här - Centerkvinnorna

Centerkvinnornas 

Förbundsstämma 

6–8 maj 2011 i Sundsvall 

– en kraft för jämställdhet 

Stämmohandlingarna tillhör:

Praktisk information 

Allergier 

Tänk på att det finnas allergiker. Det finns deltagare som ej tål starka dofter som parfym och tobaksrök. 

Därför ber vi dig att inte använda parfym, hårspray eller andra doftstarka produkter. 

Namnbrickor 

Säkerheten är viktig vid ett arrangemang som detta. Det är en förutsättning att du använder den namnbricka 

du får vid avprickningen vid anmälan för att vi ska kunna säkerställa en fullgod säkerhet. Namnbrickan 

hängs runt halsen i ett nyckelband och ska bäras hela tiden från det att du anländer tills du reser 

hem. Om du inte använder din namnbricka kan du bli nekad att deltaga. 

Stämmolokalen 

Lokal: Galaxen 

Plats: Södra Berget Hotell, Sundsvall 

Fakturering 

Faktura på deltagaravgiften för stämman kommer du som deltagare att få under stämman. Ombuden 

kommer även att få respektive faktura gällande resefördelningssystemet i samband med stämman. 

Hotell 

Incheckning på rummen sker efter klockan 15 i receptionen. 

Hotell Södra Berget 

851 24 Sundsvall 

Telefon: 060-67 10 00 

E-post: 

reception@sodraberget.com 

Kontaktuppgifter 

Ewa Sangert, 

förbundssekreterare 

070-617 38 10 

Margaretha Ponsbach, 

stämmoansvarig 

070-424 49 47 

Julia Färjhage, 

jämställdhetspolitiskt sakkunnig 

070-273 50 34 

Markus Persson, 

pressansvarig under 

förbundsstämman 

Stadsvandring – Mer info 

på omslagets bakre insida

Program 

Fredagen den 6 maj 

10.30 Stadsvandring för de som önskar, samling vid Vängåvan (fontän) 

13.00 Ombudsanmälan och information – inklusive kaffe 

14.00 Förbundsstämmans invigning och utdelning av utmärkelser 

15.00 Ombudsgenomgång 

15.15 Stämmans öppnande/Stämmoförhandlingar 

16.00 Kaffe 

16.30 Inspiration inför Riktlinjer för Plan 2014 

18.00 Incheckning 

19.00-21.00 Middagsbuffé med tema – Genom nätverk får du makt 

Lördagen den 7 maj 

08.00 Stämmoförhandlingar 

10.00 Kaffe 


12.00 Lunch 

13.00 Val av förbundsordförande samt styrelse 

15.00 Kaffe 


18.00 Förhandlingarna ajourneras 

19.30 Förbundsfest 

Söndagen den 8 maj 


10.00 Kaffe 


12.00 Lunch 


15.00 Slut 

Kaffe serveras efter stämmans avslutning 

CENTERKVINNORNAS FÖRBUNDSSTÄMMA 2011 1

Innehåll 

Program _______________________________________________ 1 

Föredragningslista ________________________________________ 3 

Stämmoordning _________________________________________ 6 

Framställan angående verksamhetsberättelse och bokslut 2010 ________ 7 

Verksamhetsberättelse för Centerkvinnorna 2010 __________________ 8 

Beslutsuppföljning för förbundsstämman 2010 ___________________ 20 

Årsbokslut 2010 ________________________________________ 25 

Ekonomisk berättelse för Världen angår oss _____________________ 32 

Riktlinjer för valkommittén ________________________________ 37 

Riktlinjer för valberedning _________________________________ 38 

Framställan angående Verksamhetsriktlinjer (Plan 2014) ____________ 40 

Riktlinjer för Plan 2014 ___________________________________ 41 

Bilaga till Riktlinjer för Plan 2014 ____________________________ 44 

– Presentation av de tio jämställdhetspolitiska områdena 

Framställan angående ekonomiska riktlinjer _____________________ 48 

Framställan angående internationellt __________________________ 49 

Framställan angående medlemsavgift för 2012 ___________________ 50 

Motionsregister _________________________________________ 51 

Motioner _____________________________________________ 52 

Valberedningens förslag ___________________________________ 86 

Valberedningens protokoll _________________________________ 89 

Presentation av förslag angående nyval till förbundsstyrelsen _________ 93 

Framställan angående Jämställdhetspolitiskt program ______________ 96 

Jämställdhetspolitiskt program ______________________________ 97 

Ansvarig utgivare: Centerkvinnorna, Box 2200, 103 15 Stockholm 

Grafisk form: Birgitta Fors, ConForza 

Upplaga: 350 ex 

Tryck: Litografia Alfaprint, Sundbyberg 2011 

2 CENTERKVINNORNAS FÖRBUNDSSTÄMMA 2011

Föredragningslista 

Fredag 6 maj 

13.00 Ombudsanmälan 

14.00 Invigning av förbundsstämman samt utdelning av utmärkelser 

15.00 Ombudsgenomgång 

15.15 1. Stämmans öppnande 

2. Val av stämmopresidium 

3. Val av föredragande sekreterare samt protokollssekreterare 

4. Val av två protokollsjusterare 

5. Val av rösträknare 

6. Upprop och fastställande av röstlängd 

7. Godkännande av kallelsen 

8. Fastställande av föredragningslista 

9. Fastställande av stämmoordning 

10. Förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse 

samt ekonomiska berättelse för 2010 

11. Revisorernas berättelse 

12. Fråga om ansvarsfrihet 

13. Ekonomisk berättelse för Världen angår oss 

14. Revisorernas berättelse 

15. Fråga om ansvarsfrihet 

16. Fastställande av riktlinjer för valkommittén 

och anmälan av namnförslag 

17. Fastställande av riktlinjer för valberedning 

18. Stämmoförhandlingarna ajourneras 

16.30–18.00 Inspiration inför Riktlinjer för Plan 2014 

18.00–19.00 Ledig tid för till exempel incheckning 

19.00 Mingelbuffé 

Lördag 7 maj 

8.00 19. Stämmoförhandlingarna återupptas 

20. Byte av ombud 

21. Val av valkommitté 

22. Framställan angående Verksamhetsriktlinjer (Plan 2014) 

23. Framställan angående ekonomiska riktlinjer 

24. Framställan angående internationellt 

25. Framställan angående medlemsavgift för 2012 

26. Motion 1 Angående medlemsavgifter 

27. Motion 2 Angående landsbygdsfrågor 


28. Motion 3 Angående specialistsjuksköterskor 

29. Motion 4 Angående hemtjänsten 

30. Motion 5 Angående barnfattigdom 

31. Motion 6 Angående pensioner 


10.00 Kaffe 


34. Motion 7 Angående vårdnadsbidrag 

35. Motion 8 Angående föräldraförsäkringen 

36. Motion 9 Angående individuell föräldraförsäkring 

37. Motion 10 Angående bolagssytrelser 

38. Motion 11 Angående skola och utbildning 

39. Motion 12 Angående samhällsinformation på nätet 

40. Motion 13 Angående utseendefixering 

41. Motion 14 Angående UN Women 

42. Motion 15-28 

11.30 43. Anförande av Europaparlamentariker Lena Ek 


12.00 Lunch – Valkommittén sammanträder under lunchen 



47. Fastställande av reseersättning och traktamente 

samt arvode för förbundsstyrelsens ledamöter och 

för av stämman och förbundsstyrelsen utsedda organ 

48. Mandattid för förbundsstyrelse samt revisorer 

49. Val av förbundsordförande 

50. Val av vice förbundsordföranden 

51. Val av antal ledamöter i förbundsstyrelsen 

52. Val av övriga ledamöter i förbundsstyrelsen 

53. Val av två revisorer och ersättare 

54. Val av ledamot och ersättare i Partistyrelsen 

55. Val av ledamot och ersättare i Centerpartiets ungdomsförbunds 

förbundsstyrelse 

56. Val av ledamot och ersättare i Centerstudenters förbundsstyrelse 

57. Val av valberedning 


15.00 Kaffe 


60. Centerkvinnornas Jämställdhetspolitiska program, kapitel 1 



18.00 63. Stämmoförhandlingarna ajourneras 

18.00–19.30 Ledig tid 

19.30 Förbundsfest 


Söndag 8 maj 






10.00 Kaffe 





12.00 Lunch 



75. Vid stämman väckta frågor 

76. Avtackningar 

77. Välkomna till stämman 2012 

78. Stämmans avslutning 

15.00 Slut och hemresa 


Stämmoordning 

Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta 

att anta följande debattregler för stämman: 

1. Alla anföranden och inlägg sker från talarstolen. 

2. Alla yrkanden lämnas skriftligt till stämmopresidiet. 

3. Tidsbegränsning införs med högst två minuter för anförande och högst en minut 

för replik. Gäller ej föredragande. 

4. När streck dragits i debatten fördelas återstående talartid på dem som står på talarlistan. 

Replik blir i detta fall halva tiden mot den talartid som ges efter fördelning. 

Vid behov av justering för tidsramarna avgör stämmopresidiet fördelningen. 

5. Dubbel talarlista används, det vill säga den som begär ordet för första gången i en 

debatt går före den som har varit uppe tidigare i samma fråga. 

6. Röstning – som inte företas med slutna sedlar – sker genom att ropa JA på de 

frågor som ordföranden ställer. 

7. Vid begärd rösträkning sker röstningen genom handuppräckning, varvid utdelade 

röstkort används. 

8. Reservationer till stämmans beslut lämnas skriftligt till stämmopresidiet i direkt 

anslutning till fattat beslut. 

9. Alla yrkanden under motionsbehandlingen formuleras som förslag till förändring, 

strykning eller tillägg av punkter i förbundsstyrelsens förslag. 

10. Alla yrkanden under program- och stadgebehandling formuleras som förslag 

till förändringar i förbundsstyrelsensförslag av programtexten och stadgeförslag. 

att till redaktionskommitté utse förbundsordförande Annika Qarlsson, vice ordförande 

Gunilla Hjelm och vice ordförande Karin Ånöstam. 

att tidsramarna som anges i föredragningslistan kommer att följas. Om ett område inte 

är färdigbehandlat inom tidsramen behandlas det senare av stämman i mån av tid. 

att behandlingen av motioner och framställt stämmomaterial kan tidigareläggas under 

stämman, om tidsskäl föreligger, samt 

att byte av stämmoombud endast får ske då förhandlingar inleds varje dag samt 

efter lunch och middagspauser. Byte av ombud meddelas på avsedd lapp till 

stämmopresidiet innan förhandlingen återupptas. 


Framställan angående 

verksamhetsberättelse 

och bokslut 2010 


att lägga Centerkvinnornas verksamhetsberättelse för 2010 till handlingarna 

att fastställa resultat och balansräkning för 2010 

att resultatet för 2010 på 429 062 kr läggs till eget kapital 

Bakgrund 

Centerkvinnornas resultat för 2010 är ett plusresultat på 429 062 kr. Anledningen till 

överskottet beror bland annat på allmän sparsamhet, att anställd personal haft en något 

mindre tjänstgöringsgrad under del av året, förhandling med partiet om att stå för del av 

tryckkostnaden för 20 000 st Hända-tidningar till valrörelsen. Under 2010 budgeterades för 

en jämställdhetsutbildning för män som fick ställas in på grund av för få anmälningar, 

förbundsstämman och även den avslutande coachningen av toppkandidater i kunskapsprogrammet 

4 nyanser av grönt blev något billigare än beräknat. Kostnaderna för Centerkvinnornas 

valmaterial hölls nere och försäljningen av materialet gick över förväntan. 


Verksamhetsberättelse 

för Centerkvinnorna 2010 

Förbundsstyrelsen 2010–2011 

(valda vid förbundsstämman i Lund) 

Ordinarie ledamöter: 

Förbundsordförande Annika Qarlsson, CK i Alingsås, Norra Älvsborg 

vice förbundsordförande Gunilla Hjelm, Bäckseda CK, Jönköping 

vice förbundsordförande Karin Ånöstam, Arbrå CK, Gävleborg 

Övriga ledamöter: 

8 CENTERKVINNORNAS FÖRBUNDSSTÄMMA 2011 

Liselotte Andersson, Möne-Kärråkra CK, Sjuhärad 

Ulrika Axelsson, Lövestad-Tolånga CK, Malmöhus 

Catarina Deremar, Tierpbygdens CK, Uppsala 

Solveig Granberg, Tavelsjö CK, Västerbotten 

Franziska Gustafsson, Göteborgs CK, Göteborg 

Ann Hörnebrant Sturesson, Hjärnarp-Tåstorp CK, 

Kristianstad 

Catrin Mattsson, Stockholms CK distriktsavdelning, 

Stockholm 

Sirpa Åhr, Uppsala stads CK, Uppsala 

Centerpartiets personalförening: 

Anita Hellstrand, Medelpad (ord) 

Annika Zetterholm, Örebro (ers) 

Centerpartiets representant: 

Mari-Louise Wernersson, Halland (ord) 

Sofia Jarl, Dalarna (ers) 

Centerpartiets ungdomsförbunds representant: 

Elisabeth Svensson (ord) 

Johan Pettersson (ers) 

Centerstudenters representant: 

Amanda Florin (ord) 

Marcus Persson (ers)

Arbetsutskottet 

Arbetsutskottet har bestått av: förbundsordförande Annika Qarlsson 

vice förbundsordförande Gunilla Hjelm 

vice förbundsordförande Karin Ånöstam 

Internationella Kommittén 

Valda av förbundsstämman 2009: Christina Andersson, Västerorts CK, Stockholm 

Gun Drugge, Husby Hedemora CK, Dalarna 

Maria Johansson, Värnamo CK, Jönköping 

Kristin Oretorp, Harplinge CK, Halland 

Birgitta Persson, Borås CK, Sjuhärad 

Kerstin Vesterlund, Hässjö CK, Medelpad 

Franziska Gustafsson, FS, Göteborg 

Sammanträden 2010–2011 

2010 års förbundsstämma hölls på Scandic Star hotell i Lund den 23–25 april 2010. 

2010: 

AU har haft fem protokollförda sammanträden 

FS har haft sju protokollförda sammanträden och en workshop kring att skriva till media. 

Revisorer 2010–2011 

Ordinarie: Berit Bengtsson, Gunnarp-Krogsered CK, Halland 

Ulla Ekdahl, Osby-Visseltofta C-avd, Skåne 

Ersättare: Ingbritt Gustavsson, Farstorp CK, Kristianstad 

Elisabeth Bergström, Tuna nedre CK, Medelpad 

Riksorganisationen 2010-2011 

Riksorganisationen är förlagd till Stora Nygatan 4, Stockholm 

Postadress: Centerkvinnornas Riksorganisation, Box 2200, 103 15 Stockholm 

Tel: 08-617 38 00. Fax: 08-617 38 10. E-post: centerkvinnorna@centerpartiet.se 

Plusgiro 27 34 73-9. Bankgiro 866-3148 

Centerkvinnornas U-landsfond ”Världen Angår Oss”. 

Postadress: Box 2200, 103 15 Stockholm 

Tel: 08-617 38 00. Plusgiro: 25 08 84-4. 

Personal vid riksorganisationen: 

Förbundssekreterare Ewa Sangert 

Verksamhetsansvarig Ida Karlsson 

Jämställdhetspolitiskt sakkunnig Julia Färjhage 

Internationell sekreterare Karin Carlesten (t o m 2010-05-31) 

Valsamordnare Cecilia Wemming (2010-01-01–2010-10-01) 

Webb- och informationsansvarig Susanne Signahl (2010-05-01–2010-12-31) 


Valberedning 2010-2011 

Ordinarie 

Val till sektioner och andra organ 2010-2011 

Centerpartiets styrelse 

Ordinarie: Annika Qarlsson 

Ersättare: Gunilla Hjelm 

Centerpartiets förtroenderåd 


Gunilla Hjelm 


Ann-Christine Simonsson, ordf, Tranemo kommuns CK, 

Sjuhärad 

Inger Fredriksson, Stora Malm CK, Södermanland 

Eva Enqvist, Hjoggböle, Västerbotten 

Joanna Stridh, Husby Hedemora CK, Dalarna 

Anita Wiklander, Hässjö CK, Medelpad 

Ingegerd Petersson, Kalmar CK, Kalmar 

Gunnel Suu, Vallåkra CK, Malmöhus 

Ingrid Ravemyr, Klöverdam, Stockholm 

Inger Jonsson, Litsbygdens CK, Jämtland 

Centerpartiets Ungdomsförbunds förbundsstämma 


(Övriga FS-ledamöter tillfrågas för de resterande fyra platserna i samband med inbjudan till 

stämman) 

Centerpartiets Ungdomsförbunds förbundsstyrelse 

Ordinarie: Ulrika Axelsson 

Ersättare: Sirpa Åhr 

Centerstudenters förbundsstämma 


(Övriga FS-ledamöter tillfrågas vid behov) 

Centerstudenters förbundsstyrelse 

Ordinarie: Franziska Gustafsson 

Ersättare: Liselotte Andersson 

Styrelsen för stiftelsen föreningsgården MEM 

Ordinarie: Gunilla Hjelm 

Bygdegårdarnas förbundsstämma 

Gunilla Hjelm 

Studieförbundet Vuxenskolans förbundsstyrelse 

Ersättare: Maud Kvarnäng

Övrigt samarbete 

Medlemskap i: Arbetsgivaralliansen 

FN-förbundet 

Forum Syd 

Bygdegårdarnas Riksförbund 

Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva 

Studieförbundet Vuxenskolan 

Förbundets högsta utmärkelse 

Centerkvinnornas högsta utmärkelse för mångårigt och synnerligen förtjänstfullt arbete 

inom Centerkvinnorna tilldelades 2010: 

Lisbeth Lennartsson, Alböke C-avd, Öland 

Gun Drugge, Husby Hedemora CK, Dalarna 

Motiveringen till högsta utmärkelsen är att de på ett extraordinärt sätt bidragit till ett 

jämställdare samhälle och för ett mångårigt och synnerligen förtjänstfullt arbete inom 

Centerkvinnorna. 

Förbundsstämman 2010 

Den 23-25 april 2010 höll Centerkvinnorna sin årliga förbundsstämma i Lund på Scandic Star 

Hotel. På förbundsstämman deltog drygt 300 personer från norr till söder. Det var en intensiv 

förbundsstämma med valet i fokus. Stämman varade i tre dagar, varav första dagen bestod 

av sedvanliga formaliaförhandlingar i plenum och därefter beredninsgruppsförhandlingar. 

Beredningsgruppernas förslag var sedan huvudförslag vid plenumförhandlingarna av 

motioner samt propositioner. Fredag kväll avslutades med en presentation av Centerkvinnornas 

valfråga och ett trevligt mingel samt visning av Centerpartiets 100-års film. 

Lördag och söndag ägnades åt sedvanliga stämmoförhandlingar med behandling av 

motioner, det jämställdhetspolitiska programmet samt revidering av den internationella 

strategin. Förbundsstämman gästades av EU-parlamentariker Lena Ek som höll ett 

anförande om trafficking och övrigt aktuellt i Europaparlamentets arbete. 

Under lördagen gick alla 300 deltagarna ett demonstrationståg genom Lunds gator med 

lösmustascher för jämställdhetens skull. Ska det verkligen behövas en mustasch för att äga 

företag och sitta i bolagsstyrelser? Det tycker inte Centerkvinnorna och visade detta tydligt. 

Detta då det hade dagarna innan stämman kommit nya siffror på den sneda fördelningen 

mellan kvinnor respektive män i bolagsstyrelserna. Förbundsordförande Annika Qarlsson 

höll ett anförande på torget och även riksdagsledamot Johan Linander, som representerar 

Skåne, medverkade med ett anförande. På lördag kvällen genomförde vi sedan en förbundsfest 

med god mat, underhållning och glada skratt. 

Söndagen avslutades med att val av ny ledning för förbundet och deltagarna åkte hem 

laddade för att driva en valrörelse som ingen tidigare skådat. 

Jämställdhetspolitiskt arbete 

Revidering av Jämställdhetspolitiskt program 

Förbundsstyrelsen fick i uppdrag av förbundsstämman 2009 att utveckla två politiska 

områden ytterligare till förbundsstämman 2010. FS skulle prioritera området utbildning 

samt komplettera programmet med ett kapitel om infrastruktur. Förbundsstämman 

behandlade propositionerna och efter justeringar kompletterades det jämställdhetspolitiska 

programmet med, ett utvecklat kapitel 4 angående utbildning och nya punkter under medel 

för att nå målet: 


• Läromedel ska kvalitetssäkras så att de skildrar både kvinnors och mäns historia. 

• Stärka elevhälsovården i skollagen med inriktningen att med de kompetenser som 

behövs främja elevers psykiska och fysiska hälsa för att säkerställa elevers lärande. 

• Öka forskningen om, och i så fall hur, elever påverkas av att kvinnor och män finns 

i olika delar av skolverksamheten. 

• Öka forskningen om huruvida elever blir bemötta olika utifrån kön i skolan och 

hur de i så fall påverkas. 

• Verka för en jämn könsfördelning bland alla yrkeskategorier i skolan. 

Programmet kompletterades även med ett nytt kapitel (7) angående infrastruktur med målet 

att: Kvinnor och män ska ha samma möjlighet att känna sig trygga på gator och torg och ha 

likvärdig tillgång till övrig infrastruktur. 

www.jämställd.se – Centerkvinnornas feministblogg 

Under året startade Centerkvinnorna bloggen www.jämställd.se med syftet att driva jämställdhetsfrågor 

ur ett liberalt perspektiv för att höja Centerkvinnornas och Centerpartiets 

profil i frågan, skapa debatt, synas i lokalmedia och nå nya väljare. Bloggen är också ett 

verktyg för att utveckla våra idéer och skapa ett nätverk av jämställdhetsintresserade personer 

över hela landet. I början på mars hade bloggens skribenter en kick-off och det första inlägget 

skrevs på den internationella kvinnodagen den 8 mars. Ansvaret för textproduktionen ligger 

på redaktionsrådet, som under året haft följande medlemmar: Marie Wickberg, Anna-Karin 

Nyman, Karin Carlesten, Susanne Signahl och Cecilia Wemming. 

Hemsidan 

Hemsidan är en viktig kanal för att föra ut Centerkvinnornas åsikter. Det är här många 

medlemmar och potentiella medlemmar först kommer i kontakt med Centerkvinnorna. 

Under valrörelsen justerades sidan för att koppla till den grafiska profil som användes under 

valrörelsen när det till exempel gäller färg och form. Centerkvinnornas valfilm togs speciellt 

fram för att kunna presentera valfrågorna i rörlig form på hemsidan. Under året har sidan 

uppdaterats med nyheter minst tre gånger i veckan. Avdelningarnas utvärderingsenkät 

påvisar att av 180 enkätsvar så använder drygt 50 procent webbplatsen för att hämta information 

och nyheter. 

Externa aktiviteter och media 

Internationella kvinnodagen 

På internationella kvinnodagen uppmärksammade Centerkvinnorna att 2010 drevs endast 

drygt var fjärde företag i Sverige av en kvinna. Av de nya företagarna är drygt 30 procent 

kvinnor. Vi vill så klart att de ska vara fler! Regeringen satsar därför stort på kvinnors företagande. 

2007–2010 satsas 100 miljoner kronor per år för att främja kvinnors företagande. 

Målet är att minst 40 procent av alla nystartade företag ska startas av kvinnor och att företag 

som drivs av kvinnor ska växa. Vi vill uppmärksamma en kvinna som redan tagit steget och 

gjort affärer av sina idéer! Centerkvinnorna och Centerpartiet bjöd på tårta och delade ut 

ett diplom för att visa vår uppskattning till ett stort antal företagarkvinnor runt om i landet i 

samband med internationella kvinnodagen. 


Vårruset 

Under våren och försommaren genomfördes Vårruset (5 km lopp) i 17 städer från Luleå i 

norr till Malmö i söder. Vårruset är ett perfekt tillfälle för att synliggöra Centerkvinnorna 

som organisation, sprida Centerkvinnornas politiska budskap och för att göra något trevligt 

tillsammans inom avdelningen. Centerkvinnornas riksorganisation tog fram en mall med ett 

Centerkvinnobudskap som passade att trycka upp på t-shirts att ha på sig under loppet och en 

flyer som handlade om vården ur ett jämställdhetsperspektiv som erbjöds Centerkvinnorna 

lokalt. 

Årets Brytare och träff med vice statsminister, näringsminister och partiledare 

Maud Olofsson 

Den 28 maj tilldelades författaren och journalisten Karin Alfredsson Centerkvinnornas 

utmärkelse Årets Brytare vid en nationell träff för Centerkvinnorna i förstakammarsalen 

i Sveriges riksdag. 

Alfredsson prisades för sitt sätta att berätta om kvinnoförtryck i världen på ett annorlunda 

sätt. Att skriva deckare om mödradödlighet, sexualitet, prostitution, människohandel och 

abortmotstånd är ett nytt sätt att lyfta jämställdhetsproblem för en bredare publik. Genom 

böckerna väcker Karin Alfredsson tankar och funderingar kring frågor som är av allra 

största vikt för utvecklingen av ett jämställt samhälle. Karin Alfredsson bidrar till kunskapen 

om orättvisor kopplade till kön i samhället. 

Programmet fortsatte med ett inspirerande möte med Maud Olofsson som höll ett engagerat 

anförande om att vara kvinna med makt och vikten av att flera kvinnor engagerar sig i 

politiken. I samband med Maud Olofssons medverkan släpptes också valspecial av tidningen 

Hända, med Maud på omslaget. Dagen avslutades med ett samtal mellan deltagarna och 

Camilla Littorin, förbundssekreterare för Företagareförbundet kring politik och företagarfrågor. 

Arrangemanget samlade ett 50-tal deltagare från hela landet och var en mycket uppskattad 

och inspirerande dag för samtliga. 

Tjejmilen 

Tillsammans med Stockholms Centerkvinnor och Stockholms läns Centerkvinnor har 

Centerkvinnorna deltagit med ett informationstält under den nationella löpartävlingen 

Tjejmilen 2010. Valmaterial och tipsfrågor delades ut till den mångtaliga publiken som följde 

tävlingen och Centerpåsar med valmaterial delades vid målgången ut till loppets deltagare. 

Media 

Under året har Centerkvinnorna synts i media både lokalt och nationellt. Annika Qarlsson 

har, i egenskap av förbundsordförande för Centerkvinnorna, bland annat haft ett par debattartiklar 

på Politikerbloggen och flera debattunderlag som undertecknats i kombination med 

lokala företrädare för Centerkvinnorna. Under valrörelsen har riksorganisationen fokuserat 

på att erbjuda mediaunderlag till lokala företrädare. Underlag kring valfrågorna RUT, LOV 

(lagen om valfrihet) och BOP (barnomsorgspengen), trafficing och kvinnors företagande är 

några exempel på ämnen som tagits upp. Förbundsstyrelsen höll under sitt sammanträde i 

augusti en medieworkshop, under ledning av Helen Törnqvist, för att öka skrivandet och 

synligheten lokalt under valrörelsens slutskede. Centerkvinnoavdelningarna och centerkvinnodistrikten 

i landet gör en viktig insats för att vi ska synas i media. 


Informationskanal: Hända – valspecial 

Årets Hända hade temat gör frihetsvalet 2010. Upplagan låg på 70 000 exemplar. Maud 

Olofsson prydde omslaget och förutom en längre intervju med vår partiledare så är ett 

axplock från innehållet reportage om RUT-företagare, hjältinnor mitt ibland oss – kvinnor 

vars engagemang inspirerar andra och fortsätter dag efter dag och en artikel om försvarets 

livsviktiga jämställdhetsarbete. Den valutvärdering som gjorts bland centerkvinnornas avdelningar 

visar att tidningen är ett användbart valmaterial som lockar till läsning. Utvärderingen 

visar dock blandade åsikter om att vår partiledare fanns på omslaget eftersom tidningen 

då uppfattas som ett väldigt tydligt valmaterial och man tappar i viss mån möjligheten att nå 

den grupp av väljare som inte anser sig vara intresserade av partipolitik. 

Internationellt engagemang 

Internationella kommittén 

Internationella kommitténs ledamöter valdes på ett tvåårsmandat av förbundsstämman 2009. 

Syftet med den internationella kommittén är att genom kreativa möten mellan kommitténs 

ledamöter, personal (internationella sekreteraren) och representant från förbundsstyrelsen 

möjliggöra för en bredare diskussion kring Centerkvinnornas internationella politik och 

aktiviteter, öka medlemmarnas delaktighet i de internationella frågorna och bredda upptagningsområdet 

för nya idéer. Under 2010 har kommittén träffats en gång. I samband med att 

riksorganisationens internationella sekreterare slutade sin anställning på Centerkvinnorna 

under våren 2010, och att arbetet efter det fokuserats på valrörelsen, så har gruppens arbete 

legat nere. 

Vår fond Världen Angår Oss är numera öppen för ansökningar från avdelningar eller 

andra grupper av medlemmar som vill driva projekt eller anordna ett seminarium med 

internationellt tema. Information om ansökningsmöjligheter har bland annat gått ut i 

samband med avdelningarnas årsmöten. Inga ansökningar har inkommit under 2010. 

Internationella projekt 

Under året har Centerkvinnorna arbetat med insatser för att få slutrapporter kring två av 

våra internationella projekt godkända av bidragsgivaren Forum Syd. Den ena rapporten 

gäller ett nätverksprojekt där Centerkvinnorna arbetade tillsammans med Khomas Women 

in Development och Namibia Women’s Network i Namibia för att genomföra insatser med 

målet att hejda spridningen av HIV/aids. För att uppnå detta arbetade man i Katutura, 

Windhoek och Otjiwarongo med information, stärka kvinnors position, påverkansarbete. 

Den andra rapporten gäller projektet där Centerkvinnorna arbetade tillsammans med 

Khomas Women In Development i Namibia för att genomföra en insats med målet att ge 

kvinnor möjlighet att ta makten över sina egna liv. För att uppnå detta skulle man inom 

projektet tillhandahålla yrkesutbildningar, barnomsorg och stöd till personlig utveckling. 

I det första fallet gäller ett återbetalningskrav på del av projektmedel om rapporten inte 

godkänns. I det andra fallet kräver Centerkvinnorna en utbetalning av innefrusna projektmedel 

som, enligt vår mening, felaktigt inte utbetalats p.g.a. pågående diskussioner kring en 

eventuell återbetalning för första projektet ovan. 

Det finns ingenting som talar för att verksamheten inte genomförts i enlighet med den 

överenskommelse som fanns mellan Centerkvinnorna och Forum Syd. 

Erfarenheten från det här arbetet är att det är oerhört svårt för en ideell organisation att 

ansvara för ett biståndsprojekt på andra sidan jorden med de förutsättningar och krav som 

finns bland annat kring uppföljning och ekonomisk kontroll. Vår revisor skriver i sin revision 

att Centerkvinnornas egen interna kontroll är god. Efter en rad kontakter i ärendet har nu 


Forum Syd som ett första steg godkänt rapporterna och rekommenderar SIDA, som tar 

det slutgiltiga beslutet kring medel för biståndsprojekt, att göra det samma. Beslut, om 

godkännande respektive utbetalning av innestående medel, från SIDA kring slutrapporterna 

beräknas komma under våren 2011. 

