minaj och hårfärgerna / det beslöjade håret / avklippt kvinnlighet ...
minaj och hårfärgerna / det beslöjade håret / avklippt kvinnlighet ...
minaj och hårfärgerna / det beslöjade håret / avklippt kvinnlighet ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
KONTENT MAGASIN<br />
NR. 2, 2012<br />
KONTENTMAGASIN.COM<br />
<br />
MINAJ OCH HÅRFÄRGERNA / DET BESLÖJADE HÅRET / AVKLIPPT KVINNLIGHET /<br />
SJU MILJONER SMALA LÄPPAR / HAIR - NÄR HÅR BLIR POLITIK / FÅR JAG KÄNNA PÅ<br />
DITT AFRO? / FLICKAN OCH FLÄTAN / BLONDA KAVAJER OCH LÅNGHÅRIGA VÄSKOR<br />
/ DREADLOCK ANECDOTES / BILDER SOM BRÅKAR / VISUELLT AV TOBIAS LARSSON<br />
/ SUSANNA HESSELBERG / ELOY DOMÍNGUEZ SERÉN
REDAKTION<br />
ISABEL BJÖLSTAD NORDQVIST / isabel@kontentmagasin.com<br />
FATHIA MOHIDIN / fathia@kontentmagasin.com<br />
NEIME CHENON CEDERBLOM / neime@kontentmagasin.com<br />
MIRJAM BLIDÖ / mirjam@kontentmagasin.com<br />
2<br />
<br />
4<br />
6<br />
11<br />
16<br />
20<br />
25<br />
28<br />
33<br />
36<br />
40<br />
44<br />
49<br />
54<br />
60<br />
LEDARE / ISABEL BJÖLSTAD NORDQVIST<br />
MINAJ OCH HÅRFÄRGERNA / KARIN WEIBORG<br />
DET BESLÖJADE HÅRET / AIDA PARIDAD<br />
VISUELLT / TOBIAS LARSSON<br />
AVKLIPPT KVINNLIGHET / ISABEL BJÖLSTAD NORDQVIST<br />
SJU MILJONER SMALA LÄPPAR OCH SVENSKARNAS ARMHÅLEKULTUR /<br />
SANDRA OLIVEIRA E COSTA<br />
KONTENT MAGASIN<br />
WWW.KONTENTMAGASIN.COM<br />
HAIR - NÄR HÅR BLIR POLITIK / MIRIAM VON SCHANTZ<br />
FÅR JAG KÄNNA PÅ DITT AFRO? / FATHIA MOHIDIN<br />
VISUELLT / SUSANNA HESSELBERG<br />
FLICKAN OCH FLÄTAN / ANETTE RYDBERG<br />
BLONDA KAVAJER OCH LÅNGHÅRIGA VÄSKOR / CARIN MORIN<br />
DREADLOCK ANECDOTES / UHURU MCCRAY<br />
VISUELLT / ELOY DOMINGUEZ SEREN<br />
BILDER SOM BRÅKAR / ELIN JANSSON
institutioner<br />
som vid militärtjänstgöring<br />
<br />
LEDARE<br />
Kontents första nummer fortsätter att<br />
vara aktuellt då de New York-hyllande<br />
artiklarna, referenserna <strong>och</strong> reklamen fyller<br />
Sveriges medieformer lika konstant som<br />
de svenska turisterna fyller stadens gator<br />
här på Manhattan. Fast när magnolian <strong>och</strong><br />
de gigantiska färgsprakande tulpanerna<br />
blommar över hela New York <strong>och</strong> uteserveringarna<br />
öppnar upp för härliga helgbruncher<br />
medger jag att <strong>det</strong> är svårt att vara<br />
kritisk. Det är tur att Kontent gått vidare till<br />
ett nytt ämne.<br />
Ämnet för vårt andra nummer - hår,<br />
var på alla svenskars läppar under hela<br />
april månad. “Ta <strong>håret</strong> tillbaka”-debatten<br />
drabbade både Internet <strong>och</strong> tryckt media<br />
med förvånande kraft. Facebookgruppen<br />
bakom namnet blev en ny “Vi gillar olika”,<br />
en digital folkrörelse som spred sig så<br />
snabbt att <strong>det</strong> måste ha luktat brandrök om<br />
<br />
hårnormer som upprör <strong>och</strong> berör.<br />
Debatten har ganska ensidigt fokuserat<br />
på armhålehår, men var <strong>håret</strong> än sitter på<br />
kroppen är <strong>det</strong> laddat med stor betydelse.<br />
Den tunna trådformade proteinutväxten<br />
som ska skydda oss mot för höga eller låga<br />
temperaturer står även för frågor om etnicitet<br />
<strong>och</strong> rasism, tillhörighet <strong>och</strong> roller, genus <strong>och</strong><br />
religion. Hår användas också symboliskt i<br />
<br />
som vi kan forma <strong>och</strong> ändra, dölja eller låta<br />
vara kvar. Vi har möjlighet att ändra vårt<br />
utseende med hjälp av <strong>det</strong> <strong>och</strong> våra val kan<br />
få önskade eller oönskade konsekvenser.<br />
Många frisyrer liksom avsaknaden av hår<br />
är laddade med betydelser. Vid kollektiva<br />
eller fängelsevistelser har tvångsrakning<br />
ofta varit kutym. I religiösa kontexter rakas<br />
<strong>håret</strong> ibland som en typ av reningsritual<br />
medan <strong>det</strong> i andra noggrant täcks. Att tappa<br />
<strong>håret</strong> beskrivs ofta av både män <strong>och</strong> kvinnor<br />
som någonting traumatiskt <strong>och</strong> berör intima<br />
frågor om identitet <strong>och</strong> genus. Kvinnligt<br />
4 5<br />
huvudhår har också fungerat som en<br />
normutmanande markör i den västerländska<br />
historien, där antalet centimetrar varit en<br />
förhandling av möjligheter <strong>och</strong> makt. Idag<br />
rymmer <strong>håret</strong> än mer uttrycksmöjligheter,<br />
<strong>och</strong> är mer än någonsin ett identitets -<br />
skapande val där vi själva har kontroll.<br />
Genom Kontents ämnesstyrda form<br />
har vi gjort en grundlig “håranalys.” Luta<br />
dig tillbaka <strong>och</strong> släpp ut <strong>håret</strong>, så ska våra<br />
skribenter <strong>och</strong> konstnärer reda ut den här<br />
trassliga tovan.<br />
Isabel Bjölstad Nordqvist<br />
Kontents ena chefredaktör
liksom<br />
hålls öppna. Detta grepp tycks<br />
ROMAN ZOLANSKI, HARUJAKI BARBIE OCH RRRRROSA.<br />
GENOM ETT POSSEY AV ALTER EGOS OCH HÅRFÄRGER<br />
SKIFTAR HIP-HOP ARTISTEN NICKI MINAJ KONSTANT<br />
IDENTITET . KARIN WEIBORG SKRIVER OM HÅR FÄRGERNAS<br />
BETYDELSE OCH HUR VI SKAPAR OCH OMSKAPAR OSS<br />
SJÄLVA.<br />
TEXT KARIN WEIBORG BILD IDA KONGE NIELSEN<br />
När hiphopartisten Nicki Minaj kommer till<br />
Sverige i början av juni i år kommer hon<br />
inte att komma ensam. Med sig har hon ett<br />
helt entourage av alter egos. Till sammans<br />
med bland andra Roman Zolanski, Harujaki<br />
Barbie <strong>och</strong> Rrrrrosa kommer denna<br />
Queensrappare gissningsvis att framföra ett<br />
musikaliskt rollspel, infärgat i gröna, rosa,<br />
lila, <strong>och</strong> blå hårslingor. En färgglad show<br />
6 7<br />
epoker <strong>och</strong> stilideal. Idag kan förmodligen<br />
ingen rollbesättare eller pr-konsult<br />
inom populärkulturen förhålla sig helt<br />
förbehållslöst till dem. Den korpsvarta<br />
pagen, den rågblonda boben, de eldröda<br />
lockarna <strong>och</strong> <strong>det</strong> kastanje bruna barret för<br />
alla med sig klichébilder av kvinnoroller som<br />
är svåra att förbise. Image har skapats, <strong>och</strong><br />
görs så fortfarande, genom <strong>och</strong> av hårfärger,<br />
med lika många<br />
roller som hår- “Genom att konstant byta<br />
oavsett<br />
trivialt<br />
hur<br />
<strong>och</strong><br />
färger.<br />
Det råder<br />
inga som helst<br />
hårfärg upprätthåller hon en<br />
frigörande osäkerhet kring sitt<br />
tydligt <strong>det</strong> än<br />
låter. Störst<br />
lockelse har<br />
tvivel om att<br />
Nicki Minaj med offentliga jag. Hon kan skapa<br />
fram k a l l a t s<br />
av de två<br />
sin noggrant<br />
hoprörda multipersona,<br />
under<br />
<strong>och</strong> omskapa sig själv som<br />
artist precis som hon vill.”<br />
o vanligaste<br />
hår f ä r g e r n a<br />
i världen.<br />
sin komet karriär<br />
Den ena är<br />
mot stjärnorna, kommit att problematisera röd <strong>och</strong> den andra gul. Endast ett fåtal av<br />
kvinnorollen inom hiphop-industrin. jordens befolkning föds med gener som ger<br />
Med sin tajta rapp-käft har hon gjort sitt huvud<strong>håret</strong> dessa två färger. Gemensamt<br />
queerfeministiska rollspel till sin egen är att de båda signalerar ett slags extrem<br />
framgångssaga. Karaktärsförteckningen femininitet.<br />
över Nicki Minajs karriär är i ständig Från Botticelli’s Venusavbildning, via<br />
förändring. Tillsammans med hennes räven <strong>och</strong> den lilla sjöjungfrun, till Tilda<br />
varierade röst- <strong>och</strong> tonlägen har de otaliga Swinton <strong>och</strong> Joan Holloway i Mad Men<br />
perukerna i regnbågens alla färger kommit har den röda hårfärgen förfört. Men<br />
att bli <strong>det</strong> tydligast talande attributet. Genom den har också väckt förskräckelse. Den<br />
att konstant byta hårfärg upprätthåller hon grekiska mytologin berättar historien om<br />
en frigörande osäkerhet kring sitt offentliga hur rödhåriga kvinnor tros ha förvandlats<br />
jag. Hon kan skapa <strong>och</strong> omskapa sig själv till vampyrer efter döden. Och på häxbålen<br />
som artist precis som hon vill. Rollerna <br />
Adam’s Eva ofta avbildats som rödhårig har<br />
möjliggöra ett avståndstagande från de säkerligen också gjort sitt för bilden av den<br />
roller som <strong>hårfärgerna</strong>s psykologi historiskt <br />
sett inneburit.<br />
röd hättan. Från morot till mahogny; den<br />
De stereotypa rollerna nedtecknade röda hårfärgen signalerar på många sätt en<br />
i <strong>håret</strong>s färgkarta är lätta att lokalisera. <br />
en brunett <br />
en femme fatale <strong>och</strong> en rödhätta,<br />
brunetten, den frisinnade <strong>och</strong> frispråkiga ja, hon är ett oberäkneligt stycke kjoltyg.<br />
blondinen <strong>och</strong> den förföriska <strong>och</strong> lite farliga Så snäv kan bilden av kvinnoroller i<br />
rödhättan. I symbios med själva <strong>hårfärgerna</strong> kombination med hårfärg se ut.<br />
har dessa kvinnoroller bibehållits genom Mest utvecklade tolkningsanalyser har
dock historien om <strong>det</strong> gula <strong>håret</strong> krävt. Guldlockar<br />
<strong>och</strong> solgula hårstrimmor har historiskt<br />
sett givit en närmast gudomlig föreställning<br />
om <strong>det</strong> gula <strong>håret</strong>. Jungfru Maria <strong>och</strong><br />
Afrodite satte trenden för lintottens lockelse<br />
<strong>och</strong> de blonda nyansernas tjusning har allt<br />
sedan dess levt kvar som något glimrande<br />
<strong>och</strong> skimrande eftersträvansvärt för<br />
kvinnlig hårpersona. Den gulhåriga kvinnan<br />
associeras med<br />
begrepp som<br />
renhet <strong>och</strong><br />
kyskhet. Oftast<br />
iklädd blond<br />
håruppsättning<br />
är Nicki Minajrollen<br />
Martha<br />
Z o l a n s k i ,<br />
den arma<br />
modern som<br />
håller tillbaka käft smällarna. Hon är en<br />
överbeskyddande brittisk lady som ser till att<br />
de andra, argare rollerna, då <strong>och</strong> då tvättar<br />
munnen ren med tvål från bitskt babbel.<br />
Med den moderna blondinen födelse<br />
under 1900-talet kom också den sexuella<br />
attraktions kraften in i bilden. Det är också<br />
här som den blonda blondinen blir blåst.<br />
Med ett sociokulturellt arv från 1800-talet,<br />
då prostituerade kvinnor tvingades bleka sitt<br />
hår som en markör för sitt yrkesval, kom <strong>det</strong><br />
blonda <strong>håret</strong> att symbolisera allt annat än<br />
hjärnkraft. Etableringen av dikotomin hora/<br />
madonna befästes.<br />
“Life is hard, I swear to God, life is a dumb<br />
blonde white broad” gästrappar Eminem i<br />
Nicki Minaj’s låt Roman’s Revenge. Kampen<br />
för den dumma blondinens upp rättelse är<br />
hård. Inom musikindustrin har Dolly Parton<br />
fört den <strong>och</strong> efterföljts av Madonna. Båda två<br />
har strategiskt iscensatt föreställningen om<br />
den blonda kvinnoikonens attraktionskraft.<br />
Nu är <strong>det</strong> Nicki Minajs blekblonderade<br />
alterego Harujaki Barbie som krigar vidare<br />
i sin platinaperuk.<br />
9<br />
Om den alldagligt charmerande<br />
blondinen är den behagfulla girl-next-doordrömmen<br />
så hittar man den mörkhåriga<br />
mystiska skönheten i sagornas värld. Ur<br />
ett västerländskt perspektiv hör <strong>det</strong> Snövitsvarta<br />
svallet till <strong>det</strong> främmande <strong>och</strong> <strong>det</strong><br />
exotiska. Men lika mycket är också de<br />
mörkare <strong>hårfärgerna</strong> starkt förknippade<br />
med en tråkighet, en trygghet <strong>och</strong> en torrhet.<br />
“Det råder inga som helst<br />
tvivel om att Nicki Minaj med<br />
sin noggrant hoprörda<br />
multipersona kommit att<br />
problematisera kvinnorollen<br />
inom hiphop-industrin.”<br />
För hur hade<br />
k a r a k t ä r e n<br />
Charlotte York<br />
i Sex and the<br />
City fungerat<br />
som blond<br />
egentligen?<br />
Kaffe, lakrits,<br />
bläck. De gamla<br />
e g y p t e r n a<br />
färgade <strong>håret</strong><br />
svart med blod <strong>och</strong> malda horn <strong>och</strong><br />
<br />
experimentera med hårfärger har alltid<br />
sysselsatt människan. Redan på 1100-talet<br />
f.Kr visste man att pigga upp kalufsen med<br />
indigo <strong>och</strong> mineralämnen för att få till både<br />
blå <strong>och</strong> gröna toner. Likaledes kan <strong>det</strong> tyckas<br />
helt barockt, att man när hårkreationerna var<br />
som allra mest fantasifulla under 1700-talet<br />
även pudrade de välskulpterade perukerna i<br />
både rosa, lila, blå <strong>och</strong> gula toner.<br />
Hårets viktiga betydelse för människan<br />
i allmänhet <strong>och</strong> kvinnan i synnerhet, råder<br />
<strong>det</strong> inga tvivel om. Hiphop-kameleonten <strong>och</strong><br />
schizo-stjärnan Nicki Minaj spinner vidare<br />
på denna fåfänga. Hon tar teaterkostymens<br />
peruk till sitt viktigaste alterego-attribut.<br />
Hon doppar den i färgbad <strong>och</strong> klipper till.<br />
Hennes hårt aggressiva out-side-the-boxpersona<br />
Roman Zolanski är till exempel<br />
en manlig bög, vars tillkomst tros vara<br />
ett laboratorium i Moskva. Han är en ilsk<br />
blond, som gärna experimenterar med gröna<br />
<strong>och</strong> rosa hårfärger. I Nicki Minaj’s ständigt<br />
pågående personlighetsförändringar
används hela färgpaletten <strong>och</strong> hon blandar<br />
fritt de koder som skrivits in i <strong>hårfärgerna</strong>s<br />
psykologi.<br />
Kvinnoroller <strong>och</strong> <strong>kvinnlighet</strong> har sedan<br />
länge förknippats med en slags maskerad;<br />
en performativ iscensättning av kvinnojaget<br />
där femininitetens masker konstruerar ett<br />
lager, ett snyggt tilldragande yttre. Denna<br />
frammejslade yta dekoreras i fallet Nicki<br />
Minaj med en frisyrernas färgfest. Hon<br />
döljer på något sätt en verklig identitet vilket<br />
säkerligen bidragit till framgångarna.<br />
I en artikel nyligen publicerad i New York<br />
Magazine, skriver David Wallace-Wells att<br />
“shape-shifting is a survival mechanism<br />
for a lady in rap: If you stay in one place,<br />
the latent male aggression will gut you<br />
<br />
<br />
scenpersonligheter bibehåller Minaj sin<br />
stjärnstatus. Att fastna i en roll som sexig<br />
<strong>och</strong> arg kvinnlig rappare kan göra att fansen<br />
tröttnar. Därför är <strong>det</strong> karriärstrategiskt<br />
smart att som Nicki Minaj våga leka<br />
<br />
färger. Med <strong>det</strong>ta leker hon också med den<br />
mask som själva <strong>kvinnlighet</strong>en länge iklätt<br />
sig i. Hon drar <strong>kvinnlighet</strong>ens alla komplexa<br />
