04.09.2013 Views

minaj och hårfärgerna / det beslöjade håret / avklippt kvinnlighet ...

minaj och hårfärgerna / det beslöjade håret / avklippt kvinnlighet ...

minaj och hårfärgerna / det beslöjade håret / avklippt kvinnlighet ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

KONTENT MAGASIN<br />

NR. 2, 2012<br />

KONTENTMAGASIN.COM<br />

<br />

MINAJ OCH HÅRFÄRGERNA / DET BESLÖJADE HÅRET / AVKLIPPT KVINNLIGHET /<br />

SJU MILJONER SMALA LÄPPAR / HAIR - NÄR HÅR BLIR POLITIK / FÅR JAG KÄNNA PÅ<br />

DITT AFRO? / FLICKAN OCH FLÄTAN / BLONDA KAVAJER OCH LÅNGHÅRIGA VÄSKOR<br />

/ DREADLOCK ANECDOTES / BILDER SOM BRÅKAR / VISUELLT AV TOBIAS LARSSON<br />

/ SUSANNA HESSELBERG / ELOY DOMÍNGUEZ SERÉN


REDAKTION<br />

ISABEL BJÖLSTAD NORDQVIST / isabel@kontentmagasin.com<br />

FATHIA MOHIDIN / fathia@kontentmagasin.com<br />

NEIME CHENON CEDERBLOM / neime@kontentmagasin.com<br />

MIRJAM BLIDÖ / mirjam@kontentmagasin.com<br />

2<br />

<br />

4<br />

6<br />

11<br />

16<br />

20<br />

25<br />

28<br />

33<br />

36<br />

40<br />

44<br />

49<br />

54<br />

60<br />

LEDARE / ISABEL BJÖLSTAD NORDQVIST<br />

MINAJ OCH HÅRFÄRGERNA / KARIN WEIBORG<br />

DET BESLÖJADE HÅRET / AIDA PARIDAD<br />

VISUELLT / TOBIAS LARSSON<br />

AVKLIPPT KVINNLIGHET / ISABEL BJÖLSTAD NORDQVIST<br />

SJU MILJONER SMALA LÄPPAR OCH SVENSKARNAS ARMHÅLEKULTUR /<br />

SANDRA OLIVEIRA E COSTA<br />

KONTENT MAGASIN<br />

WWW.KONTENTMAGASIN.COM<br />

HAIR - NÄR HÅR BLIR POLITIK / MIRIAM VON SCHANTZ<br />

FÅR JAG KÄNNA PÅ DITT AFRO? / FATHIA MOHIDIN<br />

VISUELLT / SUSANNA HESSELBERG<br />

FLICKAN OCH FLÄTAN / ANETTE RYDBERG<br />

BLONDA KAVAJER OCH LÅNGHÅRIGA VÄSKOR / CARIN MORIN<br />

DREADLOCK ANECDOTES / UHURU MCCRAY<br />

VISUELLT / ELOY DOMINGUEZ SEREN<br />

BILDER SOM BRÅKAR / ELIN JANSSON


institutioner<br />

som vid militärtjänstgöring<br />

<br />

LEDARE<br />

Kontents första nummer fortsätter att<br />

vara aktuellt då de New York-hyllande<br />

artiklarna, referenserna <strong>och</strong> reklamen fyller<br />

Sveriges medieformer lika konstant som<br />

de svenska turisterna fyller stadens gator<br />

här på Manhattan. Fast när magnolian <strong>och</strong><br />

de gigantiska färgsprakande tulpanerna<br />

blommar över hela New York <strong>och</strong> uteserveringarna<br />

öppnar upp för härliga helgbruncher<br />

medger jag att <strong>det</strong> är svårt att vara<br />

kritisk. Det är tur att Kontent gått vidare till<br />

ett nytt ämne.<br />

Ämnet för vårt andra nummer - hår,<br />

var på alla svenskars läppar under hela<br />

april månad. “Ta <strong>håret</strong> tillbaka”-debatten<br />

drabbade både Internet <strong>och</strong> tryckt media<br />

med förvånande kraft. Facebookgruppen<br />

bakom namnet blev en ny “Vi gillar olika”,<br />

en digital folkrörelse som spred sig så<br />

snabbt att <strong>det</strong> måste ha luktat brandrök om<br />

<br />

hårnormer som upprör <strong>och</strong> berör.<br />

Debatten har ganska ensidigt fokuserat<br />

på armhålehår, men var <strong>håret</strong> än sitter på<br />

kroppen är <strong>det</strong> laddat med stor betydelse.<br />

Den tunna trådformade proteinutväxten<br />

som ska skydda oss mot för höga eller låga<br />

temperaturer står även för frågor om etnicitet<br />

<strong>och</strong> rasism, tillhörighet <strong>och</strong> roller, genus <strong>och</strong><br />

religion. Hår användas också symboliskt i<br />

<br />

som vi kan forma <strong>och</strong> ändra, dölja eller låta<br />

vara kvar. Vi har möjlighet att ändra vårt<br />

utseende med hjälp av <strong>det</strong> <strong>och</strong> våra val kan<br />

få önskade eller oönskade konsekvenser.<br />

Många frisyrer liksom avsaknaden av hår<br />

är laddade med betydelser. Vid kollektiva<br />

eller fängelsevistelser har tvångsrakning<br />

ofta varit kutym. I religiösa kontexter rakas<br />

<strong>håret</strong> ibland som en typ av reningsritual<br />

medan <strong>det</strong> i andra noggrant täcks. Att tappa<br />

<strong>håret</strong> beskrivs ofta av både män <strong>och</strong> kvinnor<br />

som någonting traumatiskt <strong>och</strong> berör intima<br />

frågor om identitet <strong>och</strong> genus. Kvinnligt<br />

4 5<br />

huvudhår har också fungerat som en<br />

normutmanande markör i den västerländska<br />

historien, där antalet centimetrar varit en<br />

förhandling av möjligheter <strong>och</strong> makt. Idag<br />

rymmer <strong>håret</strong> än mer uttrycksmöjligheter,<br />

<strong>och</strong> är mer än någonsin ett identitets -<br />

skapande val där vi själva har kontroll.<br />

Genom Kontents ämnesstyrda form<br />

har vi gjort en grundlig “håranalys.” Luta<br />

dig tillbaka <strong>och</strong> släpp ut <strong>håret</strong>, så ska våra<br />

skribenter <strong>och</strong> konstnärer reda ut den här<br />

trassliga tovan.<br />

Isabel Bjölstad Nordqvist<br />

Kontents ena chefredaktör


liksom<br />

hålls öppna. Detta grepp tycks<br />

ROMAN ZOLANSKI, HARUJAKI BARBIE OCH RRRRROSA.<br />

GENOM ETT POSSEY AV ALTER EGOS OCH HÅRFÄRGER<br />

SKIFTAR HIP-HOP ARTISTEN NICKI MINAJ KONSTANT<br />

IDENTITET . KARIN WEIBORG SKRIVER OM HÅR FÄRGERNAS<br />

BETYDELSE OCH HUR VI SKAPAR OCH OMSKAPAR OSS<br />

SJÄLVA.<br />

TEXT KARIN WEIBORG BILD IDA KONGE NIELSEN<br />

När hiphopartisten Nicki Minaj kommer till<br />

Sverige i början av juni i år kommer hon<br />

inte att komma ensam. Med sig har hon ett<br />

helt entourage av alter egos. Till sammans<br />

med bland andra Roman Zolanski, Harujaki<br />

Barbie <strong>och</strong> Rrrrrosa kommer denna<br />

Queensrappare gissningsvis att framföra ett<br />

musikaliskt rollspel, infärgat i gröna, rosa,<br />

lila, <strong>och</strong> blå hårslingor. En färgglad show<br />

6 7<br />

epoker <strong>och</strong> stilideal. Idag kan förmodligen<br />

ingen rollbesättare eller pr-konsult<br />

inom populärkulturen förhålla sig helt<br />

förbehållslöst till dem. Den korpsvarta<br />

pagen, den rågblonda boben, de eldröda<br />

lockarna <strong>och</strong> <strong>det</strong> kastanje bruna barret för<br />

alla med sig klichébilder av kvinnoroller som<br />

är svåra att förbise. Image har skapats, <strong>och</strong><br />

görs så fortfarande, genom <strong>och</strong> av hårfärger,<br />

med lika många<br />

roller som hår- “Genom att konstant byta<br />

oavsett<br />

trivialt<br />

hur<br />

<strong>och</strong><br />

färger.<br />

Det råder<br />

inga som helst<br />

hårfärg upprätthåller hon en<br />

frigörande osäkerhet kring sitt<br />

tydligt <strong>det</strong> än<br />

låter. Störst<br />

lockelse har<br />

tvivel om att<br />

Nicki Minaj med offentliga jag. Hon kan skapa<br />

fram k a l l a t s<br />

av de två<br />

sin noggrant<br />

hoprörda multipersona,<br />

under<br />

<strong>och</strong> omskapa sig själv som<br />

artist precis som hon vill.”<br />

o vanligaste<br />

hår f ä r g e r n a<br />

i världen.<br />

sin komet karriär<br />

Den ena är<br />

mot stjärnorna, kommit att problematisera röd <strong>och</strong> den andra gul. Endast ett fåtal av<br />

kvinnorollen inom hiphop-industrin. jordens befolkning föds med gener som ger<br />

Med sin tajta rapp-käft har hon gjort sitt huvud<strong>håret</strong> dessa två färger. Gemensamt<br />

queerfeministiska rollspel till sin egen är att de båda signalerar ett slags extrem<br />

framgångssaga. Karaktärsförteckningen femininitet.<br />

över Nicki Minajs karriär är i ständig Från Botticelli’s Venusavbildning, via<br />

förändring. Tillsammans med hennes räven <strong>och</strong> den lilla sjöjungfrun, till Tilda<br />

varierade röst- <strong>och</strong> tonlägen har de otaliga Swinton <strong>och</strong> Joan Holloway i Mad Men<br />

perukerna i regnbågens alla färger kommit har den röda hårfärgen förfört. Men<br />

att bli <strong>det</strong> tydligast talande attributet. Genom den har också väckt förskräckelse. Den<br />

att konstant byta hårfärg upprätthåller hon grekiska mytologin berättar historien om<br />

en frigörande osäkerhet kring sitt offentliga hur rödhåriga kvinnor tros ha förvandlats<br />

jag. Hon kan skapa <strong>och</strong> omskapa sig själv till vampyrer efter döden. Och på häxbålen<br />

som artist precis som hon vill. Rollerna <br />

Adam’s Eva ofta avbildats som rödhårig har<br />

möjliggöra ett avståndstagande från de säkerligen också gjort sitt för bilden av den<br />

roller som <strong>hårfärgerna</strong>s psykologi historiskt <br />

sett inneburit.<br />

röd hättan. Från morot till mahogny; den<br />

De stereotypa rollerna nedtecknade röda hårfärgen signalerar på många sätt en<br />

i <strong>håret</strong>s färgkarta är lätta att lokalisera. <br />

en brunett <br />

en femme fatale <strong>och</strong> en rödhätta,<br />

brunetten, den frisinnade <strong>och</strong> frispråkiga ja, hon är ett oberäkneligt stycke kjoltyg.<br />

blondinen <strong>och</strong> den förföriska <strong>och</strong> lite farliga Så snäv kan bilden av kvinnoroller i<br />

rödhättan. I symbios med själva <strong>hårfärgerna</strong> kombination med hårfärg se ut.<br />

har dessa kvinnoroller bibehållits genom Mest utvecklade tolkningsanalyser har


dock historien om <strong>det</strong> gula <strong>håret</strong> krävt. Guldlockar<br />

<strong>och</strong> solgula hårstrimmor har historiskt<br />

sett givit en närmast gudomlig föreställning<br />

om <strong>det</strong> gula <strong>håret</strong>. Jungfru Maria <strong>och</strong><br />

Afrodite satte trenden för lintottens lockelse<br />

<strong>och</strong> de blonda nyansernas tjusning har allt<br />

sedan dess levt kvar som något glimrande<br />

<strong>och</strong> skimrande eftersträvansvärt för<br />

kvinnlig hårpersona. Den gulhåriga kvinnan<br />

associeras med<br />

begrepp som<br />

renhet <strong>och</strong><br />

kyskhet. Oftast<br />

iklädd blond<br />

håruppsättning<br />

är Nicki Minajrollen<br />

Martha<br />

Z o l a n s k i ,<br />

den arma<br />

modern som<br />

håller tillbaka käft smällarna. Hon är en<br />

överbeskyddande brittisk lady som ser till att<br />

de andra, argare rollerna, då <strong>och</strong> då tvättar<br />

munnen ren med tvål från bitskt babbel.<br />

Med den moderna blondinen födelse<br />

under 1900-talet kom också den sexuella<br />

attraktions kraften in i bilden. Det är också<br />

här som den blonda blondinen blir blåst.<br />

Med ett sociokulturellt arv från 1800-talet,<br />

då prostituerade kvinnor tvingades bleka sitt<br />

hår som en markör för sitt yrkesval, kom <strong>det</strong><br />

blonda <strong>håret</strong> att symbolisera allt annat än<br />

hjärnkraft. Etableringen av dikotomin hora/<br />

madonna befästes.<br />

“Life is hard, I swear to God, life is a dumb<br />

blonde white broad” gästrappar Eminem i<br />

Nicki Minaj’s låt Roman’s Revenge. Kampen<br />

för den dumma blondinens upp rättelse är<br />

hård. Inom musikindustrin har Dolly Parton<br />

fört den <strong>och</strong> efterföljts av Madonna. Båda två<br />

har strategiskt iscensatt föreställningen om<br />

den blonda kvinnoikonens attraktionskraft.<br />

Nu är <strong>det</strong> Nicki Minajs blekblonderade<br />

alterego Harujaki Barbie som krigar vidare<br />

i sin platinaperuk.<br />

9<br />

Om den alldagligt charmerande<br />

blondinen är den behagfulla girl-next-doordrömmen<br />

så hittar man den mörkhåriga<br />

mystiska skönheten i sagornas värld. Ur<br />

ett västerländskt perspektiv hör <strong>det</strong> Snövitsvarta<br />

svallet till <strong>det</strong> främmande <strong>och</strong> <strong>det</strong><br />

exotiska. Men lika mycket är också de<br />

mörkare <strong>hårfärgerna</strong> starkt förknippade<br />

med en tråkighet, en trygghet <strong>och</strong> en torrhet.<br />

“Det råder inga som helst<br />

tvivel om att Nicki Minaj med<br />

sin noggrant hoprörda<br />

multipersona kommit att<br />

problematisera kvinnorollen<br />

inom hiphop-industrin.”<br />

För hur hade<br />

k a r a k t ä r e n<br />

Charlotte York<br />

i Sex and the<br />

City fungerat<br />

som blond<br />

egentligen?<br />

Kaffe, lakrits,<br />

bläck. De gamla<br />

e g y p t e r n a<br />

färgade <strong>håret</strong><br />

svart med blod <strong>och</strong> malda horn <strong>och</strong><br />

<br />

experimentera med hårfärger har alltid<br />

sysselsatt människan. Redan på 1100-talet<br />

f.Kr visste man att pigga upp kalufsen med<br />

indigo <strong>och</strong> mineralämnen för att få till både<br />

blå <strong>och</strong> gröna toner. Likaledes kan <strong>det</strong> tyckas<br />

helt barockt, att man när hårkreationerna var<br />

som allra mest fantasifulla under 1700-talet<br />

även pudrade de välskulpterade perukerna i<br />

både rosa, lila, blå <strong>och</strong> gula toner.<br />

Hårets viktiga betydelse för människan<br />

i allmänhet <strong>och</strong> kvinnan i synnerhet, råder<br />

<strong>det</strong> inga tvivel om. Hiphop-kameleonten <strong>och</strong><br />

schizo-stjärnan Nicki Minaj spinner vidare<br />

på denna fåfänga. Hon tar teaterkostymens<br />

peruk till sitt viktigaste alterego-attribut.<br />

Hon doppar den i färgbad <strong>och</strong> klipper till.<br />

Hennes hårt aggressiva out-side-the-boxpersona<br />

Roman Zolanski är till exempel<br />

en manlig bög, vars tillkomst tros vara<br />

ett laboratorium i Moskva. Han är en ilsk<br />

blond, som gärna experimenterar med gröna<br />

<strong>och</strong> rosa hårfärger. I Nicki Minaj’s ständigt<br />

pågående personlighetsförändringar


används hela färgpaletten <strong>och</strong> hon blandar<br />

fritt de koder som skrivits in i <strong>hårfärgerna</strong>s<br />

psykologi.<br />

Kvinnoroller <strong>och</strong> <strong>kvinnlighet</strong> har sedan<br />

länge förknippats med en slags maskerad;<br />

en performativ iscensättning av kvinnojaget<br />

där femininitetens masker konstruerar ett<br />

lager, ett snyggt tilldragande yttre. Denna<br />

frammejslade yta dekoreras i fallet Nicki<br />

Minaj med en frisyrernas färgfest. Hon<br />

döljer på något sätt en verklig identitet vilket<br />

säkerligen bidragit till framgångarna.<br />

I en artikel nyligen publicerad i New York<br />

Magazine, skriver David Wallace-Wells att<br />

“shape-shifting is a survival mechanism<br />

for a lady in rap: If you stay in one place,<br />

the latent male aggression will gut you<br />

<br />

<br />

scenpersonligheter bibehåller Minaj sin<br />

stjärnstatus. Att fastna i en roll som sexig<br />

<strong>och</strong> arg kvinnlig rappare kan göra att fansen<br />

tröttnar. Därför är <strong>det</strong> karriärstrategiskt<br />

smart att som Nicki Minaj våga leka<br />

<br />

färger. Med <strong>det</strong>ta leker hon också med den<br />

mask som själva <strong>kvinnlighet</strong>en länge iklätt<br />

sig i. Hon drar <strong>kvinnlighet</strong>ens alla komplexa<br />

tillbehör till sin spets. Överdriften sätter<br />

liksom tittan<strong>det</strong>, <strong>och</strong> lyssnan<strong>det</strong>, ur balans.<br />

