2 o Rytm.pdf

Rytm
Vi använder ofta en rytmövning eller annan typ av hjärngymnastik som en uppvärmning inför lektionerna
i drama. Det är ett bra sätt att öka koncentrationen och delaktigheten. Det hjälper oss att
komma till oss själva, höja energin och börja kommunicera med andra.
I en rytmövning måste vi vara närvarande och noggranna, annars kapsejsar den. Vi börjar på en enkel
nivå så att koncentrationen och uthålligheten kan öka successivt. Vi startar inte förrän alla är med.
Vi räknar alltid in takten och använder en metronom som stöd för att lyssna in pulsen så att vi inte
ökar eller sackar. Upprepningen är noggrannhetens bäste vän och glöm inte ett gott skratt när allting
blir pannkaka. När svänget väl infinner sig, så ger det gruppen en känsla av gemenskap och ansvarstagande,
som vi tar med oss när det individuella skapandet börjar.
Som hjälp för att utveckla rytmen vidare till rörelse och koreografi använder vi käppar. De görs av
rundstav, med en diameter på en och en halv tilll två centimeter och cirka åttio till hundra centimeter
långa, beroende på elevernas ålder. Det har visat sig fungera bra för att förstärka rytmkänsla, rörelse
och uttryck. Att arbeta med käppar kräver vissa regler, som finns att läsa under den första käppövningsinstruktionen.
195

Rytm
196
Undrarrundan
Undrar vad en rytm är?
Undrar vad en puls är?
Undrar vad en takt är?
Undrar när de används?
Undrar…
Rytmring
Klassen sitter eller står i ring. Det är en bra form där alla ser alla. En rörelseramsa som ger ljud,
till exempel några klapp eller stamp, introduceras och skickas runt. Innan den går iväg, räknar
vi alltid in två gånger i den taktart och det tempo vi ska använda. Pedagogen visar rörelsen
och skickar den vidare till den som sitter närmast, antingen till höger eller till vänster. Vi tar
en provrunda för att se hur många som hänger med. För att förtydliga pulsen använder vi en
metronom som ställs i mitten av cirkeln.
Nu infinner sig alltid ett stort lyssnande och de flesta faller in i rytmen. De som inte gör det behöver
en stund till att bli närvarande, vilket betyder något eller några extra varv. Är det många
som inte hänger med kanske tempot behöver ändras. Eftersom koncentrationen och uthålligheten
varierar inom en grupp, så är det orken som avgör hur länge vi stannar i en övning. Är det
svårt, övar vi lite första gången och återkommer snart igen till övningen.
Efterhand ökas svårighetsgraden genom mer komplicerade ramsor och rörelser och genom
tempoökning. Med metronomens hjälp är det lätt att se hur mycket fortare vi klarar av rytmen
för varje gång. För ökad delaktighet kan eleverna snart komma med egna förslag, en i taget
och några varje gång. De som är säkra räknar in och startar själva. Vi varierar mellan 4-takt,
2-takt och 3-takt.
Exempel på ramsor i fyrtakt:
Först jag sen du
Vi går varvet medsols: höger hand på den som börjar klappar på höger knä (”först”), sedan
vänster hand på vänster knä (”jag”), höger hand på höger knä (”sen”) och sist vänster hand på
grannens knä (”du”). Metronomen håller takten.
Nu är vi här
Du är min vän
När eleverna kan detta, utvecklar vi det så att vi lägger in flera stavelser på varje slag, som:
Jag heter Eva, vad heter du?
Mål:
- Att träna sig att lyssna
- Att öka koncentrationen,
uthålligheten, motivationen
och delaktigheten
Material:
Metronom
Ett tomt golv där vi
kan sitta i ring
Om vi i bild och i matte använder ögonmåttet så
använder vi i rytmträningen öronmåttet!

