Man måste tro på musike - Stim

Nummer 3/4 2009 

Tema 

Livemusiken allt 

viktigare 

Medlemsevent 

Stim Music Expo 

fyllde Nalen 

nytt 

Debaser: 

Skivsläppen styr inte 

längre turnérandet 

Torgny Söderberg: 

”<strong>Man</strong> <strong>måste</strong> tro på musikens kraft” 

STIM nytt 3/4/2009 

1

Innehåll 

2 LEDARE 

3 Notiser 

4-11 TEMA – Livemusiken 

4 Livemusiken allt viktigare 

5 Ökade liveinkomster löser 

inte alla problem 

6 Utländska band - Stim 

musikrapporterar 

7 Musikrapporten - viktigt 

underlag för din utbetalaning 

8 Konsertarrangörer breddar 

sin verksamhet 

10 Debaser: ”Skivsläppen styr 

inte längre turnérandet” 

12 Intervju med Östergötlands 

mest spelade kompositör 

13 Intervju med Stims nya 

chefsjurist 

14 Torgny Söderberg: ”<strong>Man</strong> 

<strong>måste</strong> tro på musikens 

kraft” 

16-18 STIM MUSIC EXPO fyllde 

Nalen 

19 Svensk Musik med fokus 

på information och 

marknadsföring 

20 Premiär för utbetalning 

för Spotify 

Utbetalningskalendern 

Ansvarig utgivare: Susanne Bodin 

Chefredaktör: Margita Ljusberg 

Redaktion: Tel. 08-783 88 00 

Margita Ljusberg, Lotta Lundén, 

Mattias Franzén 

2 STIM nytt 3/4/2009 

LEDARE 

STIM -NYTT www.stim.se Utgiven av STIM, Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå 

Nummer 3/4 2009 / Årgång 24 

Framsteg inom EU 

I dagarna har Europeiska kommissionen publicerat 

gemensamma deklarationer från ett 

antal aktörer på den europeiska arenan för 

licensiering av musikrättigheter. Länk fi nns 

på www.stim.se. Bakom uttalandena står 

till exempel europeiska konsumentorganisationer, 

stora musikförlag som Universal och 

EMI, upphovsrättssällskapen PRS (England), 

Sacem (Frankrike) och Stim och musikanvändare 

som iTunes, Amazon och Nokia. 

Uttalandena är ett resultat av överläggningar 

med Europeiska kommissionen och syftet är 

att fastställa vissa gemensamma spelregler för 

licensieringen av musikrättigheter inom EU. 

Enighet om vägen framåt 

Det är en stor framgång att så många stora 

aktörer har enats om en väg framåt för att 

underlätta framväxten av legal musik på 

nätet. Alla åtog sig att verka för att utveckla 

EU-övergripande licensieringsportaler som 

kan erbjuda musikanvändare så mycket rättigheter 

som möjligt från frivilligt samverkande 

upphovsrättsorganisationer. En sådan 

utveckling kan underlätta licensieringen över 

gränserna i Europa avseende musikanvändningen 

på nätet. Vidare överenskoms bland 

annat att licensieringen skall underlättas av 

att en gemensam hantering av information 

om vem som äger musikverk i olika territorier 

i Europa ska utvecklas. 

I linje med Stims strategi 

Uttalandena är helt i linje med den linje som 

Stim drivit i detta arbete. Det är glädjande 

att de stora aktörerna numera undviker att 

tala om sådan konkurrens mellan upphovsrättssällskap 

om licenstagare som skulle få 

priset på själva upphovsrätten till musik att 

gå ner. Att upphovsrättssällskap däremot 

konkurrerar om medlemmar är något annat 

och helt legitimt ur upphovsrättslig synvinkel. 

Viktigt är också att alla parter uttalar att 

den illegala musikanvändningen på nätet är 

det största problemet som <strong>måste</strong> attackeras 

av alla inblandade aktörer. 

För en europeisk medelstor organisation 

som Stim med en ganska liten hemmamarknad 

är deklarationerna viktiga särskilt 

Postadress: Box 27327, S-102 54 

Stockholm 

Besök: Sandhamnsgatan 79 

E-post: info@stim.se 

ISSN 0283-3190 

Tryck: Ekotryck Redners 

Omslagsbilden: Torgny Söderberg 

Foto: Rickard Eriksson 

mot bakgrund av att 

intäkter från utlandet 

– i synnerhet Europa 

– är viktiga för Stims 

medlemmar. Att underlättalicensieringen 

över gränserna är 

något som Stim har 

mångårig erfarenhet 

av i Norden och Baltikum. 

Den nordis ka/ 

baltiska modellen är fortfarande det enda 

exemplet på en centraliserad licensiering 

över landsgränser i Europa som verkligen 

fungerar. Vi har precis kommit överens i 

Norden att utveckla denna modell så att 

den fungerar även på onlineområdet utan 

att äventyra de nationella tarifferna eller 

att riskera någon priskonkurrens på priset 

för musik. Ute i Europa ses det nordiska/ 

baltiska licensieringssamarbetet som ett 

föredöme som bland annat innebär att en 

licenstagare kan få en licens för alla nordiska/ 

baltiska territorier på ett enkelt sätt. 

ICE – svaret på utmaningen 

EU-deklarationerna är även betydelsefulla 

när det gäller utvecklingen av en gemensam 

hantering av europeisk verkdokumentation 

och musikrapportering. Uttalandena är helt 

i linje med Stims strävan att centralisera, 

förenkla och förbilliga denna administration, 

något som vi och PRS gör gemensamt inom 

det gemensamägda bolaget ICE. ICE är i realiteten 

svaret på utmaningen att administrera 

rättigheter över landsgränserna i Europa. 

Jag är övertygad om att Stims strategi att 

samverka nordiskt/baltiskt i licensieringen 

av musikrättigheter och bygga upp ICE i 

samarbete med andra stora upphovsrättssällskap 

kommer att på sikt bära frukt såväl 

för medlemmar som för licenstagare. Många 

tekniska, praktiska, politiska problem fi nns 

kvar att övervinna. Men vi är definitivt 

på väg och det är tillfredsställande att de 

ledande aktörerna i Europa har identifi erat 

just de utvecklingsområden som varit 

styrande för Stims strategi de senaste åren. 

Kenth Muldin, vd

Nyansluten: 

VÄLKOMMEN JONNY VILJAM! 

Hur kom du in på musiken? 

– Båda mina två äldre bröder är väldigt intresserade 

av musik, men det var den äldste 

brorsan Denny som jag kopierade när jag kom 

in på det här med gitarr. Sen fi ck jag min första 

akustiska nylongitarr av min morfar när jag var 

tio år, och på den vägen är det. Jag är också i 

princip helt självlärd, förutom studier på Los 

Angeles Music Academy i Pasadena 2004. 

Varför har du anslutit dig till Stim? 

– Först och främst för att det är ett <strong>måste</strong> när 

ens musik blir offentlig. Det är planen. Och så 

vill man också ha sin beskärda del riksdaler. Jag 

är med på J. Axels nya album ”Start Receiving”, 

som släpptes i augusti. Jag har lagt gitarren på 

spår #9 ”Roam” feat. Astrid Suryanto. För övrigt 

en underbart bra Deep House platta. Stim är 

givetvis också en trygghet och en hjälpande 

hand många gånger. 

Kan du beskriva din musik? 

– På ett enkelt sätt, nej… Jag har fått ge upp 

mycket för att på något sätt hitta dit jag är 

idag musikaliskt; fl ickvänner, trygghet, stadig 

MALMÖFESTIVALEN FÅR 

STIMGITARREN BLÅ 

Vid invigningen av Malmöfestivalen fredagen 14 augusti belönades 

festivalen med Stimgitarren Blå. Utdelningen ägde rum på Stora 

scenen på Stortorget i Malmö. Den som för Malmöfestivalens 

räkning tog emot Stimgitarren var kommunalrådet Ilmar Reepalu. 

Gitarrutdelningen bevittnades av drygt 10 000 glada och 

kräftätande skåningar. 

Malmöfestivalen är Sveriges största stads- och kulturfestival. 

Arrangören Malmö Stad har till stor glädje för publiken lyckats 

blanda musik från alla genrer. Allt från folkmusik till dansband, 

metal och barnvisor får plats på Malmöfestivalen. Många är de 

musikskapare vars kompositioner blivit framförda på festivalens 

scener genom åren. 

– Genom att dela ut Stimgitarren Blå till Malmöfestivalen 

vill Stim tacka för en betydelsefull insats i upphovsrättens och 

musikens tjänst, säger Susanne Bodin, kommunikationschef på 

Stim. 

Malmöfestivalen fi rar i år 25-årsjubileum. Den har etablerat 

sig som Nordens största stadsfestival med ca 1,4 miljoner besök 

under en dryg vecka. 

Fakta: Stimgitarren Blå 

Stimgitarren Blå är en uppmuntran till föreningar, organisationer och 

företag som använder musik på ett genomtänkt sätt i sin verksamhet 

och som varit noggranna med att musikskaparna ska få ersättning 

för sitt arbete. 

NOTISER 

ekonomi. Men alla väljer vi en väg att gå, och 

min är lite krokig, som många andras. Jag hade 

säkert kunnat släppa ett album för några år 

sedan, men det hade inte blivit rätt. Det är 

inte förrän nu som jag känner att jag hittat en 

röd tråd i skapandet, en teknik jag behärskar, 

en ljudbild och en harmoni som jag älskar. För 

mig är det viktigast. Att inte känna tvekan inför 

ett kommande album. Musikbranschen är svår, 

man får kanske bara en chans och då ska jag 

göra det på rätt sätt – på alla sätt, och med rätt 

folk. Detta tänk beskriver också min musik bäst. 

