trodde var så fin ”jord” visar sig alltså snabbt vara 

enbart ett odlingssubstrat som måste gödslas rejält om det ska växa 

något över huvudtaget. 

Istället förespråkar Jan att man blandar sin egen såjord och plan- 

teringsjord på hösten (se faktaruta) av vanlig odlingsjord, kompost 

och sand. 

Text & foto: Karin Jansson 

– Man kan säga att årets odling börjar med att man blandar till 

jord under hösten. Den kan stå i säckar utomhus eller i ett uthus 

och sedan tar man in den några dagar innan man börjar så. 

Såjorden han använder består till hälften av sand. Det blir en 

mager blandning som underlättar groningsprocessen. Den tvingar 

också rötterna att söka sig djupare och gör att plantan etablerar sig


Jan Strålman har varit husbehovsodlare i över 20 år och är en av Fobos rådgivare. Här visar han sitt växthus som han byggt själv. Väggen i sten fungerar som 

ett värmemagasin som avger värme nattetid och utjämnar temperaturskillnaden mellan dag och natt. 

bättre. Efter några veckor skolar han om plantorna och de får då en 

betydligt mer näringsrik jord bestående av växtkompost. 

– Den jord jag använder ger växterna all näring de behöver tills 

de ska planteras ut. Ibland, om plantorna har vuxit mycket, får jag 

skola om dem en gång till. 

Det är viktigt, påpekar Jan, att till exempel tomatplantorna inte 

får långa perioder utan tillväxt. Plantorna blir då inte lika livskrafti- 

ga. Så fort man märker att de står still i växten bör man alltså ge dem 

näring. 

– Man kan göra gödselvatten själv av kompost eller nässlor som 

får ligga i vatten. Det blir utmärkt näring som man vattnar plantor- 

na med försiktigt. Man kan också köpa Bycobact flytande näring 

som är Kravmärkt. Den passar även utmärkt till krukväxterna inom- 

hus. 

Skötsel 

Förkultiveringen startar redan i början av mars då Jan sår rotselleri 

och purjolök. Paprika, tomat och gurka sås i mitten av mars och i 

slutet av månaden är det dags att börja med kålväxterna. 

– Det är vanligt att man börjar för tidigt med sin sådd, både 

inomhus och på friland. Men i allmänhet tjänar man inget på det. 

Växterna kommer inte i gång förrän jorden blivit varm och förkulti- 

verar man för tidigt riskerar man att plantorna förväxer sig. 

Jan tycker därför att man ska skynda långsamt med sin sådd 

men ta hand om plantorna desto bättre. 

– Man måste till exempel vara noggrann och avhärda plantorna 

som ska ut på friland. Jag låter dem stå ute i dagsljus i tio dagar 

innan de planteras ut. 

Växterna som ska in i kallväxthusen planteras i allmänhet ut i 

början av maj. Eftersom tomaterna inte mår bra av temperaturer 

under 15 grader har Jan extravärme i växthuset om termometern 

faller. 

Jan betonar att man inte ska dra upp fler plantor än vad man 

orkar ta hand om och att skötseln av plantorna är det viktigaste för 

att man ska lyckas med att få fina grönsaker. 

– Att dra upp plantor är lite som att ta hand om små barn, man 

måste ge dem de allra bästa förutsättningarna för att de ska lyckas. 

Om man använder sig av Fobos metoder får jorden den rätta balan- 

sen och växterna får precis den näring de behöver. 

Brätten av den här typen kan 

man fylla med jord och så direkt i. 

Jan Strålman tycker att det är bät- 

tre att så i vanliga sålådor först 

och sedan skola om plantorna till 

brätten. På så sätt utnyttjar man 

utrymmet bättre eftersom det 

alltib blir luckor när man sår 

direkt i brättet 

23 

7


Sand och färskt gräsklipp blir till jord efter två månader i en platssäck. Jan 

använder jorden till krukväxter. Eftersom blandningen med sand blir tung 

står krukväxterna stadigt i den. 

Blanda din egen jord 

Recept från Jan Strålman 

24 

Såjord: Den ska vara mager så att plantans rotsystem växer till 

ordentligt. Jorden kan bestå av 50 % vanlig odlingsjord och 50 % 

sand i storlek 0-8 mm. 

Planteringsjord: Förmultnad och sållad jord från en växtkom- 

post innehåller det som en växt behöver. Jord från hushållskom- 

post innehåller ofta dubbelt så mycket kväve som en ren växtkom- 

post. 

Jan blandar själv 75 % växtkompost med 25 % vanlig jord. Om 

man har hushållskompost med mycket kväve måste andelen van- 

lig odlingsjord ökas. Man kan då blanda 25 % kompost med 75 % 

vanlig jord. 

