HURTIGRUTEN
HURTIGRUTEN
HURTIGRUTEN
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Författare: Finn Midtbö<br />
Dagfolkhögskolan i Trollhättan<br />
Läsåret 94-95<br />
Hurtigruten, Sidan 1<br />
<strong>HURTIGRUTEN</strong><br />
Redan på 1830 talet hade det första ångskeppet gått upp Nordlandsfarleden, i<br />
Lofoten blev nymodigheten mottagen med rädsla och förakt. Sådana rökspyende<br />
monster måste stå i pakt med självaste "Gamle Erik" och skrämma torsken långt ut<br />
till havs. Men i Tromsö blev ångskeppet "Prins Gustav" hälsat med skåltal och<br />
borgarbal.<br />
Också posten hade haft sin sjöväg före Hurtigrutens tid.<br />
Handfasta män i nordlandsbåt rodde på stafettlöpares sätt enda till Finnmark från<br />
Helgeland. Men väder och vind var en lurig allierad.<br />
En prästman på väg till Vadsö använde tio månader på färden från huvudstaden.<br />
Ett viktigt brev till Finnmark vintertid blev dubbelsänt för säkerhets skuld, ett med<br />
båtpost, och ett med fjällpost genom Sverige.<br />
"Prins Gustav" seglade bara sommartid. Första ankomsten på våren blev en<br />
begivenhet i norr, på linje med solens tillbakakomst. "Vår kära Gustav" var namnet<br />
Tromsöborna gav den ångdrivna flyttfågeln från syd. Efter ett tag fick prinsen<br />
sällskap i farleden.<br />
Både storting och ämbetsverk såg i ångfartyget en möjlighet att göra norrmän i norr<br />
och syd till ett folk. De första skeppen var därför statens egendom. Men snart kom<br />
privata krafter till, och i slutet av århundrade tog de över, med staten stöttande i<br />
ryggen.<br />
Gradvis ökade flottan , och för varje skepp som kom, ökade rutten. I söder kom<br />
Bergen med , i norr fick Vadsö ankomst sommartid, men kraven ökade. De första<br />
skeppen hade mest varit tänkt till post och passagerare. Lastmängden ökade,<br />
tempot måste öka och seglingarna måste bli tätare. Fortfarande tog det mellan niotio<br />
dygn från Bergen till Hammerfest. Även på den ljusa årstiden var det bara veckorutter.<br />
Det var en nöt kvar att knäcka, höst och vinter låg fartygen till ankars nattetid.<br />
Det var då Richard With i Vesterålen kastade fram tanken, varför inte segla om<br />
natten också? Myndigheterna trodde kaptenen hade tappat förståndet.<br />
Försäkringsbolagen tvekade med att försäkra hans skepp. Men Richard With visste<br />
vad man gjorde, känd som han var på kusten. Han hade låtit sin lots skriva ner alla<br />
kurser under dagsseglats, så var det bara att lägga ut i nattmörkret, efter kompass<br />
och klocka, logg och notariebok. Nu hade hurtigruten kommit för att stanna.<br />
Den första hurtigrutens ankomst blev firad<br />
som en nationaldag, med flaggor och fest, hela den långa vägen norrut 1250 sjömil,<br />
och den 2 juli 1893 blev länge kallad norrlänningarnas 17.maj. Strax före sista kriget<br />
var verket fullgjort. Från 1936 gick det dagligen rutter från Bergen och ända fram till<br />
Kirkenes .Krigsåren och Tyskarna gjorde stor skada på flottan. Hälften av skeppen<br />
gick förlorad. På en tidpunkt blev två hurtigruter sänkt på två dagar. Norr för<br />
Hammerfest gick hederskrönte "Richard With" till botten på 50 sekunder 97 liv gick<br />
förlorad.<br />
Efter alla förlusterna blev ishavsskutor satt i trafik mellan Tromsö och Kirkenes.<br />
Nästan utan olycka blev 25 000 passagerare och stora mängder med livsviktig last<br />
fraktat fram och tillbaka langs Finnmarkskusten av "ersättningsruten". Så kom freden<br />
och åren efter blev flottan uppbyggd igen. 1983 kom det sista skeppet.
