TEMA: Klimat utveckling – länder (I och Uland) - Hagaskolan

More documents

Recommendations

Info

I utvecklingsländerna tvingas miljoner fattiga människor att anpassa sig till klimatförändringarnas effekter. Detta uppmärksammas dock inte fullt ut av världens medier, det märks heller inte på finansmarknaderna eller när världens bruttonationalprodukt (BNP) mäts. Men ökad utsatthet för torka, fler kraftiga stormar, översvämningar och miljöstress hejdar redan nu de ansträngningar världens fattigaste gör för att skapa ett bättre liv för sig själva och sina barn. Klimatförändringarna kommer också att skada internationella försök att bekämpa fattigdomen. För nio år sedan antog världens ledare ett antal mål som skulle driva på den mänskliga utvecklingen – de så kallade millenniemålen som bland annat innebär att jordens fattigdom och hunger ska halveras till 2015. Trots viktiga framsteg sackar många länder fortfarande efter. Klimatförändringarna försvårar dessutom arbetet med att uppfylla millenniemålens löften. Det finns en risk att framstegen stannar av och att utvecklingen i vissa fall till och med vrids tillbaka – inte bara när det gäller att minska extrem fattigdom utan även inom hälsa, näring, utbildning och andra områden. Hur världen väljer att hantera klimatförändringarna kommer att ha direkt inverkan på utvecklingsmöjligheterna för stora delar av mänskligheten. Om vi misslyckas kommer de fattigaste 40 procenten av världens befolkning – omkring 2,6 miljarder människor – att hänvisas till en framtid med färre möjligheter. Djupa orättvisor inom länder riskerar att förvärras och försöken att skapa en globalisering som kommer alla till nytta kan gå förlorad. Följden kan bli att klyftorna mellan rika och fattiga ökar ytterligare. Idag är det världens fattiga som tvingas bära den börda klimatförändringarna orsakar. Imorgon kommer hela mänskligheten att ställas inför de hot som den globala uppvärmningen medför. Mot bakgrund av alla dessa skillnader utgör klimatförändringarna en kraftfull påminnelse om det vi har gemensamt – planeten jorden. Alla nationer och folk delar samma atmosfär vi har bar en enda. Den snabba ackumuleringen (tillväxten, samlingen) av växthusgaser i jordens atmosfär ändrar i grunden förutsättningarna för ett hållbart klimat för framtida generationer. Vi närmar oss en brytpunkt. Dessa oförutsägbara, icke‐linjära händelser kan i sin tur leda till ekologiska katastrofer – den snabba kollapsen av jordens polarisar och glaciärer är ett exempel. Förändringarna kommer att påverka var och hur människor lever och försvaga länders ekonomier. Vår generation får kanske inte att uppleva dessa följdverkningar men våra barn och barnbarn kommer inte att ha något annat alternativ än att leva med dem. Men om vi värdesätter våra barns och barnbarns välfärd borde även små risker bidra till att vi använder försiktighetsprincipen. Dessutom kan osäkerheten vara omvänd; riskerna kan vara större än vad vi idag inser. Det politiska ledarskapets misslyckanden under 1900‐talet ledde till två världskrig och miljontals människor fick betala ett högt pris för katastrofer som hade kunnat undvikas. De skadliga klimatförändringarna är vår tids utmaning. Framtida generationer kommer att fälla en hård dom över den generation som såg tecknen och insåg följderna men sedan fortsatte på en kurs som riskerar att leda till en framtida ekologisk katastrof. Ömsesidigt ekologiskt beroende Klimatförändringarna skiljer sig från andra problem mänskligheten står inför. De tvingar oss till nytänkande på många plan. Framförallt utmanar de oss att tänka på vad det betyder att vara del av ett system som innebär ömsesidigt ekologiskt beroende. Det betyder att när en del av vårt ekologiska system (växt, djur eller människa) försvagas eller försvinner kan hela systemet rubbas, något som kan orsaka stor skada på den natur och de befolkningar som ingår i samma system. Vi lever i en delad värld med djupa klyftor ifråga om välstånd och möjligheter. Mot bakgrund av alla dessa skillnader bildar klimatförändringarna en kraftfull påminnelse om det vi har gemensamt – planeten jorden. Alla nationer och folk delar samma atmosfär. Och vi har bara