Ladda ner som PDF - Sveaskog

sveaskog 

Läs mer på www.sveaskog.se 2•2009 

entreprenör 

i nya drivmedel 

Lars stigsson gör Piteå världsledande inom skogsbaserade biobränslen 

marknad 

roT-avdrag ger möjligheter 

Lågkonjunkturen pressar träindustrin. Men ROTavdrag 

och en växande gör-det-själv-marknad 

skapar möjligheter för företag som riktar sig till 

bygghandeln. En svag krona stärker dessutom 

exporten. sidorNa 6–7 

fiske 

Laxen kan skapa fler jobb 

Företag inom fisketurism omsätter närmare 

500 miljoner kronor per år i Sverige. Men 

potentialen är betydligt större. För att utveckla 

näringen måste laxens vandring till älvarna 

skyddas, anser Sportfiskarna. sidorNa 14–15 

ledarskap 

sidorNa 10–11 

När chefen är långt borta 

I skogsbranschen arbetar ofta medarbetarna 

långt från chefen. Det blir en utmaning för 

arbetsledaren att skapa dialog, förmedla mål 

och göra uppföljning. Personliga möten ska inte 

underskattas. sidorNa 16–17

2 forumsveaskog 2•2009 

Även om vi åker mer kollektivt är fordonstrafiken 

en viktig del av vår vardag och livsstil. Därför 

avgörs klimatfrågan delvis på våra vägar. Var tredje 

ny bil som säljs i Sverige är en miljöbil. Men det 

pågår en livlig debatt 

om vilka alternativa 

bränslen som vi ska 

använda i stället för 

bensin och diesel. Vad 

är mest energieffektivt 

och bäst för att minska 

utsläppen av koldioxid? Och passar samma lösningar 

för personbilar och tyngre transporter? 

Nu riktar forskare och myndigheter blickarna 

mot andra generationens biodrivmedel baserade på 

skogsbränsle. Sveaskog deltar i flera projekt för att ta 

fram fordonsbränslen från skogsråvara, bland annat 

genom så kallad direktförgasning. Läs mer om detta 

på temasidorna 9 till 13. 

I temat berättar även uppfinnaren och entreprenören 

Lars Stigsson om sin syn på skogens roll som 

energikälla. Han är mannen bakom två patenterade 

processer för att göra drivmedel av restprodukter 

från massaindustrin. De utvecklas nu i världsledande 

satsningar i Piteå. 

Den globala ekonomiska krisen sätter sina spår 

även inom träindustrin. Ökad kundanpassning är en 

strategi för att träindustrikoncernen BooForssjö ska 

stärka sina positioner. Läs om den familjeägda koncernen 

på sidorna 4–5. 

För många träförädlande företag är bygghandeln 

en viktig säljkanal. Ökad förädling, ROT-avdrag 

och en växande gör-det-själv-marknad bidrar till 

att lindra det försäljningstapp som den minskade 

ny produktionen av hus innebär, se sidorna 6–7. 

Skogen är en arbetsplats där flertalet anställda är 

geografiskt spridda med många mil emellan. Det 

ställer särskilda krav på arbetsledning vad gäller 

dialog, styrning och uppföljning. Följ 

med avverkningsledare Håkan 

Hökfors på besök hos sitt maskinlag 

utanför Storklinten i Norrbotten, 

sidorna 16–17. 

Trevlig läsning och en skön vår! 

kaLENdarlum 

28–29 aPRIl: Hållbara utsikter i skogen – konferens 

i Karlstad om skogsbruk. Arr: Skogsstyrelsen. 

24 maj: Naturens år 2009 invigs på Skansen i Stockholm. 

Sveaskog uppmärksammar detta genom att 

ordna exkursioner på temat naturvård i flera ekoparker. 

3-6 juNI: Elmia Wood i Jönköping. 

17 juNI: Invigning av Ekopark Skatan vid Vindeln, 

Västerbotten. 

rEdaktloNEN 

Skogen 

får hjulen 

att snurra 

Informationschef 

Har du synpunkter, frågor eller 

kanske önskemål inför kommande 

nummer, mejla gärna till redak- 

tionen på forum@sveaskog.se 

Forum Sveaskog ges ut av Sveaskog 

fem gånger per år. 

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Linda Andersson, 

linda.andersson@sveaskog.se, tel: 08 – 655 91 06. 

Produktion: OTW Publishing, www.otw.se, tel: 08 – 50 55 62 00. 

Redaktör: Nils Sundström, nils.sundstrom@otw.se. 

grafisk formgivare: Tor-Arne Moe, torarne.moe@otw.se. 

omslagsbild: Maria Fäldt. 

Repro: Done. 

Tryck: Arkpressen, Västerås. 

IssN: 16 53–9192. 

FsC-nummer: SGS-COC-2688. 

* FsC är en oberoende internationell 

organisation för certifiering av 

ansvarsfullt skogsbruk. Målet är 

att skogen brukas på ett ansvarsfullt 

sätt, såväl miljömässigt, socialt som 

ekonomiskt. FSC:s logo på produkter står för oberoende certifiering 

av skogsbruk och produkttillverkning enligt FSC:s regler. 

* ©1996 Forest Stewardship Council, www.fsc.org 

Sveaskogs certifieringsnummer: SGS-COC-0110. 

lNNEHÅLL # 2 • april 2009 

4 

6 

8 

9 

14 

16 

18 

PaNELEN 

ska sverige 

producera 

fordonsbränsle 

av 

biomassa 

från skogen? 

vilket 

drivmedel 

använder du? 

Slottssågarna satsar långsiktigt 

Familjerna Bonde och Hamilton slog ihop 

sina sågverksföretag till en gemensam 

koncern. Med låg belåning och långsiktigt 

tänkande satsar Boo Forssjö på ökad 

kund anpassning. 

Arga snickaren ger råd 

Bygghandeln är en viktig säljkanal för 

träindustrin som hoppas mycket på ROTavdraget. 

Anders Öfvergård, känd som 

”Arga snickaren” i Kanal 5, ger hemma- 

fixare råd inför renoveringen. 

Skogsbruket om 50 år 

Om 50 år kan avverkningarna, enligt 

Skogsstyrelsen, uppgå till mellan 100 

och 125 miljoner skogskubikmeter per år. 

Samtidigt ökar miljökraven. 

Skogen som drivmedel 

Oljan och andra fossila bränslen måste 

ersättas. Där kan skogen få en viktig roll. 

Sverige är världsledande på att utveckla 

metoder för att göra drivmedel av skogsbränsle. 

Sveaskog deltar i ett antal projekt. 

Piteå är centrum för flera av dem. 

Laxen – glimrande för turism 

Laxen är den primära statusfisken för 

många fritidsfiskare. Fisketurismen kan 

utvecklas betydligt om laxens vandring 

till älvarna i norr inte störs, anser sportfiskarna. 

Yrkesfiskarna är kritiska. 

konsten att leda på distans 

När personalen är spridd geografiskt 

innebär det en utmaning för ledarskapet. 

Avverkningsledare Håkan Hökfors har 

20 mil mellan avverkningslagen. Varje 

månad besöker han maskinlagen för att 

gå igenom planering, marknadsläge och 

göra uppföljningar. 

nu ska det bli utefint 

Våren väcker drömmar – och avslöjar hur 

det ser ut i trädgården. Med bra redskap 

och utrusning blir det lättare att göra fint 

ute. Vi har hittat prylar som kanske passar. 

transportsektorn svarar för cirka en tredjedel av de svenska utsläppen 

av växthusgaser. hur resonerar resenärer och transportköpare kring förnyelsebara drivmedel? 

per LundqviSt, 

vd Taxi Kurir, 

Stockholm: 

– Visst är det en styrka att 

kunna producera inhemska 

bränslen, men det måste vara 

samhällsekonomiskt vettigt. 

De måste gå att producera till 

ett vettigt pris och med rimliga 

miljökonsekvenser. 

– Själv kör jag miljöklassad 

diesel. Inom Taxi Kurir består 

17 procent av vår fordonsflotta 

av miljöbilar. I Stockholm är 

siffran 22 procent. Nu har vi 

fokus på etanol och el/bensinhybrid 

med Toyota Prius som 

huvudsakligt alternativ. 

6 

8 

18 

mAriA grAhn, 

doktorand inom 

energi och miljö 

på Chalmers, 

Göteborg: 

– Absolut. Det är utmärkt att ta 

resurser från svensk skog för 

att göra drivmedel. Bensin och 

diesel kommer att dominera 

bränslemarknaden många år 

framöver, men vi får en ökad 

andel biodrivmedel, el och 

vätgas. 

– Jag använder en bränslesnål 

bensinbil. Jag vill ha en hybridbil, 

men det kostar för mycket 

för mig de närmaste åren. Det 

viktigaste för mig är bränslesnålhet, 

oavsett bränsle. 

16 

9 

16 

Bo FrAnk, kommunalråd 

(m) 

och ordförande i 

kommunstyrelsen, 

Växjö: 

– Ja, det finns en stor potential! 

Man arbetar med detta på 

Växjö universitet. 

– Jag kör etanolbil privat och 

hybridbil i jobbet! Vi håller på 

att utreda en kommunal miljöbilspremie 

i Europas grönaste 

stad, Växjö.

l kortHEt 

växande biobränsleaffär 

Efterfrågan på biobränsle ökar. Sveaskog ökade omsättningen 

för biobränsleaffären med 22 procent i värde och 

8 procent i volym under förra året. Ambitionen är att till 

2013 fördubbla leveranserna av biobränsle, med ökad lönsamhet, 

till motsvarande 4 terrawattimmar (TWh). Basen 

i erbjudandet är grot, det vill säga grenar och toppar efter 

avverkningar. 

utveckling. Tillsammans med 

bland andra Pricewaterhouse- 

Coopers, slu och lkaB har 

sveaskog beskrivit formerna för 

ett handelssystem som kan bidra 

till ökad tillväxt och inbindning av 

koldioxid i skogen. Nu planerar 

sveaskog att i ett praktiskt försök 

demonstrera hur en sådan handel 

kan gå till. 

Kyotoavtalet uppmuntrar världens 

länder att använda tekniker och skötselmetoder 

som förbättrar skogens 

förmåga att binda koldioxid. För den 

enskilde skogsägaren kan det innebära 

stora investeringar, som betalar sig 

först i samband med att skogsråvaran 

säljs och avverkas. 

– En lösning för att göra sådan 

skogsskötsel lönsam är att införa ett 

handelssystem där skogsbrukaren tilldelas 

krediter som motsvarar det 

ökade upptaget av koldioxid i ton. 

Denna kredit representerar ett värde 

som skogsägaren kan sälja till företag 

med utsläppsbegränsningar, förklarar 

Martin Gavelius på Pricewaterhouse- 

Coopers. 

Han har, i ett gemensamt projekt 

med Sveaskog, SLU, Norrbottens läns 

landsting, LKAB, LRF Norrbotten, 

Länsstyrelsen Norrbotten och Syvab 

(Sydvästra Stockholmsregionens VAbolag), 

beskrivit formerna för ett handelssystem 

med skogens kolbindande 

effekt. 

– Med ett handelssystem för skogens 

inbindning av koldioxid kan vi 

minska klimatgaserna kostnadseffek- 

sveaskog har genomfört den 

hittills största älginventeringen 

i sverige. Inventeringen genomfördes 

under perioden december 

2008 till februari 2009 i södra 

Norrbotten, norra västerbotten, 

södra Norrland och Bergslagen. 

Målsättningen var att skapa en överblick 

över antalet älgar, könsfördelningen 

och hur de rör sig i naturen. 

Resultatet visar bland annat att det 

finns stora variationer i älgtätheten i 

tivt, till en lägre kostnad för landet 

och företagen. Det är särskilt viktigt 

i en lågkonjunktur som den vi nu är 

inne i, tillägger Martin Gavelius. 

Visas i Norrbotten 

I det fortsatta projektet planerar nu 

företagen att praktiskt demonstrera 

hur en handel med skogens inbindning 

av koldioxid kan gå till. Demonstrationen 

ska genomföras i Norrbotten 

med start under försommaren 

2009. 

En grundsten i handeln är att nog- 

stora variationer i älgtätheten 

Sverige. Tillsammans med betesskadeinventeringar, 

avskjutningsstatistik 

och viltfoderprojekt har Sveaskog nu 

bättre kunskap för att skapa en balanserad 

och högkvalitativ älgstam. 

I Norrbotten, Västerbotten, Jämtland 

och Gävleborgs län var snittet 

sex älgar per 1000 hektar. Mest 

älg noterades i Hasselfors – där fanns 

det 19 älgar per 1 000 hektar. Minst 

älg noterades i Malå och Hamra där 

inventerarna registrerade i genomsnitt 

2,5 älgar per 1 000 hektar. 

grant och kontrollerat kunna mäta 

hur mycket extra koldioxid som skogen 

har bundit tack vare projektet. 

Andra grundstenar är att definiera 

basnivån för koldioxidinbindningen 

och ett pris på koldioxiden. 

– Målet är att visa hur handeln 

kan gå till i praktiken samtidigt som 

vi ökar kunskapen om de ingående 

delarna i och effekten av handeln. 

Vi hoppas att försöket kan ligga till 

grund för en bred dialog och kunskapsuppbyggnad, 

säger Hans Winsa 

forskningsledare på Sveaskog. 

Det finns med andra ord utrymme 

för både högre och lägre älgtäthet 

i landet, vilket Sveaskog kommer 

att verka för. På vissa ställen måste 

avskjutningen hållas igen för att öka 

älgstammen. På andra ställen måste 

avskjutningstrycket öka för att fodertillgången 

inte räcker till. 

Sveaskog ska under tre år inventera 

80 procent av markinnehavet. Därefter 

planeras årligen återkommande 

inventeringar för att kvalitetssäkra förvaltningen 

av älg. 

2•2009 forumsveaskog 3 

lägre virkesproduktion 

Marknaden för sågade trävaror, massa och papper är fortsatt 

svag. Det innebär att Sveaskogs kunder efterfrågar mindre timmer 

och massaved. Sveaskog har därför minskat produktionen 

avsevärt, och planerar för temporära avverkningsstopp. På vissa 

håll i landet har företaget infört produktionsstopp under några 

veckor. Avtal med ett flertal avverkningsentreprenörer skrivs om 

till lägre volymer. 