tillbehör till sin spets. Överdriften sätter<br />
liksom tittan<strong>det</strong>, <strong>och</strong> lyssnan<strong>det</strong>, ur balans.<br />
Hon ger sig själv tillåtelse att förbrylla, att<br />
förändra. <br />
<br />
DET ÄR LÄTT ATT FÖRVISA SLÖJAN SOM FÖR TRYCK A N D E<br />
UTAN ATT DISKUTERA DEN VÄSTERLÄNDSKA OCH POST -<br />
KOLONIALA DEFINITIONEN AV FRIGJORDHET. AIDA<br />
PARIDAD EFTERFRÅGAR EN SJÄLVKRITISK FEM INISTISK<br />
DISKUSSION I DEN SVENSKA SLÖJ DEBATTEN.<br />
TEXT AIDA PARIDAD BILD PETER CEDERBLOM<br />
10 11
Den av muslimska kvinnor burna slöjan är<br />
<strong>det</strong> mest provocerande av alla föremål <strong>och</strong><br />
fenomen som västerlänningar relaterar till<br />
Islam. Av samma anledning är också <strong>det</strong><br />
<strong>beslöjade</strong> <strong>håret</strong> den starkaste symbolen för<br />
den västerländska synen på Islam som hotfull<br />
<strong>och</strong> förtryckande <strong>och</strong> slöjan används därför<br />
aktivt i den påtagliga legitimeringsprocessen<br />
för en växande islamofobi i västvärlden.<br />
Att ett stycke tyg<br />
<strong>och</strong> funktionen att<br />
täcka hår kan orsaka<br />
sådan hysteri som vi<br />
länge sett i Europa,<br />
beror på den (post-)<br />
koloniala kontext<br />
som slöjan har<br />
betraktats, förkastats<br />
<strong>och</strong> representerats i.<br />
En kontext där europeiska kolonialmakter,<br />
med Frankrike i spetsen, konstruerat sig<br />
själva som historiens universella subjekt<br />
genom att förvägra subjektivitet, frihet <strong>och</strong><br />
historia av de Andra. De blir motbilder<br />
till de västerländska kolonisatörerna <strong>och</strong><br />
deras civilisationsprojekt som bygger på<br />
<strong>det</strong> maniska resoneran<strong>det</strong> kring den vita<br />
mannens mission att civilisera “barbaren”.<br />
När fransmännen ockuperade Algeriet 1830<br />
<strong>och</strong> påbörjade ett halvt sekel av krigsföring,<br />
hette <strong>det</strong> därför att <strong>det</strong> var för deras eget<br />
bästa, <strong>och</strong> den mest påtagliga missionen var<br />
att rädda de bruna kvinnorna från de bruna<br />
männen.<br />
“Slöjan bryter mot den västerländska<br />
mannens privilegium då han berövas<br />
objektet för sitt begär <strong>och</strong> därmed<br />
upplevelsen av sin egen maskulinitet<br />
<strong>och</strong> sexualitet.”<br />
13<br />
Västerlänningars räddningskampanj<br />
för <strong>beslöjade</strong> kvinnor har inte minst blivit<br />
ett sätt att reproducera bilden av den<br />
västerländska kvinnan som frigjord. Utifrån<br />
en etnocentrisk världsbild framställs de<br />
andra kvinnorna som länderna de liknas<br />
vid – underutvecklade, <strong>och</strong> de västerländska<br />
kvinnornas självförståelse blir då<br />
motsatsen: moderna, välutbildade, frigjorda<br />
<strong>och</strong> med kontroll över sina liv. Men att se<br />
den o<strong>beslöjade</strong> kvinnan som frigjord i sitt<br />
väster ländska klädval är att blunda för den<br />
<br />
synlig gjorda hår <strong>och</strong> sin synliggjorda kropp.<br />
Anklagelsen mot slöjan är därför riktad<br />
mot slöjans egenskap att dölja en sexuell<br />
dimension, den förhindrar den ”naturliga”<br />
utvecklingen av kvinnans femininitet som<br />
sker i speglingen av den manliga blicken.<br />
Det är genom den blicken som<br />
västerländska kvinnor har proklamerat<br />
sin frigjordhet i relation till de <strong>beslöjade</strong><br />
systrarna i öst. För <strong>det</strong> ligger i den västerländska<br />
förståelsen av en kvinna att hon är<br />
ett objekt för män att behagas av <strong>och</strong> fritt<br />
betrakta, <strong>och</strong> där är <strong>det</strong> av-slöjade <strong>håret</strong> en
för S-kvinnor, dansat i korta kjolar på en<br />
efter strävansvärd <strong>och</strong> för <strong>det</strong> tredje blundar motsättning till kolonisatörens drivkraft.<br />
muslimsk musikfest i Rinkeby <strong>och</strong> att <strong>det</strong><br />
således Reinfeldt, Sahlin <strong>och</strong> alla de andra Slöjan bryter mot den västerländska mannens<br />
var ”ett viktigt budskap”.<br />
västerländska förkämparna, i ett konstant privilegium då han berövas objektet för sitt<br />
Det som händer i den här intervjun,<br />
begär <strong>och</strong> därmed upplevelsen av<br />
sin egen<br />
som jag menar symboliserar hela den<br />
att av-slöjan<strong>det</strong> av kvinnor också är ett sätt maskulinitet <strong>och</strong> sexualitet.<br />
västerländska liksom postkoloniala<br />
<br />
Det är också viktigt att uppmärksamma<br />
Det<br />
<strong>beslöjade</strong> <strong>håret</strong> bevisar i sin <strong>det</strong> <strong>beslöjade</strong> <strong>håret</strong>s <strong>och</strong> kvinnans politiska<br />
statsministern med stolthet kan hävda att de<br />
provokation att den koloniala maktens kontext, som skiftar betydelse med makt-<br />
svenska kvinnorna är frigjorda <strong>och</strong> på så<br />
blick är manlig. Sociologiprofessorn Meyda sammanhang. Innan fransmännen kom<br />
“Västerlänningars räddningskampanj<br />
sätt slippa undan<br />
den feministiska<br />
Yegenoglu använder i Colonial Fantasies<br />
konceptet “panopticon” för att illustrera<br />
till Algeriet hade slöjan som uppgift att<br />
täcka <strong>och</strong> disciplinera kvinnans kropp<br />
för <strong>beslöjade</strong> kvinnor har inte minst debatten på<br />
en viktig poäng. Det är ett arkitektiskt men under kolonialtiden blev den istället<br />
blivit ett sätt att reproducera bilden<br />
hemmaplan (då<br />
han skjuter över<br />
omnipotent fängelsesystem där väktaren<br />
kan observera fångarna utan att själv bli<br />
en stor insats i motståndsrörelsen. I dagens<br />
postkoloniala kontext kan den <strong>beslöjade</strong><br />
av den västerländska kvinnan som<br />
frigjord.”<br />
problemet på<br />
muslimer) <strong>och</strong><br />
Sahlin kan som<br />
sedd, <strong>och</strong> visar inte bara omnipotens utan<br />
just manlig omnipotens. Av-slöjan<strong>det</strong> av<br />
den muslimska kvinnan säkrar därmed<br />
kvinnan, när hon avfärdar statsministerns<br />
generösa gåva att ”få visa upp sig”, ironiskt<br />
nog avslöja hur den västerländska mannen<br />
vit västerländsk<br />
en panoptisk, allsmäktig, ställning för <strong>det</strong> konstruerar sig själv som demokratins goda<br />
central del i sexualiseringen av kvinnan, kvinna positionera sig som frigjord <strong>och</strong><br />
koloniala subjektet. Historieprofessorn <strong>och</strong> <strong>och</strong> tappra riddare. Slöjan visar då också<br />
liksom i mytologin om hennes skönhet. slippa offerrollen som underordnad män<br />
genusvetaren Joan Wallach Scott berättar hur västerländska kvinnor används som<br />
Journalisten Andreas Malm skriver i Hatet i sitt land, den roll hon tveklöst la över på<br />
i Politics of the Veil om hur slöjan just symboler för att förhärliga västvärlden, i<br />
mot muslimer att <strong>det</strong>ta syns i alltifrån de ”förtryckta kvinnorna i burka”, som hon<br />
därför kom att bli <strong>det</strong> symboliskt viktigaste en illusion om att <strong>det</strong> råder jämlikhet här.<br />
uttryckte <strong>det</strong>. Hon <br />
undviker att konfronteras<br />
medlet under fransmännens strävan mot Men västvärldens kvinnor gynnas inte<br />
att visa (unga) kvinnor för män, <strong>och</strong> när med sitt eget förtryck genom att se sig som<br />
total kontroll. Franska soldater av-slöjade heller av <strong>det</strong> här i längden, eftersom den<br />
mannens blick kan löpa fritt över kvinnans just frigjord i förhållande till de andra.<br />
muslimska kvinnor genom att riva av dem mest upphöjda västerländska formen av<br />
kropp behärskar han henne fullt ut, ”genom Konsekvenserna av Sahlins förhållnings-<br />
slöjan <strong>och</strong> våldta kvinnan bakom. Det visar makt, med tillhörande allsmäktiga blick,<br />
ett visuellt besittningstagande som utgör en sätt är för <strong>det</strong> första att den här kolonial-<br />
nästan övertydligt på effekten som slöjan har som sagt är manlig. Påståenden om att<br />
hörnsten för moderna västerländska genusfeministiska diskursen framstår som<br />
på kolonialmaktens manliga härskare. För <br />
kontrakt”.<br />
generös, som att muslimska kvinnor erbjudits<br />
den kvinna som väljer att dölja sitt hår <strong>och</strong> förtryckt är därför inte fruktbara eftersom<br />
Under de senaste åren har slöjan debatterats privilegiet att få ta del av västerländska<br />
sig själv, manifesterar sin position som ett de västerlänningar som uttalar dem bara<br />
alltmer intensivt i Sverige <strong>och</strong> alltid med kvinnors universalism, snarare än att man<br />
universellt subjekt, hon är själv betraktande kan erbjuda ”frigörelse” i form av en annan<br />
ögonbindel för just den västerländska förnekat religionsfrihet <strong>och</strong> olikheter. För<br />
men går inte att betrakta, vilket står i rak förtryckande ordning.<br />
<strong>det</strong> andra framställs den västerländska<br />
exempel är när statsminister Fredrik<br />
Reinfeldt i en politisk debatt mot Mona<br />
kvinnans situation som oproblematisk <strong>och</strong><br />
Sahlin i Sveriges Radio 2010 kommenterade<br />
Fanon, Frans, i Thörn, H., Eriksson Baaz, M., Eriksson, C., (red) Globaliseringens kulturer, Den postkoloniala<br />
slöjan genom att uttrycka sin kärlek för den<br />
svenska friheten: ”<strong>och</strong> för mig är frihet att<br />
man får visa upp sig, man behöver inte dölja<br />
sig eller skämmas för någonting”, <strong>och</strong> han<br />
lägger till att <strong>det</strong> är ”väldigt viktigt att säga<br />
till unga invandrartjejer i Sverige att i <strong>det</strong><br />
här lan<strong>det</strong> får man klä sig som man vill”.<br />
paradoxen, rasismen <strong>och</strong> <strong>det</strong> mångkulturella samhället, Falun: Nya Doxa, 2005.<br />
Malm, Andreas. Hatet mot muslimer, Falun: Atlas, 2009.<br />
Mohanty Chandra T., Feminism utan gränser. Avkoloniserad teori, praktiserad solidaritet,Stockholm:<br />
TankeKraft Förlagt, 2006.<br />
Said, Edward W. Orientalism, Stockholm: Ordfront, 2008.<br />
Scott Wallach, Joan. The Politics of the Veil, New Jersey: Princeton University Press, 2007.<br />
Spivak, Gayatri Chakravorty: “Can the Subaltern Speak?”, i Nelson & Grossberg: Marxism and the<br />
Interpretation of Culture. London: Macmillan Education, 1988.<br />
Sahlin stoltserar i samma intervju att hon<br />
Yegenoglu, Meyda. Colonial fantasies. Towards a feminist reading of Orientalism, Cambridge: Cambridge<br />
tillsammans med Nalin Pekgul, ordförande<br />
University Press, 1998.<br />
14 15
KONSTNÄREN TOBIAS LARSSON UTFORSKAR DEN<br />
FÖRVÄNTADE MANLIGHETEN I DET PÅGÅENDE VERKET IN<br />
MY DEFENSE. ETT VERK DÄR HAN BLAND ANNAT<br />
UTSÄTTER SIG FÖR TVÅNGSRAKNING OCH ANMÄLER SIG<br />
TILL MILITÄRTJÄNSTGÖRING.<br />
TEXT & BILD TOBIAS LARSSON<br />
Under ett <strong>och</strong> ett halvt år sparade jag ut personliga frågor gällande mitt kön <strong>och</strong> min<br />
mitt hår <strong>och</strong> lät <strong>det</strong> växa. Jag drömde om ett identitet, frågor som slutade komma efter att<br />
långt svallande hår <strong>och</strong> rödmålade läppar. jag rakat av mig <strong>håret</strong>. Har jag då lyckats att<br />
Jag ville vara androgyn <strong>och</strong> kämpade för att bli mer manlig, eller har jag bara gjort <strong>det</strong><br />
bli könsneutral. Den 8 oktober 2011 tvångs- enklare för andra att placera mig i en norm?<br />
rakade jag mitt eget hår som en del av mitt <br />
pågående projekt In my defense.<br />
I <strong>det</strong> pågående projektet In my defense<br />
Genom projektet letar jag som biologisk <br />
man efter den manlighet som mitt kön tros sig i gränslan<strong>det</strong> mellan man <strong>och</strong> kvinna. Jag<br />
besitta. Avrakningen fungerade som en del utgår från soldaten som manlighetsnorm.<br />
av denna transformation. Som androgyn På Konstfacks vårutställning 2012, 16-27<br />
i lång page mötte jag mycket transfobi maj, kommer en ny del av In my defense att<br />
då människor försökte kategorisera <strong>och</strong> presenteras där jag fortsätter arbetet med<br />
<br />
militärer, manlighet <strong>och</strong> sexualitet.<br />
16<br />
SE VIDEON AV TVÅNGSRAKNINGEN PÅ<br />
TOBEYLENNOX:SE
Har längden verkligen någon betydelse? Ja, i<br />
av den amerikanska sociologen Rose Weitz.<br />
<br />
femininitet sitter i <strong>håret</strong> <strong>och</strong> att <strong>det</strong> är väldig<br />
viktigt. De får uppmärksamhet i skolan, i<br />
grannskapet <strong>och</strong> i familjen genom sitt hår.<br />
<br />
om de sparar ut sitt hår, bär <strong>det</strong> utsläppt<br />
<br />
insisterar på korta frisyrer är reaktionerna<br />
från omgivningen i regel negativa. Även<br />
kvinnliga äldre familjemedlemmar för-<br />
<br />
alla fall om vi syftar på samma sak; längden avgörande genom att lägga mycket tid <strong>och</strong><br />
på kvinnors hår. I Edith Södergrans välkända pengar på olika håraktiviteter.<br />
dikt Vierge Moderne från 1916 står <strong>det</strong> “Jag Enligt Weitz blir <strong>håret</strong> även centralt i<br />
är ingen kvinna. Jag är ett neutrum. / Jag kvinnors intima liv. Genom intervjuer kan<br />
är ett barn, en page <strong>och</strong> ett djärvt beslut. hon konstatera att många tonåringar är<br />
[...]” Södergran deklarerar att hon inte vill övertygade om att långt, böljande hår är<br />
<br />
nyckeln till att få sin första pojkvän. Som ett<br />
beskriver hellre sin person genom bland resultat av denna föreställning blir långt hår<br />
annst den kortklippta frisyr som blev så ett avundsvärt attribut samt ett värdefullt<br />
tidstypisk för 1910- <strong>och</strong> 20-talets kvinnor. vapen. Weitz skriver att kvinnor lär sig att<br />
1900-talets första decennier innebar stora använda sitt hår för att få uppmärksamhet<br />
framsteg för kvinnors frigörelse i väst- ifrån män. Genom att leka med <strong>håret</strong> <strong>och</strong><br />
världen. De hade bättre möjligheter att söka röra på <strong>det</strong> i något som Weitz kallar “The<br />
arbete <strong>och</strong> den ekonomiska friheten ledde Hair-Flip”, ökar kvinnorna sina chanser<br />
<br />
<br />
för att attrahera de män de vill ha. The<br />
plats i sociala sammanhang, de rökte, drack Hair-Flip innebär att slänga med <strong>håret</strong><br />
<strong>och</strong> var offentligt aktiva i diskussioner i en på ett sätt som drar ögon åt sig. The Hairutsträckning<br />
som inte tidigare förekommit. Flip är beroende av längd <strong>och</strong> eftersom<br />