Centerkvinnornas demokratiprojekt i Namibia startades 2007 och under året har samarbetet 

fortsatt. Dess syfte är att utbilda namibiska kvinnor i politik och få fler kvinnor att 

engagera sig politiskt. En grupp bestående av medlemmar från Centerkvinnorna i Stockholms 

län samt Gun Drugge från Centerkvinnorna i Dalarna har ansvar för projektets 

genomförande och har även besökt Namibia en gång under 2010. Projektet har inledningsvis 

haft vissa uppstarts problem och därför har projektets genomförande försenats. Under 2010 

har projektgruppen omformats och ett samarbetsavtal skrivits under mellan Centerkvinnorna 

och projektgruppen för projektsamarbete till och med 2011. 

Organisationsarbete 

Centralt medlemsregister och central medlemsavgiftsupptagning 

2010 är det andra året med centerrörelsens nya medlemsregister. Det omfattande arbetet 

med att uppdatera uppgifter och funktioner som påbörjades under 2009 har fortlöpt. Centerkvinnornas 

medlemsregister är idag väluppdaterat och speglar den faktiska verkligheten i 

organisationen. Medlemsregistret är ett modernt register som är anpassat till hela centerrörelsen 

och formbart inför framtiden. 

Medlemsavgiften för Centerkvinnorna fastställdes av förbundsstämman 2009 till 150 

kronor. Av de 150 kronorna togs endast 15 kronor ut i en administrationsavgift. Administrationsavgiften 

täcker de kostnader som medlemshanteringen innebär, exempelvis upptryckning 

av inbetalningskort och hela administrationsavgiften betalas oavkortat till partiet. 

Centerkvinnornas riksorganisation tar inte ut någon egen avgift från avdelningarna. 

135 kronor av medlemsavgiften fick således avdelningarna själva behålla. 

Centerkvinnornas Riksavdelning 

Riksavdelning har under året arbetat för att bli en helt självständig avdelning och kommer 

under 2011 att bli en självständig avdelning. Verksamheten i Riksavdelningen redovisas på 

riksavdelningens årsmöte, inte genom förbundets verksamhetsberättelse. Skälet är att avdelningen 

inte ekonomiskt har påverkat förbundet eller genomfört verksamhet som är kopplad 

till förbundet. 

Aktivitetspotten – verksamhetsstöd till nya avdelningsinitiativ 

Förbundsstyrelsen har avsatt en budgetpost för att kunna ge ett verksamhetsstöd till nya idéer 

i avdelningsverksamheten. Riksorganisationen har genom den så kallade aktivitetspotten 

bland annat stöttat centerkvinnoavdelningar i Medelpad och Jönköping som hållit arrangemang 

för att locka nya medlemmar under våren och nya sympatisörer under valrörelsen. 

Välkomstpaket till nya medlemmar 

Alla nya medlemmar i Centerkvinnorna får ett ”Välkommen till Centerkvinnorna”-paket 

skickat till sig när de valt att gå med i Centerkvinnorna. 

Informationspolicy 

Riksorganisationens informationspolicy, som varje år antas av förbundsstyrelsen, är ett led 

i att säkerställa informationsspridningen inom organisationen. Policyn utgår främst från 

det informationsansvar som förbundsledningen har i förhållande till organisationen. För att 


informationen inom organisationen ska flyta krävs en tvåvägskommunikation och att alla 

organisationsled känner och tar sitt ansvar. 

Informationskanaler under verksamhetsåret: 

• Webbplatsen, ett av våra främsta informationsverktyg, såväl internt som externt. 

• Tidningen Hända, en marknadsföringsprodukt vars målgrupp främst är potentiella 

medlemmar. 

• Tidningen C produceras av Centerpartiet och distribueras till alla medlemmar i 

Centerrörelsen. Förbundsstyrelsen och riksorganisationen ansvarar för att tipsa 

redaktören för Tidningen C om aktuella händelser inom Centerkvinnorna. Under 

året har Centerkvinnorna skrivit och fått publicerad en artikel per nummer som ett 

led i vår strävan att sprida vårt jämställdhetspolitiska budskap. 

• Månadsbrevet, med aktuell information har skickats ut med mail eller brev till 

avdelningsordförande. Distriktsordförande, distriktsexpeditioner samt de som anmält 

att de vill ha månadsbrevet skickas via mail. 

• Medlemsutskick 

Under augusti gick ett utskick till samtliga medlemmar i Centerkvinnorna med en 

hälsning från partiledare Maud Olofsson och förbundsordförande Annika Qarlsson 

med uppmaningen att hela centerrörelsen behövs i valspurten för att Centerpartiet ska 

nå valframgång. Huvudbudskapet var att då många bestämmer sig sent vilket parti 

de skall rösta på, var tionde så sent som på valdagen, så behöver vi prata centerpolitik 

i såväl väntade som oväntade situationer. Så ta på dig en knapp på kavajslaget, du vet 

aldrig om grannen på bussen är en osäker väljare eller inte. Bjud hem några vänner på 

kaffe med valfoldern under assietten, för kanske har du aldrig tidigare förklarat dina 

sympatier Centerpartiet ordentligt. 

• Organisationsutskicket postades till alla avdelningsordföranden i slutet av maj och 

innehöll en presentation av Centerkvinnornas valfråga och valmaterial. 

• Årsmötesutskicket skickas med post till avdelningsordföranden och avdelningskassörerna, 

för kännedom även till frivilliga distrikt samt förbundsstyrelsens ledamöter. 

• Stämmoutskicket gick till alla ombud till förbundsstämman med stämmohandlingar 

plus fakta inför stämman. 

• Nya medlemmar har fått ett medlemspaket per post från riksorganisationen med 

aktuell information och delar av Centerkvinnornas material. 

Utbildning 

Liberal feminism och makt 

Den 22-23 oktober 2010 genomförde Centerkvinnornas riksorganisation en kurs vid namn 

Liberalfeminism och makt. Det var första gången en kurs av detta slag och upplägg genomfördes 

inom Centerkvinnorna. Det fanns många inslag från Centerkvinnornas kunskapsprogram 

4 nyanser av grönt på kursen Liberal feminism och makt. 

Kursen innehöll: jämställdhetens grunder, vilka olika feminismer finns det, sakpolitiska 

områden belysta ur ett jämställdhetsperspektiv, centerkvinnornas historia och organisationskunskap. 

Utifrån deltagarnas betyg var det ett bra upplägg som förhoppningsvis kan återkommer 

under 2011. 


Coachning – sista steget i kunskapsprogrammet 4 nyanser av grönt 

(Steg 1-3 i programmet genomfördes under 2009) 

Vi hade i Centerkvinnornas plan 2010 ett uttalat mål om att hälften av personerna på valbar 

plats på listorna skulle vara kvinnor. Kunskapssatsningen som startade under 2009 var en 

satsning för att nå det målet. I sista steget i kunskapsprogrammet 4 nyanser av grönt, fick 

fyra personer i möjligheten att få personlig coachning med jämställdhetsfokus under 2010. 

Fyra personer fick tio träffar vardera med en personlig coach. Vi kan i efterhand se att 

deltagarna fick ett gott resultat av coachningen genom erbjudanden av diverse förtroendeuppdrag 

efter valet. 

Valet 

Utgångspunkten vid arbetet med att ta fram valfråga var att det skulle särskilja Centerpartiet 

från vänsterfeminismen. Det skulle utöver valfråga även stärka Centerkvinnorna och samtidigt 

bidra till att Centerpartiet skulle nå sina mål i uppdrag 2010. 

Centerkvinnorna ville komplettera Centerpartiets valfrågor med målet att göra en sammanhållen 

valrörelse och samtidigt profilera sig mot sin målgrupp. Då partiet valde att 

prioritera jobb-företagande samt miljö-klimat vilka skulle präglas av perspektiven frihet, 

säkerhet och mångfald valde Centerkvinnorna att komplettera med ett jämställdhetsspår 

som tog sin utgångspunkt i frihetsspåret och främst kopplades till jobb-företagande. 

Arbetsnamnet på valfrågan blev ”Jämställdhet är frihet och frihet är att kunna välja”. 

Inriktningen på valfrågan rörde främst kvinnors företagande inom vård och omsorg, 

välfärdsföretag. De politiska verktygen var Lagen om Valfrihet (LOV), avdraget för hushållsnära 

tjänster (RUT) och Barnomsorgspengen (BOP). Den profilfråga som drevs tydligast var 

RUT-avdraget, eftersom detta var lätt att tala om i flera olika perspektiv och väljarna visade 

mest intresse för denna fråga. 

De flesta inom Centerkvinnorna anser att de egna profilfrågorna väl kompletterade 

partiets och att de var vardagsnära och intressanta för kvinnor. Många ansåg också att dessa 

frågor inte specifikt var Centerkvinnornas, utan att de också i hög grad drevs av partiet. 

Kampanjen gick under parollen Frihetsvalet 2010 och hade en tydlig ideologisk inriktning. 

Människors fria val stod i centrum och Centerkvinnorna tog på så sätt en tydlig konflikt 

med vänsterns jämställdhetspolitik. Kampanjen byggde på devisen ”Tänk om det bara fanns 

en …”. Det var en enkel och rak kampanj som hade en humoristisk underton. Centerkvinnorna 

deltog på en rad interna konferenser och träffar inom Centerpartiet för att presentera 

våra valfrågor och valkampanj, till exempel kommundagarna, ombudsmannakonferens, 

partiets val-kick-off, toppkandidatutbildning och valkonvent. 

Valmaterial 

Centerkvinnornas mål var att skapa ett valmaterial som harmoniserade med Centerpartiets 

valfrågor samtidigt som det skulle tala sitt egna tydliga språk. Det var en kampanj med 

starka feministiska åsikter i en lättsam och enkel förpackning som byggdes runt ”tänk om det 

bara fanns en …” och de tre valfrågorna RUT, LOV och BOP. Centerkvinnornas valmaterial 

bestod av: 

• Tre olika affischer – en för varje del av valfrågan 

• Vykort – med humoristisk ton om generell valfrihet inom välfärden 

• Folder – med texter om LOV, RUT och BOP som på ett lättsamt och tydligt sätt 

kunde attrahera såväl unga som gamla intresserade av jämställdhetsfrågor. 

• Knappar – om RUT och LOV 


• Fröpåsar - då trädgårdstrenden hållit svenskarna i ett hårt grepp så tryckte vi budskap 

om valfrihet på egna fröpåsar. 

• Valfilm – till olika sociala medier. Exempelvis var filmen en mycket populär länk att 

dela på facebook och i andra sammanhang. 

Det valmaterial som användes mest var ”I love RUT”-knapparna och tidningen Hända. 

Centerkvinnornas material har använts flitigt i hela Centerrörelsen och framförallt av partiet 

såväl lokalt, regionalt som centralt. 

• Argumentationsmanual – som gav allmänna retoriska tips och grundläggande statistik 

kring jämställdhet. De tre frihetsreformerna presenterades med fakta och vad Centerkvinnorna 

tycker i frågorna och avslutades med vanliga argument och förslag på svar 

till dessa. 

Externa aktiviteter 

Maktlunch 

Centerkvinnorna bjöd under valrörelsens inledning in ett antal företagarkvinnor till en 

maktlunch på Uppsala Konsert & Kongress för att ge möjlighet till utbyte mellan kvinnor 

med politisk makt och kvinnor som har makt som företagare. Förutom sju kvinnor som 

driver företag kopplat till hälsa så kom en representant från vårdförbundet, en från Centerpartiet 

i Uppsala och Centerstudenters förbundsordförande Karin Ernlund som kandiderade 

till landstinget i Uppsala. Samtalet rörde vilka förbättringar som kan göras kopplat till 

kvinnors företagande generellt och välfärdsföretagande speciellt. Avslutningsvis fick deltagarna 

med sig en CK-påse med bland annat tidningen Hända och Centerkvinnornas valproposition. 

Det blev ett lyckat arrangemang, som gav nya insikter, kunskap och erfarenheter för samtliga. 

Aktiviteter angående RUT 

Centerkvinnorna medverkade med både personal och valmaterial på Centerpartiets externa 

möte på temat RUT utanför Åhléns city och på Stockholms Centerkvinnors valaktivitet kring 

RUT på Norrmalmstorg under valrörelsen. Speciellt för arrangemanget utanför Åhléns hade 

gemensamma (C+CK) tygkassar med I ♥ RUT tagits fram. Centerkvinnorna bemannade 

även Centerpartiets utställningsyta på Stockholms Centralstation under den så kallade RUTdagen 

31 augusti. Under dagen delade vi ut Centerkvinnornas valmaterial och Hända till 

förbipasserande resenärer. 

Almedalen 

Under Almedalsveckan kampanjade Centerkvinnorna under parollen ”Centerkvinnorna 

bröstar upp sig”. En roligt och uppseendeväckande kampanj som visade på att Centerkvinnorna 

och Centerpartiet driver liberal jämställdhetspolitik. Det var en kampanj som mottogs 

väl av både media och besökare. 

Interninformation 

Centerkvinnorna internkommunicerade i valrörelsen genom månadsbrev. Det skickades ut 

till Centerkvinnornas samtliga avdelningsordföranden varannan vecka mot slutet av valrörelsen. 

Det lades även ut på Centralen. Andra flitigt använda kanaler var centerkvinnorna.se, 

facebook och centerpartiet.net. 


Förbundsstyrelsens slutord 

”Centerkvinnorna är en feministisk organisation och ska aktivt verka för jämställdhet i 

samhället och i Centerpartiet genom att opinionsbilda och utbilda kring samhällsfrågor 

och jämställdhet. Kvinnor ska motiveras och stödjas att ta plats i samhället och inom 

Centerpartiet.” Det är syftesparagrafen i våra stadgar och det är också rubriken som genomsyrat 

arbetet det gångna året. Vi har haft tydligt fokus på att förstärka Centerkvinnornas 

jämställdhetsprofil och inte minst att lyfta fram att Centerpartiet är det självklara valet 

för liberala feminister under valrörelsen. 

Då Centerpartiet i valrörelsen valde att prioritera frågor kring jobb och företagande med 

perspektiven frihet, säkerhet och mångfald valde Centerkvinnorna att komplettera med 

ingången jämställdhet kopplat till frihetsspåret i jobb och företagande. Centerkvinnornas 

valfråga blev ”Jämställdhet är frihet och frihet är att kunna välja” och rörde främst kvinnors 

företagande inom vård & omsorg, välfärdsföretag. Under arbetet att ta fram vår valfråga 

uppfattade vi att frågan kändes väldigt stark politiskt – både ur ett jämställdhetsperspektiv 

som generellt ur ett välfärdsperspektiv men svårkommunicerad. Därför arbetade vi mycket 

med utformning av text och ton i vårt valmaterial. Resultatet blev att Centerkvinnornas 

valkampanj som helhet blev en framgång. Vi hittade en bra mix att bryta ner frågorna och 

förklara fördelarna med valfrihetsreformerna LOV, RUT och BOP både för jämställdheten 

och på det personliga planet. Vårt valmaterial fick en lättsam och humoristisk ton i text och 

form som uppskattades både internt och externt. Men då valresultatet blev långt ifrån de 

målsättningar om tio procent som partiet gick in i valrörelsen med är naturligtvis valresultatet 

2010 en stor besvikelse. 

Valresultatet ger förutom minskade politiska mandat både nationellt och lokalt också 

ekonomiska konsekvenser för vår organisation bland annat i form av minskat statsbidrag 

och mandatstöd från Centerpartiet. Partiets valanalys slår fast att Centerpartiet behöver både 

utveckla sin politik, förnya och stärka sin organisation runt om i landet och bli tydligare 

kommunikativt. Centerpartiet måste långsiktigt stärka sin väljarbas, lämna den självpåtagna 

konflikten mellan stad och land och mycket tydligare stå för en värderingsbaserad politik 

oavsett geografisk hemvist. I det arbetet har Centerkvinnorna en viktig roll då vi nu i vår 

organisering tar mer och mer plats i Centerpartiets politik och i övriga politiska församlingar. 

Centerkvinnornas egen analys av valrörelsen och kommunikationen skiljer sig inte mycket 

från Centerpartiets för i valrörelsen agerar vi gemensamt med målet att öka väljarstödet för 

partiet. Vi har ett tydligt uppdrag som organisation i vår syftesparagraf. Politikutvecklig med 

ett medborgarperspektiv, en stark organisation med flexibelt arbetssätt som tar tillvara på alla 

typer av engagemang och tydlig kommunikation är ett uppdrag vi alla måste hjälpas åt med. 

Vi är bra på valkampanj, nu behöver vi driva kampanj gemensamt fram till valet 2014! 

Stockholm 2011-03-24 Centerkvinnornas förbundsstyrelse 


ilaga till verksamhetsberättelsen 

Beslutsuppföljning från 

förbundsstämman 2010 

Motion 1 angående att föra fram skolpolitik i Centerpartiet 

Beslöts 

att bifalla motionen 

att Centerpartiet aktivt för fram skol- och utbildningspolitik i sin politik 

att motionen skickas vidare till Centerpartiets riksdagsgrupp 

Åtgärd 

Motionen är skickad till Centerpartiets ledamot i aktuellt utskott. Ingen ytterligare åtgärd. 

Motion 2 angående kvinnors utveckling 

Beslöts 


att Centerkvinnornas förbundsstämma uppmanar Centerpartiet att inför 

valet 2010 producera ett kvalificerat skolpolitiskt program 


Åtgärd 


Motion 7 angående ansvar för säker telekommunikation även på landsbygden 

Beslöts 

att anse motionen besvarad 


Åtgärd 


Svar från Anders Åkesson i trafikutskottet: 

Målet för Centerpartiets IT-politik är att Sverige ska vara ett hållbart informationssamhälle 

där alla ska ha tillgång till snabba och effektiva elektroniska kommunikationer. Staten har 

ett ansvar för att främja tillgången till elektroniska kommunikationer i områden där de 

kommersiella krafterna inte räcker till. 

Just nu sker förändringar i det fasta telenätet där dagens analoga teleteknik på sikt 

kommer att upphöra. Anledningen till det pågående teknikskiftet är att underhållsbehovet 

av dagens fasta telenät med små stationer och långa stolplinjer är stort samt att kopparnätet 

inte mäter sig med dagens kostnadseffektivare och snabbare teknik. Kunder som är anslutna 

till de minsta stationerna och de längsta stolplinjerna i glest befolkade områden kommer inte 

att kunna få bredband via det fasta telenätet, därför bl.a. behövs trådlösa kommunikationer. 

Det är inte ekonomiskt realistiskt att underhålla eller investera i samtliga dessa små 

stationer/långa stolplinjer och därmed driva dubbla infrastrukturer. 

Abonnenter som riskerar att bli av med sin fasta telefoni på grund av att olika radiolänklösningar 

eller fasta förbindelser inte längre finns tillgängliga ska garanteras alternativa 

lösningar för fortsatt tillgång till telefonimöjligheter. De allra flesta erbjuds telefoni av någon 


kommersiell operatör ofta via trådlösa nät, men det finns också hushåll som blir helt utan 

telefoni. Då måste staten, via Post- och telestyrelsen (PTS), träda in och ta sitt ansvar för att ge 

alla medborgare och företag tillgång till telefoni. I vissa fall kan satellit teknik bli nödvändig 

då ingen annan teknik fungerar på grund av lokala förhållanden. TeliaSonera, som via sitt 

helägda infrastrukturbolag Skanova äger och förvaltar kopparnätet, ska inte klippa någon 

kund innan en ersättningslösning finns på plats. 

Det är viktigt att företag och hushåll i hela landet kan ta del av den tekniska utvecklingen 

som innebär att allt fler tjänster i samhället blir digitala, både vad gäller tillgänglighet och 

hastighet. Regeringen ska ta sitt ansvar och garantera att det finns tillgång till en Internetanslutning 

som gör det möjligt att nå Internet på ett funktionellt och säkert sätt. Vad 

Centerpartiet gör i regeringen är att kraftfullt agera för att minst 90 procent av alla hushåll 

ska ha tillgång till bredbandsuppkoppling om minst 100 Mbit/s senast 2020. Detta finns som 

tydligt och ett mycket realistiskt mål i regeringens Bredbandsstrategi. Under 2011 kommer 

regeringen bland annat att uppgradera nivån för ett funktionellt tillträde till Internet, inom 

den samhällsomfattande tjänsten, till 1 Mbit/s. Inom fem år räknar vi med att 40 procent ska 

ha en uppkoppling på 100 Mbit/s. 

Fungerande telefonförbindelse ska finnas i hela landet och det är oacceptabelt för Centerpartiet 

när så inte är fallet. Ytterst faller ansvaret på regeringen som följer utvecklingen noga 

via Post- och telestyrelsen vars viktiga uppdrag bland annat är att garantera fungerande 

telefoni och uppkoppling i hela landet. 

Motion 10 angående garantipension 

Beslöts 


att Centerkvinnorna aktivt driver frågan om en höjd grundpension (garantipension) 

i Alliansregeringen för att snarats få till en höjning av pensionen enligt intentionerna 

i ovanstående motionstext 

att sända motionen vidare till riksdagsgruppen 

Åtgärd 

Motionen är skickad till Centerpartiets ledamot i aktuellt utskott. Skrivningen ”Garantipensionerna 

ska höjas” finns också i Centerkvinnornas jämställdhetspolitiska program 

under kapitel 2.2 Privatekonomi. Ingen ytterligare åtgärd. 

Svar från Solveig Zander i socialutskottet: 

Motionen om garantipensionens nivå påvisar ett av flera bevis för att kvinnors inkomster är 

lägre än männens. Det är fler kvinnor än män som av förklarliga skäl erhåller garantipension. 

Centerpartiet driver nu som alltid att de som har de lägsta pensionerna ska få höjd pension. 

Resultatet av detta är att de skattelättnader som gjorts under 2009 och 2010 har inneburit 

en ökad inkomst på mellan 4 500 kr och 5 000 kr per år Slutsumman är beroende av vilken 

kommunalskatt som föreligger. Beklagligt är att levnadsomkostnader för mat och hyra också 

har ökat. 

Gränsen för bostadstillägg har höjts och förbehållsbeloppet är höjt. I det sammanhanget 

styr också kommunen och vad slutsumman hamnar är beroende av vilka taxor och avgifter 

kommunen har. Centern kommer att fortsätta kampen för att höja garantipensionen. 

Överenskommelsen i alliansregeringen är också att det ska bli möjligt så fort landets ekonomi 

tillåter. Nu gör vi vad vi kan i budgetdiskussionen så att en sänkning av skatten 2012 ska 

tillfalla garantipensionärerna. 


Motion 12 angående individuell föräldraförsäkring 

Beslöts 

att avslå motionen 

att bifalla Solveig Zanders tilläggsyrkande att uppdra åt förbundsstyrelsen att ta fram 

ett förslag till en förändring av hela föräldraförsäkringen 

Åtgärd 

En arbetsgrupp på fem personer är tillsatt med följande uppdragsbeskrivning: 

Ge förslag på övergripande riktlinjer för de bidrags- och försäkringssystem som är kopplade 

till barn och föräldraskap (såsom havandeskapspenning, barnbidrag och föräldrapenning) 

med utgångspunkten att främja Centerkvinnornas mål att kvinnor och män i lika stor 

utsträckning ska ses som och behandlas som föräldrar. 

Utformningen ske ge utrymme för delat ansvar mellan vårdnadshavarna under barnens 

hela uppväxt där föräldrarna ges lika möjlighet att kombinera arbete och familj på ett bra 

sätt. Utformningen ska även inkludera utjämning av de livslånga ekonomiska konsekvenserna 

av försäkringarna för samtliga vårdnadshavare. Gruppen ska redovisa sitt arbete till 

förbundsstyrelsen senast i december 2011, för att FS sedan ska kunna lägga en proposition till 

förbundsstämman 2012. 

Motion 16 angående förenklat regelsystem för ungdomar som går på A-kassa 

men gör avbrott för arbete 

Beslöts 


att man ser över regelverket så att det blir enklare och kan känna mer motiverat att 

växla mellan arbete och A-kassa 


Åtgärd 


Motion 19 angående ökat svenskt deltagande i internationella insatser 

Beslöts 


att bifalla den andra att satsen enligt beredningsgruppens förslag att Sverige strävar 

efter en jämn könsfördelning bland FN personal 

Åtgärd 

Följande skrivning är införd i det jämställdhetspolitiska programmet under rubriken 

6.4 Konflikter, under medel: – Sverige strävar efter en jämn könsfördelning bland 

FN-personalen. 

Motion 35 angående ny analys av jämställdhetsfrågan 

Beslöts 

att bifalla motionen, enligt Lena Reyier Ingmans ändringsförslag: 

att Centerkvinnorna fortsätter ett reformarbete avseende jämställdhetsfrågan för att 

ta fram en ny form av jämställdhetspolitisk som omfattar, och involverar båda könen, 

genom att tillsätta dels lokala idéarbetsgrupper dels en central idéarbetsgrupp som 

arbetar med frågan under verksamhetsåret 2010-2011 

Åtgärd 

Förbundsstyrelsen bedömer att beslutet om lokala idéarbetsgrupper är ett uppdrag som 

riktas till avdelningarna. Övrig åtgärd för att genomföra beslutet är att FS ger avdelningarna 


möjlighet att vara med och påverka vilka jämställdhetspolitiska områden vi ska prioritera i 

Riktlinjerna för plan 2014 genom en remiss till samtliga avdelningar. Utifrån avdelningarnas 

svar kommer förbundsstyrelsen sedan att lägga fram ett förslag på Riktlinjer för plan 2014 till 

förbundsstämman. 

Motion 36 angående återinförande av distrikts i stadgarna 

Beslöts 

att bifalla beredningsgruppens förslag att bifalla andemeningen i motionen 

att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att fortsätta utreda frågan om en bättre organisation 

i samklang till övriga centerpartiorganisationer 

Motion 37 angående att harmonisera Centerkvinnornas stadgar med Centerpartiets 

Beslöts 

att bifalla andemeningen i motionen 

att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att fortsätta utreda frågan om en bättre organisation 

i samklang till övriga centerpartiorganisationer 

Åtgärd 

Gäller motion 36 och 37. 

En arbetsgrupp på fem personer är tillsatt med följande uppdragsbeskrivning: 

Centerkvinnornas stadgar och arbetsordning är framtagna med utgångspunkt att de ska 

fungera tillsammans med Centerpartiets organisering. Respektive stadgar ska fungera 

tillsammans med varandra samtidigt som Centerkvinnorna ska fungera som en fristående 

organisation. Partiet inleder nu ett arbete, inför partistämman 2011, att ta fram förslag på 

stadgejustering. 

En arbetsgrupp tillsätts med representanter som följer partiets stadgearbete och utifrån 

det arbetet ta fram förslag på eventuella konsekvensändringar av Centerkvinnornas stadgar. 

Gruppen har uppdraget att tillsammans med riksorganisationen undersöka behovet av 

eventuella övriga stadgejusteringar bland avdelningarna och den frivilliga distriktsnivån. 

Gruppens uppgift är att till Centerkvinnornas förbundsstämma 2011 komma med en 

första avstämning av processen. Partistämmans beslut kring stadgejustering tas under hösten 

2011 och våra konsekvensändringar bör komma efter partistämmans beslut. Gruppen redovisar 

sitt arbete till förbundsstyrelsen senast i december 2011, för att FS sedan ska kunna lägga 

en proposition till förbundsstämman 2012. 

Motion 39 angående ekonomiska förutsättningar för avdelningarnas ombud 

vid deltagande i förbundsstämman 

Beslöts 


att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att arbeta vidare med frågan så att ojämlikhet 

inte uppstår mellan centerorganisationerna 

Motion 40 angående jämställdhet 

Beslöts 


att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att arbeta vidare med frågan så att ojämlikhet 

inte uppstår mellan centerorganisationerna 


Åtgärd 

Gäller motion 39 och 40. 

Centerpartiet ger ett årligt ekonomiskt stöd till Centerkvinnornas verksamhet. Centerkvinnornas 

förbundsstämma kostar mellan 1–1,5 miljoner kronor. Det är den enskilt största 

budgetposten, frånsett kostnaden för anställda på riksorganisationen. Därmed satsar Centerkvinnorna 

en stor del av den totala budgeten på att deltagaravgiften för ombuden ska vara 

så låg som möjligt. Vi har vid flertalet tillfällen påtalat för Centerpartiet att det är ojämna 

förhållanden för stämmoombuden till CK respektive till partistämman och att det borde vara 

samma förutsättningar att kunna delta på stämmor. Svaret i dessa diskussioner är att det är 

upp till Centerkvinnorna att fördela stödet från partiet på bästa sätt. När det gäller traktamente 

och eventuell annan ersättning till ombud som åker på partistämman eller förbundsstämman 

för Centerkvinnornas är detta upp till respektive krets, avdelning eller distrikt att 

ersätta. Det är inget som partiet centralt står för. 

Motion 41 angående att traditioner är viktiga att bevara 

Beslöts 

att bifalla andemeningen i motionen 

att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att utforma öppningen av stämman mera högtidligt 

Åtgärd 

Förbundsstyrelsen har tagit till sig beslutet om en mer högtidlig öppning av förbundsstämma 

och kommer att arbeta med detta inför kommande stämmor, med start vid stämman 2011. 

Motion 21 angående försörjningskrav vid anhöriginvandring 

Beslöts 

att bifalla motionens första att- sats 

att försörjningskravet vid anhörighetsinvandring ska slopas 

Åtgärd 


Motion 22 angående att erkänna Västsahara 

Beslöts 


att Centerkvinnorna som förbund verkar för att Sverige ska erkänna Västsahara som 

en egen nation 

Åtgärd 


Motion 23 angående att erkänna folkmordet på syrianer, assyrier, kaldéer, pontier, 

greker och armenier under det Turkiska Ottomanska riket 1915-1923 

Beslöts 


att bifalla Maria Bunyemens tilläggsyrkande 

att Centerkvinnorna ska verka för att Sveriges regering arbetar i enlighet med 

Sveriges riksdags beslut 

Åtgärd 









25/3 

4/4 


Fonden Världen Angår Oss 

Förvaltningsberättelse 

Centerkvinnornas U-landsfond bildades som en del av Centerkvinnornas verksamhet 1968. 

Fonden Världen Angår Oss utgörs av medel insamlade av förbundets medlemmar för förbundets 

biståndsprojekt. Syftet med verksamheten är en värld utan krig, en bra miljö ur ett 

globalt perspektiv, solidaritet mellan världens folk, kvinnors och barns förbättrade situation 

samt utbyte av kultur och erfarenheter över gränserna. Fondens statuter tillåter att medlen, 

om de inte utnyttjas för det specifika projekt de insamlats till, används för liknande ändamål 

i andra projekt. Beslut i dessa fall fattas av arbetsutskottet. 

Verksamhet 2010 

Vår fond Världen Angår Oss är öppen för ansökningar från Centerkvinnoavdelningar eller 

andra grupper av medlemmar som vill driva projekt eller anordna ett seminarium med 

internationellt tema. Information om ansökningsmöjligheter har bland annat gått ut till 

samtliga avdelningar i samband med avdelningarnas årsmöten. Inga ansökningar har 

inkommit under 2010. 

Under året har Centerkvinnorna arbetet med insatser för att få slutrapporter kring två av 

våra internationella biståndsprojekt godkända av bidragsgivaren Forum Syd. I det ena fallet 

finns ett återbetalningskrav på del av projektmedel om rapporten inte godkänns. I det andra 

fallet kräver Centerkvinnorna en utbetalning av innefrusna projektmedel som, enligt vår mening, 

felaktigt inte utbetalats på grund av pågående diskussioner kring en eventuell återbetalning för 

projektet ovan. Det finns ingenting som talar för att verksamheten inte genomförts i enlighet 

med den överenskommelse som funnits mellan Centerkvinnorna och Forum Syd. 