Rytmramsa att klappa
Ett bra sätt att samla elevgruppen, till exempel innan dagen är slut, är att vi samlas och varje
elev får lyssna till och upprepa en rytmramsa. Gör vi det till en daglig rutin, så märker vi snart
hur markant elevernas förmåga ökar.
Övningen görs enskilt eller i grupper om tre till fyra barn som antingen står eller sitter. Pedagogen
gör rörelseramsan, barnen lyssnar och när ramsan är klar härmar barnet eller om det är
en grupp, barnen det de hört. Vi arbetar med att vara noggranna. Om det visar sig att den givna
ramsan är för svår görs en ny, enklare. Inga halvdana resultat accepteras.
Vi börjar med att klappa och efterhand som barnen blir säkrare kan fler kroppsdelar komma in
genom fotstamp eller slag mot olika delar av kroppen.
För ökad delaktighet leder några barn i taget övningen. Då får de träna på att komma ihåg sitt
mönster och att kunna förmedla det till de andra.
Blir det stökigt i elevgruppen ibland? Förmodligen! Det blir det hos oss. Då klappar pedagogen
en ramsa och håller den stadigt tills fler och fler elever hänger på. Till slut - förhoppningsvis -
är alla med och när känslan av gemenskap och fokus är nådd, så återgår lektionen dit där den
var och ingen har behövt höja rösten.
Mål:
- Att öka koncentrationen
- Att lyssna
- Att bli uppmärksam
på olika rytmer och
dess mönster
Plats:
En plats där
man kan
samlas stående
i ring
Att kunna koncentrera sig, lyssna och härma i en
situation där hela klassen är åskådare är en bra övning
i sinnesnärvaro. Det är också betydelsefullt att
kunna tänka klart i en pressad situation där alla
tittar på en, såsom vid mattesamtal och redovisningar.
Rytm
197

Rytm
198
Skeppet kommer lastat med…
Det här är en traditionell ramsa som vi tar in som rytmträning och utvecklar till en minnesövning.
Vi sitter i ring och alla tänker på en frukt, ett djur eller en maträtt. Vi gör en runda för att
höra om alla har en frukt i tanken och ber dem komma ihåg den tills det är deras tur. Pedagogen
plockar fram en liten båt och ställer metronomen i mitten och sätter igång den på 60 bpm. Vi
säger tillsammans ramsan ”Skeppet kommer lastat med bananer” några gånger för att ”smaka”
på den. Pedagogen räknar in i fyrtakt två gånger, och börjar sedan att säga ramsan med tydlig
betoning på fyrtakten. Skeppet kommer lastat med bananer. Det viktiga här är att ramsan får
plats inom en takt, så att nästa person börjar på ettan. Sedan fortsätter eleverna turtagandet
genom att var och en i tur och ordning säger sin frukt och lämnar över båten till grannen intill,
som genast stämmer in i takten och fortsätter ”Skeppet kommer lastat med äpplen” och så vidare
hela cirkeln runt. Det gäller att få ett rytmiskt flöde i ramsan, skeppet ska gå från hamn till
hamn utan några avbrott och stopp. Det gäller att komma ihåg sin frukt (eller djur eller maträtt)
och att lyssna på takten.
När vi kan den här övningen så utvecklar vi den till ett minnesmaraton där var och en upprepar
alla de föregåendes ord innan man säger sitt eget och lämnar båten vidare.
Undrarrundan
Undrar om alla kan komma på en
frukt, ett djur, en maträtt?
Vilken är favoritfrukten, djuret, maträtten?
Undrar…
Mål:
- Att kunna höra takten
och förstå rytmflödet
- Att komma på en
”last” och komma ihåg
den och sedan sätta in
den i ramsan när det blir
ens tur
Material:
En tom golvyta
Metronom
Liten båt eller liknande

Hoppa hopprep med mönstertänk
Det kollektiva hopprepshoppandet som många barn ägnar sig åt på rasterna är mycket utvecklande.
De tränar rytm och de tränar variationer av mönster. Barnen vet allra redan hur man kan
variera hoppmönster i all oändlighet. När det känns för lätt ökar vi svårighetsgraden genom att
lägga till flera komponenter. Vi kan också öka tempot.
Innan varje hoppomgång startar, bestämmer vi hur den ska hoppas t ex; fyra hopp, hopparen
böjer sig ner, vevarna vevar hopprepet fyra varv i luften ovanför, hopparen reser sig, hoppar
fyra hopp och sedan ut. Nästa som ska hoppa räknar 2, 3, 4 och hoppar in och upprepar
mönstret. Rytmen hjälper till att hålla koncentrationen och flödet. Allteftersom vi lär oss gör
vi övningen svårare.
Undrarrundan
Undrar om vi kan hoppa mellanslag?
Kan vi hoppa utan stopp?
Undrar…
Mål:
- Att förstå själva hoppteknikens
rytm
- Att samarbeta i
utvecklingen av hoppmönstret
- Att kunna lyssna till
takten och flödet
Material:
Ett långt hopprep
En öppen plats ute
eller inne
Rytm
199

