Del 4, sid 99-130 - Ekerö kommun

ÖVERSIKTSPLAN FÖR EKERÖ KOMMUN ANTAGEN 2005-12-13 

UTBYGGNADSOMRÅDEN 

Ekerö, kommunens centralort, är den största och 

snabbast växande tätorten. Här bor närmare hälften 

av kommunens befolkning. I knutpunkten Tappström 

finns Ekerö centrum som utgör kommuncentrum. 

En långsiktig och målmedveten satsning avses 

nu göras för att förstärka Ekerö centrum inkl Västeräng 

till en väl sammanhållen och fungerande helhet. 

Detta ska ske genom utbyggnad av butiks- och kontorslokaler 

och bostäder. Viktigt är också att öka tillgängligheten 

för besökande. Markanvändningen i de 

närmast angränsande områdena bör därför i etapper 

förändras i denna riktning. Vid Träkvista torg finns 

ett lokalt centrum. Kommunen ska verka för ett bätt- 

Totalt beräknas närmare 1 500 åretruntbostäder (i 

genomsnitt ca 140 per år) kunna tillkomma under 

åren 2006-2015 genom omvandling av fritidshus, förtätning 

och nyexploatering. Under perioden ges förändringar 

och byggande inom den befintliga strukturen 

samt bibehållande av de öppna områdena mellan 

byar och bebyggelsegrupper högsta prioritet. Om- 

re lokalt centrum i Träkvista. Mark behöver också 

reserveras på flera håll i tätorten för bostäder, andra 

verksamheter, infrastruktur, natur, kultur och fritid. 

Stenhamra, huvudort på Färingsö, är den andra av 

kommunens två tätorter av någon storlek. Här ska 

kommunen också verka för en positiv utveckling, 

inte minst av Stenhamra centrum med omgivning, 

genom omvandling och anslutning till det kommunala 

VA-nätet av centrala fritids- och blandbebyggelseområden, 

vissa tillskott av nya bostads- och verksamhetsområden 

och erforderlig infrastruktur samt 

ökad kontakt med Mälaren. 

BOSTÄDER OCH ARBETSPLATSER TILL 2015 MED SIKTE PÅ 2030 

kring 500 (30%) av de nya bostäderna ska kunna bli 

lägenheter i flerbostadshus. År 2015 kommer det då 

att finnas ungefär 10 000 åretruntbostäder i kommunen, 

därav ca 18% i flerbostadshus jämfört med 16% 

år 2004. Det finns ett behov av smålägenheter i form 

av bostäder med olika upplåtelseformer. Dessa bostäder 

bör också kunna fungera för personer med funktionshinder. 

Även i anslutning till serviceorter av 

lokal betydelse bör framför allt lägenheter för dessa 

kategorier kunna komma till stånd. 

Befolkningen förväntas öka med drygt 4 000 invånare 

till ca 28 000 år 2015 och därefter med ytterligare 

7 000 invånare till ungefär 35 000 invånare år 2030. 

Detta motsvarar fram till år 2015 ”Scenario Bas” i 

RUFS 2001. Antalet arbetstillfällen i kommunen kan 

till år 2015 behöva kunna öka till över 7 000 st vilket 

kräver utvidgning av flera befintliga verksamhetsområden 

såväl som planering för några nya. 

Kommunens utsträckning och spridda bebyggelse 

gör att ytterligare servicepunkter behövs. Några av 

dessa är så viktiga för kommundelen att de trots sin 

begränsade omfattning och serviceutbud bör framhållas 

i översiktsplanen så att en önskvärd utveckling 

av dem inte förhindras. Dit hör framförallt knutpunkten 

Svanhagen på södra Färingsö, Kungsberga- 

Färentuna på norra Färingsö och Sundby på Ekerö 

men i någon mån även Söderby och kyrkbyn på 

Munsö samt Stenby och Hovgården på Adelsö 

(karta, sid 60). 

Programmet för den nya översiktsplanen, fördjupningen 

av översiktsplanen för Södra Färingsö från 

1995, riktlinjer för bostadsplanering från 1993, översiktsplanen 

från 1990 och tidigare områdesplaner för 

Stenhamra från 1982 och för Ekerö från 1981 redovisar 

en mångfald planerade eller tänkbara utbyggnadsområden 

och en betydande potential för 

omvandling av fritidsbebyggelse. Det handlade 

främst om bostäder men även om verksamheter. En 

del av de redovisade områdena har byggts ut eller 

omvandlats medan andra ännu inte tagits i anspråk. 

En ny genomgång av lämpliga framtida utbyggnadsområden 

har därför gjorts. Föreslagna utbyggnadsområden 

fram till 2015 redovisas i markanvändningskartorna 

över kommunen och över Tätortsbandet 

Ekerö centrum–Västeräng–Södra Färingsö–Stenhamra 

samt i följande sammanställning: 

99


Tillkommande bostäder och verksamhetsområden (år för byggnads- och anläggningsåtgärder) 

2006–2010 

Småhus/parhus/ lägenheter i 

Område / projekt radhus/kedjehus flerbostadshus kontor handel/service industri/hantverk 

Brygga industriområde X 

Gällstaö ca 70 

Norra Klyvarestigen ca 25 

Södra Klyvarestigen ca 15 

Mörby (Södra Färingsö) ca 15 

Enlunda (Skå-Eneby 1:3 m fl) (Södra Färingsö) ca 15 

Troxhammar by (Södra Färingsö) ca 10 

Svanhagen (Södra Färingsö) ca 10 X 

Västra Sandudden 157 

Ekebyhovsvägen ca 35 

Silverdalsvägen (Närlunda 59:3, 59:9) ca 15 

Stenhamra centrum ca 50 X X 

Kungsberga (SMÅA) ca 9 

Ekerö centrum ca 40 X X 

Västeräng ca 40 X X 

Övriga detaljplaner 90 

Spritt byggande utanför detaljplan (ca 20/år) ca 100 

100 

ca 531 ca 165 696 139 / år


2011–2015 


Område / projekt radhus/kedjehus flerbostadshus kontor handel / service industri / hantverk 

Skå-Väsby industriomr. X 

Enlunda ind omr X 

Sjöhällsvägen / Alviken / Sjöhäll ca 15 ca 25 

Södra Klyvarestigen ca 10 

Söderberga (Södra Färingsö) ca 60 X 

Enlunda norra + Stjärtnäs (Södra Färingsö) ca 20 

Mörby + Orrburen (Södra Färingsö) ca 15 

Stenhamra centrum ca 50 X X 



Uppgård 2 ca 50 

Träkvista torg ca 30 X X 

Övriga detaljplaner ca 120 

Spritt byggande utanför detaljplan (ca 20/år) ca 100 

ca 390 ca 305 695 139 / år 

2016– 


Område / projekt radhus/kedjehus flerbostadshus kontor handel / service industri / hantverk 

Uppgård 2 ca 25 

Träkvista torg ca 25 X X 



Övrigt X X 

101


TÄTORTSBANDET: EKERÖ CENTRUM 

– VÄSTERÄNG – SÖDRA FÄRINGSÖ 

– STENHAMRA 

I översiktsplanen föreslås den största satsningen på 

utbyggnad av bostäder ske i ett stråk från Ekerö centrum 

via Västeräng och Södra Färingsö till Stenhamra. 

Området har bra förutsättningar för utveckling med 

goda kommunikationer och väl utvecklad service. 

I den inledande planperioden avses framförallt satsningen 

ske i Ekerö centrum och Stenhamra samt 

Enlunda och Söderberga. 

Ekerö centrum med Träkvista och 

Sandudden 

Tätorten avgränsas i princip av Mälaren i norr, öster 

och söder men i norr ingår även Västeräng och området 

mittemot Ekerö centrum på Lindö på andra 

sidan av vattnet. I väster sträcker sig tätorten till och 

med Sandudden och Älvnästäkten. Direkt väster 

därom är Ekerö som smalast. Här bevaras naturområdena 

mellan Kyrkfjärden och Långtarmen för att 

markera övergången från tätort till landsbygd samt 

värna den gröna Ekerökilen. 

En stor satsning görs för att få ett fortsatt attraktivt 

centrum vid Tappström. I planen redovisas områden 

kring Ekerö centrum/Västeräng med utbyggnadsmöjligheter 

för de butiker som finns och tillskott 

med nya butiker, lokaler för kontor och hantverk, 

annan service och nya bostäder i lägenheter fram till 

2015. Möjligheter till utveckling mot norr och nord- 

102 

väst på Västeräng och norra sidan av Tappström 

redovisas också, främst som en fortsättning på längre 

sikt men också som ett tänkbart alternativ till inledning 

istället för den södra sidan. Eventuell etablering 

av hotell med badanläggning eller simhall, skolor och 

vissa verksamheter ska kunna prövas före år 2015 

medan de eventuella bostäderna i lägenheter som 

redovisas på Västeräng kan ses som reservområden. 

En utredning bör tas fram för Ekerö centrum och 

Västeräng för att klarlägga behovet av parkeringsplatser 

– för butiker, bostäder och infartsparkering 

m m. I denna utredning bör också ytterligare studeras 

i vilken ordning och takt områdena kan tas i 

anspråk för ny bebyggelse. En separat gångförbindelse 

över Tappström öster om vägbron bör studeras för 

att knyta ihop de båda delarna av Ekerö centrum. 