Erfarenheten från det här arbetet är att det är oerhört svårt för en ideell organisation att 

ansvara för ett biståndsprojekt på andra sidan jorden med de förutsättningar och krav som 

finns bland annat kring uppföljning och ekonomisk kontroll. Vår revisor skriver i sin revision 

att Centerkvinnornas egen interna kontroll är god. Efter en rad kontakter i ärendet har nu 

Forum Syd som ett första steg godkänt rapporterna och rekommenderar SIDA, som tar 

det slutgiltiga beslutet kring medel för biståndsprojekt, att göra det samma. Beslut, om 

godkännande respektive utbetalning av innestående medel, från SIDA kring slutrapporterna 

beräknas komma under våren 2011. 

Förklaring till not 3 i bokslutet angående den skuld (upplupna kostnader) som fonden har till 

Centerkvinnorna på 392 932 kr 

Kostnader i samband med resor till projekten och projektens administrationsavgift regleras i 

efterhand från fonden. Skulden har funnits med i bokslutet men den praktiska överföringen 

av pengar har inte gjorts under perioden 2005-2010. 

2005: Kostnader för gäster från Namibia och administrationskostnader för Namibia 

projektet på cirka 66 000 kr totalt. 

2006: Kostnader för projekt resor till Namibia på cirka 84 000 kr totalt. 

2007: Kostnader för projekt resor till Burkina Faso och administrationskostnader kring 

Burkina Faso projektet på cirka 132 000 kr totalt. 

2008: Kostnader för projekt resor till Namibia och Burkina Faso samt administrationskostnader 

kring respektive projekt på cirka 52 000 kr totalt. 

2009: Kostnader för projekt resa till Burkina Faso på cirka 50 000 kr totalt. 

2010: Kostnader för revision av fonden VAO på cirka 14 000 kr totalt. 



Org nr 802001-9736 

2010-01-01–2010-12-31 

Årsbokslut för räkenskapsåret 2010 

RESULTATRÄKNING 2010-12-31 2009-12-31 

Not 

Intäkter 

Insamlade medel 12 600 24 466 

Ränteintäkter 1 208 2 453 

Övriga intäkter 35 000 200 

48 808 27 119 

Kostnader 

Förvaltningskostnader 1 -38 396 -125 383 

-38 396 -125 383 

Årets resultat 10 412 -98 26 

BALANSRÄKNING 2010-12-31 2009-12-31 

Omsättningstillgångar 

Övriga fordringar 40 000 40 237 

Kassa och bank 939 637 939 582 

Summa omsättningstillgångar 979 637 979 819 

Eget kapital och skulder 

Eget kapital 

Eget kapital 650 522 748 787 

Årets resultat 10 412 -98 264 

Avsättning till projekt -30 609 -30 609 

630 325 619 914 

Avsättningar 

Avsättningar projekt 2 -43 620 -54 277 

-43 620 -54 277 

Kortfristiga skulder 

Övriga skulder 3 392 932 414 182 

392 932 414 182 

Summa eget kapital och skulder 979 637 979 819 

Ställda säkerheter Inga Inga 

Ansvarsförbindelser Inga Inga 



Org nr 802001-9736 

REDOVISNINGSPRINCIPER OCH NOTER 

Föreningen är från och med 2001 bokföringsskyldig enligt bokföringslagen. 

Bokslutet har därför upprättats enligt nämnda lag och enligt Bokföringsnämndens allmänna råd. 

Världen Angår Oss har inte haft någon anställd. 

2010-01-01 2009-01-01 

Not 1 Förvaltningskostnader 2010-12-31 2009-12-31 

Revison 25 625 60 539 

Resa Burkina Faso 0 30 933 

Övriga kostnader Burkina Faso 0 30 491 

Övriga förvaltningskostnader 12 771 3 420 

38 396 125 383 

Not 2 Avsättningar projekt 

Gamla projekt 0 149 939 

Gamla projekt 0 -77 510 

Projekt 200502130 -152 971 -152 971 

Projekt 200602755 53 279 53 279 

Projekt 200603048 0 -81 175 

Projekt 200502043 0 -1 911 

Projekt 300004940 56 072 56 072 

Summa projekt -43 620 -54 277 

Projekt 200502130 Katutura 

start 2005-01-01--2007-12-31 

Överfört från föregående år -152 971 -146 960 

Insamlade medel 0 0 

Projektanslag 0 0 

Utbet projektmedel till projektland 0 -6 011 

-152 971 -152 971 

Projekt 200602755 Hiv/Aids 

start 2006-01-01--2006-12-31 

Överfört från föregående år 53 279 110 654 



Återbet till Forum Syd 0 -51 446 

53 279 53 279 


2010-01-01 2009-01-01 

Projekt 200603048 Landsbygdsutveckling 

start 2006-01-01--2006-12-31 

Överfört från föregående år 0 -17 868 



Återbet till Forum Syd 0 -59 139 

0 -81 175 

Projekt 200502043 Burkina Faso 

start 2005-01-01--2008-12-31 

Överfört från föregående år 0 -1 911 


Insamlade medel 0 0 

Utbet projektmedel till projektland 0 0 

0 -1 911 

Projekt 300004940 Burkina Faso 

start 2009-01-01--2009-12-31 

Överfört från föregående år 56 072 

Projektanslag 0 100 000 


56 072 56 072 

Not 3 Övriga skulder 

Avräkning Centerkvinnorna 0 379 182 

Avsatta medel för projekt i Dalarna 0 35 000 

Upplupna kostn till Centerkvinnorna 392 932 0 

392 932 414 182 



Org nr 802001-9736 

25/3 


4/4

Riktlinjer för valkommittén 


att fastställa förslaget till riktlinjer för val av valkommitté 

Bakgrund 

På förbundsstämman skall en valberedning väljas. Sammansättningen av valberedningen 

har betydelse för sammansättningen av förbundsstyrelsen i och med att det är valberedningen 

som lägger förslag på förbundsstyrelse. Det är därför viktigt med kriterier för en valberednings 

sammansättning. 

Tillsättande av valkommitté 

Vid stämmans inledningsskede skall en valkommitté utses. Det är stämmans deltagare/ 

ombud som ger förslag på valkommitté. Kommittén skall bestå av fem personer, varav en 

är sammankallande. Personerna skall ha goda kontakter inom förbundet och själva inte vara 

intresserade av att sitta i förbundsstyrelsen eller valberedningen. 

Uppdrag till valkommitté 

Kommitténs uppdrag är att ta fram ett förslag på valberedning inför nästkommande år. 

Valberedningen skall bestå av en ordförande samt åtta ledamöter som väljs på ett år. 

Förbundsstämman utser en av ledamöterna i valberedningen till ordförande. 

Kriterier för valberedningens sammansättning 

Grundläggande för en bra sammansättning av ledamöter till en väl fungerande valberedning 

för Centerkvinnorna är att samtliga ledamöter har: 

• God kunskap om Centerkvinnornas uppdrag och framtidsstrategier 

• Kunskap om Centerkvinnornas organisation och förnyelsearbete 

• Brett nätverk inom och utanför Centerkvinnorna 

• Vågar och känner mandatet att förändra och har ett stort engagemang 

i valberedningsfrågor 

• Har integritet och kan bibehålla tystnadsplikten 

Tillsammans representerar ledamöterna: 

• Ett omfattande kontaktnät i olika delar av det geografiska upptagningsområdet 

• Olika åldersgrupper 

• Olika etnisk bakgrund 

Valberedningen skall vara väl förtrogen med: 

• Centerkvinnornas stadgar 

• Förbundets politiska ståndpunkt 

• Gällande verksamhetsplan för förbundet 


Riktlinjer för valberedning 


att fastställa förslaget till riktlinjer för valberedningens uppdrag 

Bakgrund 

Dessa riktlinjer ligger till grund för valberedningens arbete på förbundsnivå. 

Riktlinjerna ska antas och vid behov revideras av förbundsstämman. 

Valberedningens mandat 

Alla ledamöter är valda på eget mandat och kan inte från något håll tvingas från att ha 

en viss åsikt. Valberedningen ska dock spegla medlemskåren. Ledamöterna i valberedningen 

bör själva inte ha intresse av att kandidera till styrelsen. 

Valberedningens uppgift 

Valberedningens uppgift är att: 

• Utlysa möjligheten för Centerkvinnornas medlemmar att nominera kandidater till: 

förbundsstyrelsen 

• Föreslå antal ledamöter i förbundsstyrelsen 

• Föreslå personer till förbundsstyrelse, samt andra interna uppdrag 

• Föreslå presidium för nästkommande förbundsstämma. Det gäller mötesordföranden, 

föredragande sekreterare samt protokollssekreterare 

• Föreslå nivå på arvoden och andra ersättningar 

Tidplanering 

Medlemmarna i Centerkvinnorna ska i god tid känna till nomineringstider samt andra 

hållpunkter för valberedningens arbete. 

Behovsanalys 

I styrelsen finns behov av olika personer, kompetenser etc. beroende på vilka utmaningar 

styrelsen står inför, vilket valberedningen har kartlagt under förberedelserna. 

Fundera över: 

• Vad är bra för organisationen i dag och inför framtiden? 

• Vilka kompetenser kommer att behövas framöver? 

• Hur gör vi för att förnya och förbättra Centerkvinnorna? 

Det är viktigt med en balans mellan nya och omvalda ledamöter. Det är också viktigt att 

se till att uppdrag sprids och att fler får möjlighet att vara aktiva och bidra inom Centerkvinnorna. 


Kandidater 

Valberedningen ska granska och kartlägga kompetensen inom nuvarande styrelse, vilket 

med fördel kan göras genom intervjuer med berörda parter så att det framkommer vilka 

ledamöter som ställer upp till omval och inte. Utifrån denna kunskap kan valberedningen 

arbeta vidare på vilka kompetenser som saknas och vad styrelsen kan behöva. 

Valberedningen skall öppna upp för nominering av kandidater från medlemmar, avdelningar 

samt den frivilliga distriktsnivån. Den ska granska och kartlägga nomineringarna 

och föreslå en sammansättning som är den bästa för Centerkvinnorna. Förslag på ny styrelse 

skall vara ute i god tid innan förbundsstämman. 

Samtliga inkomna nomineringar till förbundsstyrelsen ska redovisas för förbundsstämman 

i samband med att valberedningen presenterar sitt förslag. 



Verksamhetsriktlinjer 

(Plan 2014) 

Enligt Centerkvinnornas stadgar ska förbundsstämman fastställa verksamhetsriktlinjer. 

Förbundsstyrelsen föreslår att de Riktlinjer för Plan 2014 som föreligger förbundsstämman 

ska utgöra verksamhetsriktlinjerna. Förbundsstyrelsen får i uppdrag att utifrån riktlinjerna 

utveckla en tydlig plan med mätbara mål. Riktlinjerna rör tre områden: organisation, politik 

och kommunikation. 

Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta: 

att anta Riktlinjer för Plan 2014 

att förbundsstyrelsen utifrån Riktlinjer för Plan 2014 utvecklar en tydlig plan med 

mätbara mål för arbetet under mandatperioden med fokus på en framgångsrik 

valrörelse för Centerkvinnorna och Centerpartiet 2014 


Riktlinjer för Plan 2014 

Detta är riktlinjer för hur Centerkvinnorna ska säkra positionen som Sveriges största och 

främsta kvinnoförbund. Riktlinjerna rör tre områden: organisation, politik och kommunikation. 

Utifrån riktlinjerna kommer förbundsstyrelsen att utarbeta Plan 2014 – en verksamhetsplan 

för den innevarande mandatperioden med siktet inställt på en framgångsrik valrörelse 

för Centerkvinnorna och Centerpartiet 2014. 

Mål 

Vårt mål är ett samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar har samma grundförutsättningar 

att förverkliga sig själva och sina drömmar. (§1 Centerkvinnornas stadgar) 

Syfte 

Centerkvinnorna är en feministisk organisation och ska aktivt verka för jämställdhet i 

samhället och i Centerpartiet genom att opinionsbilda och utbilda kring samhällsfrågor och 

jämställdhet. Kvinnor ska motiveras och stödjas att ta plats i samhället och inom Centerpartiet. 

(§2 Centerkvinnornas stadgar) 

Organisation 

Centerkvinnorna är Sveriges största politiska kvinnoförbund – en position vi ska behålla. 

Här följer våra organisatoriska prioriteringar till och med år 2014. 

Organisatorisk grundval 

Centerkvinnorna ska vara spännande och intressanta. Vi ska ha kunniga och politiskt 

engagerande medlemmar som har roligt i vår organisation. Vi ska skapa ett mervärde för 

medlemmen och organisationen ska präglas av öppenhet och nyskapande. 

Mervärde 

Som medlem i Centerkvinnorna har du idag samma rättigheter i Centerpartiet som en 

medlem i Centerpartiet. Det omvända gäller dock inte – en medlem i Centerpartiet har inte 

motsvarande rättigheter i Centerkvinnorna. Vi ska vara tydliga med att det innebär ett 

mervärde att vara medlem i Centerkvinnorna. Mervärdet skapar vi genom: 

• En omfattande utbildningssatsning med hög kvalitét. 

• Kunskap och insikt i jämställdhetspolitik 

• Sveriges största politiska mötesplats för kvinnor – Centerkvinnornas förbundsstämma 

Verktyg för att påverka 

Genom Centerkvinnorna har vi som medlemmar chans att påverka Sveriges makthavare. 

Centerkvinnorna ska ses som ett självklart verktyg för de som vill göra Sverige jämställt och 

för att få politiskt inflytande. 

Fler kvinnor på maktpositioner 

Centerkvinnorna ska vara en självklar rekryteringsgrund för att fler kvinnor ska inta 

maktpositioner. Våra medlemmar får redskapen för att ta makt genom förebilder, nätverk 

och en utbildningssatsning med hög kvalité. 


Politik 


att förverkliga sig själva och sina drömmar. För att det ska bli verklighet behöver 

vi bedriva en intresseväckande och nytänkande politik. Här följer våra politiska inriktningar 

och prioriteringar till och med år 2014. 

Politisk grundval 

Vår politik ska ha tydligt jämställdhetsfokus. Den ska vara nytänkande och utgå från att 

jämställdhet är en vinst för både kvinnor och män. Vi ska vara utmanande och trovärdiga. 

Prioriterade politiska områden 1 

• Jämställd vård 

• Jämställda löner 

• Våld i nära relationer 

Reservation från Karin Ånöstam och Ann Hörnebrant Sturesson till förmån för 

att de prioriterade politiska områdena ska vara: 

• Jämställd vård 

• Jämställda löner 

• Jämställd skola 

Politisk paroll 

Centerkvinnorna är liberala feminister som vet att det ojämställda samhället begränsar 

var och ens frihet. För oss är feminismen inte bara kvinnors kamp för jämställdhet utan 

alla människors kamp för friheten att vara den man är. 

1 Inför antagandet av Riktlinjerna för Plan 2014 skickades en remiss ut till Centerkvinnornas samtliga 

avdelningar. Vi har fått in 148 svar vilket innebär en svarsfrekvens på 29 %. Avdelningarna fick prioritera 

fyra av tio jämställdhetspolitiska områden. Så här prioriterade avdelningarna: 

Område Antal Procent 

Jämställd vård 128 86 % 

Jämställda löner 119 80 % 

Jämställd skola 91 61 % 

Våld i nära relationer 77 52 % 

Trafficking och prostitution 50 34 % 

Jämställd arbetsmarknad 43 29 % 

Sexualiserat våld 33 22 % 

Lika mycket makt 19 13 % 

Jämställt företagande 8 5 % 

Öppet alternativ 8 5 % 

Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) 

De som angett ett öppet alternativ har svarat: 

5 3 % 

• Bra grund – glädjen att äta mat 

• Tandvård 

• Makten ska ligga hos den person som är mest lämpad, man eller kvinna 

• Landsbygd kontra stad 

• Jämställd service landsbygd-tätort 

• Dödstraff för pedofiler 

• Tvingande delning av pensionsinbetalning vid barnledighet 

• Jämställda löner och skatter 


Verktyg 

Centerkvinnornas jämställdhetspolitiska program är utgångspunkten för våra politiska 

ställningstaganden. Det förnyas och uppdateras årligen av Centerkvinnornas förbundsstämma. 

Vi påverkar samhället dels genom att påverka Centerpartiet internt och dels 

genom att opinionsbilda externt. 

Kommunikation 

Syns man inte så finns man inte – ett slitet men vedertaget motto. Centerkvinnorna måste 

synas och märkas för att intressera fler sympatisörer, nya medlemmar och för att påverka 

samhället i jämställd riktning. 

Kommunikativ grundval 

Vår kommunikation ska vara rak, ärlig och vass. Vi ska utgå från kvinnors erfarenheter och 

perspektiv och beröra med vår kommunikation. Vi ska förmedla stolthet, övertygelse och 

gemenskap. 

Internkommunikation 

Våra medlemmar ska vara uppdaterade på vad som händer inom jämställdhetspolitiken och 

organisationen. Vår internkommunikation ska präglas av lyssnande, respekt och tvåvägskommunikation. 

Externkommunikation 

Vi ska ta plats i den offentliga debatten och synas både i traditionella och sociala medier. 

Vi ska tydligt kommunicera jämställdhetsaspekten i olika politiska frågor. Vi ska förmedla 

en ny bild av politik – politik i ny förpackning. Våra företrädare ska vara pålästa, kunniga 

och förmedla engagemang bland annat genom utåtriktade aktiviteter av olika slag. Centerkvinnorna 

ska vara i hetluften och det självklara valet i den liberala feministiska debatten. 


ilaga till riktlinjer för plan 2014 

Presentation av de tio 

jämställdhetspolitiska 

områdena 

1 • Jämställd arbetsmarknad 

I denna kategori vill vi belysa ojämställdheten på arbetsmarkanden och lyfta fram våra 

lösningar för att göra den jämställd. Nedan hittar du några exempel på strukturer som 

råder på arbetsmarkanden vilka leder till ojämställdhet. 

• Hälften av alla kvinnor som jobbar gör det inom offentlig sektor. 

• Kvinnor tar ut 78 procent av föräldraförsäkringen. 

• 34 procent av kvinnorna men endast 11 procent av männen jobbar deltid. 

• Den totala sysselsättningsgraden för kvinnor inom EU uppgick 2009 till 58,6 procent. 

Den totala sysselsättningsgraden för män var 70,7 procent. 

2 • Jämställda löner 

I denna kategori vill vi belysa ojämställda löner och den ojämna fördelningen av förmögenhet 

samt lyfta fram våra lösningar för att skapa jämställda löner, en jämställd lönebildning och 

jämställd kapitalfördelning. Nedan hittar du några exempel på ojämställda löner och 

ojämställd kapitalfördelning. 

• Den osakliga löneskillnaden mellan kvinnor och män uppgick 2008 till 8 procent, 

till kvinnornas nackdel. 

• Det lönar sig sämre för kvinnor att utbilda sig än vad det gör för män, ändå utbildar 

sig kvinnor i större utsträckning än män. 

• Endast var femte höginkomsttagare i Sverige är kvinna. 

• Kvinnor arbetar lika mycket betalt som obetalt medan män arbetar dubbelt så 

mycket betalt som obetalt. 

• Kvinnors snittpension 2008 var 146 100 kronor. För män var snittpensionen 212 400 

kronor. 

3 • Lika mycket makt 

I denna kategori vill vi belysa den ojämna fördelningen av makt och lyfta fram våra lösningar 

för att få en jämn maktfördelning. Nedan hittar du några exempel på den ojämna maktfördelningen. 

• 4 procent av styrelseordförandena och 3 procent av VD:arna i börsnoterade företag 

är kvinnor. 


• 33 procent av vård- och omsorgsaktiebolagen har en kvinna som vd. 

• 31 procent av ordförandena på kommunala förtroendeuppdrag är kvinnor. 

• Endast 18 nationella parlament i världen har över 30 procent kvinnor. 

• 31 procent av ledamöterna i Europaparlamentet är kvinnor. 

• 3 av de 27 regeringscheferna i EU är kvinnor. 

4 • Jämställt företagande 

I denna kategori vill vi belysa vikten av kvinnors företagande och våra lösningar för att öka 

kvinnors företagande och få ett mer jämställt företagande. Nedan hittar du några exempel på 

strukturer inom företagandet som påverkar jämställdheten inom företagandet. 

• 28 procent av Sveriges företagare är kvinnor. 

• I tjänstesektorn driver kvinnor cirka 37 procent av företagen med upp till 49 anställda. 

• Under ett år har 11 398 företag ansökt om skattereduktion för hushållsnära tjänster. 

• 4 procent av kvinnor i arbetsför ålder driver företag. 

• 3 procent av företagarna inom byggindustrin är kvinnor. 

• 69 procent av företagarna inom vård och omsorg är kvinnor. 

5 • Jämställd vård 

I denna kategori vill vi belysa ojämställdheten inom vården och lyfta fram våra lösningar 

för att göra den jämställd. Nedan hittar du några exempel på olikheter mellan kvinnor och 

män och orättvisor inom vården. 

• 27 procent av kvinnor mellan 16-84 år och 15 procent av män mellan 16-84 år 

har upplevt nedsatt psykiskt välbefinnande. 

• 15 procent av kvinnor mellan 16-84 år och 10 procent av män mellan 16-84 år 

har en eller flera gånger haft självmordstankar. 

• Bland unga (15-29 år) är självmord den vanligaste dödsorsaken bland både män och 

kvinnor. Ungefär dubbelt så många män som kvinnor avled i denna åldersgrupp 2008. 

• Kvinnor får i genomsnitt vänta sju minuter längre på ambulans än vad män får. 

• Trots att hälften av de som avlider i Sverige till följd av hjärtkärlsjukdomar 

är kvinnor, så utförs bara 30 procent av de operationer och ingrepp som görs till följd 

av en hjärtkärldiagnos på kvinnor. 

6 • Jämställd skola 

I denna kategori vill vi belysa ojämställdheten inom skolväsendet och lyfta fram våra 

lösningar för att göra det jämställt. Nedan hittar du några exempel på ojämställdheten 

inom skolväsendet. 

• I fyra granskade läroböcker i historia namnges sammanlagt 62 kvinnor och 930 män. 

• Endast en fjärdedel av alla gymnasieprogram har en jämn könsfördelning, det vill säga 

en könsfördelning där andelen män respektive kvinnor ligger i intervallet 40 till 60 

procent. 

• Forskning visar att pojkar i förskola, skola och fritidsverksamhet får och tar mer av 

pedagogernas uppmärksamhet än flickorna. 


• Flickor känner sig mer utsatta än pojkar för i stort sett alla former av kränkningar i 

grundskolan och gymnasieskolan. 

• Flickors genomsnittliga meritvärde efter fullgjord gymnasieutbildning är 14,7 medan 

pojkars är 13,4. 

• Av de som studerar vid högskolor är 61 procent kvinnor och 39 procent män. 

• Av de som tog Licentiatexamen 2008 var 40 procent kvinnor och 60 procent män. 

• 19 procent av professorerna vid högskolor och universitet är kvinnor. 

7 • Våld i nära relationer 

I denna kategori vill vi belysa en av de yttersta och mest avskyvärda effekterna av vårt 

ojämställda samhälle – våld i nära relationer. Vi vill även lyfta fram våra lösningar för att 

motverka mäns våld mot kvinnor och stötta kvinnor som blivit utsatta. Nedan hittar du fakta 

om våld i nära relationer. 

• 2009 anmäldes 29 282 fall av misshandel mot kvinnor 15 år eller äldre. I 73 procent av 

fallen är förövaren en bekant till kvinnan. 

• Varje år avlider i genomsnitt 30 kvinnor på grund av dödligt våld, av dessa dödas 

omkring 17 kvinnor av en man som de har eller haft en nära relation till. 

• Socialstyrelsen har beräknat att mäns våld mot kvinnor i Sverige varje år kostar 

cirka 3 miljarder kronor för sjukvård, rättsväsende och socialtjänst. Till detta kommer 

uppemot 760 miljoner kronor för frånvaro från arbetet samt 690 miljoner kronor för 

överföringar i försäkringssystemet. 

• Varje år mördas enligt FN:s siffror minst 5 000 flickor och kvinnor runt om i världen 

av hedersskäl. 

• 27 procent av utlandsfödda flickor i Sverige svarar att de inte får delta i ett eller flera 

skolämnen (religionsundervisning, musik och sexualundervisning). 

8 • Trafficking och prostitution 

I denna kategori vill vi belysa en av de konsekvenser av det ojämställda samhället som är 

svårast att hantera. Vi vill belysa problematiken med trafficking och prostitution samt lyfta 

fram våra lösningar för att motverka trafficking och prostitution men också hjälpa de som 

blivit offer för verksamheten. Nedan hittar du några exempel på hur omfattande denna 

verksamhet är. 

• Enligt Socialstyrelsens kartläggning från 2007 arbetar cirka 300 personer i Sverige 

som prostituerade. 

• 2009 anmäldes 352 sexköpsbrott i Sverige. 107 personer lagfördes samma år för köp 

av sexuell tjänst. Motsvarande siffra 2008 var 69 personer, 2007 85 personer och 2006 

108 personer. 

• 2009 anmäldes 31 fall av trafficking i Sverige. 

• Enligt FN:s uppskattning säljs mer än 4 miljoner människor runt om i världen varje år 

för att exploateras på olika sätt. 

• Nära 500 000 kvinnor och barn traffickeras årligen till Europa. 

• Varje år beräknas trafficking generera mellan 7 och 12 miljarder dollar. 


9 • Sexualiserat våld 

I denna kategori vill vi belysa ytterligare en avskyvärd konsekvens av det ojämställda 

samhället – det sexualiserade våldet. Vi vill dels belysa detta problem men även lyfta fram 

våra lösningar för att motverka det sexualiserade våldet och stödja de kvinnor som utsätts. 

Nedan hittar du några fakta kring sexualiserat våld. 

• 80 procent av de misstänkta våldtäkterna begås inomhus. 

• 2009 anmäldes 5 937 fall av våldtäkt i Sverige. 

• 17 procent av de som utsätts för sexualbrott anmäler händelsen. 

• Över hälften av kvinnorna i Sierra Leone upplevde någon form av sexualiserat våld 

under kriget där 1991–2002. 

• 250 000–500 000 kvinnor våldtogs under folkmordet i Rwanda 1994 

• Mellan 1996 och 2007 uppskattas en miljon kvinnor har våldtagits i Sydkivu 

i Demokratiska Republiken Kongo. 

10 • Sexuell och Reproduktiv Hälsa och Rättigheter (SRHR) 

I denna kategori vill vi belysa problemen med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter 

men även påvisa olika förslag för att tillrättalägga problemen. FN:s femte milleniemål – 

om att minska mödradödligheten i världen – är det mål som man är längst ifrån att uppnå. 

Det kan vi inte acceptera. Nedan hittar du fakta om bland annat mödradödligheten i världen. 

• Varje minut dör en kvinna på grund av komplikationer i samband med sin 

graviditet eller förlossning. 

• Varje år avlider 529 000 kvinnor till följd av komplikationer vid graviditet. 

99 procent av dödsfallen sker i utvecklingsländerna. 

• 68 000 kvinnor dör årligen på grund av osäkert utförda aborter. 

• Det genoförs årligen över en halv miljon osäkra aborter i Europa. 



ekonomiska riktlinjer 

Enligt Centerkvinnornas stadgar ska förbundsstämman fastställa ekonomiska riktlinjer. 

Centerkvinnorna har under alla år hanterat organisationens ekonomi varsamt och förnuftigt. 

Därmed har Centerkvinnorna ett gott kapital. 

Mål 

Förbundsstämman vill att förbundsstyrelsen i det ekonomiska arbetet tänker på: 

att planera och lägga upp en, efter aktuella förutsättningar, anpassad budget för 2012 

att inte ta ut någon medlemsavgift från avdelningar, endast administrationskostnader 


att uppdra åt förbundsstyrelsen att arbeta utifrån ekonomiska riktlinjer 



internationellt 

Förbundsstyrelsen föreslog stämman 2007 att tillsätta en internationell kommitté. Syftet med 

att tillsätta en arbetsgrupp var att möjliggöra för en bredare diskussion kring Centerkvinnornas 

internationella politik och aktiviteter, öka medlemmarnas delaktighet i de internationella 

frågorna med mera. I samband med att riksorganisationens internationella sekreterare slutade 

sin anställning på Centerkvinnorna under våren 2010, och att arbetet efter det fokuserats på 

valrörelsen, så har gruppens arbete legat nere. 

I och med att Centerkvinnornas nationella projekt i Namibia och Burkina Faso är 

avslutade och vi inte har påbörjat något nytt internationellt projektarbete finns nu möjligheten 

att göra en nystart i vårt internationella engagemang. Erfarenheterna kring att driva stora 

biståndsprojekt och de krav som ställs idag på projektägaren visar att det inte är rätt sätt för 

Centerkvinnorna att arbeta med internationella frågor i framtiden. Förbundsstyrelsen vill nu 

gå vidare med diskussioner om möjligt samarbete med Centerpartiets internationella stiftelse 

(CIS) för att kanalisera hela centerrörelsens kunskap och kraft i internationella frågor/politik 

på ett effektivt sätt. 

Förbundsstyrelsen föreslås besluta att föreslå förbundsstämman besluta 

att inte välja någon internationell kommitté för verksamhetsåret 2011–2012 

att uppdra åt förbundsstyrelsen att under 2011 diskutera formerna för Centerkvinnornas 

framtida internationella engagemang och ett samarbete kring internationella frågor 

mellan CIS och Centerkvinnorna 

att uppdra åt förbundsstyrelsen att redovisa uppdraget kring formerna för Centerkvinnornas 

framtida internationella engagemang till förbundsstämman 2012 



medlemsavgift 2012 

Medlemsavgiften för nästkommande år ska i enlighet med våra stadgar beslutas om på varje 

förbundsstämma. Det finns en fördel med att ha samma nivå på medlemsavgiften som partiet 

för att inte ha ett medlemsflöde mellan oss på grund av olika nivåer på medlemsavgiften. 

På partistämman 2009 beslöt partiet om en medlemsavgift på 150 kr för sina medlemmar och 

planerar inte att föreslå någon justering av beloppet för 2012. 

Administrationskostnaden på max 15 kr/per medlemsavgift täcker de faktiska kostnaderna 

i samband med upptryckning och utskick av inbetalningskort till alla medlemmar. Det är 

alltså enbart kostnaden för administration som tas ut, vilken oavkortat går till Centerpartiet. 

Förbundet tar inte ut någon annan avgift eller kostnad. 


att fastställa medlemsavgiften för 2012 till 150 kr, varav max 15 kr tas ut som 

administrationsavgift. Resterande summa tillfaller avdelningen. 