Kvinnorna i centrum för denna händelserika många kvinnor bekräftar att kroppsrörelsen<br />
<br />
tid använde sig av frisörsaxen för att skapa fungerar kan hårlängden därmed tillskrivas<br />
kontrovers <strong>och</strong>, precis som Södergran, <br />
liv. Jag förnekar inte <strong>håret</strong>s attraktionskraft,<br />
kvinnorna med kortklippt hår för att ha låg men “the Hair-Flip” låter mest som en<br />
LÄNGDEN PÅ KVINNORS HÅR HAR LÄNGE VARIT STRÄNGT<br />
moral <strong>och</strong> att vara “lösaktiga”.<br />
Även under senare<br />
överdriven scen ur en amerikansk high-<br />
DIKTERAT AV KÖNSNORMER I VÅR VÄSTERLÄNDSKA<br />
KULTUR. ISABEL BJÖLSTAD NORDQVIST UNDERSÖKER<br />
HUR DET PÅVERKAT KVINNORS LIV UNDER 1900-TALET<br />
delar av 1900-talet<br />
samt in på 2000-talet<br />
har hårlängd varit ett<br />
“Många ambitiösa<br />
yrkeskvinnor har bevittnat att de<br />
OCH UPPTÄCKER EN BETYDELSEFULL FÖRÄNDRING I<br />
VÅR RELATION TILL DEN KORTA FRISYREN SOM RADIKAL<br />
MARKÖR.<br />
TEXT ISABEL BJÖLSTAD NORDQVIST BILD IDA KONGE NIELSEN<br />
laddat ämne. År 2002<br />
publicerades Rapunzel’s<br />
Daughters. What<br />
Women’s Hair Tells Us<br />
About Women’s Lives.<br />
inte tas på allvar i arbetslivet om<br />
deras hår är för “feminint <strong>och</strong><br />
attraktivt.”<br />
20 21
<strong>håret</strong> upplever jag som väldigt förenklad<br />
<strong>och</strong> primitiv.<br />
Skådespelerskan Michelle Williams intygar<br />
dock uppfattningen att män skulle vara<br />
<br />
erfarenhet är att nästan alla heterosexuella<br />
män över hela världen tycker illa om hennes<br />
pixie-korta hår – förutom hennes avlidna<br />
exmake Heath Ledger. Han är ett undantag<br />
som bekräftar regeln <strong>och</strong> har blivit hennes<br />
motivation till att fortsätta klippa sig kort; “I<br />
cut it for the one straight man who has ever<br />
liked short hair and I wear it in memorial of<br />
somebody who really loved it.”<br />
Dessa attraktionsnormer för respektive<br />
kön upplever jag som väldigt konservativa<br />
men Weitz fortsätter genom sin text att<br />
argumentera för dess inverkan på oss<br />
västerlänningar. Hon berättar till exempel<br />
hur kvinnor som väljer att klippa en kort<br />
frisyr ofta beskriver <strong>det</strong>ta som “befriande”.<br />
Frisyren blir till en protesthandling mot<br />
normen <strong>och</strong> ett sätt att skapa egna ideal<br />
för <strong>kvinnlighet</strong> <strong>och</strong> för attraktionskraft.<br />
En kvinna beskriver varför hon gick ifrån<br />
midje långt hår till <strong>avklippt</strong> strax efter<br />
öronen; “I deliberately cut it off [...] to say<br />
that I’m more than my hair.” Hon klippte<br />
alltså av <strong>det</strong> för att känna att hon gick ifrån<br />
objekt till subjekt. Hon berättar också att<br />
klippningen gjorde att hon kände sig stark<br />
då hon inte lät sig styras av vetskapen om att<br />
män föredrog långt hår på kvinnor.<br />
Jag har själv klippt av mig <strong>håret</strong> <strong>och</strong><br />
upplever inte att mitt val varit styrt av<br />
heterosexuella normer. Jag tillhör en<br />
generation där den korta frisyren framför<br />
“Då de korta frisyrerna blivit allt<br />
vanligare har sprängkraften i<br />
kort hår som en protesthandling,<br />
avsevärt minskat.“<br />
22<br />
allt blivit ett trendmedvetet val. Jag <strong>och</strong><br />
andra vänninor som varit både kort- <strong>och</strong><br />
långhåriga har snarare varit intresserade<br />
av att välja en frisyr som förstärker den<br />
indivuduella stilen. Då de korta frisyrerna<br />
blivit allt vanligare har sprängkraften i<br />
kort hår som en protesthandling, avsevärt<br />
minskat.<br />
<br />
för att medvetet undvika mäns blickar.<br />
Weitz intervjuar en lesbisk kvinna som<br />
hon beskriver som lång, smal <strong>och</strong> med ett<br />
klassiskt snyggt utseende. Hennes korta<br />
klippning var enligt henne själv “a way of<br />
protecting myself from men looking at me,<br />
from men being interested in me...And I<br />
really [...] felt more like me than this girl<br />
that I was trying to be growing up.” Hennes<br />
syfte var att skrämma bort heterosexuella<br />
män som kanske skulle ha gjort sexuella<br />
närmanden <strong>och</strong> hon upplevde att hon kunde<br />
göra <strong>det</strong> med hjälp av en kort frisyr. Det<br />
långa <strong>håret</strong> bidrog också till att hon inte var<br />
sig själv, utan att hon genom <strong>det</strong> anpassade<br />
sig likt (min tolkning) en osäker tonåring.<br />
Enligt min mening är <strong>det</strong> en förenkling<br />
att <strong>det</strong> korta <strong>håret</strong> skulle skrämma iväg<br />
män, <strong>det</strong> verkar<br />
snarare handla om<br />
en föreställning om<br />
att <strong>det</strong> korta <strong>håret</strong><br />
skulle uttrycka den<br />
lesbiska identiteten.<br />
Jag upplever att <strong>det</strong>ta
idag nästan fungerar som en begränsande<br />
stereotyp.<br />
Weitz kommer också fram till att hårlängden<br />
är av betydelse på arbetsmarknaden.<br />
Många ambitiösa yrkeskvinnor har bevittnat<br />
att de inte tas på allvar i arbetslivet om deras<br />
hår är för “feminint <strong>och</strong> attraktivt”. En ung<br />
universitetslärarinna beskriver i boken<br />
väldigt enkelt vad <strong>det</strong> handlar om; “I wear<br />
my hair back to be taken more seriously,<br />
to look more professional, and to be seen<br />
as a person as opposed to [being seen as]<br />
a woman.” För att anses som professionell<br />
upplever hon att hon måste tona ned sin<br />
<strong>kvinnlighet</strong>. Hennes ordval uttrycker en<br />
erfarenhet av att mannen fortfarande ses<br />
som norm i arbetslivet, <strong>och</strong> ju mer lik en<br />
man desto mer neutral <strong>och</strong> därmed pålitlig.<br />
Hade du frågat den amerikanska<br />
sociologen Rose Weitz i slutet av 90-talet,<br />
början av 2000-talet om antalet centimetrar<br />
av kvinnligt hår spelade någon roll, så<br />
hade hon alltså gett dig ett övertygat “ja”<br />
till svar. Kvinnor har genom sina frisyrer, i<br />
allra högsta grad förhandlat om makt <strong>och</strong><br />
möjligheter i arbetslivet <strong>och</strong> i <strong>det</strong> privata. Att<br />
klippa huvud<strong>håret</strong> kort är för en kvinna att<br />
klippa av sig sin femininitet i den västvärld<br />
som Weitz undersökt <strong>och</strong> denna <strong>avklippt</strong>a<br />
<strong>kvinnlighet</strong> har stundtals varit nödvändig i<br />
vår postmoderna könsdikotomi.<br />
Om du frågar mig, en svensk kvinna<br />
som troligtvis är en generation yngre än<br />
majoriteten av Weitz intervjuobjekt, så är<br />
svaret annorlunda. Jag tror att vi genomgår<br />
ett paradigmskifte på många sätt, liknande<br />
Lundén, Rolf and Michael Srigley (eds). Ideas and Identities. Lund: Studentlitteratur, 1992.<br />
Södergran, Edith. Samlade Dikter. Stockholm: Månpocket - Wahlström <strong>och</strong> Widstrand, 2002.<br />
Weitz, Rose. Rapunzel’s Daughters. What Women’s Hair Tells Us About Women’s Lives. New York: Farrar,<br />
Straus and Giroux, 2004.<br />
24 25<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
kvinnor sig själva med självsäkerhet <strong>och</strong><br />
min generation sitter inte <strong>och</strong> väntar på godkännande<br />
från någon annan. Faktumet att<br />
PÅ EN BOXNINGSKLUBB I VENEZUELA UPPTÄCKER<br />
SANDRA COSTA E OLIVEIRA HUR LÄTT MAN KAN MISSTAS<br />
kvinnor i mycket större utsträckning än män<br />
FÖR EN REPRESENTANT FÖR EN HEL KULTUR.<br />
startar sina egna företag just nu, visar att vi<br />
inte är intresserade av att anpassa oss för att<br />
bli accepterade på arbetsmarknaden - utan<br />
TEXT SANDRA OLIVEIRA E COSTA BILD TANJA VAN DE MEULEBROUCK<br />
aktivt skapar den själva. Dagens kvinnor är<br />
Hon ger mig skarpa råd om hur säcken ska timmar. När den slås på igen boxas vi i otakt<br />
orädda, hungriga på utmaningar <strong>och</strong> karriär,<br />
bemötas, visar takten för slagen. Kropp till dundrande musik från aerobicspasset på<br />
<strong>och</strong> de ignorerar gamla föreställningar i<br />
som en stark 26-åring <strong>och</strong> galet vacker andra sidan lokalen. Fötterna viner över<br />
stället för att fästa sig vid dem. Vi utvecklar<br />
med sina grova ansiktsdrag. Mariana är en sprickorna i trägolvet <strong>och</strong> jag får stora blåsor<br />
<strong>det</strong> som Södergrans generation påbörjade,<br />
grym boxare <strong>och</strong> väldigt social. Hon tar under fötterna – kickboxning ska utövas<br />
mig<br />
under sina vingar som en äldre syster. barfota. Mest gillar jag att träna i mörkret<br />
ingenting saknas, ingenting är <strong>avklippt</strong>. Vi<br />
I själva verket är hon åtta år yngre än jag. ändå. Det ser vackert romantiskt ut med<br />
är inte längre en radikal page, vi är alla<br />
Förutom henne träffar jag bara en annan boxarna som studsar runt i en cirkel framför<br />
frisyrer <strong>och</strong> ingen utan begränsningar <strong>och</strong><br />
tjej på boxningsklubben på Plaza Milla i <strong>det</strong> gallerförsedda fönstret. Gallret kastar<br />
verksamma hot.<br />
Mérida.<br />
randiga skuggor på väggarna.<br />
Under tiden jag bor i Venezuela är <strong>det</strong> En kväll när vi packar ihop efter träningen<br />
landsomfattande torka <strong>och</strong> elektriciteten säger Mariana att hon vill prata med mig.<br />
måste ransoneras. Vi gör armhävningar Ensam. Vi går ned för trappan <strong>och</strong> väntar på<br />
tillsammans i mörkret <strong>och</strong> tystnaden när killarna nere på gatan. Där ute gör hon sig<br />
en ansträngning. Det gör henne ont att säga<br />
någon annan del av staden prioriteras ett par <strong>det</strong> (shit, vad kommer nu? tänker jag), men
“Hon vet att jag kommer<br />
från en annan kultur <strong>och</strong><br />
så, att <strong>det</strong> är annorlunda<br />
där (i Sverige) – man<br />
rakar inte av sig <strong>håret</strong><br />
under armarna.“<br />
<strong>det</strong> är ändå viktigt<br />
att få <strong>det</strong> sagt.<br />
Hon vet att<br />
jag kommer från<br />
en annan kultur<br />
<strong>och</strong> så, att <strong>det</strong> är<br />
annorlunda där<br />
(i Sverige) <strong>och</strong><br />
hon är säker på<br />
att i min kultur<br />
gör man så, eller gör man inte så snarare –<br />
man rakar inte av sig <strong>håret</strong> under armarna.<br />
Men <strong>det</strong> gör man här <strong>och</strong> killarna kan tänka<br />
något. Eller de gillar <strong>det</strong> inte. Hon har hört<br />
dem kommentera. Hon fattar att <strong>det</strong> ligger i<br />
min kultur, men hon ville säga något i alla<br />
fall, göra mig en tjänst.<br />
Mariana bjuder hem mig <strong>och</strong> vi äter<br />
arepa med hennes mormor. När jag är där<br />
vet jag inte vem jag är närmast i ålder,<br />
Mariana eller hennes mamma. En kväll är<br />
vi ute tillsammans. Åker bil, stannar längs<br />
vägen <strong>och</strong> pumpar musik ur högtalarna.<br />
Vi avslutar kvällen med pommes frites på<br />
vita plaststolar på gatan. Mariana berättar<br />
om El Russo igen, killen från Ryssland<br />
som boxades i klubben ett tag. Hon var<br />
nog rätt kär i honom. Sedan drog han till<br />
Ryssland. Kanske är <strong>det</strong> El Russo som<br />
Mariana baserar sin slutsats på när hon efter<br />
ett stunds fundering, framlutad över sina<br />
pommes, konstaterar gravallvarligt att “alla<br />
utlänningar har smala läppar.”<br />
Det ligger något komiskt över hur hon säger<br />
<strong>det</strong>. Med mina egna överdimensionerade<br />
läppar är <strong>det</strong> paradoxalt redan på platsen<br />
<strong>och</strong> i ögonblicket. Känslan som frammanas<br />
hos mig är intressant ändå. Venezuelas 29<br />
miljoner invånare som centrum <strong>och</strong> resten<br />
av världens befolkning reducerade till<br />
utlänningar.<br />
Generaliseringar över ’vi’ <strong>och</strong> ’andra’<br />
kan upplysas av ett förenklande skimmer<br />
när man själv blir placerad i kategorin<br />
’andra’. Närmare 30<br />
miljoner invånare<br />
i Venezuela. Sju<br />
miljarder i världen.<br />
Vem är utlänning?<br />
Sett från platsen<br />
<br />
på skulle <strong>det</strong> vara<br />
världens alla ickevenezolaner.<br />
Det<br />
<br />
snabb, att alla andra skulle ha smala läppar.<br />
<br />
kan dock vara en nyttig erfarenhet om man<br />
vanligen får tillhöra majoritetens ’vi’.<br />
Det blir mer att göra i skolan. Jag<br />
åker på fältresor med universitetet. Vi<br />
besöker kakaoodlingar <strong>och</strong> socialistiska<br />
jordbrukskooperativ, går på tjurmarknad <strong>och</strong><br />
gör tentor på rastplatser längs motorvägen.<br />
Jag får mindre tid för träning <strong>och</strong> färre<br />
chanser att visa mitt underarmshår för<br />
Plaza Millas boxare. Mariana accepterade<br />
respektfullt mina armhålor när jag berättade<br />
att <strong>håret</strong> är mitt alldeles egna val <strong>och</strong> att<br />
<strong>det</strong> inte rör sig om ”något som ligger i den<br />
svenska kulturen”. Jag vill ha hår under<br />
armarna för att jag tycker <strong>det</strong> är snyggt <strong>och</strong><br />
<br />
min kropp som jag inte gillar att ta bort.<br />
Så åker jag tillbaka till Sverige. Det går ett<br />
år eller två <strong>och</strong> en tjej håller upp en beklädd<br />
armhåla i TV-rutan på Melodifestivalen. Det<br />
blir tittarreaktioner, hatmail <strong>och</strong> internet-<br />
<strong>och</strong> kommer att tänka på Mariana. Hon<br />
upprörs över något så trivialt som kroppshår<br />
förstod mig till slut, men jag funderar ändå<br />
på om hon över några pommes frites i en<br />
första gången jag kan minnas att jag ser en<br />
plaststol någonstans berättar för en vän att<br />
kvinna med normal kroppsbehåring i TV-<br />
alla utlänningar har smala läppar <strong>och</strong> att<br />
rutan. Inte särskilt etablerat i svensk kultur<br />
<strong>det</strong> ligger i den svenska kulturen att ha hår<br />
med andra ord.<br />
under armarna.<br />
Ett par dagar efter Melodifestivalens<br />
Jag tänker på hur en godtrogen<br />
generalisering kan få Sverige att plötsligt<br />
26 27<br />
framstå som en plats där vilken tjej som helst<br />
kan känna sig bekväm med något så trivialt<br />
som sin egen kropp. Generaliseringar ligger<br />
dock ofta långt ifrån sanningen. Och lika<br />
lite som El Russo kan representera världens<br />
alla ”utlänningar” ger mitt underarmshår<br />
en sanningsenlig bild av ”svensk kultur”.<br />
Tråkigt att Mariana skulle haft fel den här<br />
gången.