Hon ger sig själv tillåtelse att förbrylla, att<br />

förändra. <br />

<br />

DET ÄR LÄTT ATT FÖRVISA SLÖJAN SOM FÖR TRYCK A N D E<br />

UTAN ATT DISKUTERA DEN VÄSTERLÄNDSKA OCH POST -<br />

KOLONIALA DEFINITIONEN AV FRIGJORDHET. AIDA<br />

PARIDAD EFTERFRÅGAR EN SJÄLVKRITISK FEM INISTISK<br />

DISKUSSION I DEN SVENSKA SLÖJ DEBATTEN.<br />

TEXT AIDA PARIDAD BILD PETER CEDERBLOM<br />

10 11


Den av muslimska kvinnor burna slöjan är<br />

<strong>det</strong> mest provocerande av alla föremål <strong>och</strong><br />

fenomen som västerlänningar relaterar till<br />

Islam. Av samma anledning är också <strong>det</strong><br />

<strong>beslöjade</strong> <strong>håret</strong> den starkaste symbolen för<br />

den västerländska synen på Islam som hotfull<br />

<strong>och</strong> förtryckande <strong>och</strong> slöjan används därför<br />

aktivt i den påtagliga legitimeringsprocessen<br />

för en växande islamofobi i västvärlden.<br />

Att ett stycke tyg<br />

<strong>och</strong> funktionen att<br />

täcka hår kan orsaka<br />

sådan hysteri som vi<br />

länge sett i Europa,<br />

beror på den (post-)<br />

koloniala kontext<br />

som slöjan har<br />

betraktats, förkastats<br />

<strong>och</strong> representerats i.<br />

En kontext där europeiska kolonialmakter,<br />

med Frankrike i spetsen, konstruerat sig<br />

själva som historiens universella subjekt<br />

genom att förvägra subjektivitet, frihet <strong>och</strong><br />

historia av de Andra. De blir motbilder<br />

till de västerländska kolonisatörerna <strong>och</strong><br />

deras civilisationsprojekt som bygger på<br />

<strong>det</strong> maniska resoneran<strong>det</strong> kring den vita<br />

mannens mission att civilisera “barbaren”.<br />

När fransmännen ockuperade Algeriet 1830<br />

<strong>och</strong> påbörjade ett halvt sekel av krigsföring,<br />

hette <strong>det</strong> därför att <strong>det</strong> var för deras eget<br />

bästa, <strong>och</strong> den mest påtagliga missionen var<br />

att rädda de bruna kvinnorna från de bruna<br />

männen.<br />

“Slöjan bryter mot den västerländska<br />

mannens privilegium då han berövas<br />

objektet för sitt begär <strong>och</strong> därmed<br />

upplevelsen av sin egen maskulinitet<br />

<strong>och</strong> sexualitet.”<br />

13<br />

Västerlänningars räddningskampanj<br />

för <strong>beslöjade</strong> kvinnor har inte minst blivit<br />

ett sätt att reproducera bilden av den<br />

västerländska kvinnan som frigjord. Utifrån<br />

en etnocentrisk världsbild framställs de<br />

andra kvinnorna som länderna de liknas<br />

vid – underutvecklade, <strong>och</strong> de västerländska<br />

kvinnornas självförståelse blir då<br />

motsatsen: moderna, välutbildade, frigjorda<br />

<strong>och</strong> med kontroll över sina liv. Men att se<br />

den o<strong>beslöjade</strong> kvinnan som frigjord i sitt<br />

väster ländska klädval är att blunda för den<br />

<br />

synlig gjorda hår <strong>och</strong> sin synliggjorda kropp.<br />

Anklagelsen mot slöjan är därför riktad<br />

mot slöjans egenskap att dölja en sexuell<br />

dimension, den förhindrar den ”naturliga”<br />

utvecklingen av kvinnans femininitet som<br />

sker i speglingen av den manliga blicken.<br />

Det är genom den blicken som<br />

västerländska kvinnor har proklamerat<br />

sin frigjordhet i relation till de <strong>beslöjade</strong><br />

systrarna i öst. För <strong>det</strong> ligger i den västerländska<br />

förståelsen av en kvinna att hon är<br />

ett objekt för män att behagas av <strong>och</strong> fritt<br />

betrakta, <strong>och</strong> där är <strong>det</strong> av-slöjade <strong>håret</strong> en


för S-kvinnor, dansat i korta kjolar på en<br />

efter strävansvärd <strong>och</strong> för <strong>det</strong> tredje blundar motsättning till kolonisatörens drivkraft.<br />

muslimsk musikfest i Rinkeby <strong>och</strong> att <strong>det</strong><br />

således Reinfeldt, Sahlin <strong>och</strong> alla de andra Slöjan bryter mot den västerländska mannens<br />

var ”ett viktigt budskap”.<br />

västerländska förkämparna, i ett konstant privilegium då han berövas objektet för sitt<br />

Det som händer i den här intervjun,<br />

begär <strong>och</strong> därmed upplevelsen av<br />

sin egen<br />

som jag menar symboliserar hela den<br />

att av-slöjan<strong>det</strong> av kvinnor också är ett sätt maskulinitet <strong>och</strong> sexualitet.<br />

västerländska liksom postkoloniala<br />

<br />

Det är också viktigt att uppmärksamma<br />

Det<br />

<strong>beslöjade</strong> <strong>håret</strong> bevisar i sin <strong>det</strong> <strong>beslöjade</strong> <strong>håret</strong>s <strong>och</strong> kvinnans politiska<br />

statsministern med stolthet kan hävda att de<br />

provokation att den koloniala maktens kontext, som skiftar betydelse med makt-<br />

svenska kvinnorna är frigjorda <strong>och</strong> på så<br />

blick är manlig. Sociologiprofessorn Meyda sammanhang. Innan fransmännen kom<br />

“Västerlänningars räddningskampanj<br />

sätt slippa undan<br />

den feministiska<br />

Yegenoglu använder i Colonial Fantasies<br />

konceptet “panopticon” för att illustrera<br />

till Algeriet hade slöjan som uppgift att<br />

täcka <strong>och</strong> disciplinera kvinnans kropp<br />

för <strong>beslöjade</strong> kvinnor har inte minst debatten på<br />

en viktig poäng. Det är ett arkitektiskt men under kolonialtiden blev den istället<br />

blivit ett sätt att reproducera bilden<br />

hemmaplan (då<br />

han skjuter över<br />

omnipotent fängelsesystem där väktaren<br />

kan observera fångarna utan att själv bli<br />

en stor insats i motståndsrörelsen. I dagens<br />

postkoloniala kontext kan den <strong>beslöjade</strong><br />

av den västerländska kvinnan som<br />

frigjord.”<br />

problemet på<br />

muslimer) <strong>och</strong><br />

Sahlin kan som<br />

sedd, <strong>och</strong> visar inte bara omnipotens utan<br />

just manlig omnipotens. Av-slöjan<strong>det</strong> av<br />

den muslimska kvinnan säkrar därmed<br />

kvinnan, när hon avfärdar statsministerns<br />

generösa gåva att ”få visa upp sig”, ironiskt<br />

nog avslöja hur den västerländska mannen<br />

vit västerländsk<br />

en panoptisk, allsmäktig, ställning för <strong>det</strong> konstruerar sig själv som demokratins goda<br />

central del i sexualiseringen av kvinnan, kvinna positionera sig som frigjord <strong>och</strong><br />

koloniala subjektet. Historieprofessorn <strong>och</strong> <strong>och</strong> tappra riddare. Slöjan visar då också<br />

liksom i mytologin om hennes skönhet. slippa offerrollen som underordnad män<br />

genusvetaren Joan Wallach Scott berättar hur västerländska kvinnor används som<br />

Journalisten Andreas Malm skriver i Hatet i sitt land, den roll hon tveklöst la över på<br />

i Politics of the Veil om hur slöjan just symboler för att förhärliga västvärlden, i<br />

mot muslimer att <strong>det</strong>ta syns i alltifrån de ”förtryckta kvinnorna i burka”, som hon<br />

därför kom att bli <strong>det</strong> symboliskt viktigaste en illusion om att <strong>det</strong> råder jämlikhet här.<br />

uttryckte <strong>det</strong>. Hon <br />

undviker att konfronteras<br />

medlet under fransmännens strävan mot Men västvärldens kvinnor gynnas inte<br />

att visa (unga) kvinnor för män, <strong>och</strong> när med sitt eget förtryck genom att se sig som<br />

total kontroll. Franska soldater av-slöjade heller av <strong>det</strong> här i längden, eftersom den<br />

mannens blick kan löpa fritt över kvinnans just frigjord i förhållande till de andra.<br />

muslimska kvinnor genom att riva av dem mest upphöjda västerländska formen av<br />

kropp behärskar han henne fullt ut, ”genom Konsekvenserna av Sahlins förhållnings-<br />

slöjan <strong>och</strong> våldta kvinnan bakom. Det visar makt, med tillhörande allsmäktiga blick,<br />

ett visuellt besittningstagande som utgör en sätt är för <strong>det</strong> första att den här kolonial-<br />

nästan övertydligt på effekten som slöjan har som sagt är manlig. Påståenden om att<br />

hörnsten för moderna västerländska genusfeministiska diskursen framstår som<br />

på kolonialmaktens manliga härskare. För <br />

kontrakt”.<br />

generös, som att muslimska kvinnor erbjudits<br />

den kvinna som väljer att dölja sitt hår <strong>och</strong> förtryckt är därför inte fruktbara eftersom<br />

Under de senaste åren har slöjan debatterats privilegiet att få ta del av västerländska<br />

sig själv, manifesterar sin position som ett de västerlänningar som uttalar dem bara<br />

alltmer intensivt i Sverige <strong>och</strong> alltid med kvinnors universalism, snarare än att man<br />

universellt subjekt, hon är själv betraktande kan erbjuda ”frigörelse” i form av en annan<br />

ögonbindel för just den västerländska förnekat religionsfrihet <strong>och</strong> olikheter. För<br />

men går inte att betrakta, vilket står i rak förtryckande ordning.<br />

<strong>det</strong> andra framställs den västerländska<br />

exempel är när statsminister Fredrik<br />

Reinfeldt i en politisk debatt mot Mona<br />

kvinnans situation som oproblematisk <strong>och</strong><br />

Sahlin i Sveriges Radio 2010 kommenterade<br />

Fanon, Frans, i Thörn, H., Eriksson Baaz, M., Eriksson, C., (red) Globaliseringens kulturer, Den postkoloniala<br />

slöjan genom att uttrycka sin kärlek för den<br />

svenska friheten: ”<strong>och</strong> för mig är frihet att<br />

man får visa upp sig, man behöver inte dölja<br />

sig eller skämmas för någonting”, <strong>och</strong> han<br />

lägger till att <strong>det</strong> är ”väldigt viktigt att säga<br />

till unga invandrartjejer i Sverige att i <strong>det</strong><br />

här lan<strong>det</strong> får man klä sig som man vill”.<br />

paradoxen, rasismen <strong>och</strong> <strong>det</strong> mångkulturella samhället, Falun: Nya Doxa, 2005.<br />

Malm, Andreas. Hatet mot muslimer, Falun: Atlas, 2009.<br />

Mohanty Chandra T., Feminism utan gränser. Avkoloniserad teori, praktiserad solidaritet,Stockholm:<br />

TankeKraft Förlagt, 2006.<br />

Said, Edward W. Orientalism, Stockholm: Ordfront, 2008.<br />

Scott Wallach, Joan. The Politics of the Veil, New Jersey: Princeton University Press, 2007.<br />

Spivak, Gayatri Chakravorty: “Can the Subaltern Speak?”, i Nelson & Grossberg: Marxism and the<br />

Interpretation of Culture. London: Macmillan Education, 1988.<br />

Sahlin stoltserar i samma intervju att hon<br />

Yegenoglu, Meyda. Colonial fantasies. Towards a feminist reading of Orientalism, Cambridge: Cambridge<br />

tillsammans med Nalin Pekgul, ordförande<br />

University Press, 1998.<br />

14 15


KONSTNÄREN TOBIAS LARSSON UTFORSKAR DEN<br />

FÖRVÄNTADE MANLIGHETEN I DET PÅGÅENDE VERKET IN<br />

MY DEFENSE. ETT VERK DÄR HAN BLAND ANNAT<br />

UTSÄTTER SIG FÖR TVÅNGSRAKNING OCH ANMÄLER SIG<br />

TILL MILITÄRTJÄNSTGÖRING.<br />

TEXT & BILD TOBIAS LARSSON<br />

Under ett <strong>och</strong> ett halvt år sparade jag ut personliga frågor gällande mitt kön <strong>och</strong> min<br />

mitt hår <strong>och</strong> lät <strong>det</strong> växa. Jag drömde om ett identitet, frågor som slutade komma efter att<br />

långt svallande hår <strong>och</strong> rödmålade läppar. jag rakat av mig <strong>håret</strong>. Har jag då lyckats att<br />

Jag ville vara androgyn <strong>och</strong> kämpade för att bli mer manlig, eller har jag bara gjort <strong>det</strong><br />

bli könsneutral. Den 8 oktober 2011 tvångs- enklare för andra att placera mig i en norm?<br />

rakade jag mitt eget hår som en del av mitt <br />

pågående projekt In my defense.<br />

I <strong>det</strong> pågående projektet In my defense<br />

Genom projektet letar jag som biologisk <br />

man efter den manlighet som mitt kön tros sig i gränslan<strong>det</strong> mellan man <strong>och</strong> kvinna. Jag<br />

besitta. Avrakningen fungerade som en del utgår från soldaten som manlighetsnorm.<br />

av denna transformation. Som androgyn På Konstfacks vårutställning 2012, 16-27<br />

i lång page mötte jag mycket transfobi maj, kommer en ny del av In my defense att<br />

då människor försökte kategorisera <strong>och</strong> presenteras där jag fortsätter arbetet med<br />