Nu prövas handel med 

skogens klimatnytta 

växande skog binder kol. det kan bli en ny intäkt för skogsägare. Sveaskog prövar nu ett 

nytt handelssystem för detta. 

I Kyotoavtalet har världens länder 

enats om behovet att motverka klimatförändringen 

och EU har beslutat 

om målet att minska utsläppen 

av växthusgaser med 20 procent till 

år 2020, jämfört med 1990 års nivå. 

För att motverka den globala uppvärmningen 

krävs en kraftigt minskad 

användning av fossila bränslen och en 

minskad energianvändning hos företag 

och hushåll. 

Fönyelsebar skogsråvara 

Skogens största betydelse för minskade 

utsläpp är att ge förnyelsebar 

skogsråvara som kan ersätta fossila 

bränslen och energikrävande material. 

Men skogen har även en stabiliserande 

effekt på klimatet tack vare dess 

förmåga att binda koldioxid. Denna 

förmåga kan man öka genom sättet 

att sköta skogen. 

– Vi kan öka upptaget av koldioxid 

i den brukade skogen genom en aktiv 

skötsel som ökar skogens tillväxt. 

Genom att öka tillväxten med en 

procent om året ökar upptaget av koldioxid 

med cirka 1,5 miljoner ton 

varje år. Det skulle innebära att skogen 

om 20 år har ett ökat upptag av 

koldioxid på 30 miljoner ton per år, 

vilket är större än transportsektorns 

utsläpp på 26 miljoner ton. Och detta 

kan ske inom ramen för nuvarande 

naturvårds- och produktionsmål, 

berättar Hans Winsa. 

För mer information, se 

www.sveaskog.se


l KORTHET 

skattekvällar för skogsägare 

Sveaskogs virkesköpare i Bergslagen har under våren 

arrangerat tre skattekvällar för skogsägare i Karlskoga, 

Arboga och Avesta. Förutom skattenyheter och tips 

inför deklarationen har deltagarna fått information 

om fastighetsmarkanden. Arvsfrågor och genera- 

tionsväxling är andra ämnen som berörts. 

TRÄVAROR. Det är nästan som en saga. 

sveriges två största privata skogsägare, 

greve Carl-göran Bonde och greve Carl-Hugo 

Hamilton, slog 2004 ihop sina respektive 

sågverksföretag till en gemensam koncern: 

Boo Forssjö aB. 

– Men relationen till sveaskog är av långt 

äldre datum, säger råvaruchef Hans Johansson. 

Historien om familjerna Bonde och Hamiltons 

respektive egendomar är också ett intressant stycke 

svensk industrihistoria. 

På familjen Bondes Ericsberg har det ända sedan 

1600-talet funnits kvarnar, masugnar och sågverk. 

Och till friherreätten Hamiltons fideikommiss Boo, 

i Hjortkvarn utanför Örebro, har det genom åren 

knutits såväl smidesverkstäder som träförädling. 

Dessutom hör de båda egendomarna till landets 

största privata skogsägare, med sammanlagt 

23 000 hektar produktiv skogsmark. 

Fusion gav starkare position 

Efter flera års planering valde i oktober 2004 

de båda barndomskamraterna Carl-Göran 

Bonde och Carl-Hugo Hamilton att fusionera 

sågverken Forssjö Bruk och Boo- 

Hjortkvarn. 

Resultatet blev det gemensamma Boo 

Forssjö AB. 

– Båda företagen var visserligen lönsamma, 

men genom att komplettera varandra 

fick vi synergier som stärkte vår 

position på marknaden, förklarar koncernens vd Bo 

Selerud. Vi är i dag ett mellan stort träindustriföretag 

med lång historia, låg be låning och tydliga ägare. 

Efter några års arbete med att nå fram till en 

gemensam strategi och företagskultur har Boo 

Forssjö i dag etablerat sig som ett välkänt varumärke, 

med högförädlade träprodukter och biobränsle 

i sortimentet. 

Förutom sågverken i Hjortkvarn och Forssjö 

ingår i koncernen helägda dotterbolag för tillverkning 

av golv, lister, dörr- och fönsterkomponenter 

samt pellets. 

– Konsumentprodukter och förädlat trä 

är inget nytt för oss, 

säger Carl-Fredrik 

… miljoner skogsplantor kommer Sveaskog att sätta i år 

med start i mitten på maj i södra Sverige. 62 procent av 

plantorna är tall, 37 procent gran och 1 procent övriga 

trädslag, främst lärk. Sådd planeras på 5 000 hektar. Sådden görs i samtliga marknadsområden, 

men främst i norra Sverige där Sveaskog har störst skogsareal. Totalt 

är cirka tusen personer engagerade i Sveaskogs planteringsarbete. 

Slottssågarna som 

Ägarfamiljerna till anrika 

Ericsbergs säteri i Södermanland 

(till vänster) och 

Boo slott i sydöstra Närke 

slog ihop sina skogsföretag 

2005. Resultatet blev Boo 

Forssjö. 

Dags för generationsväxling? 

Långsiktighet och ökad kundanpassning 

– nycklarna till framgång för Boo Forssjö 

Bo Selerud, koncernchef för Boo Forssjö. 

Hamilton som tillsammans med Caroline Bonde 

representerar nästa ägargeneration. 

Ökad kundanpassning 

Nu går Boo Forssjö vidare mot en mer kundanpassad 

förädling, med bland annat möjlighet till streckkodsmärkning 

av inmätt längd riktat mot gör-det- 

själv-marknaden, fingerskarvning för kvistrena och 

formstabila ämnen och fler komponenter avsedda 

för fönster- och dörrindustrin. 

Merparten av koncernens produkter, omkring 

70 procent, går på export. Listvirke 

säljs i Skandinavien, 

massiva golv från dotterbolaget 

i Dala Floda har kunder 

i Europa och Japan, förädlade 

träprodukter säljs i Europa 

och sågat virke från Boo 

Forssjö sprids till byggbutiker 

i ett 20-tal länder. 

Ett stort konsumentspår 

på den lokala marknaden är 

den anläggning för pelletstillverkning 

som företaget 

tog i drift 1995 och som 

sedan den 1 januari i år 

drivs i ett eget bolag. 

Av 300 000 ton såg- 

Carl-Fredrik Hamilton 

representerar nästa ägargeneration.

Lyckad premiär för utboträffar 

Allt fler skogsägare bor långt från sin mark. Det försvårar arbetet 

med att ta hand om skogen för att få bästa avkastning. Sveaskog, 

som köper virke från skogsägare, har under våren ordnat särskilda 

utboträffar. Där har skogsägarna fått information om skogsskötsel 

och kontakt med Sveaskogs virkesköpare. Träffarna har varit uppskattade 

av besökarna. 

gick samman 

Boo Forssjö satsar på ökad förädling. 

verksrester, varav merparten hämtas från egna 

sågverk, producerar Boo Forssjö varje år omkring 

50 000 ton pellets. 

– Bioenergi blir allt mer intressant, konstaterar 

Bo Selerud. Det ökar värdet från skogen och ger 

oss ytterligare ett ben att stå på. 

Närmare 80 procent av trävaruproduktionen 

går på export. 

Miljöcertifierad råvara 

Sammanlagt tillverkar koncernen omkring 230 000 

kubikmeter sågade trävaror, varav 70 000 kubikmeter 

vidareförädlas. 

För detta behövs nästan 450 000 kubikmeter gran 

och tall, certifierat enligt miljöstandarderna FSC (se 

sidan 2) eller PEFC. 


sveaskog minskar utsläppen 

Sveaskog minskade sina utsläpp av koldioxid med 13 000 ton till 115 000 ton under 

fjolåret. Virkestransporterna står för två tredjedelar av utsläppen medan skogsvård 

och avverkning står för nästan en tredjedel. Sveaskogs mål är att minska de egna 

utsläppen från skogsbruk och transporter med 30 procent fram till 2015. Att 

få en större andel virkestransporter på tåg är en viktig del i detta, samt att öka 

användningen av biodrivmedel inom skogsbruket. Målet är att fördubbla tågtransporterna 

under 2009, vilket innebär att tio procent av transporterna ska gå på räls. 

Golv, lister och panel är några 

av de egna produkterna. 

– Framöver kommer vi gradvis att öka furuandelen 

i våra sågverk, säger Bo Selerud. 

En stor del av råvaran hämtas ur egna skogar. 

Men betydande volymer köps från externa leverantörer. 

Sveaskog är sedan gammalt en nyckelleverantör 

som svarar för omkring 120 000 kubikmeter av 

Boo Forssjös råvarubehov. 

– Det är viktigt med en långsiktig, fristående 

och kraftfull leverantör som kan svara upp till våra 

önskemål om volymer och aptering, säger Hans 

Johansson. 

– Dessutom, tillägger han, köper Sveaskog flis 

och massaved av oss. Vi har helt enkelt en bra 

dialog. Mats WigarDt 

FAKTA 

Privat alternativ med 

snabba beslutsvägar 

E Boo Forssjö AB ägs till lika delar av Carl- 

Göran Bonde och Carl-Hugo Hamilton och 

karakteriseras av ägarduon som ”Det 

privata alternativet”, med snabb beslutsprocess 

och ett långsiktigt tänkande som 

primära kännetecken. 

E I koncernen, som omsätter omkring 750 

Mkr och sysselsätter 206 personer, ingår 

sågverk i Hjortkvarn (furu) och Forssjö 

(gran). 

E Dessutom ingår det helägda dotterbolaget 

Dala Floda Group AB med produktionsanläggningar 

i Mockfjärd, Pålsboda, 

Forneby och Dala-Floda. 

E Koncernen tillverkar även pellets av råvara 

från de egna sågverken. 

Se även: 

E www.booforssjo.se 

E www.booegendom.se 

E www.ericsberg.se 

FAKTA 

så fungerar 

ett fideikommiss 

E Fideikommiss kommer från det latinska 

”in fidem” och betyder ”i förtroende.” 

Förenklat kan man säga att man mottar 

en egendom mot att man förbinder sig 

att överlämna den till nästa generation 

i samma eller i bättre skick.

6 forumSveaSkog 2•2009 

Den växande gör-det-själv-trenden har länge gynnat bygghandeln. 

Men drömmen om det perfekta hemmet får många hemmafixare 

att gå in i renoveringsväggen. 

anders Öfvergård, känd från tv-programmet ”Arga snickaren” 

i Kanal 5 ger tips och råd inför vårens byggprojekt. 

BRA TRävAROR 

bra resultat 

byggnation. För många träför- 

ädlingsföretag är hemmafixaren 

en allt viktigare kund. Men långt 

ifrån alla konsumenter har tid 

eller kunskap att själva genomföra 

sina idéer. Runt om i landet finns 

byggprojekt som pågått i åratal 

och tvingat familjer att bo på 

begränsad yta med byggstök och 

provisoriska lösningar. 

– Det är lätt att riva och många river 

alldeles för mycket på en gång. De 

köper ett gammalt hus och river ut 

övervåningen. Det är bara det att en 

vanlig barnfamilj kanske får ihop åtta 

timmar i veckan till renoveringen. Då 

kan det ta år att få projektet klart, 

säger Anders Öfvergård. 

I tv-serien ”Arga snickaren” styr 

han upp havererade byggprojekt. 

Men tv-seriens titel är något missvisande 

– den borde kanske ha fått 

namnet ”Ärlige snickaren”. För när 

Anders rycker in säger han precis vad 

han tycker. Och eftersom boende och 

familjeliv hänger ihop kan det han 

påpekar om byggandet även bli sanningar 

om förhållandet. Det har fått 

de boende i programmet att tänka till. 

– Har man inte tidigare erfarenhet 

sätts mycket på spel när man börjar 

renovera en dag i veckan. Jag tycker 

att man ska anlita en snickare direkt 

om det finns ekonomiska möjligheter. 

Det är bättre att avsluta och sätta 

lister eller slå brädfodring själv om 

man tycker det är kul att hålla på. 

Driver en egen firma 

Till skillnad från tv-programmet är 

hans kunder till vardags villiga att 

lägga ut allt jobb på en gång. Och de 

allra flesta är återkommande kunder. 

Anders gör allt från möbler till att 

sätta upp lösvirkeshus åt kunder i 

Storstockholm. Han driver en egen 

firma och samarbetar med ett team 

med fyra andra snickare, några 

målare, elektriker, rörmokare och en 

kille som gräver och gör grunder. 

De har inte märkt av någon lågkonjunktur 

ännu. 

– Vi har jobb i tre år framöver om 

vi vill. Allt handlar om kontakter. 

För byggbranschen i stort tror han 

att ROT-avdraget är viktigt i ekonomiskt 

tuffare tider. Men oklarheter 

Ta bort spikar ur en list? Lägg undan hammaren 

och använd en hovtång, eller en 

polygrip mot listens baksida, för att dra ut 

spiken. Då blir det inga fula flisor på listens 

framsida. 

kring reglerna får många kunder att 

tveka. 

Anders Öfvergårds farfar hade 

snickeri och det väckte tidigt hans 

intresse för att arbeta med trä. Själv 

har han också varit krögare och drivit 

fyra restauranger. Därifrån har han 

tagit med sig synen på punktlighet. 

– Det är tyvärr något som byggbranschen 

inte lärt sig och som det 

blir mycket snack om. Med restau- 

FaKta 

RoT-avdraget 

E Regeringen föreslår satsningar 

om drygt 8 miljarder kronor för 

2009 för att stärka arbetsmarknadspolitiken 

och öka efterfrågan 

inom byggsektorn. (Riksdagen 

fattar beslut efter att tidningen 

gått i tryck.) 

E Skattereduktionen gäller reparationer, 

om- och tillbyggnader av 

byggnader – så kallade ROTtjänster. 

Avdraget gäller småhus, 

såväl det egna hemmet som fritidshus, 

samt bostadsrätter. 

E Avdraget gäller 50 procent av 

arbetskostnaden, dock max 

50 000 kronor per år och individ. 

Sammanlagt kan max 100 000 

kronor dras av för ett hus med två 

delägare. 

rang och catering kan man inte säga 

till dem som ska ha fest för 200 personer 

att ni får mat i morgon i stället. 

Just nu bygger Anders Öfvergård 

möbler för en halv miljon kronor till 

en villa i Nacka och gör i ordning en 

källare i ett äldre hus i Danderyd. 