MIRIAM VON SCHANTZ GRANSKAR 70-TALSKLASSIKERN<br />
HAIR AV MILOS FORMAN OCH UNDERSÖKER DET MANLIGA<br />
HÅRETS FUNKTION SOM RADIKAL SAMHÄLLSKRITIK.<br />
TEXT MIRIAM VON SCHANTZ BILD IDA KONGE NIELSEN<br />
28 29<br />
<br />
Hair består av den frisinnade kvinnan Jennie,<br />
av Milos Forman visas <strong>håret</strong>, <strong>det</strong> långa den inkvoterade mörkhyade mannen Hud<br />
okontrollerade manliga <strong>håret</strong>, upp som <strong>det</strong> <strong>och</strong> tre vita män som får representera olika<br />
politiska motstån<strong>det</strong>s klädedräkt. Forman aspekter på samhällsmedborgaren. Den<br />
använder <strong>det</strong>ta som en symbol för att utföra revolutionära ledaren, representerad av<br />
en kritik av Vietnamkriget, konsumtions- den långhårige George Berger, den ickesamhället<br />
<strong>och</strong> en okritisk normanpassning. revolutionäre ’Average Joe’: kortklippte<br />
Claude samt Woof som i sitt långa blonda<br />
politiska likställs i en tidstypisk anda. Filmen hår nästan blir en representant för en queer<br />
kretsar kring sexuell revolt, drogrevolt sensibilitet. Tillkommer gör sedan Sheila<br />
<strong>och</strong> rasöverskridande revolt. Revolter som från New Yorks överklass som Claude<br />
<br />
blir kär i <strong>och</strong> som får representera en mer<br />
okritiskt konventionssamhälle. Det långa<br />
<strong>håret</strong> handlar framför allt om normbrytan<strong>det</strong><br />
traditionell monogamistisk <strong>kvinnlighet</strong>. Mot<br />
som samhällskritik <strong>och</strong>, vill jag hävda, kritik “Hair använder <strong>det</strong><br />
<br />
i klass, i ras, i kön.<br />
långa manliga <strong>håret</strong> för<br />
Filmen utspelar sig 1967-68 <strong>och</strong><br />
att visa på normbrytande<br />
<br />
spelades in 1979 var dock USA:s militära som kritik av ett politisk<br />
nederlag ett faktum. Detta är säkerligen ett<br />
<strong>och</strong> ekonomiskt system.“ <br />
en mainstreamproduktion, kunde framföra<br />
ett så tydligt anti-krigsbudskap. Redan <br />
<br />
upp. Även om mycket skulle kunna sägas om<br />
manliga protagonister står: de bränner sina konstruktionen av manlighet, <strong>kvinnlighet</strong><br />
inkallningskort till armén. Inte bara för att <strong>och</strong> genus i Hair så kommer jag att bortse<br />
de inte vill åka hemifrån eller för att de är ifrån den analysen <strong>och</strong> koncentrera mig på<br />
rädda om sina egna liv. Det är framför allt <br />
ett politiskt <strong>och</strong> kritiskt ställningstagande. för att visa på normbrytande som kritik av<br />
ett politisk <strong>och</strong> ekonomiskt system.<br />
draft is white people sending black people När vi lär känna kärntruppen; Berger,<br />
to kill yellow people to defend land they Hud, Woof <strong>och</strong> Sheila, lever de under broar<br />
stole from red people”.<br />
<strong>och</strong> i parker. Det är intressant att notera att<br />
Hair följer en grupp ungdomar som deras val att sova utomhus presenteras som<br />
ett aktivt val, de är inte hemlösa enligt den<br />
representanter för olika ’typer’. Gruppen <br />
Bygger på Broadwaymusikalen som hade premiär på teatern 1967, alltså under Vietnamkriget. Även om<br />
<br />
<br />
som påstår sig vara krigskritiska, framföra den typen av kritik mot de väpnade aggressionerna i Afghanistan<br />
<strong>och</strong> Irak. Anti-amerikanism, anti-patriotism är ord som fungerar som effektiv (själv)censur, inte bara av<br />
nyhetsdebatt men även av konstnärligt utövande. Bålbränningarna av Dixie Chicks skivor efter <strong>det</strong> famösa<br />
antikrigsuttalande kan nämnas i sammanhanget.
inte infoga sig i konventionerna. Förvånat förbryllat att så här radikalt sprängstoff har<br />
<br />
jag inte sett på år <strong>och</strong> dag!<br />
ungdomar som sover på gatan fokusera på Kanske är en anklagelse mot Hair som<br />
deras ’tragiska’ liv (de äger ingenting). I Hair ”tidstypisk” bara ett sätt att bortse ifrån hur<br />
framställs de som fria (de äger ingenting). lite som egentligen har hänt på över 40 år. Det<br />
Det revolutionära avstån<strong>det</strong> till konsumtions- enda tidstypiska är att då, 1979, till skillnad<br />
samhället skapar en enande union mellan från nu, 2012, kunde nordamerikansk main-<br />
<br />
streamkultur fortfarande vara en plats för<br />
dess naivt glada musikalnummer <strong>och</strong> tänker politisk kritik. Kritiken den utförde är dock<br />
30 31<br />
lika aktuell idag som då.<br />
utan att bli förtryckt. Det är ett system som<br />
Det är en kritik som refererar till den tvingar dig till antingen eller. På så sätt kan<br />
kamp om makten som är lika gammal som <br />
<strong>det</strong> mänskliga samhället. Det är multitudens <br />
kamp för folkmakt, en makt som centreras till. Efter dagarna i New York är Claude på<br />
i de fåtalets händer under olika pretexter: en militärbas i väntan på att åka till Vietnam.<br />
feodalism, kapitalism, fascism. Detta ser jag Plötsligt ljuder en anti-krigssång i högtalarna<br />
som de långhåriga revolutionärernas huvud- över hela basen som besjunger bland annat<br />
<br />
256 tillfångatagna Viet Congsoldater.<br />
Woof runt i häktet <strong>och</strong> sjunger glatt (!): ”My <br />
hair like Jesus wore it, hallelulja I adore it.” gör löpande, krigshandlingarna i ett större<br />
perspektiv där kapitalismen är <strong>det</strong> fängelse<br />
Jesus, revolutionären <strong>och</strong> samhällskritikern. som begränsar <strong>och</strong> kontrollerar människans<br />
“Omgivningens lättnad<br />
inneboende frihet.<br />
Som om <strong>det</strong> inte varit tydligt redan<br />
när Hen blev en Han var<br />
<br />
<br />
tydlig. Än idag orsakar för att försöka smuggla med honom ut på en<br />
normöverskridan<strong>det</strong> en<br />
picknick. För att kunna göra <strong>det</strong>ta klipper<br />
Berger av sig <strong>håret</strong> i en nästan ritualistisk<br />
oro.“<br />
scen. Väl inne på basen menar Claude att han<br />
ändå inte kan följa med eftersom de räknar<br />
Jesus som vandrade runt utan ägodelar <strong>och</strong> alla soldaterna med jämna mellanrum.<br />
spred budskapet behandla din nästa som du Berger erbjuder då att tillfälligtvis iklä sig<br />
vill bli behandlad själv. Om jämlikhet <strong>och</strong> Claudes soldatkläder <strong>och</strong> låta Claude åka ut<br />
<br />
<br />
som <strong>håret</strong> får symbolisera inte bara till ett picknicken skickas hans förband plötsligt<br />
personligt normbrytande. Det är framför till Vietnam. Hade Berger haft <strong>det</strong> långa<br />
<br />
<strong>håret</strong> hade militären vetat att han inte är<br />
karaktärer ägnar sig åt <strong>och</strong> de gör <strong>det</strong> till- soldat, nu skickas han istället till Vietnam<br />
sammans.<br />
i Claudes ställe. Filmens sista scen visar<br />
Claude <strong>och</strong> de andra ståendes vid Bergers<br />
George Berger sig till sina föräldrar för att be gravsten. Hans korta hår ledde bokstavligen<br />
om pengar så att han kan lösa ut sina vänner till döden.<br />
från fängelset där de hamnat efter ett debacle Tanken på att dessa budskap; samhälls-<br />
hos Sheilas föräldrar. Bergers pappa svarar anpassning som självmord, krig som en<br />
förutsägbart: ”get a haircut and I’ll give del av kapitalismens kolonialiserande av<br />
you the money”. Vad han egentligen säger mänskligheten, <strong>och</strong> att de skulle kunna<br />
är: infoga dig i de normer som förväntas av <br />
dig som vit man <strong>och</strong> jag ger dig möjlighet otänkbar! Känslan att vi inte bara gått<br />
att leva i samhället. Men <strong>det</strong> ironiska är att framåt utan tydligt bakåt är slående.<br />
för att kunna leva fri i samhället <strong>och</strong> inte Som mamma till ett barn, tänker jag på <strong>det</strong><br />
i fängelset (genom att ha pengar) måste du här när barnets lugg börjar skymma ögonen.<br />
<br />
Hos frisören kräver hen att bli kortklippt<br />
inget mellanting, exempelvis leva i samhället <strong>och</strong> sträcker stolt på sig när frisören är klar.