<br />

militärer, manlighet <strong>och</strong> sexualitet.<br />

16<br />

SE VIDEON AV TVÅNGSRAKNINGEN PÅ<br />

TOBEYLENNOX:SE


Har längden verkligen någon betydelse? Ja, i<br />

av den amerikanska sociologen Rose Weitz.<br />

<br />

femininitet sitter i <strong>håret</strong> <strong>och</strong> att <strong>det</strong> är väldig<br />

viktigt. De får uppmärksamhet i skolan, i<br />

grannskapet <strong>och</strong> i familjen genom sitt hår.<br />

<br />

om de sparar ut sitt hår, bär <strong>det</strong> utsläppt<br />

<br />

insisterar på korta frisyrer är reaktionerna<br />

från omgivningen i regel negativa. Även<br />

kvinnliga äldre familjemedlemmar för-<br />

<br />

alla fall om vi syftar på samma sak; längden avgörande genom att lägga mycket tid <strong>och</strong><br />

på kvinnors hår. I Edith Södergrans välkända pengar på olika håraktiviteter.<br />

dikt Vierge Moderne från 1916 står <strong>det</strong> “Jag Enligt Weitz blir <strong>håret</strong> även centralt i<br />

är ingen kvinna. Jag är ett neutrum. / Jag kvinnors intima liv. Genom intervjuer kan<br />

är ett barn, en page <strong>och</strong> ett djärvt beslut. hon konstatera att många tonåringar är<br />

[...]” Södergran deklarerar att hon inte vill övertygade om att långt, böljande hår är<br />

<br />

nyckeln till att få sin första pojkvän. Som ett<br />

beskriver hellre sin person genom bland resultat av denna föreställning blir långt hår<br />

annst den kortklippta frisyr som blev så ett avundsvärt attribut samt ett värdefullt<br />

tidstypisk för 1910- <strong>och</strong> 20-talets kvinnor. vapen. Weitz skriver att kvinnor lär sig att<br />

1900-talets första decennier innebar stora använda sitt hår för att få uppmärksamhet<br />

framsteg för kvinnors frigörelse i väst- ifrån män. Genom att leka med <strong>håret</strong> <strong>och</strong><br />

världen. De hade bättre möjligheter att söka röra på <strong>det</strong> i något som Weitz kallar “The<br />

arbete <strong>och</strong> den ekonomiska friheten ledde Hair-Flip”, ökar kvinnorna sina chanser<br />

<br />

<br />

för att attrahera de män de vill ha. The<br />

plats i sociala sammanhang, de rökte, drack Hair-Flip innebär att slänga med <strong>håret</strong><br />

<strong>och</strong> var offentligt aktiva i diskussioner i en på ett sätt som drar ögon åt sig. The Hairutsträckning<br />

som inte tidigare förekommit. Flip är beroende av längd <strong>och</strong> eftersom<br />

Kvinnorna i centrum för denna händelserika många kvinnor bekräftar att kroppsrörelsen<br />

<br />

tid använde sig av frisörsaxen för att skapa fungerar kan hårlängden därmed tillskrivas<br />

kontrovers <strong>och</strong>, precis som Södergran, <br />

liv. Jag förnekar inte <strong>håret</strong>s attraktionskraft,<br />

kvinnorna med kortklippt hår för att ha låg men “the Hair-Flip” låter mest som en<br />

LÄNGDEN PÅ KVINNORS HÅR HAR LÄNGE VARIT STRÄNGT<br />

moral <strong>och</strong> att vara “lösaktiga”.<br />

Även under senare<br />

överdriven scen ur en amerikansk high-<br />

DIKTERAT AV KÖNSNORMER I VÅR VÄSTERLÄNDSKA<br />

KULTUR. ISABEL BJÖLSTAD NORDQVIST UNDERSÖKER<br />

HUR DET PÅVERKAT KVINNORS LIV UNDER 1900-TALET<br />

delar av 1900-talet<br />

samt in på 2000-talet<br />

har hårlängd varit ett<br />

“Många ambitiösa<br />

yrkeskvinnor har bevittnat att de<br />

OCH UPPTÄCKER EN BETYDELSEFULL FÖRÄNDRING I<br />

VÅR RELATION TILL DEN KORTA FRISYREN SOM RADIKAL<br />

MARKÖR.<br />

TEXT ISABEL BJÖLSTAD NORDQVIST BILD IDA KONGE NIELSEN<br />

laddat ämne. År 2002<br />

publicerades Rapunzel’s<br />

Daughters. What<br />

Women’s Hair Tells Us<br />

About Women’s Lives.<br />

inte tas på allvar i arbetslivet om<br />

deras hår är för “feminint <strong>och</strong><br />

attraktivt.”<br />

20 21


<strong>håret</strong> upplever jag som väldigt förenklad<br />

<strong>och</strong> primitiv.<br />

Skådespelerskan Michelle Williams intygar<br />

dock uppfattningen att män skulle vara<br />

<br />

erfarenhet är att nästan alla heterosexuella<br />

män över hela världen tycker illa om hennes<br />

pixie-korta hår – förutom hennes avlidna<br />

exmake Heath Ledger. Han är ett undantag<br />

som bekräftar regeln <strong>och</strong> har blivit hennes<br />

motivation till att fortsätta klippa sig kort; “I<br />

cut it for the one straight man who has ever<br />

liked short hair and I wear it in memorial of<br />

somebody who really loved it.”<br />

Dessa attraktionsnormer för respektive<br />

kön upplever jag som väldigt konservativa<br />

men Weitz fortsätter genom sin text att<br />

argumentera för dess inverkan på oss<br />

västerlänningar. Hon berättar till exempel<br />

hur kvinnor som väljer att klippa en kort<br />

frisyr ofta beskriver <strong>det</strong>ta som “befriande”.<br />

Frisyren blir till en protesthandling mot<br />

normen <strong>och</strong> ett sätt att skapa egna ideal<br />

för <strong>kvinnlighet</strong> <strong>och</strong> för attraktionskraft.<br />

En kvinna beskriver varför hon gick ifrån<br />

midje långt hår till <strong>avklippt</strong> strax efter<br />

öronen; “I deliberately cut it off [...] to say<br />

that I’m more than my hair.” Hon klippte<br />

alltså av <strong>det</strong> för att känna att hon gick ifrån<br />

objekt till subjekt. Hon berättar också att<br />

klippningen gjorde att hon kände sig stark<br />

då hon inte lät sig styras av vetskapen om att<br />

män föredrog långt hår på kvinnor.<br />

Jag har själv klippt av mig <strong>håret</strong> <strong>och</strong><br />

upplever inte att mitt val varit styrt av<br />

heterosexuella normer. Jag tillhör en<br />

generation där den korta frisyren framför<br />

“Då de korta frisyrerna blivit allt<br />

vanligare har sprängkraften i<br />

kort hår som en protesthandling,<br />

avsevärt minskat.“<br />

22<br />

allt blivit ett trendmedvetet val. Jag <strong>och</strong><br />

andra vänninor som varit både kort- <strong>och</strong><br />

långhåriga har snarare varit intresserade<br />

av att välja en frisyr som förstärker den<br />

indivuduella stilen. Då de korta frisyrerna<br />

blivit allt vanligare har sprängkraften i<br />

kort hår som en protesthandling, avsevärt<br />

minskat.<br />

<br />

för att medvetet undvika mäns blickar.<br />

Weitz intervjuar en lesbisk kvinna som<br />

hon beskriver som lång, smal <strong>och</strong> med ett<br />

klassiskt snyggt utseende. Hennes korta<br />

klippning var enligt henne själv “a way of<br />

protecting myself from men looking at me,<br />

from men being interested in me...And I<br />

really [...] felt more like me than this girl<br />

that I was trying to be growing up.” Hennes<br />

syfte var att skrämma bort heterosexuella<br />

män som kanske skulle ha gjort sexuella<br />

närmanden <strong>och</strong> hon upplevde att hon kunde<br />

göra <strong>det</strong> med hjälp av en kort frisyr. Det<br />

långa <strong>håret</strong> bidrog också till att hon inte var<br />

sig själv, utan att hon genom <strong>det</strong> anpassade<br />

sig likt (min tolkning) en osäker tonåring.<br />

Enligt min mening är <strong>det</strong> en förenkling<br />

att <strong>det</strong> korta <strong>håret</strong> skulle skrämma iväg<br />

män, <strong>det</strong> verkar<br />

snarare handla om<br />

en föreställning om<br />

att <strong>det</strong> korta <strong>håret</strong><br />

skulle uttrycka den<br />

lesbiska identiteten.<br />

Jag upplever att <strong>det</strong>ta


idag nästan fungerar som en begränsande<br />

stereotyp.<br />

Weitz kommer också fram till att hårlängden<br />

är av betydelse på arbetsmarknaden.<br />

Många ambitiösa yrkeskvinnor har bevittnat<br />

att de inte tas på allvar i arbetslivet om deras<br />

hår är för “feminint <strong>och</strong> attraktivt”. En ung<br />

universitetslärarinna beskriver i boken<br />

väldigt enkelt vad <strong>det</strong> handlar om; “I wear<br />

my hair back to be taken more seriously,<br />

to look more professional, and to be seen<br />

as a person as opposed to [being seen as]<br />

a woman.” För att anses som professionell<br />

upplever hon att hon måste tona ned sin<br />

<strong>kvinnlighet</strong>. Hennes ordval uttrycker en<br />

erfarenhet av att mannen fortfarande ses<br />

som norm i arbetslivet, <strong>och</strong> ju mer lik en<br />

man desto mer neutral <strong>och</strong> därmed pålitlig.<br />

Hade du frågat den amerikanska<br />

sociologen Rose Weitz i slutet av 90-talet,<br />

början av 2000-talet om antalet centimetrar<br />

av kvinnligt hår spelade någon roll, så<br />

hade hon alltså gett dig ett övertygat “ja”<br />

till svar. Kvinnor har genom sina frisyrer, i<br />

allra högsta grad förhandlat om makt <strong>och</strong><br />

möjligheter i arbetslivet <strong>och</strong> i <strong>det</strong> privata. Att<br />

klippa huvud<strong>håret</strong> kort är för en kvinna att<br />

klippa av sig sin femininitet i den västvärld<br />

som Weitz undersökt <strong>och</strong> denna <strong>avklippt</strong>a<br />

<strong>kvinnlighet</strong> har stundtals varit nödvändig i<br />

vår postmoderna könsdikotomi.<br />

Om du frågar mig, en svensk kvinna<br />

som troligtvis är en generation yngre än<br />

majoriteten av Weitz intervjuobjekt, så är<br />

svaret annorlunda. Jag tror att vi genomgår<br />

ett paradigmskifte på många sätt, liknande<br />

Lundén, Rolf and Michael Srigley (eds). Ideas and Identities. Lund: Studentlitteratur, 1992.<br />

Södergran, Edith. Samlade Dikter. Stockholm: Månpocket - Wahlström <strong>och</strong> Widstrand, 2002.<br />

Weitz, Rose. Rapunzel’s Daughters. What Women’s Hair Tells Us About Women’s Lives. New York: Farrar,<br />

Straus and Giroux, 2004.<br />

24 25<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

kvinnor sig själva med självsäkerhet <strong>och</strong><br />

min generation sitter inte <strong>och</strong> väntar på godkännande<br />

från någon annan. Faktumet att<br />

PÅ EN BOXNINGSKLUBB I VENEZUELA UPPTÄCKER<br />

SANDRA COSTA E OLIVEIRA HUR LÄTT MAN KAN MISSTAS<br />

kvinnor i mycket större utsträckning än män<br />

FÖR EN REPRESENTANT FÖR EN HEL KULTUR.<br />

startar sina egna företag just nu, visar att vi<br />

inte är intresserade av att anpassa oss för att<br />

bli accepterade på arbetsmarknaden - utan<br />

TEXT SANDRA OLIVEIRA E COSTA BILD TANJA VAN DE MEULEBROUCK<br />

aktivt skapar den själva. Dagens kvinnor är<br />

Hon ger mig skarpa råd om hur säcken ska timmar. När den slås på igen boxas vi i otakt<br />

orädda, hungriga på utmaningar <strong>och</strong> karriär,<br />

bemötas, visar takten för slagen. Kropp till dundrande musik från aerobicspasset på<br />

<strong>och</strong> de ignorerar gamla föreställningar i<br />

som en stark 26-åring <strong>och</strong> galet vacker andra sidan lokalen. Fötterna viner över<br />

stället för att fästa sig vid dem. Vi utvecklar<br />

med sina grova ansiktsdrag. Mariana är en sprickorna i trägolvet <strong>och</strong> jag får stora blåsor<br />

<strong>det</strong> som Södergrans generation påbörjade,<br />

grym boxare <strong>och</strong> väldigt social. Hon tar under fötterna – kickboxning ska utövas<br />

mig<br />

under sina vingar som en äldre syster. barfota. Mest gillar jag att träna i mörkret<br />

ingenting saknas, ingenting är <strong>avklippt</strong>. Vi<br />

I själva verket är hon åtta år yngre än jag. ändå. Det ser vackert romantiskt ut med<br />

är inte längre en radikal page, vi är alla<br />

Förutom henne träffar jag bara en annan boxarna som studsar runt i en cirkel framför<br />

frisyrer <strong>och</strong> ingen utan begränsningar <strong>och</strong><br />

tjej på boxningsklubben på Plaza Milla i <strong>det</strong> gallerförsedda fönstret. Gallret kastar<br />

verksamma hot.<br />

Mérida.<br />

randiga skuggor på väggarna.<br />

Under tiden jag bor i Venezuela är <strong>det</strong> En kväll när vi packar ihop efter träningen<br />

landsomfattande torka <strong>och</strong> elektriciteten säger Mariana att hon vill prata med mig.<br />

måste ransoneras. Vi gör armhävningar Ensam. Vi går ned för trappan <strong>och</strong> väntar på<br />

tillsammans i mörkret <strong>och</strong> tystnaden när killarna nere på gatan. Där ute gör hon sig<br />

en ansträngning. Det gör henne ont att säga<br />

någon annan del av staden prioriteras ett par <strong>det</strong> (shit, vad kommer nu? tänker jag), men