Jag har gjort något så banalt som hittat mig 

själv i musiken. 

Musiken speglar min utveckling och mitt liv 

i gitarrbaserade låtar och som ofta i repetitiva 

arrangemang. Stora som små. 

Vad händer nu? 

– Tillsammans med min producent Jonathan 

Axelsson arbetar jag nu med mitt debutalbum. 

<strong>Man</strong> kan följa processen på min hemsida och 

bloggen på My Space. Självklart fi nns det där 

också låtar att tjuvlyssna på. 

www.myspace.com/jonnyviljam 

www.jonnyviljam.com 

Fr.v.: Roger Lindström, Stim, Ilmar Reepalu, kommunlarådet i Malmö samt 

Karin Karlsson, projektledare för Malmöfestivalen. Foto: Peo Thyrén 


3

TEMA LIVEMUSIKEN 

Livemusiken 

blir allt viktigare 

TEXT: MATTIAS FRANZÉN FOTO: HELENA LARSSON 

Samtidigt som skivförsäljningen tappat mark har livemusiken blivit allt viktigare för 

musiker och musikskapare. Globalt beräknas livemarknaden ha omsatt omkring 25 

miljarder dollar under förra året*. Utvecklingen avspeglas i Stims utbetalningar som 

på liveområdet ökade med tre procent mellan 2007 och 2008. 

I temablocket för detta nummer av Stim-Nytt granskar vi hur förutsättningarna för 

den levande musiken förändras och vilka följder detta får för musikskaparna. Vi har 

också frågat nyckelpersoner inom branschen om vilka vägar de tror att utvecklingen 

kommer att ta framöver. 

Även om livemarknaden ännu inte förmår att täcka förlusterna från minskad 

skivförsäljning, är det uppenbart att den levande musiken blir en allt viktigare del 

av musiklivet. 

* The View from the boundary, 26/3 2009. 

4 STIM nytt 3/4/2009 

Adam Tensta på Stim Music Expo.

Ökade liveinkomster löser 

inte alla problem 

Den levande musiken blir allt viktigare för både musikskapare, artister 

och publik. Stims utbetalningar på området ökar, men samtidigt sjunker 

musikskaparnas inkomster från inspelad musik. Det allt fl er frågar 

sig är om livemusikintäkterna kommer att kunna kompensera för den 

minskade skivförsäljningen. 

TEXT: MATTIAS FRANZÉN FOTO: UNITED STAGE 

Upphovsmännens och artisternas inkomster 

från liveområdet ökar. Detta förklaras 

ofta med att den minskade skivförsäljningen 

gjort livespelningarna allt 

viktigare för artisterna. 

I debatten har också de ökade inkomsterna 

från konserter emellanåt framställts 

som en nöjaktig kompensation för 

de minskade inkomsterna från skivförsäljning 

– och rent av som ett ”modernare” 

sätt att tjäna pengar. 

Och uppenbarligen är det så att de 

mins kande möjligheterna att sälja skivor 

tvingat in en del musiker och band i 

turnébussarna. Men att upphovsmännen 

fullt ut skulle kompenseras för minskad 

skivförsäljning genom ökade liveintäkter 

stämmer inte. Långt därifrån. 

Inspelad musik fortfarande störst 

Mellan 2007 och 2008 ökade Stims 

utbetalningar på liveområdet med 2,2 

miljoner kronor (knappa tre procent). 

Under samma period minskade Stims 

utbetalningar på fonogramområdet med 

27,5 miljoner kronor (nästan tio procent). 

För Stims anslutna medlemmar som kollektiv 

är fortfarande inkomsterna från 

skivproduktioner tre gånger större än 

inkomsterna från livemusik. 

Anledningarna till den minskade skivförsäljningen 

är många: den illegala fi ldelningen, 

en förmodat ökad men fullkomligt 

legal privatkopiering samt en ökad 

användning av nätjänster för streaming 

och nedladdning. 

En av alla de upphovsmän som märkt 

av den minskade skivförsäljningen är 

Mikael Wiehe. 

– Jag uppskattar att den i mitt fall har 

Mikael Wiehe, en av de musikskapare som märkt av den minskade skivförsäljningen. 

” Jag tror att skivförsäljningen 

i mitt fall har 

minskat med ungefär 

femtio procent de 

senaste åren. 

minskat med ungefär femtio procent de 

senaste åren. Från omkring 100 000 exemplar 

2004 till 50 000 förra året. Min 

egen försäljning av skivor i samband med 

konserter har däremot ökat med nästan 

lika många procent de senaste tre åren, 

från 1 300 exemplar 2005 till 2 000 

exemplar 2008. Både minskningen och 

ökningen kan möjligen förklaras av att så 

många skivaffärer har lagt ner. Jag tror att 

stora delar av min publik inte är så duktig 

på det där med att ladda ner. 

Färre men dyrare biljetter säljs 

Att Stims intäkter från liveområdet ökar 

beror i första hand inte på att det totala 

antalet konsertbesök ökat. Snarare beror 

ökningen på att biljettpriserna gått upp. 

Det stora fl ertalet konsertbesökare köper 

färre men dyrare biljetter. När konkurrensen 

om speltillfällena nu hårdnar är 

det tyvärr inte mycket som talar för att 

liveområdet framgent kommer att vara 

det ymnighetshorn som säkrar upphovsmännens 

intäkter. 


5


På konserter med höga publiksiffror, som här en av Bruce Springsteens konserter, är varje sekund musik värd ganska mycket pengar. 

Utländska band – Stim musikrapporterar 

TEXT: MATTIAS FRANZÉN FOTO: FREDRIK SANDBERG/SCANPIX 

När stora utländska artister 

och band spelar i Sverige brukar 

Stimpersonal fi nnas på plats 

för att säkerställa kvaliteten i 

musikrapporteringen. Beväpnade 

med tidtagarur, fi cklampa, 

papper och penna noterar man 

vad som spelas och hur länge. 

Den dalande skivförsäljningen har lett till en större konkurrens 

om livespelningarna. Tyvärr leder detta ofta till 

försämrade villkor för de musiker som slåss om speltillfällena. 

De tvingas i allt högre utsträckning att spela på 

dörren eller att ta upp ”kollekt” under spelningen. 

Oseriösa konsertarrangörer kräver ibland dessutom att musikerna 

ska låta bli att skicka in musikrapporter till Stim. På så sätt drabbas 

6 STIM nytt 3/4/2009 

– Vi har kommit överens med konsertarrangörerna 

om att närvara på de här spelningarna. 

Eftersom det är konserter med 

höga publiksiffror är varje sekund musik 

värd ganska mycket pengar. Därför är det 

viktigt att vi finns på plats och klockar 

låtarna, säger Susan Roberts som är chef 

för Stims konsertavdelning. 

Hos Stims personal är musikrapporteringen 

en populär arbetsuppgift. För att 

komma i fråga för att få musikrapportera 

på de stora konserterna, <strong>måste</strong> man ha en 

mycket god repertoarkännedom – något 

som inte är svårt att uppbåda i Stimhuset, 

enligt Susan Roberts. 

– Det fi nns gott om specialister inom olika 

repertoarområden på Stim. Vi har alltid 

någon att skicka ut. Vid enstaka tillfällen – 

främst när det gäller förbandens repertoar 

– kan man få ägna sig åt lite detektivarbete 

för att identifi era en låt. Men det löser sig 

alltid till slut. 

Ökad konkurrens om speltillfällen kan drabba musikskaparna 

även musikens upphovsmän som blir helt utan pengar när rapporteringen 

uteblir. Susan Roberts, chef för Stims konsertavdelning, 

understryker vikten av att alla faktiskt musikrapporterar: 

– För att vi ska komma till rätta med de oseriösa aktörerna är 

det viktigt att man som musiker musikrapporterar alla sina spelningar. 

Vi <strong>måste</strong> tillsammans arbeta för att det ska gå att livnära sig 

på att skriva musik.

Susan Roberts, chef för konsertavdelningen 

Rapporter om vilken 

musik som spelats är underlag 

för pengarna som 

betalas ut. Huvudregeln 

är att pengarna som inkasserats 

för speltillfället 

fördelas på musikskapare 

och musikförlag som 

äger rätten till den musik 

som spelats. 

Susan Roberts, chef för avdelningen som tar 

in och behandlar rapporterna för konserter 

och festivaler, berättar att konsert- och 

festivalarrangörer, artister, bokningsbolag 

och managers förser Stim med rapporter 

om vad som spelats. Nu kan den som ska 

musikrapportera göra detta via stim.se. 

– Vi har skickat inbjudan till närmare tvåtusen 

musikrapportörer att rapportera via 

nätet och vi står i begrepp att utvidga antalet. 

Sextusen musikrapportörer förser oss 

med femtontusen musikrapporter per år. 

Enligt Susan är det många som redan hit- 

Musikrapporten – 

viktigt underlag för 

din utbetalning 

TEXT: MARGITA LJUSBERG FOTO: MATTIAS FRANZÉN 

tat informationen på stim.se och rapporter 

börjar strömma in. 

När det gäller information om den seriösa 

musiken och kyrkokonserter får Stim 

information om konserter och program genom 

täta kontakter med konserthus, musiklivets 

organisationer, musikföreningar, 

studieförbund och kommuner liksom 

med Svenska Kyrkans och frikyrkornas 

församlingar. 

– Upphovsmännen, musikförlagen och 

utländska motsvarigheter till Stim förser 

oss med information om vilka som skapat 

musikverken, säger Susan. Stim ser till att 

rapporten om att musiken spelats kopplas 

ihop med informationen om musikverket 

och hur pengarna ska fördelas mellan de 

olika delägarna i verket. 

