pdf-fil - Riktiga svenskor – språkriktighet till vardags
pdf-fil - Riktiga svenskor – språkriktighet till vardags
pdf-fil - Riktiga svenskor – språkriktighet till vardags
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
5<br />
http://www.riktiga<strong>svenskor</strong>.se/ (2010-07-25)<br />
Finns och anses rätt Finns och anses fel Finns inte<br />
klarinett suddigum styllvading<br />
fördomsfull omständig eplotisk<br />
krokodiltårar krokodiltårar krokodiltårar<br />
= ’falska tårar’ = ’stora tårar’ = ’glädjetårar’<br />
Sammanblandningen av spalterna två och tre tar sig ofta uttryck i uttalanden som det<br />
här: ”Om man ändå inte ska följa reglerna kan man lika gärna säga och skriva precis<br />
vad man känner för.” Det finns <strong>till</strong> exempel många som tycker att det enbart ska heta<br />
Var bor du? och inte Vart bor du? eller Vars bor du? Säger man <strong>till</strong> en sådan<br />
människa att man inte nödvändigtvis tycker att Vart bor du? är fel, händer det lätt att<br />
man får frågan om Vack bor du? eller något ännu mera obegripligt också är okej. Vi<br />
kan lätt sortera in de olika varianterna i grupperna ovan:<br />
Finns och anses rätt Finns och anses fel Finns inte<br />
Var bor du? Vart bor du? Vack bor du?<br />
Vars bor du?<br />
Varför skulle man nu över huvud taget bry sig om att ta ställning <strong>till</strong> något som inte<br />
finns? Det vore ungefär som att diskutera i vilken mån enhörningar är acceptabla som<br />
husdjur när man bor i lägenhet. Det kan i och för sig säkert vara intressant, men det<br />
säger dessvärre ingenting om de husdjur som faktiskt existerar.<br />
Något som gör det lite svårare att dra en gräns mellan vad som finns och inte<br />
finns är att det hela tiden bildas nya ord som inte behöver förklaras eller definieras på<br />
samma sätt som styllvading. Majoriteten av nybildningar innehåller kända element och<br />
ansluter sig <strong>till</strong> kända ordbildningsmönster och är därför mer eller mindre självförklarande.<br />
Vissa av dem används kanske bara en gång medan andra blir mer långlivade. Ett<br />
exempel på ett relativt nytt ord som fått en viss spridning är språkpolis. Av det kan vi<br />
vidare bilda t.ex. språkpolismentalitet och språkpolisiär (finns de orden?). Det är av<br />
det här skälet som det inte går att svara på hur många ord det finns i ett språk, för det<br />
finns ingen som kan ha överblick över alla nya ord som ständigt bildas.<br />
Ett annat problem är lånorden. När övergår de från att vara främmande ord (citatord)<br />
<strong>till</strong> att bli en del av svenskan? En del människor tycker inte om lånord och föreslår<br />
därför att man ska undvika ordet mejl och i stället använda e-brev. Ja, det kan man<br />
tycka eftersom brev är ett så gammalt lånord att det inte längre upplevs som ett sådant.<br />
Och hur är det med approach? Blev det svenska så fort det togs med i den 13:e upplagan<br />
av SAOL?<br />
I det här sammanhanget kan vi dock bortse från problematiska gränsfall av det<br />
här slaget. En sak är i alla fall säker: Hur illa man än tycker om vissa saker i språket,<br />
försvinner de inte bara därför att man förnekar deras existens och försöker förpassa<br />
dem <strong>till</strong> en plats utanför språket. Ska man dela in språket i rätt och fel bör man först ha<br />
klart för sig vad det är man ska dela in. Det är dessutom inte särskilt svårt, nybild-
Change language