“Hon vet att jag kommer<br />

från en annan kultur <strong>och</strong><br />

så, att <strong>det</strong> är annorlunda<br />

där (i Sverige) – man<br />

rakar inte av sig <strong>håret</strong><br />

under armarna.“<br />

<strong>det</strong> är ändå viktigt<br />

att få <strong>det</strong> sagt.<br />

Hon vet att<br />

jag kommer från<br />

en annan kultur<br />

<strong>och</strong> så, att <strong>det</strong> är<br />

annorlunda där<br />

(i Sverige) <strong>och</strong><br />

hon är säker på<br />

att i min kultur<br />

gör man så, eller gör man inte så snarare –<br />

man rakar inte av sig <strong>håret</strong> under armarna.<br />

Men <strong>det</strong> gör man här <strong>och</strong> killarna kan tänka<br />

något. Eller de gillar <strong>det</strong> inte. Hon har hört<br />

dem kommentera. Hon fattar att <strong>det</strong> ligger i<br />

min kultur, men hon ville säga något i alla<br />

fall, göra mig en tjänst.<br />

Mariana bjuder hem mig <strong>och</strong> vi äter<br />

arepa med hennes mormor. När jag är där<br />

vet jag inte vem jag är närmast i ålder,<br />

Mariana eller hennes mamma. En kväll är<br />

vi ute tillsammans. Åker bil, stannar längs<br />

vägen <strong>och</strong> pumpar musik ur högtalarna.<br />

Vi avslutar kvällen med pommes frites på<br />

vita plaststolar på gatan. Mariana berättar<br />

om El Russo igen, killen från Ryssland<br />

som boxades i klubben ett tag. Hon var<br />

nog rätt kär i honom. Sedan drog han till<br />

Ryssland. Kanske är <strong>det</strong> El Russo som<br />

Mariana baserar sin slutsats på när hon efter<br />

ett stunds fundering, framlutad över sina<br />

pommes, konstaterar gravallvarligt att “alla<br />

utlänningar har smala läppar.”<br />

Det ligger något komiskt över hur hon säger<br />

<strong>det</strong>. Med mina egna överdimensionerade<br />

läppar är <strong>det</strong> paradoxalt redan på platsen<br />

<strong>och</strong> i ögonblicket. Känslan som frammanas<br />

hos mig är intressant ändå. Venezuelas 29<br />

miljoner invånare som centrum <strong>och</strong> resten<br />

av världens befolkning reducerade till<br />

utlänningar.<br />

Generaliseringar över ’vi’ <strong>och</strong> ’andra’<br />

kan upplysas av ett förenklande skimmer<br />

när man själv blir placerad i kategorin<br />

’andra’. Närmare 30<br />

miljoner invånare<br />

i Venezuela. Sju<br />

miljarder i världen.<br />

Vem är utlänning?<br />

Sett från platsen<br />

<br />

på skulle <strong>det</strong> vara<br />

världens alla ickevenezolaner.<br />

Det<br />

<br />

snabb, att alla andra skulle ha smala läppar.<br />

<br />

kan dock vara en nyttig erfarenhet om man<br />

vanligen får tillhöra majoritetens ’vi’.<br />

Det blir mer att göra i skolan. Jag<br />

åker på fältresor med universitetet. Vi<br />

besöker kakaoodlingar <strong>och</strong> socialistiska<br />

jordbrukskooperativ, går på tjurmarknad <strong>och</strong><br />

gör tentor på rastplatser längs motorvägen.<br />

Jag får mindre tid för träning <strong>och</strong> färre<br />

chanser att visa mitt underarmshår för<br />

Plaza Millas boxare. Mariana accepterade<br />

respektfullt mina armhålor när jag berättade<br />

att <strong>håret</strong> är mitt alldeles egna val <strong>och</strong> att<br />

<strong>det</strong> inte rör sig om ”något som ligger i den<br />

svenska kulturen”. Jag vill ha hår under<br />

armarna för att jag tycker <strong>det</strong> är snyggt <strong>och</strong><br />

<br />

min kropp som jag inte gillar att ta bort.<br />

Så åker jag tillbaka till Sverige. Det går ett<br />

år eller två <strong>och</strong> en tjej håller upp en beklädd<br />

armhåla i TV-rutan på Melodifestivalen. Det<br />

blir tittarreaktioner, hatmail <strong>och</strong> internet-<br />

<strong>och</strong> kommer att tänka på Mariana. Hon<br />

upprörs över något så trivialt som kroppshår<br />

förstod mig till slut, men jag funderar ändå<br />

på om hon över några pommes frites i en<br />

första gången jag kan minnas att jag ser en<br />

plaststol någonstans berättar för en vän att<br />

kvinna med normal kroppsbehåring i TV-<br />

alla utlänningar har smala läppar <strong>och</strong> att<br />

rutan. Inte särskilt etablerat i svensk kultur<br />

<strong>det</strong> ligger i den svenska kulturen att ha hår<br />

med andra ord.<br />

under armarna.<br />

Ett par dagar efter Melodifestivalens<br />

Jag tänker på hur en godtrogen<br />

generalisering kan få Sverige att plötsligt<br />

26 27<br />

framstå som en plats där vilken tjej som helst<br />

kan känna sig bekväm med något så trivialt<br />

som sin egen kropp. Generaliseringar ligger<br />

dock ofta långt ifrån sanningen. Och lika<br />

lite som El Russo kan representera världens<br />

alla ”utlänningar” ger mitt underarmshår<br />

en sanningsenlig bild av ”svensk kultur”.<br />

Tråkigt att Mariana skulle haft fel den här<br />

gången.


MIRIAM VON SCHANTZ GRANSKAR 70-TALSKLASSIKERN<br />

HAIR AV MILOS FORMAN OCH UNDERSÖKER DET MANLIGA<br />

HÅRETS FUNKTION SOM RADIKAL SAMHÄLLSKRITIK.<br />

TEXT MIRIAM VON SCHANTZ BILD IDA KONGE NIELSEN<br />

28 29<br />

<br />

Hair består av den frisinnade kvinnan Jennie,<br />

av Milos Forman visas <strong>håret</strong>, <strong>det</strong> långa den inkvoterade mörkhyade mannen Hud<br />

okontrollerade manliga <strong>håret</strong>, upp som <strong>det</strong> <strong>och</strong> tre vita män som får representera olika<br />

politiska motstån<strong>det</strong>s klädedräkt. Forman aspekter på samhällsmedborgaren. Den<br />

använder <strong>det</strong>ta som en symbol för att utföra revolutionära ledaren, representerad av<br />

en kritik av Vietnamkriget, konsumtions- den långhårige George Berger, den ickesamhället<br />

<strong>och</strong> en okritisk normanpassning. revolutionäre ’Average Joe’: kortklippte<br />

Claude samt Woof som i sitt långa blonda<br />

politiska likställs i en tidstypisk anda. Filmen hår nästan blir en representant för en queer<br />

kretsar kring sexuell revolt, drogrevolt sensibilitet. Tillkommer gör sedan Sheila<br />

<strong>och</strong> rasöverskridande revolt. Revolter som från New Yorks överklass som Claude<br />

<br />

blir kär i <strong>och</strong> som får representera en mer<br />

okritiskt konventionssamhälle. Det långa<br />

<strong>håret</strong> handlar framför allt om normbrytan<strong>det</strong><br />

traditionell monogamistisk <strong>kvinnlighet</strong>. Mot<br />

som samhällskritik <strong>och</strong>, vill jag hävda, kritik “Hair använder <strong>det</strong><br />

<br />

i klass, i ras, i kön.<br />

långa manliga <strong>håret</strong> för<br />

Filmen utspelar sig 1967-68 <strong>och</strong><br />

att visa på normbrytande<br />

<br />

spelades in 1979 var dock USA:s militära som kritik av ett politisk<br />

nederlag ett faktum. Detta är säkerligen ett<br />

<strong>och</strong> ekonomiskt system.“ <br />

en mainstreamproduktion, kunde framföra<br />

ett så tydligt anti-krigsbudskap. Redan <br />

<br />

upp. Även om mycket skulle kunna sägas om<br />

manliga protagonister står: de bränner sina konstruktionen av manlighet, <strong>kvinnlighet</strong><br />

inkallningskort till armén. Inte bara för att <strong>och</strong> genus i Hair så kommer jag att bortse<br />

de inte vill åka hemifrån eller för att de är ifrån den analysen <strong>och</strong> koncentrera mig på<br />

rädda om sina egna liv. Det är framför allt <br />

ett politiskt <strong>och</strong> kritiskt ställningstagande. för att visa på normbrytande som kritik av<br />

ett politisk <strong>och</strong> ekonomiskt system.<br />

draft is white people sending black people När vi lär känna kärntruppen; Berger,<br />

to kill yellow people to defend land they Hud, Woof <strong>och</strong> Sheila, lever de under broar<br />

stole from red people”.<br />

<strong>och</strong> i parker. Det är intressant att notera att<br />

Hair följer en grupp ungdomar som deras val att sova utomhus presenteras som<br />

ett aktivt val, de är inte hemlösa enligt den<br />

representanter för olika ’typer’. Gruppen <br />

Bygger på Broadwaymusikalen som hade premiär på teatern 1967, alltså under Vietnamkriget. Även om<br />

<br />

<br />

som påstår sig vara krigskritiska, framföra den typen av kritik mot de väpnade aggressionerna i Afghanistan<br />

<strong>och</strong> Irak. Anti-amerikanism, anti-patriotism är ord som fungerar som effektiv (själv)censur, inte bara av<br />

nyhetsdebatt men även av konstnärligt utövande. Bålbränningarna av Dixie Chicks skivor efter <strong>det</strong> famösa<br />

antikrigsuttalande kan nämnas i sammanhanget.


inte infoga sig i konventionerna. Förvånat förbryllat att så här radikalt sprängstoff har<br />

<br />

jag inte sett på år <strong>och</strong> dag!<br />

ungdomar som sover på gatan fokusera på Kanske är en anklagelse mot Hair som<br />

deras ’tragiska’ liv (de äger ingenting). I Hair ”tidstypisk” bara ett sätt att bortse ifrån hur<br />

framställs de som fria (de äger ingenting). lite som egentligen har hänt på över 40 år. Det<br />

Det revolutionära avstån<strong>det</strong> till konsumtions- enda tidstypiska är att då, 1979, till skillnad<br />

samhället skapar en enande union mellan från nu, 2012, kunde nordamerikansk main-<br />

<br />

streamkultur fortfarande vara en plats för<br />

dess naivt glada musikalnummer <strong>och</strong> tänker politisk kritik. Kritiken den utförde är dock<br />

30 31<br />

lika aktuell idag som då.<br />

utan att bli förtryckt. Det är ett system som<br />

Det är en kritik som refererar till den tvingar dig till antingen eller. På så sätt kan<br />

kamp om makten som är lika gammal som <br />

<strong>det</strong> mänskliga samhället. Det är multitudens <br />

kamp för folkmakt, en makt som centreras till. Efter dagarna i New York är Claude på<br />

i de fåtalets händer under olika pretexter: en militärbas i väntan på att åka till Vietnam.<br />

feodalism, kapitalism, fascism. Detta ser jag Plötsligt ljuder en anti-krigssång i högtalarna<br />

som de långhåriga revolutionärernas huvud- över hela basen som besjunger bland annat<br />

<br />

256 tillfångatagna Viet Congsoldater.<br />

Woof runt i häktet <strong>och</strong> sjunger glatt (!): ”My <br />

hair like Jesus wore it, hallelulja I adore it.” gör löpande, krigshandlingarna i ett större<br />

perspektiv där kapitalismen är <strong>det</strong> fängelse<br />

Jesus, revolutionären <strong>och</strong> samhällskritikern. som begränsar <strong>och</strong> kontrollerar människans<br />

“Omgivningens lättnad<br />

inneboende frihet.<br />

Som om <strong>det</strong> inte varit tydligt redan<br />

när Hen blev en Han var<br />

<br />

<br />

tydlig. Än idag orsakar för att försöka smuggla med honom ut på en<br />

normöverskridan<strong>det</strong> en<br />

picknick. För att kunna göra <strong>det</strong>ta klipper<br />

Berger av sig <strong>håret</strong> i en nästan ritualistisk<br />

oro.“<br />

scen. Väl inne på basen menar Claude att han<br />

ändå inte kan följa med eftersom de räknar<br />

Jesus som vandrade runt utan ägodelar <strong>och</strong> alla soldaterna med jämna mellanrum.<br />

spred budskapet behandla din nästa som du Berger erbjuder då att tillfälligtvis iklä sig<br />

vill bli behandlad själv. Om jämlikhet <strong>och</strong> Claudes soldatkläder <strong>och</strong> låta Claude åka ut<br />

<br />

<br />

som <strong>håret</strong> får symbolisera inte bara till ett picknicken skickas hans förband plötsligt<br />

personligt normbrytande. Det är framför till Vietnam. Hade Berger haft <strong>det</strong> långa<br />

<br />

<strong>håret</strong> hade militären vetat att han inte är<br />

karaktärer ägnar sig åt <strong>och</strong> de gör <strong>det</strong> till- soldat, nu skickas han istället till Vietnam<br />

sammans.<br />

i Claudes ställe. Filmens sista scen visar<br />

Claude <strong>och</strong> de andra ståendes vid Bergers<br />

George Berger sig till sina föräldrar för att be gravsten. Hans korta hår ledde bokstavligen<br />

om pengar så att han kan lösa ut sina vänner till döden.<br />

från fängelset där de hamnat efter ett debacle Tanken på att dessa budskap; samhälls-<br />

hos Sheilas föräldrar. Bergers pappa svarar anpassning som självmord, krig som en<br />

förutsägbart: ”get a haircut and I’ll give del av kapitalismens kolonialiserande av<br />

you the money”. Vad han egentligen säger mänskligheten, <strong>och</strong> att de skulle kunna<br />

är: infoga dig i de normer som förväntas av <br />

dig som vit man <strong>och</strong> jag ger dig möjlighet otänkbar! Känslan att vi inte bara gått<br />

att leva i samhället. Men <strong>det</strong> ironiska är att framåt utan tydligt bakåt är slående.<br />

för att kunna leva fri i samhället <strong>och</strong> inte Som mamma till ett barn, tänker jag på <strong>det</strong><br />

i fängelset (genom att ha pengar) måste du här när barnets lugg börjar skymma ögonen.<br />

<br />

Hos frisören kräver hen att bli kortklippt<br />

inget mellanting, exempelvis leva i samhället <strong>och</strong> sträcker stolt på sig när frisören är klar.


Nu är han minsann en snygg kille. Han som<br />

alltid blivit tagen för tjej med sitt långa hår<br />

<strong>och</strong> förkärlek för söta klänningar med puffärm<br />

<strong>och</strong> mjuka åtsittande byxor. På dagis<br />

dagen därpå kommer de kommentarer som<br />

ska fortsätta att hagla över honom veckan<br />

som följer; ”en så snygg kille!” Fokus på<br />

kille. Omgivningens lättnad när Hen blev<br />

en Han var tydlig. Det leder mig till att<br />

tänka att även om <strong>det</strong> idag inte är <strong>det</strong> långa<br />

<strong>håret</strong> i sig som provocerar, så orsakar normöverskridan<strong>det</strong><br />

en oro; att man tror sig ha<br />

rätten att formulera sig själv efter eget<br />

huvud. Det är <strong>det</strong> jag tror upprört många<br />

med pronomet hen, <strong>det</strong> ingjuter samma<br />

frihet att formera sig utanför normer som <strong>det</strong><br />

långa hippie<strong>håret</strong>, eller punkarens mohawk<br />

en gång gjorde.<br />

Så även om man inte måste vara gift<br />

nuförtiden för att vara ’anständig’ är den<br />

’självvalda’ monogamin en konvention vars<br />

överträdelser straffas med epitetet ’hora’.<br />

USA begår fortfarande krigsaggressioner<br />

på andra kontinenter <strong>och</strong> kapitalismen är<br />

fortfarande <strong>det</strong> fängelse som vingklipper<br />

människans inneboende frihet. Att fortsätta<br />

säga att <strong>det</strong> personliga är politiskt är att<br />

sparka in öppna dörrar i en värld där<br />

medborgare likställs med konsument <strong>och</strong><br />

konsumtionskulturer tagit över de subkulturella<br />

markörerna. När man kan köpa<br />

sig en revolutionär look, är <strong>det</strong> mer än<br />

någonsin sant att <strong>det</strong> är insidan som räknas.<br />

Och med insidan menar jag förstås den fria<br />

revolutionära tanken. Som mamma till ett<br />

barn som snart fyller sex år vill jag ge <strong>det</strong><br />

mer än ett val. Att uppmuntra mitt barn till<br />

att bryta normer är att som förälder värna<br />

om hens frihet. Mitt barn får väl se hur hen<br />

vill i <strong>håret</strong>, men kommer att bli inpräntad<br />

med revolutionsmorsans motto: Att tänka<br />

rätt är bra, men att tänka fritt är faktiskt<br />

bättre!<br />

32 33<br />

<br />

<br />

HUR KÄNNS DET NÄR HÅR INTE LÄNGRE BARA ÄR HÅR<br />

OCH DET NATURLIGA BLIR ETT TILL AKTIVT BESLUT? EN<br />

INTERVJU OM ATT HA AFRO I ETT SAMHÄLLE DÄR DEN<br />

VITA NORMEN STRÄCKER SIG FRÅN HUDFÄRG TILL HÅR.<br />

TEXT FATHIA MOHIDIN BILD CALEY HOLMBOE


Min syster <strong>och</strong> jag har en vit mamma <strong>och</strong> en svart pappa. Hon<br />