Om du är ansluten medlem och redan 

kan logga in på Stims webbtjänster hittar 

du rapporteringstjänstens nya fl ik när du 

loggar in. 

Om du är artist, bokare eller manager 

och vill ha tillgång till tjänsten skicka ett 

mejl till musikrapport@stim.se. 

Tackar för en utomordentligt bra webbtjänst! 

Att rapportera har nu blivit otroligt enkelt och smidigt. 

Gränssnittet var bra och lättanvänt. Jag blev väldigt imponerad. 

Tack 

Henrik Bejmar, Eating Pebble 

Henrik, ansluten till Stim sedan 2004, är snart färdig arkitekt, ritar egna arkitektuppdrag 

och spelar trummor i Eating Pebbel, ett Indie-Rock’n’roll band som även fi gurerat i extremskidåkningsfi 

lmer med Jerk Looman bakom kameran. (’4:th Street’ och ’5 ’o clock news’). 

The Knife Show heter deras färska debutalbum med infl uenser från The Beatles, The Libertines 

och även Motown. 


7


Konsertarrangörer 

breddar sin verksamhet 

Två stora internationella konsertarrangörer, 

Live Nation och AEG Live, är sedan några år 

etablerade i Sverige. Nu breddar de sina verksamheter 

att omfatta allt fl er aktiviteter kring 

själva konserterna. 

TEXT: MATTIAS FRANZÉN 

Thomas Johansson, 

Foto: Malin Arnesson/DN 

I USA och Storbritannien har Live Nation, världens största konsertarrangör, 

försökt gå samman med Ticketmaster, världens största 

biljettförsäljare. Konkurrensmyndigheterna i båda länderna har 

reagerat kraftigt mot samgåendet som därför sannolikt inte går att 

genomföra. 

8 STIM nytt 3/4/2009 

”Det som kan 

reta mig är att 

många åker snålskjuts 

på det 

arbete vi utför 

utan att själva ta 

några risker. 

Ny konserttariff från 2010 

Till årsskiftet ändras Stims tariff för levande musik. Den nya 

tariffmodellen har tillkommit för att möta höjda biljettpriser i 

samband med riktigt stora konsertevenemang. Tanken bakom den 

nya modellen är att även musikskaparna ska få ta del av de ökade 

vinsterna på konsertområdet. 

Susan Roberts, chef för Stims konsertavdelning, som har varit 

med om att ta fram den nya tariffmodellen förklarar hur den 

kommer att fungera: 

– Den bygger på att Stimavgiften för konserter med fritt inträde 

baseras på antalet besökare. För entrébelagda konserter grundas 

avgiften däremot på både biljettpriset och antalet besökare. På 

så sätt skapar vi en skillnad mellan konserter med fri entré och 

jättearrangemang med höga biljettpriser. 

Även om något liknande ännu inte har inträffat i Sverige, ser sig 

konsertarrangörerna om efter nya sätt att öka sina vinstmarginaler. 

Enligt Thomas Johansson, styrelseordförande i den europeiska delen 

av Live Nation, ligger vinstmarginalen i dag på omkring tre procent. 

– Det som kan reta mig är att många åker snålskjuts på det arbete 

vi utför utan att själva ta några risker. Riskerna, marknadsföringen 

och utläggen står vi för. Men om vi anordnar ett stort evenemang 

för 50 000 personer kan värdet på olika kringverksamheter ligga på 

uppåt 100 miljoner kronor, förklarar Thomas Johansson. 

Satsar på arenor 

Live Nation har redan i dag en bred verksamhet. Förutom att arrangera 

konserter och turnéer säljer man biljetter i samarbete med tyska 

Eventim samt turné- och artistsouvenirer på sin webbplats. <strong>Man</strong> har 

också utarbetat ett ”artist-till-fan-koncept” som bland annat innebär 

att man säljer VIP-paket till specialintresserade kunder. Live Nation 

äger och driver dessutom Cirkus på Djurgården i Stockholm. 

AEG Live, den andra stora internationella aktören på den svenska 

livescenen, har genom sitt systerbolag AEG Facilities sedan förra året 

ett avtal med Stockholms stad att driva Globen-arenorna. Detta ligger 

i linje med hur AEG agerat internationellt där de äger ett stort 

antal arenor runt om i världen. Thomas Johansson på Live Nation 

ser inte några faror i detta. 

– Absolut inte – snarare tvärtom. De förstår vår verksamhet. Internationellt 

sett är vi deras största kund. 

Intressen i musikfestivaler 

Nu har de båda jättarna börjat mäta sina krafter även på festivalsidan. 

Föreningen Rockparty bröt sitt samarbete med Live Nation för att 

i stället arbeta med AEG Live. Inför sommaren 2008 svarade Live 

Nation med att anordna festivalen Where the Action Is under just 

de datum som Hultsfredfestivalen ägde rum. I dag har Live Nation, 

främst genom dotterbolaget Luger, intressen i fl era svenska festivaler: 

Way Out West, Accelerator, Where The Action Is och Popaganda. 

Svenskägda United Stage bedriver egen konsert- och turnéproduktion 

och arbetar som artistmanagement. Enligt deras vd, Anders 

Larsson, skiljer sig bolagets verksamhet stort från Live Nations och 

AEG Lives. 

– Vi är inte något promotorbolag. Vi gör uteslutande konserter 

med de svenska artister som vi representerar exklusivt. Vårt fokus 

ligger på att bygga artistkarriärer. Vi har inga planer på att ändra 

inriktning för verksamheten och har inga planer på att skaffa egna 

arenor eller dylikt.

Parkscenen, Folkets Park, Foto Jenny Leyman/Malmöfestivalen.se 

De tio största konserterna 2008 

1. Bruce Springsteen(Göteborg, Ullevi, 5 juli) 

2. Bruce Springsteen(Göteborg, Ullevi, 4 juli) 

3. Iron Maiden (Göteborg, Ullevi, 26 juli) 

4. Iron Maiden (Stockholm, Stadion, 16 juli) 

5. Kiss (Stockholm, Stadion, 30 maj) 

6. Lars Winnerbäck(Stockholm, Zinkensdamms IP, 

9 augusti) 

7. Coldplay (Stockholm, Globen, 18 september) 

8. Coldplay(Stockholm, Globen, 17 september) 

9. Leonard Cohen (Stockholm, Globen, 15 oktober) 

10. Kent (Stockholm, Zinkensdamms IP, 28 juni) 

De tio största festivalerna 2008 

1. Malmöfestivalen 

2. Sweden Rock Festival 

3. Peace & Love-festivalen 

4. Hultsfredsfestivalen 

5. Arvikafestivalen 

6. Way Out West 

7. Sundsvalls Gatufest 

8. Pride 

9. Storsjöyran 

10. Piteå dansar och ler 

Listorna ovan är baserade på Stims uppgifter om vilka 

konserter respektive festivaler som dragit in mest pengar 

till upphovsmännen under 2008. 

5 

Hur tror du Livescenen 

ser ut om tio år? 

Stim-Nytt har frågat konsertarrangörer inom olika genrer. 

JAN LILJEKVIST, Producent för Fylkingen 

– Jag tror att på grund av stigande hyror i innerstan 

kommer nog många klubbar och ställen att fl ytta 

utanför stan. Det kommer säkert att vitalisera ytterområdena, 

men det kommer också att bli ett fattigare 

kulturklimat i innerstan. 

LEIF KARLSSON, Musikchef , Musik i 

Västernorrland 

– Jag tror att kvalité lönar sig. Därför handlar min 

framtidsbild om just kvalitativa föreställningar. 

De artister som kan beröra har alltid en plats på 

våra konsertestrader. Däremot tror jag att den 

framtida publiken vill ha intressanta mervärden. Det 

ska gå att handla biljett via datorn, det ska fi nnas något annat än kaffe och 

mazarin i pausen. Publiken kanske vill gå i paus eller komma senare. Jag 

tror att vi till 2019 har sett över programutbudet och förändrat dramaturgin 

i konserten. 

JAKOB SVENSSON, Bandbokare och 

konsertarrangör, Mejeriet i Lund 

– Jag tror konsertscenen kommer vara minst lika 

stark som nu om inte starkare. Att spela live eller 

se en konsert är ett oslagbart sätt att uppleva och 

höra musik. Jag tror att det kommer vara svårt att 

ersätta den. 

Formen för hur en livekonsert framförs kanske har 

förändrats då folk hela tiden letar efter nya sätt att vara nyskapande på. 

Redan nu märker man att en lyckad turne är det nya ”skivsläppet” och det 

blir allt viktigare att spela på rätt ställen och platser. 

Konsertscenen kommer vara utgångspunkten i många artisters arbeten 

och för varje år som går märker man en professionalisering av branschen 

som ställer större krav på både arrangören och artisten. 

Samtidigt som skivförsäljningen minskar ökar livescenen kraftigt och 

vi kommer att få se fl er scener som poppar upp överallt, både stora 

kommersiella företag och små okända undergroundklubbar. 

MICKE LINDEVALL, Ansvarig för programsättning 

och artistbokning på Debaser 

– Kommer en fotbollsmatch i Allsvenskan att se 

annorlunda ut om tio år? Förmodligen inte, 

några nya lag, något högre biljettpris, några nya 

arenor. Samma gäller för livescenen förutspår jag. 

Livescenen har sett ungefär likadan ut i fyrtio år. 

ANDERS LARSSON, vd på United Stage 

– Jag tror att det mesta kommer att vara oförändrat 

när det gäller formen och upplevelsen för publiken. 

