pdf-fil - Riktiga svenskor – språkriktighet till vardags
pdf-fil - Riktiga svenskor – språkriktighet till vardags
pdf-fil - Riktiga svenskor – språkriktighet till vardags
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
25<br />
http://www.riktiga<strong>svenskor</strong>.se/ (2010-07-25)<br />
Och varför skulle språkliga negationer fungera som om de vore en del av matematiken?<br />
Och varför i så fall bara de? Det finns ju andra begrepp som språk och matematik<br />
verkar ha gemensamt, t.ex. rot. I svenskan har vi bl.a. roten stäng som förekommer<br />
i stänga, stängde, avstängning, instängd o.s.v. Ska vi i stället försöka föra över<br />
matematikens rotbegrepp på svenska språket och hävda att två är roten ur ordet fyra?<br />
Vad blir i så fall stäng upphöjt <strong>till</strong> två? Och vad ska vi egentligen föreställa oss om<br />
någon säger att professor Dumbledore i Harry Potter-böckerna ibland håller udda tal?<br />
Nej, grammatik är inte matematik eller logik. Likväl är logikargument av diverse<br />
slag ganska vanliga när folk diskuterar <strong>språkriktighet</strong>. Man vänder sig <strong>till</strong> exempel<br />
också mot ord som skitgod och jätteliten med hänvisning <strong>till</strong> att skit inte är gott och<br />
jättar inte är små. Alltså skulle det vara ologiskt. Hade nu skitgod betytt ’god som avföring’<br />
hade det förvisso varit en smula anmärkningsvärt (men fortfarande inte ologiskt),<br />
men som även de flesta språkpoliser känner <strong>till</strong> används skit- och jätte- i de här<br />
orden för att förstärka god respektive liten.<br />
Däremot finns det en mängd uttryckssätt som utan större ansträngning skulle<br />
kunna anses ologiska på ett eller annat sätt. Men i likhet med standardspråkliga tvetydigheter<br />
får de ganska liten uppmärksamhet från språkpolisiärt håll. Vi säger t.ex. att<br />
två saker ligger ovanpå varandra, trots att det bara är den ena som ligger ovanpå, eller<br />
att vi skär upp grönsaker trots att vi vanligen för kniven neråt mot skärbrädan. Dessutom<br />
påstår vi att solen både går upp och går ner, vilket ju är direkt lögnaktigt. Vad är<br />
det egentligen för världsbild vi prackar på våra barn?<br />
En del språkpoliser har också svårt att skilja mellan tekniska termer och <strong>vardags</strong>språk.<br />
Öka takten kan man exempelvis inte säga, enligt vissa, eftersom takter inte är<br />
något man kan öka i musikaliska sammanhang. Däremot kan man öka tempot. På samma<br />
sätt kan man inte spela högt såvida man inte avser tonhöjd. Nähä, förlåt, grannarna<br />
spelade så starkt i går kväll att jag inte kunde sova.<br />
Eller vad sägs om hastighetsmätare? Nej, de mäter ju bara farten; hastighet inbegriper<br />
även riktning. Alltså har bilarna bara fartmätare. Sov du under fysiklektionerna<br />
i skolan, eller?<br />
Gränserna mellan de olika typerna av argument är många gånger ganska flytande.<br />
Ultrarapid är ursprungligen en <strong>fil</strong>mteknisk term. I <strong>vardags</strong>språk används ordet huvudsakligen<br />
i den fasta frasen i ultrarapid för att ange en mycket långsam rörelse (t.ex.<br />
Han rörde sig i ultrarapid). Men många tycker att det är ologiskt, eftersom ultra- är<br />
förstärkande, liksom skit- i skitgod, och rapid betyder ’snabb’. Alltså borde ultrarapid<br />
bara användas om sådant som rör sig ’skitsnabbt’. När det gäller ultrarapid, skit(god)<br />
och jätte(liten) hänvisar man alltså <strong>till</strong> en ursprunglig eller åtminstone äldre betydelse<br />
av orden. Logik och språkhistoria överlappar i själva verket varandra ganska ofta i argumentationen.<br />
Man skulle kunna sammanfatta huvuddragen i den med en allmän formel:<br />
”Eftersom X tidigare inte betydde ’Y’ är det ologiskt eller fel att använda det i betydelsen<br />
’Y’.”<br />
Formeln är giltig för skitgod, jätteliten och ultrarapid men också för mycket<br />
annat jag har diskuterat eller nämnt, t.ex. vart, amma och krokodiltårar. Men var ska<br />
man dra gränsen? Hur långt <strong>till</strong>baka i tiden ska man gå för att hitta den riktiga betydel-