Good Hair synliggör <br />

komikern Chris Rock hur mycket som ligger bakom något som kan<br />

uppfattas så trivialt som hår, <strong>och</strong> i <strong>det</strong> här fallet afrohår. Bakom<br />

<br />

<strong>och</strong> synen på <strong>det</strong> naturliga afrot. Ämnen som inte ofta diskuteras<br />

i ett samhälle där rakpermanent <strong>och</strong> löshår normaliserats <strong>och</strong> där<br />

dessa hårprodukter omsätter miljontals dollar på den amerikanska<br />

marknaden.<br />

<br />

jag att diskutera ämnet, om hur <strong>det</strong> är att ha afro i Sverige, hur<br />

jämförbart <strong>det</strong> är med USA, hudfärg <strong>och</strong> en önskan om att inte dra<br />

till sig uppmärksamhet.<br />

När min syster var sex år gick hon tillsammans med vår mamma<br />

till en salong för att rakpermanenta sitt hår. Håret rakpermanentades<br />

med ”Relaxer” som är en produkt innehållande natriumhydroxid<br />

(kaustiksoda), ett starkt kemiskt ämne. Natriumhydroxid beskrivs<br />

“Det är sällan som jag har reflekterat<br />

negativt över mitt hår, <strong>det</strong> är samma<br />

sak med min hudfärg men däremot blir<br />

jag påmind av andra.”<br />

som mycket skadligt för huden men trots <strong>det</strong> är <strong>det</strong> den vanligaste<br />

var jag intresserad av Svarta pantrarna <strong>och</strong><br />

produkten för rakpermanent av afro.<br />

jag började med att titta på alla bilder innan<br />

– Jag minns inte varför jag ville rakpermanenta <strong>håret</strong>. Det måste<br />

jag började läsa. Jag märkte att <strong>det</strong> inte var<br />

ha varit för att jag ville ha rakt hår som mina vänner. Mina föräldrar<br />

någon som hade rakpermanentat hår <strong>och</strong> att<br />

har aldrig haft några åsikter om mitt hår så jag har inte känt mig<br />

<strong>det</strong> fungerade som ett statement från deras<br />

pressad att göra <strong>det</strong> från någon annan.<br />

sida.<br />

Ur ett postkolonialt perspektiv har ”tyglan<strong>det</strong>” av afrot en lång<br />

En skillnad mellan Sverige <strong>och</strong> USA är att<br />

historia. Den afroamerikanska skådespelerskan Nia Long lyfter<br />

den svarta befolkningen är betydligt större<br />

fram den postkoloniala aspekten <strong>och</strong> säger att synsättet ”the lighter,<br />

i USA än i Sverige. Hierarkin bland den<br />

the brighter, the better” är något som skapar inre splittringar inom<br />

svarta befolkningen som Long diskuterar,<br />

den svarta gruppen <strong>och</strong> mellan svarta kvinnor. Något som har rötter<br />

kan vara svårare att applicera i en svensk<br />

<br />

kontext. Geraldine <strong>och</strong> jag har gått i skolor<br />

där majoriteten varit vita, <strong>och</strong> att hon är svart<br />

gården eller på fälten. Sedan dess har rakt hår blivit en stark symbol<br />

<strong>och</strong> dessutom gick runt med utsläppt afro<br />

för skönhet <strong>och</strong> beslutet att bära sitt afro naturligt har utvecklats till<br />

gav henne enormt mycket uppmärksamhet.<br />

ett aktivt beslut.<br />

Kan <strong>det</strong> inte kännas absurt att <strong>det</strong> blir<br />

– Jag kommer ihåg att <strong>det</strong> under en period var coolt att ha afro<br />

så mycket uppmärksamhet kring att ha<br />

<strong>och</strong> i samband med <strong>det</strong> slutade jag att rakpermanenta mitt hår <strong>och</strong><br />

afro <strong>och</strong> att <strong>det</strong> blir ett ställningstagande<br />

började ofta ha utsläppt i en stor ”mick”. Men den stora förändring<br />

att ha sitt naturliga hår?<br />

skedde först när jag började läsa om svartas historia. Framförallt<br />

– Det är <strong>det</strong> jag tycker! Men om man ser<br />

34 35<br />

<strong>det</strong> ur ett svenskt perspektiv så är <strong>det</strong> inte<br />

så konstigt att folk tycker att <strong>det</strong> är speciellt<br />

med afro. Personligen har jag dock aldrig<br />

sett <strong>det</strong> som ett statement att ha kvar mitt<br />

afro. Det är <strong>det</strong> här <strong>håret</strong> jag föddes med.<br />

Det är mitt hår.<br />

Kan rakpermanent vara ett sätt att<br />

undvika mycket uppmärksamhet, till<br />

skillnad från att grunda <strong>det</strong> på upp-<br />

<br />

– Ja, absolut. Uppmärksamheten jag<br />

fått handlar inte bara om blickar eller<br />

kommentarer utan den är samtidigt fysiskt.<br />

<br />

fram <strong>och</strong> tagit på mitt hår på tunnelbanan<br />

<strong>och</strong> mamma har berättat att <strong>det</strong> hände redan<br />

när jag satt i barnvagn.<br />

Jag minns att <strong>det</strong> var en kvinna som<br />

blev förnärmad när du svarade ”om jag<br />

får känna på ditt hår”, när hon hade


Känner du ibland att <strong>det</strong> skulle vara<br />

– Det är <strong>det</strong> jag alltid svarar nu för tiden,<br />

för <strong>det</strong> är samma sak. Det är som om folk<br />

bara vill komma åt <strong>och</strong> känna på “<strong>det</strong><br />

exotiska <strong>håret</strong>”, men att känna på ett rakt<br />

hår verkar däremot vara en helt annan sak.<br />

Många verkar tro att <strong>det</strong> är som en gravid<br />

mage, att <strong>det</strong> är något som ska kännas <strong>och</strong><br />

klappas på.<br />

“Många verkar tro att <strong>det</strong> är som en gravid mage,<br />

att <strong>det</strong> är något som ska kännas <strong>och</strong> klappas på.”<br />

lättare att skaffa rakt hår?<br />

<br />

<br />

jag aldrig skulle kunna göra ett weave, alltså<br />

sy in löshår. Det känns mer som att <strong>det</strong><br />

skulle vara att ge efter för en vit norm <strong>och</strong><br />

gå emot mina åsikter. Fast egentligen är <strong>det</strong><br />

<br />

Vi fortsätter <br />

att diskutera Svarta pantrarna<br />

negativt över mitt hår, <strong>det</strong> är samma sak med <strong>och</strong> uppmärksamheten kring Angela<br />

min hudfärg men däremot blir jag påmind Davis (framstående medlem inom Svarta<br />

av andra. Jag tror inte att <strong>det</strong> är en stor grej pantrarna) afro. Davis beslut att ha sitt hår<br />

för mig om jag går runt med mitt afro men naturligt uppfattades som revolutionärt <strong>och</strong><br />

för människor runt omkring så är <strong>det</strong>, <strong>det</strong>. fokuset i mediala situationer landade många<br />

Jag gillar inte att synas överhuvudtaget som gånger på afrot istället för hennes politiska<br />

person så <strong>det</strong> blir väldigt jobbigt.<br />

åsikter, trots att hon tydligt yttrade att hon<br />

I Good Hair ställer Chris Rock frågan: inte ville prata om sitt hår.<br />

”do you think you will have a chance to get Känner du någon som har sitt afro<br />

a good job with natural hair, or [are] you naturligt utsläppt?<br />

gonna need a weave to get a good job?” till – Jag har ingen svart person i min<br />

några unga svarta tjejer. Tjejerna svarar att umgängeskrets, jag har nästan aldrig haft<br />

<br />

<strong>det</strong>. När man pratar om <strong>det</strong> såhär så är <strong>det</strong><br />

afro.<br />

väldigt konstigt, men jag har aldrig tänkt<br />

Hur har du känt i jobbsituationer med på <strong>det</strong> tidigare. Om jag tänker på <strong>det</strong> så <strong>det</strong><br />

ditt hår; skulle du kunna gå med ditt väl också en anledning till att <strong>håret</strong> är som<br />

naturliga afro utsläppt <strong>och</strong> känna dig <strong>det</strong> är, att jag har blivit så medveten om mitt<br />

trygg i <strong>det</strong>, eller känns <strong>det</strong> som att du afro <strong>och</strong> varför jag alltid har <strong>det</strong> uppsatt.<br />

måste anpassa ditt hår efter de normer Alla tycker att jag ska släppa ut <strong>det</strong> <strong>och</strong> de<br />

om vad som anses professionellt? har så många åsikter <strong>och</strong> kommentarer om<br />

– Ja, <strong>det</strong> är ju en av anledningarna till hur jag skulle se ut.<br />

<br />

– En vanlig kommentar är ”du skulle vara<br />

släppte ut mitt hår en enda gång i somras. <br />

Det kändes otroligt ovant. Jag kände mig Att jag ska gå runt <strong>och</strong> se ut som en<br />

obekväm hela kvällen <strong>och</strong> tillslut var jag exotisk drottning eller något liknande med<br />

tvungen att sätta upp <strong>det</strong>.<br />

”färgglada klänningar”, är något jag också<br />

<br />

får höra ofta. Det är som att många har tänkt<br />

ut <strong>det</strong>?<br />

<br />

– Jag ville helt enkelt bara ha mitt hår<br />

utsläppt.<br />

inte bara mitt hår, <strong>det</strong> blir så mycket mer.<br />

<br />

36 37<br />

<br />

SUSANNA HESSELBERG ÄR EN NORSK-SVENSK<br />

FOTOGRAF OCH KONSTNÄR SOM STÄLLT UT FLITIGT<br />

I PARIS, KÖPENHAMN, OCH OSLO. HON HAR ANVÄNT<br />

HÅR SOM ELEMENT I FLERA AV HENNES BILDER.<br />

BILD SUSANNA HESSELBERG<br />

NO TITLE


ANNE<br />

NO TITLE


GENOM BARNBÖCKERNAS BERÄTTANDE BESKRIVER<br />

ANETTE RYDBERG FLÄTANS BETYDELSE OCH HÅRETS<br />

<br />

reaktion mot den strikta uppdelningen<br />

STARKA SYMBOLVÄRDE INOM LITTERATUREN.<br />

kristendomen har <strong>det</strong> långa <strong>håret</strong> associerats vad gäller frisyrer mellan könen, samt de<br />

TEXT ANETTE RYDBERG BILD OLLE HALVARS FRANZÉN<br />

med bland annat sexualitet <strong>och</strong> begärlighet<br />

på grund av den feminina kopplingen,<br />

associationer som bland annat långt, kort,<br />

uppsatt <strong>och</strong> utsläppt hår medför. Flätan<strong>det</strong><br />

vilket medförde att kvinnor av tradition har sedan anammats av den omgivande<br />

<br />

tvinnat hår, av rent praktiska orsaker, men<br />

satte upp sitt hår eller använde huvudduk kulturen av både praktiska <strong>och</strong> estetiska<br />

<br />

har sedan dess fått allt större betydelse.<br />

när de ingick äktenskap. Förr ansågs även orsaker, men kanske även för att undertrycka<br />

Jag reagerar starkt när jag ser bilden under långt hår ha magiska krafter, vilket kunde <br />

Van Speers utställning The Birthday Party <br />

<br />

<br />

inte minst vår könstillhörighet. Så tidigt<br />

tolkas som en omskrivning för sexualiteten <br />

som under antikens Grekland blev frisyrer<br />

<strong>och</strong> undertryckan<strong>det</strong> av den. Motreaktioner litteraturen där författare leker med dess<br />

en symbol för att träda in i vuxenlivet. Att mer <strong>och</strong> mer könskodade från att <strong>det</strong><br />

kom bland annat under 1800–talet när starka symbolvärde. Astrid Lindgren är vår<br />

lämna <strong>det</strong> ordnade <strong>och</strong> oskuldsfulla till tidigare hade varit populärt i bland annat<br />

<br />

mest folkkära författare inom svensk barn-<br />

förmån för ett mer självständigt <strong>och</strong> utåt- Egypten att raka sitt huvud <strong>och</strong> använda sig<br />

för kvinnans emancipation med följden att litteratur, där Ronja Rövardotter, Madicken<br />

agerande liv. Men varifrån kommer de här av alltifrån löshår till papiljotter bland både<br />

mer lössläppta <strong>och</strong> lockiga frisyrer blev på <strong>och</strong> Pippi Långstrump är några av hennes<br />

föreställningarna?<br />

kvinnor <strong>och</strong> män. Nu började däremot långt<br />

mo<strong>det</strong>. 1880–talets pannlugg, 20-talets bob <br />

Historiskt sett uppkom de första hår förknippas allt mer med kvinnor medan<br />

<strong>och</strong> 60-talets Beatles–frisyr är tre andra <br />

kort hår blev en manlig angelägenhet.<br />

utmanande exempel som kan ses som en <br />

40 41


Ronja är en upprorisk <strong>och</strong> självständig för- förändring hos Marta som upplever att hon<br />

grundsgestalt som författaren har gett långt, numera kan klara sig på egen hand. De<br />

tjockt hår som aldrig är uppsatt, medan <br />

äventyrliga <strong>och</strong> godhjärtade Madicken för ett annat liv <strong>och</strong> sprider ett nostalgiskt<br />

delvis har sitt långa, lockiga hår uppsatt med skimmer över barndomen då Marta fort-<br />

<br />

<br />

vännerna Annika <strong>och</strong> Tommys snälla page I , <br />

<strong>och</strong> pojkfrisyr. Flätorna klipps inte av, men skriven av den angolanska författaren<br />

däremot står de rakt ut, vilket symboliserar Ondjaki, kretsar berättelsen kring Ynaris<br />

hennes egensinnighet <strong>och</strong> förmåga att klara <br />

sig själv. Den röda färgen signalerar även kraft, men även kring ord <strong>och</strong> ordens makt. I<br />

fara <strong>och</strong> kan inom mytologin associeras inledningen av boken träffar huvudpersonen<br />

med de starka symbolerna blod, hjärta, eld en man, Lilleman, som kan trolla <strong>och</strong> upp-<br />

<strong>och</strong> kärlek, men även med makt <strong>och</strong> politik. manar henne att hitta sin egen magi. Ynari<br />

Flätorna <strong>och</strong> den symbolladdade färgen för- får följa med till Lillemans by där hon dels<br />

<br />

<br />

men som läsare får vi också se en annan <br />

“Flätan<strong>det</strong> har sedan anammats av den omgivande<br />

kulturen på flickor av både praktiska <strong>och</strong> estetiska<br />

orsaker, men kanske även för att undertrycka<br />

deras sexualitet <strong>och</strong> självständighet.“<br />

sida av Pippi när hon sitter i fönstret med tillintetgör onödiga ord. De besöker därefter<br />

huvu<strong>det</strong> i händerna <strong>och</strong> pratar med sin fem byar som alla är i krig för att de inte kan<br />

saknade mamma i himlen.<br />

bemästra något av våra fem sinnen, vilket i<br />

<br />

sin tur har medfört stora konsekvenser för<br />

födseln. Marta styrs till stor del av hennes barnet att övergå till ett mer vuxet liv, som<br />

gemensamt med Marta i Maria Martínez i de boende i byn. Genom att skära bort en av<br />

auktoritära far <strong>och</strong> moster. Inför den korta visar sig göra dottern både lyckligare <strong>och</strong><br />