Placering och utformning av ett trafiksäkert och centralt 

beläget resecentrum bör också ingå i studierna 

av Ekerö centrum/Västeräng och hela Tätortsbandet. 

I Träkvista är en utbyggnad i Sandudden med en 

tredje och sista västra etapp med småhus nära förestående. 

Här säkras också mark för eventuell utbyggnad 

av Sanduddenskolan. En satsning görs även på 

utveckling av centrala Träkvista med utbyggnadsmöjligheter 

för butiker och bostäder. 

Nya bostäder i småhus planeras också tillkomma i betydande 

antal genom permanentning av fritidshus och 

enskilt byggande i form av förtätning eller mindre projekt, 

framförallt på Gällstaö, i Närlunda, Älvnäs samt 

Lundhagen/Skärvik och de södra delarna av tätorten. 

I anslutning till kommunala verksamheter bibehålls i 

möjligaste mån markytor som skulle kunna tillgodose 

framtida utbyggnadsbehov. Vid Ekebyhovs 

avloppsreningsverk, Sanduddenskolan, Tappströmsskolan, 

Kullen och Ekgården bedöms detta särskilt 

angeläget. 

En utökning av befintligt industriområde redovisas i 

Brygga. 

Särskilt intressanta områden för utbyggnad med 

bostäder under perioden 2016–2030 bedöms vara 

Brunna gärde och Skomakartorp. Utrymme för en 

framtida skola – aktuellt först efter år 2015 – bör på 

sikt reserveras i Brunnaområdet. 

Som reservområden för framtida behov av att i första 

hand kunna etablera fler arbetsplatser, aktivitetsanläggningar 

eller andra verksamheter etc men 

eventuellt även på längre sikt bostäder redovisas i 

norra Asknäs/Älvnästäkten, Barrudden och Jungfrusund. 

Inom framförallt Ekerö centrum (Tappström och 

Västeräng) bör de nya bostadsområdena innehålla 

olika typer av bostäder – för äldre, för unga, för barnfamiljer, 

för funktionshindrade. 

Inom en del av bostadsområdena bör det finnas möjlighet 

för generationsboende, andra former av bostäder 

för flera hushåll eller för särskilt boende. I 

bostadsområden med nära anknytning till större 

vägar bör det finnas möjlighet att samordna bostäder 

med kontor/hantverkslokaler.

Ekerö centrum och Västeräng, utbyggnadsområden 

103


Inom tätorten i övrigt krävs också planering och planeringsberedskap 

för: 

• eventuell gymnasieskola, 

• motionsspår, bollplaner, idrottshallar samt andra 

mötesplatser och aktivitetsområden, 

• ökad tillgänglighet till strandområden samt fler 

båtplatser och 

• bibehållen närhet till natur- och kulturområden. 

Till år 2015 prioriteras miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder 

längs Ekerövägen från Färentunarondellen till 

Träkvista, översyn och förbättring av gång- och 

cykelvägar samt trafiksäkerheten i övrigt. 

I tätorten bör i första hand de befintliga småbåtshamnarna 

kunna utökas för att tillgodose ett ökande 

behov av båtplatser. 

Ekebyhovsparken och del av Jungfrusundsåsen 

avsätts som kommunala kultur- eller naturreservat 

och bevaras för kommande generationer. Tillgängligheten 

längs stränderna och till naturområden förbättras. 

Ekebyhovsdalen ska bibehålla sin karaktär 

som öppet och särskiljande landskapselement mellan 

Tappström–Brygga–Ekebyhov–Närlunda och Gällstaö–Barrudden–Träkvista–Älvnäs. 

Stenhamra med Södra Färingsö 

Tätorten avgränsas av Mälaren genom Långtarmen i 

väster och Törnbyviken i söder, av skogs- och naturområdena 

mot Bromma i norr samt det öppna kulturlandskapet 

mot Sockarby, Sånga–Sundby och Skå 

104 

i öster. I Stenhamra krävs framförallt planering och 

planeringsberedskap för både hantering av återstående 

omvandlingsområden och utveckling av centrum 

med omgivningar. 

I översiktsplanen redovisas nu att hela Stenhamra 

och Södra Färingsö på sikt ska ingå i kommunens 

verksamhetsområde för vatten och avlopp (VA). 

Detta skapar förutsättningar för en satsning på nya 

bostadsområden eller omvandling av befintliga fritidshusområden. 

Stenhamra är kommunens näst största tätort. Även 

här görs en satsning för utveckling av centrum med 

olika typer av bostäder genom nyexploatering med 

lägenheter för äldreomsorg, seniorer och andra grupper 

samt kontor, butiker och annan service. Centrumutvecklingen 

kompletteras med utbyggnad i 

Uppgård med småhus eller lägenheter. Inom Sjöhäll 

kan sjönära bostadsbebyggelse i form av lägenheter 

utredas. 

Inom en del av bostadsområdena bör det finnas möjlighet 

för generationsboende, andra former av bostäder 

för flera hushåll eller för särskilt boende. I 

bostadsområden med nära anknytning till större 

vägar bör det finnas möjlighet att samordna bostäder 

med kontor/hantverkslokaler. 

En utbyggnad av båthamnen i Törnbyviken bör 

kunna prövas. 

Andra angelägna planeringsfrågor är: 

• ökad tillgänglighet till strandområdet och generell 

kontakt med Mälaren för att utveckla ortens 

karaktär, 

• fortsatt tillgång till tätortsnära naturområden med 

kvaliteter. 

Även i knutpunkten Svanhagen bör förutsättningar 

ges för utveckling av ett centrumområde. 

Dessutom redovisas olika omvandlings- eller förtätningsområden 

– i några fall med inslag av nyexploatering 

– för bostäder, där krav kan komma att ställas 

på nya eller ändrade detaljplaner. Utmed Sjöhällsvägen, 

i Alviken och Klyvarestigen i Stenhamra 

bedöms nya åretruntbostäder i småhus kunna tillkomma 

till år 2015. På Södra Färingsö bedöms nya 

bostäder i småhus tillkomma i områdena Mörby, 

Svanhagen, Söderberga och Enlunda/Stjärtnäs, eventuellt 

kompletterat med några mindre nyexploateringsprojekt 

i Svanhagen–Söderberga. Efter 2015 bör 

sedan utvecklingen kunna fortsätta med områdena 

Eneby, Skogby och Tureholm. 

Under senare delen av planperioden kan östra 

Stenhamra med framförallt Eknäs bli aktuellt som 

utbyggnadsområde för bostäder, eventuellt med 

inslag av verksamheter. Törnby, med många bristfälliga 

avloppslösningar med utsläpp till Törnbyviken, 

måste anslutas till kommunalt VA. 

Grundtankarna och kvaliteterna från fördjupningen 

av översiktsplanen för Södra Färingsö inarbetas i 

detta nu identifierade utvecklingsområde. För Södra 

Färingsö kommer tills vidare de tidigare redovisade 

utbyggnadsområdena att vara vägledande vid pröv-

Stenhamra, utbyggnadsområden 

105


ning. Översiktsplanen kommer att visa på inriktningsmålen 

för utbyggnad av verksamhetsområde för 

VA, av vägar, service samt konsekvenserna för den 

kommunala ekonomin och för miljön. Detta ger goda 

förutsättningar för att medge bygglov, respektive påbörja 

detaljplaneläggning av områden i princip i 

enlighet med FÖP Södra Färingsö, som nu upphävts. 

Även viss spridd bebyggelse beräknas tillkomma i 

området. 

En komplettering av industriområdet i Skå redovisas. 

I Enlunda kan område för industri-/arbetsplatsändamål 

komma att prövas. 

Fortsatt planering av Tätortsbandet 

För hela Tätortsbandet kommer sannolikt en fördjupning 

av översiktsplanen att göras. Denna kan 

komma att utföras i etapper för att sedan samordnas. 

Särskilda utredningar bör göras i ett första skede 

framför allt för de två centrumområdena Ekerö centrum 

med Västeräng och Stenhamra med Södra 

Färingsö. Även en planering för nya arbetsplatsområden 

för hela kommunen, integreras i denna process. 

Stenhamra ska prioriteras. Dessa utredningar bör 

göras i nära samarbete mellan kommunala förvaltningar 

och med representanter för boende och föreningar. 

Det är viktigt att få med representanter även 

för barn- och ungdomsgrupper i denna planering. 

106 

ANDRA SERVICEORTER AV 

LOKAL BETYDELSE 

I dessa orter finns ofta en viss service i form av affär, 

skola, förskola och hemtjänstlokaler. Dessa ligger 

ibland spridda i området. Här bör särskilt studeras 

hur kommunal service kan samordnas med annan 

service i området. En sådan samverkan kan också ge 

möjligheter att uppföra lägenheter för särskilda 

behov. 

Munsö – Adelsö 

Munsö och Adelsö är två av de största öarna i kommunen 

belägna längst ut i Mälaren i nordväst. 