Nu är han minsann en snygg kille. Han som<br />
alltid blivit tagen för tjej med sitt långa hår<br />
<strong>och</strong> förkärlek för söta klänningar med puffärm<br />
<strong>och</strong> mjuka åtsittande byxor. På dagis<br />
dagen därpå kommer de kommentarer som<br />
ska fortsätta att hagla över honom veckan<br />
som följer; ”en så snygg kille!” Fokus på<br />
kille. Omgivningens lättnad när Hen blev<br />
en Han var tydlig. Det leder mig till att<br />
tänka att även om <strong>det</strong> idag inte är <strong>det</strong> långa<br />
<strong>håret</strong> i sig som provocerar, så orsakar normöverskridan<strong>det</strong><br />
en oro; att man tror sig ha<br />
rätten att formulera sig själv efter eget<br />
huvud. Det är <strong>det</strong> jag tror upprört många<br />
med pronomet hen, <strong>det</strong> ingjuter samma<br />
frihet att formera sig utanför normer som <strong>det</strong><br />
långa hippie<strong>håret</strong>, eller punkarens mohawk<br />
en gång gjorde.<br />
Så även om man inte måste vara gift<br />
nuförtiden för att vara ’anständig’ är den<br />
’självvalda’ monogamin en konvention vars<br />
överträdelser straffas med epitetet ’hora’.<br />
USA begår fortfarande krigsaggressioner<br />
på andra kontinenter <strong>och</strong> kapitalismen är<br />
fortfarande <strong>det</strong> fängelse som vingklipper<br />
människans inneboende frihet. Att fortsätta<br />
säga att <strong>det</strong> personliga är politiskt är att<br />
sparka in öppna dörrar i en värld där<br />
medborgare likställs med konsument <strong>och</strong><br />
konsumtionskulturer tagit över de subkulturella<br />
markörerna. När man kan köpa<br />
sig en revolutionär look, är <strong>det</strong> mer än<br />
någonsin sant att <strong>det</strong> är insidan som räknas.<br />
Och med insidan menar jag förstås den fria<br />
revolutionära tanken. Som mamma till ett<br />
barn som snart fyller sex år vill jag ge <strong>det</strong><br />
mer än ett val. Att uppmuntra mitt barn till<br />
att bryta normer är att som förälder värna<br />
om hens frihet. Mitt barn får väl se hur hen<br />
vill i <strong>håret</strong>, men kommer att bli inpräntad<br />
med revolutionsmorsans motto: Att tänka<br />
rätt är bra, men att tänka fritt är faktiskt<br />
bättre!<br />
32 33<br />
<br />
<br />
HUR KÄNNS DET NÄR HÅR INTE LÄNGRE BARA ÄR HÅR<br />
OCH DET NATURLIGA BLIR ETT TILL AKTIVT BESLUT? EN<br />
INTERVJU OM ATT HA AFRO I ETT SAMHÄLLE DÄR DEN<br />
VITA NORMEN STRÄCKER SIG FRÅN HUDFÄRG TILL HÅR.<br />
TEXT FATHIA MOHIDIN BILD CALEY HOLMBOE
Min syster <strong>och</strong> jag har en vit mamma <strong>och</strong> en svart pappa. Hon<br />
Good Hair synliggör <br />
komikern Chris Rock hur mycket som ligger bakom något som kan<br />
uppfattas så trivialt som hår, <strong>och</strong> i <strong>det</strong> här fallet afrohår. Bakom<br />
<br />
<strong>och</strong> synen på <strong>det</strong> naturliga afrot. Ämnen som inte ofta diskuteras<br />
i ett samhälle där rakpermanent <strong>och</strong> löshår normaliserats <strong>och</strong> där<br />
dessa hårprodukter omsätter miljontals dollar på den amerikanska<br />
marknaden.<br />
<br />
jag att diskutera ämnet, om hur <strong>det</strong> är att ha afro i Sverige, hur<br />
jämförbart <strong>det</strong> är med USA, hudfärg <strong>och</strong> en önskan om att inte dra<br />
till sig uppmärksamhet.<br />
När min syster var sex år gick hon tillsammans med vår mamma<br />
till en salong för att rakpermanenta sitt hår. Håret rakpermanentades<br />
med ”Relaxer” som är en produkt innehållande natriumhydroxid<br />
(kaustiksoda), ett starkt kemiskt ämne. Natriumhydroxid beskrivs<br />
“Det är sällan som jag har reflekterat<br />
negativt över mitt hår, <strong>det</strong> är samma<br />
sak med min hudfärg men däremot blir<br />
jag påmind av andra.”<br />
som mycket skadligt för huden men trots <strong>det</strong> är <strong>det</strong> den vanligaste<br />
var jag intresserad av Svarta pantrarna <strong>och</strong><br />
produkten för rakpermanent av afro.<br />
jag började med att titta på alla bilder innan<br />
– Jag minns inte varför jag ville rakpermanenta <strong>håret</strong>. Det måste<br />
jag började läsa. Jag märkte att <strong>det</strong> inte var<br />
ha varit för att jag ville ha rakt hår som mina vänner. Mina föräldrar<br />
någon som hade rakpermanentat hår <strong>och</strong> att<br />
har aldrig haft några åsikter om mitt hår så jag har inte känt mig<br />
<strong>det</strong> fungerade som ett statement från deras<br />
pressad att göra <strong>det</strong> från någon annan.<br />
sida.<br />
Ur ett postkolonialt perspektiv har ”tyglan<strong>det</strong>” av afrot en lång<br />
En skillnad mellan Sverige <strong>och</strong> USA är att<br />
historia. Den afroamerikanska skådespelerskan Nia Long lyfter<br />
den svarta befolkningen är betydligt större<br />
fram den postkoloniala aspekten <strong>och</strong> säger att synsättet ”the lighter,<br />
i USA än i Sverige. Hierarkin bland den<br />
the brighter, the better” är något som skapar inre splittringar inom<br />
svarta befolkningen som Long diskuterar,<br />
den svarta gruppen <strong>och</strong> mellan svarta kvinnor. Något som har rötter<br />
kan vara svårare att applicera i en svensk<br />
<br />
kontext. Geraldine <strong>och</strong> jag har gått i skolor<br />
där majoriteten varit vita, <strong>och</strong> att hon är svart<br />
gården eller på fälten. Sedan dess har rakt hår blivit en stark symbol<br />
<strong>och</strong> dessutom gick runt med utsläppt afro<br />
för skönhet <strong>och</strong> beslutet att bära sitt afro naturligt har utvecklats till<br />
gav henne enormt mycket uppmärksamhet.<br />
ett aktivt beslut.<br />
Kan <strong>det</strong> inte kännas absurt att <strong>det</strong> blir<br />
– Jag kommer ihåg att <strong>det</strong> under en period var coolt att ha afro<br />
så mycket uppmärksamhet kring att ha<br />
<strong>och</strong> i samband med <strong>det</strong> slutade jag att rakpermanenta mitt hår <strong>och</strong><br />
afro <strong>och</strong> att <strong>det</strong> blir ett ställningstagande<br />
började ofta ha utsläppt i en stor ”mick”. Men den stora förändring<br />
att ha sitt naturliga hår?<br />
skedde först när jag började läsa om svartas historia. Framförallt<br />
– Det är <strong>det</strong> jag tycker! Men om man ser<br />
34 35<br />
<strong>det</strong> ur ett svenskt perspektiv så är <strong>det</strong> inte<br />
så konstigt att folk tycker att <strong>det</strong> är speciellt<br />
med afro. Personligen har jag dock aldrig<br />
sett <strong>det</strong> som ett statement att ha kvar mitt<br />
afro. Det är <strong>det</strong> här <strong>håret</strong> jag föddes med.<br />
Det är mitt hår.<br />
Kan rakpermanent vara ett sätt att<br />
undvika mycket uppmärksamhet, till<br />
skillnad från att grunda <strong>det</strong> på upp-<br />
<br />
– Ja, absolut. Uppmärksamheten jag<br />
fått handlar inte bara om blickar eller<br />
kommentarer utan den är samtidigt fysiskt.<br />
<br />
fram <strong>och</strong> tagit på mitt hår på tunnelbanan<br />
<strong>och</strong> mamma har berättat att <strong>det</strong> hände redan<br />
när jag satt i barnvagn.<br />
Jag minns att <strong>det</strong> var en kvinna som<br />
blev förnärmad när du svarade ”om jag<br />
får känna på ditt hår”, när hon hade
Känner du ibland att <strong>det</strong> skulle vara<br />
– Det är <strong>det</strong> jag alltid svarar nu för tiden,<br />
för <strong>det</strong> är samma sak. Det är som om folk<br />
bara vill komma åt <strong>och</strong> känna på “<strong>det</strong><br />
exotiska <strong>håret</strong>”, men att känna på ett rakt<br />
hår verkar däremot vara en helt annan sak.<br />
Många verkar tro att <strong>det</strong> är som en gravid<br />
mage, att <strong>det</strong> är något som ska kännas <strong>och</strong><br />
klappas på.<br />
“Många verkar tro att <strong>det</strong> är som en gravid mage,<br />
att <strong>det</strong> är något som ska kännas <strong>och</strong> klappas på.”<br />
lättare att skaffa rakt hår?<br />
<br />
<br />
jag aldrig skulle kunna göra ett weave, alltså<br />
sy in löshår. Det känns mer som att <strong>det</strong><br />
skulle vara att ge efter för en vit norm <strong>och</strong><br />
gå emot mina åsikter. Fast egentligen är <strong>det</strong><br />
<br />
Vi fortsätter <br />
att diskutera Svarta pantrarna<br />
negativt över mitt hår, <strong>det</strong> är samma sak med <strong>och</strong> uppmärksamheten kring Angela<br />
min hudfärg men däremot blir jag påmind Davis (framstående medlem inom Svarta<br />
av andra. Jag tror inte att <strong>det</strong> är en stor grej pantrarna) afro. Davis beslut att ha sitt hår<br />
för mig om jag går runt med mitt afro men naturligt uppfattades som revolutionärt <strong>och</strong><br />
för människor runt omkring så är <strong>det</strong>, <strong>det</strong>. fokuset i mediala situationer landade många<br />
Jag gillar inte att synas överhuvudtaget som gånger på afrot istället för hennes politiska<br />
person så <strong>det</strong> blir väldigt jobbigt.<br />
åsikter, trots att hon tydligt yttrade att hon<br />
I Good Hair ställer Chris Rock frågan: inte ville prata om sitt hår.<br />
”do you think you will have a chance to get Känner du någon som har sitt afro<br />
a good job with natural hair, or [are] you naturligt utsläppt?<br />
gonna need a weave to get a good job?” till – Jag har ingen svart person i min<br />
några unga svarta tjejer. Tjejerna svarar att umgängeskrets, jag har nästan aldrig haft<br />
<br />
<strong>det</strong>. När man pratar om <strong>det</strong> såhär så är <strong>det</strong><br />
afro.<br />
väldigt konstigt, men jag har aldrig tänkt<br />
Hur har du känt i jobbsituationer med på <strong>det</strong> tidigare. Om jag tänker på <strong>det</strong> så <strong>det</strong><br />
ditt hår; skulle du kunna gå med ditt väl också en anledning till att <strong>håret</strong> är som<br />
naturliga afro utsläppt <strong>och</strong> känna dig <strong>det</strong> är, att jag har blivit så medveten om mitt<br />
trygg i <strong>det</strong>, eller känns <strong>det</strong> som att du afro <strong>och</strong> varför jag alltid har <strong>det</strong> uppsatt.<br />
måste anpassa ditt hår efter de normer Alla tycker att jag ska släppa ut <strong>det</strong> <strong>och</strong> de<br />
om vad som anses professionellt? har så många åsikter <strong>och</strong> kommentarer om<br />
– Ja, <strong>det</strong> är ju en av anledningarna till hur jag skulle se ut.<br />
<br />
– En vanlig kommentar är ”du skulle vara<br />
släppte ut mitt hår en enda gång i somras. <br />
Det kändes otroligt ovant. Jag kände mig Att jag ska gå runt <strong>och</strong> se ut som en<br />
obekväm hela kvällen <strong>och</strong> tillslut var jag exotisk drottning eller något liknande med<br />
tvungen att sätta upp <strong>det</strong>.<br />
”färgglada klänningar”, är något jag också<br />
<br />
får höra ofta. Det är som att många har tänkt<br />
ut <strong>det</strong>?<br />
<br />
– Jag ville helt enkelt bara ha mitt hår<br />
utsläppt.<br />
inte bara mitt hår, <strong>det</strong> blir så mycket mer.<br />
<br />
36 37<br />
<br />
SUSANNA HESSELBERG ÄR EN NORSK-SVENSK<br />
FOTOGRAF OCH KONSTNÄR SOM STÄLLT UT FLITIGT<br />
I PARIS, KÖPENHAMN, OCH OSLO. HON HAR ANVÄNT<br />
HÅR SOM ELEMENT I FLERA AV HENNES BILDER.<br />
BILD SUSANNA HESSELBERG<br />
NO TITLE
ANNE<br />
NO TITLE
GENOM BARNBÖCKERNAS BERÄTTANDE BESKRIVER<br />
ANETTE RYDBERG FLÄTANS BETYDELSE OCH HÅRETS<br />
<br />
reaktion mot den strikta uppdelningen<br />
STARKA SYMBOLVÄRDE INOM LITTERATUREN.<br />
kristendomen har <strong>det</strong> långa <strong>håret</strong> associerats vad gäller frisyrer mellan könen, samt de<br />
TEXT ANETTE RYDBERG BILD OLLE HALVARS FRANZÉN<br />
med bland annat sexualitet <strong>och</strong> begärlighet<br />
på grund av den feminina kopplingen,<br />
associationer som bland annat långt, kort,<br />
uppsatt <strong>och</strong> utsläppt hår medför. Flätan<strong>det</strong><br />
vilket medförde att kvinnor av tradition har sedan anammats av den omgivande<br />
<br />
tvinnat hår, av rent praktiska orsaker, men<br />
satte upp sitt hår eller använde huvudduk kulturen av både praktiska <strong>och</strong> estetiska<br />
<br />
har sedan dess fått allt större betydelse.<br />
när de ingick äktenskap. Förr ansågs även orsaker, men kanske även för att undertrycka<br />
Jag reagerar starkt när jag ser bilden under långt hår ha magiska krafter, vilket kunde <br />
Van Speers utställning The Birthday Party <br />
<br />
<br />
inte minst vår könstillhörighet. Så tidigt<br />
tolkas som en omskrivning för sexualiteten <br />
som under antikens Grekland blev frisyrer<br />
<strong>och</strong> undertryckan<strong>det</strong> av den. Motreaktioner litteraturen där författare leker med dess<br />
en symbol för att träda in i vuxenlivet. Att mer <strong>och</strong> mer könskodade från att <strong>det</strong><br />
kom bland annat under 1800–talet när starka symbolvärde. Astrid Lindgren är vår<br />
lämna <strong>det</strong> ordnade <strong>och</strong> oskuldsfulla till tidigare hade varit populärt i bland annat<br />
<br />
mest folkkära författare inom svensk barn-<br />
förmån för ett mer självständigt <strong>och</strong> utåt- Egypten att raka sitt huvud <strong>och</strong> använda sig<br />
för kvinnans emancipation med följden att litteratur, där Ronja Rövardotter, Madicken<br />
agerande liv. Men varifrån kommer de här av alltifrån löshår till papiljotter bland både<br />
mer lössläppta <strong>och</strong> lockiga frisyrer blev på <strong>och</strong> Pippi Långstrump är några av hennes<br />
föreställningarna?<br />
kvinnor <strong>och</strong> män. Nu började däremot långt<br />
mo<strong>det</strong>. 1880–talets pannlugg, 20-talets bob <br />
Historiskt sett uppkom de första hår förknippas allt mer med kvinnor medan<br />
<strong>och</strong> 60-talets Beatles–frisyr är tre andra <br />
kort hår blev en manlig angelägenhet.<br />
utmanande exempel som kan ses som en <br />
40 41
Ronja är en upprorisk <strong>och</strong> självständig för- förändring hos Marta som upplever att hon<br />
grundsgestalt som författaren har gett långt, numera kan klara sig på egen hand. De<br />
tjockt hår som aldrig är uppsatt, medan <br />
äventyrliga <strong>och</strong> godhjärtade Madicken för ett annat liv <strong>och</strong> sprider ett nostalgiskt<br />
delvis har sitt långa, lockiga hår uppsatt med skimmer över barndomen då Marta fort-<br />
<br />
<br />
vännerna Annika <strong>och</strong> Tommys snälla page I , <br />
<strong>och</strong> pojkfrisyr. Flätorna klipps inte av, men skriven av den angolanska författaren<br />
däremot står de rakt ut, vilket symboliserar Ondjaki, kretsar berättelsen kring Ynaris<br />
hennes egensinnighet <strong>och</strong> förmåga att klara <br />
sig själv. Den röda färgen signalerar även kraft, men även kring ord <strong>och</strong> ordens makt. I<br />
fara <strong>och</strong> kan inom mytologin associeras inledningen av boken träffar huvudpersonen<br />
med de starka symbolerna blod, hjärta, eld en man, Lilleman, som kan trolla <strong>och</strong> upp-<br />