Hurtigruten, Sidan 2<br />
Nu går hurtigruten varje dag norrut och sydöver hela året. de fyra rederierna, Troms<br />
fylkes, Vesteraalske, Nordenfjeldske och Ofotens ångskeppsföreningar ombesörger<br />
trafiken med 11 hurtigruter, moderna passagerarfartyg, som också tar last.<br />
Dessa 11 kustfartyg mellan Bergen och Kirkenes går tillsammans nästan 1.5<br />
kilometer om året, en reselängd som motsvarar 36 gånger runt jorden vid ekvatorn.<br />
Färden med hurtigruten från Bergen till Kirkenes är en sagolik sjöresa på1250 sjömil,<br />
lika långt som runt hela Alaskas västkust mot Berringssundet, och exakt lika långt<br />
mot norr .Hurtigruten går<br />
igenom en kustfarled som det inte finns maken till någon annan stans i Europa,<br />
längs 8 av landets län, med en kustbefolkning på över en halv miljon människor<br />
spritt i städer och kustsamhällen längs hela farleden.<br />
När man tar i betraktelse att bara halva resan är gjord när man kommer så långt<br />
norr som till polarcirkeln, saknar resan med Hurtigruten sitt motstycke i hela världen.<br />
På andra ställen t.e.x. Nordkalotten är landet norr om polcirkeln kargt arktiskt, men<br />
Hurtigruten följer Golfströmmen och den västliga kulturens 100 mila långa framstöt in<br />
i polarområderna. Man kan inte undgå att bli förvånad över den vidunderliga<br />
växtligheten i midnattsolens land. Under resans gång passeras Norges västligaste<br />
punkt utanför Sognefjorden, det nordligaste vid Nordkap och östligaste lite öst om<br />
Vardö.<br />
Först när man har förenat den långa resan, vill man förstå vad Hurtigruten betyder<br />
för den nordligaste halvan av Norge och vad det har kostad av dristighet, Erfarna<br />
och sjömanskap att få rutten i ordning -- och hålla den i gång, ju längre mot norr<br />
man kommer, desto större betydelse har Hurtigruten i människors dagliga liv.<br />
Hurtigrutens ankomst är dagens och dygnets begivenhet på ankomstplatserna. Då<br />
kommer folk till kajen, Hurtigruten är en del av deras själ. Så var det och så är det på<br />
de olika ankomstplatserna. För stora delar av kustbefolkningen är Hurtigruten-- i dag<br />
som i generationer-- riksväg nr. 1.<br />
Med sin regelbundenhet och säkerhet är Hurtigruten med på att hålla Norge samlad.<br />
Vad folket utmed kusten själv kände för sin hurtigrute fick vi ett klart besked på, då<br />
en offentlig kommitté för några år sedan ville amputera rutten, och låta Bodö vara<br />
slutpunkten i syd. Då reste sig en våg av protester. Det var hänt en front- mot-front<br />
krock mellan byråkrater i Oslo och utkantnorge. Ingen kunde fatta räknestycket, här<br />
var hurtigruten dagligen fraktade man en tredjedel av landets befolkning och kostade<br />
staten inte mer än järnvägen Oslo-Röros också skulle inte Hurtigruten ha livets rett.<br />
Vi kan inte dela Norge på mitten vrålade Finnmarks ordförande. Från<br />
bondkvinnolaget i Nordland ,från husmorslag i Hordaland, från Handelsresandes<br />
förening och N.K.P.I Troms och från många många fler flödade protesterna inn.<br />
Lokala tidningar kusten runt fylldes av arga insändare på vers och prosa. I<br />
"Romsdalsposten" stod en kanonad, undertäcknad Steinar Berge:<br />
Varför hurtigrute.<br />
Vilken riksväg går till väglösa utkantstråk?<br />
Vilken riksväg binder samman vår långa kust?<br />
vilken riksväg har vedlikehålls fritt vägtäcke?<br />
Vilken riksväg har inte övekörda barn?<br />
Vilken riksväg har inte farliga vägkorsningar och farliga förbikörningar?<br />
Vilken riksväg har inte igensnöade fjällövergångar vinterstid?<br />
Vilken riksväg förstör inte en enda kvadratermeter av jordbruket?<br />
Vilken riksväg visar turisterna Norges storslagna kustnatur?<br />
Författare: Finn Midtbö<br />
Dagfolkhögskolan i Trollhättan<br />