Ekoblandning: En universalblandning av sand och gräsklipp. 

Blandningen görs under växtsäsongen när gräsklippet är saftigt 

och grönt. Man blandar 5 – 10 liter åt gången av sand 0-8 mm och 

färskt gräsklipp. Blandningen görs i svarta säckar och de knyts ihop 

så de blir lufttäta. De får sedan stå och efter en tid har mängden sjun- 

kit ihop till drygt hälften. 

Ekoblandningen kan användas efter två månader och lagras i 

två år. Genom att blanda in mer sand kan den användas som såjord, 

annars fungerar den som planteringsjord. Receptet kommer från 

Nils Åkerstedt. 

Jans såtider i zon 3 

Potatis lämpar sig också väl för förkultivering. Särskilt den tidiga potatisen 

vill man ju få klar så tidigt som möjligt. Men det är också bra att frökultivera 

de senare sorterna. Ifall man får bladmögelangrepp och måste slå av blas- 

ten så har man kanske ändå hunnit få en hyfsad skörd tack vara förgro- 

ningen. Det vanliga är att förgro i lådor utan jord, som ställs i 8-15 grader 

och ganska ljust, ju ljusare, desto knubbigare och starkare groddar. Man 

bör starta förgroningen 4-5 veckor innan plantering. 

Om man förgror potatisen i jord så får man ännu kraftigare groddar, det 

hela blir mer som plantor, med utvecklatde rotsystem. Det här är en exklu- 

siv metod som ger den absolut tidigaste skörden. Man kan använda vilka 

grunda lådor som helst som man fyller jord i, men här används brätten för 

perenner från blomsterhandeln. Fördelen är att varje potatis får en egen 

kupé och att rötterna inte störs när man lyfter ur varje potatis individuellt. 

Grönsak Såtid inomhus Utplantering 

Rotselleri 1 mars På friland: mitten av maj 

Purjolök 1 mars På friland: mitten av maj 

Paprika/tomat 10 mars I kallväxthus: början av maj 

Gurka 15 mars I kallväxthus: början av maj 

Kålväxter 30 mars På friland: mitten av maj 

Om man inte har växthus utan planterar tomat, paprika och gurka på friland förskjuts 

såtiderna några veckor framåt. För anpassning till andra odlingszoner kan man räkna med 

att varje zon ger en veckas förskjutning i tiden.

Hösthallon 

Text: Karin Jansson 

D 

en som gillar hallon behöver inte 

begränsa sig till att plocka de goda bären 

under sommarmånaderna. Genom att 

plantera hösthallon förlänger man 

säsongen rejält och ofta kan man skörda 

fram tills frosten kommer. 

Hösthallon är mycket friska och angrips inte av samma sjukdomar 

som vanliga hallon. Eftersom plantorna ger bär på årsskotten skärs 

de ned helt varje år vilket förhindrar spridning av svampsjukdo- 

men hallonskottsjuka. Hösthallon blommar också sent på säsong- 

en vilket gör att man dessutom undgår hallonängerns äggläggning 

och slipper små larver i bären. 

Sedan 1980-talet har man på växtförädlingsstationen Balsgård 

utanför Kristianstad jobbat med att ta fram nya sorter av hösthal- 

lon. En av dem som arbetat med projektet är Bo Sjöstedt som nu 

kommit på en ny beskärningsmetod vilket ökar skörden från hös- 

thallon. 

– Av en ren tillfällighet skar jag förra året i juli bort några skott 

på ett antal hallonbuskar. Några veckor senare kunde jag iaktta att 

ett antal nya rotskottsplantor hade vuxit upp runt varje moderplan- 

ta. Några veckor senare kom ytterligare en överraskning: sidoskott 

med blomanlag på huvudskotten. 

Bo Sjöstedt menar att rotskotten beror på att den så kallade api- 

kala dominansen (apikal = topp) hade upphävts och att sovande 

(latenta) skottanlag hade aktiverats. 

De normala blomanlagen gav redan i mitten av augusti mogna 

frukter. Senare, i september, bar de nya skotten bär. 

– På det här sättet fick jag två olika mognadsperioder. Detta 

innebär att plantorna kan sägas vara remonterande, säger Bo 

Sjöstedt. 

Sammanlagt blev skörden från plantorna betydligt större än 

om de bara hade fått ge bär på vanligt sätt. Bo Sjöstedt tycker att 

metoden han har upptäckt är bättre än andra försök att öka skör- 

den. 

– I en del länder, till exempel Portugal och Norge, odlar man 

hösthallon i plasttunnlar vilket kan förlänga den totala skördetiden 

med en månad. Men att beskära hallonen är både billigare och mer 

sofistikerat. 