Rytm
200
Räkna stavelser och skriva
haikudikt
Rytmramsorna leder oss in på stavelser och metrik, det vill säga verslära. Vi läser Petter och
hans fyra getter av Einar Norelius. Den är mycket rytmisk och berättar kronologiskt, så att det
nästan går att läsa den ur minnet. Det blir effektfullt om man samtidigt knäpper med fingrarna
i takt eller markerar pulsen på annat sätt. När vi har läst den återgår vi till första sidan:
I sin stuga bodde Petter med sin katt och fyra getter.
Rytmen i strofen blir tydlig och vi förstärker den genom att gunga i takt. Vi läser den om och
om igen och byter samtidigt ut namnet Petter mot tvåstaviga namn i klassen vars första stavelse
är betonad. Det brukar finnas gott om sådana namn: Linus, Anna, Karin, Pelle, Frida, Oskar,
etc. Men klassen har förmodligen några barn med trestaviga namn, Josefine eller Christoffer.
Finns det någon vars namn har ännu fler…? Vi stoppar in de här namnen i stället och märker
att vi liksom studsar när den tredje stavelsen ska pressas in. Och vad händer när betoningen är
på den sista stavelsen, som i André eller Louise? Vi lyssnar och försöker känna vad som händer
i kroppen när rytmen förskjuts.
Vi fortsätter genom att lyssna på var och ens förnamn och efternamn, räknar stavelserna. Vi
leker med orden, utvecklar ramsor och lyssnar hur många stavelser de har. Vi provar att göra
haiku dikter, en japansk diktform där den första raden har fem stavelser, den andra sju och den
tredje fem. I förskoleklass kan vi göra det kollektivt och muntligt, uppåt i åldrarna skriver var
och en på ett givet tema som Havet, Årstiderna, Sorg, Glädje, Oro, Skogen. Den här övningen
kan man med fördel hålla på med vid ganska många tillfällen och utveckla en del i taget, så att
insikterna befästs ordentligt.
Litteraturtips:
Petter och hans fyra getter, Einar Norelius
Haikuförvandlingar, Svenska Haikusällskapet
Verskonstens ABC, Alf Henriksson
Undrarrundan
Undrar hur det låter med mitt
namn i stället för Petter?
Undrar varför en del namn liksom studsar?
Undrar vad en stavelse är?
Undrar vad de ska vara bra för?
Undrar hur många stavelser det är i mitt
namn?
Undrar…
Mål:
- Att känna till vad en
stavelse är
- Att kunna leka med
stavelser för att förändra
metriken
- Att kunna skriva en
enkel haikudikt
Material:
Boken Petter
och hans fyra
getter
Papper
Pennor

Mål:
- Att öka koncentrationen
- Att utveckla samspel
- Att alla deltar
- Att förstå begreppen
lodrät och vågrät samt
medsols och motsols
Undrarrundan
Undrar vad som är medsols
och motsols, vad som är lodrätt och
vågrätt?
Undrar…
Käppövning
Vi börjar med att stå i ring, inte alltför tätt. Vi räknar in två fyrtakter. Pedagogen skickar runt
en käpp och varje person räknar till fyra och skickar käppen på det fjärde slaget. Vi förhåller
oss till takten genom en metronom. Vi varierar övningen när vi kan den genom att träna
multiplikationstabeller. I fyrans tabell säger förste man ”Fyra”, nästa ”Åtta” och så vidare, däremellan
räknar alla tyst. Ytterligare en variation på den här övningen är att, i stället för fyrtakt,
använda tretakt eller tvåtakt.
När vi blivit varma i kläderna övar vi på att kasta käppen till varandra. Pedagogen kastar, i takten
på fjärde slaget, till någon som kastar tillbaka. Det krävs noggrannhet och uppmärksamhet
när man handskas med käppar, så vi börjar med att öva själva kasten tills alla är säkra. Käppen
ska hållas lodrät, man ska ha ögonkontakt med den man kastar till och sviktande knän för att
vara parat i kroppen samt uppmärksamt lyssna till takten. Att kasta käpp är en spännande, lite
”farlig” övning och mycket populär.
Material:
En klassuppsättning
käppar av rundstav
cirka 1 tum grov
och cirka 80 centimeter
lång
Ett tomt golv
När käpparna kan hanteras börjar vi skapa
koreografier/mönster där var och en har en käpp.
Vi börjar parvis och ökar efterhand gruppstorleken.
Rytm
201