Däremot pekar det mesta mot att klyftorna mellan 

de största artisterna och de som ligger steget under 

kommer att fortsätta öka. De största blir alltmer 

framgångsrika och de i mellanskiktet får det tuffare 

ekonomiskt – det är redan ett problem. United Stage är i en väldigt positiv 

sits som jobbar med Sveriges största konsertartister såsom Winnerbäck, 

Kent, Thåström m fl , men branschen <strong>måste</strong> framöver satsa mycket 

resurser på att få nya artister att nå det övre skiktet. 

STIM nytt 3/4/2009 9

LICENSTAGARE 

Skivsläppen styr inte längre 

turnérandet 

TEXT: MATTIAS FRANZÉN FOTO: MATTIAS FRANZÉN OCH MARKUS KURN 

Micke Lindevall, Debaser. 

Hur väljer ni ut de artister som får 

spela på Debaser? 

– Vi försöker vara lyhörda för vad folk vill 

se och höra. Vi har en profi l när det gäller 

vårt programutbud och vi försöker hålla 

oss till den. Klubbakter brukar vi förlägga 

till helgerna. På vardagarna har vi en större 

variation av renodlade konserter. 

Hur ser fördelningen mellan svenska 

och utländska akter ut på Debaser? 

– Jag skulle tro att fördelningen är ungefär 60 

procent utländska och 40 procent svenska 

band. 

10 STIM nytt 3/4/2009 

Framgångsrika Debaser driver två klubbar 

i Stockholm och en i Malmö. Sedan starten 

2002 har drygt 1 500 svenska och utländska 

artister uppträtt i Debasers regi. Micke 

Lindevall har skött programsättning och 

artistbokning sedan man öppnade den 

första klubben vid Slussen i Stockholm. 

” Lyssna på musik, gå 

på många konserter, 

titta hur andra gör – 

och gör det bättre. 

Hur har det förhållandet ändrats sedan 

Debaser öppnade? 

– Det har blivit något fl er svenska akter. Delvis 

beror det på att det är lättare att sälja 

biljetter till konserter med svenska band. 

Hur ser publiksiffrorna ut i dag jämfört 

med när ni startade? 

– Besökarantalet har ökat stadigt om man 

ser över en längre tid, men det går i vågor 

från år till år och från månad till månad. 

Har publiksammansättningen 

förändrats under åren? 

– Varje år får vi en ny generation besökare 

som vill höra sin musik. Vi är lyhörda för det 

nya men även för våra trogna besökare som 

följt oss under åren. 

Hur har livescenen förändrats i övrigt 

sedan ni startade er verksamhet? 

– Ser man till artistutbudet, så är det mycket 

som förändrats sedan vi öppnade 2002. Då 

var skivbranschen det viktiga och fl ödet av 

artister styrdes till stor del av skivsläpp och 

marknadsföringen kring dessa. 

I dag har turnerandet fått en primär 

roll för artisterna. Det är förstås väldigt 

positivt för oss som jobbar med livemusik. 

Baksidan blir dock att prislappen för artisterna 

har ökat kraftigt – även på den nivå vi 

befi nner oss. 

Detta leder till att biljettpriset stiger för 

konsumenterna. I stället för att gå på tre 

eller fyra konserter per månad går man 

kanske på en eller två. Vi har märkt att det 

blivit svårare att sälja biljetter till mindre 

konserter under de perioder då många dyra 

konserter är inbokade. 

Tror du att musiker och artister har 

möjlighet att skapa sig en livekarriär 

genom marknadsföring på internet? 

– Myspace har varit ett otroligt hjälpmedel 

för många. Men det är fortfarande ”word of 

mouth” som gäller. Det viktigaste är att man 

som artist skapar bra och spännande musik, 

något som får mig som bokare att ramla av 

stolen. Mitt råd är: Lyssna på musik, gå på 

många konserter, titta hur andra gör – och 

gör det bättre. 

Var dyker nästa Debaser upp? 

– Där vi tror att vi behövs och det fi nns 

underlag.

G 

N R 06 • JUN 2009 

MM-special för Stim-medlemmar 

299 kr för 12 nummer + 4 bonusnummer! 

Musikermagasinet är Skandinaviens största månadstidning för alla som 

arbetar kreativt med musik. I varje nummer fi nns utbildande artiklar, 

produkttester, reportage och nyheter. Som Stim-medlem kan du nu 

få en helårsprenumeration på tolv nummer av MM plus fyra extra 

nummer för totalt 299 kr (ordinarie pris 665 kr). 

På vår hemsida www.mmonline.se/musikermagasinet/stim kan du 

bläddra virtuellt i ett par nummer samt teckna din prenumeration! 

h David Bottrill: “Ljudet ska gifta sig med budskapet!” 

NT NT 

e 

ro 49 

ption ption 

5 

S 0343-07 

6903 

07 

KA 30 

Jan 

Lundgren 

SVENSKA MUSIKERMAGASINET 

Frankfurt 

MUSIKER 

M AGASINET 

Olle Ljungström och Torsten Larsson i studion: ”Det kallas för känsla!” 

JAZZ PÅ EUROPEISKA 

MUSIKMESSE 2009 

VI TESTAR: 

APS IO 

JBL Eon 515 

Vox Valvetronix VT 30 

SE Electronics 

SE4400a 

IK Multimedia 

Amplitube Fender 

Black Lion Audio 

Digi 002 Signature 

Series Modifi cation 

MUSIKERMAGASINET UTGES AV 

MUSIKER 

M AGASINET 

JULI • PRIS: 69:– 

N R 07 • 2009 

Jason Lytle 

APS iO 

Ljudexperiment 

Ljudexperiment 

ii vildmarken 

vildmarken 

Tävla ävla och och vvinn 

inn 

MAXA LOGIC • PRO TOOLS – NY LAYOUT • DIGITALMIXER LIVE • CUBASE – GROOVE AGENT ONE 

PRIS: Sverige 69:– Danmark 69,– 

INTERPRESS 0343-06 

7 388034 306903 

06 

RETURVECKA 26 

JUNI • PRIS: 69:– 

NR 06 • 2009 

TC Electronic ectroni 

Rebel l Hea Head 

450 50 

Dundrande drande debu debut 

Tävla la och och vvinn 

inn 

ZT Amplifi mplifiers ers 

Lunchbox nchbox 2 

MASTERCLASS: PRO TOOLS ELASTIC PITCH • K-SYSTEMET • DELAY LIVE • AUTOMATISERING I CUBASE 5 

SVENSKA MUSIKERMA GASINET 



NR 10 • OKT 2009 

Markus Markus 

Krunegård 

Krunegård 

Bose Bose L1 L1 

Compact Compact 

VI TESTAR ÄVEN: 

Apple Apple Logic Logic Pro Pro 99 

Cakewalk Cakewalk Sonar Sonar 

V-Studio V-Studio 100 100 

TK TK Audio Audio DP-1 DP-1 

Eventide Eventide PitchFactor 

PitchFactor 

XLN XLN Audio Audio Modern Modern 

Jazz Jazz Brushes Brushes & & Sticks Sticks 

Röyksopp: Vi bygger upp rum för våra låtar – bokstavligt talat! 

DUBBELARBETE 

I STUDION 

PA PÅ NYTT SÄTT 


7 388034 306903 

10 

RETURVECKA 44 

Insp Inspirerande 

partner 

MUSIKER 

MAGASINET 

OKTOBER • PRIS: 69:– 

NR 10 • 2009 

Propellerh Propellerhead Record 

Tävla Tävla och och vinn vinn nya ny Logic Studio 

MASTERCLASS: LOGIC SCULPTURE • KVANTISERA I PRO TOOLS • FILMLJUD I CUBASE • TRÅDLÖST LIVE DEL 2 

NR 09 • SEP 2009 


MUSIKER 

MAGASINET 

Magnus Tingsek – gick från slarvig till noggrann och tillbaka igen 

Tore Tore 

Johansson 

Johansson 

PÅ NYA VÄGAR 

Erik Erik Hassle Hassle 

STJÄRNSKOTT I 

STUDION 


DPA DPA 4099 4099 

Chandler Chandler Germanium 

Germanium 

Tone Tone Control Control 

Motu Motu BPM BPM 

Taylor Taylor T3/B T3/B 

SSL SSL X-Desk X-Desk 

EBS EBS Stanley Stanley Clarke Clarke 

Signature Signature Wah Wah Wah Wah 




7 388034 306903 

SEPTEMBER • PRIS: 69:– 

NR 09 • 2009 

Framtiden Framtiden är här här 

09 

RETURVECKA 40 

Roland Roland V-Piano V-Piano 

TTävla ävla och och vvinn 

inn 

Zoom Zoom H4n H4n 

Liveljudreportage: En backlinetekniker gör mer än att byta strängar! 

Jari 

Haapalainen 

DET SKA GÅ FORT! 

Apogee One 

SOLOLIRARENS 

LJUDINTERFACE 


Steinberg The Grand 3 

Flea Model A 

EBS Metal Drive 

PSP OldTimer 

Focusrite Liquid 

Saffi re 56 

VSL Vienna Imperial 

MASTERCLASS: VIDEO I LOGIC PRO • PRO TOOLS ELASTIC TIME • CUBASE LOOPMASH • TRÅDLÖST LIVE 




11 

7 388034 306903 

RETURVECKA 48 

Tävla och vinn 

Propellerhead 

Record 

MUSIKER 

MAGASINET 

NOVEMBER • PRIS: 69:– 

NR 11 • 2009 

Ro Roland 

AX-Synth 

För fr frisläppta 

sy syntare 

MASTERCLASS: TRÅDLÖST LIVE • KREATIVA TRICK I PRO TOOLS • KROCKAR I CUBASE • LOGIC SAMPLE EDITOR 

Musikernas plats på nätet – MM Online! 