De hallon som Bo Sjöstedt beskar var av sorterna Autumn Bliss, 

Bohème och Elektra. Samtliga gav nya skott med blomanlag. Han 

skar bort flera skott på varje buske men tror att det räcker med att 

skära bort ett enda skott för att få igång processen. 

– I år ska jag pröva och beskära redan den första juni för att se 

om det går att få fram en tidigare fruktmognad. 

Hösthallon 

– få två skördar per år 

Hallon är ett av våra mest omtyckta bär och 

något man gärna äter mycket av. Med hjälp 

av Bo Sjöstedts nya beskärningsteknik finns 

det nu möjlighet att få ännu större skördar 

från sina hösthallon. 

Elektra är en ny sort av hösthallon med mycket stora bär som har tagits 

fram på Balsgård. Genom att beskära hallonplantan på sommaren kom- 

mer det upp nya rotskott som blommar och ger en andra skörd. 

Foto: Ulrika Carlson-Nilsson, Balsgård 

Ekologisk odling 

Bo Sjöstedt har under många år arbetat med förädling av hösthal- 

lon, bland annat har han tagit fram sorter som ger extra stora bär. 

1996 släpptes tre sorters hösthallon: Ariadne, Carmen och Bohème. 

Bärmedelvikten på dessa sorter ligger mellan 3,3 och 4,2 gram. Bo 

har också korsat fram ytterligare en hösthallonsort där bären i 

genomsnitt väger 7-8 gram, dubbelt så stora alltså! Den nya sorten 

har i samma operatradition fått namnet Elektra och är nu under 

uppförökning. Tyvärr finns den ännu inte till försäljning. 

25

Hösthallon 

Bo Sjöstedt har under tjugo års tid jobbat med förädling av hallon på 

Balsgård. Av en slump upptäckte han förra sommaren att hösthallon kan 

beskäras så att de blir remonterande. Foto: Ulrika Carlson-Nilsson, Bals- 

gård 

26 

– Men man kan välja att köpa plantor av Bohème, de blir också 

stora, berättar Bo. 

Han förespråkar ekologisk odling och vill gärna tipsa om att 

hallon ger bra skörd om de odlas i en upphöjd bädd. 

– Odling på upphöjd bädd ger många fördelar. För att man ska 

få ett gott resultat av ekologisk odling krävs dock en god bearbet- 

ning av planteringsmarken - antingen med spade eller plog. 

Bo föreslår att man gräver ett dike som är 60 cm brett och 30 cm 

djupt. Jorden i diket ska gärna luckras till ett djup av ytterligare 30 

cm. 

– Därefter lägger man ett lager av naturlig gödsel i diket. Sedan 

lägger man tillbaka den uppgrävda jorden och formerar denna till 

en 30 cm hög ås. Om man vill kan man kanta åsen med brädor, plat- 

tor eller motsvarande. 

Plantraderna bör helst placeras från öster till väster eftersom 

man då får den bästa solinstrålningen. En annan fördel med odling i 

bäddar är att temperaturen bli högre än på plan mark vilket gör att 

hallonen mognar tidigare. Eftersom de här plantorna får extra skott 

kan man gärna ha ett generöst avstånd mellan dem, Bo föreslår en 

meter. 

– Man kan räkna med att få skörd av hösthallon en eller två 

veckor tidigare med den här metoden. 

En annan fördel med att odla hallon i upphöjda bäddar är att 

ogräset blir lättare att bekämpa. För bästa bevattning rekommen- 

derar Bo droppslang. 

Hallonodling på upphöjd bädd 

Enligt Bo Sjöstedt 

30 cm 

Nya sorter 

Sedan förra våren finns det certifierade E-plantor att köpa av bär- 

buskar. Plantorna har tagits fram på Elitplantstationen och de är 

garanterat fria från sjukdomar. I gamla hallonodlingar är buskarna i 

regel infekterade av virus även om det inte syns. I äldre tester hitta- 

de man därför mosaikvirus på i stort sett alla plantor. 

Certifierade plantor har rensats från virus och är garanterat fris- 

ka. Det gör att de växer kraftigare och ger större skörd. De klarar 

också vintern bättre. 

Det finns nu tre sorters hösthallon som är E-märkta. De är här- 

diga i zon 1-2, men kan klara sig längre norrut i ett skyddat läge 

eller odlade i kruka eller sand. 

Autumn Bliss E: En sort med mörkröda stora avlånga bär. 

Smaken är saftig men syrlig. Bären mognar i zon 2 i mitten av sep- 

tember och ger sedan skörd fram till frost. 

Bohème E: Bären är konformade, röda med syrlig smak. 

Avkastningen är hög och hallonen mognar redan från mitten av 

augusti. 