en enda. Den globala uppvärmningen är bevis på att vi passerar tröskeln för vad som är hållbart för jordens atmosfär. Koncentrationen av växthusgaser som stänger in värmen i jordens atmosfär byggs idag upp utan motsvarighet. Nuvarande koncentrationer har nått 380 miljondelar (ppm) koldioxidekvivalenter (CO2e) och överstiger de senaste 650 000 årens naturliga variationer. Under detta århundrade, eller något längre fram i tiden, kan den genomsnittliga globala temperaturen komma att öka med över fem grader. Fem grader motsvarar temperaturförändringarna sedan den senaste istiden då stora delar av Europa och Nordamerika täcktes av mer än en kilometer is. Ariane Von Zedlitz, Humleskolan, Bromölla – www.lektion.se 8
Redan Mahatma Gandhi funderade över hur många planeter det skulle krävas om Indien skulle efterlikna Storbritanniens industrialiseringsmönster. Frågan är svår att besvara men enligt de beräkningar som gjorts i den här rapporten skulle det behövas nio planeter som jorden om hela världens befolkning skulle skapa växthusgaser i samma takt som industriländerna gör idag. Millenniemålen – världens löfte till de fattigaste • Varje kväll går var sjunde människa i världen och lägger sig hungrig och varje år dör tio miljoner (ca ett Sverige om året) barn av sjukdomar som kan både förebyggas och botas. Fattigdomen i världen minskar, men fortfarande lever omkring en miljard människor på mindre än en dollar om dagen. 1 dollar = 8.70 kr ca. • Löftet gavs vid millennietoppmötet i FN:s generalförsamling 2000 av 189 samlade stats‐ och regeringschefer och utgår ifrån vilka grundläggande värderingar och målsättningar FN ska arbeta efter i det nya millenniet. Dessa har samlats i millenniedeklarationen och ur deklarationen har de åtta millenniemålen formats. • Millenniemålen är nu centrum för utvecklingsarbetet runt om i världen, och för första gången finns en gemensam agenda för den globala utvecklingen. 2008 har 192 länder ställt sig bakom målen och arbetar för dem. • Kommer millenniemålen att nås i tid? ‐ ”Vi kan nå millenniemålen om vi agerar nu. Men det kräver sunt ledarskap, ökade investeringar i offentlig verksamhet, ekonomisk tillväxt, öka produktionskapacitet och fler, värdiga arbeten.” FN:s generalsekreterare Ban Ki‐moon • Utvecklingen går framåt på många håll, men det går för långsamt. Utvecklingen är dessutom mycket ojämnt fördelad mellan regioner, mellan länder och inom länder. Några länder har redan nått vissa av målen. Andra utvecklas mycket långsamt eller går till och med bakåt. Med dagens takt kommer endast målet att alla ska ha tillgång till rent dricksvatten att nås i tid. • Varje år utvärderas utvecklingen mot de åtta målen, och FN:s generalsekreterare lämnar en rapport om arbetet till FN:s generalförsamling. Det går också att följa utvecklingen i varje land genom ländernas egna rapporter. 15. Hur många planeter räknade Gandhi ut att vi behöver om alla skulle ha samma levnadsstandard på jorden? 16. Nämn några miljöproblem som påverkar det världens fattigaste gör för att skapa ett bättre liv för sig själva? 17. Vad behöver göras för att millenniemålen skall nås snabbare eller överhuvudtaget? 18. Varför tror man att vi närmar oss en ekologisk katastrof? 19. Hur påverkare klimatproblemen de allra fattigaste länderna? Milleniemålen så här går det nu: Fattigdom och hunger ska halveras till 2015 ‐ Omkring 1,4 miljarder människor lever i extrem fattigdom, det vill säga på mindre än drygt en dollar om dagen. 2005 var fortfarande var fjärde människa extremt fattig till skillnad från 1990 då nästan varannan människa (43 procent) levde på mindre än en dollar om dagen. Det är en väldigt positiv utveckling på global nivå. Framstegen är ändå inte tillräckliga för att nå målet om halverad hunger till 2015. Ariane Von Zedlitz, Humleskolan, Bromölla – www.lektion.se 9
Page 1 and 2: Världe ns Chans! VI ÄR MÅNGA, VI
Page 3 and 4: till att behovet av att samla ved m
Page 5 and 6: Åtta millenniemålen De åtta mill
Page 7: De sex mest utvecklade länderna (2
Page 11: E. Sociala Skillnader/likheter att

TEMA: Klimat utveckling – länder (I och Uland) - Hagaskolan

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?