Vendrellas bilderbok <br />

semester<br />

som Marta <strong>och</strong> hennes familj åker modigare.<br />

<br />

patriarkens machete får Ynari byborna att<br />

<br />

<br />

får symbolisera övergången från barn till bemästra sitt saknade sinne <strong>och</strong> att förstå att<br />

pappan är man <strong>och</strong> därmed automatiskt <br />

fred är bättre än krig. <br />

oförmögen att sköta om hennes hår; ”jag del av henne själv <strong>och</strong> känner sig halvnaken<br />

färgade av guld, som visar vilket värde kan<br />

ju inte kamma dem”. Martínez i utan dem, men å andra sidan känner hon en<br />

<strong>och</strong> konservativ beskrivning än Ynari –<br />

Vendrella visar upp en könsstereotypisk <br />

sörjer sin frånvarande mamma som är bild av en man som väljer att klippa av Självständigheten som Marta uppnår genom<br />

sjuk <strong>och</strong> är därför tacksam för att hon har kan bero på att den förra är tjugo år äldre<br />

<br />

<br />

än den senare. <br />

Marta är beroende av att<br />

under några semesterdagar, framför valet att Ynari redan från början. Ynari har tvärtemot<br />

Pappan dyker inte upp förrän halvvägs in i engagera sig i barnets sorgearbete <strong>och</strong> låta myten om stävjan<strong>det</strong> av de övernaturliga<br />

berättelsen när han kommer med beske<strong>det</strong> eftersom mamman inte kan göra <strong>det</strong> faller<br />

henne få sin vilja igenom. Som läsare är <strong>det</strong> <br />

lotten på Martas moster som hjälper till<br />

svårt att veta om Martínez genom sin text så vis ta makten över sitt egna liv <strong>och</strong> även<br />

ska åka bort på semester. Marta tiger medan högst motvilligt. Ynari behöver däremot<br />

vill problematisera eller enbart reproducera utöva förmågan att förändra andras. Och<br />

den här bilden, men samtidigt är <strong>det</strong> trots till skillnad från Marta håller hon själv i<br />

fram till berättelsens peripeti sker en positiv allt pappan som genom sitt agerande hjälper macheten.<br />

42 43


i England.<br />

<br />

lättsam <strong>och</strong> lite korkad blondin, intellektuell<br />

<br />

MED MÄNNISKOHÅR SOM UGÅNGSPUNKT DESIGNADE<br />

JULIA KOISTINEN EN KLÄDKOLLEKTION SOM VÄCKTE<br />

BÅDE AVSKY OCH FASCINATION. FÖR CARIN MORIN<br />

BERÄTTAR HON OM SINA INTENTIONER MED PROJEKTET<br />

SAMT SIN ERFARENHET AV ATT HA HAFT NIO OLIKA<br />

HÅRFÄRGER.<br />

TEXT CARIN MORIN BILD MICHELE WIDENIUS OCH SOPHIA KOISTINEN<br />

”Det är ju som att du skulle göra en klänning<br />

i <strong>avklippt</strong>a tånaglar!” När Julia Koistinen<br />

bestämde sig för att testa om <strong>det</strong> gick att<br />

<br />

hon minst sagt blandade reaktioner. Citatet<br />

ovan kommer från en av hennes närmsta<br />

vänner.<br />

Jag träffade Julia<br />

för ett samtal som jag<br />

trodde skulle handla om<br />

människohår på kläder,<br />

identitet <strong>och</strong> hårfärg men<br />

som visade sig sträcka<br />

sig så mycket längre; till<br />

kannibalism <strong>och</strong> en sorts<br />

allmänmänsklig avsky inför människohår<br />

som inte längre sitter på huvu<strong>det</strong>.<br />

Med konstprojektet Art Project 35 ville<br />

designern Julia Koistinen ifrågasätta varför<br />

människor har så mycket fördomar kring<br />

olika hårfärger. Ur Art Project 35 kom<br />

en blandad kollektion, vissa plagg med<br />

människohår men också många utan, som<br />

idag säljs på bland annat butiken Awesome<br />

Rags i Stockholm. Kollektionen har också<br />

visats på St Andrews Charity Fashion show<br />

44 45<br />

“Människohår är rent<br />

<strong>och</strong> klipps av, men<br />

ändå anses <strong>det</strong> mycket<br />

äckligare än minkpälsen.“<br />

en aspekt; att göra<br />

bärbart mode av<br />

<br />

– Jag har alltid gillat att jobba i kul material<br />

<strong>och</strong> tidigare använde jag nyzeeländsk lamm-<br />

<br />

roliga med människohår är att <strong>det</strong> egentligen<br />

<br />

bli. Poängen var att se om <strong>det</strong> gick att göra<br />

en bärbar kollektion med människohår. Jag<br />

ville inte göra någon extravagant kollektion<br />

utan kläder som gick att bära på fest. Jag<br />

ville se om människohår kunde ersätta päls<br />

<strong>och</strong> djurhudar.<br />

Som en del i projektet bytte Julia själv hår- – Jag undrade också vad som skulle hända<br />

färg nio gånger under ett år <strong>och</strong> förvånades om man satte <strong>håret</strong> i en annan kontext;<br />

över hur stereotypt hon uppfattades: som en om folk till exempel skulle bli äcklade.<br />

<br />

som brunett <strong>och</strong> mystisk som svarthårig. men minken föds upp oetiskt <strong>och</strong> slaktas<br />

– Det var jättetydligt. Jag är ju inte precis sedan; <strong>det</strong> blir blodigt <strong>och</strong> man använder<br />

stereotypblondinen, men jag gillar att ha kemikalier i framställningen. Människohår<br />

höga klackar <strong>och</strong> jätteblont hår <strong>och</strong> när man är rent <strong>och</strong> klipps av, men ändå anses <strong>det</strong><br />

ser ut så då lyssnar folk inte på en. Jag har mycket äckligare än minkpälsen.<br />

en svart peruk som jag brukar ha <strong>och</strong> då Tillbaka till identiteten. Julia berättar<br />

tycker många helt plötsligt att jag är mer om ett tillfälle då hon vikarierade på<br />

intellektuell <strong>och</strong> jag får mer respekt. Folk Tillskärar akademin, där hon själv tagit ett<br />

har alltså bestämt sig för att jag är på ett antal kurser. Som ung kvinna hade <strong>det</strong> varit<br />

lätt att bli nervös, känna sig otillräcklig <strong>och</strong><br />

låter <strong>det</strong> avgöra hur de bemöter mig. försöka göra sig till någon annan, en seriös<br />

Julia Koistinen, som arbetar som stylist person som de äldre eleverna skulle ta på<br />

allvar. Det hade varit en enkel utväg att ta<br />

utgångspunkter för sitt projekt. Identitet var fram den svarta peruken. Julia studsade


47<br />

modellen att prova kavajen.<br />

– Det blev ett spektakel, usch <strong>och</strong> blä!<br />

Den här tjejen hade extensions i <strong>håret</strong> så<br />

hon tyckte uppenbarligen att <strong>det</strong> var helt<br />

okej att klistra fast en annan människas<br />

hår på sitt huvud<br />

“Det var helt okej att<br />

klistra fast en annan<br />

människas hår på sitt<br />

huvud men inte att bära<br />

<strong>det</strong> på sin axel.“<br />

men inte att bära<br />

<strong>det</strong> på sin axel.<br />

Det är konstigt<br />

att <strong>det</strong> plötsligt<br />

istället in i sitt blonda<br />

blev så ofräscht<br />

bara för att <strong>det</strong><br />

hår, på höga klackar<br />

bytte position på<br />

<strong>och</strong> i rosa klänning,<br />

kroppen.<br />

en kvart försenad<br />

– Jag vet inte<br />

dessutom.<br />

varför <strong>det</strong> är så men min teori är att <strong>det</strong> är<br />

– Alla trodde ju att <strong>det</strong> var ett skämt. för att <strong>det</strong> är en mänsklig produkt; <strong>det</strong> är<br />

Men efter tio minuter hade de insett att något slags kannibal-komplex som kommer<br />

den unga blonda kvinnan framför dem var fram. Det är inte själva <strong>håret</strong> som är<br />

mer än kompetent, att hon hade full koll äckligt utan att <strong>det</strong> kommer från en annan<br />

över situationen. Plötsligt ändrades hela människa. Folk drar kanske paralleller till<br />

<br />

att ha skadat någon annan för att kunna ha<br />

respekt som hon naturligtvis borde ha fått deras hår på sig. Samtidigt är <strong>det</strong> ju samma<br />

från början.<br />

sak att ha extensions i <strong>håret</strong>.<br />

– Hade jag dykt upp i mörk kavaj <strong>och</strong> Både hår <strong>och</strong> naglar är symboler för<br />

glasögon från någon dansk designer hade <br />

jag nog fått ett helt annat bemötande. Folk hår eller långa röda naglar är inget man<br />

tillåter sig att ha föreställningar om en bara ryggar tillbaka för, tvärtom beundras<br />

utifrån hårfärgen, <strong>det</strong> är lite apsamhälle <br />

över <strong>det</strong> hela.<br />

<br />

Du har gjort en kavaj med blont i början att <strong>det</strong> var äckligt?<br />

människohår som hänger ner över – Nej, <strong>det</strong> var ett så spännande material.<br />

Steget från den nyzeeländska lammullen <br />

identitet har förändrats när du själv var inte så långt - båda var häftiga material<br />

har burit den? Det är ju ändå en annan <br />

<br />

<strong>det</strong> sen kommer från människa eller djur<br />

– Nja, eftersom jag själv var blond <strong>och</strong> kanske inte spelar någon roll. Jag är själv<br />

hade en blond kavaj kändes <strong>det</strong> inte så lite rädd för ofräscha saker men <strong>håret</strong> är ju<br />

märkligt. Men en vän till mig, som är kliniskt rent. Dessutom blir <strong>det</strong> ju inte fett<br />

mörkhyad, bar en blond kavaj <strong>och</strong> när <strong>det</strong> så eller smutsigt när <strong>det</strong> väl klippts av.<br />

uppenbart inte var hennes eget hår blev <strong>det</strong> – Eftersom jag höll på med projektet i<br />

mycket mer laddat.<br />

ett helt år är <strong>det</strong> inte så laddat för mig nu.<br />

Julia försökte introducera just hår-kavajen Jag har en handväska med hår på som jag<br />

i ett av sina stylistjobb. Hon tyckte att <strong>det</strong> brukar ha ganska ofta, den är som vilken<br />

var dags att göra något nytt <strong>och</strong> försökte få väska som helst för mig. Men jag ser folks


lickar på bussen, de tittar <strong>och</strong> funderar en stund på om <strong>det</strong> är<br />

en peruk. Ganska snabbt verkar de komma fram till: nej, <strong>det</strong> här<br />

är fel, <strong>det</strong> är nåt som inte står rätt till med den här kvinnan, säger<br />

Julia med ett skratt fullt av självdistans.<br />

Vad har du fått för reaktioner på projektet?<br />

– Många tycker faktiskt att <strong>det</strong> är rätt vackert. När jag har för-<br />

<br />

Vad kom du fram till - gick <strong>det</strong> att göra bärbart mode med<br />

människohår?<br />

<br />

tycker <strong>det</strong>. Det kanske inte är några plagg man har dagtid, men<br />

heller inget utklädningsplagg. Precis som man har jackan med<br />

pälskrage ska man kunna ha jackan med människohår, utan att<br />

<strong>det</strong> är något konstigt med <strong>det</strong>.<br />

48 49<br />

<br />

<br />

UHURU MCCRAY HAR SAMLAT PÅ SIG MÅNGA ABSURDA<br />

BERÄTTELSER ATT DELA MED SIG AV VID MIDDAGS -<br />

BORDET – ENBART PÅ GRUND AV EN FRISYR.<br />

TEXT UHURU MCCRAY ÖVERSÄTTNING HARRIET STENIS<br />

BILD ISABEL BJÖLSTAD NORDQVIST


“Not while you are under my roof” were the<br />

words that fell on me like rain on a picnic.<br />

That was my mom’s crushing response to<br />

my personal declaration of independence:<br />

“I’m going to grow dreadlocks”. Back then<br />

I idealized the thought of growing locks<br />

maybe inspired by some 90’s “conscious”<br />

music video. After having locks for some<br />

years now they are inspiring my entertaining<br />

little dinner stories. Tiny true tales like the<br />

Danish guy I recently met, who after hearing<br />

I would like to visit Copenhagen, gestured<br />

like he was smoking “something” and slyly<br />

said “Christiania right, right.” And I thought<br />

I just wanted to see The Little Mermaid.<br />

Wearing my locks is almost a daily social<br />

science experiment, along the way I’ve heard<br />

dumb things, had a few irrational thoughts,<br />

and learned a lot about my hair’s relationship<br />

to the world.<br />

The marijuana whispers is pretty common<br />

for anyone who has locks, so I’ll give my<br />

Danish friend a pass, but some problems<br />

with locks have been downright confusing.<br />

While living in the Caribbean it was clear<br />

<br />

<br />

I thought, wait a minute this is the place<br />

where folks sell “Rasta man” hats, with fake<br />

sown in dread locks, to drunk tourist. I never<br />

<br />

“Inte så länge som du bor under mitt tak”<br />

hypothesized that it was the typical culture var min mammas orubbliga respons på min<br />

vs. counterculture war. One clear impact högst personliga självständighetsförklaring:<br />

is that there has been job discrimination ”Jag tänker skaffa dreads”. Tanken på<br />

against people with locks in the Islands dreads var en idealiserad önskan, troligen<br />

as well as in the United States. There are inspirerad av några av 90-talets “medvetna”<br />

plenty of tales of African American women musikvideos. Efter att ha haft dreadlocks<br />

and men who do not grow the locks they i några år nu, har jag stoff till många<br />

want for fear they will not be taken seriously underhållande anekdoter. Märkliga, men<br />

in a corporate environment. This must be sanna berättelser som den om dansken jag<br />

nyligen träffade, som efter att ha hört att jag<br />

yourself or b) alter yourself to make others ville åka till Köpenhamn gestikulerade som<br />

comfortable.<br />

om han rökte “något” <strong>och</strong> sa “Christiania,<br />

Getting inside of the heads of people eller hur.” Och jag som bara ville se den lilla<br />

who are uncomfortable with dreadlocks Sjöjungfrun.<br />

is generally amusing in its exaggerated<br />

silliness. Talking to some of my dreadlocked<br />

peers and listening to their stories, one tale<br />

travelled the road of curiosity merging into<br />

the highway of absurdity, when a friend was<br />

asked “do you use horse manure in your<br />

hair to grow it like that?”<br />

It takes unusual hubris but no sense of<br />

smell to ask another person whether or<br />

not he puts SHIT in his hair. Other friends<br />

describe feeling as if they were in a petting<br />

zoo, when strangers ask to touch their hair,<br />

often followed by comparisons to sheep’s<br />

hair. One can only wonder if the sheep feel<br />

as violated.<br />

50 51<br />

Att ha dreads är nästan som ett dagligt<br />

socialt experiment. Jag har stått ut med<br />

många dumma kommentarer, haft några<br />

irrationella tankar <strong>och</strong> samtidigt lärt mig<br />

mycket om mitt hår i relation till resten av<br />

världen.<br />

Det är ganska vanligt att människor sätter<br />

likhetstecken mellan marijuana <strong>och</strong> dreadlocks,<br />

så jag förlåter min danske vän, men<br />

<br />

förvirrande. Medan jag bodde i Karibien<br />

upptäckte jag tydliga fördomar mot<br />

människor med dreadlocks. Första gången<br />

jag hörde <strong>det</strong> tänkte jag - vänta lite, <strong>det</strong> här är<br />

ju en plats där folk säljer “rastaman”-mössor<br />

med påsydda låtsasdreadlocks till fulla<br />

<br />

på varför den här oenigheten existerar. Min<br />

hypotes är att <strong>det</strong> rör sig om den typiska<br />

kulturkrocken mellan main-stream <strong>och</strong><br />

<strong>det</strong> avvikande. En tydlig effekt är att <strong>det</strong><br />