<strong>och</strong> kärlek, men även med makt <strong>och</strong> politik. manar henne att hitta sin egen magi. Ynari<br />
Flätorna <strong>och</strong> den symbolladdade färgen för- får följa med till Lillemans by där hon dels<br />
<br />
<br />
men som läsare får vi också se en annan <br />
“Flätan<strong>det</strong> har sedan anammats av den omgivande<br />
kulturen på flickor av både praktiska <strong>och</strong> estetiska<br />
orsaker, men kanske även för att undertrycka<br />
deras sexualitet <strong>och</strong> självständighet.“<br />
sida av Pippi när hon sitter i fönstret med tillintetgör onödiga ord. De besöker därefter<br />
huvu<strong>det</strong> i händerna <strong>och</strong> pratar med sin fem byar som alla är i krig för att de inte kan<br />
saknade mamma i himlen.<br />
bemästra något av våra fem sinnen, vilket i<br />
<br />
sin tur har medfört stora konsekvenser för<br />
födseln. Marta styrs till stor del av hennes barnet att övergå till ett mer vuxet liv, som<br />
gemensamt med Marta i Maria Martínez i de boende i byn. Genom att skära bort en av<br />
auktoritära far <strong>och</strong> moster. Inför den korta visar sig göra dottern både lyckligare <strong>och</strong><br />
Vendrellas bilderbok <br />
semester<br />
som Marta <strong>och</strong> hennes familj åker modigare.<br />
<br />
patriarkens machete får Ynari byborna att<br />
<br />
<br />
får symbolisera övergången från barn till bemästra sitt saknade sinne <strong>och</strong> att förstå att<br />
pappan är man <strong>och</strong> därmed automatiskt <br />
fred är bättre än krig. <br />
oförmögen att sköta om hennes hår; ”jag del av henne själv <strong>och</strong> känner sig halvnaken<br />
färgade av guld, som visar vilket värde kan<br />
ju inte kamma dem”. Martínez i utan dem, men å andra sidan känner hon en<br />
<strong>och</strong> konservativ beskrivning än Ynari –<br />
Vendrella visar upp en könsstereotypisk <br />
sörjer sin frånvarande mamma som är bild av en man som väljer att klippa av Självständigheten som Marta uppnår genom<br />
sjuk <strong>och</strong> är därför tacksam för att hon har kan bero på att den förra är tjugo år äldre<br />
<br />
<br />
än den senare. <br />
Marta är beroende av att<br />
under några semesterdagar, framför valet att Ynari redan från början. Ynari har tvärtemot<br />
Pappan dyker inte upp förrän halvvägs in i engagera sig i barnets sorgearbete <strong>och</strong> låta myten om stävjan<strong>det</strong> av de övernaturliga<br />
berättelsen när han kommer med beske<strong>det</strong> eftersom mamman inte kan göra <strong>det</strong> faller<br />
henne få sin vilja igenom. Som läsare är <strong>det</strong> <br />
lotten på Martas moster som hjälper till<br />
svårt att veta om Martínez genom sin text så vis ta makten över sitt egna liv <strong>och</strong> även<br />
ska åka bort på semester. Marta tiger medan högst motvilligt. Ynari behöver däremot<br />
vill problematisera eller enbart reproducera utöva förmågan att förändra andras. Och<br />
den här bilden, men samtidigt är <strong>det</strong> trots till skillnad från Marta håller hon själv i<br />
fram till berättelsens peripeti sker en positiv allt pappan som genom sitt agerande hjälper macheten.<br />
42 43
i England.<br />
<br />
lättsam <strong>och</strong> lite korkad blondin, intellektuell<br />
<br />
MED MÄNNISKOHÅR SOM UGÅNGSPUNKT DESIGNADE<br />
JULIA KOISTINEN EN KLÄDKOLLEKTION SOM VÄCKTE<br />
BÅDE AVSKY OCH FASCINATION. FÖR CARIN MORIN<br />
BERÄTTAR HON OM SINA INTENTIONER MED PROJEKTET<br />
SAMT SIN ERFARENHET AV ATT HA HAFT NIO OLIKA<br />
HÅRFÄRGER.<br />
TEXT CARIN MORIN BILD MICHELE WIDENIUS OCH SOPHIA KOISTINEN<br />
”Det är ju som att du skulle göra en klänning<br />
i <strong>avklippt</strong>a tånaglar!” När Julia Koistinen<br />
bestämde sig för att testa om <strong>det</strong> gick att<br />
<br />
hon minst sagt blandade reaktioner. Citatet<br />
ovan kommer från en av hennes närmsta<br />
vänner.<br />
Jag träffade Julia<br />
för ett samtal som jag<br />
trodde skulle handla om<br />
människohår på kläder,<br />
identitet <strong>och</strong> hårfärg men<br />
som visade sig sträcka<br />
sig så mycket längre; till<br />
kannibalism <strong>och</strong> en sorts<br />
allmänmänsklig avsky inför människohår<br />
som inte längre sitter på huvu<strong>det</strong>.<br />
Med konstprojektet Art Project 35 ville<br />
designern Julia Koistinen ifrågasätta varför<br />
människor har så mycket fördomar kring<br />
olika hårfärger. Ur Art Project 35 kom<br />
en blandad kollektion, vissa plagg med<br />
människohår men också många utan, som<br />
idag säljs på bland annat butiken Awesome<br />
Rags i Stockholm. Kollektionen har också<br />
visats på St Andrews Charity Fashion show<br />
44 45<br />
“Människohår är rent<br />
<strong>och</strong> klipps av, men<br />
ändå anses <strong>det</strong> mycket<br />
äckligare än minkpälsen.“<br />
en aspekt; att göra<br />
bärbart mode av<br />
<br />
– Jag har alltid gillat att jobba i kul material<br />
<strong>och</strong> tidigare använde jag nyzeeländsk lamm-<br />
<br />
roliga med människohår är att <strong>det</strong> egentligen<br />
<br />
bli. Poängen var att se om <strong>det</strong> gick att göra<br />
en bärbar kollektion med människohår. Jag<br />
ville inte göra någon extravagant kollektion<br />
utan kläder som gick att bära på fest. Jag<br />
ville se om människohår kunde ersätta päls<br />
<strong>och</strong> djurhudar.<br />
Som en del i projektet bytte Julia själv hår- – Jag undrade också vad som skulle hända<br />
färg nio gånger under ett år <strong>och</strong> förvånades om man satte <strong>håret</strong> i en annan kontext;<br />
över hur stereotypt hon uppfattades: som en om folk till exempel skulle bli äcklade.<br />
<br />
som brunett <strong>och</strong> mystisk som svarthårig. men minken föds upp oetiskt <strong>och</strong> slaktas<br />
– Det var jättetydligt. Jag är ju inte precis sedan; <strong>det</strong> blir blodigt <strong>och</strong> man använder<br />
stereotypblondinen, men jag gillar att ha kemikalier i framställningen. Människohår<br />
höga klackar <strong>och</strong> jätteblont hår <strong>och</strong> när man är rent <strong>och</strong> klipps av, men ändå anses <strong>det</strong><br />
ser ut så då lyssnar folk inte på en. Jag har mycket äckligare än minkpälsen.<br />
en svart peruk som jag brukar ha <strong>och</strong> då Tillbaka till identiteten. Julia berättar<br />
tycker många helt plötsligt att jag är mer om ett tillfälle då hon vikarierade på<br />
intellektuell <strong>och</strong> jag får mer respekt. Folk Tillskärar akademin, där hon själv tagit ett<br />
har alltså bestämt sig för att jag är på ett antal kurser. Som ung kvinna hade <strong>det</strong> varit<br />
lätt att bli nervös, känna sig otillräcklig <strong>och</strong><br />
låter <strong>det</strong> avgöra hur de bemöter mig. försöka göra sig till någon annan, en seriös<br />
Julia Koistinen, som arbetar som stylist person som de äldre eleverna skulle ta på<br />
allvar. Det hade varit en enkel utväg att ta<br />
utgångspunkter för sitt projekt. Identitet var fram den svarta peruken. Julia studsade
47<br />
modellen att prova kavajen.<br />
– Det blev ett spektakel, usch <strong>och</strong> blä!<br />
Den här tjejen hade extensions i <strong>håret</strong> så<br />
hon tyckte uppenbarligen att <strong>det</strong> var helt<br />
okej att klistra fast en annan människas<br />
hår på sitt huvud<br />
“Det var helt okej att<br />
klistra fast en annan<br />
människas hår på sitt<br />
huvud men inte att bära<br />
<strong>det</strong> på sin axel.“<br />
men inte att bära<br />
<strong>det</strong> på sin axel.<br />
Det är konstigt<br />
att <strong>det</strong> plötsligt<br />
istället in i sitt blonda<br />
blev så ofräscht<br />
bara för att <strong>det</strong><br />
hår, på höga klackar<br />
bytte position på<br />
<strong>och</strong> i rosa klänning,<br />
kroppen.<br />
en kvart försenad<br />
– Jag vet inte<br />
dessutom.<br />
varför <strong>det</strong> är så men min teori är att <strong>det</strong> är<br />
– Alla trodde ju att <strong>det</strong> var ett skämt. för att <strong>det</strong> är en mänsklig produkt; <strong>det</strong> är<br />
Men efter tio minuter hade de insett att något slags kannibal-komplex som kommer<br />
den unga blonda kvinnan framför dem var fram. Det är inte själva <strong>håret</strong> som är<br />
mer än kompetent, att hon hade full koll äckligt utan att <strong>det</strong> kommer från en annan<br />
över situationen. Plötsligt ändrades hela människa. Folk drar kanske paralleller till<br />
<br />
att ha skadat någon annan för att kunna ha<br />
respekt som hon naturligtvis borde ha fått deras hår på sig. Samtidigt är <strong>det</strong> ju samma<br />
från början.<br />
sak att ha extensions i <strong>håret</strong>.<br />
– Hade jag dykt upp i mörk kavaj <strong>och</strong> Både hår <strong>och</strong> naglar är symboler för<br />
glasögon från någon dansk designer hade <br />
jag nog fått ett helt annat bemötande. Folk hår eller långa röda naglar är inget man<br />
tillåter sig att ha föreställningar om en bara ryggar tillbaka för, tvärtom beundras<br />
utifrån hårfärgen, <strong>det</strong> är lite apsamhälle <br />
över <strong>det</strong> hela.<br />
<br />
Du har gjort en kavaj med blont i början att <strong>det</strong> var äckligt?<br />
människohår som hänger ner över – Nej, <strong>det</strong> var ett så spännande material.<br />
Steget från den nyzeeländska lammullen <br />
identitet har förändrats när du själv var inte så långt - båda var häftiga material<br />
har burit den? Det är ju ändå en annan <br />
<br />
<strong>det</strong> sen kommer från människa eller djur<br />
– Nja, eftersom jag själv var blond <strong>och</strong> kanske inte spelar någon roll. Jag är själv<br />
hade en blond kavaj kändes <strong>det</strong> inte så lite rädd för ofräscha saker men <strong>håret</strong> är ju<br />
märkligt. Men en vän till mig, som är kliniskt rent. Dessutom blir <strong>det</strong> ju inte fett<br />
mörkhyad, bar en blond kavaj <strong>och</strong> när <strong>det</strong> så eller smutsigt när <strong>det</strong> väl klippts av.<br />
uppenbart inte var hennes eget hår blev <strong>det</strong> – Eftersom jag höll på med projektet i<br />
mycket mer laddat.<br />
ett helt år är <strong>det</strong> inte så laddat för mig nu.<br />
Julia försökte introducera just hår-kavajen Jag har en handväska med hår på som jag<br />
i ett av sina stylistjobb. Hon tyckte att <strong>det</strong> brukar ha ganska ofta, den är som vilken<br />
var dags att göra något nytt <strong>och</strong> försökte få väska som helst för mig. Men jag ser folks
lickar på bussen, de tittar <strong>och</strong> funderar en stund på om <strong>det</strong> är<br />
en peruk. Ganska snabbt verkar de komma fram till: nej, <strong>det</strong> här<br />
är fel, <strong>det</strong> är nåt som inte står rätt till med den här kvinnan, säger<br />
Julia med ett skratt fullt av självdistans.<br />
Vad har du fått för reaktioner på projektet?<br />
– Många tycker faktiskt att <strong>det</strong> är rätt vackert. När jag har för-<br />
<br />
Vad kom du fram till - gick <strong>det</strong> att göra bärbart mode med<br />
människohår?<br />
<br />
tycker <strong>det</strong>. Det kanske inte är några plagg man har dagtid, men<br />
heller inget utklädningsplagg. Precis som man har jackan med<br />
pälskrage ska man kunna ha jackan med människohår, utan att<br />
<strong>det</strong> är något konstigt med <strong>det</strong>.<br />
48 49<br />
<br />
<br />
UHURU MCCRAY HAR SAMLAT PÅ SIG MÅNGA ABSURDA<br />
BERÄTTELSER ATT DELA MED SIG AV VID MIDDAGS -<br />
BORDET – ENBART PÅ GRUND AV EN FRISYR.<br />
TEXT UHURU MCCRAY ÖVERSÄTTNING HARRIET STENIS<br />
BILD ISABEL BJÖLSTAD NORDQVIST
“Not while you are under my roof” were the<br />
words that fell on me like rain on a picnic.<br />
That was my mom’s crushing response to<br />
my personal declaration of independence:<br />
“I’m going to grow dreadlocks”. Back then<br />
I idealized the thought of growing locks<br />
maybe inspired by some 90’s “conscious”<br />
music video. After having locks for some<br />
years now they are inspiring my entertaining<br />
little dinner stories. Tiny true tales like the<br />
Danish guy I recently met, who after hearing<br />
I would like to visit Copenhagen, gestured<br />
like he was smoking “something” and slyly<br />
said “Christiania right, right.” And I thought<br />
I just wanted to see The Little Mermaid.<br />
Wearing my locks is almost a daily social<br />
science experiment, along the way I’ve heard<br />
dumb things, had a few irrational thoughts,<br />
and learned a lot about my hair’s relationship<br />
to the world.<br />
The marijuana whispers is pretty common<br />
for anyone who has locks, so I’ll give my<br />
Danish friend a pass, but some problems<br />
with locks have been downright confusing.<br />
While living in the Caribbean it was clear<br />
<br />
<br />
I thought, wait a minute this is the place<br />
where folks sell “Rasta man” hats, with fake<br />
sown in dread locks, to drunk tourist. I never<br />
<br />
“Inte så länge som du bor under mitt tak”<br />
hypothesized that it was the typical culture var min mammas orubbliga respons på min<br />
vs. counterculture war. One clear impact högst personliga självständighetsförklaring:<br />
is that there has been job discrimination ”Jag tänker skaffa dreads”. Tanken på<br />
against people with locks in the Islands dreads var en idealiserad önskan, troligen<br />
as well as in the United States. There are inspirerad av några av 90-talets “medvetna”<br />
plenty of tales of African American women musikvideos. Efter att ha haft dreadlocks<br />
and men who do not grow the locks they i några år nu, har jag stoff till många<br />
want for fear they will not be taken seriously underhållande anekdoter. Märkliga, men<br />
in a corporate environment. This must be sanna berättelser som den om dansken jag<br />
nyligen träffade, som efter att ha hört att jag<br />
yourself or b) alter yourself to make others ville åka till Köpenhamn gestikulerade som<br />
comfortable.<br />
om han rökte “något” <strong>och</strong> sa “Christiania,<br />
Getting inside of the heads of people eller hur.” Och jag som bara ville se den lilla<br />
who are uncomfortable with dreadlocks Sjöjungfrun.<br />
is generally amusing in its exaggerated<br />
silliness. Talking to some of my dreadlocked<br />
peers and listening to their stories, one tale<br />
travelled the road of curiosity merging into<br />
the highway of absurdity, when a friend was<br />
asked “do you use horse manure in your<br />
hair to grow it like that?”<br />
It takes unusual hubris but no sense of<br />
smell to ask another person whether or<br />
not he puts SHIT in his hair. Other friends<br />
describe feeling as if they were in a petting<br />
zoo, when strangers ask to touch their hair,<br />
often followed by comparisons to sheep’s<br />
hair. One can only wonder if the sheep feel<br />
as violated.<br />
50 51<br />
Att ha dreads är nästan som ett dagligt<br />
socialt experiment. Jag har stått ut med<br />
många dumma kommentarer, haft några<br />
irrationella tankar <strong>och</strong> samtidigt lärt mig<br />