60 cm 

1. Gräv ett dike, 30 cm djupt och 60 cm brett. Luckre spaddjupt i botten- 

2. Lägg i ett ordentligt lager kompost eller brunnen gödsel. 

3. Lägg tillbaka jorden och blanda med kompostlagret. Forma en ås. 

4. Plantera hallonen med 1 m lucka i raderna som helst ska gå i öst-västlig 

riktning för bästa solinstrålning på, och uppvärmning av jorden. 

Illustration: Lars Forslin 

30 cm 

m 

Diana E: Ger aprikosfärgade hallon med söt smak. Bären är min- 

dre än hos de andra sorterna och mognar under september. Diana 

är lågväxande men har en riklig skottbildning. 

m

Allting hänger ihop i en global 

värld. Jovisst har vi hört det förut, 

men uttalandet blir inte mindre sant 

för det. När jag går och handlar i min 

kvartersbutik köper jag varor som 

fraktats från världens alla hörn. Även 

om en del verkar lokalt producerat är 

sambanden inte längre så enkla. För 

vilket foder har egentligen kon ätit 

vars mjölk jag dricker? Eller varifrån kommer fettet i brödet som har 

bakats av det lokala bageriet? Och hur har förresten bomullen 

odlats till de kläder jag har på mig? 

Frågorna kring vår konsumtion är många och det kan tyckas 

övermäktigt att ta hänsyn till miljöaspekter på allt man konsume- 

rar. Men, om inte vi som står för konsumtionen tar hänsyn, vem ska 

då ta den? Om alla på vårt klot levde som vi svenskar gör skulle det 

behövas tre klot till för att producera allt. Det visar att vi konsume- 

rar långt över vår ”naturliga rätt”. Kanske är det dags att fundera 

över sin egen konsumtion och se hur man kan dra sitt strå till stack- 

en för att förbättra miljön, hindra skövling och minska klimat- 

förändringar och global uppvärmning. 

Globala hektar 

Ett sätt att få ett konkret grepp om sin egen konsumtions inverkan 

på miljön är det så kallade ekologiska fotavtrycket. Det här måttet 

får man fram genom att uppskatta hur stort område som behövs för 

en människas konsumtion, boende och avfallsdeponering. I mar- 

kanvändningen ingår odlings- och betesmark, skog, bebyggelse, 

hav och områden för gruvdrift och produktion av fossil energi. Då 

man beräknar fotavtryckets storlek uppskattar man bland annat 

konsumtionsvanor, resande och boende. 

På sajten www.myfootprint.org kan man genom att besvara 

några enkla frågor snabbt få reda på hur mycket ens levnadssätt tär 

på jordens resurser. Svaret ges i globala hektar och för Sveriges del 

ligger riksgenomsnittet idag på drygt 6 hektar. Eftersom jordens 

biologiska kapacitet bara är 1,8 hektar per person så inser man 

snabbt att vi i den rika delen av världen överkonsumerar och tär på 

gemensamma naturresurser. Vår överkonsumtion kompenseras 

idag av underkonsumtion och fattigdom i stora delar av världen, 

men om alla levde på vår nivå skulle vår jord inte räcka till. 

Energi 

Vad är det då som påverkar vårt ekologiska fotavtryck? Boende, 

mat, resor, konsumtion och avfall är det som i huvudsak sliter på 

jorden. Naturligtvis är vår användning av energi för transporter och 

uppvärmning en stor del av vårt ekologiska fotavtryck, ja det utgör 

ungefär hälften av de globala hektar som svensken tar i bruk. Att 

förändra sina resvanor har därför stor betydelse för att minska den 

ekologiska belastningen. Sämst ur ekologisk synpunkt är flygresor, 

tätt följt av bilåkning i egen bil utan medpassagerare. Om fler valde 

kollektiva transportmedel eller tog cykeln till jobbet skulle Sverige 

kunna minska sina globala hektar avsevärt. 

Miljö 



Vårt sätt att leva påverkar hela jordklotet. skulle det behövas minst fyra jordklot för vår 

Mat, boende, resor och all typ av konsumtion försörjning. Lär dig mer om hur du kan minsätter 

på olika sätt sin prägel på natur och mil- ska belastningen på Moder Jord. 

jö. Om alla i världen levde som vi svenskar gör Text: Karin Jansson Foto: Ulrika Gustafsson 

27

Miljö 

28 

Andra sätt att spara energi är att se över uppvärmningen av 

bostaden, sänka inomhustemperaturen, tilläggsisolera, släcka lam- 

por efter sig, använda energisnåla vitvaror, inte låta apparater stå på 

stand-by och att utnyttja eftervärmen på spisen. 

Soja och palmolja 

Många svenskar är fortfarande ovetande om att det som på förpack- 

ningar kallas vegetabiliskt fett ofta är palmolja från tropiska skogar. 