Motionsregister 

Motion 1 

Angående medlemsavgifter 

Motion 2 

Angående landsbygdsfrågor 

Motion 3 

Angående specialistsjuksköterskor 

Motion 4 

Angående hemtjänsten 

Motion 5 

Åtgärder mot barnfattigdom 

Motion 6 

Angående pensioner 

Motion 7 

Angående vårdnadsbidrag 

Motion 8 

Angående föräldraförsäkringen 

Motion 9 

Angående individuell föräldraförsäkring 

Motion 10 

Angående bolagsstyrelser 

Motion 11 

Angående skola och utbildning 

Motion 12 

Angående samhällsinformation på nätet 

Motion 13 

Angående utseendefixering 

Motion 14 

Angående UN Women 

Motioner utan jämställdhetsfokus 

– behandlas i klump 

Motion 15 

Angående BOT-avdrag 

Motion 16 

Angående socialtjänstlagen 

Motion 17 

Angående mobilt föräldrateam 

Motion 18 

Angående ursprungsmärkning 

Motion 19 

Angående lagstadgad ursprungsmärkning 

Motion 20 

Angående jobblinjen 

Motion 21 

Angående mångfald 

Motion 22 

Angående vinterdäck 

Motion 23 

Angående överviktiga barn 

Motion 24 

Angående apoteken 

Motion 25 

Angående assistanshundar 

Motion 26 

Angående produktiv jordbruksmark 

Motion 27 

Angående barns möjlighet att få yttra sig 

Motion 28 

Angående sjukförsäkringen 


Motion 1 

Angående medlemsavgifterna 

Häglinge Centerkvinnor föreslår att inbetalning av medlemsavgifterna till förbundet skall 

endast göras på den administrativa kostnaden. Det är svårt för föreningar på landsbygden att 

samla in medlemsavgiften till den sista mars då många inte har årsmötet som en dag då man 

tar ut avgifter. 

Det är inte rimligt att föreningen skall ha så stor kassa att man kan betala hela medlemsavgiften 

till förbundet så tidigt på året, för att sedan inte få tillbaka något förrän året efter. 

Dessutom är det tydligen en stor arbetsbörda för personalen på kansliet att administrera och 

betala tillbaka pengar till avdelningarna. Dessutom skall föreningen på samma år betala en 

stor summa till distriktet. 

Därför kräver vi 

att man måste värna avdelningarnas ekonomi. 

att man endast betalar in administrationskostnaden till förbundet. 

att man har till slutet av maj att betala in detta för medlemmarna. 

Häglinge 20110210 

Mona Jönsson kassör 

Motionen har behandlats på årsmötet och tillstyrkts 

Häglinge som ovan, Catharina Eckberg ordförande 

Förbundsstyrelsens yttrande 

Förbundsstyrelsen förstår motionärens upplevda problem, om en avdelning väljer att betala in 

medlemsavgifter ifrån egen kassa kan det vara kostsamt för en avdelning. Avdelningar väljer 

själva om de vill att inbetalningskorten skickas direkt till medlemmarna eller om de skickas 

till kassören och kassören betalar in medlemsavgifterna. 

Sedan årsskiftet 2008/2009 har centerrörelsen gemensamt ett medlemsregister som 

bygger på att underlätta för medlemmar att betala in sina medlemsavgifter genom att skicka 

ut inbetalningskort. Efter detta får Centerkvinnoavdelningen tillbaka sina medlemsavgifter. 

Inbetalningskorten skickas ut innan nyåret. Om medlemsavgifterna betalas in mellan 

december–31 mars får avdelningarna tillbaka sina medlemsavgifter i maj/juni. Det är därför 

31 mars angetts som sista betalning. De avdelningar som betalar senare än 31 mars får inte 

tillbaka medlemsavgiften förrän i slutet av året. 

Centerkvinnorna kan tyvärr inte bara ta ut administrationsavgiften på 15 kr för inbetalningen. 

Det går inte att hantera på det sättet i betalsystemet. Inbetalningssystem och 

medlemsregister är gemensamt för hela Centerrörelsen och hanteras på samma sätt för alla. 


att anse första att-satsen besvarad 

att avslå andra och tredje att-satsen. 


Motion 2 

Angående landsbygdsfrågor 

Valet 2010 blev inte den framgång vi önskat. Eftervalsanalyser på alla nivåer och i alla 

organisationsled visar att en av frågorna vi verkade tappa väljare på, var bilden av att partiet 

och kvinnoförbundet lämnat landsbygden och småorterna för att satsa på storstäderna. 

Även om bilden inte är korrekt, så har väljarna trots allt uppfattat det så. 

För att ta höjd inför valet 2014 är det viktigt att vi som kvinnoförbund tar valanalyserna 

på allvar – och inom detta område tydligare lyfter våra idéer. 

För kvinnor på landsbygd och i småorter finns många frågor som är avgörande för att 

kunna bo och verka. Villkoren för företagande. Samhällsservice och kommersiell service. 

Kommunikationer. Trygghet och valfrihet. Det är svårt för kvinnor att kunna stanna kvar och 

verka på landsbygden, efter avslutad utbildning – något som befolkningsstatistiken visar på. 

Centerkvinnorna har en stolt tradition i de frågor man lyft för att stärka kvinnors villkor i 

alla delar av landet. 

Jag är medveten om att stor del av frågorna måste drivas i hela centerrörelsen, och skriver 

därför en liknande motion, men utan vinkling på just kvinnors villkor, till partistämman. 

Jag vill med denna motion 

att Centerkvinnornas Förbundsstyrelse får i uppdrag att utöka Jämställdhetsprogrammet 

med ett landsbygdspolitiskt avsnitt där speciellt kvinnors villkor lyfts fram. Programmet 

bör antas av förbundsstämman 2012 eller 2013, för att vara väl förankrat inför 

valrörelsen 2014. 

Dalstorp 2011-01-17 

Ann-Christine Simonsson 

Behandlat på årsmöte med Tranemo Kommuns Centerkvinnoavdelning 2011-01-26. 


Motionären lyfter det faktum att Centerkvinnorna har en stolt tradition i de frågor man lyft 

för att stärka kvinnors villkor i alla delar av landet. 

Hela vårt Jämställdhetspolitiska program lyfter frågor som på olika sätt speglar kvinnors 

situation oavsett var man bor. Det är frågor som motionären belyser såsom, villkor för 

företagande, kommunikationer, trygghet och valfrihet. Vi anser att hela programmet ska 

genomsyras av lika villkor i alla delar av landet så vi föreslår stämman att avslå motionen och 

istället besluta om ett tillägg i Inledningen. 



att göra ett tillägg i Inledningen 1.1, näst sista stycket – Vårt mål är ett samhälle där 

kvinnor och män, flickor och pojkar har samma grundförutsättningar att förverkliga 

sig själva och sina drömmar – oavsett var man bor. 


Motion 3 

Angående specialistsjuksköterskor 

Vi har tagit del av de uppgifter som förekommit om hur specialistsjuksköterskornas antal 

drastiskt minskar. Socialstyrelsens statistik visar att andelen specialistsjuksköterskor 

minskade från 67 procent till 49 procent under åren 1995–2007. Detta är oroväckande siffror. 

Det finns naturligtvis orsaker till detta. En kan vara, och det tror vi är den viktigaste: 

Det lönar sig inte att bekosta sin egen utbildning eftersom lönen inte är mycket större än den 

som sköterskan hade tidigare. Med andra ord det känns inte motiverat att bekosta denna 

utbildning själv i flertalet fall genom att ta studielån. Vi anser att sjuksköterskor som vill 

utbilda sig till specialister borde ha samma förutsättningar som läkare som utbildar sig till 

specialister, det vill säga – ha bibehållen lön under utbildningen. Under utbildningstiden 

kan då ges en direkt koppling till specialistområdet. De som i slutändan skulle tjäna på fler 

specialistsjuksköterskor är naturligtvis de vårdbehövande men även samhället i stort och inte 

minst landstingen. 

Vi föreslår 

att förbundsstämman beslutar att väcka frågan i Centerpartiets riksdagsgrupp om att 

sjuksköterskor som utbildar sig till specialister erhåller lön under utbildningstiden. 

Ryssby den 2 feb 2011 

Ryssby Centerkvinnor 

Ing-Marie Dahl 

ordförande 


Motionären lyfter fram en viktig fråga som rör bristen på specialistsjuksköterskor. En av 

orsakerna till detta, vilket motionären även påpekar, är att det lönar sig för dåligt för sjuksköterskor 

att vidareutbilda sig. Detta är ett problem som rör flera yrken, inte minst där 

många kvinnor arbetar. 

Sedan tidigare finns två punkter i det jämställdhetspolitiska programmet som appellerar 

till det problem som motionären lyfter med karriärmöjligheter inom framför allt vårdyrket. 

Under kapitel 5.4 Personalen inom vården finns följande punkter: 

– Skapa tydliga karriärvägar inom vård och omsorg för att höja statusen inom dessa 

yrkesgrupper. 

– Säkerställa kompetensutveckling för personal inom vård och omsorg. 

I ett internationellt perspektiv är avkastning på högre utbildning låg i Sverige för både 

kvinnor och män. Detta har att göra med en sammanpressad lönestruktur, men också den 

statliga inkomstskatten och värnskatten gör en högre utbildning mindre lönsam. För kvinnor 

är utbildningspremien nästan obefintlig. I Sverige får män ut 67 procent mer av högre studier än 

kvinnor. Svenska kvinnor har både bland den lägsta utbildningspremien och en mer ojämn 

fördelning av avkastningen på högre utbildning än genomsnittet i OECD-länderna. 


För att komma till rätta med bristen på specialistsjuksköterskor föreslår motionären att 

sjuksköterskor ska få lön under utbildningstiden. Centerkvinnorna arbetar för att kvinnor 

och män ska ha lika lön för likvärdigt arbete. Om det vore mer lönsamt för sjuksköterskor 

att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterskor skulle sannolikt tillgången till specialistsjuksköterskor 

öka. Centerkvinnorna anser därför att det i första hand är lönestrukturen som 

behöver angripas, och att det ska vara lönsamt för både kvinnor och män att investera i en 

högre utbildning. 


att avslå motionen till förmån för att föra in följande punkter i det jämställdhetspolitiska 

programmet under kapitel 2.2 Privatekonomi: 

– Utbildning ska löna sig för alla. Utbildningspremien för kvinnor måste öka. 

– Höj gränsen för statlig inkomstskatt. 


Motion 4 

Angående hemtjänsten 

Vi verkar idag för att folk ska bo hemma så länge som möjligt. Därför ställs det större krav på 

personal inom hemtjänsten. Vi anser att dagens utbildning är koncentrerad på sjukvårdande 

uppgifter. Vad som behövs är en bredare utbildning med fokus på hur man sköter ett hem. 


att nuvarande utbildning kompletteras med hur man sköter ett hem med bland annat 

städ-, tvätt- och matlagning med mera. 

Åsele-Fredrika CK-avdelning 

Berith Oderståhl 


Hemtjänsten är en sektor som på många håll omstrukturerats under senare år. Förbundsstyrelsen 

ser likt motionären att situationen för de äldre har förändrats men menar att det 

inte är omvårdnadsutbildningen som behöver förändras utan att vi istället ska välkomna 

äldres nyvunna valfrihet genom att komplettera med en ny utbildning. Med Lagen om 

valfrihetssystem, LOV och med RUT-avdraget har nya marknader och nya möjligheter 

öppnats. Förbundsstyrelsen ser att det inom denna bransch finns stor möjlighet till företagande 

och föreslår därför att ett nytt program inriktat mot denna bransch startas inom 

gymnasieskolan och i förlängningen även inom yrkeshögskola för att höja yrkeskunskap och 

lönenivån inom branschen. 


att avslå motionen till förmån för att föra in följande punkt under kapitel 

4.2 Ung företagsamhet i det jämställdhetspolitiska programmet: 

– Gymnasieskolan ska inrymma program som utbildar till och höjer yrkeskunskapen 

inom sektorn hushållsnära tjänster. 

samt följande punkt under kapitel 4.3 Högre utbildning i det jämställdhetspolitiska 

programmet: 

– Yrkeshögskolan ska innehålla utbildningar som riktar sig till personer som vill starta 

företag inom hushållsnära tjänster. 


Motion 5 

Angående åtgärder mot barnfattigdom 

Rädda Barnen beskriver i sin rapport om Barnfattigdom i Sverige att antalet barn som lever 

i familjer med mycket låga inkomster eller i familjer som är i behov av försörjningsstöd 

återigen ökar något. Samtidigt har den disponibla inkomsten väsentligt ökat för många 

barnfamiljer. 

Alliansens politik som syftar till att vara jobbskapande är naturligtvis oerhört viktig 

för att få ekonomiskt svaga hushåll att lyckas nå egen försörjning. Det är icke desto mindre 

viktigt att vi centerkvinnor verkar för att stärka barnens möjligheter att förverkliga sina 

drömmar. Barn ska inte drabbas av social och ekonomisk utestängning som de saknar 

möjlighet att påverka. 

Ett jämlikt samhälle bör ha en helt avgiftsfri grundutbildning och fritidsaktiviteter som 

normalt är tillgängliga för alla. Även barn ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå oavsett 

vilken kommun de växer upp i. 

Jag vill därför föreslå att Centerkvinnornas förbundsstämma beslutar 

att verka för 

att se över riksnormen för försörjningsstöd ur ett barnperspektiv 

att stödja de kommuner som har allra flest familjer som lever i fattigdom 

Umeå den 27 februari 2011 

Gunnel Malmberg 


Motionären lyfter problemet med att ensamstående föräldrar har det svårt ekonomiskt. 

Ett faktum som påvisats mycket på senare tid och som vi ser allvarligt på. Regeringen har 

höjt barnbidraget och bostadsbidraget samt infört gratis förskoleverksamhet redan från tre 

års ålder för att stärka denna grupp. Det behöver dock göras mer. Under kapitel 2.6 Att bli 

förälder har vi därför sedan tidigare en punkt som lyder: Inrätta förvärvsavdrag för ensamstående 

föräldrar. 

Förbundsstyrelsen ser likt motionären att riksnormen för försörjningsstödet behöver ses 

över, dock ur ett jämställdhetsperspektiv. Idag är kön inte en faktor som tas hänsyn till då 

riksnormen sätts. 

Motionären har helt rätt i att de kommuner som har allra flest familjer som lever i 

fattigdom behöver stöd. I kommuner där många familjer lever i fattigdom tenderar nämligen 

även ohälsotalen att vara över genomsnittet. I dessa kommuner återfinner vi också en högre 

andel av till exempel våld i nära relationer och tonårsaborter. Vi ser därför att det är angeläget 

att dessa kommuner får extra stöd. Vi föreslår därför att ohälsotalen tas in som en faktor i 

skatteutjämningssystemet vilket skulle innebära extra stöd till kommuner med höga 

ohälsotal. 



att avslå den första att-satsen till förmån för att föra in följande punkt under medel 

i kapitel 2.2 Privatekonomi i det jämställdhetspolitiska programmet: 

– Se över riksnormen för försörjningsstöd ur ett jämställdhetsperspektiv. 

att bifalla den andra att-satsen genom att föra in följande punkt under medel i kapitel 

2.5 Demokrati i det jämställdhetspolitiska programmet: 

– Inför ohälsotalet som en faktor i det kommunala skatteutjämningssystemet. 


Motion 6 

Angående pensioner 

Kvinnor i Sverige har lägre pensioner än män för att de beräknas bli äldre. Men hur rättvist 

är det? 

Icke-rökare förväntas bli äldre än rökare, men inte har de lägre pensioner för det. 

Jag såg nyligen en notis om hur EU-domstolen ser på bilförsäkringar. Tidigare har mäns 

försäkringspremier ofta varit dyrare än kvinnors för att män oftare är inblandade i olyckor 

än kvinnor. Men nu har EU-domstolen slagit fast att detta är diskriminering och att 

könsskillnad är förbjuden från 21 december 2012. 

Därför yrkar jag på 

att Centerkvinnorna arbetar för att könsskillnad mellan pensioner ska tas bort. 

Ingrid Drevin 

Funbo Centerkvinnor 

Förbundsstyrelsens yttrande: 

Förbundsstyrelsen delar helt motionärens åsikter. Att pensioner beräknas olika utifrån kön 

är diskriminerande. Centerkvinnorna har i sitt Jämställdhetspolitiska program slagit fast att 

”Lika villkor och delat ansvar” ska gälla. 

Den gällande fördelningen av pensioner ses inte som förenligt med ett jämställt samhälle. 

EU-domstolen har slagit fast att försäkringsbolag inte får göra skillnad på män och kvinnor 

när de räknar ut premier och förmåner från och med 21/12 2012. 

Enligt domstolens beslut kommer försäkringsbolagen inte längre kunna basera premie på 

statistik över skillnad i livslängd mellan män och kvinnor eller hur olycksbenägna de är. 



att under avsnitt 2.2 Privatekonomi i det jämställdhetspolitiska programmet införa följande 

punkt: 

– Könsdiskriminering ska inte förkomma inom pensionssystemet. 


Motion 7 

Angående vårdnadsbidrag 

Centerpartiets familjepolitik bygger på att familjer är olika. Alla behöver de få goda förutsättningar 

att leva och utvecklas. Dagens familjepolitiska utmaningar handlar också om att 

utforma de offentliga systemen på ett sådant sätt att samhället i första hand stöttar och 

hjälper, inte styr och hindrar. 

Detta vill vi göra genom att bygga vidare på tydliga värderingarom vikten av långsiktigt 

ansvar och föräldrarnas centrala betydelse för barnets trygghet. Politiker ska inte tala om för 

människor hur de ska leva sina liv. Målet ska istället vara att ge familjerna verktyg och möjligheter 

att själva välja. 

Centerpartiet har tillsammans med alliansregeringen gjort det möjligt för kommunerna 

att införa vårdnadsbidrag från 2008. För att bygga vidare på den reformen bör föräldrar 

oberoende av var man bor få möjlighet att själva välja det man anser vara bäst för sitt barn 

och sin familj. Ett statligt finansierat vårdnadsbidrag eller ett obligatoriskt kommunalt 

vårdnadsbidrag skulle kunna öka den valfriheten. Nivån på vårdnadsbidraget bör också höjas 

från dagens 3 000 kr per månad till förslagsvis 5 000 kr per månad. 

Vi föreslår att förbundsstämman beslutar 

att centerkvinnorna driver vidare frågan om att öka valfriheten för barnfamiljerna genom 

ett statligt finansierat vårdnadsbidrag, 

att alternativet till ett statligt vårdnadsbidrag kan vara ett obligatoriskt kommunalt 

vårdnadsbidrag, 

att vårdnadsbidraget höjs från 3 000 kr till förslagsvis 5 000 kr per månad. 

För Alunda Centerkvinnor 

Ordförande Inga Alm 


Centerkvinnorna gick en gång i tiden i bräschen för införandet av vårdnadsbidrag. 

Centralt i vår familjepolitik är valfrihet och att familjer, precis som motionären påpekar, 

är olika. Vårdnadsbidrag kan vara rätt för familjen ur ett valfrihetsperspektiv men är negativt 

för kvinnor ur ett jämställdhetsperspektiv. 

Vårt mål är att öka kvinnors makt och inflytande. För att det ska ske måste kvinnors betalda 

andel arbete öka, inte minska. Vi vet att det är främst kvinnor som tar ut vårdnadsbidrag, 

i en tid i livet då löneutveckling och karriärutveckling sker om man finns i förvärvsarbete. 

Kvinnors livsinkomst är viktigt för ett självständigt liv, inte minst på äldre dagar. 

Idag finns stora möjligheter för barnfamiljerna att själva bestämma över barnomsorgen 

genom införandet 2009 av barnomsorgspengen. Det som vi i dagligt tal kallar BOP. Genom 

BOP ökar utrymmet för enskilda initiativ och eget företagande inom välfärdssektorn. 




Motion 8 

Angående föräldraförsäkringen 

Jag har noterat ett problem som drabbar en del långtidsstuderande unga människor. De, och 

speciellt kvinnorna, som har den biologiska rollen att föda de nya invånarna, får ofta problem 

med att få utbildning, karriär och familjebildning i balans. För att få ekonomin att gå ihop 

väntar de ofta med att skaffa barn tills utbildningen är klar och karriären har kommit igång. 

Tyvärr hinner de då ibland bli så gamla att komplikationer tillstöter. 

Kvinnorna kanske inte ens längre kan bli gravida eller tvingas till kostsam och besvärlig 

provrörsbefruktning. Risken för svårigheter under graviditet och förlossning ökar. Risken att 

barnet ska vara defekt ökar likaså. 

Men vi vill väl att även långtidsutbildade ska skaffa barn i Sverige! Så hur skulle vi kunna 

hjälpa dem? Ett sätt vore att ha en föräldraförsäkring som är stor nog att leva på när man är 

ledig med sitt första barn det första året, även om man inte har en anställning eller inte haft 

den så länge att man är berättigad till sjukpenning. Tids nog kommer dessa unga människor 

att börja arbeta och arbeta ihop sin föräldralön, men med det föreslagna sättet skulle de 

kunna ta ut den före det egentliga arbetslivets start. 

Därför yrkar jag på 

att Centerkvinnorna arbetar för att höja föräldraförsäkringen för förstagångsföräldrar 

som är hemma under barnets första år och som inte har någon anställning som 

berättigar dem till sjukpenning. 

Ingrid Drevin 

Funbo Centerkvinnor 


Vid Centerkvinnornas förbundsstämman 2010 fattades beslut om att uppdra åt förbundsstyrelsen 

att ta fram ett förslag till en förändring av hela föräldraförsäkringen. En arbetsgrupp 

har tillsatts som har fått i uppgift att ta fram ett förslag som förbundsstyrelsen kan lägga till 

förbundsstämman år 2012. 

Arbetsgruppens uppdrag är att ge förslag på övergripande riktlinjer för de bidrags- och 

försäkringssystem som är kopplade till barn och föräldraskap (såsom havandeskapspenning, 

barnbidrag och föräldrapenning) med utgångspunkten att främja Centerkvinnornas mål att 

kvinnor och män i lika stor utsträckning ska ses som och behandlas som föräldrar. 

Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman: 


att översända motionen som förslag till den tillsatta arbetsgrupp som har i uppdrag att 

ta fram förslag till en förändring av föräldraförsäkringen till förbundsstyrelsen inför 

förbundsstämman 2012. 


Motion 9 

Angående individuell föräldrarförsäkring 

Sedan mitten av 1980-talet har Sverige haft en väl utbyggd föräldrarförsäkring. Trots att 

den varit på plats så länge tar papporna idag fortfarande endast ut drygt 20 procent av det 

totala antalet föräldrardagar. Mycket har gjorts för att få pappor att ta ut fler dagar men 

utvecklingen går långsamt – alltför långsamt. Därför bör föräldrardagarna delas lika mellan 

mamman och pappan och det ska inte vara möjligt att skriva över dagar från den ena parten 

till den andra. Inför en individuell föräldrarförsäkring! 

Jag/vi föreslår därför 

att föräldraförsäkringen ska delas lika mellan föräldrarna och att texten under kapitel 

2.6 ”Att bli förälder” i Centerkvinnornas Jämställdhetspolitiska program ersätts med: 

”Föräldraförsäkringen ska vara individuell. Lika stor del av försäkringen ska tillfalla 

samtiga vårdnadshavare och det ska ej vara möjligt att skriva över föräldrardagar på 

den andra parten.” 

2 mars 2011 

Viktoria Raft och Susanne Signahl, riksavdelningen Centerkvinnorna 


Vid Centerkvinnornas förbundsstämman 2010 fattades beslut om att uppdra åt förbundsstyrelsen 

att ta fram ett förslag till en förändring av hela föräldraförsäkringen. En arbetsgrupp 

har tillsatts som har fått i uppgift att ta fram ett förslag som förbundsstyrelsen kan 

lägga till förbundsstämman år 2012. 

Arbetsgruppens uppdrag är att ge förslag på övergripande riktlinjer för de bidrags- och 

försäkringssystem som är kopplade till barn och föräldraskap (såsom havandeskapspenning, 

barnbidrag och föräldrapenning) med utgångspunkten att främja Centerkvinnornas mål att 

kvinnor och män i lika stor utsträckning ska ses som och behandlas som föräldrar. 



att översända motionen som förslag till den tillsatta arbetsgrupp som har i uppdrag att 

ta fram förslag till en förändring av föräldraförsäkringen till förbundsstyrelsen för 

behandling av Centerkvinnornas förbundsstämman 2012. 


Motion 10 

Angående bolagsstyrelser 

I Sverige har kvinnor i mycket stor utsträckning varit yrkesverksamma sedan 1970-talet. 

Stadigt har andelen kvinnor med högskoleexamen vuxit och de senaste åren har pendeln 

till och med svängt: fler kvinnor än män studerar vid högskolan och fler kvinnor än män avlägger 

högskoleexamen. 

Man kan tycka att det här förhållandet borde ha börjat återspeglas även i det svenska 

näringslivet men det går trögt. Alltför trögt. Andelen styrelseordföranden i statliga bolag 

uppgår till 35 procent kvinnor och 65 procent män. Av styrelseledamöterna i börsnoterade 

företag är 20 procent kvinnor och 80 procent män. Bland Sveriges 269 börsnoterade företag 

har åtta en kvinna som vd och tio en kvinna som styrelseordförande. Det motsvarar 3 respektive 

4 procent. (Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 2010.) Det är dags att göra som vårt 

grannland Norge. Det är dags att prova ett nytt grepp; det är dags att kvotera kvinnor till 

styrelseuppdrag, åtminstone i de statliga bolagen. Här bör staten gå före och visa vägen! 

Jag/vi föreslår därför 

att statliga bolag bör tvingas kvotera in lika andel kvinnor som män i sina styrelser, 

inklusive ordförandeposterna. 

6 mars 2011 

Viktoria Raft och Susanne Signahl, riksavdelningen Centerkvinnorna 


Förbundsstyrelsen delar motionärernas frustration över att utvecklingen mot ökad jämställdhet 

i näringslivet går så trögt. Motionen beskriver väl den absurda samhällssituationen 

vi befinner oss i: Trots att idag fler kvinnor än män har högskoleutbildning och examen ger 

det inte eller bara mycket marginellt utslag i rekryteringen till bolagsstyrelser. Motionärerna 

menar därför att det är dags att skapa jämställdhet med tvång, det vill säga kvotering. 

Frågan om kvotering har varit aktuell vid tidigare stämmor. Den interna kvoteringsdebatten 

i samband med förra stämman utmynnade i att alla andra möjligheter bör vara 

uttömda innan man går in och reglerar styrelserepresentationen med tvång. Att få företagen 

frivilligt att arbeta med frågan ansågs av stämman vara ett långsiktigt ett mer lyckosamt 

koncept. 

Medvetenheten om den sneda könsfördelningen i bolagsstyrelser ökar i Sverige, inte minst 

tack vare inspel från Centerkvinnorna och Maud Olofsson. Som ett exempel uppmanade 

Maud Olofsson i höstas företagen i ett brev att frivilligt öka andelen kvinnor i styrelserna. 

Hon skickade med en lista på 200 kompetenta kvinnor ifall företagen inte saknade förmåga 

att hitta kvinnlig kompetens på egen hand. 

2009 initierade regeringen en undersökning som skulle visa hur valberedningar agerar 

för att främja en jämn könsfördelning i börsföretag. Resultatet av undersökningen synliggör 

brister i rekryteringen. Därför bör Centerkvinnorna fortsätta lägga starkt fokus på företagens 

rutiner vid styrelserekrytering. 


Vi ser att regeringens satsningar på kvinnors företagande ger resultat, men det går alldeles 

för långsamt. Många fler utspel och konkreta åtgärder behövs för att uppnå målet med 

jämställdhet i företag och styrelser inom en rimlig tid. 

I Norges kölvatten är nu även stora centraleuropeiska länder som Tyskland och Frankrike 

på väg att införa kvotering. Ytterst handlar det om att få de svenska företagen att inse att en 

jämn könsfördelning är en konkurrensfördel som man inte har råd med att avstå ifrån. 

Jämställdhet har länge varit ett starkt varumärke för Sverige internationellt. I ett allt mer 

globaliserat näringsliv kommer allt fler svenska företag att möta utländska företag med en 

mer jämställd företagsstruktur än den egna, något som sannolikt att stå i konflikt med 

företagens självuppfattning. 

Som politiker har möjlighet att påverka könsfördelningen i de statligt ägda bolagsstyrelserna. 

En möjlighet som vi bör och ska ta. Vi har därför sedan tidigare en punkt under stycke 

2.4 Maktfördelning i det jämställdhetspolitiska programmet som reglerar just detta; Andelen 

kvinnor och män ska vara lika hög i statliga bolagsstyrelser. Vi ser nu behov av att utvidga 

styrningen och förslår därför en ytterligare punkt. 


att bifalla motionen och föra in följande punkt under avsnitt 2.4 Maktfördelning i det 

jämställdhetspolitiska programmet: 

– Ägardirektiven ska reglera att styrelserna i de statliga bolagens dotterbolag har jämn 

könsfördelning. 


Motion 11 

Angående skola och utbildning 

Vi anser att det är nödvändigt att Centerkvinnorna profilerar sig starkare i skol- och 

utbildningsfrågor. Detta anser vi är en för Centerkvinnorna stor fråga inom jämställdhetsarbetet, 

men som måste lyfts fram tydligare. 

Om dessa frågor lyfts fram tydligare kan det vara en parameter att nå ut till nya väljargrupper. 

Med anledning av detta yrkar vi 

att Centerkvinnorna i sitt jämställdhetsprogram arbetar för att än mer föra fram och 

tydliggöra vår organisations redan utarbetade program angående utbildning. 

Vårgårda 7 mars 2011 

Vårgårda Centerkvinnors motionsgrupp 

Anneli Hermansson 

Inga Olausson 

Lisbeth Andersson 


Skolfrågorna är viktiga. Det är något som engagerar och berör människor i alla åldrar. 

Detta eftersom vi alla har en relation till skolan, vår egen skolgång, våra barns skolgång 

eller våra barnbarns. 

Det finns också ett gediget underlag för att driva skol- och utbildningsfrågor ur ett 

jämställdhetsperspektiv i kapitel 4 Utbildning i det jämställdhetspolitiska programmet. 

För att centerkvinnorna ska sticka ut och vara vassa måste vi göra prioriteringar på de 

frågor eller områden som vi ska driva. Vi får inte samma genomslag om vi ska tycka och ha 

förslag omkring alla områden. 

I Riktlinjerna för Plan 2014 har vi, Förbundsstyrelsen, valt att prioritera andra frågor och 

områden som även dessa främjar jämställdhet inom andra viktiga områden. Därför avslås 

motionen. 



Reservation från Karin Ånöstam och Ann Hörnebrant Sturesson till förmån för att Jämställd 

skola ska vara ett av de prioriterade politiska områdena i Riktlinjerna för Plan 2014. 


Motion 12 

Angående samhällsinformation på nätet 

I dagens samhälle sköts mer och mer av vår samhällsinformation över nätet. Många människor 

i synnerhet äldre som inte har tillgång till detta media känner ett utanförskap och tycker 

att de ställs utanför den information de har rätt till. 

Kommunen, radion, föreningar och statliga myndigheter alla hänvisar till webben. 

Det har förekommit tidigare att staten med hjälp av studieförbunden satsat på utbildningsinsatser 

inom angelägna områden. Detta är ett sådant att få lära sig att sköta sina bankärenden 

och ta reda på samhällsinformation. Att handla på nätet är också angeläget att lära 

sig när mycket läggs ner i glesbygden. 

Denna fråga handlar i högsta grad om jämlikhet. 

Därför föreslår undertecknad 

att Centerkvinnorna arbetar för att statliga medel tas fram för att detta ändamål 

att Centerkvinnorna i samarbete med SV gör en satsning där man mot en låg avgift kan 

få komma i åtnjutande av detta medium 

Bärfendal 2011-01-29 

Gunnel Fritzson 

Bärfendals Centerkvinnor 

Motionen behandlad på avdelningens årsmöte. Mötet instämde i problemet och samtyckte att 

motionen skickades vidare till förbundet. 