förekommer diskriminering på arbetsmarknaden<br />

av personer med dread locks<br />

<br />

exempel på afroamerikanska kvinnor <strong>och</strong><br />

män som inte vågar ha dread locks av rädsla<br />

för att de inte kommer att tas på allvar på<br />

arbetsmarknaden. Detta är ett svårt beslut.<br />

Ska du a) vara sann mot dig själv, eller b)<br />

anpassa dig för att tillfredsställa andra?<br />

Att få inblick i hur människor med<br />

fördomar mot dreadlocks tänker är underhållande,<br />

eftersom <strong>det</strong> är så skratt retande<br />

löjligt. När jag har pratat med andra som<br />

har dreadlocks <strong>och</strong> har jag fått höra absurda<br />

frågor de varit med om på grund av folks<br />

<br />

“använder du hästgödsel i <strong>håret</strong> för att få <strong>det</strong><br />

att växa så där?”<br />

Vad är <strong>det</strong> för fel på ens luktsinne – <strong>och</strong><br />

uppfattning av verkligheten – när man<br />

frågar någon om han kletar SKIT i <strong>håret</strong>!?<br />

Andra vänner beskriver känslan som att<br />

<br />

ber om att få röra deras hår, ofta följt av en


The perspective of locks also varies<br />

by ethnicity. My Caucasian friends with<br />

locks are looked at with cynicism by<br />

most communities. They are referred to<br />

with derogatory terms such as ‘posers’, or<br />

‘wannabes’. I’ve heard white on white hair<br />

crimes, when my friends who do not have<br />

locks say things like “dread locks don’t look<br />

good on white people”. When I ask why<br />

the response is usually “it just looks dirty.”<br />

These anecdotes expose some of the weird<br />

thoughts people have about dreadlocks, but<br />

what motivates someone to grow them?<br />

Having locks was for me a young adult’s<br />

rage against the machine. I initially grew<br />

them as a kind “F’ U” to the society I<br />

was cursed to grow up in. My youthful<br />

hairpression was often mistaken for<br />

militancy or latent black rage, but had a lot<br />

in common with its cousins; head banger’s<br />

long hair, punker’s Mohawks or dyed Emo<br />

bangs. I promise you my dreadlock were not<br />

screaming “I hate whitey”, nowadays they<br />

are whispering something pretty mundane.<br />

The last time I grew locks it was because<br />

I am too damn cheap to pay a barber $25<br />

every 2-3 weeks plus tips. It’s all about<br />

being practical and economic especially<br />

living in New York City, where you need<br />

another bill like you need a brick thrown in<br />

your face. The usual journey of child like<br />

exuberance to sensible adulthood is pretty<br />

much standard for the dreadlocked as well.<br />

I’ve grown up, and have become less<br />

provocative over that time, but my hair still<br />

elicits crazy reactions from people almost<br />

daily. Riding the subway a few months ago<br />

a guy asked me for change. He was in a<br />

wheel chair so this was one of those rare<br />

occasions I actually felt bad for not having<br />

jämförelse med ull. Man kan bara undra om<br />

fåren känner sig lika kränkta.<br />

Perspektivet på dreadlocks varierar<br />

också med etnicitet. Mina vita vänner med<br />

<br />

samhällen. De benämns med nedsättande<br />

termer som “posers” eller “wannabes”.<br />

Jag har även hört mina vita vänner, som<br />

inte har dreadlocks, säga “rasistiska”<br />

saker som “dreadlocks ser inte bra ut på<br />

vita människor”. När jag frågar varför är<br />

svaret oftast “<strong>det</strong> ser smutsig ut”. De här<br />

anekdoterna avslöjar några av de märkliga<br />

tankar människor har om dreadlocks, men<br />

vad motiverar då någon att skaffa dem?<br />

Dreads var för mig en ungdomlig protest<br />

mot systemet. Jag skaffade<br />

“Använder du hästgödsel i <strong>håret</strong> dem som ett sätta att peka<br />

<br />

för att få <strong>det</strong> att växa så där?” dömd att växa upp i. Min frisyr<br />

misstogs ofta för ett uttryck för<br />

militant svart ilska men var i själva verket<br />

mer besläktad med hårdrockarnas långa<br />

hår, punkarnas mohikaner eller färgade<br />

emo-luggar. Jag lovar att mina dreadlocks<br />

inte skrek ut att “jag hatar vita”, nu för<br />

tiden skvallrar de om något väldigt banalt.<br />

Senaste gången jag bestämde mig för att<br />

göra dreads var för att jag var för snål för<br />

att betala en frisör, 200 kronor plus dricks<br />

var annan, var tredje vecka. Det handlar om<br />

att vara praktisk <strong>och</strong> ekonomisk, särskilt när<br />

man bor i New York City, där man behöver<br />

en till räkning lika mycket som man behöver<br />

en tegelsten kastad i ansiktet. Den vanliga<br />

52 53<br />

cash. I politely said sorry, which unleashed resan från barnslig entusiams till vettigt<br />

a torrent of obscenities; “in my day they vuxenliv är ganska lika för oss alla - med<br />

wouldn’t let you be no motherfucking fake eller utan dreads.<br />

Jag har vuxit upp <strong>och</strong> blivit mindre<br />

have killed yo’ ass.”<br />

provocerande med åren men mitt hår<br />

My retort was simply “thank good we’re framkallar ändå reaktioner från människor,<br />

in 2011 and people can wear hair styles nästan dagligen. När jag åkte tunnelbana för<br />

they want without worrying about The Fake några månader sedan frågade en kille mig<br />

Rasta Gestapo.” Afterwards he rolled away om jag hade lite kontanter. Han satt i rullstol<br />

muttering to himself.<br />

så <strong>det</strong> var en av de få tillfällen jag faktiskt<br />

“Mina dreads misstogs ofta för ett<br />

mådde dåligt över att inte<br />

ha kontanter. Jag bad artigt<br />

uttryck av militant svart ilska.“<br />

om ursäkt vilket utlöste en<br />

ström av förolämpningar:<br />

“på min tid skulle de inte<br />

Another catcall that I get routinely tillåta nån jävla låtsas-Rasta”, han av slutade<br />

particularly from foreigners or while in med “they would have killed yo’ ass.”<br />

foreign lands is “Bob Marley!” Okay I’ll Mitt svar var helt enkelt “vilken tur<br />

admit I actually enjoy that one.<br />

att <strong>det</strong> är 2011 <strong>och</strong> att folk kan bära vilka<br />

The future for my locks is uncertain. frisyrer de vill utan att behöva oroa sig för<br />

As we are eventually moving to Sweden, den påhittade rasta-gestapon. Efteråt rullade<br />

I expect challenges since I am already han iväg muttrande för sig själv.<br />

“exotic” enough without two extra pounds Ett annat smeknamn jag hör ropas efter<br />

of hair. I am hopeful that I won’t stick out mig av utlänningar, eller när jag själv<br />

too much. I have discovered that there is <br />

an underground reggae/dancehall scene in Okej, jag erkänner att jag faktiskt tar <strong>det</strong><br />

<br />

som en komplimang.<br />

there. Still, I imagine some trepidation on Mina dreads framtid är osäker då vi så<br />

this journey, as I must learn to navigate a new <br />

culture while still being true to myself. Who mig nya utmaningar speciellt då jag kommer<br />

knows, maybe the barbers are cheaper in att upplevas som “exotisk” även utan <strong>det</strong> extra<br />

Stockholm? Either way I expect a new series kilot av hår. Jag hoppas att jag inte kommer<br />

of dreadlock related moments, destined to att sticka ut för mycket. Jag har upptäckt att<br />

become fodder for my enthralling dinner <br />

<br />

conversation.<br />

dancehall i Stockholm, jag kanske kommer<br />

smälta in där. Resan framkallar ändå lite<br />

ångest eftersom jag måste lära mig att leva<br />

i en ny kultur <strong>och</strong> samtidigt vara sann mot<br />

mig själv. Vem vet, kanske är <strong>det</strong> billigare<br />

att klippa sig i Stockholm? Jag förväntar<br />

mig oavsett en ny serie dråpliga situationer<br />

relaterade till mina dreadlocks, som stoff<br />

till underhållande middagkoversationer.


Why did you decide to make a<br />

documentary about going bald?<br />

– First of all, I wanted to do a piece<br />

combining comedy and documentary, two<br />

genres that are seldom seen together. I did<br />

some research on the mixed genres and I<br />

noticed that the directors that I found the<br />

most interesting (Ross McElwee, Alan<br />

Berliner, Avi Mograb, among others) used Varför bestämde du dig för att göra en<br />

dokumentär om att tappa <strong>håret</strong>?<br />

biographical story. I wanted my audience to – Först <strong>och</strong> främst ville jag kombinera<br />

be able to laugh about the subject, and being två genrer som sällan samspelar; komedin<br />

the person that they laughed at felt like the <strong>och</strong> dokumentären. Jag gjorde en del efter-<br />

only logic and fair thing to do.<br />

forskningar <strong>och</strong> upptäckte att de regissörer<br />

– Once I had decided that I was going som verkade mest intressanta (Ross<br />

to be in the documentary the topic became McElwee, Alan Berliner, Avi Mograb, bland<br />

obvious: baldness. Going bald had become annat) hade använt sig av ett jag-perspektiv<br />

an obsessive matter to me, as well as to many <br />

men I knew. I also wanted to discuss the ville att min publik skulle kunna skratta åt<br />

<br />

traditional, and according to me, ridiculous ämnet. Att jag själv var den person som de<br />

ideas of masculinity.<br />

skrattade åt kändes som <strong>det</strong> enda logiska<br />

<strong>och</strong> rättvisa.<br />

“Att tappa <strong>håret</strong> hade – När jag väl hade bestämt mig för att<br />

<br />

blivit en tvångsmässig<br />

tanke hos mig liksom för<br />

jag skulle vara med i dokumentären föll sig<br />

ämnet naturligt: skallighet. Att tappa <strong>håret</strong><br />

hade blivit en tvångsmässig tanke hos mig,<br />

ELOY DOMNÍNGUEZ SERÉN ÄR EN SPANSK<br />

många andra män jag<br />

känner.”<br />

liksom för många andra män jag känner.<br />

Jag ville också diskutera de traditionella,<br />

<strong>och</strong> enligt mig, löjliga föreställningarna om<br />

DOKUMENTÄRFILMARE OCH FILMKRITIKER. HANS<br />

manlighet.<br />

FÖRSTA DOKUMENTÄR ”SONS OF SAMSON” ÄR EN<br />

How were you affected by the Hur har du påverkats av insikten att<br />

SJÄLVUTLÄMNANDE FILM MED EN HUMORISTISK INGÅNG<br />

SOM BEHANDLAR DET TABU BELAGDA ÄMNET MANLIGT<br />

HÅRAVFALL, OCH FRÅGAN OM MANLIGHETEN<br />

VERKLIGEN SITTER I HÅRET.<br />

realization that you were going bald? du håller på att förlora <strong>håret</strong>?<br />

– Because of the movie I had to force <br />

<br />

<br />

ignore for a very long time. I wanted to know att ignorera under en längre tid. Jag ville<br />

were the fear came from and the best way veta var rädslan kom ifrån <strong>och</strong> hitta <strong>det</strong><br />

TEXT FATHIA MOHIDIN ÖVERSÄTTNING HARRIET STENIS<br />

BILD SAMTLIGA ÄR STILLBILDER FRÅN “SONS OF SAMSON”<br />

to cope with it. I began reading testimonies<br />

online about insecurities, complexes, and<br />

bästa sättet att hantera den. Jag började med<br />

att läsa vittnesmål på nätet om osäkerhet,<br />

54 55


translated literally as “to take your hair off.”<br />

<br />

confess their fear of going bald to anyone<br />

else. Not even among friends, familymembers<br />

or to your partner. Unfortunately,<br />

their hair-dressers or pharmacists is usually<br />

<br />

cases of depression caused by the process<br />

of baldness. It was apparent that this was<br />

something that really affects young people.<br />

komplex <strong>och</strong> depressioner orsakade av<br />

processen att bli skallig. Det var uppenbart<br />

att <strong>det</strong>ta var något som verkligen påverkar<br />

“Jag tror att <strong>det</strong> värsta<br />

är att man är helt<br />

Till exempel <strong>det</strong> spanska uttrycket ”att<br />

dra någons ben” - “tomar el pelo”, vilket<br />

bokstavligen skulle kunna översättas som<br />

– I believe the worst part is that we are<br />

completely unable to control it. You don’t<br />

know when it will begin and you don’t know<br />

unga människor.<br />

– Jag tror att <strong>det</strong> värsta är att man är helt<br />

oförmögen att kontrollera processen. Man<br />

oförmögen att<br />

kontrollera processen.<br />

“att ta av ditt hår.” Jag upplever att <strong>det</strong> är<br />

väldigt ovanligt att människor bekänner sin<br />

rädsla för att bli skalliga till någon annan.<br />

when it is going to end. Talking to experts<br />

like doctors, pharmacists and psychologists<br />

vet inte när <strong>det</strong> börjar eller när <strong>det</strong> kommer<br />

att sluta. Att prata med experter som läkare,<br />

Man vet inte när <strong>det</strong><br />

Inte ens till vänner, familjemedlemmar<br />

eller till sin partner. Tyvärr är deras frisör<br />

didn’t help too much but eventually I<br />

was able to talk to several men who had<br />

already been through it. All of them agreed<br />

farmaceuter <strong>och</strong> psykologer gav inte så<br />

<br />

män som varit med om samma sak <strong>och</strong> som<br />

börjar eller när <strong>det</strong><br />

kommer att sluta.”<br />

eller farmaceut oftast de första personer<br />

som de lättar sitt hjärta för <strong>och</strong> som då kan<br />

försöka lura på dem produkter som är totalt<br />

kunde berätta om sina upplevelser. Samtliga<br />

verkningslösa.<br />

happened, however they all felt that the kunde enas om att den första tiden var<br />

fool them with products that is a total waste <br />

worries end when you are completely bald. svårast, men de kände alla att bekymren för-<br />

of money.<br />

diskuteras oftare?<br />

– I mean, “the problem” is the process svann när skalligheten var ett faktum.<br />

Do you think that masculinity ideals <br />

of losing your hair, but once you’ve lost it – Det jag menar är att “problemet” uppstår<br />

should be discussed more often?<br />

diskussionen. Inte för att <strong>det</strong> är ett tabu, utan<br />

you don’t worry about the matter anymore. under själva processen, men när man väl har<br />

<br />

helt enkelt för att <strong>det</strong> är något som tas för<br />

You worry are about the result, if your life för lorat sitt hår har man inget att oroa sig för<br />

Not because it is a taboo, but simply because givet. Trots de landvinningar vi gjort inom<br />

is going to “change” in some way as well as längre. Det man oroar sig över är resultatet,<br />

it is something that is taken for granted. jämställd heten under de senaste decennierna<br />

what women are going to think about your om livet kommer att “förändras” på något<br />

Despite advances in gender-equality that här i Spanien så är föreställningarna om<br />

baldness. The immense stress you put on sätt <strong>och</strong> även över vad kvinnor kommer<br />

have occurred in recent decades in Spain, “hur man blir en man” <strong>och</strong> “hur man blir en<br />

your self is caused by fear of what you don’t att tycka <strong>och</strong> tänka om skalligheten. Den<br />

the ideas of “how to be a man” and “how to kvinna” djupt rotade. Föreställningar som är<br />

know and you can’t control.<br />

enorma stress som man känner orsakas av<br />

<br />

både absurda <strong>och</strong> föråldrade.<br />

I imagine that loosing you hair is not a den egna rädslan för vad man inte känner<br />

that the ideas are absurd and obsolete. – Min erfarenhet av Spanien <strong>och</strong> Italien är<br />

<br />

till <strong>och</strong> inte kan kontrollera.<br />

– My experience from Spain and Italy att sexismen <strong>och</strong> <strong>det</strong> patriarkala tänkan<strong>det</strong><br />

<br />

Jag föreställer mig att tappa <strong>håret</strong> är<br />

is that sexism and patriarchy still have a fortfarande har en stor inverkan på hur vi<br />