Palmolja används i en mängd produkter som matolja och det ingår 

också ofta i kosmetika och hygienprodukter. I Sverige importerar vi 

cirka 44 000 ton palmolja per år vilket innebär att varje svensk 

använder 11 kvadratmeter tropisk mark för sin konsumtion av bil- 

ligt fett. 

Odlingen av palmolja har lett till skövling av tropisk regnskog 

och att många djur- och växtarter trängs undan och hotas av utrot- 

ning. Även odlingen av sojabönor har samma effekt. I takt med att 

konsumtionen av mjölk och kött har ökat i västvärlden har alltfler 

börjar omvandla tropiska savanner till sojabönsodlingar. 

Sojabönorna används nästan uteslutande till djurfoder. Det som ser 

ut som svenskt kött behöver alltså inte vara så lokalt producerat 

som man kan tro. 

Man kan också ifrågasätta om vi har rätt att äta så mycket kött 

som vi gör. Genom att använda större delen av det vegetabiliska 

proteinet för direktkonsumtion skulle många fler munnar på jord- 

en kunna mättas. 

Kläder 

En del av vårt ekologiska fotavtryck går åt till att producera kläder. 

Bomullskläder är populärt men tyvärr orsakar dagens bomullsod- 

lingar stora skador på naturen. De flesta bomullsodlingar kräver 

bevattning som tas från våra sötvattensförråd. Varje svensk behö- 

ver över 200 kvadratmeter jord för att få ihop sin årliga bomull. Till 

den odlingen går det åt över 160 000 liter vatten. Bevattningen utar- 

mar markerna som också utsätts för stora mängder bekämpnings- 

medel. 

Idag börjar det dyka upp affärer och internetsajter som säljer 

ekologisk bomull vilket är att föredra. Man bör också, för att minska 

sitt ekologiska avtryck, köpa hållbara kläder och vårda dem så att 

man inte behöver köpa nytt så ofta. 

Fisk 

Trots att två tredjedelar av jordens yta täcks av vatten är vi på väg 

att tömma resurserna i havet. Moderna fiskemetoder har mer eller 

mindre dammsugit haven på fisk och skaldjur och många sorter är 

nu hotade. Den som vill äta miljövänligt bör använda sig av lokalt 

fångad fisk och undvika hotade arter som torsk, ål, hälleflundra och 

tropiska räkor. 

Är ekologiskt alltid bra? 

Ekologiska varor tas fram utan kemiska medel och konstgödsel och 

tär därför mindre på jordens resurser. Men även det som är ekolo- 

giskt kan vara energikrävande genom att det har transporterats 

långt eller odlats i växthus med uppvärmning. Kanske måste man 

ibland fråga sig om man verkligen behöver tomater och sallad året 

om eller om man kan nöja sig med morötter och kål? Sådant som 

fraktas med båt, till exempel bananer, är inte alls lika energikrävan- 

de som mer ömtåliga grödor som transporteras med flygplan. 

Egen odling 

Egen småskalig odling är det mest skonsamma sättet att ta fram sin 

mat. Att man dessutom komposterar och tar vara på sitt eget orga- 

niska avfall minskar ytterligare det ekologiska fotavtrycket. 

För stora delar av jordens befolkning är detta det enda sättet att 

få ihop sitt dagliga bröd. Självhushållning och småskalig odling kan 

tyckas primitivt, men genom att många i den fattiga delen av värl- 

den lever så resurssnålt och inte fullt ut använder sina globala hek- 

tar har vi i västvärlden kunnat öka på vår levnadsstandard. Vårt 

rationella och bekväma liv med en hög grad av konsumtion sub- 

ventioneras varje timme på dygnet av hårt arbetande småbönder 

runt om på klotet. Kanske är det dags att vi börjar dela med oss av 

våra globala hektar och inte tar för givet att andra ska leva enkelt 

för att vi ska kunna konsumera? 


Antal globala hektar/person 2003 

Världen 2,2 

Afrika 1,1 

Asien 1,3 

Latinamerika 2 

Nordamerika 9,4 

EU 4,8 

Övriga Europa 3,8 

Sverige 6,1 

Jordens biokapacitet 1,8 

Länkar 

www.myfootprint.org 

– Snabb sajt för att räkna ut sitt fotavtryck. 

Uträkningen på sajten är schablonartad och ger inte full rättvisa åt den 

som försöker leva resurssnålt, men den ger ändå en god bild av hur vår kon- 

sumtion påverkar miljön. 

www.demesta.com – Här finns ett mer avancerat program för att räkna 

ut det ekologiska fotavtrycket. Beräkningarna tar hänsyn till hur man lever 

men frågorna är svåra att svara på, t ex hur många kilo bomull köper man 

per månad? 

m 

www.wwf.se – Världsnaturfonden har riklig information om det ekologis- 

ka fotavtrycket. Gå in under fliken ”Vad gör WWF” och klicka på fotavtryck. 