Servicen inom området är utspridd. Inom detta 

område kan det därför vara av särskilt stort intresse 

att studera om samordning av service kan komma till 

stånd så att servicenivån kan bibehållas. Världsarvet 

Birka med Hovgården på Björkö resp Adelsö utgör 

redan idag ett viktigt besöksmål. De möjligheter till 

utveckling av detta, som finns och kan komma, bör 

tas till vara. 

Inom området beräknas en fortsatt omvandling 

av fritidshus och viss förtätning ske. Totalt förväntas 

ett 70-tal nya åretruntbostäder tillkomma 

på detta sätt till år 2015 med viss tyngdpunkt på 

Munsö. 

Den återställda grustäkten Husbygropen på Munsö 

och Sättraområdet på norra Adelsö är intressanta 

aktivitetsområden där viss utveckling – framförallt 

för friluftsliv, turism och rekreation – ska kunna prövas. 

Stav – Kungsberga – Färentuna 

Kungsberga med Färentuna utgör ett viktigt närcentrum 

på norra Färingsö. I området beräknas en fortsatt 

omvandling av fritidshus och viss förtätning ske, 

framförallt inom det planerade utökade verksamhetsområdet 

för kommunalt VA kring Stav- 

Kungsberga-Färentuna. En fortsatt utredning får visa 

om även Harholmen och Jäsängen kan ingå. Helt nya 

planområden bör därför inte komma till under planperioden, 

särskilt inte utanför verksamhetsområdet 

för kommunalt VA. På norra Färingsö – f d församlingarna 

Färentuna och Hilleshög – förväntas sammantaget 

drygt 100 nya åretruntbostäder tillkomma 

nästan uteslutande genom omvandling och permanentning 

till år 2015. Merparten av dessa bör i möjligaste 

mån styras till de aktuella områdena kring 

Kungsberga. 

Ekerö landsbygd med Ekerö Sommarstad – Sundby – 

Älby – Helgö m m 

I Älby och Sundby beräknas viss omvandling och 

komplettering kunna ske – uppskattningsvis med ca 

20 nya åretruntbostäder till år 2015 – under förutsättning 

att planerad anslutning till kommunalt VA 

kan genomföras. Även i Ekerö Sommarstad förväntas 

resterande omvandling och komplettering kunna 

resultera i ett tiotal nya åretruntbostäder under 

perioden. 

På Helgö bedöms omvandlingen av befintliga fritidshus 

inom bebyggelsestrukturen kunna fortsätta 

under förutsättning att en sanering av VA-försörjningen 

genom en eller flera gemensamma VAanläggningar, 

som ansluts till det kommunala

Anläggningar för idrott och friluftsliv 

107


nätet, kommer till stånd. Detta förväntas resultera 

i uppemot ett 30-tal nya åretruntbostäder till år 

2015. Ytterligare förtätning bedöms här som 

olämplig med hänsyn till höga kulturvärden, miljöpåverkan 

och svaga förutsättningar för lokal service. 

I Rastaholmsområdet ska utökning av småbåtshamnen 

samt andra etableringar för friluftsliv, turism och 

rekreation – såsom exempelvis campingplats – kunna 

prövas. 

108 

Lovö 

På Lovö beräknas endast enstaka bostäder komma 

till under planperioden. 

Kärsön och omgivande öar föreslås kunna avsättas 

som naturreservat av länsstyrelsen, med bibehållande 

av utvecklingsmöjligheterna för frilufts- och aktivitetsområdet. 

Behovet av förstärkt skydd för världsarvet, 

kultur- och naturvärdena på Lovö och lämplig 

skyddsform ska studeras närmare.


ÖVRIGA MARKANSPRÅK TILL 2015 MED SIKTE PÅ 2030 

Vägar 

Den planerade Förbifart Stockholm – det enda alternativet 

till ny regional nord-sydlig förbindelse som 

direkt berör kommunen – kommer om alternativet 

väljs och genomförs till största delen att gå i tunnel 

vilket begränsar markanspråk och miljöpåverkan 

högst väsentligt. Anslutningarna från väg 261 vid 

Lovö-Edeby och bron över till Grimsta kommer 

dock att medföra att mark- och vattenområden tas i 

anspråk, landskapsbilden förändras och trafikbullret 

ökar. Under byggtiden (5–10 år) krävs dessutom tillfälliga 

arbetsområden och upplag för berg- och jordmassor 

m m. Borttransport av överskottsmassor kan 

sannolikt behöva ske sjövägen vilket i så fall också 

medför behov av tillfälliga kajer/hamnlägen på norra 

respektive södra Lovö. 

Ny genomfart genom Ekerö tätort från Närlunda till 

Ekerö kyrkväg bedöms inte bli aktuell till år 2015 

men kan bli intressant på längre sikt. 

De av Vägverkets Färjerederi framtagna alternativa 

lägena för färjeförbindelse Färingsö–Hässelby behöver 

studeras närmare. Etableringar eller förändringar 

av markanvändningen som kan försvåra tillkomsten 

av ny genomfart eller en färjeförbindelse ska undvikas. 

De markanspråk för trafikanläggningar som i övrigt 

kan bli aktuella är marginella och begränsas – med 

undantag av planerad bussgata/gång- och cykelväg 

Sandudden–Ekerö Sommarstad – i huvudsak till 

åtgärder i det befintliga nätet såsom breddningar, 

trafikplatser och kompletterande gång- och cykelvä- 

gar. Ekerövägen (väg 261) ska kunna ges ökad kapacitet 

med ytterligare ett körfält, till totalt fyra. 

Verksamhetsområden 

Utöver ovan redovisade arbetsplatsområden inom 

Tätortsbandet skall olika typer av arbetsplatsområden 

tillkomma och befintliga kunna utvecklas. 

Viktigt är också att bevara och utveckla verksamhetsfastigheter 

såsom marinor, flygfält, skjutbanor och 

motorcrossbanor m fl eftersom nyetablering av sådana 

företag i framtiden sannolikt inte låter sig göras i 

Mälaren eller på Mälaröarna. 

Golfbanor 

Idag finns tre golfbanor inom kommunen; Drottningholms 

golfklubb, Troxhammars golfklubb och 

Mälarö golfklubb (vid Skytteholm). För ytterligare 

en golfbana, vid Skå, finns en antagen detaljplan. En 

justering av gränserna har diskuterats och kräver i så 

fall att detaljplanen ändras. Önskemål om utvidgning 

även av Drottningholms golfbana finns. 

Etablering, utökning eller ändrat läge för en golfbana 

innebär att jordbruksmark tas i anspråk. En golfbana 

bibehåller visserligen ett öppet landskap men 

förändrar samtidigt upplevelsen av Mälarlandskapet 

och kan påverka omgivande jordbruks möjligheter 

till överlevnad. Detta bör särskilt beaktas vid lokalisering 

av golfbanor. Möjligheterna för rörligt friluftsliv 

– vandrare, ryttare och skidåkare – att utnyttja 

marken, t ex i form av säkra passager genom området, 

bör finnas med vid planering av golfbanor. 

Önskemål har också framförts om ytterligare golfbanor. 

Läget för dessa preciseras inte i denna plan, utan 

får lämplighetsprövas mot översiktsplanens allmänna 

riktlinjer vid lokaliseringen. 

Övriga anläggningar för idrott och 

friluftsliv 

Motionsspår, friluftsanläggningar, badplatser, bollplaner 

och idrottshallar med tillhörande parkeringsplatser 

kommer att behöva utökas och göras 

mer lätt tillgängliga. Nya kommer också att behövas 

när befolkningen ökar. En del av dessa kan med 

fördel placeras i anslutning till befintliga anläggningar. 

Redan idag utnyttjas Jungfrusundsåsen och angränsande 

område i Ekebyhovsdalen för olika aktiviteter. 

Här finns skidbacke, ridskola med ridstigar, motionsspår 

(vintertid skidspår) med elljusslinga, naturspår, 

tennishall, fotbollsplaner och en del av sjöscouternas 

verksamhet. Området används också för hundrastning, 

skogspromenader och svampplockning. 

Området har goda förutsättningar för att kunna 

utvecklas till ett aktivitetscentrum för kommunen. 

Ett arbete för att tillsammans utveckla området har 

påbörjats. En utveckling av området bör kunna ske 

av Ekebyhovsdalen och ändå kunna bibehålla det 

öppna landskapet. 

I kommunen finns en motocrossbana i Skå och två 

skjutbanor. Det är viktigt att denna typ av verksamheter 

kan bevaras och utvecklas. Önskemål finns om 

109


plats för en jaktskyttebana. I första hand bör undersökas 

om en jaktskyttebana kan kombineras med 

någon av dessa. 

Andra friluftsaktiviteter 

De vanligaste friluftsaktiviteterna både på land och 

i/på vatten sker utan anknytning till särskilda anläggningar. 

Dit hör t ex skogspromenader, bär- och 

svampplockning, fritidsfiske, cykling, skid- och skridskoåkning 

(vintertid), och inlineåkning (vår, sommar 

och höst), bad, segling, kanot- och båtfärder. 

Dessa aktiviteter, som inte kräver några reserverade 

markområden, är av stor betydelse för folkhälsan. 