Här kan du se på webb-TV med spännande artistintervjuer och visningar av produkter från de stora 

musikmässorna. Du kan köpa och sälja musikprylar på Musikmarknaden, vår snygga och överskådliga 

köp och sälj-avdelning med de smarta funktionerna – exempelvis SMS-beva kning av annonser. Och så 

kan du läsa innehåll ur tidningen. Tre artiklar ur vart och ett av de senaste numren ligger där nu och vi 

arbetar på att lägga in allt (31 års MM!). Mycket, mycket mer är på gång inom kort. Registrera dig därför 

för vårt nyhetsbrev så att du inte missar något! 

www.mmonline.se 

STIM nytt 3/4/2009 11 

NR 05 • MAJ 200 9 


Bob Katz 


Jenny 

Wilson Wilson 

MU 

Massive Entertainment – svensk spelutvecklare med stark mu 

MASTERINGGURU 

CD:N HARDSHIPS! 




Ed Ed Cherney Cherney 

NI NI Maschine 

Maschine 

SÅ BLEV DEN TILL 

VI TESTAR: 

N R 09 • SEP 2009 

Korg Korg Microkorg Microkorg XL 

Sennheiser Sennheiser e 965 

Steinberg Steinberg CC121 CC121 

ZT Amplifiers Amplifi ers 

Lunchbox Lunchbox 2 

Project SAM M 

Symphobia 

5 Squierbasar 




Tore Tore 

Johansson 

Johansson 

PÅ NYA VÄGAR 

Erik Erik Hassle Hassle 

STJÄRNSKOTT I 

STUDION 


DPA DPA 4099 4099 

Chandler Chandler Germanium 

Germanium 

Tone Tone Control Control 

Motu Motu BPM BPM 

Taylor Taylor T3/B T3/B 

SSL SSL X-Desk X-Desk 

EBS EBS Stanley Stanley Clarke Clarke 

Signature Signature Wah Wah Wah Wah 


7 388034 306903 

RETURVECKA 40 

7 388034 306903 

MA 

MA 

N 

The M 

Gu Guit 

05 

RETURVECKA 22 

Mot Mot nya nya lju 

Magnus Tingsek – gick från sla 

09 

Tävla o 

Cuba 

MASTERCLASS: STEREO PÅ DJUPET, DEL 3 • BO 

Framtid Framtid 

Roland Roland 

MASTERCLASS: VIDEO I LOGIC PRO • PRO TOOLS ELASTIC TIME • CUB 

Liveteknikern Mattias Winther: “Så sköter jag ljudet å 

STUDIORÄV MED 

LIVEERFARENHET 

MASKIN MED HÖG 

SVÄNGFAKTOR 



Lexicon Lexicon Ionix Ionix U42S U42S 

Ableton Ableton Live Live 8 

Vox Vox Tonelab Tonelab ST ST 

Modartt Modartt Pianoteq Pianoteq 3 

Zoom Zoom H4n H4n 



7 388034 306903 

08 

RETURVECKA 36 

SE SE Electronics 

Electronics 

RNR1 RNR1 

Neve-präglad 

Neve-präglad 

dyrgrip dyrgrip 

Roo 

fr 

MASTERCLASS: VERKTYG I LOGIC • TEMPLATES I PRO TOOLS • CUBASE BEAT DES 

Tää

Östergötlands mest spelade kompositör Bengt-Göran Sköld: 

”Det värsta är om någon säger 

att min musik är intressant” 

Stimmedlemmen Bengt-Göran Sköld från Norrköping, är den 

musikskapare som toppar listan i Östergötlands län, med att 

få fl est verk framförda. Han har fått 75 av sina verk framförda 

de senaste tre åren. 

TEXT: MATTIAS FRANZÉN FOTO: NICLAS SANDBERG 

FAKTA 

Bor: i Norrköping 

Född: 1936 

Mest känd för: sin bruksmusik för kör 

Ansluten till Stim sedan: 1972 

Antal verk i Stims register: 303 

Fyra verk av Bengt-Göran Sköld 

The way back, op. 29 

Orkesterverket som blev Bengt-Görans 

avsked från modernismen. 

12 STIM nytt 3/4/2009 

Konsert för piano 4 händer och orkester 

Beställning från pianistparet Mats 

Jansson och Yoriko Asahara som uruppförde 

konserten tillsammans med 

Symfoniorkestern i Norrköping 1992. 

Konsert för violin och 

stråkorkester, op. 57 

En annan av Bengt-Görans solokonserter. 

Uruppfördes 1984. 

Exposition sur la basse, op. 20 

Ett ofta framfört orgelstycke från 1969. 

Tonsättaren Bengt-Göran Sköld, född 1936, 

kommer från en musikersläkt. Hans farbror 

var tonsättaren Yngve Sköld som också var 

Bengt-Görans förste lärare i komposition. 

– Jag spelade piano och var väldigt notbunden. 

Jag kunde spela vad som helst direkt 

från bladet, men jag kunde inget utantill. 

När jag stod utan noter och blev ombedd 

att spela upptäckte jag att jag kunde hitta på 

musik. Jag kunde bygga upp hela stycken i 

huvudet. Det var så jag började komponera. 

Efter studier för Ingvar Lidholm på 

musikhögskolan i Stockholm studerade 

Bengt-Göran vidare i Stuttgart. Till Norrköping 

kom han 1967 och där har han varit 

verksam som tonsättare, organist, dirigent 

och körledare sedan dess. 

I slutet av 1960-talet lämnade Bengt- 

Göran modernismen som han tyckte 

hade nått vägs ände. Sedan dess har han 

skrivit musik som han beskriver som mer 

musikantisk. 

– Jag försöker skriva musik som man kan 

lyssna på med samma öron som man lyssnar 

på Beethoven med. Min musik är varken 

modern eller omodern. I en recension av

Stims nya chefsjurist 

”Upphovsrättsfrågor har 

blivit en del av den dagliga 

debatten.” 

– Yes! Precis rätt! 

Helena Woodcock satt i sin bil, regnet strömmade 

ner över vindrutan. Hon stod just i begrepp att hämta 

barnen från skolan när Stims rekryteringskonsult 

ringde. Sedan 20 april i år är Helena Stims chefsjurist. 

TEXT OCH FOTO: MARGITA LJUSBERG 

Helena, som när samtalet kom just var 

hemkommen från Italien, kommer närmast 

från Electrolux. Där har hon arbetat som 

bolagsjurist och specialist på patent- och 

varumärkesrätt i drygt åtta år, de två sista 

i Italien. Frågorna på Electrolux rörde ofta 

piratkopiering, traditionell counterfeit, och 

att sälja in vikten och värdet av varumärket 

internt. Som varumärkeschef fi ck Helena 

ansvaret för det juridiska arbetet med bolagets 

globala varumärkeshantering. 

– Mitt uppdrag i industristaden Pordenon 

i norra Italien var att bygga upp en 

immaterialrättsavdelning, en patent- och 

varumärkesavdelning. 

Medierätt – ett spännande område 

Helena pluggade juridik vid Stockholms 

universitet och tog examen 1994. Speciellt 

kursen i medierätt fångade hennes intresse. 

Ett halvår studerade Helena EU-rätt i 

Frankrike. Efter praktik på Lagerlöf och 

Leman advokatbyrå satt hon ting i Hud- 

”Stim är nog ännu 

mer komplext än jag 

föreställde mig. 

dinge men kände att brottmål inte riktigt 

var rätt väg att gå. 

– Jag tyckte ju det var så roligt att jobba 

på affärsjuridisk byrå och när Peter Danowsky 

skulle rekrytera sökte jag jobbet 

och fi ck det. 

Helena fi ck jobba med upphovsrätt, med 

medierätt, tryckfrihetsrätt, tidningsjuridik 

och varumärken. 

– Det var roligt men slitsamt och tufft, 

särskilt som jag och min man, som också 

jobbade på advokatbyrå, fi ck två barn under 

den här tiden. Men det var otroligt lärorikt 

min pianokonsert skrev en recensent att det av musik till en särskild ensemble. Just 

här var musik han ville höra igen. Det gjorde nu arbetar han med sin tredje symfoni. 

mig glad. Det värsta är om någon säger att Emellanåt hinner han skriva en och annan 

min musik ”är intressant”. 

kör- eller orgelkomposition också. Men vari 

En hel del av Bengt-Görans musik är hans drivkrafter består, kan han inte säga. 

skriven på beställning, till exempel hans – Jag håller på jämt. Jag arbetar nästan all 

solokonserter. Andra stycken har kommit vaken tid. Det är väl så att jag inte kan låta 

till av praktiska skäl, när han haft behov bli att skriva musik, säger Bengt-Göran. 

Undersökningen är baserad på framföranden i Sverige och utlandet under åren 2005-2007, och 

avser både livespelningar och framföranden i radio, tv och on-line. Vi har däremot inte tagit hänsyn till 

ersättningarnas storlek eller hur många gånger som ett och samma verk spelats. Resultatet visar alltså 

endast hur många olika musikverk musikskaparna fått framförda under perioden. 

Helena Woodcock 

och en fantastiskt bra grund att stå på. 

Som ung och biträdande jurist lärde man 

verkligen sin juridik! 

Det var slumpen som fi ck Helena att söka 

jobbet som IPR-jurist, immaterialrättsjurist, 

på Electrolux men också att hon ville 

ut på bolag och att där få vara en del av det 

kommersiella beslutsfattandet och inte bara 

ge juridiska råd. 

Juridiken i centrum på Stim 

Helena har varit på Stim i snart ett halvår. 