Centerkvinnorna anser att kvinnor och män ska ha samma möjligheter till ekonomisk 

självständighet och ägande. Kvinnor och män ska också ha samma rätt och möjlighet att 

utöva ett aktivt medborgarskap och att forma villkoren för beslutsfattandet. 

Förbundsstyrelsen instämmer i motionärens beskrivning. Ny teknik, mobiltelefoner och 

Internet riskerar att lämna särskilt äldre utanför samtidigt som den nya tekniken öppnar 

många möjligheter. 

Förbundsstyrelsen håller med motionären om att studieförbunden har en viktig roll i 

detta arbete. Studiecirklar av det slag motionären beskriver bedrivs på flera håll i landet i 

Studieförbundet Vuxenskolans regi. Vi vill därför uppmana motionären och andra centerkvinnoavdelningar 

att ta kontakt med den lokala SV-avdelningen för att starta studiecirklar 

inom dator och Internet. 

Jönköpings läns Centerkvinnor gjorde år 2000 en lyckad satsning tillsammans med SV 

och man höll kurser om internets möjligheter på många platser i länet. Konceptet skulle 

mycket väl gå att upprepa och sprida över landet. 




Motion 13 

Angående utseendefixering 

Bakgrund: 

Utseendet blir allt viktigare och allt mer tid och pengar går åt till att efterlikna de utseendeideal 

som finns idag. Det är framförallt kvinnor som har större krav än någonsin på sig att 

vara smala och välmålade, ha stor byst och en viss klädstil. 

Fotomodeller är idag magrare och yngre än någonsin. 

Reklam, TV-program och annan media skapar krav och ideal som är förnedrande och 

kränkande och som i förlängningen kan ge ätstörningar och annan psykisk ohälsa. 

Vi vill se ett samhälle där alla människor är fria att vara den de är. 

Jag yrkar: 

att Centerkvinnorna verkar för ett mindre utseendefixerat samhälle. 

att Centerkvinnorna arbetar för att bilder på allt för smala fotomodeller inte får visas i 

Sverige. 

Margareta Bäckström 

Långseruds Centerkvinnor 

7 mars 2011 


Dagens samhälle är hälso- och utseendeorienterat i dag. Vi ska leva längre och hälsosammare 

än tidigare. Den teknologiska utvecklingen har möjliggjort vårt välstånd i dag och allt fler 

har möjligheten att förverkliga sina drömmar. För vissa kan det innebära att genom ett litet 

kirurgiskt ingrepp få skavanker bortopererade och bli mer nöjda med sig själva. Det är klart 

att även barn och ungdomar blir tidigt medvetna om utseendets betydelse genom media. 

Enligt Centerkvinnornas jämställdhetspolitiska program ska kvinnor och män ha samma 

möjligheter, kunskaper och resurser för ett liv i hälsa. Under stycke 5.2 Psykisk hälsa finns 

följande medel för att nå detta mål: Satsa mer på förebyggande och hälsofrämjande arbete genom 

att förändra normer och värderingar som idag påverkar främst unga kvinnors psykiska hälsa. 

Förbundsstyrelsen anser att andra att satsen är svår att bevaka och ha kontroll över. 

Däremot är förhoppningen att det jämställdhetspolitiska arbetet på sikt ändrar normer i 

samhället och även inom media- och reklamområden. 


att bifalla första att satsen med hänvisning till ovanstående punkt under kapitel 5.2 

i det jämställdhetspolitiska programmet. 

att anse den andra att satsen besvarad. 


Motion 14 

Angående UN Women 

Kvinnokonventionen antogs av FN:s generalförsamling redan 1979. Det är en av FN:s sju 

kärnkonventioner och efter Barnkonventionen den som flest länder har skrivit under, idag 

över 95 % av FN:s medlemsstater. Pekingsplattformen, eller handlingsplanen från Peking 

som den också kallas för, är en konkretisering av hur det internationella arbetet för jämställdhet 

skall gå till, den antogs på FN:s kvinnokonferens i Peking 1995. 

Men trots att Kvinnokonventionen kan ses som en världsomfattande jämställdhetsgrundlag 

och därmed utgör en ram för svensk och internationell jämställdhetspolitik är den märkligt 

okänd för de flesta svenskar. Ibland till och med hos dem som professionellt arbetar med 

frågorna. Detsamma gäller för Pekingplattformen. 

UNIFEM Sverige anser att det är viktigt att lyfta fram och tydliggöra kopplingen mellan 

jämställdhet och mänskliga rättigheter. UNIFEM vill sprida kunskap om Kvinnokonventionens 

och Pekingplattformens innehåll och betydelse för det internationella och internationella 

jämställdhetsarbetet. Kunskap om vilka rättigheter som regleras och hur det globala och nationella 

arbetet ser ut för att främja jämställdhet och motverka könsdiskriminering är värdefulla 

verktyg för att på ett kraftfullt sätt kunna påverka. 

UNIFEM Sverige verkar för att avskaffa diskriminering av kvinnor både nationellt och 

internationellt. I detta arbete är kampen för mänskliga rättigheter, och i synnerhet kvinnors 

åtnjutande av de mänskliga rättigheter är ett viktigt budskap som behöver nå ut till fler. 

Jag yrkar: 

att Centerkvinnorna ansöker om medlemskap i UNIFEM. 

Gunilla Jansson, Vilhelmina 


UN Women nationell kommitté Sverige (i korthet UN Women Sverige) är en av UN Womens 

18 nationella kommittéer och grundades 1986 som den svenska UNIFEM-kommittén. 

Organisationen är en svensk religiöst och politiskt obunden NGO (non-governmental 

organization). 

Nationella kommittéer har som uppgift att främja UN Womens arbete för jämställdhet 

bland annat genom: att öka kunskap i Sverige om FN:s kvinnokonvention, om våld mot kvinnor 

och människohandel och om UN Womens arbete och kvinnors mänskliga rättigheter. 

Ordförande för UN Women Sverige aktiva styrelse är Margareta Winberg, tidigare 

jämställdhetsminister. Vald som ersättare i styrelsen är Centerpartiets riksdagsledamot 

Abir Al-Sahlani. 

Motionen har behandlats som ett medlemsinitiativ av Centerkvinnornas arbetsutskott, 

då den inkom redan under hösten 2010. Centerkvinnorna har under flera år varit medlemsorganisation 

i UNIFEM, numera UN Women Sverige, senaste noteringen finns i verksamhetsberättelsen 

för 2007. Arbetsutskottet beslöt på sitt sammanträde den 17 november 2010 


att uppdra åt riksorganisationen att ansöka om ett organisationsmedlemskap i UN Women 

Sverige för 2011 och detta är genomfört. 




Motion 15 

Angående BOT-avdrag 

Många människor har krämpor som läkarstationens rehabilitering inte kan hjälpa till med. 

Vart går man då, jo alternativ finns men är väldigt kostsamt. De flesta privata går ej under 

högkostnadsskyddet. 

Många som arbetar inom hälsocentrum, spa-företag med flera har inte heltid på sina 

arbetsplatser. Då fyller man ut sin tid med svartjobb. 

Om BOT-avdrag fanns skulle det hjälpa många människor att söka alternativ hjälp som 

kiropraktor, naprapat, osteopat, m.m. Friska människor kostar inte familj och vänner något 

lidande. Staten tjänar också pengar på friskare befolkning. Fler vågar starta eget företag, det 

finns flera vinster med ett BOT-avdrag. 

Det finns ROT-avdrag och RUT-avdrag så varför inte BOT-avdrag? 

Jag yrkar på 

att Centerpartiet arbetar för att ett BOT-avdrag införs. 

Iris Segren 

Falkenbergs Centerkvinnoavdelning 

Falkenberg den 31 januari 2011 

2011-03-20 Distriktsstämman för Hallands Centerkvinnor beslöt 

att enhälligt avslå motionen 


Centerkvinnornas syfte är att aktivt verka för jämställdhet i samhället och i Centerpartiet (§2 

Centerkvinnornas stadgar). Vi samlar alla våra politiska förslag i Centerkvinnornas jämställdhetspolitiska 

program och målet med motionsbehandlingen är att tillföra eller förändra politiska 

förslag i vårt jämställdhetspolitiska program. 

Förbundsstyrelsen bedömer att motionen inte har förslag med jämställdhetsfokus utan bör 

ställas till Centerpartiets riksstämma 22-25 september 2011 för att behandlas utifrån motionärens 

önskemål. Centerkvinnornas förbundsstämma har enligt partiets stadgar inte rättighet 

att skicka motioner vidare till partistämman. 




Motion 16 

Angående Socialtjänstlagen 

Socialtjänstlagen 2.1 kapitel 1 Portalparagrafen är en ramlag som idag bygger på frivillighet 

vilket är en bra förutsättning till bra resultat men i vissa lägen försvårar det. 

När kommunens socialtjänst väljer att öppnar en utredning enligt SOL på ett barn 

under 18 år erbjuds han/hon olika insatser, men detta är frivilliga insatser, ingen kan tvinga 

ynglingen att ta emot någon insats. För en tonåring som inte hunnit utvecklat sin självinsikt 

och inte tycker att det finns något problem, innebär detta att han/hon tackar nej till det som 

erbjuds. I genomsnitt ligger handläggningstiden på fyra månader. 

Man öppnar en utredning enligt SOL (socialtjänstlagen) för det finns oro runt barnet/ 

ungdomen. Man erbjuds insatser i form av olika samtalsformer som finns att tillgå. Avböjer 

man konstant alla insatser under hela utredningen, och socialtjänsten gör bedömningen att 

detta barn är i behov av insatser, för det finns risk för framtida ohälsa eller att hamna i 

kriminalitet, lägger man LVU (lagen om vård av unga) på det aktuella ärendet. Barnet/ 

ungdomen och dess familj har att välja på att ta det den frivilliga vägen, där de berörda kan 

påverka hur och var denna insats ska ske, eller så blir det tvång och då kan har familjen eller 

barnet/ungdomen små möjligheter att påverka hur insatser ska se ut. 

Om man som kommun har utrymme och stöd i lagen, att pliktlägga vissa insatser tidigt 

i en utredning, något som obligatoriskt ingår när man öppnar en utredning, så har barnet/ 

ungdomen möjlighet att få insikt i vad de olika insatserna innebär, vilket är viktigt när det 

kommer till ytterligare insatser. Samarbetet får en tryggare bas att stå på, vilket avdramatiserar 

de fortsatta eventuella insatserna. Kunskap bygger tryggare behandling. 

Därför yrkar jag: 

att man ger kommunerna möjlighet att använda sig av obligatoriska insatser tidigt i en 

utredning enligt SOL. Det ska finnas ett utrymme i lagen som ger denna möjlighet. 

att man sänder detta vidare till centerpartiet för en översyn för att ge lagstöd till 

obligatoriska insatser tidigt i en SOL utredning. 

Eloverud 2011-02-13 

Centerkvinnan Carina Tihane, Järbo CK Färgelanda kommun 


Centerkvinnornas syfte är att aktivt verka för jämställdhet i samhället och i Centerpartiet 

(§2 Centerkvinnornas stadgar). Vi samlar alla våra politiska förslag i Centerkvinnornas 

Jämställdhetspolitiska program och målet med motionsbehandlingen är att tillföra eller 

förändra politiska förslag i vårt jämställdhetspolitiska program. 

Förbundsstyrelsen bedömer att motionen inte har förslag med jämställdhetsfokus utan 

bör ställas till Centerpartiets riksstämma 22-25 september 2011 för att behandlas utifrån 

motionärens önskemål. Centerkvinnornas förbundsstämma har enligt partiets stadgar inte 

rättighet att skicka motioner vidare till partistämman. 


Centerpartiets riksdagsgrupp har att följa partistämmans beslut, därför bedömer förbundsstyrelsen 

att det inte är aktuellt att sända motionen vidare till riksdagsgruppen. 




Motion 17 

Angående mobilt föräldrateam 

I socialtjänstlagen kapitel 5 Särskilda bestämmelser för olika grupper, & 3 står det att kommunen 

ska erbjuda stöd till föräldrar i form av samtalsinsatser. Insatserna är fokuserade på 

barnens bästa i frågor gällande vårdnad, boende och umgänge. 

Det finns inget lagstöd i frågor gällande stödinsatser till förälder i kritiska situationer med 

barn i affekt och därmed risk för våld och hotelser. Ett mobilt föräldrateam som ska sätta 

fokus på föräldrars situation i dessa ärenden och arbeta aktivt för att föräldrar ska känna 

trygghet och hjälpa dem i sitt arbete med sina barn. Detta team ska kunna rycka ut vid en 

kritisk situation. 

När man som förälder hamnar i situationer med sitt barn där det kan resultera i våldsutbrott 

eller annat som gör det svårt för föräldrar att hantera. Rutinen idag där man inte har 

en utarbetad plan på insats i dessa fall är att föräldern får ringa polisen som i sin tur ringer 

socialtjänsten i gällande kommun eller stadsdel. Sen tar socialtjänsten kontakt med föräldern 

och därefter ger en överläggning vad man kan göra. Denna rutin gäller alla barn under 18 år. 

Med anledning härav yrkar jag: 

att en översyn görs där man ser över möjligheterna att ge lagstöd för ett mobilt 

föräldrateam med jour och akutverksamhet när det gäller ärenden där det finns 

risk för hot och våld. 

att man ger detta till centerpartiet för en översyn att ge detta lagstöd 

Eloverud 2011-02-13 

Centerkvinnan Carina Tihane, Järbo CK i Färgelanda kommun 










Centerpartiets riksdagsgrupp har att följa partistämmans beslut, därför bedömer 

förbundsstyrelsen att det inte är aktuellt att sända motionen vidare till riksdagsgruppen. 




Motion 18 

Angående ursprungsmärkning 

Ursprungsland varifrån nötkött, fläskkött eller kyckling som finns i färdigtillverkad produkt 

kommer, ska märkas så det syns på innehållsdeklarationen, t ex leverpastej, olika enportionsrätter, 

halvfabrikat, korv, hamburgare mm. Varifrån kommer köttet? 

Vi föreslår 

att märkning sker snarast och att motionen sänds vidare. 

Motionen antogs vid Kristianopels Centerkvinnors årsmöte den 31 jan 2011 

Kristina Eriksson 

ordförande 








motionärens önskemål. 

Centerkvinnornas förbundsstämma har enligt partiets stadgar inte rättighet att skicka 

motioner vidare till partistämman. 




Motion 19 

Angående lagstadgad ursprungsmärkning 

Den tyska dioxinskandalen aktualiserar på nytt vikten av att allt kött ursprungsmärkes. 

Tredjedelen av allt griskött som importeras till Sverige är tyskt och används i produkter utan 

att ursprungsmärkning behövs. Sverige är det enda land med högre djurskyddslagstiftning än 

EU:s gemensamma nivå. 

Men när det gäller ursprungsmärkning är vi långt efter. I Sverige är det bara nötkött, 

frukt och grönt, ägg och honung som måste märkas med från vilket land det kommer. 

Det behövs alltså inte när det gäller griskött. Det färska köttet i våra köttdiskar är säkert 

till huvuddelen svenskt. Problemet är väl allt griskött som behövs vid charktillverkningen. 

På förpackningen till korven, pyttipannan och de färdiga köttbullarna står det oftast inte 

ett ord om köttvarans ursprung. Problemet är att industrin vill fortsätta köpa billigt kött. 

Den vill inte trycka upp nya förpackningar för varje nytt reaparti kött de köpt. 

Vi yrkar därför på 

att Centerkvinnorna på olika sätt verkar för att vi får en lagstadgad ursprungsmärkning 

av allt kött och charkuterivaror 

att motionen vidarebefodras till centerpartiets riksdagsgrupp 

Motionen antagen av årsmötet med Södra Sandby Centerkvinnor den 28 jan 2011 

Christina Andersson, ordförande 




Jämställdhetspolitiska program och målet med motionsbehandlingen är att tillföra eller förändra 

politiska förslag i vårt jämställdhetspolitiska program. 










Motion 20 

Angående jobblinjen 

Jobblinjen är ett begrepp som används i politiken. Alla ska ha rätten att komma tillbaka i 

jobb. Att få en andra chans och kunna försörja sig själv står att läsa i Alliansens gröna röst. 

Många har inte ens fått en första chans. Många med handikapp känner av detta. De vill 

också kunna göra en insats i samhället och få uppleva meningsfullhet och självkänsla. Nu har 

istället många fått leva i ovisshet om försörjning när försäkringskassan dragit in bidrag och 

hänvisat till socialbidrag. Detta är inte värdigt! 

Följ jobblinjen fullt ut! Se till att det finns variation på skyddade arbeten och lönebidragsmöjligheter. 

För att seriöst diskutera jobblinjen måste man se till alla grupper. 

Därför kräver vi: 

att man ser till att det finns realistiska arbetsuppgifter även för personer med funktionshinder 

såväl fysiskt som psykiskt i form av lönebidrag alternativt skyddade arbeten. 

För Centerkvinnorna i Boxholm 

Anna-Karin Kindgren 

Ordf 

Antagen vid årsmötet för Centerkvinnorna i Boxholm 18 jan 2011 













Motion 21 

Angående mångfald 

Stora multinationella fröföretag lobbar nu hårt inom EU för att fa bort gamla växtsorter så 

att deras nya Fl hybrider kan ta över. Storbolagen önskar också begränsa antalet sorter så att 

frövolymerna blir större och inkomsterna högre. Nya sjukdomar lär komma (som ex. för våra 

almar och askar) har man då en genetisk smal bas på det som odlas kan allt lätt slås ut och 

förorsaka stora problem. 

Att genetiskt, med girighet som ändamål, reducera eller begränsa jordens mångfald inom 

växtligheten är ett verkligt hot mot mänskligheten. Moderna frösorter har ofta en smal 

genetisk bas jämfört med gamla eller vilda sorter, vilket man kan se om man efter frösådd 

studerar variationer som uppstår. De nya framställda fröema ”med högre avkastning” har 

också den egenheten att man inte kan själv plocka frö från det man odlat med bra resultat 

utan måste varje år köpa nytt utsäde. Detta är de stora fröbolagens framtid att allt utsäde år 

efter år alltid måste köpas nytt. Pengar styr. 

Kommande begränsningar i vilka frön som rar säljas eller inte kommer att medföra att 

butikernas sortiment kommer att minska och små fröfirmor kommer att slås ut. Utbudet blir 

torftigare och framför allt har de nya fröema kraftigt försvagat eget försvar mot vanliga sjukdomar 

som alltid härjar. De som vilda fröer har anpassat sig till under 1000-tals år. En annan 

fara för vår fauna är att bin och humlor far allt svårare att klara nya rationella odlings mönster. 

Dessa far allt mindre utrymme efter besprutningar och när dikesrenar försvinner genom 

storskaligheten i åkerbruket. Utan pollinering ingen frukt eller bär, även grönsaker drabbas. 

Centern har hög miljöprofil och måste stoppa denna utveckling och kräva att vi väljer en 

mera hållbar väg. En väg som inte bara styrs av girighet för dagen utan är hållbar för framtiden 

för våra barn och barnbarn. 

Med stöd av ovanstående yrkar jag: 

Att Centerkvinnorna bevakar och bestrider beslut som både inkräktar och inskränker 

på mångfalden inom var flora och fauna. Ett arbete som måste bevakas inom EU, 

nationellt, regionalt och även lokalt och främst genom oss själva, lokalt. 

Att Centerkvinnorna snarast initierar en utredning inom jordbruksverket. En utredning 

med ansvar att besvara och förklara alla de risker med begränsningar av utbudet i 

frösortimentet som det kommer att innebära. 

Att Centerkvinnorna uppmärksammar och verkar för svar på varför problemet med sviktande 

bi, humlebestånd och andra pollinerande insekter har uppstått. Initierar en FoU 

(forsknings utveckling) rapport som svarar på varför och framlägger åtgärder snarast. 

Att Centerkvinnornas förbundsstämma beslutar att uppdra åt alla Centerkvinnor lokalt 

på ett insiktsfullt sätt påverkar det storskaliga åkerbruket och får dem att första vilka 

stora risker som finns med denna brukningsform. 

Birgitta Larsson 

Torsby Centerkvinnoavdelning ansåg motionen värdefull och tillstyrkte motionen vid 

årsmötesstämman den 24/1 2011. 














Motion 22 

Angående vinterdäck 

Den gångna vintern har ställt till det med många olyckor på våra vägar, tunga fordon kommer 

inte upp för backar, ställer sig på tvären och blockerar hela vägbanan, utöver alla direkta 

trafikolyckor de är inblandade i de flesta fall med svår utgång. 

Vinterdäck krävs på personbilar från 1 dec–31 mars om det är vinterväglag, mönsterdjup 

minst 3 mm. Tunga fordon omfattas inte av kravet på vinterdäck, vilket är besynnerligt. 

För lastbil, buss och personbil klass II med en fordonsvikt över 3,5 ton är enda kravet att 

däcken skall ha ett mönsterdjup på minst 5 mm vilket gäller för samtliga däck på dessa 

fordon vid vinterväglag under perioden, alltså är det fritt fram att köra på rena sommardäck. 

Vinterdäck kan vara antingen dubbade eller odubbade så kallade friktionsdäck och skall vara 

särskilt framtagna för vinterkörning. 

Därför yrkar jag: 

att lagen om vinterdäck för tunga fordon med totalvikt över 3,5 ton ses över, 

att minsta kravet är friktionsdäck under perioden 1 dec. – 31 mars, 

att centerpartiets riksdagsgrupp får i uppdrag att driva frågan vidare i Riksdagen. 

Malmköping 2011-01-23 

Ritha Stenberg, sekr. Mellösa Centerkvinnor, Flen 

Motionen tillstyrktes vid Mellösa Centerkvinnors årsmöte 2011-01-28 

Motionen tillstyrktes vid Kommunkretsens årsmöte i Flen 2011-02-14 














Motion 23 

Angående överviktiga barn 

I dagens samhälle får vi fler och fler överviktiga barn. Detta på grund av att barn får för 

lite motion och olämplig kost. Vi lever i ett stressigt samhälle där båda föräldrarna förvärvsarbetar. 

Det finns inte tid för att regelbundet motionera och för att laga näringsriktig kost. 


att det inrättas hälsohem för barn och föräldrar med en god uppföljning på hemorten. 

Åsele-Fredrika CK-avdelning 

Berit Oderståhl 













Motion 24 

Angående apoteken 

Vi anser att någon (myndighet) skall åläggas ett helhetsansvar för apoteken. Privatiseringen 

av apoteken i Sverige gör att vi på landsbygden har svårt att få medicin. Apoteken har sämre 

lagerhallning än tidigare. 

På Gotland har vi sju (snart åtta) apotek med tre olika ägare. Det finns ingen samordning 

mellan apoteken och ingen har helhetssyn. Vid flera tillfällen under sommaren fanns receptutskriven 

medicin inte att erhålla på något apotek. Man har liten lagerhållning. Patienten får 

själv ringa runt till alla apotek och fråga efter medicin. 

Fördel med privatiseringen är att värktabletter finns i många affärer och på bensinmackar 

med stort öppethållande. I Stockholm med apotek i varje gathörn fungerar nog apoteken bra. 

Landsbygden får ta stryk av försämringen. 

Roma-Björke Centerkvinnor samlade på årsmöte 6 februari 2011 

Berit Hagvall, ordförande 

Gunvor Sundgren, sekreterare 













Motion 25 

Angående assistanshundar 

Vi anser att utbildning av assistanshundar bör stödjas ekonomiskt av följande skäl: 

– En hund kan påverka människan både fysiskt och psykiskt på ett positivt sätt. 

– Barn, som drabbas av traumatiska händelser, förluster av anhöriga, eller allvarliga 

sjukdomar, kan bli hjälpta på ett mycket positivt sätt med hjälp av assistanshundar. 

– En hund kan bidraga till att äldre kommer ut på promenader och skapar kontakter 

med andra människor. 

– Assistanshundar skulle sänka vårdkostnader för barn, ungdomar och även äldre, samt 

bidra med en bättre tillvaro och även fungera som sällskap för dem som så önskar. 

– Hundar ger många människor en mening med livet från vaggan till graven. 

Många handikappade av alla slag önskar sig en trofast vän, och där kan assistanshundar 

göra en stor insats. 

– Det är konstaterat att hundar har en positiv inverkan på människor inom vård och 

omsorg och även inom psykiatrin och kriminalvården på olika sätt. 

– Inga statliga pengar går till utbildning av assistanshundar. Bidrag ges endast till 

utbildning av ledarhundar för blinda. 

Vi yrkar därför: 

att Centerparitet vidarebefordrar denna motion till riksdagen för utredning, 

samt kontroll och utredning av seriösa utbildarföretag. 

att Centerpartiet rekommenderar riksdagen att bevilja medel för utbildning av 

assistanshundar. 

att kostnaden för behövande av assistanshundar reduceras till självkostnad. 

Funbo Centerkvinnor 1 februari 2011 genom Ingrid Drevin 














Motion 26 

Angående produktiv jordbruksmark 

Uppsala har de senaste åren expanderat kraftigt och det har fått till följd att stora arealer 

åkermark använts till bebyggelse. 

Det finns nu flera skäl till att man måste hejda exploateringen av åkermark. 

– Larmrapporter har kommit om att södra Europas växtproduktion minskar på grund 

av torka vilket ökar betydelsen av Sveriges åkrar. 

– Världens befolkning ökar och blir rikare, dvs kan öka sin matkonsumtion. 

– Vi behöver i framtiden odla inte bara mat utan även energigrödor. 

– Människor vill i större utsträckning ha närproducerad mat. 

Vi har ett ansvar gentemot kommande generationer att ha beredskap för den egna 

mat-och energiproduktionen. Uppsala ligger på en av Sveriges bördigaste åkermarker. 

Vi får inte bygga bort den. Uppsalas byggnadsplanering måste ses över. 

Det skrivna handlar om Uppsala, men problemet finns i flera delar av Sverige där man 

har bördiga åkermarker vilket gör frågan aktuell för hela landet. 

Därför föreslår vi 

att Centerkvinnorna arbetar för att den odlingsbara marken bevaras för mat- och 

energiproduktion. 

Funbo Centerkvinnor 1 februari 2011 genom Ingrid Drevin 













Motion 27 

Angående barns möjlighet att få yttra sig 

Att ansöka hos familjerätten om att få råd och stöd vid tvister när det gäller frågor som berör 

barnen är ett frivilligt åtagande. Att samtala med föräldrar och hitta en gemensam lösning 

eller en samsyn i förhållande till exempelvis umgänget med barnen kan vara ett perspektiv. 

Det är två olika bilder som ska jämkas till en. 

Barnen kan också höras och ges möjlighet att lyfta sitt perspektiv. Men för att detta ska 

kunna ske måste bägge föräldrarna ha givit sitt medgivande. 

Även om barnet uttrycker en klar önskan att få yttra sig kan detta med nuvarande regelsystem 

inte ske om någon av föräldrarna motsätter sig detta. 

Det borde vara rimligt att barnet vid en viss uppnådd mognad/ålder ges möjlighet att få 

berätta sin upplevelse av sin situation ur ett barnperspektiv. 

Med anledning av detta yrkar vi 

att arbeta för att förenkla regelverket så att även barn har möjlighet att yttra sig i samband 

med tvister mellan föräldrar i familjerätten. 

Vårgårda 7 mars 2011 

Vårgårda Centerkvinnors motionsgrupp 

Anneli Hermansson 

Inga Olausson 

Lisbeth Andersson 













Motion 28 

Angående sjukförsäkringen 

Centerpartiet har under många år tillbaka varit och är ett parti som sätter människan i 

centrum. Centerkvinnorna bevakar jämställdhetsfrågor utifrån antaget jämställdhetsprogram. 

Ett stort antal av centerns väljare är kvinnor med stark knytning till familjen. I samband med 

utvecklingen av samhället var det många kvinnor som började arbeta utanför hemmet, dock 

fortfarande med ett stort ansvar för familjen. 

Sjukskrivningama ökade under slutet av 80-talet och i synnerhet sjukpensioneringarna. 

Regelsystemet som arbetades fram för att öka att flertalet människor skall komma ut i arbete 

har haft många fördelar. Tyvärr har medaljen en baksida för de personer som är så sjuka att 

arbetsförmågan blir föremål för försäkringskassans läkares utlåtande. 

Detta kan upplevas som en svar situation för den enskilde. För att skapa trygghet och 

delaktighet i beslutet för den enskilde anser Centerkvinnorna att Försäkringskassans förtroendeläkare 

skall möta den sjukskrivne personligt, ej enbart genom inläsning av medföljande 

läkarutlåtande. Idag sker ej något personligt möte mellan försäkringskassans förtroendeläkare 

och personen i det enskilda ärendet vilket leder till osäkerhet för den enskilde. 

Vi vill därför föreslå att Centerkvinnornas förbundsstämma beslutar: 

att bedömning av Försäkringskassans förtroendeläkare skall ske genom ett personligt 

möte i det individuella fallet inte enbart genom journalinformation. 

Centerkvinnornas distriktsstämma i Blekinge har antagit motionen 2011 03 08. 

Därför yrkar vi 

att Centerkvinnoma nationellt uppmanar regeringen att ändra i reglerna för försäkringskassans 

förtroendeläkares enligt motionens syfte 

att motionen skickas till Centerpartiets ledamöter i socialförsäkringsutskottet. 

Blekinge centerkvinnodistrikts stämma 2011-03-08 

Ingegerd Johansson, Distriktsordförande 




Jämställdhetspolitiska program och målet med motionsbehandlingen är att tillföra eller förändra 

politiska förslag i vårt jämställdhetspolitiska program. 










Valberedningens förslag 

Valberedningens förslag till stämmopresidium 

Valberedningen föreslår förbundsstämman att välja: 

Kristin Oretorp, Harplinge CK, som stämmoordförande 

Birgitta Sellén, Attmar CK som vice stämmoordförande 

Valberedningens förslag till stämmosekretariat 

Valberedningen föreslår förbundsstämman att till föredragande sekreterare välja: 

Ewa Sangert, riksorganisationen 

och att till protokollsekreterare välja: 

Julia Färjhage, riksorganisationen 

Valberedningens förslag till protokolljusterare och rösträknare 

Valberedningen föreslår förbundsstämman att till protokolljusterare och tillika rösträknare välja: 

två namnförslag föredras på stämman 

Som ytterligare rösträknare föreslås: 

två namnförslag föredras på stämman 

Valberedningens förslag till förbundsordförande 

Valberedningen föreslår förbundsstämma att till förbundsordförande välja: 

Gunilla Hjelm, Bäckseda CK, Jönköping (nyval) 

Valberedningens förslag till vice förbundsordförande 

Valberedningen föreslår förbundsstämman att till vice förbundsordförande välja: 

Catrin Mattsson, Stockholms CK Stockholm (nyval) 

Karin Ånöstam, Arbrå CK, Gävleborg (omval) 

Valberedningens förslag på antal ledamöter i förbundsstyrelsen 

Valberedningen föreslår förbundsstämman att välja åtta (8) övriga ledamöter i 

Centerkvinnornas förbundsstyrelse och noll (0) ersättare. 