Risk finns att olika typer av etableringar på land eller 

i vatten försvårar för dessa aktiviteter. 

Mötesplatser 

Vi möts spontant på olika ställen – vid kassan i närbutiken, 

på Mälarötorg eller på skogspromenaden. I 

en simhall träffas föräldrar i samband med barnens 

babysim, tonåringarna i samband med simundervisning, 

motionsimmare i olika åldrar. Konserter 

110 

(utomhus eller inomhus), teaterföreställningar med 

skådespelare eller amatörer, bingokvällen, biblioteket, 

4H-gården, lekparken ger andra möjligheter till 

att ses. Behovet av ordande mötesplatser är stort. Vi 

behöver lokaler och platser för dessa aktiviteter, men 

också enkla lokaler där föreningar kan ha möten, där 

ungdomsgänget kan träffas, där vi kan ha 50-årskalaset. 

Det är viktigt i den fortsatta planeringen att ha 

med behovet av lokaler lämpliga för olika fritidsaktiviteter 

för olika åldrar. 

Övernattningsmöjligheter 

Kursgårdar, hotell, vandrarhem m m 

I kommunen finns ett fåtal restauranger och övernattningsmöjligheter 

i form av kursgårdar, vandrarhem 

m m vilket begränsar förutsättningarna att 

utveckla turism och besöksnäring. Behovet av matställen 

och logi är större och bör beaktas i fortsatt 

planering, t ex vid utbyggnad i Ekerö centrum, på 

Västeräng och inom världsarvet Birka/Hovgården. 

Det kan också vara möjligt att kombinera vandrarhem 

med camping. 

Camping, uthyrningsstugor etc 

I regionen – särskilt dess västra delar – behövs fler 

campingplatser. Organiserad camping saknas på 

Mälaröarna liksom stugor för övernattning eller 

korttidsuthyrning. Moderna campingplatser medför 

krav på teknisk försörjning – vägar, el och VA m m – 

som nästan motsvarar fast bebyggelse. Områden där 

förutsättningarna kan vara värda att studera närmare 

är: 

• i anslutning till Brostugan/Kärsögården på Kärsön 

• Husbygropen på Munsö, 

• vid Rastaholm, Ekebyhovsbacken/Barrudden eller 

Jungfrusunds färjeläge på Ekerö, 

• vid Skå barnby på Färingsö och 

• Sättraområdet, Adelsögården eller idrottsplatsen 

på Adelsö. 

Flera av områdena kan bli svåra att VA-försörja på ett 

godtagbart sätt eller är belägna inom den s k 

Ekerökilen eller i värdefulla naturområden enligt 

kommunens egen inventering vilket medför krav på 

särskild hänsyn. På framförallt Adelsö begränsas möjligheterna 

av vägstandarden som knappast medger 

någon nämnvärd husvagnstrafik.


SLUTSATSER 

• Väl belägen mark för utveckling av centrumfunktioner, handel och service, olika typer av bostäder och 

verksamheter reserveras i redovisade områden för att underlätta detaljplanering och genomförande för 

angivna ändamål. 

• Tappström prioriteras, en särskild utredning ska göras avseende lämplig etappvis utveckling av Ekerö 

centrum och Västeräng. 

• Resterande delar av Stenhamra, Södra Färingsö och Sundby–Älby–Helgö ska successivt integreras i ett 

sammanhängande södra verksamhetsområde för kommunalt VA. 

• För hela Tätortsbandet övervägs en fördjupning av översiktsplanen att tas fram. 

• Ekebyhovsparken och Jungfrusundsåsen avsätts som kommunala kultur- eller naturreservat. 

• Ekebyhovsdalen ska kunna utvecklas som aktivitetsområde men ändå bibehålla sin öppna karaktär. 

• Ett tunnelreservat under Kungshatt och Lovö med anslutning till Ekerövägen (väg 261) och till bro mot 

Grimsta ovan jord för ny regional nord-sydlig vägförbindelse ”Förbifart Stockholm”. 

111


PLANINSTRUMENT, STRANDSKYDD M M 

Markanvändningen kan helt eller delvis regleras av 

planer och förordnande enligt PBL, miljöbalken och 

väglagen. Här följer en sammanställning av dessa. 

Detaljplanelagda områden 

Tätorterna Ekerö och Stenhamra är till övervägande 

delen detaljplanelagda. Även de mindre orterna; 

Kungsberga, Söderby, Bergvik, Sundby, Munsö och 

Stenby (Adelsö) är till viss del detaljplanelagda. 

Utanför tätorterna finns större detaljplaner också 

över golfbanor och industriområden. På landsbygden 

finns ett stort antal detaljplaner, vilka från början har 

varit avsedda enbart som fritidshusområden. 

Inom detaljplaner regleras bebyggelsen och markanvändningen 

av dess bestämmelser och inte genom 

översiktsplanens riktlinjer. Vid förändringar av 

detaljplanerna kommer översiktsplanens riktlinjer 

dock att vara styrande. 

Inom samlad bebyggelse 

Inom områden med samlad bebyggelse gäller den 

generella bygglovplikten. 

Kommunens bedömning av vad som är samlad 

bebyggelse framgår av kartor, som finns tillgängliga 

på stadsarkitektkontoret. 

Utom samlad bebyggelse 

Utanför planlagda områden och områden med samlad 

bebyggelse gäller en mer begränsad bygglovplikt. 

112 

Strandskydd 

Stränder vid hav, sjöar och vattendrag har generellt ett 

strandskydd om 100 m. Stora delar av kommunen har 

ett utvidgat strandskydd till 300 m. Syftet med strandskyddet 

är att trygga förutsättningarna för allmänhetens 

rörliga friluftsliv, att åtgärder inte inskränker på 

den allemansrättsliga tillgängligheten och att bevara 

goda livsvillkor på land och i vatten för djur och växter. 

Dispens kan ges om det finns särskilda skäl. 

Inom strandskyddsområde gäller förbud mot vissa 

åtgärder som ny bebyggelse, anläggningsarbeten 

m m. Förbudet gäller inte byggnader, anläggningar 

m m för jordbrukets, fiskets och skogsbrukets behov 

om detta inte tillgodoser bostadsändamål. Strandskyddet 

kan upphävas vid detaljplaneläggning, men 

bibehålls vanligtvis inom gatu-, väg- och parkmark. 

Tillståndsplikt enligt väglagen 

Inom ett avstånd av tolv meter från vägområde får 

inte, utan länsstyrelsens tillstånd, byggnader uppföras, 

tillbyggnader göras eller andra åtgärder vidtas 

som kan inverka menligt på trafiksäkerheten. 

Vägverket kan föreskriva att avståndet ökas till högst 

50 meter. Byggnadsförbudet gäller där detaljplan 

saknas. Väg 261 har ett utökat byggnadsfritt avstånd 

till 30 meter. 

Naturreservat m m 

Länsstyrelsen och kommunen kan förklara ett område 

som naturreservat. Inom kommunen finns nio 

naturreservat. 

Inom kommunen finns dessutom tolv Natura 2000områden. 

Naturminnen 

I kommunen finns också ett antal ekar m m, som har 

förklarats som naturminnen. Dessa redovisas inte på 

karta. 

Byggnadsminnen 

Ekebyhovs slott, Lunda Villa samt Lilla skolan och 

Hertigarnas stall på Drottningholm är byggnadsminnen. 

Drottningholms slott, Svartsjö slott och Fiskarudden 

är statliga byggnadsminnen. 

Kyrkliga kulturminnen 

De kulturhistoriska värdena i kommunens samtliga 

kyrkor, kyrkotomter, inventarier och begravningsplatser 

är skyddade enligt kulturminneslagen. Dessa 

redovisas inte på karta. 

Förordnande enligt förutvarande naturvårdslagen 

Inom kommunen finns områden i anslutning till kyrkorna, 

som har förordnande enligt 19 § förutvarande 

naturvårdslagen. Sådana förordnanden finns i anslutning 

till Ekerö kyrka, Sånga kyrka och Sundby by 

samt Hilleshögs kyrka.

Planer, strandskydd mm 

113


För Lovö, Kärsön m fl öar finns ett förordnade enligt 

20 § förutvarande naturvårdslagen att vissa åtgärder 

skall anmälas till länsstyrelsen, såsom slutavverkning, 

husbehovstäkter, uppförande eller tillbyggnader 

av ekonomibyggnader, kraftledningar, basradiostationer, 

ridstigar m m. 

Dessa förordnanden gäller enligt 9 § lag om införande 

av miljöbalken. 

114 

Biotopskyddsområden 

Inom kommunen finns tre särskilt avgränsade biotypskyddsområden. 

Utanför skogsmark har vissa lätt igenkända och värdefulla 

mindre naturområden (biotoper) givits ett 

generellt skydd i hela landet. Biotoperna utgörs av 

alléer, trädrader, källor, odlingsrösen, pilevallar, småvatten, 

våtmarker, stenmurar och åkerholmar mindre 

än 0,5 hektar. Dessa redovisas inte på karta. 

Vattenskydd 

I Ekerö kommun finns fem vattenskyddsområden; 

Skytteholm, Stenby, Hovgården, Munsö-Söderby 

och Lovöverket.