– Varje dag känner jag glädje när jag går till 

jobbet. Det främsta skälet är nog att juridiken 

är så central för Stim. Det är självklart 

för alla som arbetar på Stim att upphovsrätten 

är viktig. Stims hela affärsidé bygger ju 

på den. Ingen på Stim ifrågasätter värdet 

av upphovsrätten och som jurist har man 

därför medvind internt. 

Mycket händer i omvärlden. Upphovsrättsfrågor 

har blivit en del av den dagliga 

debatten. Helena tycker att det är spännande 

att Stim med ett stort mått av nytänkande 

står inför en förändringsprocess. 

– Konkurrensrätten har ju kommit att bli 

en alltmer betydelsefull del i det juridiska 

arbetet. Tidigare självklara och erkända 

ageranden ifrågasätts idag och det ställer 

stora krav på Stim. 

Helena tror att det lär ta tid att helt och 

fullt förstå Stims verksamhet och relationerna 

med andra sällskap, organisationer 

och föreningar. 

– Det är nog ännu mer komplext än jag 

föreställde mig. Men det är kul att som 

jurist komma in i en tid när det händer så 

mycket på marknaden. 


13

TORGNY SÖDERBERG 

”<strong>Man</strong> <strong>måste</strong> tro på musikens 

kraft” 

Torgny Söderberg, som bland annat skrivit Diggi-loo 

diggi-ley, Fröken Ur sång och 100 procent, är en av 

många musikskapare som märkt av den sjunkande 

skivförsäljningen. Men till skillnad från de fl esta andra 

upphovsmän kompenseras han nästan fullt ut av 

ökade intäkter från liveframföranden. 

TEXT: MATTIAS FRANZÉN FOTO: RICKARD ERIKSSON 

– För mig har liveframförandena blivit en allt 

viktigare del av inkomsterna. Att det blivit 

på det sättet beror nog på att jag skriver 

mycket bruksmusik för till exempel dans 

och revy. Dessutom har Sverige drabbats av 

schlagerfeber de senaste åren vilket gjort 

att man plockat upp mina gamla låtar igen. 

Torgnys debut ägde rum i föräldrahem- 

14 STIM nytt 3/4/2009 

mets tvättstuga. Han var åtta år och tillsammans 

med sin syster satte han upp 

revyer med belysning, scenografi , manus 

och egen musik. Publiken utgjordes av 

familj, vänner och grannar. 

I tonåren startade han jazzbandet Bohemia, 

men han hade ännu inga tankar på 

att ägna sig professionellt åt musik. 

– Att i Varberg under tidigt sextiotal 

försörja sig som musiker var nästan otänkbart. 

Musiker ansågs vara mer eller mindre 

suspekta typer som spelade på stadshotellet. 

Att arbeta med musik var fortfarande 

inget riktigt yrke. 

Bytte jazz mot pop 

När Beatles slog igenom skaffade sig Bohemia 

en ny repertoar. Det nya soundet 

krävde en gitarr och Torgny lade trumpeten 

åt sidan och blev i stället bandets 

gitarrist. 

– Jag kom närmre musiken med gitarr 

och popmusik än vad jag gjort med trumpet 

och jazz. Det var också då som jag 

började skriva musik mer på allvar. 

Efter gymnasiet arbetade Torgny som 

ingenjör på SKF. Törsten efter att skriva 

musik släckte han på kvällarna. Han

örjade göra sig ett namn som kompositör 

vilket ledde till att han fi ck beställningar 

från olika band i Göteborg. 

Till svensktopp och melodifestival 

Början till ett genombrott kom 1972 när 

han satt i studion för att spela in en skiva. 

Mitt under inspelningen råkade Lasse Samuelsson 

ringa och hörde Vart tar alla vackra 

drömmar vägen? spelas i bakgrunden. Han 

tände direkt på Torgnys låt och ordnade 

så att Titti Sjöblom sjöng in den. Låten 

hamnade på Svensktoppen och fi ck även 

representera Sverige i Östersjöfestivalen. 

– Framgångarna gav mig blodad tand och 

jag insåg att jag borde lära mig mer om 

upphovsrätt, Stim och musikbranschen 

i övrigt. Det hade jag stor nytta av när 

jag började gå med mina inspelningar till 

musikförlagen. Jag visste hur saker skulle 

gå till och fi ck en hel del låtar placerade. 

Family Four spelade in Vårt svenska 

Eldorado, Sylvia Vrethammar Lasta inte 

mig och Östen Warnerbring Maria. De 

två senare blev även uttagna till 1973 års 

Melodifestival utan att komma till fi nal. 

Året därpå, 1974, placerade sig Torgnys 

låt Fröken Ur sång med hjälp av Titti Sjöblom 

på en fjärdeplats i Melodifestivalen. 

På förstaplats kom som bekant Waterloo. 

– Det var helt fantastiskt att få vara med 

i det årets melodifestival. Ett roligt inslag 

var att alla bidrag framfördes i tv av sånggruppen 

Ajax veckorna innan fi nalen. Då 

var det fortfarande tydligt att det i första 

hand var melodierna som tävlade mot 

varandra – inte artisterna. Sedan var det 

förstås bra att det var Abba som framförde 

Waterloo i fi nalen. 

1984 – tio år efter fjärdeplaceringen 

med Fröken Ur sång fi ck Torgny sin största 

framgång som låtskrivare. Bröderna Herrey 

framförde då Torgny Söderbergs och 

Britt Lindeborgs låt Diggi-loo diggi-ley. 

Låten vann både den svenska fi nalen och 

Eurovision Song Contest i Luxemburg. 

För upptäckten av bröderna Herrey stod 

Bert Karlsson. 

”Jag kom närmre 

musiken med gitarr 

och popmusik än vad 

jag gjort med trumpet 

och jazz. Det 

var också då som jag 

började skriva musik 

mer på allvar. 

In i skivbranschen 

Det var i mitten av 1970-talet som Torgny 

kom i kontakt med Bert Karlsson. 

– Jag lärde känna Bert när han ringde 

för att beställa några dansbandslåtar av 

mig. Lustigt nog berättade han att han 

inte gillade det han hört av mina låtar. När 

jag frågade honom varför han då beställde 

musik av mig, sa han att han var övertygad 

om att jag kunde skriva på ett annat sätt. 

Samarbetet med Bert Karlsson blev allt 

mer omfattande. Tillsammans startade de 

”Framgångarna gav 

mig blodad tand och 

jag insåg att jag borde 

lära mig mer om upphovsrätt, 

Stim och musikbranschen 

i övrigt. 

musikförlaget Club Mariann Music och 

Torgny tog tjänstledigt från sin ingenjörstjänst. 

Det blev en hektisk period då han 

arbetade både som kompositör, textförfattare, 

musikförläggare och skivproducent. 

Han byggde en inspelningsstudio och var 

sin egen ljudtekniker. 

– Vi arbetade på ett ganska udda sätt. Till 

exempel tog vi in en blandad grupp på 25 

personer ”från gatan” som fi ck lyssna igenom 

de låtar som vi ville spela in. 

Privat- inte piratkopieringen 

ett problem 

Samarbetet med Bert Karlsson varade till 

mitten av 1980-talet. Sedan gick Torgny 

vidare med grammofonbolagen Big Bag 

(tillsammans med Lasse Holm) och Musikverkstan. 

Han knöt till sig stora artister 

som Lena Philipsson, Arvingarna och Peter 

Jöback. På 1990-talet bestämde han sig 

emellertid för att lägga ned verksamheten. 

– Det är svårt att driva ett litet bolag med 

stora artister. Marknadsföringen kostar 

helt enkelt för mycket. Dessutom har man 

ett stort ansvar för artisterna. I dag är jag 

bara en ledig, fri och kreativ kompositör. 

Det enda uppdraget som producent är för 

sommarshowen Diggiloo. 

En annan anledning till att Torgny lämnade 

skivbranschen var att det blev allt svårare 

att sälja skivor. Men att skivbranschens 

problem skulle ha sin huvudsakliga grund i 

illegal fi ldelning, tror han inte. 

– Problemet är äldre än fi ldelningen. Det 

handlar snarare om privatkopiering än piratkopiering. 

Nedgången i skivförsäljningen 

började när kassettdäcken kom ut på mark- 

naden. Sedan har den illegala fi ldelningen 

tillkommit, men jag tror att en tydlig 

lagstiftning och tydliga prejudikat kommer 

leda till att den minskar – människor vill 

göra rätt för sig. 

Vill skapa nyfi kenhet hos lyssnaren 

Torgny berättar att han är, och alltid har 

varit, väldigt hungrig på att komponera. 

– Jag är ständigt sugen på att prova nya 

kombinationer av toner. Jag är nyfi ken av 

mig och varje morgon när jag vaknar undrar 

jag vad dagen ska bära med sig. Vägen 

mellan skiss och färdig komposition är ett 

äventyr. 

Bland det viktigaste i kompositionsarbetet, 

menar Torgny, är att skapa förväntningar 

hos publiken. 

– Musiken får aldrig stå och stampa utan 

<strong>måste</strong> hela tiden leda framåt. Helst ska 

lyssnaren redan under introt bli nyfi ken på 

vad som ska hända i refrängen – en, så att 

säga, fördröjd verkan. 

Torgny kan se ett drag som går igenom i 

nästan alla hans kompositioner. 

– Mina låtar brukar ofta gå upp i oväntade 

fi naler. Det är nog ett signum som jag lagt 

mig till med av bara farten. Jag kan inte låta 

bli att krångla till det lite i en extraordinär 

avslutning. 

Viktigt att tro på låtarnas kraft 

Idéerna till en ny låt får Torgny i första 

hand från textuppslag, men det är också 

viktigt för honom att ha en tänkbar avsättning 

för låten. 

Arbetet från idé till färdig demo brukar 

ta honom mellan fyra månader och ett år. 