Valberedningens förslag till ledamöter i förbundsstyrelsen 

Valberedningen föreslår förbundsstämman att till ledamöter i förbundsstyrelsen välja: 

Ingrid Eriksson, Centerkvinnornas Riksavdelning, Stockholm (nyval 2 år) 

Inger Fredriksson, Stora Malm CK, Södermanland (nyval 2 år) 

Solveig Zander, Enköping-Åsunda-Långtora CK, Uppsala (nyval 2 år) 

*Ulrika Axelsson, Lövestad-Tolånga CK, Malmöhus (omval 2 år) 

Liselotte Andersson, Möne-Kärråkra CK, Sjuhärad (omval 1 år) 

Catharina Deremar, Tierpsbygdens CK, Uppsala (omval 1 år) 

Solveig Granberg, Tavelsjö CK, Västerbotten (omval 1 år) 

Franziska Gustafsson, Göteborgs Centerkvinnor, Göteborg (omval 1 år) 


* Valberedningen har fördelat så att hälften av ledamöterna väljs på två år varje år – för att få 

en jämnare fördelning. Genom lottdragning blev det Ulrika Axelsson som föreslås på två år. 

Valberedningens förslag på revisorer och revisorsersättare 

Valberedningen föreslår förbundsstämman att till ordinarie revisorer välja: 

Berit Bengtsson, Gunnarp-Krogsered CK, Halland (omval) 

Ulla Ekdahl, Osby-Visseltofta C-avd, Skåne (omval) 

Revisorsersättare: 

Ingbritt Gustavsson, Farstorp CK, Kristianstad (omval) 

Elisabeth Bergström, Tuna nedre CK, Medelpad (omval) 

Valberedningens förslag till val av ledamot jämte ersättare 

i Partistyrelsen 

Valberedningen föreslår förbundsstämman att till ordinarie ledamot i Partistyrelsen välja: 

Gunilla Hjelm, Bäckseda CK (nyval) 

Catrin Mattsson, Stockholms CK, ersättare (nyval) 

Valberedningens förslag angående Centerkvinnornas representant 

jämte ersättare i Centerpartiets ungdomsförbunds förbundsstyrelse 

Valberedningen föreslår förbundsstämman att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att inom sig 

utse ledamot samt ersättare till CUF:s förbundsstyrelse. 

Valberedningens förslag angående Centerkvinnornas representant 

jämte ersättare i Centerstudenters förbundsstyrelse 

Valberedningen föreslår förbundsstämman att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att inom sig 

utse ledamot samt ersättare till CS: förbundsstyrelse. 

Internationella kommittén 

Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämma besluta 

att inte tillsätta en internationell kommitté för 2011–2012. 

Valberedningens förslag till rese- och traktamentsersättning 

samt arvoden till förbundsstyrelsens ledamöter och för av stämman 

jämte förbundsstyrelsen utsedda organ (oförändrat) 

Valberedningen föreslår förbundsstämman besluta 

att traktamenten och reseersättningar till styrelsen, ledamöter i kommittéer, utredningar 

och annan representation utsedd av stämma eller styrelse ska utgå enligt Skatteverkets 

normer, 

att samtliga resor i första hand sker med billigaste färdsätt, 

att ersättning för flygresor ska utgå om reslängden överstiger 800 km enkel väg, 

resa till och från Gotland, eller i enskilda fall då omständigheterna så kräver, 

att sammanträdesarvoden betalas enligt partiets bestämmelser, det vill säga 1 500 kr 

per heldag och 800 kr per halvdag, 

att till revisorerna utgår ett årsarvode på 1 200 kr samt sammanträdesarvode, 

traktamentsersättning och reseersättning, 

att till presidiet utgår dagarvode vid fysiskt närvarande vid förbundsstyrelse- sammanträden, 


att följande årsarvode ska utgå till presidiet: 

förbundsordförande 100 000 kr 

vice ordförande 50 000 kr 

att i arvodet till presidieledamot ingår ersättningar för sammanträden (ej fysiska 

förbundsstyrelsesammanträden), arbetsutskott och av styrelsen tillsatta kommittéer 

samt övriga uppdrag för Centerkvinnorna. 


Valberedningens protokoll 

Protokoll fört vid valberedningens sammanträden angående förslag 

till Centerkvinnornas förbundsstyrelse inför förbundsstämman 2011 

Ledamöter i valberedningen: 

Ann-Christine Simonsson, Sjuhärad ordförande 

Joanna Stridh, Dalarna 

Eva Enqvist, Västerbotten 

Inger Jonsson, Jämtland 

Ingegerd Petersson, Kalmar 

Ingrid Ravemyr, Stockholm 

Anita Wiklander, Medelpad 

Gunnel Suu, Malmöhus 

Inger Fredriksson, Södermanland (deltog endast i arbetet till och med 7 mars) 

Valberedningen har haft ett fysiskt möte i Stockholm, i samband med ett förbundsstyrelsesammanträde 

för intervjuer med FS-ledamöterna, samt två telefonmöten och ett antal e-postkontakter. 

Valberedningens ordförande har även haft möte med arbetsutskottet i början av 

2011 för samtal kring hur styrelsens sammansättning och arbete fungerat under året. 

Information om möjlighet att nominera personer till nationella uppdrag inom Centerkvinnorna 

har utlysts via information i avdelningarnas årsmötesmaterial som skickades till 

avdelningarnas ordföranden/postmottagare samt avdelningskassörer under december 2010: 

Nominera till Centerkvinnornas förbundsstyrelse 

Som medlem i Centerkvinnorna har du möjlighet att föreslå personer till den nya förbundsstyrelse 

som ska väljas av förbundsstämman i Sundsvall 2011. Lämna ditt namnförslag till 

valberedningen senast den 18 feb 2011. 

Skicka kontaktinformation till den/de kandidater du vill föreslå till valberedningens ordförande 

på adressen ann-christine.simonsson@swipnet.se 

En annons har även varit införd i Tidningen C:s första nummer 2011, som gått ut till alla 

medlemmar. 

Avsägelser har inkommit från följande personer: 

Annika Qarlsson och Sirpa Åhr 

En av valberedningens ledamöter blev under arbetsperioden nominerad, och valde därför 

att inte längre delta i valberedningens arbete och beslut. Den hanteringen har vi kollat med 

ansvarig tjänsteman både i CK och C och funnit korrekt. 

Nomineringar har inkommit på följande personer: 

Susanne Signahl 


Marie Wickberg 

Liss Böcker 

Ulrika Axelsson, nuvarande ledamot 

Stina Bengtsson 

Inger Fredriksson 

Catrin Mattsson, nuvarande ledamot 

Helena Lindahl 

Linda Ylivainio 

Helene Gustavsson 

Solveig Zander 

Nomineringar till vice ordförande: 

Liss Böcker 

Karin Ånöstam 

Nomineringar till ordförande: 

Gunilla Hjelm 

Anna-Karin Hatt 

Elisabeth Thand Ringqvist 

Sofia Jarl 

Motivering för urvalet av nya ledamöter till förbundsstyrelsen: 

Valberedningen har utgått från förbundsstyrelsens nuvarande kompetenser, egenskaper 

och erfarenheter och diskuterat vilka kompletterande kompetenser som kan göra förbundsstyrelsen 

ännu vassare än tidigare. De nomineringar som inkommit från avdelningarna har 

diskuterats och valberedningens ledamöter har även nominerat ytterligare personer. 

Ordförande: Gunilla Hjelm (nyval efter Annika Qarlsson, som avsagt sig omval) 

Valberedningens förslag till ny förbundsordförande är Gunilla Hjelm, Vetlanda. Hon har 

varit vice ordförande i förbundsstyrelsen sedan 2008. Valberedningen har ställt upp en 

kravspecifikation för valet av ordförande och Gunilla fyller väl de krav vi ställt, (behovsanalys 

enligt uppdraget): 

– Ha visioner och genomförandekraft för att leda och förnya Centerkvinnorna. 

– Ha en politisk plattform och vara relativt känd bland medlemmar och sympatisörer 

– Ha goda mediekontakter och kunna föra debatt och opinionsbildning 

– Ha hög kompetens, trovärdighet och engagemang kring genus- och jämställdhetsfrågorna 

– Vara positiv och ha en god samarbetsförmåga 

Vi gör för första gången på mycket länge avsteg från principen att ordföranden ska vara 

riksdagsledamot. En del i det förnyelsearbete och den modernisering av Centerkvinnorna 

som pågår är att se andra möjligheter och förutsättningar att leda kvinnoförbundet. Gunilla 

har varit föregångare i att använda nya sociala medier i det politiska arbetet. Vi tror Gunilla 

kan leda det fortsatta moderniseringsarbetet. Hon har aktivt arbetat för jämställdhet i 

Centerkvinnorna sedan 1990-talet, varit distriktsordförande i Jönköpings distrikt, är kommunalråd 

i Vetlanda och har haft många kommunalpolitiska uppdrag. 


Vice ordförande: Catrin Mattsson, Stockholm, (nyval, tidigare ledamot) 

Catrin blir en förstärkning i förbundsstyrelsens presidium. Hon är en bra länk till partiets 

ledning genom sitt arbete som politiskt sakkunnig hos näringsministern. Hon har haft en 

direkt jämställdhetspåverkan som kunnat ses i vår partiledares framföranden. Hon tillför 

ett storstadsperspektiv och erfarenheter från att driva eget företag. Catrin har tydligt tagit 

ställning som feminist och har stor erfarenhet från landstings politiken som både som 

politiker och tjänsteman. 

Förbundsstyrelsens ledamöter: 

I valberedningens arbete att karlägga nuvarande förbundsstyrelse och ta fram förslag till 

val av ledamöter har nuvarande ledamöter i förbundsstyrelsen intervjuats för att få fått 

kännedom om kompetens och profil. Frågorna har varit: 

– Hur ser du på Centerkvinnornas framtid och hur vill du förnya förbundet? 

– Hur beskriver du din roll i styrelsen, vad har du kunnat tillföra i detta arbete? 

– Ge ett konkret exempel på hur du påverkat/arbetat för förbundet. (Gärna utanför 

mötestid) 

– Centerkvinnorna är ”liberala feminister” – är du? Hur märks det? 

– Handla jämställt – står det på hemsidan. Hur arbetar du för detta? Hur tolkar du det? 

Utifrån detta och de två avsägelser som inkommit (Annika Qarlsson och Sirpa Åhr) har vi 

försökt hitta kompletterande namn. Vårt förslag är att välja tre nya ledamöter till förbundsstyrelsen: 

Ledamot: Solveig Zander, riksdagsledamot (nyval) 

Solveig har med sin plattform som riksdagsledamot och ledamot i socialförsäkringsutskottet 

en viktig roll att fylla i förbundsstyrelsen. Hon driver hjärtefrågor för Centerkvinnorna, som 

barn- och familjepolitiska frågor, socialförsäkringsfrågor, och har en klar jämställdhetsprofil. 

Solveig har genomförandekraft, positiv energi och en lång erfarenhet, som skapar ett viktigt 

och brett kontaktnät för Centerkvinnorna. 

Ledamot: Ingrid Eriksson, studerande (nyval) 

Ingrid har ett väl känt jämställdhetsperspektiv i allt hon gör. Hon har arbetat under några år 

som Centerkvinnornas förbundssekreterare och har nu tagit paus från arbete för partiet som 

sakkunnig på Näringsdepartementet och i Statsrådsberedningen. Ingrids gedigna erfarenhet 

och goda kunskaper om Centerkvinnorna i hela landet gör att vi bedömer att hon blir en stor 

tillgång för förbundsstyrelsen. 

Ledamot: Inger Fredriksson, journalist (nyval) 

Inger är en välkänd Centerkvinna med stort jämställdhetsfokus. Inger har hållit många 

utbildningar, varit redaktör för boken ”Kvinnokraft” med mera. Ingers breda kompetens och 

stora kontaktnät i landet, samt hennes journalistiska kunnande ser vi som ett bra komplement 

till förbundsstyrelsen. 


Mandattid för de föreslagna förbundsstyrelseledamöterna: 

Gunilla Hjelm, Bäckseda CK, Jönkping (nyval 1 år) 

Catrin Mattsson, Stockholms CK, Stockholm (nyval 1 år) 

Karin Ånöstam, Arbrå CK, Gävleborg (omval 1 år) 

Ingrid Eriksson, Centerkvinnornas Riksavdelning, Stockholm (nyval 2 år) 

Inger Fredriksson, Stora Malm CK, Södermanland (nyval 2 år) 

Solveig Zander, Enköping-Åsunda-Långtora CK, Uppsala (nyval 2 år) 

* Ulrika Axelsson, Lövestad-Tolånga CK, Malmöhus (omval 2 år) 

Liselotte Andersson, Möne-Kärråkra CK, Sjuhärad (omval 1 år) 

Catharina Deremar, Tierpsbygdens CK, Uppsala (omval 1 år) 

Solveig Granberg, Tavelsjö CK, Gävleborg (omval 1 år) 

Franziska Gustafsson, Göteborgs CK, Göteborg (omval 1 år) 

* Valberedningen har fördelat så att hälften av ledamöterna väljs på två år varje år – för att få 

en jämnare fördelning. Genom lottdragning blev det Ulrika Axelsson som föreslås på två år. 

Föredragande från valberedningen på förbundsstämman 

Beslutas att, p. g. a återbud från valberedningens ordförande till förmån för valrörelsen inför 

omvalet i Västra Götaland, utse Anita Wiklander, Joanna Stridh och Ingegerd Pettersson att 

vara föredragande på förbundsstämman. 

Stockholm den 22 mars 2011 

För valberedningen/ Ann-Christine Simonsson Eva Enqvist 

Ordförande justerare 


Presentation av förslag 

angående nyval 

till förbundsstyrelsen 

I år föreslår valberedningen fem nyval till förbundsstyrelsen. 

Här presenterar de föreslagna kandidaterna sig själva. 

Valberedningens förslag: 

Förbundsordförande 

Gunilla Hjelm, Bäckseda CK 

http://gunillahjelm.blogspot.com 

Ålder: 45 år 

Familj: Håkan, Malin o Hanna 

Bor I Vetlanda 

Vice ordförande i Centerkvinnornas 

förbundsstyrelse sedan 2 år tillbaka. 

Jag är stolt Centerkvinna sedan början på 

1990-talet, har mina rötter stadigt förankrade 

i den Småländska landsbygdsmyllan 

men bor numera i villa i Vetlanda. 

Min yrkesbana började jag inom 

handikappomsorgen. 1997 förverkligade 

jag en dröm när jag började studera till 

dataingenjör vid högskolan i Jönköping. 

Jag har sedan examen jobbat med datakommunikation. 

I Vetlanda har jag varit 

Tekniska nämndens ordförande mellan 

2004 och 2008 och jag var Kommunalråd 

2008-2010. Numera är jag vice ordförande i 

kommunstyrelsen på deltid och ordförande 

för Höglandets Kommunalförbund. 

Centerkvinnorna har gett mig utbildning, 

nätverk och personlig utveckling, allt 

det jag har behövt för att ta steget att ta på 

mig ledande uppdrag lokalt, regionalt och 

nationellt. Jag har, genom Centerkvinnorna, 

fått en välfylld politisk ”verktygslåda” för 

att kunna jobba aktivt med jämställdhet, 

ledarskap och samhällsutveckling. 

Min ambition har alltid varit att Centerkvinnorna 

ska fortsätta vara en stark kraft 

för att kvinnor och män ska ha lika möjligheter 

till självbestämmande och inflytande. 

Vi ska vara en organisation som tar våra 

grundvärderingar med oss för att skapa nya 

lösningar på framtidens problem. Vi är en 

organisation med många förebilder som 

kan dela med sig av kvinnors erfarenheter 

av att leda och styra, till nya generationer 

gröna, liberala kvinnor som ska bära Centerkvinnornas 

kamp för lika villkor och 

egenmakt in i framtiden. 

Det är en stor ära att få bli nominerad 

till Centerkvinnornas ordförande. Jag är 

stolt över nomineringen och känner en stor 

ödmjukhet inför uppgiften. Jag är beredd 

att ta på mig ledartröjan men jobbet gör vi 

alla tillsammans! 



Vice förbundsordförande 

Catrin Mattsson, 

Stockholms CK 


Familj: Sambon David, dottern Sannie 

och katten Selma 

Yrke: Politiskt sakkunnig åt näringsminister 

Maud Olofsson 

Övrigt: Fick Centerpartiets jämställdhetspris 

2003. Spelar slagverk i ett 

brasilianskt maracatuband. 

Vad får dig att brinna? 

Jag brinner för jämställdhet ur ett liberalt 

perspektiv för ökad frihet och makt över 

vardag, arbete och företagande. Ett jämställt 

samhälle ger ett ökat livsutrymme, 

inte minst för många flickor/kvinnor. 

Det handlar om att kunna göra egna 

val, och förverkliga sina drömmar! 



Ledamot 

Ingrid Eriksson, 

Centerkvinnornas riksavdelning 


Jag är en engagerad feminist som bor i 

Bro, 4 mil från Stockholm. 

Läser just nu statsvetenskap efter att 

de senaste fyra åren ha arbetat som politiskt 

sakkunnig på Näringsdepartementet 

respektive Statsrådsberedningen. Har 

varit engagerad inom centerrörelsen sedan 

tonåren. Jag har en stor familj och äger ett 

70-talshus med tillhörande välväxt trädgård 

vilket gör att fritiden är välplanerad. 

Min egen ridning och övriga familjens 

aktiviteter fyller också många kvällar och 

helger. 

Jag vill tillföra Centerkvinnorna det 

engagemang och de tankar jag har kring 

vad som krävs för att ett jämställt samhälle 

ska uppnås. Viktiga frågor för mig är; 

bekämpa mäns våld mot kvinnor, barns 

rätt att vara barn samt delat och lika 

föräldraansvar. Sen kan 1000 frågor till 

nämnas men för mig handlar det i grunden 

om att kvinnor respektive män ska ha 

lika möjligheter och rättigheter oavsett kön. 

Bort med de könsroller som begränsar oss 

från vaggan till graven!


Ledamot 

Solveig Zander, Enköping- 

Åsunda-Långtora CK 


http://solveigz.blogg.se 

Mina mål med ett nytt engagemang i 

Centerkvinnorna är att göra förbundet 

mer synligt. Centerkvinnorna landet 

runt måste våga visa vilka de är. Föra ut 

förslag, tankar och idéer är jätteviktigt och 

det vill jag bidra till och med. 

Målet måste vara att tydliggöra våra 

krav och framtidsvisioner så att folk ser det 

och förstår vad vi menar. Centerkvinnorna 

måste bli mer aktiva mot riksdagsgruppen 

och det vill jag medverka till. 


Ledamot 

Inger Fredriksson, 

Stora Malm CK 


www.ingerfredriksson.blogspot.com 

Jag är journalist och bor i Katrineholm. 

Egenföretagare, skriver krönikor i lokaltidningen, 

bloggar. Har varit medlem i 

Centerkvinnorna i drygt 20 år, i dag kassör 

i Stora Malms Centerkvinnor. Jag har haft 

medlemskap i hela Centerfamiljen och haft 

alla typer av poster från revisor till ordförande. 

Jag har erfarenhet från kyrkopolitik, 

kommunpolitik, landstingspolitik och rikspolitik. 

Ledamot av den statliga Yttrandefrihetskommittén. 

Ersättare i riksdagen. 

Personvald i kommunfullmäktige i Katrineholm 

för tredje gången, gruppledare och 

kommunstyrelseledamot. 

Jag vill med humor och intelligens 

skärpa Centerkvinnornas budskap, så att vi 

med välputsade jämställdhetsglasögon tar 

större plats i den politiska debatten. 



Jämställdhetspolitiskt program 

På förbundsstämman i Borlänge 2009 antog Centerkvinnorna för första gången ett program 

i vilket alla Centerkvinnornas jämställdhetspolitiska förslag samlats – Centerkvinnornas 

Jämställdhetspolitiska program. Sedan dess reviderar och utvecklar vi programmet vid varje 

förbundsstämma. Förbundsstyrelsen har inför årets förbundsstämma gått igenom 2010 års 

version av programmet och föreslår några tillägg samt strykningar. Allt för att programmet 

ska vara så aktuellt och spetsigt som möjligt. Tillägg av text är understruken och strykningar 

från tidigare version av programmet är överstruken. 


att anta Centerkvinnornas Jämställdhetspolitiska program 


Centerkvinnornas 

Jämställdhetspolitiska 

program 

Förbundsstyrelsens förslag till 2011 års förbundsstämma 

CENTERKVINNORNAS JÄMSTÄLLDhETSPOLITISKA PROGRAM 97

Innehållsförteckning 

1 Inledning och analys _________________________________ 99 

1.1 Med sikte på jämställdhet _________________________ 99 

1.2 Vägen dit ___________________________________ 100 

1.3 Utgångsläget _________________________________ 100 

2 Makt och ekonomi _________________________________ 102 

2.1 Jobb _______________________________________ 102 

2.2 Privatekonomi ________________________________ 102 

2.3 Ägande och företagande _________________________ 103 

2.4 Maktfördelning _______________________________ 104 

2.5 Demokrati ___________________________________ 105 

2.6 Att bli förälder _______________________________ 106 

3 Rättigheter och skyldigheter __________________________ 107 

3.1 Mäns våld mot kvinnor __________________________ 107 

3.2 Våldtäkter ___________________________________ 108 

3.3 Prostitution och trafficking _______________________ 109 

3.4 hedersrelaterat förtryck _________________________ 110 

4 Utbildning _______________________________________ 111 

4.1 Genusperspektiv i skolan ________________________ 111 

4.2 Ung företagsamhet ____________________________ 112 

4.3 högre utbildning ______________________________ 112 

4.4 Integration __________________________________ 113 

5 hälsa ___________________________________________ 114 

5.1 Samhället ___________________________________ 114 

5.2 Psykisk hälsa _________________________________ 114 

5.3 Forskning ___________________________________ 115 

5.4 Personalen inom vården _________________________ 115 

5.5 Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRhR) _____ 116 

6 Internationell solidaritet _____________________________ 117 

6.1 Bistånd _____________________________________ 117 

6.2 Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRhR) _____ 117 

6.3 Makt och rättigheter ___________________________ 118 

6.4 Konflikter ___________________________________ 118 

6.5 EU ________________________________________ 119 

7 Infrastruktur _____________________________________ 120 

98 CENTERKVINNORNAS JÄMSTÄLLDhETSPOLITISKA PROGRAM

Inledning och analys 

1.1 Med sikte på jämställdhet 

1950 skrev Märta Leijon i sin reservation till förmån för att kvinnor skulle 

få prästvigas: ”Vi äro dock inte främst könsvarelser utan födda till medborgare…”. 

Centerkvinnorna har samma utgångspunkt idag, snart 60 år senare. 

Vi kämpar än idag för ett samhälle där var och en behandlas utifrån den i 

ndivid man är – inte utifrån det kön man råkar ha. Utgångspunkten tar vi 

i allas lika rätt och värde. 

Utgångspunkten om allas lika rätt och värde är en liberal grundpelare 

som historiskt varit avgörande i kvinnorörelsen. Mary Wollstonecraft krävde 

tidigt lika rättigheter för båda könen och formuleringarna är aktuella än idag. 

1792 skrev hon i sin bok Till försvar för kvinnans rättigheter: ”Jag uppskattar 

mannen som kamrat, men antingen hans härskarstav är rättmätig eller 

lånad, känns jag inte vid den, om inte den enskilda individens förnuft kräver 

min vördnad; och även i det fallet är det förnuftet jag underkastar mig och inte 

mannen.” 

John Stuart Mill, socialliberalismens fader, krävde 1869 lika rättigheter 

för båda könen. Han hävdade att kvinnor orättfärdigt var en förslavad klass 

underställd män. Mill krävde också rösträtt för kvinnor till det brittiska parlamentet 

vilket blev startskottet för rösträttsrörelsen och den tidiga kvinnorörelsen. 

Denna liberala grundtanke om allas lika rätt och värde fanns med vid bildandet av 

Svenska Landsbygdens Kvinnoförbund, SLKF, 1932 och är fortfarande lika aktuell. 

Idag benämner vi det liberal feminism. 

Centerkvinnorna är liberala feminister som vet att ett ojämställt samhälle begränsar var 

och ens frihet. För oss är feminismen inte bara kvinnors kamp för jämställdhet utan alla 

människors kamp för friheten att vara den man är. 

Som feminister ser vi att det finns systematiska skillnader i villkor för kvinnor och män i 

samhället. Skillnader som vi inte kan acceptera och därför motarbetar med utgångspunkten 

att alla individer är lika mycket värda, med samma fri- och rättigheter. 


att förverkliga sig själva och sina drömmar – oavsett var man bor. Med utgångspunkten 

i varje människa och med sikte på ett fritt, rättvist och demokratiskt samhälle vill vi 

se att kvinnor och män har lika villkor i realiteten; lika rättigheter, samma skyldigheter och 

möjligheter ska utgöra grunden inom livets alla områden. 

Det som engagerade i SLKFs begynnelseår var den ohållbara situationen för medsystrarna 

i jordbruket. Att arbetet var obetalt samt bristerna i kvinnors arbetsvillkor i hemmet och i 

jordbruket var reella jämställdhetsproblem som måste åtgärdas. 1 fakta: feminism 

En grundläggande definition 

av feminism är dels en medvetenhet 

om systematiska 

skillnader i villkor för kvinnor 

och män som grupper i samhället, 

dels en strävan efter 

förändring mot att kvinnor 

och män får lika villkor. 

En feminist anser att vi har 

ett samhälle där kvinnor är 

underordnade män och att 

detta förhållande bör ändras. 

Källa: SOU 2005:66 s. 54 

Ur detta engagemang 

växte en hållbarhetstanke fram som lever kvar än idag. Det handlar om jämställdhet som 

1 Vill du veta mer om Centerkvinnornas historia? Läs vår bok ”Kvinnor som gjort skillnad – centerrörelsens 

pionjärer”. 


en förutsättning för ett hållbart samhälle men också om att vara varsam med naturens 

resurser. Att i samhället tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers 

möjligheter att tillgodose sina behov är Centerkvinnornas grundsyn. 

1.2 Vägen dit 

Vi vet att det krävs förändring för att samhället ska bli jämställt. Det låter kanske självklart; 

Samhället är inte jämställt, vi vill att det ska bli det – då krävs det förändring. Trots sin 

självklarhet kan förändring vara kontroversiell. För visst blir det lite jobbigt när frågan 

konkret riktas till dig? 

Vad är du beredd att förändra i ditt liv för att samhället ska bli jämställt? 

Vi tror att det i arbetet för att nå ett jämställt samhälle behöver ske förändringar både på 

individuell nivå och på kollektiv nivå. De individuella besluten om att förändra sin vardag 

och på så sätt bidra till ett jämställt samhälle är en del. Men det behövs även förändring på 

kollektiv nivå genom gemensamt fattade beslut. 

Vi utgår från att kvinnor och män både är individer och ingår i en grupp. Det gör att det 

både behövs lösningar som utgår från individen och lösningar som utgår från kollektivet. 

Vi tror inte att det går att skapa jämställdhet genom att antingen lägga hela ansvaret på 

individerna eller att enbart fatta kollektiva beslut. Vi tror att det behövs både och. 

Tillsammans, med små förändringar i var och ens liv, och med gemensamt fattade beslut 

kan vi förändra samhället och göra det jämställt. Vi tror på dig, frihet, rättvisa, ett jämställt 

samhälle och på förändring. 

Vi tror på varje människas inneboende kraft. Vi vill ge varje 

människa möjligheten att förverkliga sig själv utan att hindras av 

de strukturer som idag står i vägen. 

Vi tror på frihet. Vi vill se ett samhälle där alla människor är fria 

att vara den de är. Ett samhälle där kön inte är avgörande för hur ens 

liv gestaltar sig, vilka förutsättningar man ges eller hur man bedöms. 

Vi tror på rättvisa. Vi kan aldrig acceptera ett samhälle där vissa 

människor utan särskilda skäl har lägre lön eller sämre arbetsvillkor 

än andra. Vi vill se ett samhälle där det inte längre finns några 

formella eller rättsliga hinder för jämställdhet. 

Vi tror på demokrati. Vi vill se ett samhälle där villkor och maktförhållanden 

är könsneutrala och således inte präglas av tillskrivna 

könsbestämda kvalifikationer och kompetenser. Vi vill se ett samhälle 

där kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina 

egna liv. 

1.3 Utgångsläget 

Det är genom förändring som vi når jämställdhet. Men vad är det 

egentligen vi vill förändra? För att veta det måste vi veta vad vi har 

att utgå ifrån. 

Vi lever i ett ojämställt samhälle. Det manifesteras på flera olika 

sätt. Kvinnors löner är 84 procent i förhållande till mäns löner, en 

siffra som är oförändrad sedan 2008. En ytterligare oförändrad siffra 

är att 34 procent av kvinnorna i arbetskraften jobbar deltid medan 

motsvarande siffra för männen är 10 procent. 

Även maktpositionerna är ojämnt fördelade. 20 procent av 

styrelseledamöterna i börsnoterade företag var kvinnor 2010. 

100 CENTERKVINNORNAS JÄMSTÄLLDhETSPOLITISKA PROGRAM 

fakta: genusordningen 

Genusordningen eller genussystemet 

är som ett mönster 

av maktrelationer mellan kvinnor 

och män och definitioner 

av kvinnlighet och manlighet. 

Enligt denna teori verkar 

ett socialt mönster som kallas 

för genussystem genom två 

principer: ”könens isärhållande” 

(att manligt och kvinnligt 

inte ska blandas) och ”mannen 

som norm” (att mannen ses 

som människan och kvinnan 

som den sekundära och avvikande, 

vilket innebär en 

hierarkisk ordning). Yvonne 

hirdman menar att isärhållandet 

är en förutsättning för 

kvinnors underordning, liksom 

att en förståelse av kvinnor 

och män som i grunden olika 

är grunden för isärhållandet. 

I den process där genus skapas 

i samhället skapas också 

hierarkier och olikheter 

mellan könen. 

Källa: SOU 2005:66 s. 53

2008 var motsvarande siffra 18 procent. 3 procent av de börsnoterade företagen hade en 

kvinna som VD, motsvarande siffra 2008 var 2 procent, och 4 procent hade en kvinna som 

styrelseordförande, motsvarande siffra 2008 var 2 procent. Siffrorna talar sitt tydliga språk. 

Yvonne Hirdman, professor i samtidshistoria och historia, har förklarat det ojämställda 

samhället med genusordningen. Den kan vi till exempel identifiera på arbetsmarknaden. 

Att mannen ses som norm kan vi bland annat se i den lönestatistik som presenterades ovan. 

Män får mer betalt för det de gör än vad kvinnor får. Den tudelade arbetsmarkanden är 

ett exempel på isärhållandet. Endast 18 procent av kvinnorna i arbetskraften och 15 procent 

av männen i arbetskraften jobbar inom yrkesgrupper med en jämn fördelning av kvinnor och 

män. Drygt två tredjedelar av kvinnorna och knappt tre fjärdedelar av männen finns inom 

yrkeskategorier som domineras av deras eget kön. 

För att vi ska få till stånd ett jämställt samhälle måste värderandet och isärhållandets principer 

brytas. Det som kvinnor och män är och gör ska värderas lika och kvinnor och män ska 

ges samma grundförutsättningar att förverkliga sig själva och sina drömmar. 


2 Makt och ekonomi 

2.1 Jobb 

”Allt arbete må få en rättvis ekonomisk och social värdering.” 

Ur Program och stadgar antagna vid förbundsstämman 1960. 

Mål: 

Kvinnor och män ska ha samma möjligheter till avlönat arbete med den 

sysselsättningsgrad man själv önskar som ger ekonomisk självständighet livet ut. 

Män och kvinnor ska ha lika lön för lika likvärdigt arbete. 