Läsåret 94-95
Författare: Finn Midtbö<br />
Dagfolkhögskolan i Trollhättan<br />
Läsåret 94-95<br />
Hurtigruten, Sidan 3<br />
Vilken riksväg passerar 10 städer utan damm, buller och avgasföroreningar?<br />
Vilken riksväg betyder mest för industri och bosättning i kustdistrikten?<br />
Vilken riksväg klarar sig utan asfalt, snöröjning,broar och tunnlar?<br />
Vilken riksväg klarar sig utan vägväktare och trafikpolis?<br />
Vilken riksväg har inte fartsyndare,fyllkörare och trafikinvalider?<br />
Endå påstår man att hurtigruten inte lönar sig.<br />
Lönar sig inte hurtigruten för befolkningen i kustdistrikten?<br />
Lönar sig inte hurtigruten för de väglösa utkantstråken?<br />
Lönar sig inte hurtigruten för småindustrin langs våran kust<br />
?JO!!!!<br />
Men hurtigruten lönar sig inte för dem som är så inskränkta att de bara uppfattar<br />
pengar och värdier som passerar en biljettlucka. Den lönar sig inte för dem som inte<br />
kan se bivärkningarna.Och nasarsjälarna är i flertal.Derför vill de lägga ner<br />
hurtigruten med simpelt flertal--- på demokratisk vis i OSLO!!!<br />
På ett par sommarmånader samlades det in 40 000 underskrifter. Ordförarna från<br />
Helgeland till Bergen hastade samman till krismöte i Kristiansund, snart ställde alla<br />
partier sig i kö, alla ville rädda hurtigruten. Protestvågen svepte inn till huvudstaden,<br />
inn i stadsrådens kontorer, och sopade hela planen dit den hörde hemma-- i<br />
sopkorgen. Så var första rond vunnit. Hurtigruten skulle leva vidare och pendla som<br />
förr mellan Bergen och Kirkenes. Men kampen var fortfarande inte slut, nu var det<br />
skeppstypen det skulle förhandlas om.<br />
Med bakgrund av 100 års erfarenhet torgförde rederierna sitt framtidsrättade<br />
"STORA" skepp, med stor lastkapacitet och kojplatser till 200 passagerare,men ack,<br />
ack, ack, skrivbordsexperterna i departementet vände tummen ned, och svarade<br />
med en last båt med en handfull kojplatser. Efter en långdragen kamp i tidningar<br />
och i korridorer enades parterna på mitten.En korsning av gods- och<br />
passagerarfartyg, som förr, men med större plats till last och mindre plats till folk,<br />
kojantalet minskades med 1/3. 9 nya skepp ersätter de 11 gamla.<br />
Och vad hurtigruten betyder känner också den som är passagerare ombord.Han<br />
upplever hurtigruten som en instution från däcket, på grund av den blandade miljön<br />
av folk från alla yrken och från alla delar av landet, och på sommartiden turister från<br />
hela världen. I loppet av en rundtur kommer kanske ett par tusen människor<br />
ombord.Och så vill hurtigruten segla fram mot år 2000 både stark och amputerat<br />
mycket är osäkert om framtidens drift, bara inte detta. Det vill bli en ökad kamp om<br />
biljetterna till världens vackraste sjöresa.<br />
Vi kan nu börja vår resa längs Norges kust från Bergen.
dag 1<br />
Författare: Finn Midtbö<br />
Dagfolkhögskolan i Trollhättan<br />
Läsåret 94-95<br />
Hurtigruten, Sidan 4<br />
UT FRÅN BERGEN<br />
Hurtigruten har satt kurs ut fjorden . Den långa resan mot norr har börjat. Akteröver<br />
ser vi Bergen,en känd och kär bild av en stad som har sprängt sin trånga fjällram<br />
och klättrat längs fjällsidorna och utäfter näsen.<br />
Bergen är en av Norges äldsta städer grundlagd av kung Olav Kyrre år 1070. I det<br />
12. och 13. århundrade. Då Norgeväldet stod på höjden av sin makt och<br />
förbindelsen med de Norska öarna i väst var livligast var Bergen huvudstad Norges<br />
huvudstad. På östsidan av staden ståtar Bergenhus, Norges dyrbaraste minne från<br />
medelåldern. Rätt innanför har Bergen en annan kulturskatt! Bryggen med de gamla<br />
köpmanngårdarna. Bergen var lagringsplats för ett av medelålderns viktigaste
