VASKULÄR MEDICIN - Mediahuset i Göteborg AB

Migrän, vaskulära riskfaktorer
och vaskulär sjukdom:
En systematisk översiktsartikel
Migrän är en heterogen neurovaskulär sjukdom med komplex patofysiologi. 10–13% av den svenska
befolkningen lider av migrän och den årliga incidensen, antal insjuknade per 1 000 invånare, ligger
på 3,9 [1]. Allra vanligast är sjukdomen bland kvinnor och ungefär var femte kvinna i fertil ålder lider
av någon form av migrän. Eftersom det är en sjukdom som påverkar en så stor del av den svenska
befolkningen så finns det ett stort värde i att titta närmare på faktorer som kan associeras med
sjukdomen och överväga vilka risker migrän kan bära med sig för patienterna på sikt. Traditionellt
har migrän uppfattas som en huvudvärkssjukdom med mycket lidande för den drabbade men för
övrigt utan morbiditet och mortalitet. Nu är det dock allmänt känt att migrän med aura ökar risken
för ischemisk stroke men hur detta sker är fortfarande omdiskuterat [2].
Inom ramen för denna översiktsartikel
sammanfattar vi kunskapsläget
med fokus på de vanligaste vaskulära
riskfaktorerna (hypertoni,
vikt, lipidrubbning, metabola syndromet,
diabetes), tecken på organskada och, i
förlängning av dessa, de vaskulära sjukdomarna
från hjärna, hjärta och perifera kärl.
Underlaget till översiktsartikeln baseras på
relevanta sökord i Pubmed som resulterat
i ett brett urval av publicerade internationella
artiklar med data från individuella
studier, metaanalyser, ledare och reviews.
För att minska risken för urvalsfel (selektionsbias)
har vi varit noggranna att framhäva
både positiva och negativa resultat i
den mån de påträffats. Det finns en del
att säga om behandling av kardiovaskulära
sjukdomar vid migrän, men vi har valt att
uteslutande fokusera på associationen dem
emellan. Dessutom är vi väl medvetna om
att det finns en hel del att kommentera på
vad gäller kvaliteten av varje enskild studie,
men vi har valt bort att presentera detta
närmare. Det blir upp till var och en att
konsultera referenserna vid behov.
Migrän och kardiovaskulära riskfaktorer
Hypertoni
I en populationsbaserad tvärsnittsstudie
från 2002 undersökte Wiehe et al 1 174
individer över 17 års ålder som alla var
invånare i Porto Alegre, Brasilien. Huvudvärk
och dess undergrupper definierades
enligt kriterier från Internationella
Huvudvärksföreningen (IHS); hypertoni
definierades som ett medeltryck vid två
mätningar ≥ 140/90 mmHg eller använ-
”Individer med migrän,
främst de med aura, hade en
högre kardiovaskulär riskprofil
än individer utan migrän [5].”
dande av blodtrycksmediciner. Resultatet
visade på ett samband mellan individer
med normalt blodtryck och migrän jämfört
med individer med högt–normalt
blodtryck eller hypertoni och migrän, RR
0,56 (0,41–0,77). Utifrån detta konkluderade
författarna att individer med migrän
kan ha lägre blodtryck än de som inte lider
av migrän [3].
Sambandet mellan blodtryck och
migrän undersöktes också i en studie som
publicerades 2003 av Tzourio et al, där
man även mätte intimas tjocklek i a. carotis
som ett tecken på hypertoni med organskada.
1 373 individer i åldrarna 59–71 år
inkluderades i studien. Migrän diagnostiserades
av en huvudvärksspecialist enligt
kriterier från IHS och av deltagarna i studien
hade 140 stycken migrän. Systoliskt
blodtryck var lägre hos gruppen som hade
migrän (128 mmHg) jämfört med gruppen
utan (137 mmHg). Man såg också en
signifikant trend mot minskad förekomst
av migrän med ökande blodtryck och intimatjocklek
[4].
I en studie från 2005 undersökte Scher
et al sambandet mellan kardiovaskulära
riskfaktorer och förekomsten av migrän.
Deltagarna bestod av 5 775 individer
mellan 20 och 65 år från The Genetic Epidemiology
of Migraine Study, en populationsbaserad
studie från Nederländerna.
Totalt identifierades 620 individer med
migrän; 31% med aura, 64% utan aura
och 5% utan klassificering. De som hade
migrän utan aura var oftare rökare, konsumerade
mindre alkohol och hade oftare
en förälder med tidig hjärtinfarkt jämfört
med kontrollerna utan migrän. De individer
som hade migrän med aura hade
oftare ett högt totalkolesterol, OR 1,43
(0,97–2,1), eller hög kvot mellan totalkolesterol
och HDL, OR 1,64 (1,1–2,4), samt
hade oftare högt blodtryck (systoliskt > 140
mm Hg eller diastoliskt > 90 mmHg), OR
1,76 (1,04–3,0), och anamnes med tidig
koronarsjukdom eller stroke, OR 3,96
(1,1–14,3). Kvinnor med migrän med aura
åt oftare p-piller. Oddskvoten för att ha
en förhöjd Framinghamrisk var fördubblad
bland de individer som hade migrän med
aura. Individer med migrän, främst de med
aura, hade en högre kardiovaskulär riskprofil
än individer utan migrän [5].
Kurth et al 2006 studerade sambandet
mellan migrän med och utan aura och
risken för kardiovaskulär sjukdom. Det
VASKULÄR MEDICIN 2013 • Vol 29 (Nr 2) 79