mycket om mitt hår i relation till resten av<br />
världen.<br />
Det är ganska vanligt att människor sätter<br />
likhetstecken mellan marijuana <strong>och</strong> dreadlocks,<br />
så jag förlåter min danske vän, men<br />
<br />
förvirrande. Medan jag bodde i Karibien<br />
upptäckte jag tydliga fördomar mot<br />
människor med dreadlocks. Första gången<br />
jag hörde <strong>det</strong> tänkte jag - vänta lite, <strong>det</strong> här är<br />
ju en plats där folk säljer “rastaman”-mössor<br />
med påsydda låtsasdreadlocks till fulla<br />
<br />
på varför den här oenigheten existerar. Min<br />
hypotes är att <strong>det</strong> rör sig om den typiska<br />
kulturkrocken mellan main-stream <strong>och</strong><br />
<strong>det</strong> avvikande. En tydlig effekt är att <strong>det</strong><br />
förekommer diskriminering på arbetsmarknaden<br />
av personer med dread locks<br />
<br />
exempel på afroamerikanska kvinnor <strong>och</strong><br />
män som inte vågar ha dread locks av rädsla<br />
för att de inte kommer att tas på allvar på<br />
arbetsmarknaden. Detta är ett svårt beslut.<br />
Ska du a) vara sann mot dig själv, eller b)<br />
anpassa dig för att tillfredsställa andra?<br />
Att få inblick i hur människor med<br />
fördomar mot dreadlocks tänker är underhållande,<br />
eftersom <strong>det</strong> är så skratt retande<br />
löjligt. När jag har pratat med andra som<br />
har dreadlocks <strong>och</strong> har jag fått höra absurda<br />
frågor de varit med om på grund av folks<br />
<br />
“använder du hästgödsel i <strong>håret</strong> för att få <strong>det</strong><br />
att växa så där?”<br />
Vad är <strong>det</strong> för fel på ens luktsinne – <strong>och</strong><br />
uppfattning av verkligheten – när man<br />
frågar någon om han kletar SKIT i <strong>håret</strong>!?<br />
Andra vänner beskriver känslan som att<br />
<br />
ber om att få röra deras hår, ofta följt av en
The perspective of locks also varies<br />
by ethnicity. My Caucasian friends with<br />
locks are looked at with cynicism by<br />
most communities. They are referred to<br />
with derogatory terms such as ‘posers’, or<br />
‘wannabes’. I’ve heard white on white hair<br />
crimes, when my friends who do not have<br />
locks say things like “dread locks don’t look<br />
good on white people”. When I ask why<br />
the response is usually “it just looks dirty.”<br />
These anecdotes expose some of the weird<br />
thoughts people have about dreadlocks, but<br />
what motivates someone to grow them?<br />
Having locks was for me a young adult’s<br />
rage against the machine. I initially grew<br />
them as a kind “F’ U” to the society I<br />
was cursed to grow up in. My youthful<br />
hairpression was often mistaken for<br />
militancy or latent black rage, but had a lot<br />
in common with its cousins; head banger’s<br />
long hair, punker’s Mohawks or dyed Emo<br />
bangs. I promise you my dreadlock were not<br />
screaming “I hate whitey”, nowadays they<br />
are whispering something pretty mundane.<br />
The last time I grew locks it was because<br />
I am too damn cheap to pay a barber $25<br />
every 2-3 weeks plus tips. It’s all about<br />
being practical and economic especially<br />
living in New York City, where you need<br />
another bill like you need a brick thrown in<br />
your face. The usual journey of child like<br />
exuberance to sensible adulthood is pretty<br />
much standard for the dreadlocked as well.<br />
I’ve grown up, and have become less<br />
provocative over that time, but my hair still<br />
elicits crazy reactions from people almost<br />
daily. Riding the subway a few months ago<br />
a guy asked me for change. He was in a<br />
wheel chair so this was one of those rare<br />
occasions I actually felt bad for not having<br />
jämförelse med ull. Man kan bara undra om<br />
fåren känner sig lika kränkta.<br />
Perspektivet på dreadlocks varierar<br />
också med etnicitet. Mina vita vänner med<br />
<br />
samhällen. De benämns med nedsättande<br />
termer som “posers” eller “wannabes”.<br />
Jag har även hört mina vita vänner, som<br />
inte har dreadlocks, säga “rasistiska”<br />
saker som “dreadlocks ser inte bra ut på<br />
vita människor”. När jag frågar varför är<br />
svaret oftast “<strong>det</strong> ser smutsig ut”. De här<br />
anekdoterna avslöjar några av de märkliga<br />
tankar människor har om dreadlocks, men<br />
vad motiverar då någon att skaffa dem?<br />
Dreads var för mig en ungdomlig protest<br />
mot systemet. Jag skaffade<br />
“Använder du hästgödsel i <strong>håret</strong> dem som ett sätta att peka<br />
<br />
för att få <strong>det</strong> att växa så där?” dömd att växa upp i. Min frisyr<br />
misstogs ofta för ett uttryck för<br />
militant svart ilska men var i själva verket<br />
mer besläktad med hårdrockarnas långa<br />
hår, punkarnas mohikaner eller färgade<br />
emo-luggar. Jag lovar att mina dreadlocks<br />
inte skrek ut att “jag hatar vita”, nu för<br />
tiden skvallrar de om något väldigt banalt.<br />
Senaste gången jag bestämde mig för att<br />
göra dreads var för att jag var för snål för<br />
att betala en frisör, 200 kronor plus dricks<br />
var annan, var tredje vecka. Det handlar om<br />
att vara praktisk <strong>och</strong> ekonomisk, särskilt när<br />
man bor i New York City, där man behöver<br />
en till räkning lika mycket som man behöver<br />
en tegelsten kastad i ansiktet. Den vanliga<br />
52 53<br />
cash. I politely said sorry, which unleashed resan från barnslig entusiams till vettigt<br />
a torrent of obscenities; “in my day they vuxenliv är ganska lika för oss alla - med<br />
wouldn’t let you be no motherfucking fake eller utan dreads.<br />
Jag har vuxit upp <strong>och</strong> blivit mindre<br />
have killed yo’ ass.”<br />
provocerande med åren men mitt hår<br />
My retort was simply “thank good we’re framkallar ändå reaktioner från människor,<br />
in 2011 and people can wear hair styles nästan dagligen. När jag åkte tunnelbana för<br />
they want without worrying about The Fake några månader sedan frågade en kille mig<br />
Rasta Gestapo.” Afterwards he rolled away om jag hade lite kontanter. Han satt i rullstol<br />
muttering to himself.<br />
så <strong>det</strong> var en av de få tillfällen jag faktiskt<br />
“Mina dreads misstogs ofta för ett<br />
mådde dåligt över att inte<br />
ha kontanter. Jag bad artigt<br />
uttryck av militant svart ilska.“<br />
om ursäkt vilket utlöste en<br />
ström av förolämpningar:<br />
“på min tid skulle de inte<br />
Another catcall that I get routinely tillåta nån jävla låtsas-Rasta”, han av slutade<br />
particularly from foreigners or while in med “they would have killed yo’ ass.”<br />
foreign lands is “Bob Marley!” Okay I’ll Mitt svar var helt enkelt “vilken tur<br />
admit I actually enjoy that one.<br />
att <strong>det</strong> är 2011 <strong>och</strong> att folk kan bära vilka<br />
The future for my locks is uncertain. frisyrer de vill utan att behöva oroa sig för<br />
As we are eventually moving to Sweden, den påhittade rasta-gestapon. Efteråt rullade<br />
I expect challenges since I am already han iväg muttrande för sig själv.<br />
“exotic” enough without two extra pounds Ett annat smeknamn jag hör ropas efter<br />
of hair. I am hopeful that I won’t stick out mig av utlänningar, eller när jag själv<br />
too much. I have discovered that there is <br />
an underground reggae/dancehall scene in Okej, jag erkänner att jag faktiskt tar <strong>det</strong><br />
<br />
som en komplimang.<br />
there. Still, I imagine some trepidation on Mina dreads framtid är osäker då vi så<br />
this journey, as I must learn to navigate a new <br />
culture while still being true to myself. Who mig nya utmaningar speciellt då jag kommer<br />
knows, maybe the barbers are cheaper in att upplevas som “exotisk” även utan <strong>det</strong> extra<br />
Stockholm? Either way I expect a new series kilot av hår. Jag hoppas att jag inte kommer<br />
of dreadlock related moments, destined to att sticka ut för mycket. Jag har upptäckt att<br />
become fodder for my enthralling dinner <br />
<br />
conversation.<br />
dancehall i Stockholm, jag kanske kommer<br />
smälta in där. Resan framkallar ändå lite<br />
ångest eftersom jag måste lära mig att leva<br />
i en ny kultur <strong>och</strong> samtidigt vara sann mot<br />
mig själv. Vem vet, kanske är <strong>det</strong> billigare<br />
att klippa sig i Stockholm? Jag förväntar<br />
mig oavsett en ny serie dråpliga situationer<br />
relaterade till mina dreadlocks, som stoff<br />
till underhållande middagkoversationer.
Why did you decide to make a<br />
documentary about going bald?<br />
– First of all, I wanted to do a piece<br />
combining comedy and documentary, two<br />
genres that are seldom seen together. I did<br />
some research on the mixed genres and I<br />
noticed that the directors that I found the<br />
most interesting (Ross McElwee, Alan<br />
Berliner, Avi Mograb, among others) used Varför bestämde du dig för att göra en<br />
dokumentär om att tappa <strong>håret</strong>?<br />
biographical story. I wanted my audience to – Först <strong>och</strong> främst ville jag kombinera<br />
be able to laugh about the subject, and being två genrer som sällan samspelar; komedin<br />
the person that they laughed at felt like the <strong>och</strong> dokumentären. Jag gjorde en del efter-<br />
only logic and fair thing to do.<br />
forskningar <strong>och</strong> upptäckte att de regissörer<br />
– Once I had decided that I was going som verkade mest intressanta (Ross<br />
to be in the documentary the topic became McElwee, Alan Berliner, Avi Mograb, bland<br />
obvious: baldness. Going bald had become annat) hade använt sig av ett jag-perspektiv<br />
an obsessive matter to me, as well as to many <br />
men I knew. I also wanted to discuss the ville att min publik skulle kunna skratta åt<br />
<br />
traditional, and according to me, ridiculous ämnet. Att jag själv var den person som de<br />
ideas of masculinity.<br />
skrattade åt kändes som <strong>det</strong> enda logiska<br />
<strong>och</strong> rättvisa.<br />
“Att tappa <strong>håret</strong> hade – När jag väl hade bestämt mig för att<br />
<br />
blivit en tvångsmässig<br />
tanke hos mig liksom för<br />
jag skulle vara med i dokumentären föll sig<br />
ämnet naturligt: skallighet. Att tappa <strong>håret</strong><br />
hade blivit en tvångsmässig tanke hos mig,<br />
ELOY DOMNÍNGUEZ SERÉN ÄR EN SPANSK<br />
många andra män jag<br />
känner.”<br />
liksom för många andra män jag känner.<br />
Jag ville också diskutera de traditionella,<br />
<strong>och</strong> enligt mig, löjliga föreställningarna om<br />
DOKUMENTÄRFILMARE OCH FILMKRITIKER. HANS<br />
manlighet.<br />
FÖRSTA DOKUMENTÄR ”SONS OF SAMSON” ÄR EN<br />
How were you affected by the Hur har du påverkats av insikten att<br />
SJÄLVUTLÄMNANDE FILM MED EN HUMORISTISK INGÅNG<br />
SOM BEHANDLAR DET TABU BELAGDA ÄMNET MANLIGT<br />
HÅRAVFALL, OCH FRÅGAN OM MANLIGHETEN<br />
VERKLIGEN SITTER I HÅRET.<br />
realization that you were going bald? du håller på att förlora <strong>håret</strong>?<br />
– Because of the movie I had to force <br />
<br />
<br />
ignore for a very long time. I wanted to know att ignorera under en längre tid. Jag ville<br />
were the fear came from and the best way veta var rädslan kom ifrån <strong>och</strong> hitta <strong>det</strong><br />
TEXT FATHIA MOHIDIN ÖVERSÄTTNING HARRIET STENIS<br />
BILD SAMTLIGA ÄR STILLBILDER FRÅN “SONS OF SAMSON”<br />
to cope with it. I began reading testimonies<br />
online about insecurities, complexes, and<br />
bästa sättet att hantera den. Jag började med<br />
att läsa vittnesmål på nätet om osäkerhet,<br />
54 55
translated literally as “to take your hair off.”<br />
<br />
confess their fear of going bald to anyone<br />
else. Not even among friends, familymembers<br />
or to your partner. Unfortunately,<br />
their hair-dressers or pharmacists is usually<br />
<br />
cases of depression caused by the process<br />
of baldness. It was apparent that this was<br />
something that really affects young people.<br />
komplex <strong>och</strong> depressioner orsakade av<br />
processen att bli skallig. Det var uppenbart<br />
att <strong>det</strong>ta var något som verkligen påverkar<br />
“Jag tror att <strong>det</strong> värsta<br />
är att man är helt<br />
Till exempel <strong>det</strong> spanska uttrycket ”att<br />
dra någons ben” - “tomar el pelo”, vilket<br />
bokstavligen skulle kunna översättas som<br />
– I believe the worst part is that we are<br />
completely unable to control it. You don’t<br />
know when it will begin and you don’t know<br />
unga människor.<br />
– Jag tror att <strong>det</strong> värsta är att man är helt<br />
oförmögen att kontrollera processen. Man<br />
oförmögen att<br />
kontrollera processen.<br />
“att ta av ditt hår.” Jag upplever att <strong>det</strong> är<br />
väldigt ovanligt att människor bekänner sin<br />
rädsla för att bli skalliga till någon annan.<br />
when it is going to end. Talking to experts<br />
like doctors, pharmacists and psychologists<br />
vet inte när <strong>det</strong> börjar eller när <strong>det</strong> kommer<br />
att sluta. Att prata med experter som läkare,<br />
Man vet inte när <strong>det</strong><br />
Inte ens till vänner, familjemedlemmar<br />
eller till sin partner. Tyvärr är deras frisör<br />
didn’t help too much but eventually I<br />
was able to talk to several men who had<br />
already been through it. All of them agreed<br />
farmaceuter <strong>och</strong> psykologer gav inte så<br />
<br />
män som varit med om samma sak <strong>och</strong> som<br />
börjar eller när <strong>det</strong><br />
kommer att sluta.”<br />
eller farmaceut oftast de första personer<br />
som de lättar sitt hjärta för <strong>och</strong> som då kan<br />
försöka lura på dem produkter som är totalt<br />
kunde berätta om sina upplevelser. Samtliga<br />
verkningslösa.<br />
happened, however they all felt that the kunde enas om att den första tiden var<br />
fool them with products that is a total waste <br />
worries end when you are completely bald. svårast, men de kände alla att bekymren för-<br />
of money.<br />
diskuteras oftare?<br />
– I mean, “the problem” is the process svann när skalligheten var ett faktum.<br />
Do you think that masculinity ideals <br />
of losing your hair, but once you’ve lost it – Det jag menar är att “problemet” uppstår<br />
should be discussed more often?<br />
diskussionen. Inte för att <strong>det</strong> är ett tabu, utan<br />
you don’t worry about the matter anymore. under själva processen, men när man väl har<br />
<br />
helt enkelt för att <strong>det</strong> är något som tas för<br />
You worry are about the result, if your life för lorat sitt hår har man inget att oroa sig för<br />
Not because it is a taboo, but simply because givet. Trots de landvinningar vi gjort inom<br />
is going to “change” in some way as well as längre. Det man oroar sig över är resultatet,<br />
it is something that is taken for granted. jämställd heten under de senaste decennierna<br />
what women are going to think about your om livet kommer att “förändras” på något<br />
Despite advances in gender-equality that här i Spanien så är föreställningarna om<br />