BEBYGGELSERIKTLINJER M M 

Översiktsplanen är av väsentlig betydelse för bl a den 

strategiska planeringen. I detta avsnitt har vi samlat 

det som är speciellt viktigt att beakta vid lokaliseringsprövningar, 

strandskyddsdispenser, fastighetsbildning, 

bygglovhantering, trafikärenden och detaljplaneläggning. 

Detta kapitel ska därför endast ses 

som en sammanfattning och utveckling av de riktlinjer 

och förslag i översiktsplanen som redovisas i övriga 

kapitel. 

Natur- och kulturmiljövärden har uppmärksammats 

alltmer. Däri ligger en stor del av vår förankring i 

hembygden och vår identitet. Under senare år har en 

hel del förändringar i PBL skett och MB tillkommit. 

I dessa lagar lyfts kvalitet, god livsmiljö och utformningsaspekter 

fram. Det har blivit allt viktigare att 

poängtera och förstärka kulturhistoriska och estetiska 

värden i befintliga miljöer. Även det som byggs 

idag är en del av vårt kulturarv. En god bebyggd 

miljö är ett av miljökvalitetsmålen. Det är ett gemensamt 

ansvar för både byggherren och kommunen att 

uppfylla dessa krav, men det är kommunen som formulerar 

ett helhetsperspektiv. 

Översiktsplanen skall vara vägledande för alla förändringar 

i miljön. De kulturhistoriska värdena, de 

värden som vår natur, vårt kulturlandskap och 

Mälaren har, skall vara utgångspunkt vid förändringar 

av den yttre miljön. 

Allmänna krav vid planläggning och 

byggande 

De allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning 

och lokaliserings/lämplighetsprövning av 

bebyggelse samt vilka krav som ställs på byggnader, 

anges i 2, 3 och 8 kap PBL. Av detta framgår att även 

bestämmelserna i 3 och 4 kap MB och 1–5 kap fastighetsbildningslagen 

(FBL) skall tillämpas. 

Nedan redovisas vilka kompletterande riktlinjer som 

avses gälla inom Ekerö kommun. 

Generella riktlinjer 

Bostadsbebyggelse, arbetsplatser, centrumanläggningar 

m m kan prövas även inom områden där översiktsplanen 

inte anger någon förändring, d v s att 

översiktsplanen utgår från att pågående markanvändning 

skall fortgå. Inom de flesta områden finns 

dock olika, viktiga intressen som skall beaktas och 

avvägas vid förändringar. Redovisade förutsättningar 

under kapitlen ”Naturmiljöer”, ”Kulturmiljöer” och 

”Anspråk på markanvändning” skall därför alltid 

ligga till grund för upprättande av fördjupningar av 

översiktsplanen, detaljplaner, områdesbestämmelser 

eller vid lovprövning för enstaka bebyggelse eller 

anläggning. 

Ny bebyggelse skall lokaliseras och anpassas till 

stads- och landskapsbilden, den lokala byggnadstraditionen 

och terrängen. 

Vid placering skall särskild uppmärksamhet ägnas åt 

närhet till hästgårdar, kraftledningar, större vägar, 

bullrande omgivningar och annat som kan påverka 

boendemiljön. 

Strandskydd och andra skydd enligt MB är viktiga 

parametrar vid all fysisk planering. 

Riktlinjer för detaljplan 

Detaljplanekrav gäller i princip för tätortsområdena. 

All nybyggnad skall därmed ske i enlighet med detaljplan 

eller föregås av detaljplaneläggning. Enkelt 

planförfarande kan i vissa fall tillämpas där föreslagen 

markanvändning följer översiktsplanen, där 

åtgärden har begränsad betydelse och saknar intresse 

för allmänheten. 

Ny tomtplats för friliggande huvudbyggnad inom nytillkommande 

detaljplaner ska vara minst 1 000 kvm. 

Vid planläggning för nya mindre anläggningar, verksamheter 

eller grupper av bostäder i enlighet med 

översiktsplanen anses denna kunna utgöra program 

för detaljplan. Detta gäller även nya eller ändrade 

115


detaljplaner över befintliga bebyggelseområden där 

byggrätten avses ändras, eller skyddsbestämmelser 

med hänsyn till kulturhistoriska värden avses upprättas. 

Riktlinjer utanför detaljplanelagt område 

Önskemål om placering av en ny byggnad utanför 

planlagt område börjar oftast som en förfrågan om 

förhandsbesked. I dessa lokaliseringsärenden är det 

viktigt att prövningen inte bara gäller den aktuella 

platsens lämplighet för planerad byggnad/verksamhet. 

Annat som bör bevakas är att samhälleliga investeringar 

tas till vara på ett ekonomiskt effektivt sätt. 

Beroende på typ av ärende kan även frågor om att 

främja en kommunal utveckling, näringslivstillväxt 

och kretsloppstänkande m m behöva belysas i prövningen. 

Ofta blir det också fråga om fastighetsbildning eller 

andra förändringar eller regleringar. Det som redovisas 

i dessa riktlinjer är kommunens grundinställning 

till avstyckningar. Beslut i fastighetsbildningsärenden 

tas av lantmäterimyndigheten, i samråd med 

byggnadsnämnden. 

Alla nytillkommande bostäder ska bedömas som helårsbostäder, 

om det inte är frågan om kolonistugor, 

stugbyar eller liknande. 

Bebyggelse bör ske i eller i anslutning till befintliga 

bygrupper. Ny bebyggelse skall inordnas i den struktur 

som finns i området. Enstaka nya huvudbyggnader 

eller grupper av hus bör inte godtas inom obe- 

116 

byggda områden eller i anslutning till enstaka byggnader. 

Bebyggelsens placering och utformning ska bidra till 

en sammanhållen karaktär. 

Ny bebyggelse skall inte tillåtas inom orörda skogsområden 

eller ute på öppen åkermark. Inom områden 

med särskilda natur- och kulturintressen ställs 

större krav på lokalisering och utformning. Inom 

kulturhistoriskt värdefulla miljöer (riksintresseområden) 

och för fastigheter som omfattas av områdesbestämmelser 

är kraven på anpassning av byggnader 

särskilt höga. Våra unikt sammansatta och hävdade 

naturmiljöer samt ur ett nationellt perspektiv värdefulla 

kulturmiljöer, är av synnerligen väsentlig betydelse 

för Ekerö kommuns invånare, kommersiell 

turism resp lokal näringslivsutveckling. 

Förutsättningen är också att lokalisering sker till 

platser där en godtagbar VA-lösning kan anordnas 

inom tomten. VA-lösning utanför tomten skall 

endast godtas undantagsvis. Gemensamhetsanläggningar 

skall då eftersträvas. 

En föreslagen lokalisering till områden av stort 

intresse för naturvård och/eller kulturmiljövård, vilken 

bedöms olämplig med hänsyn till områdens värden, 

kan utgöra skäl för avslag. Särskild hänsyn skall 

tas till de öppna landskapen mellan bebyggelsegrupper. 

Kompletterande riktlinjer för bostäder 

utanför detaljplan 

Tomtplatser ska vara minst 2 000 kvm. Total byggnadsarea 

bör inte överstiga 250 kvm, varav fristående 

komplementbyggnader inte bör vara större än 60 

kvm. 

Fastigheter på landsbygden bör ha en storlek om 

2 000 kvm, mot bakgrund av att avloppet ska kunna 

förläggas inom den egna tomtplatsen, ett behov av 

ändamålsenlig vägförsörjning samt att byggnadsbeståndet 

ska kunna ges en naturlig utveckling. 

För etablerade stora tomtplatser som nyttjas som en 

enhet, med en tomtplatsstorlek som överstiger 5 000 

kvm, och med förutsättningar att åstadkomma och 

vidmakthålla en god kvalitet och kontinuitet kan 

under vissa förutsättningar både bostadsdelar och 

kompletterande bebyggelse som ekonomibyggnader i 

det enskilda fallet bli mer omfattande. Sammanlagda


byggnadsarean kan omfatta upp till 10 % av tomtplatsens 

yta. 

Komplementbyggnad större än 60 kvm godtas på 

sådan tomtplats. Tomtplatser av denna storlek torde 

framförallt vara lantbruk med ladugårdar, lador och 

andra verksamhetslokaler m m. Bebyggelsens placering 

och utformning skall bidra till en sammanhållen 

karaktär. 

Generationsboende bör underlättas genom att tillåta 

ytterligare mindre lägenhet i huvudbyggnaden. 

Generationsboendet bör inte placeras i separat byggnad 

då en tydlig koppling till huvudbyggnaden saknas 

vilket kan leda till oönskad förtätning. 

Kompletterande riktlinjer för 

verksamheter 

Nya avstyckningar för mindre verksamheter medges 

i huvudsak i anslutning till befintliga verksamheter 

vilket även kan innefatta olika typer av lantbruksrörelse, 

som jord-, skogs- resp vattenbruk. Krav skall 

ställas på att godtagbara VA-lösningar och vägförsörjning 

kan ordnas. En framtida bebyggelseutveckling 

inom fastigheten måste förutsättas vid planeringen. 

Verksamheterna får inte vara störande för 

närboende. 