I stället för att bygga nytt är det ekonomiskt 

bättre att förädla ytor som 

redan finns i ett hus, som källare och 

råvind, anser han. 

Han köper alltid allt material åt 

kunden. Annars går det inte att lämna 

ett pris på ett jobb. 

– Jag tar miljömärkta produkter när 

jag kan välja det, som fönster, dörrar 

och kök. Men det är också en kostnadsfråga 

för kunden. 

Virket påverkar resultatet 

Det mesta materialet handlar Anders 

från en grossist i Norrköping och 

kompletterar i bygghandeln i Stockholm. 

Mdf-skivor, gärna från Karlit, 

använder han ofta för att göra exempelvis 

garderober. Uttrycket ”man får 

det man köper” stämmer bra, tycker 

han. 

– Med bra trävaror och bra verktyg 

får man bra resultat. Vi är inte billigast 

men inte heller dyrast. Vi tar 

helst totalentreprenad så att vi kan 

stå för hela produkten, säger Anders. 

Färdiga produkter köper han också 

ibland, som skåpstommar och lådor 

från Ikea. Luckorna gör han själv. 

Ek har varit det härskande träslaget 

i inredning under 2000-talet, men 

nu börjar den trenden ebba ut. Ek 

finns kvar när det gäller golv medan 

det blir vanligare med mörkare träslag, 

som valnöt, till bänkskivor. 

– En nedbetsad ask tycker jag 

personligen är fin. Den är så otroligt 

vacker i ådringen. Ask är fortfarande 

förhållandevis billigt och bra att göra 

köksluckor av, säger Anders. 

Sedan ringer telefonen igen och en 

ny kund väntar. 

– Variationen är det roligaste med 

det här jobbet. Det kan vara jätteskönt 

att sätta upp gipsskivor på 300 

kvadratmeter en dag och se resultatet. 

Andra dagar kan det kännas som 

att jobbet går bakåt. Och efter att ha 

gjort klart ett lösvirkeshus är det 

skönt att få ägna sig åt ett kortare 

jobb. NILS SUNDSTRÖM 

I snickeriet i Hammarby sjöstad i Stockholm 

tillverkar Anders Öfvergård möbler 

till sina kunder. Det mesta materialet 

köper han från en grossist i Norrköping. 

Foto: MAGNUS GLANS

arga snicKarens tips 

till hemmaFixaren: 

Planera tillsammans. Hela 

1 familjen påverkas av ett byggprojekt. 

2 

Anlita proffs. Hjälp till att vara 

hantlangare om du vill spara 

pengar och avsluta jobbet med att 

till exempel sätta lister och socklar. 

Gör inte allt på en gång. Börja 

3 småskaligt. 

Karlit levererar mdf-skivor 

till Björbo badrum. 

2•2009 forumSveaSkog 7 

Utegolv med trall 

från AB Karl Hedin. 

”gyllene tillfälle 

för träindustrin” 

trÄinDustri. Lågkonjunkturen pressar den svenska 

träindustrin. Ökad förädling och RoT-avdrag 

blir viktigt på hemmamarknaden. Samtidigt ger 

kronans minskade värde goda möjligheter att öka 

exporten. 

De träförädlade företagen säljer en 

stor andel av sina produkter via bygghandeln 

till hantverkare och privatpersoner. 

Kronans minskade värde 

har gjort att importerade varor blivit 

tjugo procent dyrare. 

– Utländska lågprisaktörer har inte 

en chans på vår marknad. Vi har 

väldigt hög kvalitet på våra inhemska 

träprodukter, och det vill svensken 

ha. Man vill förlita sig på att fönstret 

håller upp en balk i taket, att det är 

isolerat och hållbart, säger Leif G 

Panel och golv från 

Siljan Wood Products. 

Leif G Gustafson, 

vd för TMF, Trä- 

och möbelindustriförbundet. 

Gustafson, vd för TMF, Trä- och möbelindustriförbundet 

med 800 träförädlande företag. 

Han tror att den svenska träindustrin tvingas till en 

minskad försäljning inom alla produktgrupper i år. 

Orsaken är den svaga orderingången inom nyproduktion 

av hus och lägenheter. Men försäljningsminskningen 

bromsas av ROT-avdraget. 

Tillverkare av fönster, dörrar, golv och kök minskar 

därmed kanske sin försäljning med 10 till 15 procent, 

enligt Leif G Gustafson. Men kronans fall öppnar också 

möjligheter till ökad export, särskilt av platta paket som 

kan transporteras effektivt. 

Ökad förädling 

Sveaskog levererar virke till ett sjuttiotal sågverk och 

träförädlare. En av dem är Siljan Wood Products, som 

är Europas ledande tillverkande av massiva furu- och 

grangolv och som även tillverkar panel- och trägolvsystem. 

Företaget satsar på en ökad förädlingsgrad. 

– Det är lättare för bygghandlarna om våra varor 

är mer färdiga. Konsumenterna har de senaste åren 

efterfrågat bra varor som går snabbt att arbeta med, 

eftersom tiden med hantverkare är den dyra biten, 

säger Anders Bihlar, marknadschef för Siljan Wood 

Products som säljer ungefär 70 procent på export, 

framför allt till Norge och Danmark. 

Hård konkurrens 

Karlit Group är Nordens enda tillverkare av mdf-skivor. 

Företaget säljer till stor del till egna möbelfabriker och 

produktion för Ikea. 

– Vi märker av stark konkurrens från europeiska 

mdf-tillverkare, vars marknad avmattats med cirka 25 

procent, säger Peter Hillbom, vd för Karlit Group. 

Men svensk råvara har flera fördelar, betonar han. 

– Vår råvara är utan föroreningar, ljus och tät. Dessutom 

ger den mindre verktygsslitage i produktions linjer 

och kräver mindre färg vid lackering, säger han. 

Sveaskog levererar även råvara till familjeägda sågverks- 

och handelskoncernen Karl Hedin, som driver 

bygghandel på 21 platser från Mälardalen till södra 

Norrland och som även säljer på export. 

Behovet av nyckelfärdiga lösningar har ökat de 

senaste åren. 

– Det har vi tagit vara på genom Bergslagspanelen 

som är målad två gånger när den kommer från fabrik. 

Den har varit en stor framgång hos både byggföretag 

och privatpersoner, säger Stefan Forsberg, marknadschef 

på AB Karl Hedin. NILS SUNDSTRÖM


l KORTHET 

Nya möjligheter för skogen 

Den ekonomiska krisen kan innebära nya möjligheter för skogsnäringen. 

Trädplantering, ökade investeringar i skogsvård och aktivt stöd för ökad 

träanvändning i byggteknik och förnyelsebar energi blir viktiga delar 

globalt i satsningen på ”grön utveckling”. Det anser FN:s livsmedels- 

och jordbruksorganisation, FAO, som nyligen lanserade sin rapport om 

skogar och skogsbruk, State of the World’s Forest 2009. På kort sikt påverkas 

dock skogsnäringen negativt av den ekonomiska krisen. 

Fler våtmarker återskapade 

Skogliga våtmarker är en brist i skogslandskapet, men de har 

en mycket viktig roll för den biologiska mångfalden och ekobalansen. 

Under 2008 restaurerade Sveaskog 34 våtmarker 

och påbörjade arbetet med 23 stycken. Arbetet är en del av ett 

projekt för att återskapa 100 våtmarker runt om i landet fram till 

år 2010. Projektet drivs tillsammans med Svensk Våtmarksfond 

och Sveriges Ornitologiska Förening. 

Skogsstyrelsens prognoser ställer krav på miljöambitioner 

ÖkaT uTTag av RåvaRa 

FRAMTID. Hur mycket råvara går det 

att plocka ut ur de svenska skogarna 

i framtiden? skogsstyrelsen 

presenterar fyra olika scenarier. 

samtidigt startar sveaskog ett 

samarbete med världsnaturfonden, 

WWF, om hur ökad användning av 

skogsråvara för energiändamål kan 

ske utan att äventyra den biologiska 

mångfalden. 

I Skogsstyrelsens konsekvensanalys 

som kom strax före årsskiftet beskrivs 

fyra olika scenarier för det framtida 

skogsbruket: ett där skogsbruket sköts 

som i dag, ett med fokus på miljöhänsyn, 

ett produktionsinriktat och ett där 

man fokuserar på både produktion 

och miljö. 

Skogsstyrelsen vill införa ett 

kriterium för vad som är den högsta 

hållbara avverkningsvolymen. Med 

dagens förutsättningar bedömer man 

att den för de närmaste tio åren ligger 

på i snitt 95 – 100 miljoner skogskubikmeter 

årligen. 

Om 50 år kan avverkningen 

beroende på scenario att variera 

mellan 100 och 125 miljoner skogskubikmeter. 

Virkesförrådet ökar 

– Resultaten överensstämmer med vad 

vi förväntat oss. Alla kurvor pekar 

uppåt, säger Herman Sundqvist, 

skogschef på Sveaskog. 

Han ser konsekvensanalysen som 

en bekräftelse på att den skogsbruksmodell 

som tillämpats i Sverige de 

senaste 60 åren varit framgångsrik. 

Under den tiden har virkesförrådet 

i skogen vuxit kraftigt, samtidigt som 

avverkningen ökat markant. 

Herman är tilltalad av det scenario 

som kombinerar ökad produktion 

med högre miljöambitioner. 

– Det påminner om Sveaskogs 

strategi, att utnyttja marken så bra 

som möjligt oavsett om den ska 

användas för produktion eller naturvårdsändamål. 

Men höga miljöambitioner 

behöver inte bara betyda avsättningar 

av arealer. Vi måste bli mycket 

bättre på att bevara och förstärka 

biologisk mångfald i redan avsatta 

områden, säger han. 

Samarbete kring uttag 

Tillsammans med WWF driver 

Sveaskog samarbetsprojektet Skogen 

FAKTA 

som energikälla. Syftet är att ta reda 

på hur en ökad användning av 

skogsråvara kan ske utan att den 

biologiska mångfalden äventyras. 

Peter Roberntz, skogs- och bioenergihandläggare 

på WWF, anser att det 

i dag saknas kunskap för att kunna 

bedöma effekterna av fram tidens uttag 

av skogsråvara för energiändamål. 

– Därför måste uttagen hela tiden 

prövas mot olika miljömål. Och det 

behövs en större process där olika 

aktörer får lyfta fram argument som 

vägs samman. Dagens trend mot ökad 

produktion innebär också ett hot mot 

den biologiska mångfalden, säger 

Roberntz. 

Förutom mer kunskap och öppen 

dialog mellan intressenter efterlyser 

han ett integrerat tänkande. Stubbutvinning, 

intensivodling, införande av 

exotiska trädslag och andra åtgärder 

kan inte diskuteras var för sig. Det är 

skogsstyrelsens fyra framtidsscenarier 

E Referensscenariot innebär att det 

svenska skogsbruket fortsätter 

att bedrivas som i dag. 

E Scenario nummer två har 

miljöfokus. Avverkningen blir 

något mindre än i referensscenariot. 

Avsättningar till reservat 

ökar liksom restaureringar av 

biotoper, och kantzoner runt 

vatten breddas med mera. 

E I produktionsscenariot bedrivs 

intensivskogsbruk på en miljon 

hektar. På lång sikt ger det en 

markant ökad avverkning. 

E Det fjärde scenariot är en kom- 

bination av de två föregående och 

ska på lång sikt erbjuda högre 

avverkning än dagens skogsbruk. 

den integrerade effekten på miljön 

som är intressant. 

Utvinning av grenar och toppar 

(grot), och stubbar till biobränsle är ett 

sätt att bidra till att EU:s beslut om att 

20 procent av energiförsörjningen 

2020 ska komma från förnybara 

energikällor uppfylls. 

WWF accepterar uttag av grot om 

det sker inom ramen för FSC-certi- 

fiering (se sidan 2) och enligt Skogsstyrelsens 

föreskrifter. 

Ekologisk balans 

Stubbutvinning pågår på försöksnivå 

och i april beslutar Skogsstyrelsen om 

fortsatta riktlinjer. 

Enligt Herman Sundqvist är 

stubbutvinning okontroversiellt i vissa 

områden och i andra direkt olämpligt 

av hänsyn till naturvården. 

– Det gäller att hitta balansen och 

var gränsen går ur ett hållbarhetsperspektiv, 

säger Herman som är över- 

tygad om att en stor del av den för- 

nybara energin måste komma i form 

av biobränslen. 

Även Peter Roberntz kan tänka 

sig en större biobränsleproduktion, 

förutsatt att naturvården inte påverkas 

på ett oacceptabelt sätt. 

– Viktigast är att det prövas öppet 

vad vi kan tillåta, säger Peter som 

tycker att samarbetsprojektet med 

Sveaskog är ett bra initiativ. 

THoMas ÖsTBeRg 

Virkesförrådet i den svenska skogen och möjligheten att öka avverkningen är stor. Samtidigt ska målen för biologisk 

mångfald klaras. Skogsstyrelsen har hållit fyra seminarier under våren på temat Hållbara utsikter för skogen.

2•200p forumsveaskog 9 

SKogen I TAnKen 

– framtidens fordonsbränsle kommer från biomassa 

Biodrivmedel kan produceras både 

av skogsbränsle och av restprodukter 

från massaindustrin, som svartlut och 

tallolja. 

– Skogen är inte den enda lösningen för 

framtidens drivmedelsproduktion, men den 

är en viktig beståndsdel för att minska vårt 

oljeberoende och ta fram nya energislag, 

konstaterar Gunnar Olofsson, Sveaskogs vd. 

Beräkningar från Energimyndigheten 

visar att till år 2020 kan cirka 10 procent 

av motorfordonens bränsleförbrukning 

i Sverige baseras på skogsråvara. Det mot- 

svarar cirka 9 terrawattimmar per år. På 

längre sikt är potentialen väsentligt högre. 

Kan ersätta nästan hälften 

Enligt Energitekniskt Centrum i Piteå kan 

ända upp till 45 procent av den mängd 

fordonsbränsle vi använder i dag tillgodoses 

med skogsråvara om drygt tjugo år, och det 

utan att minska råvaruleveranserna till 

sågverk eller massa- och pappers industrin. 

ÅF Engineering är mer försiktig i sin 

bedömning, men klart är att åtgärder för 

ökad skogstillväxt ger ytterligare tillgångar 

som kan användas för drivmedel. 