baldness. The immense stress you put on sätt <strong>och</strong> även över vad kvinnor kommer<br />
have occurred in recent decades in Spain, “hur man blir en man” <strong>och</strong> “hur man blir en<br />
your self is caused by fear of what you don’t att tycka <strong>och</strong> tänka om skalligheten. Den<br />
the ideas of “how to be a man” and “how to kvinna” djupt rotade. Föreställningar som är<br />
know and you can’t control.<br />
enorma stress som man känner orsakas av<br />
<br />
både absurda <strong>och</strong> föråldrade.<br />
I imagine that loosing you hair is not a den egna rädslan för vad man inte känner<br />
that the ideas are absurd and obsolete. – Min erfarenhet av Spanien <strong>och</strong> Italien är<br />
<br />
till <strong>och</strong> inte kan kontrollera.<br />
– My experience from Spain and Italy att sexismen <strong>och</strong> <strong>det</strong> patriarkala tänkan<strong>det</strong><br />
<br />
Jag föreställer mig att tappa <strong>håret</strong> är<br />
is that sexism and patriarchy still have a fortfarande har en stor inverkan på hur vi<br />
– It is a hard topic to talk about. I think <br />
great impact on the education of children. upp fostrar våra barn. Män får lära sig att vara<br />
that the issue is generally only mentioned Men are taught to be strong, invulnerable, starka, osårbara, konkurrenskraftiga, att<br />
while joking or playing pranks. For example, – Att <strong>det</strong> är en svår sak att prata om. Jag<br />
competitive, to be in control and all that shit. behålla kontrollen <strong>och</strong> sånt skit. Föråldrade<br />
in Spanish the expression “pull someone’s tror att frågan i allmänhet endast nämns<br />
It is very old fashioned and I hope that those ideal som jag hoppas kommer att förändras<br />
legs” is “tomar el pelo”, which could be när man skojar eller gör sig lustig över <strong>det</strong>.<br />
ideas will change in the 21th Century. nu under 2000-talet.<br />
WATCH THE DOCUMENTARY “SONS OF<br />
SAMSON” ON VIMEO.COM<br />
56 57<br />
SE DOKUMENTÄREN “SONS OF SAMSON”<br />
PÅ VIMEO.COM
ELIN JANSSON GÖR EN TILLBAKABLICKANDE ANALYS<br />
AV “TA-HÅRET-TILLBAKA”-DEBATTEN. EN DEBATT SOM<br />
GENOM KOLLEKTIVA BILDDELNINGAR TÄNJDE PÅ<br />
TRÅNGA KÖNSNORMER.<br />
TEXT & BILD ELIN JANSSON<br />
Jag blev glad <strong>och</strong> fylldes av en upplyftande ställs inför i vardagen var frågor som hade<br />
känsla när jag såg hashtaggen #hairriot när individualiserats <strong>och</strong> avpolitiserats <strong>och</strong><br />
<br />
därför inte betraktades som något annat än<br />
månad i år. Snart därefter såg även eventet var <strong>och</strong> ens enskilda val. Av denna anledning<br />
”Ta <strong>håret</strong> tillbaka!” som hade skapats på förväntade jag mig inte att ett samtal om<br />
Facebook <strong>och</strong> som drog till sig många <strong>det</strong> kroppsliga i relation till normer <strong>och</strong><br />
deltagare. Jag blev förvånad över att se hur strukturer var möjlig eller genomförbar<br />
många <strong>det</strong> var som vände sig mot normer i en offentlig debatt <strong>och</strong> inte heller att <strong>det</strong><br />
skulle kunna ena många personer inom ett<br />
feministiskt sammanhang. <br />
som är socialt accepterat beroende på hur Låt oss backa tiden till när Melodi-<br />
<br />
festivalen 2012 sänds i SVT, följd av en<br />
eller kvinnliga. Hundratals personer började miljon publik av tv-tittare <strong>och</strong> av tusentals<br />
utöva en vardagsaktivism som utmanade personer på plats. När vinnaren utropas<br />
kropps- <strong>och</strong> könsnormer genom att posta <br />
bilder på sitt hår <strong>och</strong> dela med sig av sina som viftar med armarna av glädje. En av<br />
erfarenheter av att förhålla sig till hår på personerna som syns i bild är en person<br />
kroppen.<br />
som av omgivningen, <strong>och</strong> möjligen sig<br />
Min förvåning grundade sig också i att <br />
jag trodde de kroppsrelaterade val som vi innebär <strong>det</strong> här vissa förhållningsregler,<br />
60 61<br />
varav en regel är att inte låta <strong>håret</strong> i armhålor växa ut, <strong>och</strong> absolut inte<br />
låta <strong>det</strong> bli synligt för andra människor.<br />
Personen på bild bryter mot regeln – hon har hår under sin arm vilket<br />
<br />
<br />
hur vi får klä oss eller hur våra kroppar får se ut beroende på tilldelad<br />
köns tillhörighet, <strong>och</strong> att brott mot reglerna innebär bestraffning, är<br />
något som i högsta grad låter obehagligt <strong>och</strong> oförenlig med värden om<br />
alla människors lika rättigheter. Orimligheten i <strong>det</strong> hela gör <strong>det</strong> dock<br />
inte mindre verkligt.<br />
Vad som händer efter att<br />
tv-programmet har sänts är “Genom att spridas i<br />
märkligt. Samtidigt är <strong>det</strong><br />
sociala medier<br />
logiskt utifrån den heteronormativa<br />
praktik som vill exponeras bilderna<br />
åter anpassa de avvikande<br />
till att bli vad som anses även för personer<br />
vara accepterade <strong>och</strong> som inte alls<br />
begärliga kroppar. Bilden<br />
från Melodifestivalen före- uppskattar sådan<br />
ställande personen med den<br />
normöverskridande<br />
upp sträckta armen läggs ut<br />
på Facebook av en ung man. aktivitet.”<br />
Kommentarerna intill bilden<br />
är hånfulla <strong>och</strong> hans vänner <strong>och</strong> bekanta sprider den vidare med lika<br />
hånfulla kommentarer. Delan<strong>det</strong> av bilden <strong>och</strong> kommentarerna uppmärksammas<br />
av personer som anser att händelsen tydligt speglar<br />
normer som vill reglera kvinnors kroppar till att vara begärliga utifrån<br />
en norm där kvinnor i alla sammanhang skall vara attraktiva för män.<br />
Många personer reagerar mot kommentarerna <strong>och</strong> drar slutsatsen<br />
att dessa normer aktivt bör brytas ned <strong>och</strong> förskjutas genom mothandlingar.<br />
Även personer utan en feministisk analys reagerar i sociala<br />
medierna mot vad de uppfattar som mobbing. Andra argumenterar<br />
med en liberal retorik som betonar friheten att välja hår eller inte<br />
hår, men vill däremot inte beakta genusaspekten eller orsaker bakom<br />
normerna.<br />
Mothandlingarna var ideologiskt <strong>och</strong> politiskt spretiga men därmed<br />
inte mindre arga <strong>och</strong> kraftfulla. Förutom #hairriot på Twitter <strong>och</strong><br />
eventet ”Ta <strong>håret</strong> tillbaka!” på Facebook postar användare egna
statusuppdateringar med bilder på sig<br />
sig åt politik blev anklagade för att vara<br />
själva när de visar sin armhåla eller någon<br />
okvinnliga <strong>och</strong> onaturliga, <strong>det</strong> menades att<br />
annan kroppsdel med hår där kvinnor<br />
kvinnor som tänker för mycket eller ägnar<br />
inte förväntas ha hår. Genom att spridas i<br />
sig åt politik utvecklar skäggväxt.<br />
sociala medier exponeras bilderna även för<br />
<br />
personer som inte alls uppskattar sådan<br />
för att en person med en kropp som är<br />
norm överskridande aktivitet.<br />
Marknaden, media <strong>och</strong> enskilda personers “Bilderna tvingar fram<br />
kulturellt feminint tolkad ska överträda<br />
gränser <strong>och</strong> kliva in på ett maskulint<br />
vardagliga handlingar upprätthåller <strong>och</strong><br />
skapar föreställningar om vad som är<br />
attraktivt <strong>och</strong> begärligt hos en kvinnlig<br />
nya utrymmen för hur vi<br />
får vara.”<br />
område. Det kan gälla kroppen eller en<br />
handling eller ett rumsligt område. Det<br />
innebär att organiserade handlingar <strong>och</strong><br />
respektive manlig kropp. Det produceras<br />
aktivism även på den kroppsliga nivån kan<br />
<strong>och</strong> säljs varor genom ett skapat behov Krönikor i kvällspress <strong>och</strong> vissa bloggar<br />
vi har lärt oss som grundläggande för vår vara ett verktyg för att öka livsutrymmet.<br />
av att särskilja <strong>och</strong> forma kvinnliga <strong>och</strong> uttryckte i replik till hår-aktivismen upp-<br />
identitet. Det är tankemönster uppbyggda Kroppen är inte något vi enbart rår över<br />
manliga kroppar enligt föreställningen fattningar som kan sammanfattas: ”Har vi<br />
i motsatsförhållanden <strong>och</strong> i hierarkier. som enskilda individer. Bilderna av kroppar<br />
om olikheters attraktion, <strong>och</strong> en rädsla att inget viktigare än hår att prata om så har<br />
Anspråket hos #hairriot <strong>och</strong> ”Ta <strong>håret</strong> med hår visar att <strong>det</strong> är många som genom<br />
vi inte några verkliga problem” Hårdebatten<br />
tillbaka!” är därför stort. Genom att posta en vardaglig aktivism tillsammans tar strid<br />
skulle vara ett tecken på<br />
att alla problem<br />
<br />
<strong>och</strong> inte böjer sig under villkor dikterade<br />
stort antal områden; hårborttagning, hem- redan är utpekade <strong>och</strong> att feminismen går på<br />
som kvinnor, med hår under armarna, hår på av någon annan. Det organiserade <strong>och</strong> <strong>det</strong><br />
inredning, kläder, kosmetika, leksaker, tom gång. Debatten anklagades för att vara<br />
benen, hår på magen eller hår på kinderna individuella kan gå hand i hand.<br />
kultur, nöje <strong>och</strong> upplevelser. Bilderna som löjlig <strong>och</strong> ickeväsentlig. Själva handlingen<br />
– alla de otillåtna håriga kroppsdelarna.<br />
kommersiella intressen <strong>och</strong> media skapar att visa bilder på sin kroppsbehåring ansågs<br />
Bilderna tvingar fram nya utrymmen för<br />
gör att kroppar som avviker från dessa patetisk <strong>och</strong> exhibitionistisk.<br />
hur vi får vara. Det är vardagsaktivism när<br />
bilder upplevs som något helt annat än Kritiken mot håraktivisterna kunde<br />
den är som mest effektiv: när den förändrar<br />
<strong>det</strong> självklara, neutrala <strong>och</strong> naturliga. De inte vara mer fel. Kommentarerna som<br />
idéer om självklara tillstånd.<br />
upplevs som freaks, äckliga <strong>och</strong> sjukliga riktades mot behåringen yttrades enbart<br />
Ämnet är betydligt mer komplext <strong>och</strong><br />
– <strong>och</strong> <strong>det</strong> är vad kommentarerna under viktigare än att vara mål för anklagelser<br />
hårbilderna uttrycker.<br />
biologiska kvinnor eller transpersoner som<br />
om lyxproblem för privilegierade i ett<br />
betraktarna hade svårt att könskategorisera.<br />
samhälle där de val vi gör är våra egna fria<br />
Det blev tydligt att hårdebatten faktiskt<br />
<br />
synliggjorde områden där kategorierna<br />
vid en historisk tillbakablick inte kunnat<br />
kvinnor <strong>och</strong> män ständigt skapas <strong>och</strong> där<br />
bryta mot dåtida normer för <strong>kvinnlighet</strong><br />
kategorierna är långt ifrån likställda.<br />
utan att möta motstånd. De som började<br />
Hår <strong>och</strong> kropp är inte områden som vi<br />
<br />
har tagit oss förbi. Kroppsbehåring betyder<br />
<strong>och</strong> därmed oattraktivt. Om de hade<br />
mer än hår, liksom ett könsorgans eller<br />
vikt sig för de hånfulla kommentarer de<br />
en haklinjes utseende kulturellt betyder<br />
<br />
oändligt mycket mer än att vara en kroppsdel.<br />
Att bli arg <strong>och</strong> äcklad av att människor<br />
bryter mot kroppsnormer är helt klart en<br />
tidpunkten förändrats. De som började ägna<br />
märklig reaktion. Men reaktionerna var<br />
känslo mässiga <strong>och</strong> därför inte konsekventa<br />
eller logiska.<br />
Butler, Judith. Genustrubbel. Feminism <strong>och</strong> identitetens subversion, Stockholm: Daidalos, 2007.<br />
Butler, Judith. Bodies That Matter. On the Discursive Limits of “Sex”, London & New York: Routledge,<br />
2011.<br />
Känslomässiga reaktioner som äckel <strong>och</strong><br />
Greer, Germaine. Kvinnan i sin helhet, Stockholm: Norstedts, 1999.<br />
hat blir en följd när något strider mot vad<br />
Rosenberg, Tiina. Queerfeministisk agenda, Stockholm: Atlas, 2002.<br />
62 63
FATHIA MOHIDIN, chefredaktör<br />
CARIN MORIN<br />
<strong>och</strong> illustratör, bosatt i Stockholm.<br />
Carin är statsvetare, mamma <strong>och</strong> bonus-<br />
intresserat sig av konstruktionen av ‘den mamma, hobby-DJ <strong>och</strong> statligt anställd i<br />
PETER CEDERBLOM<br />
Andre’. Nu studerar hon konst i Barcelona. biståndsbranschen.<br />
Peter är konstnär bosatt <strong>och</strong> verksam i<br />
Stockholm.<br />
ISABEL BJÖLSTAD NORDQVIST, ELIN JANSSON<br />
chefredaktör<br />
SANDRA OLIVEIRA E COSTA<br />
Isabel har en BA i litteraturvetenskap med gillar politik <strong>och</strong> serier <strong>och</strong> studerar för<br />
Sandra är kulturgeograf med inriktning<br />
genusvetenskap. Hon bor nu i New York där nuvarande biblioteks- <strong>och</strong> informations-<br />
på migration <strong>och</strong> samhällsplanering.<br />
hon jobbar som översättare <strong>och</strong> journalist. vetenskap.<br />
Hon bor i Stockholm <strong>och</strong> arbetar med<br />
medborgardialog.<br />
MIRJAM BLIDÖ, webbredaktör<br />
ELOY DOMÍNQUEZ SERÉN<br />
Mirjam är lärare i historia <strong>och</strong> religion SUSANNA HESSELBERG<br />
<br />
Susanna är konstnär <strong>och</strong> fotograf.<br />
jobbar på Svenska Kyrkan i New York Cuarta Parede,<br />
NEIME CHENON CEDERBLOM,<br />
HARRIET STENIS<br />
bildredaktör<br />
Kontorsråtta på Barn- <strong>och</strong> utbildnings-<br />
<br />
förvaltningen i Huddinge som extraknäcker<br />
<br />
som översättare när tillfälle ges.<br />
JOHN ARTUR, grafisk designer<br />
IDA KONGE NIELSEN<br />
John jobbar som visuell kreatör <strong>och</strong> fotograf Ida är som konstnär intresserad av skönhet.<br />
samt utgör ena hälften av den kreativa byrån Hon studerar Konst i Barcelona.<br />
Bold Faces. John har tagit fram Kontents<br />
<br />
KARIN WEIBORG<br />
Karin är konstvetare med inrikting mot form-<br />
AIDA PARIDAD<br />
<strong>och</strong> design, jobbar på inredningsmagasin<br />
Aida är kriminolog <strong>och</strong> skrev sin magister- som stylist <strong>och</strong> skriver om allt från gamla<br />
uppsats om slöjdebatten med fokus bl a på spetsar till Formens frigörelse.<br />
genus, postkoloniala studier <strong>och</strong> islamofobi.<br />
Just nu pluggar hon TV-produktion i<br />
Stockholm.<br />
ANETTE RYDBERG<br />
Anette har en kandidatexamen i litteraturvetenskap<br />
med genusinriktning. Nu studerar<br />
hon till bibliotekarie vid Uppsala universitet.<br />
CALEY HOLMBOE<br />
Caley är en konstnär bosatt i Barcelona.<br />
MIRIAM von SCHANTZ<br />
<br />
<br />
Tidningen. Hennes forskningsområde är<br />
åskådarens (politiska) reception av den<br />
rörliga bilden.<br />
OLLE HALVARS FRANZÉN<br />
Olle har studerat bildpedagogik på<br />
Konstfack. Han är även verksam konstnär<br />
TANJA van DE MEULEBROUCK<br />
Tanja är arkitekturstuderande med intresse<br />
för alternativa rum.<br />
TOBIAS LARSSON<br />
Tobias studerar sista terminen på Konstfacks<br />
kandidatprogram i textil. Genom sitt<br />
konstnärskap undersöker han kritiskt<br />
<br />
sig i gränslan<strong>det</strong> mellan man <strong>och</strong> kvinna.<br />
UHURU MCCRAY<br />
Uhuru - dad, husband, all around great guy.