Större verksamheter, som golfbanor, campingplatser, 

vägar, kraftledningar m m skall lokaliseras med beaktande 

av förutsättningar som redovisas i översiktsplanen. 

Lokalisering prövas genom detaljplaneläggning 

eller motsvarande tillståndsprövning. 

Kompletterande riktlinjer för 

förutvarande fritidsområden 

(omvandlingsområden) 

Inom kommunen finns ett stort antal områden som 

från början planerats för fritidsboende. I dessa områden 

pågår en omvandling från fritidsboende till permanentboende. 

Denna typ av omvandling pågår i 

hela Stockholmsområdet och kommer att fortsätta. 

Vid eventuell permanentning är det angeläget att 

överväga om det finns möjligheter att komma till 

rätta med den oftast mycket undermåliga transportinfrastrukturen. 

Permanentning och omvandling utanför tätorterna 

innebär ett antal komplikationer rörande förutom 

kollektivtrafik, skola, förskola och vård, även VA-försörjning. 

Möjligheterna att styra permanentningen 

är i vissa avseenden begränsade. Både från kommunal 

och från regional synpunkt finns intresse att verka 

för en långsiktigt god bebyggelsestruktur. 

Miljöbelastningen från avlopp är redan hög i vissa 

områden. I vissa områden finns också risk för vattenförsörjningen. 

På karta, sid 53, i avsnittet ”Befolkning och boende” 

redovisas vilka områden som bör anslutas till kommunalt 

VA resp bör anordna gemensamt VA. För 

dessa områden kan planläggning bli aktuell innan 

ytterligare permanentning kan ske eller nya, större 

byggnader kan uppföras. Även för områden i direkt 

anslutning till dessa markerade områden, kan motsvarande 

krav på VA-lösning komma att ställas. 

För övriga områden gäller de riktlinjer som miljönämnden 

har beslutat om. 

Kompletterande riktlinjer inom område 

med riksintressen m m 

Inom riksintresseområdena ska åtgärder inte godtas 

som kan skada dessa intressen. Inom en del av dessa 

områden kan samråd behöva ske med de berörda 

statliga verken. 

Kulturmiljö, friluftsliv och naturvård 

Samråd skall ske med berörda kommunala förvaltningar/nämnder. 

Om specialkunskap saknas inom 

kommunen i ärendet kan samråd också ske med länsstyrelsen. 

Försvarsanläggningar 

Samråd ska ske med Försvarsmakten avseende militära 

objekt. Samråd ska ske med länsstyrelsen avseende 

civilförsvarsobjekt. 

Väg (Förbifart Stockholm) 

Samråd skall ske med Vägverket, även för området 

inom redovisad vägkorridor. 

Naturgas 

Samråd skall ske med Svensk Naturgas AB för åtgärder 

i anslutning till redovisad sträckning för planerad 

naturgasledning. 

Sjöleder 

Samråd skall ske med Sjöfartsverket: 

• innan större bryggor eller kajer anläggs i nära 

anslutning till allmänna farleder, 

117


• marinor anläggs, 

• nya färjeförbindelser inrättas. 

Strandnära bebyggelse får inte förläggas så att sjösäkerhetsanordningar 

skyms eller så att starkt ljussken 

upplevs som störande/bländande för sjötrafiken. 

Kraftledning 

Samråd skall ske med Svenska Kraftnät. 

Även inom andra områden kan samråd behöva ske 

med t ex statliga verk. Detta gäller Luftfartsverket m fl. 

Kompletteringsåtgärd utanför samlad 

bebyggelse 

Områden med samlad bebyggelse framgår av kartor, 

som finns på stadsarkitektkontoret. 

Byggnadsnämnden har gjort följande tolkning av 

bestämmelserna i 8 kap 13 § PBL om kompletteringsåtgärder 

utanför samlad bebyggelse. Vid beräkningen 

utgår man från den bebyggelse som fanns på 

fastigheten den 1 juli 1987, då PBL infördes. 

Mindre tillbyggnad: 

Utan bygglov får tillbyggnad av huvudbyggnad för 

bostadsändamål ske med max 20% av huvudbyggnadens 

byggnadsarea (BYA), före tillbyggnad, dock max 

30 kvm. Gäller en gång i förhållande till de legala förhållanden 

som förelåg den 1 juli 1987. 

Komplementbyggnad: 

Utan bygglov får ny komplementbyggnad eller tillbyggnad 

av komplementbyggnad på bostadsfastighet 

118 

ske med max 25% av huvudbyggnadens BYA, dock 

max 20 kvm. Gäller en gång i förhållande till de legala 

förhållanden som förelåg den 1 juli 1987. 

Husutformning, parabolantenner, 

pooler, staket, solenergipaneler m m 

För utformning, bostadskomplement och detaljer 

har, alternativt kommer riktlinjer eller gestaltningsprogram 

att tas fram av stadsarkitektkontoret.


KONSEKVENSER 

Inledning 

Enligt planoch bygglagen ska översiktsplanens konsekvenser 

kunna utläsas utan svårigheter. De ska redovisas 

redan under samrådet om förslaget till ny översiktsplan 

såväl som senare vid utställning och antagande. 

Konsekvenserna uppstår inte som en direkt följd av 

själva översiktsplanen utan först om och när de förändringar 

av mark- och vattenanvändning m m som 

föreslås kommer till genomförande. Vilka förändringar 

som faktiskt genomförs och på vilket sätt detta 

sker har därför en avgörande betydelse. Större förändringar 

föregås av detaljplaneläggning. När detaljplaner 

upprättas, skall de mål och inriktningar som 

anges i översiktsplanen beaktas. 

De av riksdagen antagna miljökvalitetsmålen, miljöbalken 

och planoch bygglagen bildar ramar för 

regionala och lokala insatser i strävan mot en långsiktigt 

hållbar samhällsutveckling. Förslagen i översiktsplanen 

skall förutom att uppfylla kraven i planoch 

bygglagen samverka med miljöbalken. Översiktsplanens 

inriktning och riktlinjer är betydelsefulla för 

möjligheterna att skapa förutsättningar för ett långsiktigt 

hållbart samhälle. 

I ”Konsekvensbedömning av scenarier”, som utgjort 

underlag till översiktsplanen, redovisades konsekvenserna 

för de tre framtagna scenarierna för kommunens 

framtida utveckling; villaidyllen, småstaden 

och stadsdelen. 

I kapitlet ”Tillväxt med finansiella mål” i föreliggande 

översiktsplan redovisas totalekonomiska konsekvenser 

för kommunen. I följande avdelning 

beskrivs översiktligt viktiga konsekvenser inom 

olika områden i översiktsplanen. I det därpå följande 

”Hållbar utveckling” görs en kortfattad bedömning 

av planen ur olika perspektiv, baserade på 

Boverkets och Naturvårdsverkets dimensioner; d v s 

ekonomisk, ekologisk, respektive social inklusive 

kulturell. 

Miljökonsekvenser 

Generellt 

Översiktsplanen är i sin karaktär schematisk. Konsekvenser 

i olika avseenden beror till stor del på hur 

förändringen av mark- och vattenanvändningen 

genomförs. Den mest påtagliga konsekvensen av en 

utbyggnad av nya områden är att mark tas i anspråk 

för nya ändamål. Planen bygger på att ianspråktagande 

av värdefull naturmark för andra ändamål och 

ingrepp i värdefulla kulturmiljöer undviks och 

begränsas. 

Miljö samt natur- och kulturvärden 

Generellt påverkar förändringar av mark- och vattenanvändningen 

i kommunen såväl naturmark, som 

bebyggelse- och kulturmiljöer. Att ny bebyggelse 

anpassas till miljön, föroreningar av Mälaren och 

grundvattnet förhindras och olika natur- och kulturvärden 

värnas är viktigt. 

Miljöfrågorna tillmäts stor vikt i planen. Särskilt viktiga 

grönstråk och områden för friluftsliv, biologisk 

119


mångfald, djur eller växter ska bevaras. Anpassning 

till omgivningen, miljön och områdets natur- och 

kulturvärden måste alltid ske vid detaljplaneläggning, 

då ju denna ofta innebär en stor förändring av 

miljön. Det är väl så viktigt att anpassning sker även 

vid uppförande av enstaka byggnader. En enstaka ny 

byggnad som är olämpligt placerad, kan markant förändra 

landskapsbilden, påverka kulturvärdena negativt 

eller påtagligt skada strövområden. 

De värdefullaste natur- och kulturmiljöerna berörs i 

mycket begränsad utsträckning av föreslagna förändringar. 

Förstärkt skydd eller särskilda hänsynskrav 

föreslås eller förordas i översiktsplanen för flera 

områden. En utgångspunkt för översiktsplanens 

120 

inriktning och de åtgärder som föreslås är vidare att 

långsiktigt minska belastningen på och risken för 

förorening av grundvattnet och Mälaren. 

Mark- och vattenanvändning, bebyggelse m m 

Tillkommande bostäder, verksamhetsområden, 

anläggningar och infrastruktur innebär att naturmark 

i viss mån ibland ändå behöver tas i anspråk i 

syfte att skapa förutsättningar för en god livs- och 

boendekvalitet. Befarade nackdelar som ökad trafik, 

bullerstörningar, minskad utsikt eller ökad insyn 

framförs ofta som stora problem även vid små förändringar 

samtidigt som bebyggelsetillskott kan ge 

både nya kontakter och underlag för förbättrad infrastruktur 

och service. 