Författare: Finn Midtbö<br />
Dagfolkhögskolan i Trollhättan<br />
Läsåret 94-95<br />
Hurtigruten, Sidan 5<br />
produkter, torrfisken som nordländingarna vår och höst fraktade till staden i sina<br />
skutor, och Bergenske och utländska köpmän skeppade fisken vidare till städerna<br />
vid nord och östersjön .Efterhand övertog Hansan utrikeshandeln. Från mitten av det<br />
16. årundrade befann Hansan sig i nedgång och Norska köpmän övertog efterhand<br />
handeln igen.<br />
Akvariet i Bergen har den största samling saltvattenfisk och sjödjur i Europa och en<br />
komplett samling av Norsk färskvattenfisk. Ingen som besöker Bergen måste åka<br />
därifrån utan att ha sett staden i fågelperspektiv. Kabelbanan till Flöyen 320<br />
m.o.h.gär en när och intim vy över staden.<br />
DAG 2<br />
HORNELEN<br />
Hornelen stiger 860 meter lodrett upp från sjön.Sagan berätter att Olav Tryggvasson<br />
besteg toppen för att rädda en av sina män, som hade satt sig fast i fjället.Om man<br />
tittar noga kan man se profilen av drottning Victoria under ett främspring på toppen<br />
av fjället. Det är en stor spricka i fjället som utvidgar sig varje år, derför får inte<br />
skeppen länger använda tutan i Skatestraumen av rädsla för ras.<br />
Hornelen är i det hela taget ett märkvärdigt fjäll. Häxorna hållt generalförsamling där<br />
på St.Hans kvällen i gammal tid och därifrån skådade de ned på Vingen på<br />
fastlandet och Nordens största hällristningsfält med närmare 2000 figurer, för det<br />
mesta hjortar.<br />
Vidare går färden till Selja över stadthavet som räknas som kustens väderhårdaste<br />
sträckning, bland sjöfolk har stadt haft dåligt rykte helt från sagatiden pga. alla<br />
skeppsbrott. I 1594 gick 15 Nordlandsbåtar förlorade och ca. 40 människor omkom.<br />
Folk kan forfarande komma i håg att man fraktade fiskbåtarna på sleder över land för<br />
att unngå det farliga havsstycket.<br />
Efter stadthavet anlöper hurtigruten Torvik, från Torvik arrangeras en 7 timmars<br />
landtur till Molde, på denna turen får man se en av Vestlandets vackraste fjordpartier<br />
bla. Geirangerfjorden.<br />
Så småningom kommer hurtigruten till Ålesund,som ligger på tre öar och har ca. 35<br />
000 innvånare.<br />
MOLDE<br />
Längs efter låga skogklädda Tautra styr skeppet rakt inn mot Molde "rosornas stad"<br />
som har ett storslaget panorama. 87 snötäckta toppar kan man se från staden, det<br />
har gjort Molde till en världskänd turiststad.<br />
Molde har ca. 21 500 innvånare, är köping fråm 1742. Under kriget blev staden<br />
bombad av Tyska flygplan och 2/3 av staden strök med i branden efter bombningen i<br />
1940.<br />
Konfektionsfabriker, ljusarmatur och möbelindustri är dem viktigaste<br />
industriprodukter. Moldes Distriktshögskola undervisar på univertsitetsnivå i ekonomi<br />
och adminisration, transportämnen,data och matematik.
Författare: Finn Midtbö<br />
Dagfolkhögskolan i Trollhättan<br />
Läsåret 94-95<br />
Hurtigruten, Sidan 6<br />
Moldes förnämste sevärdhet-- utsikten mot Romsdalsfjällen-- stadens rosor, båda<br />
delarna från och i parkanlägningen på toppen av rådhuset alldeles intill Moldes<br />
kyrka.<br />
Dem som inte vill följa med hurtigruten över Hustadvika, kan ta överlandsturen med<br />
buss till Kristiansund. Bussturen är på ca. 70 km.Den går langs med Fannestranden<br />
förbi Moldegård och andra patrisierhus till Batnfjordaeidet med utsyn till fjällen i<br />
Eikesdalen.En färgetur på 20 minuter leder till Frei och bussturen avslutas med en<br />
tur över luftiga broar till Kristiansund.I mellan åt går hurtigruten norrut över Julsundet<br />
mot Hustadvika, innan vi når havet, seglar vi mellan det nedlagda fiskbruket<br />
Björnsund till vänster och det vackra Bud till höger.<br />