Medel: 

◆ Alla ska ha rätt att välja heltid. Andelen heltidsjobb ska öka. 

◆ Kommuner, landsting och regioner ska organisera sitt arbete 

så att fler ges möjlighet att arbeta heltid. 

◆ Försäkringskassan ska tillhandahålla verktyg som kan användas 

för att se de lång- och kortsiktiga privatekonomiska följderna av 

deltidsarbete. 

◆ Tjänstesektorn ska vara löneledande. 

◆ Synliggörande av den ojämna fördelningen av det obetalda 

arbetet i hemmet och de konsekvenser detta ger för kvinnor 

på arbetsmarknaden. 

◆ Arbetsvärdering ska användas för att tydliggöra verkliga löneskillnader 

mellan män och kvinnor. 

◆ Skapa tydliga karriärvägar inom vård och omsorg. Det måste gå att göra 

lönekarriär inom alla yrkeskategorier. 

2.2 Privatekonomi 

”Lika villkor och delat ansvar skall gälla hem, arbetsliv och i det demokratiska samhällsarbetet. 

Kvinnor och män skall ha lika möjligheter till omsorg om och ansvar för barn.” 

Ur Centern för jämställdhet, 1981. 

Mål: 

Kvinnor och män ska ha samma möjligheter till ekonomisk självständighet. Det obetalda hemarbetet ska 

delas lika. 


fakta 

– 34 procent av alla sysselsatta 

kvinnor i åldern 20-64 år 

jobbade 2009 deltid. 

Motsvarande andel för 

männen var 11 procent. 

– Kvinnors lön uppgick 2008 

till 84 procent av mäns lön. 

– Kvinnor arbetar lika mycket 

betalt som obetalt medan män 

arbetar dubbelt så mycket 

betalt som obetalt. 

– hälften av alla kvinnor som 

jobbar gör det inom offentlig 

sektor. 

Källa: SCB, På tal om 

kvinnor och män 2010

Medel: 

◆ När man får barn ska hela pensionsavsättningen 2 kunna delas mellan 

föräldrarna så länge de själva önskar. 

◆ Frågan om att dela pensionsavsättningen ska ställas till alla föräldrar. 

◆ Individuella lönesamtal och löneförhandlingar ska vara normen. 

◆ Alla ska ha rätt till individuella lönesamtal och löneförhandlingar. 

◆ Utbildning ska löna sig för alla. Utbildningspremien för kvinnor måste öka. 

◆ Skolan ska tillhandahålla obligatorisk privatekonomisk utbildning med 

genusperspektiv. 

◆ Utbildning riktad till kvinnor med syfte att de ska förhandla upp sina löner. 

◆ Avdrag för RUT, hushållsnära tjänster, och ROT-avdrag, reparation, 

ombyggnad och tillbyggnad ska inte ligga i samma pott. 

◆ Garantipensionerna ska höjas. 

◆ Könsdiskriminering ska inte förkomma inom pensionssystemet 

◆ Höj gränsen för statlig inkomstskatt. 

◆ Fortsätt att sänka skatten för låg- och medelinkomsttagare. 

◆ Se över riksnormen för försörjningsstöd ur ett jämställdhetsperspektiv. 

2.3 Ägande och företagande 

”En fri kvinna på en fri torva, som travesterar på Carl Berglunds upprop, 

är precis det vi kräver när vi säger ja till rätten för kvinnor att driva företag 

och tjäna pengar.” 

Annika Qarlsson, valtal vid Centerkvinnornas förbundsstämma i Lund 2010. 

Mål: 

Kvinnor och män ska ha samma möjligheter till ägande samt att starta och driva företag. 

Medel: 

fakta 

◆ Det måste bli accepterat att göra vinst i alla offentligt finansierade verksamheter. 

◆ Lyft fram kvinnor som är innovatörer, uppfinnare och företagare. 

◆ Omfördela innovationsstöden så att de i större utsträckning kan användas inom 

tjänsteutveckling och mindre företag. 

◆ Tillväxtprogrammen ska ha ett genusperspektiv. 

◆ De som finns med och styr de ekonomiska satsningarna inom tillväxtprogrammen 

ska ha kunskap om genus och makt samt tillämpa ett genusperspektiv. 

◆ Exportrådet ska aktivt verka för att öka exporten inom traditionellt kvinnodominerade 

sektorer. 

◆ De som bereder och beslutar om samhällets investeringsstöd och lån ska ha kunskap 

om genus och makt samt tillämpa ett genusperspektiv. 

2 Med hela pensionsavsättningen avses avsättningen för den allmänna pensionen och avtalspensionen (även kallad 

tjänstepension). Den allmänna pensionen består av tre delar: inkomstpension, premiepension och garantipension. 

Varje medborgare som deklarerar inkomst betalar 18,5% av densamma i pensionsavgift, av vilket 16 procentenheter 

går till inkomstpension och 2,5 procentenheter till premiepension. Garantipension är ett grundskydd 

för dem som har haft låg taxerad inkomst. Avtalspension (eller tjänstepension) är den pension som följer av 

kollektivavtal mellan arbetsgivare och fackförbund. 

– Kvinnors snittpension 2008 

var 146 100 kronor. För män 

var snittpensionen 212 400 

kronor. 1 

– Enligt en undersökning från 

OECD tjänar kvinnorna bara 

67 % jämfört med männen 

på en högre utbildning. 

– Månadslönen för kvinnor 

som haft lönesamtal är 2,6 

procent högre än den är för 

kvinnor som inte haft det. 2 

– Från och med 21/12 2012 

får inte försäkringsbolag göra 

skillnad på män och kvinnor 

när de räknar ut premier och 

förmåner enligt ett beslut från 

EU-domstolen. Enligt domstolens 

beslut kommer försäkringsbolagen 

inte längre kunna 

basera premie på statistik över 

skillnad i livslängd mellan män 

och kvinnor eller hur olycksbenägna 

de är. 

Källa: 1SCB, På tal om kvinnor 

och män 20102. 

2 SACO, Chefen, lönesamtalet 

och jag. 


◆ Företagare ska ges samma sociala trygghet som anställda, 

till exempel genom att försäkringen anpassas till kombinatörer 

och att egenföretagare ska kunna få rätt till havandeskapsersättning. 

◆ Det tillskapas riskkapitalförsörjning särskilt för företag som drivs 

av kvinnor. 

◆ Tillgången till mikrolån ska förbättras. 

◆ En företagarcheck särskilt för kvinnor på 50 000 kr som kan användas 

till support och rådgivning för uppstart och övertagande 

av företag. 

◆ Ett starta-eget-bidrag som antingen betalas ut i klump eller 

per dag förskott. Ersättningen ska inte villkoras av att man är 

arbetslös. 

◆ Det ska vara möjligt att starta aktiebolag med ett aktiekapital på 

20 000 kronor. 

◆ Arbetsgivaravgiften för små företag ska sänkas. 

◆ Gör LOV obligatorisk för kommuner, landsting och regioner. 

◆ Mångfaldsmiljard för att stimulera kommuner, landsting och 

regioner att öppna för många småföretag. 

◆ Företagsinkubatorer och -acceleratorer för företag inom 

välfärdssektorn. 

◆ Kommuner, landsting och regioner ska genomföra LOV och 

vårdvalet på ett sätt som uppmuntrar etablering av små företag 

och garanterar valfrihet i hela landet. 

◆ LOV ska gälla även inom barnomsorgen. 

◆ Alla tjänster som utförs i hemmet ska vara avdragsgilla. 

◆ Valfrihetsreformer, som lagen om valfrihet, ska fortsätta att 

utvecklas och omfatta fler områden. 

2.4 Maktfördelning 

”Tanken på att kvinnliga präster/…/ väl skulle få predika och utöva själavård 

men ej kunna erhålla självständig prästerlig tjänst, förefaller oss 

direkt absurd.” 

Ur remissyttrande i frågan om kvinnliga präster, 1952 

Mål: 

Kvinnor och män ska ha samma lika möjligheter till makt och inflytande i 

samhället och som individer. 

Medel: 

◆ Andelen kvinnor och män ska vara lika hög i statliga bolagsstyrelser. 

◆ Ägardirektiven ska reglera att styrelserna i de statliga bolagens 

dotterbolag har jämn könsfördelning. 

◆ Andelen kvinnor och män ska vara jämställd i kommunala och 

landstingskommunala bolagsstyrelser. 

◆ Satsningar på styrelseutbildningar för kvinnor för bolagsstyrelser 

kombinerat med mötesplatser med bolagens valberedningar. 


fakta 

– 2009 drevs 28 procent av 

Sveriges företag av kvinnor. 

– 2009 var 34 procent av 

nyföretagarna kvinnor. 

– 4 procent av kvinnor i arbetsför 

ålder driver företag. 

– 2008 var 74 procent av företagarkvinnorna 

i Sverige egna 

företagare och 26 procent företagare 

i eget AB. Motsvarande 

siffra för företagarmännen 

var 59 respektive 41 procent. 

– Av de som 2008 hade en 

sammanräknad förvärvsinkomst 

över 50 000 kronor per 

månad var 20 procent kvinnor. 

– 3 procent av företagarna 

inom byggindustrin och 69 

procent av företagarna inom 

vård och omsorg är kvinnor. 

Källa: SCB, På tal om kvinnor 

och män 2010, Tillväxtverket 

fakta 

– Andelen styrelseordföranden 

i statliga bolag uppgår 

till 35 procent kvinnor och 

65 procent män. 

– Av styrelseledamöterna i 

börsnoterade företag är 

20 procent kvinnor och 

80 procent män. 

– Bland Sveriges 269 börsnoterade 

företag har 8 st 

en kvinna som verkställande 

direktör och 10 st en kvinna 

som styrelseordförande. 

Det motsvarar 3 respektive 

4 procent. 


styrelseledamöterna i de 

kommunala bolagen kvinnor. 

Av bolagens ordföranden var 

12 procent kvinnor. 


kvinnor och män 2010, 

Dagens Samhälle.

◆ Jämställdhetsavtal upprättas mellan stat och företag där en strategi för hur företaget ska 

bli jämställt bland annat vad gäller könsfördelning i företagets styrelse och ledning 

behandlas. Tecknas jämställdhetsavtal får företaget sänkt bolagsskatt. 

◆ Jämställdhet ska finnas med som krav vid offentlig upphandling. 

◆ Andelen kvinnor och män bör vara lika hög i kommunala och landstingskommunala 

bolagsstyrelser. 

2.5 Demokrati 

”Vi har varit får, kan man säga. Ända sen 1932 har vi varit partiets kvinnoorganisation. 

Vi har betalt pengar till valrörelserna, vi har kokat kaffe på alla valmötena, 

vi har tecknat andelar i Smålandsbygdens tidning och förlorat dem /…/ Men inte en 

landsbygdskvinna har vi i länet. Vi hade en men hon petades sist, då petades också 

alla landsbygdssuppleanter vi haft utom en och hon hade också petats om inte en 

gammal tant varit där som visste var rävarna hade sin gång/…/ Vi ska veta vad vi 

gör vid valet/…/Visa att Smålands kvinnor kan hålla ihop. Vi kan få in en 

ledamot i andra kammaren om vi håller samman.” 

Ur Kära kamrat i SLKF, Märta Leijon, 1960 

Mål: 

Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att utöva ett aktivt medborgarskap och att 

forma villkoren för beslutsfattandet. 

Medel: 

◆ Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att ta politiska uppdrag. 

Uppdragen ska ge ekonomiska förutsättningar och möjlighet att kombinera 

uppdraget med arbete och familj. 

◆ Kommuner, landsting och regioner skriver under och följer CEMRdeklarationen. 

3 

◆ Kommuner, landsting, regioner och riksdag åläggs att göra genusanalyser 

enligt 3R-metoden 4 för samtliga verksamhetsområden samt då ekonomiska 

beslut ska fattas. 

◆ Jämställdhet ska genomsyra kommuner, landsting och regioners styrmodeller 

◆ Inför ohälsotalet som en faktor i det kommunala skatteutjämningssystemet. 

fakta 

3 CEMR Council for European Muncipalities and Regions är de europeiska kommun- och regionförbundens 

samarbetsorganisation. Deklarationen The European Charter for Equality of Women and Men in Local life är en 

deklaration för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. 

4 3R-metoden är ett verktyg som har utvecklats av Svenska Kommunförbundet och Gertrud Åström för att 

underlätta arbetet med att analysera en kommunal verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv och för att ta fram 

den kunskap som behövs för att göra verksamheten jämställd. De tre R:en står för Representation, Resurser och 

Realia. 3R kan beskrivas som ett systematiskt besvarande av frågan ”Vem får vad och på vilka villkor?”. 

– 2010 valdes 45 procent 

kvinnor och 55 procent män 

till riksdagsledamöter. 



till kommunfullmäktigen. 

– 2007 var 39 procent av kommunstyrelseledamöterna 

kvinnor och 61 procent män. 

– 31 procent av ordförandena 

på kommunala förtroendeuppdrag 

är kvinnor. 



till landstingsfullmäktigen. 


landstingsstyrelseledamöterna 

kvinnor och 53 procent män. 


och män 2010, www.val.se 


2.6 Att bli förälder 

”Modern betraktas av tradition så knuten till barntillsyn och hem arbete 

att man inte ens ifrågasätter att det lika väl kunde vara uppgifter för 

fadern /…/ Men hur många har ställt frågan: ”Far inte barnen illa av 

att fadern förvärvsarbetar eller är engagerad av sitt arbete att han över 

huvudtaget inte har någon tid över för dem”? /…/ Det väsentliga skulle 

alltså vara att båda föräldrarna har kontakt med barnen och tid för dem. 

Skall den dagliga tillsynen ske i hemmen kan den utövas lika väl av fadern 

som av modern” 

Ur Barnvänligt arbetsliv, 1972 

”Föräldraledigheten bör vara individuell och bör inte kunna överlåtas.” 

Ur Gunilla Andrés och Karin Starrins Motion 1990/91:A812 

Mål: 

Kvinnor och män ska i lika stor utsträckning ses som och behandlas 

som föräldrar. 

Medel: 

◆ Båda föräldrarna skrivs in på föräldravårdscentralen, FVC, vilken 

ersätter mödravårdscentralen. 

◆ Förberedelsen inför förlossning och föräldraskapet utgår från 

båda föräldrarna och innefattar en obligatorisk föräldrautbildning 

för båda föräldrarna. 

◆ Båda föräldrarna ska få stanna på BB första dagarna på 

samma villkor. 

◆ Förälder med ensam vårdnad samt föräldrar som fortfarande 

går i grund- eller gymnasieskola ska ha rätt att överlåta delar av 

försäkringen till annan part. 

◆ VAB-dagar ska kunna användas till köp av hushållstjänst 

i form av barnpassning. 

◆ Sambopar som har levt under äktenskapsliknande former och 

får barn ska likställas med gifta par när det gäller vårdnad om 

barnet. 

◆ Det ska finnas tillgång till barnomsorg under obekväm arbetstid. 

◆ Ensamstående kvinnor ska ha inseminationsrätt. 

◆ Inrätta förvärvsavdrag för ensamstående föräldrar. 

◆ Föräldraförsäkringen ska kunn utnyttjas av båda vårdnadshavarna samtidigt. 

◆ Barnen har rätt till båda sina föräldrar vid skilsmässa. 

◆ Föräldraförsäkringen ska i stor utsträckning delas lika mellan föräldrarna. 

◆ Föräldraförsäkringen ska delas lika mellan vårdnadshavarna med möjlighet att 

överlåta alla dagar utom 60 till den andra vårdnadshavaren. 

◆ Kommunerna ska ges ansvar att informera föräldrar om barnomsorgspengen och 

om vilka alternativ som finns. 


fakta 

– 2009 tog män ut 22 procent 

av föräldraförsäkringen. 

– 2010 hade åttaåringars 

pappor i genomsnitt använt 

80 dagar av föräldraförsäkringen, 

det vill säga ca 1/3 av 

dagarna de är berättigade till. 

Mammorna har vid samma 

tidpunkt i genomsnitt använt 

140 procent av de dagar som 

de är berättigade till. 

– 2009 hade mer än var femte 

treåring en pappa som använt 

noll dagar med föräldrapenning. 

– 2009 hade mer än hälften 

av alla ettåringar en pappa 

som använt noll dagar med 

föräldrapenning. 

– Den disponibla inkomsten 

för en ensamstående kvinna 

med barn beräknas vara ungefär 

10 800 kronor i månaden. 

Detta kan jämföras med 

14 000 kronor för en ensamstående 

man med barn och 

16 300 kronor för sammanboende 

föräldrar. 


och män 2010, Försäkrings- 

kassans rapport 2010; 

Föräldrapenning – försäkringsutveckling 

och analys

3 Rättigheter och skyldigheter 

3.1 Mäns våld mot kvinnor 

”Vi vet att många brottsoffer, inte minst utsatta kvinnor, upplever det som om 

polisen och rättsväsendet inte är deras. De motarbetas och blir misstrodda. Det är 

ett allvarligt hot mot demokratin. Än allvarligare blir det när samhället efter att 

ha uppmanat till att anmäla brott vänder dem ryggen. Det är som en våldtäkt, ett 

övergrepp, än en gång, fast denna gång begås det av rättsskipande statsmakt.” 

Ur anförande i kammaren av Annika Qarlsson 2004 

Mål: 

Kvinnor och män ska ha samma möjlighet till kroppslig integritet. Våld i nära relationer 

ska upphöra. 

Medel: 

◆ Inför obligatoriska hot- och riskbedömningar vid anmälan om hot och våld. 

◆ Införa tydligare mål och bättre uppföljning för polisens arbete kring våld i 

nära relationer. 

◆ Införa extern granskning av polisens arbete så att medborgare ges möjlighet 

att anmäla undermåliga utredningar. 

◆ En kvinna som tvingas fly från sitt hem ska kunna få ekonomiskt och 

praktiskt stöd från kommunen oavsett eventuella tillgångar. 

◆ Kommunerna ansvarar för systematiska våldsförebyggande åtgärder och 

ska upprätta en handlingsplan som bland annat behandlar systematiskt 

våldförebyggande åtgärder som riktas specifikt till män och pojkar, 

hantering av barn i riskzonen för våldsamt beteende samt motverkar 

hedersrelaterat förtryck. 

◆ Samverkansavtal ska upprättas mellan polismyndighet och kommun som 

reglerar samverkan kring att förebygga och minimera risker vid våld i nära 

relationer. 

◆ Män som är dömda för våldsbrott ska genomgå evidensbaserad behandling. 

◆ Män som har våldsproblem och inte är dömda ska kunna erbjudas och ha 

rätt till evidensbaserad behandling. 

◆ Forskningen om våld och behandling ska stärkas. 

◆ Föräldrautbildningen på föräldravårdscentralerna ska innehålla avsnitt om 

våld i nära relation. 

◆ Folkhälsomedel ska användas till förebyggande arbete mot våld i nära 

relationer. 

◆ Ökad forskning på mäns beteende. 

◆ Förebyggande arbete mot våld i nära relationer ska införas i grundskolans 

läroplan. 

fakta 

– I åldern 16-24 år är 27 procent 

av kvinnorna mycket 

eller ganska oroliga att utsättas 

för överfall/misshandel. 

Motsvarande siffra för männen 

är 9 procent. 1 

– Av de som dömdes för brott 

mot person 2008 var 12 procent 

kvinnor och 88 procent 

män. 1 

– 2009 anmäldes 29 282 fall 

av misshandel mot kvinnor 15 

år eller äldre. I 73 procent av 

fallen är förövaren en bekant 

till kvinnan. 2 

– Varje år avlider i genomsnitt 

30 kvinnor på grund av dödligt 

våld, av dessa dödas omkring 

17 kvinnor av en man 

som de har eller haft en nära 

relation till. 3 

– Brottsförebyggande rådet 

uppskattar att vart femte fall 

av misshandel anmäls till 

polisen. 2 

– Socialstyrelsen har beräknat 

att mäns våld mot kvinnor i 

Sverige varje år kostar cirka 

3 miljarder kronor för sjukvård, 

rättsväsende och socialtjänst. 

Till detta kommer uppemot 

760 miljoner kronor för frånvaro 

från arbetet samt 690 

miljoner kronor för överföringar 

i försäkrings systemet. 3 

Källa: 1 SCB, På tal om 


2 Brottsförebyggande Rådet, 

3 Integrations- och jämställdhetsdepartementet 

Mot våld 

och förtryck 


◆ Införa en bostadsgaranti för våldsutsatta kvinnor och deras barn. 

◆ Jouråklagare inrättas som är specialutbildade på våld mot kvinnor för att anmälan 

ska behandlas snabbt och korrekt. 

◆ Kommuner, landsting och regioner vilka uppburit kostnader i samband med våldsbrott 

mot kvinnor ska gemensamt med brottsoffret driva krav om skadestånd. 

◆ Samhällets ansvariga instanser som polis, socialtjänst samt hälso- och sjukvård ska 

samverka bättre och ha gemensamma utbildningar för att förebygga våld mot kvinnor. 

◆ Hotade och slagna kvinnor måste bemötas med respekt och kompetens av både sjukoch 

rättsvårdande myndigheter. 

◆ Det ska finnas handlingsplaner i alla kommuner för aktivt ingripande när en kvinna 

utsatts för våld samt att kommunen genom tillsyn säkerställer att kvinnan får den hjälp 

hon är berättigad till. 

◆ Kommuner ska stödja kninnojourernas verksamhet. 

◆ Kommuner ska stödja och samverka med organisationer som arbetar för en tryggare 

tillvaro. 

◆ Läkare utbildas i hur rättsintyg vid våld mot kvinnor ska utformas. 

◆ Överträdelse av besöksförbud ska automatiskt leda till häktning eftersom det är återfall 

i brottslighet. 

◆ Elektronisk övervakning, så kallad fotboja, ska användas vid besöksförbud. 

◆ Stärkt sekretesskydd för kvinnor med skyddad identitet. 

◆ Inrätta ett nationellt stödcenter för personer med skyddad identitet. 

◆ Tillse att personer med skyddad identitet kan garanteras sina demokratiska rättigheter 

utan att få vistelseorten röjd. 

◆ Öka möjligheten till beslut om fingerade personuppgifter. 

◆ Skärpt straffvärde för våld mot kvinna i nära relation. 

◆ Skadestånd till brottsoffer brottsdrabbad ska betalas ut direkt från Brottsoffermyndigheten. 

◆ Det ska göras en översyn och höjning av skadeståndsbeloppen. 

◆ Personer, oftast kvinnor, som drabbats av hot och våld i nära relation ska erbjudas 

relevant stöd för att komma vidare livet efter en traumatisk upplevelse samtidigt som 

åtgärder vidtas för en tryggare tillvaro. 

3.2 Våldtäkter 

”Det bör inte vara en förmildrande omständighet att offret är försvarslöst.” 

Ur Gunilla Andrés motion 1985/86:Ju612 

Mål: 

Barn, kvinnor och män ska ha samma möjlighet till kroppslig integritet. 

Det sexualiserade våldet ska upphöra. 

Medel: 

◆ Krav på samtycke införs i sexualbrottslagstiftningen. 

◆ Det ska inte vara en förmildrande omständighet att kvinnan 

satt sig i vanmakt till exempel genom att bli berusad. 

Oavsett kvinnans tillstånd ska mannen dömas för våldtäkt. 

◆ Skärpt straffvärde för våldtäkt. 


fakta 

– 2009 anmäldes 5 937 fall av 

våldtäkt. 

– 253 personer lagfördes 2009 

för våldtäkt. 

– 80 procent av de misstänkta 

våldtäkterna begås inomhus. 

– 17 procent av de som 

utsätts för sexualbrott 

anmäler händelsen. 

Källa: Brottsförebyggande 

Rådet

◆ Synliggöra kopplingen mellan mäns våld mot kvinnor och våldtäkter. 

◆ Synliggöra särskilda gruppers utsatthet, såsom underåriga, äldre samt kvinnor 

med fysisk och psykisk funktionsnedsättning. 

◆ Krav på likvärdig utbildning för alla nämndemän rörande våld i nära relationer 

och sexualbrott. 

◆ Brottet mindre grov våldtäkt (BrB 6:1 3 st) avskaffas. 

3.3 Prostitution och trafficking 

”…utan egenvärde bjuds kvinnor ut till hugade spekulanter. Vi är tillbaka till de 

värderingar som rådde på Jesu tid och som han motarbetade, kvinnan som jämställd 

med åsnan, kamelen och vattenbuffeln.” 

Ur Gunilla Andrés Riksdagsmotion 1986/87:Sf526 om Trafficking 

Mål: 

Barn, kvinnor och män ska ha samma möjlighet till kroppslig integritet och inte betraktas som 

handelsvaror. 

Medel: 

◆ Samordning av handläggning av misstänkta människohandelsbrott 

inom EU. 

◆ Likvärdiga och kännbara straff inom EU. 

◆ Stoppa människohandeln mellan världens länder genom internationella 

överenskommelser. 

◆ Traffickingoffer ska automatiskt få uppehållstillstånd i Sverige samt 

erbjudas uppföljning, hjälp och stöd. 

◆ Skärpt straffvärde för köp av sexuell tjänst. 

◆ Sexköp ska inte ses som ett brott mot allmän ordning, prostituerade ska 

därmed ses som brottsoffer och därmed kunna till dömas skadestånd. 

◆ 2-årsregeln 4 ska inte gälla för utländska kvinnor som kommer till Sverige 

för att gifta sig. 

◆ Inga anonyma delgivningar ska tillåtas. Delgivningar ska skickas till 

folkbokföringsadressen. 

◆ Forskning om prostitution och trafficking med särskilt fokus på 

brottsoffrens situation. 

◆ Sverige ratificerar Europarådets konvention mot trafficking. 

◆ Inför en nolltolerans mot trafficking och prostitution i hela Sverige. 

fakta 

4 Om man kommer till Sverige för att leva tillsammans med någon beviljas man i regel uppehållstillstånd 

i två år. Om man fortfarande, när två år passerat, lever tillsammans med samma person får man permanent 

uppehållstillstånd. Upphör anknytningen under den tid som det tidsbegränsade uppehållstillståndet beviljats 

förlängs normalt inte uppehållstillståndet. Migrationsverket kan också när anknytningen upphör återkalla 

uppehållstillståndet. 

– 2009 anmäldes 31 fall av 

trafficking i Sverige. 1 

– Enligt FNs uppskattning 

säljs mer än 4 miljoner människor 

runt om i världen varje 

år för att exploateras på olika 

sätt. 2 

– Nära 500 000 kvinnor och 

barn traffickeras årligen till 

Europa. 2 

– Varje år beräknas trafficking 

generera mellan 7 och 12 

miljarder dollar. 3 

– 2009 anmäldes 352 sexköpsbrott 

i Sverige. 107 personer 

lagfördes samma år för köp av 

sexuell tjänst. 1 

– Enligt Socialstyrelsens kartläggning 

från 2007 arbetar 

cirka 300 personer i Sverige 

som prostituerade. 

Källa: 

1 Brottsförebyggande rådet, 

2 http://www.amnestyusa.org/ 

violenceagainstwomen/ 

end-humantrafficking/ 

traffickingfaq/ 

page.do?id=1108432 

3 http://www.unifem.org/ 

campaigns/vaw/fa 


3.4 Hedersrelaterat förtryck 

”… vi vet att många av flickorna också tvingas gifta sig eller förlova sig när de fortfarande är barn. 

I många kulturer är dessutom förlovning lika bindande som ett bröllop och innefattar därför alla 

de hot och krav som ett giftermål senare gör.” 

Ur Annika Qarlssons Riksdagsmotion 2008/09:Ju308 om Kriminalisering av tvångsäktenskap 

Mål: 

Kvinnor och män ska ha samma möjligheter till makt och inflytande över sitt eget liv. 

Medel: 

◆ Inrätta ”Hedershus” 5 som samlar polis, socialtjänst och forskning. 

◆ Tvångsäktenskap ska kriminaliseras. 

◆ Socialtjänstlagen och annan lagstiftning anpassas så att den inte 

underbygger hedersproblematiken. 

◆ Unga kvinnor som söker sig till sjukvården på grund av hedersrelaterat 

förtryck ska bemötas med respekt och av kunnig personal 

och erbjudas adekvat vård. 

◆ Socialstyrelsen ska ta fram riktlinjer för hur man ska bemöta 

flickor och pojkar med hedersrelaterad problematik som vänder 

sig till socialtjänsten och vården. 

◆ Personer utsatta för hedersbrott och våld i nära relationer med 

skyddad identitet ska få permanent skydd. 

◆ Polis, och rättsväsende, socialtjänst och skola ska ha kunskap om 

hedersrelaterad problematik. 

◆ Ingen ska undantas skolplikten. 

◆ Bekämpa hedersvåldet genom diskussion för attitydförändring 

till exempel enligt modellen Sharaf Hjältar/Hjältinnor. 

◆ Hederstänkande får inte stå i vägen för alla elevers rätt till 

kunskap, oberoende av kön, etnicitet etc. 

5 ”Hedershus” är en plats där personer som lever under förtryck kan få hjälp. Verksamheterna i Hedershuset 

delas in i tre områden: 

1. Operativ verksamhet. Här samverkar socialsekreterare, poliser, skolpersonal, skolhälsovård, sjukvårdspersonal 

etc. under ett tak. De utsatta individerna kan vända sig till Hedershuset och få all hjälp på ett 

och samma ställe. 

2. Specialistenhet. Här samverkar polis, socialtjänst, frivilligorganisationer och andra aktörer för att tillgodose 

den enskilda individens särskilda behov. Polis och socialtjänst från Hedershuset har rätt att gå in i och leda 

utredningar på lokal nivå när så är relevant. Lokal polis och socialtjänst ska kontakta Hedershuset när 

hedersproblematik och -brott misstänks. Specialistenheten ska utveckla och praktisera metoder för att 

medla i hederskonflikter. 

3. Utbildning och forskning. Hedershuset ska, tillsammans med andra aktörer, kartlägga, utbilda och forska 

kring hedersproblematiken. 

Läs mer om Hedershus i riksdagsmotion 2008/09:So488 


fakta 

– Varje år mördas enligt FNs 

siffror minst 5 000 flickor och 

kvinnor runt om i världen av 

hedersskäl. 1 

– 59 procent av flickor med 

utlandsfödda föräldrar svarar 

att de inte får ha någon pojkvän. 

2 

– 27 procent av de utlandsfödda 

flickorna svarar att de 

inte får delta i ett eller flera 

skolämnen (religionsundervisning, 

musik och sexualundervisning). 

2 

– 45 procent av flickor med 

utlandsfödda föräldrar instämmer 

med att föräldrarnas åsikt 

är att de måste vara oskuld 

när de gifter sig. 3 

Källa: 

1. UNFPA, 

2. Sara högdin, 

Utbildning på (o)lika villkor, 

3. Mariet Ghadimi, 

Om kravet på oskuld

4 Utbildning 

4.1 Genusperspektiv i skolan 

”… här behövs vidsynthet, människokunskap och sakkunskap. Kvinnorna kan aldrig 

få en plats i det medborgerliga livet som de bör ha utan denna kunskap. Det räcker 

inte med god vilja och fromma önskningar.” 

Maj Larsson, 1973 

Mål: 

Förskolan och skolan ska ge flickor och pojkar samma möjligheter att förvärva kunskap samt 

att förverkliga sig själva. 

Medel: 

◆ Medveten pedagogik ska användas i förskolan, grundskolan och 

på gymnasiet för att bryta könsnormer. 

◆ Läroplanen och kursplaner ska genomsyras av ett genusperspektiv. 