För att med ett helhetsperspektiv bidra till ett väl 

fungerande samhälle med god bebyggd miljö, god 

resurshushållning och begränsad miljöpåverkan planeras 

nya bostadsområden huvudsakligen inom 

tätorterna Ekerö och Stenhamra. Kommunens insatser 

för omvandling och förtätning av befintlig bebyggelse 

– som ofta uppfattas som en stor och negativ 

förändring av närboende, särskilt på landsbygden – 

koncentreras också till det centralt belägna 

Tätortsbandet Ekerö centrum – Västeräng – Södra 

Färingsö – Stenhamra. 

Inom Ekerö centrum och Stenhamra redovisas ny 

bebyggelse även inom strandnära lägen för att ta vara 

på och utveckla de kvaliteter som närheten till 

Mälaren ger. Huvudsakligen är detta inom områden 

som redan är ianspråktagna med begränsad tillgänglighet 

till strandområdet alternativt bedömts mindre 

värdefulla som naturområden eller motsvarande. 

Särskilda krav på möjligheterna att ta sig fram längs 

stränderna kommer dessutom att ställas vid detaljplaneläggningen. 

Trafik, kommunikationer, resande och transporter 

Det är viktigt – inte minst för barn och ungdomar 

och ur miljösynpunkt – att planeringen bidrar till 

säkra och funktionella förbindelser för gående och 

cyklister samt ger förutsättningar för ökad kollektivtrafik 

och därmed minskad bilanvändning. Kommunens 

geografi och befintliga bebyggelsestruktur innebär 

dock väsentliga begränsningar av möjligheterna i 

en del avseenden. 

Översiktsplanens tyngdpunkt på byggande inom 

strukturen med tätare bebyggelse framförallt i centrala


delar av Ekerö centrum och Stenhamra är ett steg i den 

riktningen. Det är också föreslagna trafiklösningar, 

infartsparkeringar samt kompletterande gång- och 

cykelvägar mellan viktiga målpunkter. Några nya vägsträckningar 

innebär om de genomförs vissa ingrepp i 

natur- och kulturmiljöer och viss risk för andra miljöstörningar. 

Det gäller framför allt den eventuella 

Förbifart Stockholm via Lovö, även om ingreppen 

begränsas avsevärt genom föreslaget tunnelalternativ. 

Kommunalekonomi 

Bedömningen begränsas till att omfatta de ekonomiska 

konsekvenserna, framförallt för kommunen, 

vad gäller befolkningsutveckling, utbyggnaden av 

VA-nät, väginvesteringar samt anläggningar för 

barnomsorg, skola och äldreomsorg och redovisas i 

avsnittet ”Tillväxt med finansiella mål”. 

Kommunens struktur med långsmala öar, stora 

avstånd och spridd bebyggelse medför förhållandevis 

höga kostnader för infrastruktur och service. Översiktsplanens 

inriktning innebär att nya bostäder och 

verksamheter i första hand lokaliseras inom strukturen 

så att redan gjorda investeringar och befintlig 

kapacitet i de kommunala verksamheterna och 

anläggningarna – såsom framförallt dyra skolor och 

tekniska anläggningar – kan utnyttjas väl. En försiktig 

utveckling totalt över tiden samt etappindelning 

av större projekt eftersträvas också. På så sätt undviks 

onödiga tröskelkostnader och minimeras risken för 

negativa kommunalekonomiska konsekvenser. 

I de norra delarna av kommunen kommer en utbyggnad 

och viss sammankoppling av olika befintliga små 

lokala kommunala VA-nät att behöva ske inom den 

närmaste framtiden. 

En utbyggnad med utvidgning och ökning av kapaciteten 

måste också ske inom det södra nätet. Krav bör 

då ställas att angränsande områden ansluts. 

För många omvandlingsområden på landsbygden 

kan anslutning till kommunalt VA-nät inte ske. För 

en del av dessa områden bör gemensamma anläggningar 

i enskild regi i stället komma till stånd. 

Hållbar utveckling 

Vi vill att översiktsplanen ska stå i samklang med 

målen om hållbar utveckling. Begreppet hållbar 

utveckling är inte entydigt. 

Hållbar utveckling brukar definieras som en 

”…utveckling som tillgodoser våra behov idag utan att äventyra 

kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.” 

Två dimensioner är centrala i begreppet hållbar 

utveckling – långsiktighet och helhetssyn. 

Hållbar utveckling omfattar tre komponenter: den 

ekonomiska, den ekologiska och den sociala inklusive 

den kulturella. 

Med uthållig ekonomisk tillväxt på kommunal nivå 

kan menas att den totala produktionen av varor och 

tjänster inom kommunen ska växa långsiktigt. 

Hållbar utveckling inom miljöområdet tar ofta sin 

utgångspunkt i de 16 nationella miljökvalitetsmålen. 

Hållbar utveckling på det sociala området kan innebära 

en mängd olika variabler. Viktigt kan vara: 

hälsa och livskvalitet, bostäder, utbildning, möjlighet 

att utöva sin kultur, jämställdhet mellan könen, makt 

och inflytande över sin egen livssituation, tillgång till 

fri information m m. 

Hur uppfylls de olika perspektiven 

Ekonomiskt perspektiv: 

En attraktiv kommun kan attrahera och behålla sin 

befolkning. Ett varierat bostadsbyggande är positivt 

ur samhällsekonomisk synvinkel. 

Vår natur- och kulturmiljö, liksom bra möjligheter 

till rekreation och friluftsliv, är viktig för kommunens 

konkurrenskraft. 

Förbättringar på trafikområdena – både för bil- och 

kollektivtrafik – är angelägna ur ekonomisk tillväxtsynpunkt. 

Naturen är, liksom kulturen, en viktig komponent i 

kommunens konkurrenskraft. På ett övergripande 

plan verkar inte planerna för naturmiljön kollidera 

med utbyggnadsplaner för bebyggelse och trafik, 

förutom Förbifart Stockholm. 

Att avsätta områden för skydd kan förhindra och 

komplicera framtida ut- och nybyggnation och ny 

infrastruktur. 

Socialt inklusive kulturellt perspektiv: 

Ett mer varierat bostadsbyggande kan vara positivt 

ur ett socialt perspektiv. Det kan ge möjlighet till 

integration och jämställdhet. 

121


Vi vill satsa på olika mötesplatser. Detta kan ge möjlighet 

till tillgänglighet för barn och ungdom, gamla 

och funktionshindrade. 

Mer kunskap om kulturarvet leder till mer delaktighet 

och trygghet. 

En estetiskt utformad kulturmiljö i ett öppet landskap 

samt god tillgång till grönområden och strövområden 

gynnar människors trivsel och hälsa. 

Tillgängligheten till stränderna är positiv för allmänhetens 

friluftsliv. Ett antal tätortsnära grönområden 

har identifierats. Dessa bör säkerställas i kommande 

detaljplaner. Hur grönområden används och deras 

sociala betydelse bör studeras. 

Vi har gott om rent vatten lämpliga för bad och fiske. 

Satsningar på kommunikationer, såväl gång- och 

cykelvägar, förbättrade kollektiva transporter och 

trafiksäkerhet, ger möjlighet till större rörlighet och 

därmed bättre social delaktighet. 

Utbyggnad av VA-näten är positivt för folkhälsan. 

Ekologiskt perspektiv: 

Naturen är, liksom kulturen, en viktig komponent i 

kommunens konkurrenskraft. Långsiktiga visioner 

är speciellt viktiga i naturens mer långsamma proces- 

122 

ser när det gäller värnandet om naturområden såsom 

all grönstruktur, kultur- och naturbetesmarker, 

naturreservat, grundvattenskydd, markmiljö men 

även kulturmiljöer och bebyggelse för framtida bevarande 

och hänsyn. En tydligare koppling till bl a 

omvärldsanalys bör göras. 

Allt byggande påverkar marken och kräver transporter, 

resurser och energi. Den huvudsakliga satsningen 

på Tätortsbandet innebär att vi valt att bygga 

resurseffektivt och miljöanpassat. Tätortsbandet 

innebär en effektivare teknisk och transortinfrastruktur. 

Bättre kollektivtrafik och satsning på cykeltrafiken 

medför mindre behov av bilkörning vilket 

ger förutsättningar för mindre avgasutsläpp och 

minskad energiåtgång. 

En effektivare energianvändning inom och av kommunen 

med satsning på förnyelsebar energi ger flera 

positiva följdeffekter såsom giftfria och resurssnåla 

kretslopp, renare luft, begränsad klimatpåverkan, 

mindre försurning och övergödning. Att värna tysta 

områden är positivt för människors hälsa och djurlivet 

i naturen. 

En miljöanpassad planering och ett miljöanpassat 

byggande med minimal belastning på den yttre miljön 

i byggnadens/anläggningens hela livscykel ger 

goda förutsättningar för giftfria och resurssnåla 

kretslopp samt en sund inomhusmiljö. Därmed 

bidrar man till en giftfri miljö, en god bebyggd miljö, 

frisk luft och begränsade klimatförändringar. 