Tröjor av ekologisk bomull 

100% certifierad 

bomull färgad med 

reaktiva färger. 

Tillverkning sker 

enligt standarderna 

för American 

Organic Standards. 

Beställs via 

www.tgaman.com 

Finns i flera färger! 220 kr/st 

TGA Management AB

Isas morotskaka 

m4 dl vetemjöl 

m3 dl råsocker 

m1,5 dl maizenamjöl 

m1 tsk bikarbonat 

m2 tsk vaniljsocker 

m2 tsk bakpulver 

m2 tsk kanel 

m7 dl finrivna morötter 

m1,5 dl olja (t.ex. solros- eller rapsolja) 

m1 dl blötlagda russin 

m1-2 dl mjölk 

Blanda de torra ingredien- 

serna för sig. Häll oljan över 

morötterna. 

Blanda allt och späd 

med mjölk 

till lagom 

konsistens, 

ej rinnande! 

Grädda 

60 min i 200 

grader. 

Ostkaka på squash à la 

Isa 

m1 kg squash i bitar 

m2,5 dl socker 

m4 ägg 

m1,5 dl mjöl 

m4 dl mjölk 

mca 1 dl skalad hackad mandel 

mbittermandel (-essens) 

Koka squashbitarna mjuka. Låt dem rinna av och mosa dem. 

Allt blandas och hälles i en stor form. 

Grädda i 200 grader ca 40-50 min, tills den fått färg. 

Örtagårdssås à la Lisbeth (ca 6 pers) 

m1 litet paket hackad fryst hel spenat 

Recept 

Recept från odlarkursen 

Den 4-6 augusti hölls en helgkurs på Fobos trädgård 

utanför Eksjö. Under två dagar fick deltagarna lära 

sig grunderna i organisk-biologisk odling, både praktiskt 

och teoretiskt, och även njuta av god mat och 

den vackra trädgården i Kvarnarp. Eva Ekenberg och 

Lisbeth Helgesson ledde kursen tillsammans. 

Deltagarna lagade också mat och några av recepten 

blev så omtyckta att de vill dela med sig av dem. 

Smaklig måltid! 

m(125 g) eller ca 25 st förvällda, urkramade och fint hackade 

mangoldblad 

m3 dl gräddfil 

m1-2 dl majonnäs 

m1 rågad msk svensk söt senap 

m1/2 dl finskuren gräslök 

m1,5 dl finhackad dill eller dansk körvel 

Deltagarna på odlingskursen i trevlig samvaro. Kanske bjuds det 

morotskaka? Foto: Sven-Åke Svensson 

m1 msk färska hackade dragonblad eller knappt 1 tsk torkade 

smulade blad 

m(1 pressad vitlöksklyfta) 

mca 1/2 tsk örtsalt 

m1 kryddmått mald svartpeppar 

m(ev 1-2 msk vinäger) 

Tina spenaten och låt den 

rinna av väl. Eller koka skölj- 

da mangoldblad några minu- 

ter i lättsaltat vatten, spola 

dem med kallt vatten och 

låt rinna av väl (eller 

krama ur vattnet). Hacka. 

Blanda bladgrönsa- 

kerna med övriga ingredi- 

enser. Smaksätt med salt, 

peppar, kryddor och gärna 

vinäger. 

timmar. 

Låt såsen dra minst ett par 

En morotskaka kan med fördel komplet- 

teras med en god glasyr bestående av phila- 

delphiaost, florsocker, smör och citron eller 

vaniljsocker. Foto: Karin Jansson 

ÅKERBY HANDELSTRÄDGÅRD 

Sveriges ”hetaste” ekologiska trädgård 

Stor sortering av Krav-godkända plantor: 

Tomatplantor – ovanliga och goda sorter 

Chiliplantor – 80 sorter 

Kryddplantor – stor sortering 

Vi odlar världens hetaste chilipeppar ’Bhut Jolokia’ 

Åkerby Handelsträdgård, Enköping 

Roger och Britt-Mari Dahlström 

0171-214 75 • 0701-75 89 80, -81 

www.akerbyhandelstradgard.se 

29

Smått & gott 

Blomsterexpedition 

för de minsta 

Sofis blomsterexpedition är en vacker och finurlig bok om blom- 

mor. Boken passar för barn på låg- och mellanstadiet och tar läsaren 

med på en myras expedition till några av våra vanligaste blommor. 