Rytm
202
Undrarrundan
Undrar i vilken ordning
rörelserna kommer?
Undrar hur många gånger varje rörelse ska
upprepas?
Undrar i hur många vändor hela mönstret görs?
(Det handlar om både praktiska och estetiska
ställningstaganden)
Undrar…
Käpputveckling
Vi startar med en övning där alla sitter i halvcirkel på varsin stol. Det skall vara ett ojämnt antal
deltagare. De som sitter yttersrt har varsin käpp. Vi sätter på metronomen och räknar in till fyra
två gånger och börjar sedan att skicka käpparna från ytterkanterna in mot mitten i takt. När
käpparna har kommit till personen som sitter i mitten, tar denne emot de båda, korsar armarna
och skickar käpparna vidare åt varsitt håll. Vi siktar på att käpparna samtidigt skall komma
fram till dem som sitter ytterst.
Vi arbetar i grupper om två till fyra personer. Var och en får en käpp. Uppdraget är att gruppen
på cirka fem minuter ska hitta på två till tre käpprörelser, som sedan ska upprepas i ett mönster
med takten som bas.
Grupperna redovisar för varandra vad de kommit fram till. Vi tränar på att ge kommentarer och
feedback och sedan fortsätter grupperna att jobba vidare på sina mönster, utvecklar dem och
lägger till fler rörelser. Vi visar igen, den här gången med musik till.
Mål:
- Att öka koncentrationen
- Att utveckla samarbete
och samspel
- Att kunna utveckla
rörelsemönster med en
takt som bas
Material:
Metronom
En klassuppsättning
käppar av rundstav
cirka 1 tum grov
och cirka 80 centimeter
lång
En stor golvyta
Stolar till alla
När grupperna hittat sina rörelser och kan upprepa
dem i ett mönster kan vi sätta samman alla
gruppers mönster till en dans och välja passande
musik till.

Undrarrundan
Undrar vilken rörelse som är
bäst att starta respektive att avsluta
med?
Är det någon rörelse som kan upprepas flera
gånger eller återkomma som en refräng?
Undrar…
Käppdanscollage
Vi sätter vi upp ett stort papper på väggen och gör en ”karta” över de moment vi ska använda,
d v s alla gruppers käpprörelser. Vi gör ett partitur på pappret och prövar det sedani praktiken.
Sedan väljer vi den musik som passar bäst till alla rörelser. Lagom tempo är viktigast.
Mål:
- Att samarbeta i grupp
och bygga en hel koreografi
utifrån allas delar
Material:
Metronom
En klassuppsättning
käppar av rundstav
cirka 1 tum grov
och cirka 80 centimeter
lång
Ett tomt golv
Det är spännande att se koncentrationen som infinner
sig när man jobbar i förhållande till en
metronom. Det lyssnas och prövas så det knakar.
Utveckling av denna övning kan vara att vi tittar på
noter, hur de ser ut och hur de låter.
Rytm
203

Rytm
204
Undrarrundan
1. Undrar vem som startar?
Vilka blir varannan från den personen?
Hur kommer vi tillbaka till den ursprungliga
ringen?
2. Hur ser det ut om vi står på två led med
näsorna mot varandra?
3. Hur rör sig en orm?
Undrar…
Mönstergestaltning
Vi står i ring och räknar in två takter i fyrtakt. Varannan person stampar två gånger på stället,
tar ett steg in och klappar en gång i händerna. Varannan tar direkt två steg in mot mitten och
klappar två gånger i händerna. Vi räknar till en början takten tills formen sitter säkert. När
alla i ringen gjort sina steg har vi fått två ringar. Vi ger förslag på hur vi ska ta oss tillbaka till
den stora ringen igen. Varje klass löser det här på sitt sätt. Vi går den första undrarrundan (se
nedan).
Sedan står vi på två led vända mot varandra. Vi räknar in en fyrtakt och de som står längst ut
på ena sidan går igenom ledet, korsar varandras väg och ställer sig i motsatt led. Det tar cirka
två takter. Genast när paret är på plats börjar nästa par, tills alla har bytt plats. Denna dans får
lätt en ”militärisk” känsla, rakryggad och med en korrekt bugning mot varandra vid starten och
vid avslutningen. Vi går en andra undrarrunda.
Därefter står vi i ring och bestämmer vem som ska starta. Vi räknar in en fyrtakt och den som
börjar rör sig likt en orm bakom och framför sina klasskompisar. Nästa person i tur startar när
den första har kommit två personer bort. När vi har tränat några gånger hittar vi passande musik.
Vi går den tredje undrarrundan.
Mål:
- Att uppfatta hur man
kan göra mönster med
kroppen
- Att kunna förhålla sig
till en takt
Material:
En tom golvyta
Att i bild beskriva en koreografi tillför ytterligare
åt arbetet. Hur kan man i en bild gestalta rörelser,
takt och klappar?
Här behövs ett symbolspråk, så att någon annan
ska kunna ”läsa” partituret och utföra det (se bild
ovan till vänster).