Fram till år 2020 ska minst tio 

procent av alla fordonsbränslen 

komma från förnyelsebara källor. 

Det har eu-kommissionen beslutat 

för att minska utsläppen av växthusgaser. 

Jordbruksprodukter och biogas 

har använts i den första generationens 

biodrivmedel. Nu riktas 

blickarna mot skogen. 

Runt om i Europa finns anläggningar 

för produktion av första generationens 

biodrivmedel. Det inkluderar biodiesel 

från rapsolja, palmolja och sojaolja, 

biogas från rötning av avfall och etanol 

från socker och stärkelse. 

Under det senaste året har stark 

kritik väckts mot att använda livsmedel 

som råvara för att framställa drivmedel. 

Dessutom råder delade meningar om 

koldioxidutsläppen verkligen minskar 

genom en ökad användning av 

biobränslen från jordbrukssektorn. 

Det har ökat intresset för andra 

generationens biodrivmedel. Till denna 

grupp hör drivmedel som framställs 

genom förgasning av biomassa från 

skogen och vidareutveckling av etanol 

framställd av skogsråvara. 

– Skogen är en viktig 

beståndsdel för att 

minska vårt oljeberoende 

och ta fram 

nya energislag, säger 

Gunnar Olofsson, vd för 

Sveaskog. 

eu-beslut om 

förnyelsebara bränslen 

Sveaskog satsar framgent på pro- 

duktion av råtalldiesel och olika typer 

av förgasning av skogs råvara. 

Läs mer på sidorna 10 – 13. 

Samtidigt sker en utveckling av energisnålare 

fordon, hybrid- och batteritekniker, 

effektivare transportsystem och en ökad 

andel tågtransporter som också påverkar 

vårt behov av fordonsbränsle. 

– Det sker en snabb utveckling på alla 

fronter och olika 

tekniker behövs. Inte 

minst för tunga 

transporter på väg är 

skogsbaserade 

drivmedel som DME 

(dimetyleter) och 

metanol energieffektiva 

och ekonomiskt 

intressanta alternativ. 

Vad gäller utsläpp av 

växthusgaser är DME det absolut bästa 

miljöalternativet, säger Gunnar Olofsson. 

” 

Med förnyelsebara drivmedel 

baserade på skogsråvara 

kan vi förbättra 

miljön samtidigt som 

värdet på skogen ökar. 

” 

guNNaR oLoFssoN, sveaskogs vd 

Ökad förädling viktigt 

I stället för att elda upp skogsbränslen – som 

grenar, toppar, bark och klenvirke – i värmeverk 

och kraftvärmeverk kan det förädlas 

genom förgasning. 

– Därmed kan vi göra fler produkter som 

biodrivmedel och gröna kemikalier och öka 

värdet på råvaran, säger Ann-Britt Edfast, 

Sveaskogs forsknings- och utvecklingschef. 

Hon var den enda svenska representanten 

och den enda medverkande från Europas 

skogsnäring i EU:s styrgrupp för biobaserade 

bränslen. Styrgruppens arbete har 

resulterat i en strategisk forskningsagenda 

och där betonas 

utvecklingen av 

bioraffinaderier och 

förgasningsteknik. 

– Vårt arbete inom 

Sveaskog ligger i linje 

med detta, säger 

Ann-Britt Edfast som 

är övertygad om att 

biobränsle från 

skogen räcker för att 

producera både värme, el och drivmedel. 

Det handlar om att använda rätt råvara 

för rätt ändamål, förklarar hon, att odla mer 

skog och bättre ta tillvara råvaran och 

restprodukter från alla processer. 

– Vi jobbar dels med att öka tillväxten 

i skogen, dels med att utveckla ny teknik så 

att skogsbränslet blir ekonomiskt tillgängligt. 

Gas, flytande bränsle 

eller el? Enligt experterna 

blir det en mix 

av olika drivmedel 

i fram tiden. Person- 

bilar kan gå på både 

el och flytande biobränslen. 

Illustration: KJELL ERIKSSON 

NILs suNDsTRÖM


Piteå – ett eldorado för 

Energientreprenören 

Lars Stigsson tror på 

skogen som råvara 

Med restprodukter från massaindustrin 

går det att tillverka både grön diesel och biogas. 

kemisten, uppfinnaren och entreprenören 

Lars stigsson är pappa till två tekniker som 

nu testas i Piteå. Dessa och andra satsningar 

gör Piteå världsledande i utvecklingen av 

skogsbaserade drivmedel. 

SunPine i Piteå blir troligtvis först i världen med att 

tillverka fordonsbränsle av skogsråvara i industriell 

skala. Företaget jobbar med tallolja, som är en 

restprodukt i massatillverkningen. 

– Tallolja är ganska likt diesel från början. Det 

krävs inte så stor kemisk omvandling för att göra ett 

bra fordonsbränsle av den, säger Lars Stigsson som 

tagit patent på tekniken och som jobbat med utveck- 

ling inom massaindustrin i över tjugo år. 

Över 90 procent av den energi som finns i tallolja 

kan omvandlas till bränsle i en energieffektiv 

process. Utvecklingen har pågått i fyra år och förra 

året sökte bolaget nya delägare. 

– Vi fick ihop ett drömteam med Sveaskog som 

driver vidareförädling av skogsråvara mot nya 

gröna bränslen och kemikalier, Södra Skogsägarna 

som kan leverera tallolja från sina massabruk och 

Preem som vill marknadsföra och distribuera 

slutprodukten, säger Lars Stigsson som själv är 

delägare i SunPine genom egna bolaget Kiram. 

I Piteå bygger SunPine en fabrik för produktion 

av råtalldiesel. Sammanlagt investeras cirka 250 

miljoner kronor i anläggningen, som väntas tas 

i drift första halvåret 2010. Planen är att tillverka 

100 000 kubikmeter råtalldiesel under 2011. 

Råtalldieseln fraktas sedan till Preems raffinaderi 

i Göteborg för att bli den andra generationens 

biodiesel, även kallad förnyelsebar syntetisk diesel. 

Piteå ligger bra till 

Det finns flera skäl till att det första produktionsledet 

görs i Piteå. 

– I regionen finns god tillgång på högkvalitativ 

råtallolja. Runt omkring Piteå finns en rad massabruk 

som producerar råvara för den här anläggningen. 

I Piteå finns även en bra hamn och gott om 

lagringskapacitet för att lagra både tallolja och 

talldiesel, säger Lars Stigsson. 

Det blir smidigt att från Piteå skicka tillbaka den 

bioprodukt som SunPine får i framställningen till 

massabruken. Cirka 30 procent av råvaran blir tall- 

becksolja, som återförs till massabruken som en 

delbetalning för råtalloljan. Lars Stigsson har goda 

kontakter med såväl kommunen i Piteå som 

ledningen på kraftlinerbruket Smurfit Kappa. 

SunPine har under utvecklingen av sin processteknik 

haft tillgång till Smurfit Kappas forskningslabb. 

Centrum för biodrivmedel 

Lars Stigsson har bidragit till att Piteå i dag är 

världsledande i utvecklingen av skogsbaserade 

drivmedel. I mitten av 1990-talet startade han 

företaget Chemrec och patenterade en teknik inom 

svartlutsförgasning för att göra drivmedel. En demo- 

anläggning byggdes i Piteå i samarbete med Smurfit 

Kappa, och senare även Sveaskog. Med nya ameri- 

kanska ägare i Chemrec finns en demoanläggning 

även i USA. 

Lars Stigsson är också engagerad i skapandet av 

ett bioraffinadericenter i Piteå – Solander Science 

Park. Det är döpt efter Linnés lärjunge Daniel 

Solander som kom från Piteå. Där pågår en rad 

Lars Stigsson är pappa till två olika tekniker för att omvandla massa- och pappersindustrins restprodukter – tallolja och svartlut, 

till drivmedel. Idén att använda tallolja kom han på under ett arbete med kolförgasning och kolförbränning på 1980-talet. 

spännande projekt för att ta fram alternativa 

drivmedel. 

– Tillsammans med Luleå tekniska universitet 

tittar vi på att göra biobutanol, att omvandla 

cellulosaavfall och cellulosamaterial med hjälp av 

bakterier. Det är ett projekt i sin linda, men butanol 

har stora fördelar jämfört med etanol. Butanol är 

inte vattenlösligt och kan blandas i både bensin och 

diesel, säger Lars Stigsson som är en sann entreprenör 

med många idéer. 

Men nu gäller SunPines produktion. Världspremiären 

ligger inte långt borta. NILs suNDsTRÖM 

FOTNOT: I styrelsen för SunPine sitter Peder Zetter- 

berg, Sveaskog (ordförande i SunPine AB), Mikael 

Staffas, Södra Skogsägarna, Peter Abrahamsson, 

Preem och Lars Stigsson, Kiram. 

FAKTA 

Talloljan blir syntetisk diesel 

E Talloljan kan förädlas till en syntetisk diesel. 

Den har mycket goda egenskaper när det 

gäller exempelvis emissioner och cetantal 

(jämför med oktantal i bensin). 

E Produkten kan blandas från 5 till 30 procent 

i vanlig diesel. Med ytterligare efterbehandling 

kan fordon på sikt köras på ren talldiesel. 

E Totalt produceras cirka 200 000 ton tallolja per 

år i Sverige. Det är en betydligt mindre råvaru- 

ström än svartlut, som också kan användas till 

drivmedel. Cirka sju till åtta miljoner ton svart- 

lut produceras årligen i de svenska massabruken.

skogsbränsle 

”Viktigt att vattna många blommor” 

Lars stigsson ser skogen som en stor 

energikälla. Han är övertygad om att framtidens 

biodrivmedel kommer att bestå av 

flera lösningar. och sverige ligger i täten 

i utvecklingen av drivmedel från skogsråvara. 

– Det är viktigt att vattna många blommor för 

att se vad som växer bäst. En del projekt 

kommer säkert att visa sig vara alltför tekniskt 

komplicerade, säger Lars Stigsson. 

Den första generationens biodrivmedel, som 

diesel och etanol gjord på jordbruksprodukter, 

tror han kommer att överleva under många år, 

medan andra generationens biodrivmedel 

kommer ut på marknaden. 

– I Sverige och Finland, där vi har mycket 

skogsråvara, kan en betydande del av drivmedlet 

komma från skogen. Elhybrider kommer 

också att vara viktiga för att driva våra 

fordon, säger Lars Stigsson. 

Eftersom talloljan är en begränsad 

råvara kan den bara bli en nischpro- 

Foto: maria Fäldt 

2 000 

3 800 

4 500 

5 300 

6 500 

9 000 

11 000 

RMS av raps 

Etanol av vete 

Etanol av skog 

Diesel av skog 

Diesel av skog via svartlut 

DME/Etanol av skog 

DME/Metanol av skog via svartlut 

Avkastning per hektar och år 

dukt för framtidens fordonsbränsle. Betydligt 

större mängder biodrivmedel från skogsråvara 

kan tillverkas genom förgasning. 

– Det är bra för skogsägare som Sveaskog 

att titta på olika projekt. Genom förgasning 

kan mer restprodukter som grenar, toppar, 

bark och stubbar nyttjas. Det kräver dock ett 

aktivt skogsbruk på ett annat sätt än i dag, 

säger Lars Stigsson. 

Efterlyser långsiktiga spelregler 

Han efterlyser långsiktiga spelregler i Sverige 

och Europa för att gynna framväxten av gröna 

bränslen. För att starta produktionsanläggningar 

av biodrivmedel krävs stora investeringar, 

men ett lågt oljepris eller beskattning av 

gröna bränslen kan slå ut satsningarna. 

– Folk köper inte gröna bränslen om det är 

dyrare. Och de som ska investera i produktionsanläggningar 

gör bara det om de tror att 

de får tillbaka sina pengar, resonerar Lars 

Stigsson. 

så många kilometer kör du på en hektar biobränsle 

Källa: Volvo 

NILs suNDsTRÖM 


Stor test av DME 

samarbete mellan olika aktörer är viktigt för att ta 

fram hållbara system för biobränslen. ett exempel 

på det är projektet BioDMe, som omfattar hela 

kedjan från skogsråvara till tankställen och fordon. 

Chemrecs svartslutsförgasning i Piteå är en viktig 

pusselbit. 

Chemrecs försök med svartlutsförgasning har varit 

mycket framgångsrikt och företaget bygger nu en 

anläggning för tillverkning av biodrivmedlet DME, 

dimetyleter, från den producerade syntesgasen. Samtidigt 

tar Volvo fram en antal lastbilar som ska använda 

bränslet i ett fältförsök och oljebolaget Preem bygger 

tankstationer för DME på fyra orter i Sverige. 

DME är en gas som hanteras i flytande form under 

lågt tryck och kräver därför tankställen av en annan 

typ än för bensin och diesel. 

Volvo koordinerar samarbetsprojektet som ska pågå 

under fyra år. 

– Den totala satsningen ligger på cirka 300 miljoner 

kronor. En stor del av finanseringen kommer från EU 

och Energimyndigheten. Dessutom bidrar Volvo och 

de andra intressenterna, säger Anders Röj på Volvo 

Technology. 

Alternativ till diesel 

Volvo har sedan 1995 tittat på DME som alternativ till 

dieselbränsle för tunga fordon. DME kan produceras 

med hög verkningsgrad i hela kedjan från skogsråvara 

till drivhjul och ger mycket låga utsläpp av växthusgaser. 

Dessutom brinner DME i dieselmotorn utan att bilda 

sot vilket är en ytterligare fördel. 

Redan för nästan två år sedan visade Volvo upp sju 

lastbilar som kunde drivas med olika typer av fordonsbränsle 

med allt från etanol till DME. 

– På detta sätt ville vi demonstrera att fordonstekniken 

i sig inte är något större problem. Om en samsyn 

kan nås angående vilka bränslen som är värda att satsa 

på så kan vi fixa fram fordonen, säger Anders Röj. 

Läs mer om projektet på: www.biodme.eu 

FAKTA 

volvos syn på nya bränslen 

E Konventionella bränslen, diesel och bensin, 

dominerar åtminstone under ytterligare två 

decennier. En ökande andel drivmedel kommer 

att produceras från biomassa. 

E Låginblandning i diesel och bensin är bästa 

sättet att använda dagens jordbruksbaserade 

biobränslen. 