Varje uppslag presenterar en växt och genom att kombinera roliga 

och informativa teck- 

ningar med text som 

berättar både allmänna 

fakta och märkliga detal- 

jer lyckas boken verkli- 

gen fängsla de unga 

läsarna. 

30 

Boken tar inte bara 

upp blommor utan visar 

också på många märkli- 

ga samspel mellan väx- 

ter och insekter som kan 

fascinera både unga och 

äldre läsare. 

Sofis blomsterexpe- 

dition är en bok som är 

perfekt att läsa för sina 

barn för att skapa ett stör- 

re intresse för naturens mysterier. Den passar också in i skolans 

undervisning och är en bok som man gärna ger till sina och andras 

barn. 

Sofis blomsterexpedition, Stefan Casta/Bo Mossberg, Opal 

Interfood - årets stora 

ekologiska mässa i Sverige 

Den 4-6 september 2007 hålls matmässan Interfood på Svenska 

mässan i Göteborg. Temat är ekologisk mat och mässan kommer att 

satsa på att ha ekologiska producenter som utställare. Mässan vän- 

der sig främst till måltidsbranschen, med storkök, restaurang, 

snabbmat, livsmedel och drycker. Krav är en av medarrangörerna. 

Läs mer på http://tinyurl.com/2jkr4g 

FOBO:s rådgivning 

FOBO:s medlemmar har tillgång till rådgivning inom 

följande områden: 

mTrädgårdsfrågor: Nils Åkerstedt, Lötvägen 75, 394 71 

Kalmar. Tel 0480-471010 

mSmåbruk och grönsaksodling: Lars Schale, Killhult, 

Utterkroken, 312 98 Våxtorp. Tel 0430-311 18 

mGrönsaker och utbildningsfrågor: Jan Strålman, Östra 

Ny Olofstorp 2, 610 27 Vikbolandet. Tel 0125-510 04 

mLantbruk: Ronny Johansson, Hattsjöhult, 570 20 

Bodafors Tel 0380-700 33 

mBär o Frukt: Göran Erlandsson, Norrby 60A, 734 91 

Hallstahammar. Tel 0220-200 42, 070-555 45 79 

mVäxthus: Marie Johansson, Hattsjöhult, 570 20 Bodafors. 

Tel 0380-700 33 

mFruktträd: Thony Elowsson, Lilla Alstad 22, 231 96 

Trelleborg. Tel 040-48 54 86 

Ekologisk textil i ropet 

- titta efter Kravgodkänd råvara 

Intresset för ekologisk textil växer. Allt fler konsumenter efterfrå- 

gar kläder som är producerade med hänsyn till miljön och de män- 

niskor som arbetar i produktionen. Flera klädtillverkare vill haka på 

trenden och lanserar ekologiska kollektioner. 

Ibland är plaggen certifierade och märkta, ibland inte. Det kan 

vara svårt som konsument att veta vad man ska välja. 

Krav har regler för råvarorna som används i textiler, till exem- 

pel bomull, lin, silke och ull. Ett plagg som innehåller ekologisk 

bomull som har kontrollerats enligt Kravs regler kan märkas med 

"Innehåller Kravgodkänd bomull". 

Nu finns ny information som berättar mer om Kravs textilreg- 

ler, dels för konsument, dels för företag som är intresserade av att 

bli certifierade. 

Läs mer på www.krav.se eller http://tinyurl.com/3ym88e. 

Ekologiskt kvitto för kaffe 

Kaffet är den viktigaste handelsvaran i världen efter oljan, men vår 

stora kaffekonsumtion påverkar miljön negativt på många sätt, 

bland annat genom skövling av regnskog, stor användning av 

kemiska bekämpningsmedel, försämringar av vattnet och övergöd- 

ning av sjöar och vattendrag. 

På senare år har ekologiskt odlat kaffe vunnit mark som ett 

alternativ till det konventionella kaffet. Men vad gör det för skillnad 

att välja ekologiskt kaffe istället för konventionellt kaffe? Detta kan 

du få reda på i Konsumentverkets nya kaffekvitto. 

Läs mer på http://tinyurl.com/2zus82 

Tåkerns Trädgård NatuRus 

ª Ekologisk köksträdgård med 

grönsaker, blommor, kryddor… 

ª Linderödssvin, Fjällnära kor 

Kindahöns och bikupor 

ª Gårdsbutik med gårdens och 

grannskapets produkter 

ª Naturguidning och kurser på 

Omberg och vid Tåkern 

Kurser 2007: Vandring 18-20/6 • Orkidéer 1-3/7 • Ombergshistorier 15-17/8 

Skäggmes och Akvarell 21-23/9. Mycket bra kursledare! 

Guidning 2007: 31/3 samt 1/4 Grodor och Gäddlek. Visning Tåkerns trädgård kl. 