◆ Det genomförs tillsyn av att skolan lever upp till läroplanernas skrivningar 

om jämställdhet. 

◆ Undervisningsmaterial i skolan ska vara granskat ur ett genusperspektiv. 

◆ Läromedel ska kvalitetssäkras så att det skildrar både kvinnors och mäns 

historia. 

◆ Grundskolan ska säkerställa att barnens yrkeslivskontakter inte är styrda 

av rådande könsnormer. 

◆ Alla yrkesgrupper i skolan ska ha och tillämpa ett genusperspektiv. 

◆ Kunskaper om genus och om frågor rörande barns och ungdomars 

utveckling och grundläggande behov behöver stärkas i lärarutbildningen 

och rektorsutbildningen och även i fortbildningen för lärare, skolledare och 

annan personal i skolan. 

◆ Stärka elevhälsovården i skollagen med inriktningen att med de kompetenser 

som behövs främja elevers psykiska och fysiska hälsa för att säkerställa 

elevers lärande. 

◆ Utformningen av vuenutbildningar och arbetsmarknadssatsningar 

ska genomsyras av ett tydligt genusperspektiv. 

◆ Lika lön för likvärdigt arbete för alla lärare. 

◆ Öka forskningen om, och i så fall hur, elever påverkas av att kvinnor och män 

finns i olika delar av skolverksamheten. 

◆ Öka forskningen om huruvida elever blir bemötta olika utifrån kön i skolan 

och hur de i så fall påverkas. 

◆ Verka för en jämn könsfördelning bland alla yrkeskategorier i skolan. 

◆ Öka kunskapen om intersexuella. 

fakta 

– Flickors genomsnittliga 

meritvärde efter fullgjord 

gymnasieutbildning var 

2008/09 14,7 medan pojkars 

var 13,4. 

– 78 procent av alla flickor och 

74 procent av alla pojkar som 

började gymnasieskolan hösten 

2005 har fullföljt 

utbildningen. 

– Endast en fjärdedel av alla 

gymnasieprogram har en jämn 

könsfördelning, d v s en könsfördelning 

där andelen män 

respektive kvinnor ligger i 

intervallet 40 till 60 procent. 

– I fyra granskade läroböcker i 

historia namnges sammanlagt 

62 kvinnor och 930 män. 

– Forskning visar att pojkar 

i förskola, skola och fritidsverksamhet 

får och tar mer av 

pedagogernas uppmärksamhet 

än flickorna. 

– Flickor känner sig mer 

utsatta än pojkar för i stort 

sett alla former av kränkningar 

grund- och gymnasieskolan. 



www.jamställdhetiskolan.se 


◆ Jämställdhetsarbetet i skolan bör bedrivas enligt principen om jämställdhetsintegrering. 

◆ Den nuvarande regleringen av åtgärder och förbud mot diskriminering i skolan flyttas 

från diskrimineringslagen till skollagen. 

◆ Ta fram stödmaterial som baserat på evidens behandlar arbetssätt som skolorna kan 

tillämpa föra att förbättra undervisningen i läsning och skrivning, för flickor och pojkar. 

◆ Med ett genusperspektiv utreda och analysera orsakerna, omfattningen, inriktningen 

och könsfördelningen när det gäller samtliga former av särskilt stöd som ges till elever i 

grundskolan. 

◆ Jämställdhet ska genomsyra hela rektorsutbildningen. 

◆ Att det görs kunskapssammanställningar och utvärderingar avseende metoder och 

arbetssätt som bidrar till att motverka traditionella könsmönster i skolan och i 

undervisningen som kommer rektorer och lärare till del. 

4.2 Ung företagsamhet 

Mål: 

Skolan ska ge flickor och pojkar samma möjligheter att utveckla sitt entreprenörskap. 

Medel: 

◆ Utbildning kring företagande och entreprenörskap ska påbörjas 

redan i grundskolan och ingå i samtliga gymnasieprogram. 

◆ Entreprenöriellt lärande ska genomsyra alla skolformer. 

◆ Utbildningen kring företagande och entreprenörskap ska präglas 

av ett genusperspektiv. 

◆ Fler och mer praktiska utbildningsformer såsom gesällutbildning. 

◆ Gymnasieskolan ska inrymma program som utbildar till och 

höjer yrkeskunskapen inom sektorn hushållsnära tjänster. 

◆ Skolan ska lyfta fram kvinnor som är innovatörer, uppfinnare 

och företagare. 

◆ Entreprenörskap ska vara en del i förskollärarutbildningen. 

4.3 Högre utbildning 

”…bereda hemkvinnan ökad glädje av sitt arbete genom det att sammanföra 

henne med kamrater och genom upplysningskurser, studieresor, litteratur 

och på annat sätt öka hennes kunskaper om, vad som rör sig i tiden.” 

Ur SLKF:s första program från 1932 

Mål: 

Kvinnor och män ska ges samma möjligheter till karriär inom den akademiska 

sfären. Kunskap om genus och makt ska förändra samhällets maktbalans. 

Medel: 

◆ Mer entreprenörstänkande inom de utbildningsområden som 

traditionellt har en hög andel kvinnor som till exempel vård 

och omsorg, undervisning, kultur och turism. 

◆ Alla utbildningar ska genomsyras av ett genusperspektiv. 

◆ De lärosäten som inte genomsyras av ett genusperspektiv ska 

förlora examinationsrätten. 


fakta 


nyföretagarna kvinnor. 

– 30 procent av svenska 

företagarkvinnor är yngre 

än 40 år jämfört med 

37 procent inom EU 27. 

– Med nuvarande ökningstakt 

kommer varannan nyföretagare 

att vara kvinna år 2023. 

Källa: SCB, Tillväxtverket, 

Företagarna 

fakta 

– Av de som studerade vid 

högskolor läsåret 2008/09 var 


– 65 procent av de examinerade 

från högskolor och universitet 

2008/09 var kvinnor. 

Av de som tog doktorsexamen 

är 47 procent kvinnor och av 

de som tog Licentiatexamen är 


– 19 procent av professorerna 

vid högskolor och universitet 

är kvinnor. 

– Det lönar sig sämre för kvinnor 

att utbilda sig än vad det 

gör för män, ändå utbildar sig 

kvinnor i större utsträckning 

än män. 


och män 2010

◆ Stöd till nätverksbyggande för kvinnor som forskar eller forskarstuderar, speciellt inom 

mansdominerade områden. 

◆ Kriterierna för vad som krävs för att bli professor ses över ur ett 

genusperspektiv. 

◆ Yrkeshögskolan ska innehålla utbildningar som riktar sig till 

personer som vill starta företag inom hushållsnära tjänster. 

◆ Utformningen av vuxenutbildningar och arbetsmarknadssatsningar ska genomsyras av ett 

tydligt genusperspektiv. 

◆ Stringent uppföljning av rekryteringsmålen avseende professorer. 

◆ Inför en jämställdhetsbonus som fördelas till lärosäten där jämställdheten efter utvärdering 

bedömts vara påtagligt god respektive 

påtagligt ha förbättrats. 

◆ Jämställd ska vara ett kriterie i det nya kvalitetsutvärderingssystemet. 

◆ Examensbeskrivningarna i högskoleförordningen ses över ur ett 

jämställdhetsperspektiv. 

◆ I instruktionerna för de forskningsfinansierande myndigheterna ska 

krav på att beakta jämställdhet vara tydliga. 

◆ Se över processen för fördelning av medel för excellenssatsningar och motsvarande ur ett 

jämställdhetsperspektiv. 

4.4 Integration 

”Låt oss göra Sverige till ett nytt nybyggarland. Ett land dit man kan komma för att 

bidra till att bygga framtidens Sverige! Ett land som står med öppna armar och som 

är beredda på alla sätt och vis anstränga sig för att verkligen få all den kompetens 

och kunskap som finns i att kvinnor och män från andra delar av världen kommer 

hit.” 

Maud Olofsson vid Centerpartiets kommundagar 2011 

Mål: 

Kvinnor och män har samma möjligheter till makt och inflytande i samhället och som individer. 

Medel: 

fakta 

◆ Introduktionen för nyanlända ska vara individanpassad och innefatta 

utbildning i språk samt rättigheter, skyldigheter och möjligheter i Sverige. 

◆ En personlig SFI-peng som användaren kan styra till exempel genom val 

av aktör. 

◆ Introduktionen och SFI ska genomsyras av ett genusperspektiv. 

◆ Utbildningen för nyanlända ska, både tidsmässigt och ekonomiskt, gå att 

kombinera med ett arbetsliv eller eget företagande. Utbildningen ska inte 

innebära en förlorad eller sänkt a-kassa. 

◆ Kvinnor med små barn ska ges möjlighet att delta i SFI-undervisning. 

◆ SFI-undervisning ska berättiga till barnomsorg. 

◆ Valideringsverktygen ska ha ett genusperspektiv. 

◆ Utöka insatserna för att tillvarata entreprenörskap bland kvinnor med utländsk bakgrund. 

◆ Sveriges lagstiftning ska även fortsättningsvis gälla lika för alla, oberoende religiös 

tillhörighet. 

– Av kursdeltagarna i SFI läsåret 

2008/09 var 57 procent 

kvinnor 1 

– Det finns stora skillnader 

mellan hur män och kvinnor 

behandlas i introduktionen 

när de kommer till Sverige. 

Män ges en bättre och mer 

omfattande introduktion än 

kvinnor i termer av snabbare 

start på svenskundervisningen, 

fler veckotimmar i introduktionen, 

mer kontakter med 

arbetsmarknaden etc. 2 

Källa: 1 www.skolverket.se 

2 Ds 2007:4, Fler i arbete, 

vIntegrationsverket, 2007:05, 

Ett förlorat år: En studie och 

analys av insatser och resultat 

under introduktionens första 

månader. 


5 hälsa 

5.1 Samhället 

Förbundet behöver inte leta med ljus och lykta efter arbetsuppgifter, allra 

minst när det gäller att verka för sociala åtgärder till beredande av en 

bättre och i mera samklang med nutida förhållanden stående livsföring 

för Sveriges tusentals fattiga bonde- småbrukare- lant- och skogsarbetarhustrur 

/…/ Redan för ett par år sedan alltså i organisationens barndomsstadium, 

höjdes av SLKF fältropet ’semester åt landsbygdens husmödrar’” 

Maj Larsson, 1937 

Mål: 

Jämställdhet ska ses som en förutsättning för folkhälsa. 

Medel: 

◆ Inför politiska beslut som kan påverka hälsan ska det göras 

hälsokonsekvensbedömningar, HKB, utifrån ett genusperspektiv. 

◆ All vårdstatistik ska vara könsuppdelad. 

◆ Intersexuella personer ska ha möjlighet att välja ett personnummer 

som representerar deras kön. 

◆ De öppna jämförelserna ska ligga till grund för att ge kvinnor 

och män vård, läkemedel och rehabilitering på lika villkor. 

◆ Ansvaret för hemsjukvården ska överföras till kommunerna. 

◆ Inför vårdlotsar. 

◆ Läkemedelsförskrivning ska följa legitimation, inte anställning. 

5.2 Psykisk ohälsa 

Mål: 

Kvinnor och män ska ha samma möjligheter, kunskaper och resurser 

för ett liv i hälsa. 

Medel: 

◆ Satsa mer på förebyggande och hälsofrämjande arbete genom 

att förändra normer och värderingar som idag påverkar främst 

unga kvinnors psykiska hälsa. 

◆ Öka kunskapen och informationen om orsaker till kvinnors 

psykiska ohälsa, samt hur den kan motverkas. 

◆ Öka kunskapen kring ätstörning och självskadebeteende samt 

förbättra tillgängligheten till olika vård- och behandlingsformer. 

◆ Inför specialiserade vårdinstanser för behandling av självskadebeteende. 


fakta 

Öppna jämförelser belyser 

resultaten i kommunernas 

och landstingens verksamhet. 

Områden som hittills jämförts 

är hälso- och sjukvården, 

trygghet och säkerhet, grundskolan, 

gymnasieskolan och 

äldreomsorgen. Använd gärna 

jämförelserna vilka innefattar 

ett könsperspektiv. 

fakta 

– 27 procent av kvinnor mellan 

16-84 år och 15 procent 

avmän mellan 16-84 år har 

upplevt nedsatt psykiskt välbefinnande. 

– 15 procent av kvinnor mellan 

16-84 år och 10 procent av 

män mellan 16-84 år har en 

eller flera gånger haft självmordstankar. 

– Likartade besvär uppfattas 

som mera organiska hos män 

och mera psykosomatiska hos 

kvinnor, vilket bland annat 

medför att det förskrivs mer 

psykofarmaka till kvinnor än 

till män. 

– Män får färre psykosociala 

diagnoser, mindre psykofarmaka 

men fler prover och undersökningar 

än kvinnor. Kvinnor 

får färre prover men mer 

psykofarmaka. 



SCB (ULF), (O)jämställdhet 

i hälsa och vård – en genusmedicinsk 

kunskapsöversikt 

(2007)

◆ Inför en vårdgaranti till mottagning inom psykiatrin på 14 dagar. 

En behandlingsgaranti ska också utvecklas. 

◆ Akutmottagning inom psykiatrin ska vara tillgänglig samma dag. 

◆ Öka valfriheten till alternativa evidensbaserade behandlingsmetoder inom 

psykisk ohälsa och sjukdom. 

◆ Psykiska ohälsa hos män ska diagnostiseras och behandlas i högre utsträckning. 

5.3 Forskning 

Mål: 

Kvinnor och män ska ha samma möjligheter, kunskaper och resurser för ett liv i hälsa. 

Medel: 

◆ De som bereder och beslutar om fördelning av forskningsanslag ska ha 

kunskap om genus och makt samt tillämpa ett genusperspektiv. 

◆ Fler kvinnor rekryteras till forskarbanan. 

◆ Nya läkemedel ska utprovas på kvinnor i lika stor utsträckning som på män 

för att godkännas. Vid dosering ska hänsyn tas till kön, ålder och vikt. 

◆ Forskning ska göras på både kvinnor och män. 

◆ Behandling av kvinnor ska bygga på forskning på kvinnor. 

◆ Forskning på sjukdomar som främst drabbar kvinnor och hur de yttrar sig. 

◆ Öka forskningen kring psykisk ohälsa bland kvinnor samt dess följder och 

behandling ur ett socialt, medicinskt och ekonomiskt perspektiv. 

◆ Öka forskningen kring äldre kvinnors behov av behandlingar, mediciner 

och rehabilitering. 

◆ Öka forskning, kunskap och information kring GMO:s, Genmodifierade 

Organismers, påverkan på människors hälsa. 

◆ Forskning som bedrivs av SHI, Statens Folkhälsoinstitut, ska ske i större 

samverkan med skolforskning och fokusera på förebyggande insatser. 

5.4 Personalen inom vården 

Mål: 

Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att ge och få omsorg utan att underordnas. 

Medel: 

◆ All vårdutbildning ska genomsyras av ett genusperspektiv både vad gäller 

vård, bemötande och arbetsförhållanden. 

◆ Vårdvalsreformerna ska skapa möjligheter för kvinnor att bli egenföretagare 

inom vårdområdet. 

◆ Skapa tydliga karriärvägar inom vård och omsorg för att höja statusen inom 

dessa yrkesgrupper. 

◆ Säkerställa kompetensutveckling för personal inom vård och omsorg. 

◆ Personalansvar inom vård och omsorg ska följa SKLs rekommendationer. 

◆ Arbetsplatserna och arbetsvillkoren inom vård och omsorg bör utvecklas 

så att de attraherar unga män och kvinnor. 

fakta 

– I Sverige är de som avlider 

som en följd av hjärtkärlsjukdomar 

till 51 procent kvinnor. 

– Av de ingrepp som görs till 

följd av en hjärtkärldiagnos 

görs 30 procent av ingreppen 

på kvinnor. 

– Av de personer som opereras 

som en följd av en hjärtkärldiagnos 

är 32 procent 

kvinnor. 

– Kvinnor får i genomsnitt 

vänta sju minuter längre på 

ambulans än vad män får. 

Källa: Socialstyrelsen; 

patientregistret och 

dödsorsaksregistret, SKL 

fakta 


företagarna inom vård och 

omsorg kvinnor. 

– Läsåret 2008/09 var knappt 

90 procent av de som examinerades 

på grundnivå och avancerad 

nivå i högskolan inom 

vård och omsorg kvinnor. 




5.5 Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) 

Mål: 

Kvinnor och män ska ha samma ansvar för sexuell och reproduktiv hälsa. 

Medel: 

◆ För ungdomar upp till 18 ska preventivmedel vara kraftigt 

subventionerade och kondomer gratis i landets alla landsting 

och regioner. 

◆ Kvinnor som nekas abort i sitt hemland ska få göra abort i Sverige 

på samma villkor som svenska kvinnor. 

◆ Intensifiera arbetet med att minska sexuellt överförbara sjukdomar 

(STI), framförallt klamydia, genom till exempel internetbaserade 

verktyg. 

◆ Den obligatoriska sex- och samlevnadsundervisningen ska 

genomsyras av ett genusperspektiv. 

◆ Obligatorisk lärarutbildning i sex och samlevnad. 

◆ Granskning ska genomföras av kvaliteten i skolornas undervisning i sex- och samlevnad. 

◆ Ökad forskning på orsaken till kvinnors frigiditet. 

◆ Socialstyrelsens statistik kompletteras med uppgifter om hur många barn som föds 

per man. 

◆ Se över lagstiftningen kring surrogatmödraskap med syftet att minska risker med 

att fattiga kvinnor i fattiga länder utnyttjas. 


fakta 

– 2009 anmäldes 37 791 fall av 

klamydiainfektion till Smittskyddsinstitutet. 

– Av dem som blev smittade 

av klamydia 2009 var 57 procent 

kvinnor. 

– www.klamydia.se är ett 

internetbaserat verktyg med 

syfte att motverka spridningen 

av klamydia. 

Källa: Smittskyddsinstitutet

6 Internationell solidaritet 

6.1 Bistånd 

”Centerkvinnorna med bakgrund och förankring i det gamla bondesamhället, kunskaper och 

erfarenheter från folkrörelsearbete har mer än de flesta mötts med tilltro och respekt i u-länder” 

Karin Söder 

Mål: 

Kvinnors underordnade situation i världen ska brytas. 

Medel: 

◆ Biståndet särskilt satsas på kvinnor då deras situation i världen är 

extra utsatt. 

◆ Biståndsmedel fokuseras på att ge kvinnor redskap för att själva kunna 

förbättra sin egen och familjens ekonomi genom till exempel förbättrad 

vatten- och bränsleförsörjning, mikrolån, tillgång till mobiltelefon och 

internet, utbildning samt att hjälpa dem att bygga egna nätverk. 

◆ Särskilda biståndsinsatser för att stärka kvinnors sexuella och reproduktiva 

hälsa och rättigheter samt kunskapen om densamma genomförs. 

◆ Minst hälften av biståndet till SRHR skall riktas till insatser mot 

sexuellt överförbara sjukdomar som särskilt drabbar kvinnor, 

till exempel HPV-viruset som kan leda till livmoderhalscancer eller HIV. 

◆ Minst tio procent av det totala biståndet ska gå till SRHR. 

6.2 Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) 

”Glöm inte kvinnorna i u-länderna! Kvinnornas frigörelse där kommer att få stor 

betydelse för utvecklingen, men bör kompletteras med upplysning i näringsfrågor, 

födelsekontroll osv.” 

Ur Budkavle till Sveriges kvinnor, nr 8, 1966 

Mål: 

Kvinnor och män ska ha samma möjligheter, kunskaper och resurser för ett liv i hälsa. 

Medel: 

◆ Preventivmedel ska vara tillgängliga i all världens länder. 

◆ Fria och säkra aborter ska vara en mänsklig rättighet. 

◆ Säker mödravård ska finnas tillgänglig för alla kvinnor. 

◆ Sverige jobbar aktivt för att kvinnlig omskärelse motarbetas effektivt och 

förbjuds i hela världen. 

◆ Situationsanpassad sexualupplysning med ”peer educators” 6 som finns och 

verkar där behoven finns. 

6 Ungdomar som undervisar ungdomar och finns på plats där ungdomarna finns. 

fakta 

– Varje år blir 175 miljoner 

kvinnor gravida. Av dessa är 

80 miljoner oönskade graviditeter. 

Detta resulterar i sin tur 

i 50 miljoner aborter, av vilka 

20 miljoner är riskfyllda. 

Källa: 

www.rfsu.se/upload/ 

PDFinternationella/ 

Faktablad5globalsexualpolitik.pdf 

fakta 

– Varje minut dör en kvinna 

på grund av komplikationer i 

samband med sin graviditet 

eller förlossning. 

– Varje år avlider 529 000 

kvinnor till följd av komplikationer 

vid graviditet. 99 

procent av dödsfallen sker i 

utvecklingsländerna. 

– 68 000 kvinnor dör årligen 

på grund av osäkert utförda 

aborter. 

Källa: www.unfpa.org/swp/ 

2005/english/ch1/index.htm 

www.who.int/reproductivehealth/publications/unsafeabortion_2000/est/imates.pdf 


◆ Stoppa smittspridning av HIV/AIDS genom att även männen tar ansvar genom 

utbildning riktad direkt till männen för att öka deras ansvarstagande. 

◆ Uppmärksamma andra sexuellt överförbara sjukdomar såsom HPV-viruset vilket 

kan leda till livmoderhalscancer. 

6.3 Makt och rättigheter 

”Vi behöver Centerkvinnornas hjälp. Vi har aldrig röstat någon gång, än mindre genomfört en valkampanj.” 

Niilo Tapopi, SWAPO, Namibia, 1988 

Mål: 

Kvinnor och män i världen ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter 

inom livets alla områden. 

Medel: 

◆ All världens kvinnor ska ha rätt att äga, ärva, och köpa mark 

och förvärvsarbeta för sin försörjning. 

◆ Kvinnors rättigheter ska aldrig åsidosättas i kulturens och 

religionens namn. 

◆ Sverige ska i sina internationella kontakter stärka kvinnors 

entreprenörskap. 

◆ Alla flickor och kvinnor i världen ska ha rätt att lära sig läsa, 

skriva och räkna. 

◆ Samtliga parlament i världen ska ha en kvinnorepresentation 

på 50 procent för demokrati på lika villkor. 

◆ Sveriges regering ska vidta åtgärder med anledning av FN:s 

kvinnokommittés granskning. 

◆ Sveriges regering ska verka för att kvinnors ekonomiska villkor 

i världen uppmärksammas mer i internationella sammanhang. 

6.4 Konflikter 

”Vi såg de oändliga behoven i världen av mat, bostäder och utbildning. 

Vi såg också hur det som prioriterades var forskning och utveckling av 

ständigt nya vapensystem.” 

Gunnel Jonäng, Världen angår oss, 1993 

Mål: 

Kvinnor och män i hela världen ska ha möjligheter till ett liv i fred och frihet. 

Medel: 

◆ Det internationella samfundet ska uppmärksamma och ta speciell 

hänsyn till kvinnors utsatta situation under krig. 

◆ Sverige ska aktivt arbeta för att fler länder ska inrätta handlingsplaner 

för FN: s resolution 1325 som lyfter fram kvinnors roll 

och viktiga bidrag som aktörer för fred. 

◆ Sverige strävar efter en jämn könsfördelning bland FN-personalen. 

◆ Ge kvinnor en aktiv och beslutande roll i fredsförhandlingar och 

återuppbyggnadsarbetet efter en konflikt. 


fakta 

– 600 miljoner kvinnor är 

analfabeter i världen jämfört 

med 320 miljoner män. 1 

– Endast 18 nationella 

parlament i världen har över 

30 procent kvinnlig representation. 

2 

Källa: 

1 www.unfpa.org/intercenter/ 

reprights/sustainable.htm 

2 Bergqvist, Adman & Jungar: 

”Kön och politik” 

fakta 

– Över 50 procent av kvinnorna 

i Sierra Leone upplevde någon 

form av sexualiserat våld 

under kriget där 1991–2002. 

– 250 000-500 000 kvinnor 

våldtogs under folkmordet i 

Rwanda 1994. 

– Det begås uppskattningsvis 

75 våldtäkter om dagen i 

Sydkivu i Demokratiska 

Republiken Kongo. 

– Mellan 1996 och 2007 

uppskattas en miljon kvinnor 

har våldtagits i Sydkivu i 

Demokratiska Republiken 

Kongo 

Källa: UNIFEM, Women, 

War and Peace, International 

Crises Group , Sveriges Radio

◆ Medel läggs på forskning och upplysning om fenomenet våldtäkt som vapen 

i krigssituationer. 

◆ Våldtäkt som används systematiskt vid konflikter ska ses som krigshandling 

och gärningsmännen ska dömas av internationella domstolar. 

◆ Krav på inrättning av en krigstribunal som särskilt uppmärksammar fall 

av våld mot kvinnor, våldtäkt i krigssituationer. 

◆ Att FN:s resolution 1820 om sexuellt våld mot civila och våldtäkt som 

krigsbrott skärps samt att Sverige aktivt arbetar för att fler länder ska 

inrätta handlingsplaner för resolutionen. 

6.5 EU 

Mål: 

Kvinnor och män i EU ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter 

inom livets alla områden. 

Medel: 

◆ Möjlighet till fri abort för alla kvinnor i Europa. 

◆ Abort ska vara en rättighet på EU-nivå. De länder som inte uppfyller 

kraven ska ställas inför författningsdomstol. 

◆ Säkerställa att kvinnor och män får en rättvis utdelning från de offentliga 

budgetarna genom Gender Budgeting. 

◆ Utbyggd barnomsorg i EU tillgänglig för alla. 

◆ En miniminivå för föräldraförsäkring inrättas i EU - båda föräldrarna ska 

ha rätt till minst 3 månaders föräldraförsäkring. 

◆ Kvinnors villkor möjligheter för företagande prioriteras inom EU genom 

särskilda åtgärder och genusperspektiv inom de generella programmen. 

◆ Kommissionens ledamöter och tjänstemän ska ha kunskap om makt och 

genus samt införa ett genusperspektiv i de beslut som fattas. 

◆ Stärka jämställdhetsintegreringen inom EU:s alla instanser och politikområden. 

◆ Maktpositioner inom EU ska vara jämnt fördelade mellan kvinnor och 

män. Hälften av maktpositioner inom EU ska innehas av kvinnor. 

Mål och medel beträffande Prostitution och trafficking kan du läsa om i kapitel 3.3 

fakta 

– Det genomförs årligen över 

en halv miljon osäkra aborter i 

Europa. 1 

– Kvinnor i EU tjänar i genomsnitt 

17,5 % mindre än män. 

– 21 procent av Europas kvinnor 

riskerar att bli fattiga 

efter 65 års ålder i relation 

till 16 procent av männen. 

– 35 procent av ledamöterna i 

Europaparlamentet är kvinnor. 

– 33 procent av kommissionärerna 

är kvinnor. 

– 3 av de 27 regeringscheferna 

i EU är kvinnor. 

– Den totala sysselsättningsgraden 

för kvinnor inom EU 

till uppgick 2009 till 58,6 

procent. Den totala sysselsättningsgraden 

för män var 70,7 

procent. 

– 31,5 procent av de sysselsatta 

kvinnorna inom EU 

jobbade deltid 2009. Motsvarande 

siffra för männen var 

8,3 procent. 2 

– Andelen kvinnor inom EU 

som var egna företagare år 

2005 uppgick till cirka 8,6 

procent av det totala antalet 

sysselsatta kvinnor. Motsvarande 

siffra för männen var 

knappt 17 procent. 2 

Källa: 

1 www.euro.who.int/ 

document/ens/en59.pdf 

2 ITPS, Kvinnors företagande – 

En statistisk översikt 

http://ec.europa/eu/social/ 

main.jsp?catId=764&langId 

=en 


7 Infrastruktur 

”Branschen är ung, men styrs ändå av traditionellt könstänkande. Så länge arbetet är på männens 

villkor så har kvinnorna svårt att komma in där också. Genderperspektivet har överhuvudtaget inte 

existerat i transportfrågorna” 

Görel Thurdin 

Mål: 

I människors vardag ska infrastruktur skapa möjligheter att forma ett jämställt 

samhälle och ett självständigt liv. 

Alla, både kvinnor och män, unga och gamla, ska ha samma möjlighet att känna 

sig trygga i alla typer av trafikmiljöer och på offentliga platser samt ha likvärdig 

tillgång till all infrastruktur. I människors vardag ska infrastruktur skapa möjligheter 

att forma ett jämställt samhälle och ett självständigt liv. 

Medel: 

◆ Verka för att få en jämnare könsfördelning i styrelser och 

nämnder som sysslar med infrastrukturfrågor. 

◆ Utbildning i genusfrågor för valberedningar och styrelser 

som sysslar med infrastrukturfrågor. 

◆ Kollektivtrafiken ska utvecklas genom att planeras och utgå 

från både kvinnors och mäns resmönster och behov. 

◆ Utveckla och bygg ut kollektivtrafiken. 

◆ Uppmuntra att bilpoolföreningar med miljöbilar startas. 

◆ Ökad satsning på trygga gång- och cykelvägar både på 

landsbygden och i tätorten. 

◆ Inför tipstelefon för att identifiera otrygga miljöer. 

◆ Kommunerna ska regelbundet genomföra trygghetsvandringar 

för att hitta och åtgärda otrygga miljöer. 

◆ Satsa på levande torg för att förbättra trygghetskänslan i 

närmiljön. 

◆ Införa så kallade NattStopp vilket innebär en möjlighet för 

en ensamåkande passagerare att ensam få stiga av mellan två 

ordinarie hållplatser, t ex vid en plats närmare hemmet eller 

där resenären känner en större trygghet. 

◆ Regionala planer och prioriteringar av all sorts infrastruktur ska 

utgå ifrån kvinnors och mäns behov, erfarenheter samt intressen. 


fakta 

– 26 procent av kvinnorna och 

7 procent av männen uppger 

att de känner sig otrygga ute 

sena kvällar. 1 

– 70 procent av de privatägda 

bilarna i Sverige ägdes av män 

2008. 2 

– 91 procent av män 18-84 år 

med körkort har tillgång till 

bil, mellan motsvarande siffra 

för kvinnor är 88 procent. 3 

– Män gör fler och längre 

resor per dag än kvinnor. 4 

– Män reser oftare med 

snabbare färdmedel, som bil 

och flyg, medan kvinnorna 

oftare cyklar, reser kollektivt 

eller går till fots. 4 

– Kvinnor gör fler kombinerade 

resor än män; de gör stopp 

på vägen för att handla, hämta 

barn och liknande. 4 

– Män reser mer arbetsrelaterat, 

kvinnor reser mer för 

service och inköp. 4 

Källa: 

1 Brottsförebyggande rådet, 

2 Vägtrafikregistret, 

3 SIKA; RES 2005-2006 

4 Vägverket

Egna anteckningar 



Egna anteckningar




Egna anteckningar




Egna anteckningar




Egna anteckningar

Stadsvandring 

Centerkvinnornas riksorganisation erbjuder en stadsvandring för de som önskar på fredag 

klockan 10.30-11.50. Den är frivillig, resa från och till hotellet bekostas inte av riksorganisationen 

utan detta står ni själva för. Vandringen startar exakt kl 10.30, inväntning sker ej. 

Vill du gå stadsvandringen? anmäl dig till centerkvinnorna@centerpartiet.se 

Samling vid fontänen Vängåva.

www.centerkvinnorna.se

här - Centerkvinnorna

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?