E Biogas kommer att användas främst lokalt och 

regionalt, exempelvis till stadsbussar. 

E Biobränslen tillverkade via förgasning av skogsråvara 

har lägst klimatpåverkan och är mest 

energieffektiva. 

E DME är den andra generationens biobränsle som 

verkar mest lovande. 

Illustration: KJELL ERIKSSON 

NILs suNDsTRÖM


DIRekTFÖRgasNINg 

– teknik med stor potential 

Direktförgasning är ett effektivt 

sätt att tillverka drivmedel av 

skogsbränsle. 

I Piteå startar ett nytt forskningsprojekt 

för att utveckla en teknik 

som kan förgasa alla skogsbränslen 

som kan malas till pulver. 

sveaskog ser en stor potential för 

tekniken. 

– Direktförgasning är för oss som 

skogsägare den mest intressanta tek- 

niken för att tillverka drivmedel, 

eftersom man kan använda olika slags 

skogsbränslen och för att förgasningsanläggningarna 

kan vara fristående. 

Det ökar valmöjligheterna, säger Jonas 

Öhlund, Sveaskogs forsknings- och 

utvecklingsavdelning. 

Genom direktförgasning behöver 

skogsråvaran inte gå omvägen via ett 

massabruk för att vidareförädlas till 

drivmedel. Därmed finns en betydligt 

större volympotential jämfört med till 

exempel svartlutsförgasning. Direktförgasning 

är inte beroende av den 

begränsade mängden svartlut från 

massabruken. 

Nu startar ett treårigt forskningsprojekt 

i Piteå för att utveckla 

tekniken med direktförgasning av 

biomassa. Projektet är uppdelat i två 

delar: att bygga och driftsätta en 

förgasningsanläggning samt att 

Det finns en lång rad förnyelsebara 

bränslen som kan ersätta 

bensin och diesel. 

Många av dem kan ha skogen 

som ursprung. 

BIoDIeseL – förnyelsebart bränsle 

som utgår från biologiskt fett, som 

vegetabiliska oljor från exempelvis 

soja, raps och majs, avfall från 

restauranger och slakterier, samt 

skogsbränslen som tallolja. Kan 

blandas med vanlig diesel. FAME 

(Fatty Acid Methyl Ester) – fettsyremetylester 

– är ett samlingsnamn på 

den första generationens biodiesel. 

BIogas – kan framställas av all slags 

biomassa genom jäsning eller förgas- 

ning av biomassa. Slutprodukten 

består huvudsakligen av metan. 

DMe (dimetyleter) – giftfri gas som 

kan framställas från naturgas, kol 

eller skogsbränsle och annan 

biomassa. Kan hanteras som vätska 

vid relativt lågt tryck (5 bar) och 

användas som bränsle i dieselmotorer. 

utveckla och optimera tekniken för 

olika typer av biomassa. 

Satsar 30 miljoner kronor 

Sveaskog deltar i projektet tillsammans 

med Energitekniskt centrum 

i Piteå (ETC), Infjärdens Värme, Luleå 

tekniska universitet, Smurfit Kappa 

och Energimyndigheten. Sammanlagt 

satsar parterna närmare 30 miljoner 

kronor, där Energimyndigheten står 

för den största delen. 

– Byggandet av pilotanläggningen 

startar före sommaren. Om allt går bra 

är förhoppningen att kunna gå vidare 

till en demoanläggning om tre år, 

säger Rikard Gebart, vd för ETC. 

Demoanläggningen skulle kunna 

producera mellan 10 000 och 50 000 

ton drivmedel per år. En stabil drift är 

en förutsättning för att ta nästa steg 

och kommersialisera tekniken. Dit kan 

det ta minst fem år, enligt Rikard 

Gebart. 

Liksom Sveaskog ser han en stor 

potential för tekniken. Om allt 

biobränsle av lägre kvalitet – som grot, 

bark och stubbar – används till 

direktförgasning kan det tillsammans 

med svartlutsförgasning vid massabruken 

ge en energimängd motsvarande 

70 terrawattimmar (TWh). Därmed 

skulle cirka 45 procent av dagens 

förbrukning av fordonsbränsle i 

Många drivmedel från skogen 

eTaNoL – förnyelsebar, biologiskt 

nedbrytbar alkohol som framställs 

genom jäsning av grödor som 

innehåller stärkelse eller socker. 

Även skogsbränsle och avfall från 

exempelvis bryggerier kan användas. 

MeTaN – det enklaste kolvätet som 

också är huvudkomponent i naturgas 

och biogas. 

MeTaNoL – är den enklaste alkoholen 

och kallas även träsprit. Utvinns 

genom katalysering av syntetgas som 

renas genom destillation. Kan precis 

som etanol blandas med bensin. 

syNTeTIsk DIeseL – dieselbränsle 

producerad från skogsbränsle, annan 

biomassa eller kol genom förgasning. 

Basen kan även vara naturgas. 

väTgas – gasformigt bränsle som 

enbart består av grundämnet väte 

och kan produceras med till exem- 

pel naturgas och skogsråvara som 

råvara. 

Läs MeR: 

www.volvo.com/group/sweden/sv-se/ 

sustainability/sustainability.htm 

Källa: Volvo 

Sverige kunna 

komma från 

skogen om drygt 

tjugo år. 

– Förgasning 

tror jag är det 

smartaste sättet 

att göra flytande 

drivmedel av 

skogsbränsle. 

Blöta biomassor, 

som olika typer 

av avfall, är det 

Rikard Gebart, vd 

för ETC. 

bättre att röta, säger Rikard Gebart. 

Mals till pulver 

Det första steget i direktförgasningen 

är att mala skogsbränslet till ett pulver. 

Det ska sedan tillsammans med 

syrgas, och under tryck, blåsas in i en 

het reaktor. Merparten av pulvret 

förgasas i den höga temperaturen 

medan andra delar brinner upp. Det 

ger en blandning av gas och aska. När 

askan är avskiljd kyls gasen ner och 

tvättas ren så att den kan användas 

som en syntesgas. Därefter kan den 

vidareförädlas till drivmedel som 

metanol, DME och syntetisk diesel. 

Det finns flera tänkbara användare 

av direktförgasningstekniken, enligt 

Rikard Gebart: 

– Ett massabruk, ett stort sågverk 

eller en biobränslefabrik är tänkbara 

placeringar. Där har man redan 

logistiklösningar för att hantera stora 

mängder biomassa som krävs för att få 

tekniken lönsam. 


Illustration: KJELL ERIKSSON

– Vi överväger 

att investera 

i utveckling och 

tester av Pyrolys 

de kommande 

åren, säger 

Ann-Britt Edfast, 

Sveaskogs 

forsknings- och 

utvecklingschef. 

Pyrolys – förädlar 

bränslet i skogen 

grenar, toppar och annat skogsbränsle 

är skrymmande och dyrt 

att frakta. Men det finns teknik för 

att förädla råvaran direkt i skogen. 

Det kan skapa ekonomi för ett ökat 

uttag av biobränsle. 

I södra Sverige säljer Sveaskog stora 

volymer skogsbränsle i form av grenar 

och toppar till biobränslekunder. 

I norr är det längre till kunderna. 

Det är inte alltid lönsamt att 

frakta det skrymmande skogsbränslet, 

men det går att bygga småskaliga 

anläggningar i skogen som komprimerar 

råvaran. 

Genom pyrolys kan råvaran 

torr destilleras direkt i skogen. Den 

hettas upp och omvandlas till en 

pyrolysolja som är lättare att frakta till 

vidareför ädling. 

Pyrolysolja kan eldas direkt som 

alternativ till eldningsoljan E05, när 

fjärrvärmeverk behöver stödelda. Men 

värdet på skogsbränslet ökar om 

pyrolysoljan förädlas till olika 

typer av drivmedel eller 

kemikalier. 

– Pyrolys är en mycket 

intressant teknik och vi 

överväger att investera 

i utveckling 

och tester de 

kommande åren, 

säger Ann-Britt 

Edfast, Sveaskogs 

forsknings- och 

utvecklingschef. 

gas, flytande biobränsle och el. 

I framtiden behövs en mix av 

olika drivmedel. energimyndigheten 

ger en miljard kronor 

i stöd till företag som utvecklar 

förnyelsebara drivmedel och ny 

energiteknik. 

Fordon i slutna system – som 

exempelvis stadsbussar – kör på 

gas, lätta personbilar byggs som 

elhybrider och tyngre fordon 

använder flytande biodrivmedel. 

Så kan behovet av fordonsbränslen 

se ut inom en snar framtid. 

Experterna är eniga om att det 

behövs en rad olika drivmedel för 

att ersätta oljan och för att behålla 

svenska forskare är bland de 

bästa i världen på att finna metoder 

för att förgasa biomassa 

till syntesgas genom olika 

processer. 

I Sverige pågår flera projekt för 

att direktförgasa skogsbränsle till 

drivmedel. Förutom det nya 

forskningsprojektet i Piteå, där 

Sveaskog medverkar, utvecklas 

teknik för förgasning bland andra 

av Växjö universitet i Värnamo 

och av Chalmers i Göteborg. 

Konsultbolaget ÅF har jämfört 

olika metoder och projekt där 

skogsråvara används för att 

tillverka drivmedel. 

– Bara drygt hälften av energin 

i veden blir kvar i drivmedlet, be- 

roende på process och driv medel. 

Men ihop med till exempel ett 

kraftvärmeverk eller ett massabruk 

kan mycket restvärme utnyttjas. 

Då går det att uppnå en total 

energiverkningsgrad på 65 till 70 

FAKTA 

Tysk teknik viktig under kriget 


en miljard till energiteknik 

dagens resvanor och levnadsstandard. 

– Framför allt måste det till en 

kraftig effektivisering för att få ett 

resande som de flesta av oss vill 

ha. Biodrivmedel kommer också 

att spela en viktig roll, säger 

Anders Lewald, enhetschef på 

Energimyndigheten. 

Regeringen har avsatt 875 

miljoner kronor för demonstration 

och kommersialisering av ny 

energiteknik, däribland andra 

generationens biodrivmedel. Till- 

sammans med pengar från den så 

kallade klimatmiljarden satsas cir- 

ka en miljard kronor på området. 


Energitekniskt centrum i Piteå forskar kring både förbränning och förgasning. 

Svensk forskning i världsklass 

procent vid direktförgasning och 

svartlutsförgasning, säger Nippe 

Hylander, tekniskt direktör på ÅF 

Engineering. 

Han anser att det är viktigt att 

göra en samhällelig optimering av 

hur skogsbränslet bäst ska använ- 

das till produkter och energi, ofta 

i kombination. Många parametrar 

påverkar vad som är ”bäst”. 

Att elda biobränsle i kraft- 

värmeverk är både energi- och 

kostnadseffektivare än att göra 

drivmedel, men behovet av 

fjärrvärme är begränsat, påpekar 

Nippe Hylander. 

– I bioraffinaderier kan skogsbränsle 

omvandlas till gröna 

kemikalier och andra råvaror som 

kan ersätta fossila material. Massa- 

bruken har i grunden processer 

och infrastruktur som passar, så 

biodrivmedel och biobaserade 

plaster är några produkter som 

de kan välja att producera i fram- 

tiden. 

E Redan på 1920-talet utvecklades en metod för att få fram syntesgas 

genom förgasning av kol. Den tyske kemisten Frans Fischer och 

tjeckiske kollegan Hans Tropsch lyckades omvandla syntesgasen till 

kolväten som kunde användas som drivmedel. Under andra världskriget 

blev tekniken viktig i Tyskland för att framställa syntetisk 

dieselolja. Fischer-Tropsch-processen används fortfarande för att 

förädla syntesgas.


DEBATT 

EU-kommissionen ska under året besluta om en ny förvaltningsplan för 

vildlaxen i Östersjön. Tidigare har storskaligt laxfiske med drivgarn förbjudits, 

men det är fortfarande tillåtet att fiska med långlinor och laxbottengarn. 

Samtidigt visar beståndsräkningar att den vilda laxen i Östersjön stadigt ökar. 

Bör kvoterna för laxfisket 

i Östersjön höjas? 

JA! 

Henrik svenberg är förbundsordförande 

i Sveriges Fiskares Riksförbund, som består av 

27 lokalavdelningar från Haparanda till Strömstad 

och representerar yrkesfiskarna i Sverige. 

”Laxfisket i Östersjön 

har stor potential att öka” 

laxförvaltningen i östersjön har 

både debatterats och ändrats under 

de senaste två decennierna. Ett 

grundproblem är naturligtvis fortfarande 

att många naturliga områden 

för laxens lek sedan länge är förstörda 

av först flottning och sedan 

vattenkraft. 

Att öka den vilda laxen har sedan 

länge varit prioriterat, och det har 

lyckats över förväntan med den 

aktionsplan (Salmon Action Plan) 

som beslutades av Fiskerikommissionen 

för Östersjön år 1997. Sedan dess 

har det huvudsakliga fiskeredskapet 

laxgarn (ibland kallat drivgarn) förbjudits, 

tio år efter beslut om den 

plan som skulle gynna både bestånd 

och fisket. Drivgarnen förbjöds under 

falska förespeglingar om att det 

skulle rädda tumlare. EU-kommissionen 

har sedan dess bekänt att det 

bara fanns politiska motiv bakom 

förbudet, inte sakliga, än mindre 

vetenskapliga. Undersökningar om 

förekomst av tumlare har genomförts 

i efterhand. I normala fall undersöker 

man först och beslutar sedan men 

i detta fall var politiken viktigare. 

Drivgarnsförbudet på de fria haven 

kan tänkas ha haft viss betydelse 

även i vårt innanhav. 

Förvaltningen av den vilda laxen 

från de största producerande älvarna 

har lyckats, men fisket har inte utvecklats, 

vilket var ett av målen med 

planen. Hur ska laxen som resurs 

användas? Den lax som odlas och 

sätts ut som kompensation i ut- 

byggda vattendrag har för närvarande 

stora kvalitetsproblem. Den 

utsatta laxen har en låg och kort 

överlevnad, vilket sägs bero på foder 

och uppfödningsmetoder. Men lösningar 

finns att tillgå – om kraftindustrin 

vill. 

