<strong>Portfolio</strong> Jag heter <strong>Jonas</strong> Sahlström och arbetar som grafi sk formgivare. Det har varit många uppdrag för både print och webb, egen verksamhet samt på byråer. Under den tiden har jag också fått nöjet att layouta och driva tidnings- och publikationsprojekt. På följande sidor har jag valt ut de jobb jag bäst tycker motsvarar min produktion under åren. Till dessa har lagt kommentarer för att sätta projekten i ett sammanhang. Projekten är inte presenterade i kronologisk ordning. <strong>Jonas</strong> Sahlström jonas@sahlstrom.se 0732-55 61 46 Folkungagatan 86 A 116 22 Stockholm 2
SI – Träinformation NUMMER 2 2007 tema ENERGI träprofilen KENGO KUMA utblick JAPAN TRÄINFORMATION: NR 2 2007 EN TIDNING FRÅN SKOGSINDUSTRIERNA Byggnaden som energisystem information Om objekten och förbrukningen SI Trainformation 2-07.indd 1 07-05-16 13.52.51 Tidningen Träinformation ges ut av Skogsindustrierna, och speglar svenskt byggande i trä. Jag tog över projektet då jag började på More, och vidareutvecklade kontinueriligt formen. De 36 sidorna håller en varierad och innehållstät layout där ömsom stora som små projekt visas. Mitt mål har varit att skapa en layout både för designmedvetna arkitekter samt handfast yrkesfolk inom träindustrin. A4, 32 sidor eller fl er. 6 nr/år. Layout samt bildval/fotografkontakt NUMMER 1 2007 1 100 år med limträ Inspireras av internationella objekt. EN TIDNING FRÅN SKOGSINDUSTRIERNA tema LIMTRÄ träprofilen ANDERS LINDGREN TRÄINFORMATION: NR 1, 2007 utblick RAHEL BELATCHEW LERDELL information information EN TIDNING FRÅN SKOGSINDUSTRIERNA SI Tra information 1-07 #2.indd #2 indd 1 07-03-15 07-03-15 14.44.44 14.44.44 KORTFATTAT 4 Foto: Snickarlaget 1 Hantera virket rätt Trä har god beständighet – förutsatt att det hanteras rätt ända tills att det är inbyggt i konstruktionen. På väg till inbyggnad måste det dock skyddas mot nederbörd, solstrålning, smuts och markfukt. Foldern ”Hantera virket rätt”, som är utgiven av Skogsindustrierna, behandlar bland annat lagring av virke, kvalitetskontroller, mätning av fuktkvot samt förvaring av lister, inomhuspaneler och golvträ. Foldern går att ladda ner i pdf-format på www.skogsindustrierna.org. För mer information, kontakta Skogsindustrierna, 08-762 72 60. UTBLICK 20 Ny kollektion av trappor Snickarlaget, Atab-trappan, Motala Ströms Snickerifabrik, Nilenfors Trappindustri, SCC Trätrappor och Vitaby Snickerifabrik är alla framstående trapptillverkare. I deras nya sortiment fi nns bland annat l-trappa, spartrappa, rak trappa, vilplanstrappa och u-trappa i olika utföranden. Exempel på träslag är furu, björk, bok, ek, ask och lönn. Samtliga kan kombineras utifrån egna behov. Snickarlaget var även en av utställarna på årets Stockholm Furniture Fair, där de tillsammans med formgivaren Stina Sandwall lanserade en ny kollektion av trappor i funkisstil med rakare och stramare linjer. I sortimentet presenteras bland annat svart och vitlackerade, svartlaserade, vitpigmenterade och oljade trappor. Under mässan fanns ett stort intresse för ek och ask hos besökarna. Snickarlaget blandar klassiska material på innovativa sätt och hittar nya material som komplement till redan befi ntliga. För mer information, se www.atab-trappan.se, www.nilenfors.se, www.snickarlaget.se, www.sscskelleftea.se, www.vitabytrappan.com och Motala Ströms Snickeri AB. TEMA ENERIGI 14 EKOMER är ett nytt koncept från Karlson- I början av 2005 byggde KarlsonHus ett garna med mera. Dessa värden kan läsas av Hus med stöd från bland annat Nutek. Målet EKOMER-hus i Växjö där man installerade var 4:e sekund dygnet runt, året om. är att