Undrarrundan
Undrar vad som blir dubbelt av
4, 8, 16?
Undrar vad de olika taktarterna har för
känsla/sinnesstämning?
Undrar…
Taktarter och bråk
Några elever ställer sig så att alla ser dem, lyssnar till metronomens takt och tar upp den genom
att klappa takten (exempelvis fjärdedelar). Efter en liten stund prövar de att klappa dubbelt så
fort (åttondelar). En annan grupp tar över grundrytmen och en tredje grupp dubblar den första
gruppen och klappar alltså sextondelar. På så sätt lär vi känna de olika notvärdena medan vi
lyssnar och förhåller oss till grundrytmen med hjälp av metronomen. Det kan i början vara
lagom med 60 bpm (slag i minuten).
När alla lyssnar och håller ”sin” taktart uppstår ett ”sväng”, vilket är en närmast magisk känsla.
Utifrån denna erfarenhet kan man sedan gå vidare och bygga musik tillsammans. Vi jobbar
dels matematiskt med denna övning genom att tala om hur de olika notvärdena förhåller sig
till varandra och ser dess kopplingar till bråk och dels känslomässigt dramatiskt. Hur ”rör” sig
en åttondel respektive en sextondel och vilka karaktärer skapas?
När grunden ovan sitter bra utmanar vi varandra i en jamsession där klassen delas i tre grupper
med varsin takt. Dessa kan sedan flytta runt mellan grupperna på en given signal från ledaren;
1,2, 3 byt! Bytet går till så att gruppen med fjärdedelar får sextondelar och så vidare.
Mål:
- Att öka koncentrationen
- Att förbättra koordinationen
- Att få en känsla för
musikens rytmiska
grundsväng
Material:
Metronom
Ett tomt golv
Det är spännande att se koncentrationen som infinner
sig när man jobbar i förhållande till metronomen.
Det lyssnas och prövas så det knakar.
Utveckling av denna övning kan vara att vi tittar på
noter, hur de ser ut och hur de låter.
Rytm
205

Rytm
206
Undrarrundan
Undrar vad en fjärdedel är värd?
Eller en åttondel eller en halv eller en
hel not i en takt?
Undrar…
I noternas värld
Vi använder noter som är uppritade på plastade kort. Den ena sidan av kortet visar notvärdet
och den andra sidan visar bråket; helnot, halvnot, fjärdedel, åttondel och så vidare:
Vi visar en av symbolerna och med hjälp av antingen trumman eller metronomen som pulshållare
klappar vi notens längd, en eller två eller flera takter. Vi växlar mellan symbolerna och
leker med de olika notvärdena, tills alla känner sig förtrogna med dem och deras symboler.
Nu gör varje elev eller grupp med elever en egen remsa bestående av två takter. De ritar in
notvärden eller bråk så att de båda takterna får olika rytmer. Alla klappar de olika gruppernas
takter, en i taget, tills vi har klappat och lyssnat oss igenom alla olika varianter som gjorts.
Exempelvis:
Eller:
Eller...
Det här är naturligtvis utvecklingsbart hur långt som helst.
Lägger vi sedan till punkter, synkoper, pauser och annat
har vi snart blivit en hel rytmorkester…
Mål:
- Att öka koncentrationen
- Att förbättra taktsinnet
och koordinationen
- Att förstå kopplingen
mellan notvärden och
bråk
Material:
Metronom eller
trumma
(Laminerade) lappar
med notvärden och
bråk
Papper
Pennor
Pappersremsor med
taktindelning
Det är spännande att se koncentrationen som infinner
sig när man jobbar i förhållande till metronomen.
Det lyssnas och prövas så det knakar. En
utveckling av denna övning är att vi läser noter, ser
hur de ser ut och hör hur de låter.