Det var i Bud att Norges sista ärkebiskop Olav Engelbrektsson i 1533 samlade det<br />
Norska riksrådet och representanter för borgare och bönder till ett kungavalmöte i ett<br />
sista försök att hävda landets sjävständighet mot Danskarna.<br />
Hustadvika är ett svårt havstycke,bältet av holmar och skär är 3 km. bred och<br />
farleden går ofta tätt intill skären.<br />
Även sommardagar ylar ljudbojarna tomt och ohyggligt och minnar om att det kan<br />
gälla livet i vinternatten.<br />
KRISTIANDSUND<br />
Vi har nu kommit till Kristiandsund staden som är byggd<br />
på tre öar-- Kirklandet, Innlandet och Nordlandet. Åtskilda med sund och knyttad<br />
samman av broar, utgör Kristiandsund ett trevligt ovh roligt stadssamhälle med ca.<br />
18 000 invånare vid havskanten. 1692 slog nederländaren Jappe Ippes, klippfiskens
Författare: Finn Midtbö<br />
Dagfolkhögskolan i Trollhättan<br />
Läsåret 94-95<br />
Hurtigruten, Sidan 7<br />
fader, sig ned i Lille- Fosen, och redan året efter gick den första lasten med den nya<br />
varan till utlandet. Stadens framtid bestämd, och i ett lyckligt ögonblick döpade han<br />
en av sina skutor till "Den gyldne klippfisk". 1742 blev Lill--Fosen köpstad och fick<br />
namnet Kristiandsund. Genom två århundraden växte Kristiandsund fram till en<br />
charmerande stad med måleriska trebyggnader i trånga, krokiga och branta sjögator.<br />
I 1940 blev staden bombad, och 724 hus gick forlorade i branden. i sin moerna<br />
utformning har sraden bevarat sin egenart där den reser sig i terrasser från hamnen.<br />
Och till tross att broarna binder öarna samman, kryssar fortfarande "sundbåtan"<br />
hamnen och fungerar som spårvagnar. Kristiandsund har en servicebas för mitt-<br />
Norge med anknytning till oljeborningsoperationerna på Haltenbanken utanför<br />
Tröndelagskusten. I 1981 blev det gjordt lovande gasfyndigheter i sökområdet.<br />
Kristiandsund är känd som en operastad med årliga uppförande.<br />
Kristiandsund har också andra sevärdheter enn bryggorna, sjöhus och hamn,tex.<br />
den höga Sörsundbron som hurtigruten seglar under. Den är 430 meter lång 36<br />
meter hög. Många tycker att Kristiandsunds nya kyrka, dristigare enn någon annat i<br />
nordisk kyrkarkitektur, är stadens stora sevärdhet.Andra tycker att det roliga<br />
rådhuset är mer sevärd. Och några hittar fram till den gamla Lossiusgården på<br />
Innlandet, en av de 3 patrisiergårdar som överlevde bombardementet i 1940. 130<br />
meter höga Bremneshatten, som ses under brospennet, är också ganska roligt med<br />
sina många grotter, störst är den 70 meter djupe Bremnesgrottan.<br />
TRONDHEIM
Författare: Finn Midtbö<br />
Dagfolkhögskolan i Trollhättan<br />
Läsåret 94-95<br />
Hurtigruten, Sidan 8<br />
Vi har nu kommit till tredje dag av vår resa och är nu i Trondheim Norges tredje<br />
största stad med ca. 135 000 innvånare i själva stadskärnan bor bor ca. 60 000<br />
människor.<br />
Trondheim är en av landets största jordbrukskommuner med över 900 gårdar.Den<br />
centrala delen av staden är halvön mellan fjorden och Nidälven, här finnes också<br />
den äldsta byggnationen av intresse.<br />
Olav Tryggvasson lät bygga en kungsgård och en kyrka på Nidarnes 997 och anses<br />
som stadens grundare. 1125 blev staden säte för det nya ärkebiskopspdömet, och<br />
därmed landets naturliga andliga centrum.Pilgrimer kom från närr och fjärran för att<br />
finna helbregdelse vid St.Olavsskrinet i Nidaros.<br />
Trondheims främsta sevärdhet är Nidarosdomen,Norges stoltaste klenodium och<br />
Nordens största medelåldersbyggnad,den är 102 meter lång. Det sägs att den är<br />
rest över St.Olavs grav och blev i katolsk tid en av Europas stora pilgrimskyrkor.<br />