10 vardagar. Anmälan senast kl. 17 dagen innan. 

Grupper/Bokning: Naturguidning i hela Östergötland från 1850kr. 

Gårdsbutik: kl 10-18 dagligen från 1/4 - 4/11, i Herrestad, Vadstena 

Tel:0563-723 68 

GÅRDSBUTIK - STUDIEBESÖK 

Grönsaker 

Sylt 

Saft 

Marmelad 

www.torfolk.se 

www.naturus.se 

guide@naturus.se 

Tel 0143-241 43

Dags för 

trädgårdsmässa i Älvsjö! 

Den 29 mars öppnar den årliga trädgårdsmässan, Nordiska 

Trädgårdar, på Älvsjömässan. Fobo deltar som utställare genom 

FOR, Fritidsodlingens riksorganisation. 

Rabattbiljett till Nordiska 

Trädgårdar den 29/3-1/4 2007 

Liksom vid tidigare mässor får medlemmarna i FOR:s medlems- 

organisationer, varav Fobo är en, en särskilt förmånlig rabattbiljett 

till trädgårdsmässan “Nordiska Trädgårdar” på Stockholmsmässan i 

Älvsjö. 

Information om mässan hittar du bäst på www.tradgardsmas- 

san.se. Programmet finns också på www.fobo.nu. Idag är redan 29 

olika organisationer anmälda som deltagare i FOR:s avdelning på 

mässan som ska kallas ”Fritidsodlarnas Trädgårdsrådgivning” och 

ligger i B-hallen. 

Vi hoppas att Fobos medlemmar utnyttjar medlemsrabatten 

och kommer till mässan. Kom då också och hälsa på i vår monter! 

Fobo deltar också med en monter på Örebromässan. 

Trädgårdsmässan "Din trädgård" 23 - 25 mars 2007. 

På mässan finns ofta en hel del växtlighet i vackra arrangemang att titta på 

för den som längtar efter våren. Foto: Lars Forslin 

Inför 2007 års mässa gäller överenskommelsen med mässan 

åter att vår rabattbiljett blir förmånligare än alla andra ev rabatter- 

bjudanden. Antalet rabattbiljetter i våra tidskrifter är som tidigare 

begränsat till en per tidskrift. Rabattbiljetten kommer att ge våra 

medlemmar möjlighet att besöka mässan för 80 kr. Ordinarie in- 

trädet blir 130 kr. 

För att samtliga medlemsorganisationer skall kunna utnyttja 

detta erbjudande krävs emellertid att biljetten trycks i respektive 

organisations medlemsblad och att den som vill använda bil- 

jetten måste klippa ut den ur sin tidskrift. Kopior kommer inte att 

godkännas i kassorna. 

Bli medlem i FOBO 

Jag vill gärna bli medlem i FOBO och får Odlaren fyra gånger per år 

och möjlighet till gratis medlemsannonsering. Prenumerationen 

löper över kalenderår. Du får inbetalningskort med första numret. 

Namn 

Adress 

Postnummer Postadress 

Enskild medlem – 250 kr Familj – 290 kr 

Skickas till: FOBO, Sörängsvägen 63, 571 38 Nässjö 

E-post: fobo.kansli@telia.com 

Gåvoprenumeration 

Jag vill ge bort Odlaren till nedanstående person, inbetalningskor- 

tet kommer till adressen ovan. 

Namn 

Adress 

Postnummer Postadress 

FOBO 

Föreningsnytt 

31

Posttidning B 

Avsändare: 

Förbundet organisk-biologisk odling 

Sörängsvägen 63 

571 38 Nässjö 

Tidskrift för Förbundet organisk-biologisk odling • Årgång 30 • Nummer 1/2007 

Trädgård, januari - maj 

Januari – spår i snön 

Rådjur har gått högklackat 

i mina stöveltramp. 

Februari – förändring 

Igår snö 

idag snödroppar. 

Mars – väntan 

Igår tittade marken fram 

idag tittar snön bort. 

Vi väntar på västvindsmilt. 

April – söndagsfrid 

Jag och en gråsugga i trädgårdslandet 

den kommer fridfullt traskande. 

Rörelserna målmedvetna 

nog har den tycke av igelkott. 

Maj – tveksamt 

Vårmorgon speglar sig i sjön 

drar tillbaka sin spegling. 

Äppelträden har stannat upp i tveksam knoppighet. 

Maj – dillen gror 

Regndroppar hänger bland nybuckliga salladsblad 

dillen ger sitt första tunna tecken. 

Göken tvekande 

sådan blev tonen och sådan blev den igen. 

Närapå osynlig är dillens skrift. 

Maja-Lisa Perby feb. 2007 

Snödroppar, foto: Lars Forslin

Odlaren nummer1-2007

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?