Därefter vidtar arbetet med att lansera 

låten. Det är ett viktigt moment som också 

kan vara jobbigt, berättar Torgny: 

– Det gäller att tro på sin komposition, att 

förlita sig på att den har en egen kraft. <strong>Man</strong> 

får inte ge upp om låten sågas av en person. 

Fokusera i stället och släpp inte taget. Var 

envis och måla färdigt din tavla! Även om 

jag kanske är hjälpt av att jag är etablerad, 

<strong>måste</strong> jag säga att konkurrensen är mycket 

hårdare i dag än förr. Det fi nns så många 

som är så bra på att skriva. 

FAKTA 

Namn: Torgny Söderberg 

Ansluten sedan: 1972 

Antal verk i Stims register: 361 

Bor: i Skara 

Aktuell med: planerar nästa 

års Diggiloo-turné 

Lyssnar på: gärna hitlistor men också 

Stravinskij, Haydn och Mozart 

Spelar: trumpet och gitarr. 

Komponerar vid pianot. 


15

STIM MUSIC EXPO 

Stim Music Expo fyllde Nalen 

Fyrahundra deltagare från alla delar av musikbranschen samlades den 5 oktober 

till Stims första Music Expo. 

Kent Muldin, Stims vd, hälsade alla välkomna. I den första paneldebatten på scenen 

i Nalens stora sal deltog representanter för samtliga riksdagspartier. Musikskaparnas 

förutsättningar i Kultursverige diskuterades. Petra Markgren Wangler från 

SVTs Kulturnyheterna och dagens moderator fi ck direkt en fråga från publiken: 

– Vad skulle ni politiker göra om 39 av 40 bilar i Sverige stals? 

TEXT: MARGITA LJUSBERG FOTO: MARGITA LJUSBERG, HELENA LARSSON 

Det blev startskottet för en livlig debatt som rörde sig från illegal 

nedladdning, fi ldelning, synen på Ipred och den personliga integriteten 

till den nya kulturpropositionen. 

– Arbetets frukter ska tillfalla den som arbetar, sa Leif Pagrotsky 

(S) och ledamot i Stims styrelse och tog fasta på musikskaparnas 

rätt att få betalt för sitt skapararbete. Leif Pagrotsky bemötte Lage 

Rahms (MP) oro för en polisstat, husrannsakan och att Ipred hotar 

den personliga integriteten med att oron så småningom kommer 

att stillas med mer kunskap och fl er lagliga alternativ. 

Ipred kommer möjligen att modifi eras men inte rivas upp vid 

ett regeringsskifte, fortsatte Leif Pagrotsky och talade om socialdemokraternas 

förslag om en integritetsombudsman och en 

upphovsrättskommission. 

16 STIM nytt 3/4/2009 

Baskery var ett av kvällens band på scenen efter en lyckad dag med livliga paneldebatter. 

Kulturpropositionens förslag att lägga ner Rikskonserter var ett 

ämne som väckte känslor både på podiet och i publiken. 

– Mina erfarenheter från Norrbotten är att Rikskonserter har en 

mycket stor betydelse, underströk Siv Holma (V). 

Cecilia Magnusson (M) påpekade att kulturpropositionen innehåller 

många konkreta förslag på hur Rikskonserter ska ersättas och 

att Holma och Pagrotsky levererar mycket snack men lite verkstad. 

Tuomo Haapala, musikskapare i publiken ville, apropå frågan om 

breddningen av stöd till pop och rock, tala om musikens innehåll. 

– Varför denna rädsla för musikens komplexitet. Jämför med alla 

som läser bibeln – det fi nns ju inte någon bok som är mer komplex.

Moderator Petra Markgren Wangler Gustaf Norén i <strong>Man</strong>do Diao 

Mic Michaeli i Europe 

Maria Molin Ljunggren, Lionheart 

Daniel Johansson, industridoktorand i datavetenskap, KTH, Johan Lagerlöf, vd X5, Sung-Kyu Choi, Senior Content <strong>Man</strong>ager, Spotify. 


17

STIM MUSIC EXPO 

Fredrik Hult, upphovsman till 22 list-ettor i Japan. 

”Det är häftigt att 400 

miljoner tittar på ett enda 

tv-program. 

Musik online 

I den efterföljande debatten om musik online fi ck frågan om ersättningen 

från Spotify stort utrymme. Diskussionen präglades av 

sammanblandningen mellan artistersättningen från skivbolagen 

och Stims ersättning till musikskaparna. Flera i publiken vittnade 

om att ersättningsbeloppen är mycket små. 

Tomas Ericsson från Stim påpekade att detta var den första 

utbetalningen och när intäkterna från Spotify ökar så ökar också 

ersättningarna från Stim. 

– Låt Spotify i lugn och ro hitta sin affärsidé, sa Hans Breitholtz, 

vd för Sony Music. 

Sung-Kyu Choi från Spotify underströk att Spotify lyckats attrahera 

många att gå över till ett lagligt alternativ. Från det illegala 

får rättighetshavarna noll i ersättning. 

– Nätoperatörerna och andra inblandade parter <strong>måste</strong> ta sitt 

ansvar om den ska kunna genomföras, svarade Tomas Ericsson på 

frågan om Stims fi ldelningsmodell. 

Tomas berättade att i konkurrensen om den gränsöverskridande 

online-licensieringen har Stim en unik erfarenhet av att i många 

år kunnat erbjuda en licens som täcker åtta länder. 

18 STIM nytt 3/4/2009 

En musikbransch i förändring 

Under programpunkten Musikbranschen i förändring diskuterades 

förläggaren och managerns roller och de allt vanligare 360 gradersavtalen 

där man jobbar med artistens hela varumärke. 

– Det var regel på 1960-talet, kommenterade Ola Håkansson, 

Artist Company Ten. Jag började i branschen 1965. Nu har jag 

gjort hela resan och är tillbaka. 

– Det handlar om att först skaffa en bra låt. Sedan skaffar man sig 

en snygg frisyr, sa Ben Malén, Air Chrysalis Scandinavia som ville 

ge tillbaka makten till A&R. Maria Molin Ljunggren, Lionheart 

Music, har jobbat med 360 gradersavtal i tjugo år och anser att 

allt annat är onaturligt. 

– Det fi nns en positiv anda i branschen igen. Det känns skitkul, 

utbrast Magnus Bjerkert, Adrian Recordings. 

Alla var överens om att man <strong>måste</strong> känna sin målgrupp och skapa 

tillit mellan artist och lyssnare. Ett bra sätt är att blogga. 

– Nätet är dagens ungdomsgård, sa Ola Håkansson. Där får man 

kontakt med sin publik igen, något som radion styrde bort. Bäst 

är att ligga nära slutkonsumenten. 

– Tjänar ni några pengar idag, frågade moderatorn Petra provokativt. 

Det konstaterades att ytterst få bolag i Sverige går med vinst. 

Exponeringsytan har växt samtidigt som man tappat personal. Konkurrensen 

är stenhård. Independentbolagen har klarat sig bättre än 

major-bolagen men bolag med stora backkataloger kan fortfarande 

tjäna pengar. Daniel Johansson, industridoktorand på KTH, tror på 

att brytpunkten mellan den digitala och den fysiska försäljningen 

kommer 2012 eller 2013. I USA är det panik och Daniel undrade 

vilka planer den svenska musikbranschen har. 

– Om fem till tio år tror jag att vi kommer att tjäna mer pengar 

än någonsin, avslutade Per Kviman, Versity Music. 

Det svenska musikundret 

Gustaf Norén, <strong>Man</strong>do Diao, Mic Michaeli, Europe, Fredrik Hult, 

upphovsman till 22 list-ettor i Japan, Monica Ekmark, Universal, 

SMFF-ordförande och Abba-specialist, Carl Blom, manager, Flagstone 

och Ola Håkansson samtalade om hur man lyckas med sin 

musik i utlandet. 

– Inte för mycket business så att vi förlorar vårt hjärta, sa Gustaf 

Norén. Jag känner mig som låtskrivare och inte som popstjärna – 

det är fortfarande som när jag var tio år och började skriva låtar. 

Fredrik Hult har satsat på låtar som är positiva och glada och de 

går hem i Japan. Mic Michaeli kände sig tveksam till om Europe 

skulle lyckats idag. 

– Tidsandan var annorlunda när vår låt…ni vet ju vilken….kom. 

Monica Ekmark och Ola Håkansson, som var med när det begav 

sig, berättade om Stikkans affärsstrategi och Ola är säker på att 

Abba skulle lyckats även idag. 

– Bra låtar känns bra i magen och då ska man använda huvudet 

för att lansera. 

Diskussionen fortsatte om vilken marknad som är bäst. USA 

eller England? Tyskland, där fansen är extremt lojala? 

– Vi hade sju låtar i rad med Secret Service på listorna i Tyskland 

men ingen i England. 

Även det mer outforskade Kina nämndes. 

Fredrik är inte främmande för att pröva i Kina. I Kina gillar man 

inte rock och det politiska läget är osäkert. 

– Men det är häftigt att 400 miljoner tittar på ett enda tv-program. 

Andra programpunkter under dagen handlade om hur Stim 

funkar och vad Svensk Musik gör. <strong>Man</strong>agern Patrik Larssons tips 

om hur man förvaltar sitt varumärke och lyckas som musikskapare 

fyllde Nalens Stacken till sista plats. 

Programmet i stora salen avslutades med Christer Björkman 

som fi ck många frågor från publiken om vem som får vara med i 

Melodifestivalen. Efter några timmars paus var det var dags för 

kvällens uppskattade live-underhållning. 