Grundplanen korsformad, koret avslutas med en oktogon,och ett mäktigt centraltorn<br />
är byggd över krysset. Byggnaden har struckit sig över en längre period tvärskepp<br />
och sakristian är i Romersk stil, kör och långskepp genomgående i Gotisk stil.De<br />
viktigaste byggarbeten måste antagligen ha varit klara ca. 1320. Det har blivit sagt<br />
om Nidarosdomen att den avspeglar Norges saga. Den växer med Norge<br />
-- väldet, förföll då landets suverenitet gick förlorad,och uppstod igen med rikets<br />
frihet och oavhängighet.<br />
Stadens ca. 50 000 arbetsplatser fördelar sig med<br />
ca. 15 000 innom industri, bygg och anlägg.<br />
ca. 12 000 i handelsnäringen.<br />
ca. 6 000 i sjötransport och trafik.<br />
ca. 16 000 i administration och servicenäringen.<br />
Rätt utanför Trondheim stryker vi förbi Munkholmen, sagans Nidarholm. En gång var<br />
Munkholmen rättarställe, senare blev Norges första kloster uppfört der av Knut Den<br />
Mektige i 1028.<br />
Munkarna försvann vid reformationen, och Munkholmen gick inn i Trondheims<br />
forsvar, men då Svenskarna erövrade Trondheim i 1658 och 1718, kom de 26<br />
kanonerna till korta: de räckte inte in till land. På Munkholmen satt ChristianVs<br />
mäktiga minister Griffenfeldt fängslad i 16 år efter att ha kommit i onåd. Vi seglar<br />
förbi Stadsbygd till höger, och på samma sida ser vi storgården Reinskloster i Rissa,<br />
känd som Lindegård i Johan Bojers romaner. Reinskloster blev upprättet av hertig<br />
Skule i 1226, och Sigrid Undset har i Kristin Lavransdotter skildrat nunnornas liv.Fru<br />
Inger till Austråt var klostrets förståndarinna först på 1500 talet, och nu styr vi kursen<br />
till själva Austråt -borgen, der den godsbegärliga och mäktiga frugan<br />
reciderade.Skogsområden vid är fredat. Här växer världens nordligaste ek, 500- 600<br />
år gammal, förmodligen planterad av en Dansk borgherre.<br />
Ut på dagen smyger skeppet sig genom Stokksund. Då kejsar Wihelm första gången<br />
seglade genom sundet med "Hohenzollern", berättas det att han tappade fatningen<br />
och vilja ta rodret från lotsen. Men lots Nordhus, kejsarlotsen som han senare<br />
kallats, svarade lugnt: "Här hjälper det inte att vara kejsare, här är det jag som är
Författare: Finn Midtbö<br />
Dagfolkhögskolan i Trollhättan<br />
Läsåret 94-95<br />
Hurtigruten, Sidan 9<br />
lots".Om historien är sann eller inte så fick han i varje fall ett guldur med kejsarens<br />
signatur efter turen.<br />
Kända sevärdheter i Stokksund är de många grottorna, mest känd är Harbakgrottan<br />
som var tillflyktställe i ofredstider.Stokkön har flera grottor och Sör- Tröndelags<br />
finaste badstrand,Hosensanden.Men skall man först yala om grottor så tar<br />
Halvikgrottan i Osen första priset. Den öppnar sig nämligen till en väldig hall 300<br />
meter inn i fjället.<br />
Skeppet sätter kurs ut mot Folda, det tredje av de 6 korta havssträckorna langs den<br />
2000 kilometer långa seglatsen.<br />
FOLDA<br />
Innanför Folda ligger yttre Namdalen,ett kustrike som Olav Duun och Magnhild<br />
Haalke har skildrad i sina romaner. Och utanför,50 nautiske mil eller 90 km från<br />
kusten, ligger Haltenbanken der sökande efter olja och gas pågår.<br />
I lä av Gjäslingen seglar vi inn i mot Vikna, ett myller av stora och små öar har lagt<br />
sig på tvären mitt i farleden. Men mellan Vikna och fastlandet öppnar Näröysundet<br />
sig. Här seglar vi under den 700 meter långa hängbron, Näröysundet bro, som med<br />
en total längde på 700 meter och ett mittspänn på 325m är den 5e största i landet.<br />
Seglingshöjden är 41 meter.Tillsammans med den 600 meter långa bron över<br />
Maröysundet binder den öriket Vikna till fastlandet.Vikna består av cirka 6000 öar,<br />
holmar och skär. I 1940-åren<br />