Lax från Östersjön, som fiskas 

hantverksmässigt, kan i praktiken 

inte konkurrera med industriodlad 

lax, annat än med kvalitet och smak 

som främsta företräden. Ska då en 

resurs lämnas för fäfot, eller utsättning 

av smolt som inte överlever 

fortgå på samma sätt? Det är enligt 

fiskenäringens synsätt ett slarvigt sätt 

att hantera en naturresurs. Ett 

fiske i liten skala kan 

finna både marknad 

och goda avsättningsmöjligheter 

under förutsättning 

att utsättningarna 

leder till överlevande 

lax och att 

begränsande fiskeregler, 

som till exempelförsommarfredningen, 

upphävs. 

En balans mellan den vilda och 

odlade laxen har egentligen redan 

skapats och nu är det upp till myndigheternas 

goda vilja att skapa 

utkomstmöjligheter för fiskenäringen 

och fiskemöjligheter för andra 

berörda fiskare. Med små och ganska 

enkla medel kan på så sätt laxen 

användas både för ett yrkesmässigt 

och ett rekreativt fiske. 

NEJ! 

inger näslund är fiskeansvarig på Världsnaturfonden, 

WWF, och engagerad i EU:s fiskeripolitik. 

Hon är även marinbiolog och sportdykare. 

”Fisket bör regleras ytterligare 

för att vara hållbart” 

livskraftiga fiskbestånd är en 

förutsättning för att naturresursen 

fisk ska kunna utnyttjas på ett uthålligt 

sätt. Beståndens avkastning 

måste vara så god att fiske kan ske 

utan att bestånden successivt minskar. 

Den Internationella fiskerikommissionen 

för Östersjön (IBSFC) 

beslutade 1997 om en återhämtningsplan 

för vildlax i Östersjöregionen. 

Efter tio år har förbättringar 

visserligen skett och föryngringen 

i de nordligaste älvarna har varit bra, 

men många fler älvar borde i dag ha 

haft en högre tillväxt av vildlax. 

Sedan drygt ett år är laxfiske med 

drivgarn förbjudet i Östersjön 

och redan nu är resultaten 

positiva med ökad 

återvandring av vildlax, 

bland annat 

i Torne älv. Drivgarn 

har varit det viktigaste 

kommersiella 

fiskeredskapet för lax 

och har genererat 

cirka häften av inkomsterna 

i laxfisket. Andra 

fiskeredskap som används av 

yrkesfisket är fasta garn, laxfällor 

och långlinor. Slutsatsen blir att 

drivgarnsförbudet i högre grad än 

laxförvaltningsplanen har påverkat 

återvandringen av lax. 

Det är nu ett gyllene tillfälle att 

skapa en förbättrad återvandring även 

i de vattendrag där effekten av förvaltningsplanen 

inte har gett de resultat 

som man hoppats på. För att 

fråga redaktionen 

skapa bra förutsättningar för återvandring 

måste försiktighet tillämpas 

när det gäller laxfiske med långlinor 

och bottengarn i Östersjön. Det fisket 

bör regleras så att fisketrycket på lax 

inte ökar utan att den nuvarande 

positiva effekten kan bibehållas. 

Även det mer intensiva fisket med 

nya företag inom fisketurismen och 

så kallat trolling-fiske bör regleras, 

vilket kan göras genom att antalet 

sålda licenser begränsas eller genom 

någon form av dagskvot per båt. 

Eftersom fisketurismen successivt 

ökar bör även det fisket bokföras 

och rapporteras. Oavsett fiskemetod 

bör fångsten rymmas inom den 

totala kvoten. Eftersom laxens 

biologi för den tillbaka till sitt 

ursprungsvatten, älv eller å, är det 

viktigt att inte öka uttaget utan att 

i stället öka vildlaxens möjlighet till 

återhämtning. 

Nu finns förutsättningarna för att 

öka återvandringen av vildlax i fler 

älvar runt Östersjöregionen. Ett 

minskat uttag har gett en tydlig 

positiv effekt och därför bör kvoterna 

för laxfisket i Östersjön inte 

höjas. För en effektiv återvandring av 

vildlax till så många vattendrag som 

möjligt bör den nya förvaltningsplanen 

analysera var fisket bäst regleras. 

Eftersom det är omöjligt att skilja en 

vild lax från en kompensationsutsatt 

innan den fiskats upp, blir följden 

att allt fiske måste begränsas, både 

i havet och i de vattendrag där laxen 

behöver öka i antal. 

Har Sveaskog har någon miljöpolicy för inköp av kontorsmaterial, mat 

och andra förbrukningsartiklar? 

svar: I vår manual står det att vi ska ta miljömässiga och sociala hänsyn 

vid inköp. I praktiken innebär det att vi väljer certifierade produkter: 

FSC-märkt träråvara, Krav- och rättvisemärkt mat och kaffe samt miljömärkta 

städ- och rengöringsprodukter. Sveaskog är anslutet till, och 

stödjer, FN Global Compacts tio principer för mänskliga rättigheter och 

vi vill att även våra leverantörer och entreprenörer följer dem. 

//Sara Vikman, CSR ansvarig 

Har du frågor om sveaskog eller tidningen? Mejla oss! forum@sveaskog.se

l KORTHET 

vill få unga att nappa 

Barn mellan 9 och 13 år har möjlighet att låna fiskeutrustning 

hela sommaren – helt utan kostnad. Erbjudandet kommer från 

Abu Garcia, Sportfiskarna, Sveaskog och tidningen Kalle Anka. 

Ambitionen är att få fler unga att uppskatta sportfiske och uppleva 

svensk natur. Sveaskog deltar genom att ge gratis fiskekort för ett 

barn och en vuxen hela sommaren på Sveaskogs fiskevatten. 

Läs mer på: www.sveaskog.se 

Det finns stora möjligheter att utveckla sportfisket i Sveriges sjöar, älvar och 

åar. Fisketurismen kan fördubblas, hävdar Fiskeriverket i en rapport. Och det 

kan få stor betydelse för glesbygdens framtid. 

laxen – hopp för glesbygden 

fisketurism. drygt en miljon 

svenskar mellan 16 och 74 år är 

mer eller mindre aktiva fritidsfiskare. 

dessutom arbetar tusentals 

glesbygdsföretag med sportfiske 

som bärande affärsidé. 

– där utgör laxen den enskilt 

viktigaste fångstfisken, konstaterar 

konsulent Håkan Carlstrand på 

sportfiskarna. 

I sjöar och älvar, åar och hav, längs 

stränder och från båtar, i norr och i 

söder – överallt finns de: sportfiskare 

som ägnar timmar, dagar och veckor 

åt att samla fina fångster och fiskeupplevelser. 

Men det finns plats för många 

fler. 

Det sammanlagda antalet fiskedagar 

per år i Sverige är, enligt en undersökning 

av Fiskeriverket, omkring 14 

miljoner. Det är fler män än kvinnor 

som fiskar, vanligare i Norrlands 

inland än i söder. Rekreation och mat 

på bordet är primära syften. 

– Att fiska är ett av skälen till att 

leva, säger Bengt Niska, kommunalråd 

i Pajala. 

Stor potential 

Norra halvklotets största fria vattensystem 

ryms till stor del inom Pajala 

kommun, med bland annat Kalix och 

Tärendö älvar. Här fiskas både ädelfisk 

och gädda, av såväl bofasta Pajalabor 

som av en allt stridare ström tillresta 

turister. 

– Fisketurismen har enorm potential, 

slår Bengt Niska fast. 

Och att fritidsfisket representerar ett 

avsevärt samhällsekonomiskt värde 

fakta 

fakta 

Här är 

rekordfiskarna 

E Den största fisk som fångats 

i svenska sötvatten är en mal 

som vägde drygt 60 kilo. 

Fångstplats var Emån. 

E Sportfiskerekordet i saltvatten 

är en sillhaj som vägde 72 kilo. 

Den fångades i augusti 1977 

vid Pater Noster. Betet var sill. 

E I dag är både malen och sillhajen 

fredade i svenska vatten. 

konstateras också i Fiskeriverkets 

rapport från 2007. 

Fritidsfiskarna lägger ut cirka 1,7 

miljarder kronor på fiskeutrustning, 

resor, båt och fiskeavgifter. Företag 

som erbjuder olika typer av fiskeaktiviteter 

omsätter knappt 500 miljoner 

kronor, med en sysselsättningseffekt 

motsvarande cirka tusen årsarbeten. 

– Enbart i Mörrumsån säljs fiskekort 

för sju miljoner kronor varje år. 

Det motsvarar intäkterna från all 

yrkesfångad lax i hela Sverige, så visst 

är sportfisket en viktig näringsgren, 

summerar Håkan Carlstrand. 

Närfisket betyder mycket 

I tider när intresset för sportfisket ökar 

går det, enligt Håkan Carlstrand, att 

urskilja två trender. 

Den ena är att närfiskevattnens 

betydelse ökar. När tiden inte räcker 

till väljer allt fler att fiska på bekvämt 

sportfiske bra för hälsan 

Enligt en rapport från Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg har sportfiske 

en mycket positiv, förebyggande och rehabiliterande inverkan på 

psykisk och fysisk ohälsa och stressrelaterade sjukdomar. 

Fritidsfiske definieras som allt fiske som sker utan yrkesfiskarlicens. 

Hit räknas både fiske med handredskap och fiske med så kallade 

mängdfångande redskap, som burar, ryssjor och nät. 

Fiske på skoltid 

avstånd hemifrån. 80 procent av de 

svenska sportfiskarna fiskar regelbundet 

i vattendrag inom en radie av tio 

mil från bostaden. 

Den andra tydliga trenden är att 

fiskeresorna till mer exklusiva och 

avlägsna fiskevatten ökar, som till 

Kola-halvön och Kina. 

– De verkliga fiskeentusiasterna vill 

ha kvalitet och upplevelse, konstaterar 

Håkan Carlstrand. 

Men han understryker samtidigt 

potentialen hos de svenska fiskevattnen. 

Med sin utbyggda infrastruktur 

och närhet till kontinenten lockar 

Sverige med sina många älvar och 

insjöar och sin långa kust sportfiskare 

från hela Europa. 

– För många av dessa fiskare är 

gäddan minst lika attraktiv som laxen 

är för oss nordbor, säger han. 

Laxen viktig för turismen 

För de allra flesta utgör dock laxen 

den primära statusfisken. Håkan Carlstrand 

betonar att om sportfisket ska 

fortsätta locka besökare till Sverige, 

och därmed även generera inkomster 

och arbetstillfällen, måste laxens livsmiljö 

i våra älvar bevaras. Deras vandring 

till älvarna i norr får inte störas 

även om det står i djup konflikt med 

yrkesfisket, anser Håkan Carlstrand. 

Eller som Bengt Niska i Pajala 

säger: 

– Laxen måste få ha ett normalt 

kärleksliv och tillåtas återvända till sin 

barndoms lekplatser. 


Grundskoleklasser har möjlighet att få en annorlunda friluftsdag 

genom KlassDraget. Sportfiskarna och deras lokala fiskeklubbar 

erbjuder metspön, studiematerial och dessutom handledning i fiske 

och information om allemansrätt och uppträdande i naturen. 

Sveaskog upplåter Sverigefiskekortets vatten till arrangerande klubbar. 

Sveaskog sponsrar även flera av Sportfiskarnas ungdomsläger. 

Läs mer: www.sportfiskarna.se/klassdraget 

Mats Wigardt 

Fiskevård 

ger hållbar 

utveckling 

som sveriges största skogsägare 

har sveaskog många 

attraktiva fiskevatten på sina 

marker. en hållbar utveckling 

av fisket och ett bevarande av 

den biologiska mångfalden är 

målet för företagets fiskevårdsinsatser. 

Sveaskog förvaltar omkring 5 000 

sjöar och vattendrag i Sverige. 

Fiskerätten i dessa vatten upplåts 

dels till privatpersoner, dels till 

fiskeföreningar och företag som 

arbetar med naturturism. 

Sammanlagt finns cirka 2 500 

fiskearrenden på Sveaskogs mark. 

– Dessutom görs våra fiskevatten 

tillgängliga genom att vi 

säljer Sverigefiskekortet som ger 

tillgång till fler än tusen fiskevatten 

i 50 kommuner, säger Conny Elg 

på Sveaskog Naturupplevelser. 

Högt på dagordningen för att 

utveckla dessa fiskevatten står att 

skapa förutsättningar för en naturlig 

reproduktion av fiskebeståndet. 

Det kan bland annat innebära 

att Sveaskog i egen regi eller i 

samarbete med övriga delägare i 

de 360 fiskevårdsområden man 

ingår i återställer flottningsleder, 

tar bort vandringshinder och 

planterar ut fisk. 

– Vi samarbetar även med 

Sportfiskarna för att få fler ungdomar 

att börja fiska, säger Conny 

Elg. Att öka förståelsen hos nästa 

generation sportfiskare för vikten 

av att skydda miljön är också en 

fiskevårdande insats. 

Mats Wigardt 

fakta 

sverigefiskekortet 

Sverigefiskekortet finns som 

årskort (600 kronor), veckokort 

(250 kronor) och dygnskort 

(80 kronor). Korten gäller 

för hela familjen och finns 

att köpa online eller hos 

återförsäljare över hela 

landet. Se 

www.sveaskog.se 

eller www.inatur. 

se för mer information.

16 forumsveaskOg 2•2009 

l KORTHET 

kräftfiske – ett sant folknöje 

Nya kräftfiskelotter släpps inte frekvent. När Sveaskog i mars 

släppte 25 kräftlotter i sjön Tisaren, Närke, var intresset från 

allmänheten stor. I marknadsområde Bergslagen finns cirka 

200 kräftlotter upplåtna till privatpersoner och nästan den 

dubbla mängden upplåtna till företagare inom naturrurism. 

För att få fram nya kräftvatten provfiskar Sveaskog årligen 

vatten med potential för kräftfiske. 

MeD cHefeN 

på DistaNs 

LEDARSKAP. Hur arbetar chefen med styrning och dialog när medarbetarna 

är geografiskt spridda med många mil emellan? Håkan Hökfors, avverkningsledare 

sedan tio år, ansvarar för ett av sveaskogs egna maskinlag 

och ett antal entreprenörer med arbetsområde längs Lule älvdal. 

– Det är mer än 20 mil mellan avverkningslagen, och jag brukar åka 

ut sju–åtta dagar i månaden, förklarar han medan han knyter kängorna 

på kontoret i Luleå. 