konstruera ett ”kravmärkningspaket” mätutrustning för att följa temperatur, – Tittar man på mätvärdena från första för hus. EKOMER ska ge ett optimalt tillva- fukt och energiåtgång. Familjen som har året kan man konstatera att energiförbrukratagande av de ekologiska möjligheterna i bott i huset har fått föra dagbok över sina ningen är lägre än den beräknade trots en konstruktion, material och teknik. Huset upplevelser för att inte bara ha teoretiska kallare vinter än på mycket länge, berättar byggs sunt och välisolerat, vilket betyder mätvärden, utan även ”upplevda” värden, Niclas Eliasson som är försäljningschef på att verkningsgraden kan optimeras i upp- att gå efter i sin utvärdering. KarlsonHus. värmning och ventilation. Detta tack vare Huset har 32 loggpunkter där man kan Huset är på 200 kvm och skulle enligt nya en särskild lösning för värmeåtervinning mäta av hur mycket energi man får ut av energilagstiftningen få dra 110 kWh/kvm, och luftrening med styrd från- och tilluft. pelletskaminen och solcellerna. Man kan vilket blir 22 000 kWh/år. Vid första årets I praktiken betyder det lägre uppvärm- se hur mycket energi som förbrukas, tempe- mätning drog huset endast 7 500 kWh. Efterningskostnader.ratur och luftfuktighet i rummet och vägsom uttorkningsprocessen i ett nybyggt hus Villa Carolina tur &retur TRÄINFORMATION: NR 1, 2007 SI Trainformation 1-07 #2.indd 4 07-03-16 07-03-16 10.17.04 10.17.04 Nitton arkitektstudenter från KTH Arkitekturskolan i Stockholm åkte till Japan för att beskåda så mycket arkitektur som möjligt. Följ med på resan och ta del av deras intryck. Under våra tio dagar i Tokyo inser vi snabbt att man bara hinner skrapa på ytan av allt som Japan har att erbjuda. Det är ett land fullt av dualiteter. Nytt och gammalt samsas sida vid sida i ett slags välordnat kaos. Trähusen i Tokyo är sällsynta, men de dyker upp när man som minst anar det. Vi ser dem i form av ett tempel eller en nybyggd flaggskeppsbutik, ritad av Kengo Kuma. Kyoto är ett mecka för den som gillar traditionell japansk träarkitektur och mycket av det gamla fi nns bevarat, till skillnad från i Tokyo, där byggnader förstördes av amerikanska bomber. Eftersom Kyoto är en viktig del av det japanska kulturarvet är de noggranna med att vårda stadsbilden kring de äldre kvarteren. Under körsbärsblomningen vallfärdar japanerna hit för att insupa atmosfären av det gamla Japan. Foto & text: Anna Ellingsen årskurs 2, KTH Arkitekturskolan Form och funktion genom hela livet med Plusmöbler Nästan tre miljoner svenskar är idag över 55 år. Det ställer höga krav på bekvämlighet och funktion på möblerna, samtidigt som vi vill att de ska ha god design. Möblerna ska även kunna användas genom livets olika skeden; från att man har småbarn, bryter ett ben och vi blir äldre. Behovet av smarta och ergonomiska lösningar, att utveckla redskap och verktyg för individer med speciella behov, blir större i takt med att medellivslängden ökar och vi bli allt äldre. Därför startades projektet, Plusmöbler, ett treårigt projekt som initierats av och drivs av TMF, Trä- och Möbelindustriförbundet. Syftet är att skapa attitydförändringar och att få forskning, industri och marknadskanaler att samarbeta i utvecklingen av möbler med form och funktion. Ett exempel är stolen Valdemar, formgiven av Broberg/Sindre och framtagen av NC Möbler, har dolda hjul och är lätt att fl ytta. Skicka gärna in dina förslag på funktionella och designade möbler för livets olika skeden till plusmobler@tmf.se TRÄINFORMATION: NR 2 2007 För mer information, se www.tmf.se/plusmobler eller kontakta projektledare Anne-Sophie Ekelund, 08-762 72 65. TRÄINFORMATION: NR 1, 2007 Stol Valdemar Cargo trolley Hängrännor täckta av bumburör. TRÄINFORMATION: NR 2 2007 ScandBuildmässa i Köpenhamn TRÄINFORMATION: NR 2 2007 8 miljoner m 2 plywood om året! www.vanerply.se Den 17-19 april äger bygg- och konstruktionsmässan, Scand- Build, rum i Köpenhamn i Bella Center. Här möts arkitekter, konstruktörer, ingenjörer, byggherrar, entreprenörer, politiker och forskare. TMF, Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna fi nns på plats i entréhallen alla dagar under mässan för att bland annat samtala om träbyggnationer och Träbyggnadsprogrammet. Setra och Finndomo ansvarar för byggmodulerna i montern. Johan Fröbel från Skogsindustrierna informerar den 17 april om Träguiden på stora scenen samt om Träpriset 2008, även det på stora scenen den 18 april. För aktuellt program och se samtliga utställare, se www.scandbuild.com. kräver mycket energi förväntas energiförbrukningen sjunka ytterligare framöver. Grunden till EKOMER är ett bra klimatskal med cellulosa i ytterväggarna. Huset är mycket tätt med ett lågt luftläckage och har värmeåtervinning i frånluften och styrd förvärmd tilluft. Dessutom fi nns en vattenmantlad pelletskamin, solpaneler, ackumulatortank och styrd ventilation. Priset är cirka 15 procent högre än ett konventionellt hus. – Det vi missade första året var solavskärmning. Vi anade att det skulle behövas, TRÄINFORMATION: NR 2 2007 Garden of Moss, Kyoto SI Trainformation 2-07.indd 20 07-05-16 13.55.47 SI Trainformation 2-07.indd 25 07-05-16 13.58.12 Visste du det här om passivhus? Begreppet passivhus myntades av Dr Wolfgang klimatskal och ventilation. Det innebär ett lufttätt Feist som byggde Tysklands första passivhus och klimatskal med extra tjock isolering och fönster även är grundare av Passivhaus Institut i Darm- och dörrar med låga U-värden. Tekniken kräver stadt. Ett passivhus är ett hus utan konventionellt också mekanisk ventilation med värmeåtervin- värmesystem, det vill säga man tillför vanligtvis ning. Effektbehovet ska ligga på >10 W/kvm till- den lilla värme som behövs via tillfuten. Tekniken förd värme, men vad man landar på beror till stor handlar om att minimera värmeförluster genom del på i vilken klimatzon man befi nner sig. men samtidigt var det intressant att se hur varmt det verkligen blev. De flesta av KarlsonHus förfrågningar handlar om lågenergikoncept. Det ligger i tiden. Att bygga hus är en stor investering och driftskostnaden har man alltid med sig. – Visst är det många som fortfarande hellre lägger pengarna på ett vackert kök eller fi na ytskikt. Ett lågenergikoncept som EKOMER syns ju inte på samma sätt. Det som är lite tråkigt är att vi ännu inte har bankerna med oss i vårt tänk. De går fortfarande på sina gamla schabloner när det gäller låneberäkningar. Enligt mig skulle man kunna öka lånetaket för den som väljer att bygga energisnålt. Med en lite högre investering sparar man så pass mycket energi att månadskostnaden blir lägre. SI Trainformation 2-07.indd 14 07-05-16 13.55.07 SI Trainformation 2-07.indd 15 07-05-16 13.55.18 5 Foto: KarlsonHus Energiförbrukning 2 500 SI Tra information 1-07 #2.indd #2 indd 5 07-03-15 07-03-15 14.46.25 14.46.25 2 000 1 500 1000 500 0 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Juni FACTUM Lyktkrokar i taket. Skjutdörrar i trä. Förbrukning av tappvarmvatten Juli Augusti September Oktober November December Januari Juni Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Januari Juni Mars UTBLICK 25 April Maj PLATS: VÄXJÖ ARKITEKT: MIKAEL ANDERSSON/KARLSONHUS FÄRDIGSTÄLLD: 2005 ■ Beräknat ■ Uppmätt ■ Beräknat ■ Uppmätt TEMA ENERIGI 15 3
Change language