Film och fl er bilder från dagen kan du se på vwww.stim.se/musicexpo

Stina Westerberg vd Svensk Musik. 

– Svensk Musik är Sveriges Music Information 

Centre och ingår i ett internationellt 

nätverk. Uppgiften är att dokumentera och 

informera om upphovsrättsligt skyddad 

svensk musik. Vi ser oss som en serviceorganisation 

som ska jobba med promotion 

och med att lyfta fram upphovsmän från 

alla musikgenrer. Vi ska se till att all information 

fi nns tillgäng och vara duktiga på 

att sprida den. Det främsta redskapet är 

vår webb. I samarbete med andra aktörer 

hoppas vi att i framtiden kunna skapa en 

internationell musikportal som ska vara ett 

verktyg för att man både utomlands ifrån 

och från Sverige ska få tag i den svenska 

musiken. 

Stina Westerberg är ny chef och vd för 

det Stimägda nybildade bolaget Svensk 

Musik. Vi sitter i den nyss uppackade 

soffgruppen i hennes arbetsrum. Stina 

berättar om sin uppväxt i Tyresö och om 

hur hon började spela fl öjt vid åtta års ålder 

i musikskolan. 

– Detta blir ju genast som ett inlägg i den 

kulturpolitiska debatten, säger hon med 

ett leende. Den musikskola jag fi ck ta del 

av var fantastisk. Gunnar Lundén Welden 

var den kreativa motorn och han samlade 

många goda musiker omkring sig och jag 

hade fl öjtlärare som Gunilla von Bahr och 

hovkapellisten Stig Bengtson. Direkt efter 

nian kom jag in på Musikhögskolan. 

Stinas första jobb var vid Norrlandsoperan. 

Därefter blev det några år i Berlins 

fi lharmoniska orkester i dåvarande Västberlin 

innan hon som frilansande musiker 

återvände till Sverige. 

Från fl öjt till konsult 

– Jag hade många erbjudanden men hade 

tröttnat på att vara yrkesverksam musiker 

och eftersom jag ville vidare i livet grep jag 

tillfället att byta bana. 

Svensk Musik med fokus 

på information och 

marknadsföring 

” Vi ser oss som en serviceorganisation som ska 

jobba med promotion och med att lyfta fram 

upphovsmän från alla musikgenrer. 

TEXT: MARGITA LJUSBERG FOTO: RICKARD ERIKSSON 

Stina tog examen på IHM Business 

School i marknadsinformation och började 

som konsult. Ett uppdrag ledde till 

ett erbjudande om att bli marknads- och 

informationschef på Datametrix, vid den 

tiden ett dotterbolag till Tele2. Stina satt i 

företagets ledningsgrupp och hade nått sitt 

mål att arbeta i näringslivet. 

– Människor som arbetar inom IT är liksom 

musiker kreativa och intellektuellt rörliga. 

Jag hade roligt och kände mig hemma. 

Efter tre år inom telecom ville Stina 

tillbaka till musiken. Därför tackade hon 

ja till ett erbjudande om att bli vd för 

Vadstena-Akademien. 

Svensk Musik precis rätt 

Musikbranschen i Sverige är liten och Stina 

har lärt känna den efter att ha gjort en 

mängd av allt man kan göra inom svenskt 

musikliv; hon har suttit i orkester, spelat 

kammarmusik och opera och haft en rad 

olika uppdrag. 

– Därför kändes det precis rätt för mig 

när jag såg Svensk Musiks annons där man 

sökte någon som ville arbeta med svensk 

musik med fokus på information och 

marknadsföring. 

Hon kände sig redo för att utveckla sig 

vidare efter en drygt femårig vd-period. 

– Vadstena-Akademien har ju stort fokus 

på nyskriven opera och jag hade under åren 

kontakt med Svensk Musik när det gällde 

noter och beställningsverk. Det är ju här 

den nya musiken fi nns, säger Stina med en 

gest mot den stora deponeringssamlingen 

utanför hennes dörr. 

Stina vill likställa konstmusiken och 

jazzmusiken som fi nns deponerad i Svensk 

Musiks samling med andra verksamheters 

forsknings- och utvecklingsresultat. 

– Det som Svensk Musik företräder är 

enormt intressant och det ska vi bli ännu 

bättre på att berätta om. Vi ska söka nya 

samarbeten och utveckla nya arbetsmetoder 

och vi <strong>måste</strong> berätta om vilka tjänster 

vi har att erbjuda, inte bara för våra egna 

medlemmar utan också för kulturpolitiker 

och musikbranschen som helhet. 

Nya förväntningar och nya relationer 

Stina ser som sitt uppdrag att vara visionär. 

Att våga vidareutveckla en verksamhet som 

har funnits länge och som går in i en ny tid 

med andra förväntningar, från ägarbolaget 

Stim, från intresseorganisationerna som 

sitter i styrelsen och defi nitivt från kulturpolitiken. 

– Det är min uppgift att förankra våra 

nya idéer och ta del i det politiska samtalet, 

att vara utåtriktad och tala om svensk 

musik och svenska upphovsmän. Jag ska 

nyetablera redan befi ntliga relationer och 

skapa nya. Den goda dialogen med intresseorganisationerna 

och styrelsen är speciellt 

viktig framgångsfaktor 

En ny relation är den svenska partnern 

Border Blaster och samarbetet kring European 

Urban Music Days vilket sker inom 

ramen för EU-projektet Diversidad, ett 

projekt som syftar till att ta in ett mångfaldsperspektiv 

på musiken i Europa. 

– Ett typexempel på ett sammanhang 

där man spelar svensk musik och där vi 

ska vara med. 

I likhet med Stim är det viktigt att 

Svensk Musik följer vad som händer i 

Europa och hur upphovsrättsmedel får 

användas i framtiden. 

– Vi vet inte hur det kommer att se ut om 

fem år. Därför vill jag understryka att är 

otroligt viktigt att verka för att den svenska 

musiken och de svenska upphovsmännen 

har en stark förankring i den svenska kulturpolitiken. 


19

POSTTIDNING B 

STIM 

Box 27327 

S-102 54 Stockholm 

Premiär för utbetalning 

för Spotify 

I årets juni-utbetalning betalade Stim för första gången ut 

pengar för Spotify. Spotify kan i utbetalningsssammanhang 

främst betecknas som en personligt sammansatt radio. 

En miljon personer lyssnade på Lady Gagas Poker Face, vilket 

alltså är lika med en miljon avlyssnade streams. I denna första 

avräkningen blev utbetalningen för verket Poker Face 2 300 kr till 

verkets rättighetshavare att dela på. 

Detta kan jämföras med ett musikverk som spelas en gång i 

Sveriges Radios Sommarprogram och som avlyssnas av ungefär 

en miljon personer. För en tre minuter lång låt i Sommar betalar 

Stim ut Sveriges Radio-intäkter som ger cirka 100 kr för rättighetshavarna 

till musikverket att dela på. 

Avräkningen omfattade perioden från oktober 2008, den officiella 

startpunkten för Spotify, till och med februari 2009 och 

omfattade 125 000 unika musikverk. Stim har haft avtal med 

Spotify under testperioden februari – oktober 2008. Oktober var 

starten för abonnemangsförsäljning och för reklam i gratisversionen. 

Den totalt utbetalade summan i avräkningen i juni var drygt 

500 000 kr för Spotifys första fem månader. 

En rasande snabb utveckling 

Spotify rapporterar information om varje avlyssnad stream. Rapporteringen 

är underlag för Stims utbetalning. Vid starten i oktober 

2008 avlyssnades totalt cirka 6 miljoner så kallade streams, i 

februari i år var antalet avlyssnade streams cirka 360 miljoner och 

i mars hade antalet ökat till cirka 570 miljoner streams. 

I februari i år användes Spotify av 265 000 personer i Sverige 

varav 12 000 användare betalade abonnemang. I mars hade antalet 

användare ökat till 340 000 varav 13 000 abonnenter. Senare 

uppgifter talar om en tillväxt på 30 000 användare om dagen. 

I februari lyssnade varje användare i snitt på 1 350 streams och 

den siffran ökade till 1 700 streams per användare i mars månad. 

Spotify-avräkningens fem-i-topp 

1. Poker Face 

Text & musik: Lady Gaga, redone 

2. Infinity 

Text & musik: Paul Walden 

3. Hot N Cold 

Text & musik: Lukasz Gottwald, max martin, Katy Perry 

4. Just Dance 

Text & musik: Lady Gaga, redone, akon 

5. Womanizer 

Text & musik: Nikeshia Briscoe, rapheal akinyemi 

20 STIM nytt 3/4/2009 

Utbetalningskalender 2009 

Med reservation för eventuella ändringar. 

Utbetalning Innehåll Period 

(till och med) 

DECEMBER 

Utbetalningsdag 

15/12 

Konserter 1:a halvåret 2009 

Sveriges radio 1:a halvåret 2009 

SVT 1:a halvåret 2009 

Bio 3:e kvartalet 2009 

Norden 

Utland 

Kommersiell radio 1:a halvåret 2009 

Kommersiell tv 1:a halvåret 2009 

Biografer 3:e kvartalet 2009 

PKe 

1:a halvåret 2009 

(Privatkopieringsersättning) 

Online 3:e kvartalet 2009 

NCB – skivförsäljning 1:a halvåret 2009 

m m 

Korrigeringar 

För mer information om utbetalningar gå in på 

www.stim.se, fliken Medlemmar 

1 1 0 6 0 7 7 0 0 

Beloppsgränserna vid våra utbetalningar är 500 kr för avi 

och 200 kr för konto 

Kom i håg! För snabbare utbetalning – meddela ditt 

person-/bankkonto till info@stim.se

Man måste tro på musike - Stim

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?