Håkan är på väg till månadsmöte med 

det egna maskinlaget. Han tar med sig 

en bunt papper och en efterfrågad 

datakabel till ”gubbarna”. 

I trakten av Storklinten, tio mil nordväst 

om Luleå, sitter maskinlaget i sin 

koja och väntar på chefen. Mötet är 

informellt. Det kan knappast bli annat 

än gemytligt när fem personer trängs 

ihop på mindre än fyra kvadratmeter. 

Maskinerna fungerar bra trots kylan 

och det finns inga akuta problem att 

dryfta, så samtalet styr snabbt in på 

resultat och planering. Håkan delar ut 

papper som visar aktuell produktion. 

– Vi ligger väldigt bra till mot budget. 

Som ni ser finns det bara ett eget 

lag som har lägre kostnader än ni. 

Sedan diskuterar Håkan med Ove, 

Dan, Magnus och Ulf i vilken tur- 

ordning som avverkningarna ska ske 

de närmaste månaderna. 

– Tror ni att det är bäst att ta området 

vid Gullträskvägen först? frågar 

Håkan och gänget snackar ihop sig, 

men en kraftlednings höjd måste 

också undersökas före beslut. 

Osäker produktionstakt 

Produktionstakten framöver är osäker 

på grund av marknadsläget och den 

minskade efterfrågan på sågtimmer. 

Håkan diskuterar därför behovet av 

utbildning i maskinlaget och alla konstaterar 

att det troligtvis blir mer jobb 

med röjning i sommar. 

Så studsar en rad skämt om röjning 

mellan kojans väggar som ett terapeu- 

Hur fungerar 

det att ha 

chefen på 

distans? 

tiskt sätt att avhandla det trista scenariot. 

– Det är viktigt att maskinlaget är 

delaktigt i planeringen, likaså att vi 

går igenom budgeten tillsammans, 

hur det gått den senaste månaden och 

hur det ser ut framåt. Vi resonerar 

kring kostnader och vilka investeringar 

som ska göras. Jag har fått 

många bra förslag hur vi kan förbättra 

och göra saker billigare, säger Håkan. 

Resorna största faran 

Det finns också en arbetsmiljöfråga 

som är aktuell för maskinlaget – den 

smala skogsbilvägen med flera meter 

höga plogvallar. Ett möte med timmerbilen 

vore en mardröm, så kommunikationen 

måste förbättras. 

– Resorna till och från jobbet är 

den största faran i arbetsmiljön, säger 

Ove Hedström. 

Maskinlaget håller regelbunden 

kontakt med Håkan via telefon, mejl 

och webbaserade dataprogram. Alla 

tycker att det elektroniska informationsutbytet 

fungerar bra. 

– Som avverkningsledare är jag 

också ansvarig för arbetsmiljön, så jag 

har alltid telefonen i gång – även på 

semestern, säger Håkan Hökfors. 

Träffas en gång i veckan 

I ett angränsande område, i Älvsbyn, 

finns avverkningsledare Thomas 

Nilsson som svarar för två egna lag 

och två entreprenörslag. Hans område 

är rundare och mer koncentrerat 

Magnus Lövgren, 

skotarförare: 

– Det har funkat 

bra i alla år. Med 

datorns hjälp får 

vi all information 

vi behöver. Och 

chefen är ju aldrig 

längre bort än ett 

telefonsamtal. 

Ove Hedström, 

maskinförare: 

– Det fungerar bra. 

Om man har ett 

problem så finns 

det alltid telefon. 

Och om vi sågs 

oftare så skulle det 

bara bli en massa 

onödigt skitsnack. 

stor betydelse för klimatet 

Regeringen lyfter fram skogens roll som kolsänka och kollagret i träprodukter 

som betydelsefulla delar för att minska halten koldioxid 

i atmosfären. I klimatpropositionen som presenterades den 17 mars betonas 

att välmående ekosystem och en rik biologisk mångfald är viktiga 

för att mark och biomassa ska kunna binda mer koldioxid. Ett framtida 

internationellt klimatavtal bör främja kolsänkor, ett hållbart skogsbruk 

och hindra avskogning – inte minst i tropikerna. 

Avverkningsledare Håkan Hökfors 

besöker sitt ”eget” maskinlag en gång 

i månaden. Det räcker, tycker alla, tack 

vare tele- och datakommunikation. 

än Håkans. Att kontoret ligger intill 

servicestället för maskinerna är en 

annan viktig skillnad. 

– Vi träffas ungefär en gång i veckan. 

Antingen är jag ute hos laget 

eller så kommer gubbarna in till mig 

i Älvsbyn. Ofta kommer de i samband 

med att något har gått sönder. 

Två gånger om året, i december 

och juni, har Thomas planeringsmöten 

med alla maskinlagen. Då tar han 

upp mer strategiska och övergripande 

frågor. Om sådant som rör leveranser, 

budget och marknadsutsikter. 

Mötena har även en social del, exempelvis 

en halvdag med fiske, eftersom 

det är ett viktigt tillfälle för maskinlagen 

att träffa andra kollegor i företaget. 

– Annars är gubbarna inte så intresserade 

av att ha en massa möten, säger 

Thomas som tycker att den spontana 

modellen fungerar bra. JaN NYBeRg 

Dan Broström, 

maskinförare: 

– Vi behöver inte 

träffas oftare än 

en gång i månaden. 

Det blir mest 

effektivt och det 

kostar ju pengar 

att maskinerna 

står stilla.

2009 – Naturens år 

2009 har utnämnts till Naturens år eftersom det är 100 år sedan 

Sveriges – och Europas – första nationalparker inrättades och den 

första naturskyddslagen antogs. Det uppmärksammar Sveaskog 

genom att ordna exkursioner på temat naturvård i flera ekoparker 

den 24 maj. Dessutom genomför Sveaskog, tillsammans med 

Skansen i Stockholm, ett program kopplat till naturvård som 

löper från maj till september. Läs mer på: www.sveaskog.se 

Månadsmöte 

med maskin - 

laget. Turordningen 

för avverkningarna 

i april 

diskuteras av 

Ove Hedström, 

Dan Broström, 

chefen Håkan 

Hökfors, 

Magnus Lövgren 

och Ulf Larsson. 

2•2009 forumsveaskOg 17 

Martin Lindell blir vd för eustafor 

Den 1 maj tillträder Martin Lindell posten som vd för Eustafor, en 

intresseorganisation för Europas statsägda skogar. Martin Lindell är 

i dag affärsutvecklingschef på Sveaskogs dotterbolag Svenska Skogsplantor. 

Han har tidigare deltagit i förhandlingarna inför Sveriges 

EU-medlemsskap och varit medlem i regeringens ”Kyoto-grupp”. 

Lindell har verkat inom skogssektorn i många år och har bland annat 

varit skogsskötselchef på Skogsstyrelsen. 

FOTO: JENS BÄCKSTRÖM 

spridd personal 

– utmaning för 

ledarskap 

LEDARSKAP. en arbetsledare måste vara tydlig 

med sina förväntningar och följa upp dem. 

Det blir extra viktigt när chefen och medarbetarna 

är spridda geografiskt. 

– Kontinuerliga personliga möten är viktiga. Det 

är då du knyter relationer och skapar tillhörighet 

i en grupp, säger Anki Udd, ledarskapskonsult på 

Ledarna, som är chefernas yrkesorganisation i Sverige. 

I många verksamheter finns medarbetarna 

utspridda geografiskt med 

många mil emellan dem och arbetsledaren. 

Det innebär en utmaning för 

planering och dialog. Det är samma 

sak när medarbetarna arbetar på 

andra tider än chefen. 

– Medarbetare som arbetar på 

distans är ofta mycket självständiga. 

De blir tvungna att lösa saker på egen 

hand. Som chef måste du ha tilltro 

till arbetslaget och skapa en samhörighet i gruppen, 

säger Anki Udd. 

Avstämning på plats 

Med dagens teknik finns många kanaler att välja 

mellan för kommunikation. Men mycket går ändå 

förlorat när man inte ser varandra. När alla finns på 

samma arbetsplats finns många möjligheter till informella 

möten och avstämningar, som också håller 

samman gruppen. 

– Det är svårt att skapa en företagskultur på distans. 

Det är viktigt att chefen då och då kommer ut 

på fältet och stämmer av hur arbetet går. Lika viktigt 

är att tala om hur det går för de andra i teamet eller 

företaget, säger Anki Udd. 

Hur ofta de personliga mötena ska ske beror på 

relation, gruppens storlek, önskemål och erfarenhet. 

– Som chef är du ansvarig för att teamet fungerar 

oavsett om de som utför arbetet är anställda eller 

entreprenörer. Du måste se till att det som ska göras 

blir gjort, säger Anki Udd. 

FAKTA 

Anki Udd, ledarskapskonsult 

på 

Ledarna. 

NiLs sUNDstRÖM 

tips för att leda på distans 

E Skapa rutiner och struktur för hur och när du ska 

kommunicera med medarbetarna. Det är viktigt för 

att skapa samhörighet och delaktighet. 

E Var lyhörd för att bygga förtroende i kommunikationen 

från början. 

E Visa tydligt vilka ramar, riktlinjer, värderingar och 

mål som gäller. 

E Ge återkoppling på utfört arbete. Medarbetare som 

jobbar på distans tar ett stort ansvar.

BELÖNING EFTER ALLT PÅTANDE 

När allt är fixat, hängmattan upphängd och den 

första försommarvärmen är här är det dags 

för en liten belöning. Varför inte en spännande 

stund tillsammans med Ian Rankins kommissarie 

Rebus? Den hängande trädgården är 

en av de bästa i den nu avslutade serien om den 

skotske polisen. Pris: cirka 39 kronor. 

www.minotaur.se 

PRYLAR 

... VI GILLAR JUST NU 

Inne att fixa ute 

Våren skänker ljus och väcker drömmar. Nu är det hög 

tid att börja med trädgårdsarbetet och rusta altanen 

inför sommaren. Jobbet blir både roligare och lättare 

med rätt redskap och utrustning. Här är några tips. 

SKÖNA HANDSKAR 

FÖR TUFFA TAG 

Landskapsarkitekten och 

hortikulturisten Harriet Z 

hittade inga trädgårds- 

hanskar som gick att använda 

hela dagen och hade tillräckligt 

bra passform. Därför 

utvecklade hon märket 

Foxgloves. Handskarna 

i Supplex lycra är smidiga, 

mjuka och tåliga samtidigt 

som de andas. De klarar en 

timme i gyttja utan att läcka 

och kan tvättas i maskin. 

Pris: cirka 249 kronor. 

www.buxus.se 

PLANERA JULEN I TID 

Julgranarna blir dyrare för varje år. Att 

odla sin egen är ett billigare alternativ. 

Men det gäller att ha framförhållning. 

Det tar ju några år innan den är lagom 

för att pryda vardagsrummet under några 

hektiska vinterveckor. Pris: cirka 59 kr. 

www.roligaprylar.se 

AV THOMAS ÖSTBERG 

TRE TUNGA VERKTYG I ETT LÄTT 

Mångsysslaren Uneo från Bosch är en maskin som 

kan både hamra, borra och skruva – perfekt när du 

bygger altan eller skruvar ihop trädgårdsmöblerna 

efter vintervilan. Maskinen klarar att borra i både 

trä och metall och när det är dags att sätta plugg 

i betongvägg tar borrhammaren över. Den väger 

bara 1,1 kilo och är lika enkel att ladda som en 

mobiltelefon. Pris: cirka 1 299 kronor. 

www.bosch.se 

BALANSERAD, PRAKTISK OCH HÄNGBAR 

Två hjul på skottkärran gör det lättare att hålla 

balansen i en kuperad trädgård. Ekeby Täppan 

är dessutom så låg att du kan ligga på knä och 

slänga i ogräset eller plocka lökar från kärran. 

Bygeln gör den lätt att hänga på väggen. Som 

tillbehör finns en lövhäck som nästan dubblar 

kärrans volym. Pris: cirka 800 kronor. 

www.horbybruk.se 

MOTORSÅG 

Ibland behövs det rejäla verktyg även i trädgården, 

till exempel när du ska beskära eller fälla träd. Partner 

4-18 XT är en bensindriven modell som är lätt 

att hantera och lättstartad. Handtag som är skilt från 

motorn minskar vibrationerna. Kedjan kan spännas 

och bytas utan verktyg. Pris: cirka 2 100 kronor. 

www.partner.se 

TRÄDGÅRDSSKO FÖR 

SPECIALISTER OCH OSS ANDRA… 

Modellen Professional från Crocs är 

uppskattad av flera yrkesgrupper, 

men även populär bland trädgårds- 

intresserade. Riktig häl och hel- 

täckande ovansida ger ett bra skydd 

i kombination med skön komfort. Skon 

finns i flera färger, med eller utan ventilationshål 

på sidan. Den är enkel att rengöra 

samt att ta av och på när du går in 

och ut ur huset. Pris: cirka 499 kronor. 

www.crocs.com 

SPADEN SOM 

PASSAR DE FLESTA 

En bra spade tillhör grundutrustningen 

i trädgården. 

Den här modellen ingår 

i Fiskars serie Nova, passar 

hela familjen och klarar de 

flesta grävjobb. Teleskopskaftet 

gör det möjligt att 

justera spaden efter 

olika personers längd. 

Skaft och blad är av stål 

och handtaget i plast. 

Pris: cirka 379 kronor. 

www.fiskars.se

JAKT 

NATHALIE LARSSON är 24-årig skeetskytt från Österbybruk 

i Uppland. Hon har blivit bäst på att skjuta lerduvor 

i både SM och EM och tog en fjärdeplats under OS i Peking 

2008. Vid sidan av alla skyttetävlingar läser hon till 

lärare och kopplar av med jakt. 

Jakten ledde 

till OS 

att Säga att jag är född 

med jakten i blodet är 

ingen överdrift. Som treåring 

vägrade jag att gå 

och lägga mig innan jaktlaget 

hade slaktat klart på 

logen och så fort jag fick 

möjlighet följde jag med 

pappa i skogen. När jag var 

OS i sikte. 

tretton år tog jag och pappa 

jägarexamen tillsammans och på den vägen är det. 

Bockjakten i maj är en av mina favoriter och det 

var också under vårjakten som jag sköt min första 

bock. 

Just majjakten är för mig väldigt avkopplande. 