– It is a hard topic to talk about. I think <br />

great impact on the education of children. upp fostrar våra barn. Män får lära sig att vara<br />

that the issue is generally only mentioned Men are taught to be strong, invulnerable, starka, osårbara, konkurrenskraftiga, att<br />

while joking or playing pranks. For example, – Att <strong>det</strong> är en svår sak att prata om. Jag<br />

competitive, to be in control and all that shit. behålla kontrollen <strong>och</strong> sånt skit. Föråldrade<br />

in Spanish the expression “pull someone’s tror att frågan i allmänhet endast nämns<br />

It is very old fashioned and I hope that those ideal som jag hoppas kommer att förändras<br />

legs” is “tomar el pelo”, which could be när man skojar eller gör sig lustig över <strong>det</strong>.<br />

ideas will change in the 21th Century. nu under 2000-talet.<br />

WATCH THE DOCUMENTARY “SONS OF<br />

SAMSON” ON VIMEO.COM<br />

56 57<br />

SE DOKUMENTÄREN “SONS OF SAMSON”<br />

PÅ VIMEO.COM


ELIN JANSSON GÖR EN TILLBAKABLICKANDE ANALYS<br />

AV “TA-HÅRET-TILLBAKA”-DEBATTEN. EN DEBATT SOM<br />

GENOM KOLLEKTIVA BILDDELNINGAR TÄNJDE PÅ<br />

TRÅNGA KÖNSNORMER.<br />

TEXT & BILD ELIN JANSSON<br />

Jag blev glad <strong>och</strong> fylldes av en upplyftande ställs inför i vardagen var frågor som hade<br />

känsla när jag såg hashtaggen #hairriot när individualiserats <strong>och</strong> avpolitiserats <strong>och</strong><br />

<br />

därför inte betraktades som något annat än<br />

månad i år. Snart därefter såg även eventet var <strong>och</strong> ens enskilda val. Av denna anledning<br />

”Ta <strong>håret</strong> tillbaka!” som hade skapats på förväntade jag mig inte att ett samtal om<br />

Facebook <strong>och</strong> som drog till sig många <strong>det</strong> kroppsliga i relation till normer <strong>och</strong><br />

deltagare. Jag blev förvånad över att se hur strukturer var möjlig eller genomförbar<br />

många <strong>det</strong> var som vände sig mot normer i en offentlig debatt <strong>och</strong> inte heller att <strong>det</strong><br />

skulle kunna ena många personer inom ett<br />

feministiskt sammanhang. <br />

som är socialt accepterat beroende på hur Låt oss backa tiden till när Melodi-<br />

<br />

festivalen 2012 sänds i SVT, följd av en<br />

eller kvinnliga. Hundratals personer började miljon publik av tv-tittare <strong>och</strong> av tusentals<br />

utöva en vardagsaktivism som utmanade personer på plats. När vinnaren utropas<br />

kropps- <strong>och</strong> könsnormer genom att posta <br />

bilder på sitt hår <strong>och</strong> dela med sig av sina som viftar med armarna av glädje. En av<br />

erfarenheter av att förhålla sig till hår på personerna som syns i bild är en person<br />

kroppen.<br />

som av omgivningen, <strong>och</strong> möjligen sig<br />

Min förvåning grundade sig också i att <br />

jag trodde de kroppsrelaterade val som vi innebär <strong>det</strong> här vissa förhållningsregler,<br />

60 61<br />

varav en regel är att inte låta <strong>håret</strong> i armhålor växa ut, <strong>och</strong> absolut inte<br />

låta <strong>det</strong> bli synligt för andra människor.<br />

Personen på bild bryter mot regeln – hon har hår under sin arm vilket<br />

<br />

<br />

hur vi får klä oss eller hur våra kroppar får se ut beroende på tilldelad<br />

köns tillhörighet, <strong>och</strong> att brott mot reglerna innebär bestraffning, är<br />

något som i högsta grad låter obehagligt <strong>och</strong> oförenlig med värden om<br />

alla människors lika rättigheter. Orimligheten i <strong>det</strong> hela gör <strong>det</strong> dock<br />

inte mindre verkligt.<br />

Vad som händer efter att<br />

tv-programmet har sänts är “Genom att spridas i<br />

märkligt. Samtidigt är <strong>det</strong><br />

sociala medier<br />

logiskt utifrån den heteronormativa<br />

praktik som vill exponeras bilderna<br />

åter anpassa de avvikande<br />

till att bli vad som anses även för personer<br />

vara accepterade <strong>och</strong> som inte alls<br />

begärliga kroppar. Bilden<br />

från Melodifestivalen före- uppskattar sådan<br />

ställande personen med den<br />

normöverskridande<br />

upp sträckta armen läggs ut<br />

på Facebook av en ung man. aktivitet.”<br />

Kommentarerna intill bilden<br />

är hånfulla <strong>och</strong> hans vänner <strong>och</strong> bekanta sprider den vidare med lika<br />

hånfulla kommentarer. Delan<strong>det</strong> av bilden <strong>och</strong> kommentarerna uppmärksammas<br />

av personer som anser att händelsen tydligt speglar<br />

normer som vill reglera kvinnors kroppar till att vara begärliga utifrån<br />

en norm där kvinnor i alla sammanhang skall vara attraktiva för män.<br />

Många personer reagerar mot kommentarerna <strong>och</strong> drar slutsatsen<br />

att dessa normer aktivt bör brytas ned <strong>och</strong> förskjutas genom mothandlingar.<br />

Även personer utan en feministisk analys reagerar i sociala<br />

medierna mot vad de uppfattar som mobbing. Andra argumenterar<br />

med en liberal retorik som betonar friheten att välja hår eller inte<br />

hår, men vill däremot inte beakta genusaspekten eller orsaker bakom<br />

normerna.<br />

Mothandlingarna var ideologiskt <strong>och</strong> politiskt spretiga men därmed<br />

inte mindre arga <strong>och</strong> kraftfulla. Förutom #hairriot på Twitter <strong>och</strong><br />

eventet ”Ta <strong>håret</strong> tillbaka!” på Facebook postar användare egna


statusuppdateringar med bilder på sig<br />

sig åt politik blev anklagade för att vara<br />

själva när de visar sin armhåla eller någon<br />

okvinnliga <strong>och</strong> onaturliga, <strong>det</strong> menades att<br />

annan kroppsdel med hår där kvinnor<br />

kvinnor som tänker för mycket eller ägnar<br />

inte förväntas ha hår. Genom att spridas i<br />

sig åt politik utvecklar skäggväxt.<br />

sociala medier exponeras bilderna även för<br />

<br />

personer som inte alls uppskattar sådan<br />

för att en person med en kropp som är<br />

norm överskridande aktivitet.<br />

Marknaden, media <strong>och</strong> enskilda personers “Bilderna tvingar fram<br />

kulturellt feminint tolkad ska överträda<br />

gränser <strong>och</strong> kliva in på ett maskulint<br />

vardagliga handlingar upprätthåller <strong>och</strong><br />

skapar föreställningar om vad som är<br />

attraktivt <strong>och</strong> begärligt hos en kvinnlig<br />

nya utrymmen för hur vi<br />

får vara.”<br />

område. Det kan gälla kroppen eller en<br />

handling eller ett rumsligt område. Det<br />

innebär att organiserade handlingar <strong>och</strong><br />

respektive manlig kropp. Det produceras<br />

aktivism även på den kroppsliga nivån kan<br />

<strong>och</strong> säljs varor genom ett skapat behov Krönikor i kvällspress <strong>och</strong> vissa bloggar<br />

vi har lärt oss som grundläggande för vår vara ett verktyg för att öka livsutrymmet.<br />

av att särskilja <strong>och</strong> forma kvinnliga <strong>och</strong> uttryckte i replik till hår-aktivismen upp-<br />

identitet. Det är tankemönster uppbyggda Kroppen är inte något vi enbart rår över<br />

manliga kroppar enligt föreställningen fattningar som kan sammanfattas: ”Har vi<br />

i motsatsförhållanden <strong>och</strong> i hierarkier. som enskilda individer. Bilderna av kroppar<br />

om olikheters attraktion, <strong>och</strong> en rädsla att inget viktigare än hår att prata om så har<br />

Anspråket hos #hairriot <strong>och</strong> ”Ta <strong>håret</strong> med hår visar att <strong>det</strong> är många som genom<br />

vi inte några verkliga problem” Hårdebatten<br />

tillbaka!” är därför stort. Genom att posta en vardaglig aktivism tillsammans tar strid<br />

skulle vara ett tecken på<br />

att alla problem<br />

<br />

<strong>och</strong> inte böjer sig under villkor dikterade<br />

stort antal områden; hårborttagning, hem- redan är utpekade <strong>och</strong> att feminismen går på<br />

som kvinnor, med hår under armarna, hår på av någon annan. Det organiserade <strong>och</strong> <strong>det</strong><br />

inredning, kläder, kosmetika, leksaker, tom gång. Debatten anklagades för att vara<br />

benen, hår på magen eller hår på kinderna individuella kan gå hand i hand.<br />

kultur, nöje <strong>och</strong> upplevelser. Bilderna som löjlig <strong>och</strong> ickeväsentlig. Själva handlingen<br />

– alla de otillåtna håriga kroppsdelarna.<br />

kommersiella intressen <strong>och</strong> media skapar att visa bilder på sin kroppsbehåring ansågs<br />

Bilderna tvingar fram nya utrymmen för<br />

gör att kroppar som avviker från dessa patetisk <strong>och</strong> exhibitionistisk.<br />

hur vi får vara. Det är vardagsaktivism när<br />

bilder upplevs som något helt annat än Kritiken mot håraktivisterna kunde<br />

den är som mest effektiv: när den förändrar<br />

<strong>det</strong> självklara, neutrala <strong>och</strong> naturliga. De inte vara mer fel. Kommentarerna som<br />

idéer om självklara tillstånd.<br />

upplevs som freaks, äckliga <strong>och</strong> sjukliga riktades mot behåringen yttrades enbart<br />

Ämnet är betydligt mer komplext <strong>och</strong><br />

– <strong>och</strong> <strong>det</strong> är vad kommentarerna under viktigare än att vara mål för anklagelser<br />

hårbilderna uttrycker.<br />

biologiska kvinnor eller transpersoner som<br />

om lyxproblem för privilegierade i ett<br />

betraktarna hade svårt att könskategorisera.<br />

samhälle där de val vi gör är våra egna fria<br />

Det blev tydligt att hårdebatten faktiskt<br />

<br />

synliggjorde områden där kategorierna<br />

vid en historisk tillbakablick inte kunnat<br />

kvinnor <strong>och</strong> män ständigt skapas <strong>och</strong> där<br />

bryta mot dåtida normer för <strong>kvinnlighet</strong><br />

kategorierna är långt ifrån likställda.<br />

utan att möta motstånd. De som började<br />

Hår <strong>och</strong> kropp är inte områden som vi<br />

<br />

har tagit oss förbi. Kroppsbehåring betyder<br />

<strong>och</strong> därmed oattraktivt. Om de hade<br />

mer än hår, liksom ett könsorgans eller<br />

vikt sig för de hånfulla kommentarer de<br />

en haklinjes utseende kulturellt betyder<br />

<br />

oändligt mycket mer än att vara en kroppsdel.<br />

Att bli arg <strong>och</strong> äcklad av att människor<br />

bryter mot kroppsnormer är helt klart en<br />

tidpunkten förändrats. De som började ägna<br />

märklig reaktion. Men reaktionerna var<br />

känslo mässiga <strong>och</strong> därför inte konsekventa<br />

eller logiska.<br />

Butler, Judith. Genustrubbel. Feminism <strong>och</strong> identitetens subversion, Stockholm: Daidalos, 2007.<br />

Butler, Judith. Bodies That Matter. On the Discursive Limits of “Sex”, London & New York: Routledge,<br />

2011.<br />

Känslomässiga reaktioner som äckel <strong>och</strong><br />

Greer, Germaine. Kvinnan i sin helhet, Stockholm: Norstedts, 1999.<br />

hat blir en följd när något strider mot vad<br />

Rosenberg, Tiina. Queerfeministisk agenda, Stockholm: Atlas, 2002.<br />

62 63


FATHIA MOHIDIN, chefredaktör<br />

CARIN MORIN<br />

<strong>och</strong> illustratör, bosatt i Stockholm.<br />

Carin är statsvetare, mamma <strong>och</strong> bonus-<br />

intresserat sig av konstruktionen av ‘den mamma, hobby-DJ <strong>och</strong> statligt anställd i<br />

PETER CEDERBLOM<br />

Andre’. Nu studerar hon konst i Barcelona. biståndsbranschen.<br />

Peter är konstnär bosatt <strong>och</strong> verksam i<br />

Stockholm.<br />

ISABEL BJÖLSTAD NORDQVIST, ELIN JANSSON<br />

chefredaktör<br />

SANDRA OLIVEIRA E COSTA<br />

Isabel har en BA i litteraturvetenskap med gillar politik <strong>och</strong> serier <strong>och</strong> studerar för<br />

Sandra är kulturgeograf med inriktning<br />

genusvetenskap. Hon bor nu i New York där nuvarande biblioteks- <strong>och</strong> informations-<br />

på migration <strong>och</strong> samhällsplanering.<br />

hon jobbar som översättare <strong>och</strong> journalist. vetenskap.<br />

Hon bor i Stockholm <strong>och</strong> arbetar med<br />

medborgardialog.<br />

MIRJAM BLIDÖ, webbredaktör<br />

ELOY DOMÍNQUEZ SERÉN<br />

Mirjam är lärare i historia <strong>och</strong> religion SUSANNA HESSELBERG<br />

<br />

Susanna är konstnär <strong>och</strong> fotograf.<br />

jobbar på Svenska Kyrkan i New York Cuarta Parede,<br />

NEIME CHENON CEDERBLOM,<br />

HARRIET STENIS<br />

bildredaktör<br />

Kontorsråtta på Barn- <strong>och</strong> utbildnings-<br />

<br />

förvaltningen i Huddinge som extraknäcker<br />

<br />

som översättare när tillfälle ges.<br />

JOHN ARTUR, grafisk designer<br />

IDA KONGE NIELSEN<br />

John jobbar som visuell kreatör <strong>och</strong> fotograf Ida är som konstnär intresserad av skönhet.<br />

samt utgör ena hälften av den kreativa byrån Hon studerar Konst i Barcelona.<br />

Bold Faces. John har tagit fram Kontents<br />

<br />

KARIN WEIBORG<br />

Karin är konstvetare med inrikting mot form-<br />

AIDA PARIDAD<br />

<strong>och</strong> design, jobbar på inredningsmagasin<br />

Aida är kriminolog <strong>och</strong> skrev sin magister- som stylist <strong>och</strong> skriver om allt från gamla<br />

uppsats om slöjdebatten med fokus bl a på spetsar till Formens frigörelse.<br />

genus, postkoloniala studier <strong>och</strong> islamofobi.<br />

Just nu pluggar hon TV-produktion i<br />

Stockholm.<br />

ANETTE RYDBERG<br />

Anette har en kandidatexamen i litteraturvetenskap<br />

med genusinriktning. Nu studerar<br />

hon till bibliotekarie vid Uppsala universitet.<br />

CALEY HOLMBOE<br />

Caley är en konstnär bosatt i Barcelona.<br />

MIRIAM von SCHANTZ<br />

<br />

<br />

Tidningen. Hennes forskningsområde är<br />

åskådarens (politiska) reception av den<br />

rörliga bilden.<br />

OLLE HALVARS FRANZÉN<br />

Olle har studerat bildpedagogik på<br />

Konstfack. Han är även verksam konstnär<br />

TANJA van DE MEULEBROUCK<br />

Tanja är arkitekturstuderande med intresse<br />

för alternativa rum.<br />

TOBIAS LARSSON<br />

Tobias studerar sista terminen på Konstfacks<br />

kandidatprogram i textil. Genom sitt<br />

konstnärskap undersöker han kritiskt<br />

<br />

sig i gränslan<strong>det</strong> mellan man <strong>och</strong> kvinna.<br />

UHURU MCCRAY<br />

Uhuru - dad, husband, all around great guy.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!