var 50 av öarna bebodda,nu bor det 4000 människor på bara 7 av dem. Över<br />
halvdelen håller till i " huvudstaden" Rörvik som vi anländer mitt i sundet. Det säger<br />
lite om utvecklingen i kustnorge, och det till trots för att Norge har åstadkommit mer<br />
än något annat land i Europa för att upprätthålla en spridd bosättning.<br />
Rörvik är handels och kommunkationscentrum i Viknaarkipelagen. Fiskenäring,<br />
notbinderi, tångmjölsfabrik och framför allt är handel och tjänster stadens<br />
näringsgrundlag. Nästan all skepps och fiskebåtstrafik langsmed kusten går genom<br />
Näröysundet.Rörvik är station för Norsk bärgningskompani,och masterna som man<br />
kan se tillhör kustradiostationen.<br />
Att norskehavet kan vara farligt, kan följande händelse bekräfta.<br />
Tragedin " Sanct Svithun".<br />
Folda är det öppna,väderhårda havsstycket längst i norr på Tröndelagskusten. En kil<br />
in i landet mellan Yttre Namdalen och Viknas 6000 holmar och skär.I<br />
eftermiddagstimmarna arbetar hurtigruta sig på sick sack vis norrut det svåra<br />
farvattnet från Agdenes vid Trondheimsfjorden utlopp, till Folda. Vid 18- tiden<br />
kommer Buholmsråsa fyr upp om styrbord. Då är det bara ett trångt litet sund<br />
kvar,och sen är hon på Folda. Snart har hon Buholmsråsa rakt akterut och sätter<br />
kursen till havs mot nordväst. I tre kvart ligger hon på samma kurs. Då är hon klar av<br />
grynnor och skär och skiftar kurs till nordöst. Nu skall det blinka en fyr om babord<br />
för, det är Gjäslingen, inseglingsfyret till Rörvik. Har man fått syn på den, är<br />
seglatsen
Hurtigruten, Sidan 10<br />
enkel, raka vägen förbi Grinda, upp Näröysundet och till kaj.På cirka två timmar så<br />
är Folda passerat.<br />
Foldas ansikten är många, det minst vackra visar hon när sydvästen rotar till<br />
hänne,då gör hon rasande grimaser, fradgar vansinnig och trugar med tusen<br />
glattslipade tänder. Folda är ett girigt hav. Så länge fartyg har seglat mellan nord<br />
och syd, har hon krävt sin tull.Småbåtar, frakteskutor, välvuxna godsskepp har blivit<br />
hennes byte. Men hurtigruta har alltid gått fri.Själv om hon har varit tvungen att<br />
stånga sig fram,<br />
har hon alltid kommit i hamn till slut. Därför var det få i det lilla fiskesamhället Rörvik<br />
som trodde vad dem hörde, då rykten tog till att surra än söndagskväll i Oktober<br />
1962, om att hurtigruta hade förlist.<br />
"Sanct Svithun" var på tur norrut och väntades till Rörvik klockan 21,30 efter<br />
rutten.Expeditör och kajbetjänt var på plats vid kajen för att ta i mot, men ingen<br />
norrgäende var att se.<br />
Klockan 22 00 uppfattade Rörvik radio det första nödropet. Skeppet meddelade att<br />
det var gått på grund vid Grinda fyr en timma syd för Rörvik och att det hade rivet<br />
upp botten och höll på att sjunka. De hade satt livbåtar på vattnet, och dem sista<br />
nödraketerna var uppskjutna.<br />
Tre kvart senare kom det ett nytt anrop från nattsvarta Folda:-Vi är utan el !<br />
Det var det sista man hörde. Efter det var " Sanct Svithun"s rado tyst. I Rörvik hade<br />
sydgående "Ragnvald Jarl" precis kommit till kaj då "Sanct Svithun"s nödrop blev<br />
uppfångat. Skeppet kastade strax loss och gick för full fart mot den uppgivna<br />
positionen.Fiskefartyg följde efter.I loppet av de första nattetimmarna var största<br />
delen av Rörviks flotta gått ut Det blåste liten till styv sydvestlig kuling, det var<br />
regndimma och dålig sikt.Och inne på land satt, i ångskeppsexpiditionen, i<br />
hamnbetjäntens vaktrom.Och i var enda stuga satt folk i spänning med örorna inntill<br />
radion och lyssnade på fiskerivågen.I hopp om att få höra nytt från dramat ute på<br />
mörka, regntunga Folda.Under natten gjordes det inga fynd varken av livbåtar,<br />