Den bjuder ofta på fina naturupplevelser eftersom 

det är mycket som händer i naturen den tiden 

på året. Att bara få sitta still och inte tänka på någonting 

kan vara skönt, särskilt om jag precis har 

kommit hem från en tävling. 

Sommaren 2007 köpte jag och min sambo en 

jämthund så nu står det oftast älgjakt på dagordningen. 

Jag kan meddela att när jag sköt min första och 

hittills enda älg, hade jag betydligt högre puls än 

när jag sköt sista duvan i EM-finalen 2005 som jag 

vann. Jag tror att det beror på att om jag bommar 

en duva så drabbar det ingen annan än mig själv, 

men om jag gör ett dåligt skott mot ett djur så kan 

det få allvarliga konsekvenser i form av skadeskjutning. 

Även om jag jagar är jag en stor djurvän och vill 

inte se något djur lida i onödan. 

Jag har jakten att tacka för mycket. Hade jag 

inte haft jaktintresset från början är det inte säkert 

att jag hade kommit i kontakt med skyttet över 

huvud taget och då hade det inte blivit något OS 

i Peking. 

Nu tar jag nya tag med London 2012 som det 

stora målet och jakten kommer naturligtvis att 

vara en del av vägen dit! 

viLT… med Gert Klötzke 

Kantarelltoast med bacon 

INGREDIENSER 

1 l (cirka 300 g) rensade kantareller 

eller blandsvamp 

1 gul lök 

2 msk smör 

1 1/2 msk vetemjöl 

1 1/2 dl mjölk 

1 1/2 dl vispgrädde 

4 msk hackad bladpersilja 

eller basilika 

salt och peppar 

4 skivor formbröd 

8 skivor bacon 

6 msk riven ost 

1. Sätt ugnen på 200°C. Skala 

och finhacka löken. Skär 

stora svampar i mindre bitar. 

Hetta upp smöret i en rymlig 

stekpanna. Fräs svampen 

på medelstark värme, 

tills all vätska kokat in. Pudra 

över mjölet, tillsätt löken 

och låt den fräsa med cirka 

en minut. 

2. Häll i mjölk och grädde, rör 

om ordentligt och sjud på 

svag värme cirka fem minuter 

eller tills stuvningen 

tjocknat. Rör i örterna och 

smaka av med salt och peppar. 

SÄKERHET 

TOMAS GULLBERG är projektledare för Säker skog, 

konsult vid LRF Skogsägarna, forskare vid Högskolan 

i Dalarna och skogsägare. Han är chefsarkitekt bakom 

motorsågskörkortet som funnits sedan 2005 och tagits 

fram av LRF Skogsägarna i samarbete med bland annat 

Arbetsmiljöverket, utbildare och skogsnäringen. 

Varning för Svensson 

utan körkort 

SverigeS farligaSte jobb 

är att arbeta i egen skog 

med motorsåg. Varje år 

dör mellan fem och tio 

personer och det sker 

tusentals olyckor i skogsbruket. 

De flesta och allvarligaste 

olyckorna är 

Säker bakom sågen. 

knutna till motorsågar. 

För 30 år sedan hade Sverige troligen världens 

ledande motorsågs instruktörer. Mycket av arbetstekniken 

kommer härifrån. Sedan dess har skördare 

och skotare tagit över även på skogsbruksskolorna. 

Motorsågen kommer inte tillbaka, har man 

sagt, men den förblir ett viktigt komplement: där 

man inte vill ha in en stor maskin, för att ta hand 

om vindfällen, för vedhuggning och så vidare. 

Det har nog aldrig funnits så många motorsågsanvändare 

i landet som i dag. Det finns 300 000 

skogsfastigheter och minst en halv miljon motorsågsanvändare. 

Aldrig har så många varit nybörjare 

och ovana brukare. Dessutom finns en stor 

mängd varianter av sågar. Snart har var och varannan 

villaägare en liten motorsåg. Det är en enorm 

utmaning att få alla brukare rimligt kompetenta. 

Det finns gemensamma instruktioner om vad 

som är rätt och fel, vad som krävs för olika nivåer 

i handhavandet. Det är tanken med motorsågskörkortet. 

Det handlar inte om överförmyn deri, utan 

om att nöta in ett säkert beteende. Använder man 

hemsnickrade lösningar för att fälla träd, fila kedjan 

och hantera sin skyddsutrustning så är det bara en 

tidsfråga innan olyckan är framme. 

Anställda inom skogsnäringen, privata skogsägare, 

brandmän och kommunalarbetare finns bland 

de drygt 8 800 personer som hittills tagit motorsågskörkortet. 

Det skapar också en yrkesstolthet, 

en kunskap om hur man lägger ner ett träd med 

både precision och säkerhet. 

Att kunna tillverka en fin stubbe är visitkortet på 

ens yrkesskicklighet. 

3. Rosta brödskivorna lätt. 

Stek baconet. Lägg bröden 

på en plåt och fördela två 

baconskivor på varje brödskiva. 

Klicka på svampstuvningen 

och toppa med osten. 

Gratinera i mitten av ugnen 

5 – 7 minuter eller tills de 

har fått fin färg. 

SPoRT 

2•2009 forumSVEASKOG 19 

GÖRAN NILSSON är generalsekretare för O-Ringen 

Småland 2009. Han har arbetat med idrottsledarskap 

i stort sett hela livet, främst inom orientering och skidor. 

På fritiden är han gärna vid torpet mitt i skogen på det 

småländska höglandet. 

Världens vackraste 

idrottsplats 

Nu får vi chaNSeN igen. 

Efter ett bra arrangerat 

O-Ringen i Småland 

2005 finns både kompe- 

tens och god vilja att åter 

ta oss an denna gigantiska 

tävling. Den här gången 

fick jag det fina jobbet att 

leda styrkorna, ett spännande 

uppdrag som jag tagit med 

både ödmjukhet och glädje. 

O-Ringen är ett starkt varumärke som kräver ett 

starkt engagemang bland deltagande klubbar. Just 

nu är drygt 1 300 funktionärer inskrivna i organisationen. 

Det är viktigt att söka förnyelse i arrangemanget 

för att inte vi ska stagnera. 

Vi har jobbat fram ett nytt koncept med Eksjö 

som centrum. En O-Ringenstad skapas under tio 

dagar för våra campande gäster med O-Ringentorg 

på Ränneslätt. Vi jobbar för att alla gäster, 

inklusive 5 000 anmälda löpare, ska trivas där. En 

nyhet för i år är att vi ökar trivselfaktorn vid våra 

hygienstationer och inför vattentoaletter och tak 

över diskbänkar. 

Vi hoppas att vi med vårt koncept kan ge klubbarna 

möjlighet att samlas för att fira segrar och 

ha kul mellan husvagnar och tält i O-Ringenstaden. 

Det är riktigt roligt att få jobba med en funktionärsstab 

som springer på tåspetsarna för att kunna 

bjuda våra gäster det mesta av det bästa så att 

de får den semesterupplevelse jag vet att de planerar 

för. 

En annan viktig del av arrangemanget, kanske 

den viktigaste, är tävlingsmomentet. För huvuddelen 

av de tävlande innebär det nya naturupplevelser, 

nya vyer, nya skogar. En härlig känsla att 

med hjälp av karta och kompass navigera sig fram 

i världens största och vackraste idrottsplats. 

Välkomna ut i skogen! 

GERT KLÖTzKE är professor i gastronomi vid Umeå 

universitet, före detta ledare för kocklandslaget och 

en av våra mest erfarna och uppskattade kockar. 

Oumbärlig för 

orienteraren.

fOtO: xxxxxxxxxx 

POSTTIDNING B 

Returadress: Sveaskog Förvaltnings AB 

Att: Stab Information, Torsgatan 4 

105 22 Stockholm 

Trä är ett modernt, förnyelsebart 

material med framtiden för sig. 

Användningsområdena är många 

och mycket tyder på att efterfrågan långsiktigt 

kommer att öka. Den vissheten 

skapar tillförsikt och framtidstro. Även 

i dagens marknadsläge då hela skogsnäringen 

kämpar för att klara likviditet 

och lönsamhet. 

Lågkonjunkturen har slagit hårt på den 

svenska trä och skogsindustrin. Med en 

svag byggmarknad, i såväl USA som 

Europa, och en dramatisk minskning i den 

globala handeln har efterfrågan på sågat 

virke, massa, papper och kartong rasat. 

Exempelvis Storbritannien, som är en viktig 

marknad för svenska företag, har halverat 

sin import av sågade trävaror jämfört 

med 2007. Det märks i orderböckerna hos 

de svenska sågverken. 

Samtidigt gynnas svensk industri av den 

svaga kronan och tar marknadsandelar på 

bekostnad av finska, tyska och österrikiska 

PER-OlOF AnDERSSOn Ålder: 58 år. Yrke: Skogsvårdsassistent, Jönköping. Bostad: tidaholm. Bakgrund: 40 år inom 

nuvarande Sveaskog. Började som maskinförare, blev serviceansvarig för maskiner, sedan arbetsledare för beredskapsarbeten 

och planerare. Familj: Hustru och två döttrar. Fritid: Jobba utomhus på gården, renovera huset, resa. Gillar: Semlor 

under säsong, annars napoleonbakelser. Favoritträd: Ek. Det är ett ståtligt och behagligt träd med mycket vindsus i. 

”Stormskadorna påverkar 

fortfarande mitt jobb” 

Som skogsvårdsassistent i Småland har Per-Olof Andersson jobbat en hel del 

med skadorna efter stormarna Gudrun och Per – ett arbete som ännu pågår. 

Trots att han tillbringat 40 år inom samma företag längtar han fortfarande 

ut i skogen. 

Vad gör du på jobbet? 

– Jag arbetar med skogsvård och föryngring, 

det vill säga markberedning, plantering och 

sådd. Jag lägger ut uppdrag på entreprenörer 

eller vårt eget folk kring röjning, markberedning 

och plantering. Och så gör jag stickprovskontroller 

och dokumenterar det som ska 

utföras eller är utfört. En nackdel med jobbet 

är att jag inte kommer ut så mycket. Det går åt 

mycket tid framför datorn med planering. Men 

jag har en egen lantgård, så jag får vara ute på 

fritiden. Och förhoppningsvis blir det bättre när 

vi kommer ikapp med jobbet efter stormarna. 

Du jobbar fortfarande med stormskadorna efter 

Gudrun och Per. Vad omfattar det arbetet? 

– All markberedning och plantering jag jobbar 

med sedan fyra år sker på gamla stormhyggen. Vi 

sätter cirka 1,2 miljoner plantor per år i mitt område. 

Det kommer att ta ytterligare ett år innan 

jag kommer ikapp, om det inte blir fler stormar. 

Det är mycket besvärligare i största allmänhet 

att jobba med stormhyggen jämfört med vanliga 

föryngringsavverkningar. På många stormhyggen 

krävs huggningar på restskog för att kunna 

göra planteringar och under tiden har det vuxit 

upp gräs och buskar. Det är också svårare med 

Kraftfulla åtgärder i tufft marknadsläge 

sågverksbolag. Enligt en rapport från 

Woodstat har Sveriges marknadsandel av 

Storbritanniens import av sågade trävaror 

fortsatt att stiga och passerade i mars 

50 procent. Vi får hoppas att Sverige kan 

hålla kvar denna position när konjunkturen 

vänder uppåt. 

De inledande månaderna visar att 2009 

kommer att bli avsevärt kärvare än förra 

året. Kunderna drar ner sin produktion, 

med såväl temporära stopp som nedläggning 

av industrier, och virkespriserna har 

sänkts i omgångar. 

För att även 2009 kunna redovisa 

acceptabla finansiella nyckeltal och en tillfredsställande 

lönsamhet måste vi anpassa 

verksamhetens kostnader till det rådande 

marknadsläget med kraftfulla åtgärder. 

Hård kostnadskontroll, effektivare inköp 

och en minskad bemanning är exempel på 

sådana. Det är smärtsamt att göra personella 

neddragningar, men nödvändigt för 

att stärka resultatet och skapa beredskap 

naturvårdsarbetet när inget är tydligt markerat, 

eftersom mycket har blåst ner. 

Vilken del av arbetet är roligast? 

– Kanske är planteringen det bästa. Det är 

alltid roligt att se att det blir något av det man 

gör. Jag har ju gått i skog som jag själv varit 

med och planterat på sjuttiotalet, och den har 

blivit stor. Det känns tillfredsställande att man 

har varit med och skapat något som växer. 

– Bra med jobbet är också att jag har många 

trevliga kollegor. 

Du har haft många olika yrken i Sveaskog. Hur 

drar du nytta av det i ditt nuvarande jobb? 

– Genom min erfarenhet som maskinförare 

vet jag hur markberedningen fungerar rent 

praktiskt och det underlättar i planeringen och 

kommunikationen med dem som jobbar med 

det i dag. Jag har också stor nytta av att ha jobbat 

praktiskt med naturvårdsarbete. 

Efter 40 år har du hunnit med en del skogsliv. 

Vilken är din största naturupplevelse? 

– Jag gick en naturvårdsutbildning då vi bland 

annat tittade på stora ädellövträd och det kan man 

ju bli fascinerad av. De här gamla ekarna som har 

växt i över 500 år får en att känna sig liten. 

för en lågkonjunktur som vi bedömer 

kommer att råda även under nästa år. 

Vi fortsätter att utveckla sortiment och 

erbjudanden som möjliggör nya affärer 

och ökar värdet på våra leveranser. Alla 

mynt har två sidor och lågkonjunkturens 

uppsida är att den stimulerar till ökad 

effektivitet i hela skogsnäringen – från 

skog till slutprodukt. Tillsammans med 

kunderna skapar vi lösningar som ger en 

uthålligt högre lönsamhet. Vi ser också 

att allt fler kunder genomlyser sin verksamhet 

för ökad förädling och en mer 

marknadsstyrd produktion. Det är en 

välkommen utveckling. 

När denna tidning lämnar tryckeriet 

har våren gjort sitt antågande. Förhoppningsvis 

ser vi då positiva signaler på 

världsmarknaden med tilltagande investeringar 

och handel. I Sverige hoppas jag att 

ROTavdraget lockar fler att rusta upp 

sina hus, altaner och sommarställen. Och 

det självklart med svenska träprodukter. 

EmmA OlSSOn 

TILL SIST 

gunnar oLofSSon, VD

Ladda ner som PDF - Sveaskog

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?