Hänsyn till kultur- och naturvärden vid all planering 

är positivt då risken minskar för otillräcklig hänsyn 

eller att värdena glöms bort. 

Grönkilarna ger förutsättningar för spridning av 

arter på ett naturligt sätt. Biologisk mångfald säkras 

genom jordbruken och värnandet om ängs- och hagmarker, 

skötselplaner för naturreservat. De kommunala 

skogarna sköts med inriktning mot biologisk 

mångfald. 

Skydd av Mälarens vatten och den grundvattenförande 

delen av Uppsalaåsen bidrar till en god dricksvattenkvalitet. 

När det gäller Mälaren är det inte klart 

uttalat hur olika delar av strandområdena ska skyddas. 

Förbättrade VA-system och dagvattensystem ger 

förutsättningar för mindre utsläpp och därmed minskad 

övergödning i Mälaren. 

Renare mark och en samhällsplanering för mindre 

påverkan från miljöfarliga verksamheter gynnar en 

god bebyggd miljö och minskar påverkan på miljön. 

Förebyggande och avhjälpande skyddsåtgärder mot 

olyckor och andra risker minskar mängden och 

omfattningen av utsläpp av farliga ämnen.

Bevarandekarta 

123

Markanvändning, hela kommunen 

124

Markanvändning, Tätortsbandet 

125


KÄLLHÄNVISNINGAR 

Allmänt 

• Plan- och bygglagen, PBL 

• Miljöbalken, MB 

• ESDP – Det regionala utvecklingsperspektivet 

inom EU, maj 1999 

• Periodic Reporting – Drottningsholm resp Birka/- 

Hovgården, 2005 

Regionalt material 

• Regional utvecklingsplan 2001 för Stockholmsregionen 

(RUFS 2001) 

• Planeringsunderlag enligt 4 kap 5 § PBL, Länsstyrelsen 

i Stockholms län 

Kommunala planer, program, 

utredningar, beslut mm 

• Översiktsplan för Ekerö kommun, 1990 

• Ny översiktsplan för Ekerö kommun, Förslag till 

program, 2001 

• Ny översiktsplan för Ekerö kommun, samrådshandling, 

juni 2004 

• Ny översiktsplan för Ekerö kommun, utställningshandling, 

juni 2005 

• Fördjupning av översiktsplan, Södra Färingsö, 

1995 

• Befolkningsprognoser 

• Konsekvensbedömning av scenarier. Underlag till 

översiktsplan för Ekerö kommun 

• Energiplan för Ekokommunen Ekerö 

• Handeln i Ekerö kommun, 2002 

• Turism för Ekerö 

126 

• Yttrande över aktualitetsprövning av RUFS 2001, 

Ekerö kommun, januari 2005 

Natur 

• Naturinventering 2002, Ekerö kommun 

• Naturvårdsprogram för Stockholms län. Länsstyrelsen 

i Stockholms län 1983 

• Naturkatalog. Länsstyrelsen i Stockholms län. 1996 

• Områden av Riksintresse, Naturvård, Friluftsliv, 

Länsstyrelsen i Stockholms län 2001:15 

• Stränderna runt Ekerö tätort, Underlagsmaterial 

till kommunal planering och metod för fortsatta 

studier, Sofia L. Wulff 

• Stränderna runt Stenhamra tätort och sydvästra Färingsö, 

Fortsatt inventering och kartläggning av Ekerö 

kommuns stränder, september 2004, Sofia L. Wulff 

• Jungfrusundsåsen, natur- och rekreationsvärden, 

Underlagsmaterial inför framtagande av ett skydd 

för området, Lin Wiklund, oktober 2004 

Grönstruktur 

• Aldrig långt till naturen, Skydd av tätortsnära 

natur, Länsstyrelsen i Stockholms län 

• Ekerökilen, Upplevelsevärden i Stockholmregionens 

gröna kilar, RTK 9:2004 

• Tysta områden. En kartläggning av buller i regionens 

grönstruktur, RTK 2000:5 

• Tätortsnära natur i Ekerö kommun, 2005 

Kultur 

• Mälaröarna – kulturhistoriska miljöer; kulturminnesvårdsprogram 

för Ekerö kommun, 1986 

• Kulturminnesvårdens riksintressen i Stockholms 

län, Länsstyrelsen i Stockholms län. 1997:22 

• Förslag att förklara Drottningholms kungsgård 

med tillhörande gårdar som värdefull fastighet 

• Kulturstrategi, Ekerö kommun 2005. 

Miljö 

• Förslag till regionala miljömål för Stockholms län 

2004, Länsstyrelsen i Stockholms län 

• Förslag till regionala miljömål för Stockholms län 

2004, Länsstyrelsen i Stockholms län 

• Miljöskyddsprogram och miljöbeskrivning, dec 

1991, Ekerö kommun 

• Handlingsprogram för ekokommunen Ekerö. 1994 

• Miljöstrategi, Ekerö kommun 2005. 

Vatten 

• Vattenöversikt, Ekerö kommun, oktober 2002 

Teknisk försörjning 

• Övergripande utredning av framtida VA-försörjning, 

delrapport 1 

• Övergripande utredning av framtida VA-försörjning, 

delrapport 2 

Trafik 

• Trafiköversikt för Ekerö kommun, 2001 

• Nord-sydliga förbindelser i Stockholmsområdet, 

vägutredning juni 2005 

• Yttrande över vägutredning om nord-sydliga förbindelser, 

Ekerö kommun, oktober 2005


• Trafiken i Ekerö kommun 2030, Analys av utvecklingsscenarier 

2002 

• Framtida trafikmönster i Ekerö kommun, Anna 

Pontusson 2005 

• Attraktiv och säker huvudgata, vägutredning, planeringsunderlag, 

Ekerö kommun och Vägverket, 

2005 

Hälsa och säkerhet 

• Översiktlig skredriskinventering, Ekerö kommun, 

Statens räddningsverk (KM) 1995 

• Översiktlig översvämningskartering för Mälaren, 

Rapport 22, 2001. Räddningsverket 

• SEAREG: Översvämningskartering Mälaren 2005 

• Bo Tryggt 05 

• Handlingsprogram för skydd mot olyckor (Ekerö 

kommun 2005) 

• Mätning av radiofrekventa elektromagnetiska fält 

i olika utomhusmiljöer, Statens Strålskyddsinstitut 

FÖRTECKNING ÖVER KARTOR 

OCH TABELLER 

Karta/tabell Sid 

Vad har hänt sedan översiktsplanen 

antogs 1990 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 

Kommunens naturinventering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 

Riksintresse för naturvård, friluftsliv, 

Natura 2000-områden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 

Gröna kilar och utflyktsområden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 

Stora opåverkade områden, friluftsområden, 

tätortsnära natur, golfbanor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 

Inventering av stränder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 

Naturreservat och förslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 

Tysta områden i de gröna kilarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 

Skyddsområde för Mälaren, förslag, och 

vattentäktsområden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 

Riksintresse för kulturmiljövården. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 

Värdefull fastighet, enligt RAÄ:s utredning . . . . . . . . . 43 

Världsarven med buffertzoner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 

Områdesbestämmelser och byggnadsminnen . . . . . . . 48 

Omvandlingsområden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 

Skolor samt boende för äldre och 

funktionshindrade . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 

Centrum och serviceorter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 

Stall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 

Riksintressen – Förbifart Stockholm, 

kraftledning, farled och naturgas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 

Huvudvägnät, cykelstråk, färjelägen m m . . . . . . . . . . . . 69 

Ekerövägen, förslag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 

Kollektivtrafik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 

Skå flygplats, höjdbegränsningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 

Täkter och avfall. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 

Grundvattentäkter, ytvattentäkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 

Verksamhetsområden för VA och förslag 

till utvidgning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 

Områden med översvämningsrisk vid 

förhöjt vattenstånd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 

Vägar för transporter av farligt gods och 

områden med bullerstörning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 

Riksintresse för försvaret . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 

Tillkommande bostäder och 

verksamhetsområden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 

Ekerö centrum och Västeräng, 

utbyggnadsområden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 

Stenhamra, utbyggnadsområden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 

Anläggningar för idrott och friluftsliv. . . . . . . . . . . . . . . . 107 

Planer, strandskydd m m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 

Bevarandekarta, hela kommunen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127 

Markanvändning, hela kommunen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128 

Markanvändning, Tätortsbandet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 

FOTOGRAFER 

Omslaget 

Kenneth Bengtsson/Naturbild 

Jonas Eriksson 

Micke Quiding/Q produktion 

Ove Westerberg/Ekerö bildsnideri 

Elisabet Hansson 

Textavsnitten 

Ove Westerberg/Ekerö bildsnideri – sid 3 

Micke Quiding/Q bildsnideri – sid 90 

Elisabet Hansson – övriga bilder 

127


KOMMUNFULLMÄKTIGES PROTOKOLL 2005-12-13 

128


LÄNSSTYRELSENS GRANSKNINGSYTTRANDE 2005-10-31 

129

Del 4, sid 99-130 - Ekerö kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?