flottar, inte en vrakrest att se. Fartygen som svepte området hade inget at<br />
rapportera. Men vid tio tiden om morgonen kom en melding från Nordöyan fyr långt<br />
vest i havet. En livbåt med 16 människor ombord hade rodd sig upp till fyret. Det var<br />
ett glädjebud, som också förvånade. Hur kunde livbåten ha hamnat ute vid Nordöyan<br />
när"Sanct Svithun" hade sjunkit inne vid Grinda?<br />
Nästa morgon vajade flaggorna på halv stång över hela Rörvik.De första rapporterna<br />
om omkomna var kommit inn. Utöver dagen gled skuta efter skuta långsamt mot kaj<br />
med båror ombord.Tre, fem, tio,femton, tjugo-- och endå skulde det bliva fler.Mot<br />
kvällen smög fiskekuttaren "Toppsund" sig hamn med tretton döda ombord.På kajen<br />
stod flockar av tysta förlamade av sorg. Mödrar med barn, och barkade karlar. Utan<br />
att förstå. Men runt om i hem och pensionater satt 48 som Folda inte hade fått. Var<br />
för sig hade de en saga att berätta.Det hade hänt det som ingen trodde var möjligt i<br />
modern tid. "Sanct Svithun" hade gått på grund 12 nautiske mil ut av kurs, sydväst<br />
av Nordöyan fyr. En hel klocktimma för lenge hade hon legad på kursen ut från<br />
Bumolmråsa.<br />
Spekulationerna har varit många. Hur kunde skeppet hamna där det gjorde? "Sanct<br />
Svithun" havarerade på grund av fel styrd kurs och manglande kontroll från<br />
vakthavande lots och officers side, slog sjöfartsinspektören fast efter sjöförklaringen.<br />
En medvärkande orsak var också den föhållandvis lika karaktären av de två fyren,<br />
Grinda fyr har fast vitt ljus och Nordöyan fast vitt ljus med blänk var fjärde<br />
Författare: Finn Midtbö<br />
Dagfolkhögskolan i Trollhättan<br />
Läsåret 94-95
Författare: Finn Midtbö<br />
Dagfolkhögskolan i Trollhättan<br />
Läsåret 94-95<br />
Hurtigruten, Sidan 11<br />
minut,sades det också i rapporten. Endå den dag i dag-- 16år efter olyckan--- är det<br />
dem bland Hurtigrutens lotsar och offiserare som stannar upp et tag när fartyget<br />
lägger ut på Folda och får Nordöyans fyr vita blänk inn över fören. De stannar upp<br />
och minns och frågar sig själv för de vet inte vilken gång: Hur var det möjligt? Svaren<br />
känner bara de tre som stod på "Sanct Svithun"s brygga den ödesdigra sista timmen<br />
av seglasen: lots, rorman och kapten. De var alla tre bland de 41 som förlorade livet.<br />
Pål Espolid Jonssen.<br />
Den trånga passagen vid Rörvik är porten till Norlandsfarleden, som folkdiktningen<br />
har gjord till ett slagfält för flickor,väsen och troll. Ett av de många sägnen om dessa<br />
övernaturliga väsnar är som följar: Vågekallen hette trollkungen som härskade i<br />
Lofoten. Grannen hans, Sulitjelmakungen,härskade på fastlandet. Vågkallen hade<br />
en faenivoldsk och kåt son, Hästmannen, och Sulitjelmakungen hade sju viltra<br />
döttrar. Dessa dottrarna var en gång på visit hos Landegokärringen tillsammans med<br />
Lekamön, och en kväll de badade nakna i sjön fick Hästmannen syn på dem. Den<br />
fagra Lekamön tände hans blod i brand och vid midnattstider satte han av sted till<br />
häst för att röva bort nenne. I sista minuten kom flickorna sig bort, och i vild flykt bar<br />
det sydöver i farleden. Kungen i sönnafjäll vid Brönnöysund blev väckt av bråket och<br />
då den rasande Hästmannen skulde skicka en pil av sted efter de flyktande<br />
flickorna, kastade han hatten sin i mellan. I samma ögonblick rann solen och alla<br />
trollen blev till sten-- även hatten,som blev truffet av pilen,sedan har det hetat<br />
Torghatten.<br />
LEKA<br />
Den sköna Lekamön är den första vi möter av de förstenade sagnfigurerna. Fjället<br />
som är ett gammalt sjömärke, ligger på sydspetsen av ön Leka. I grannskapet finner<br />
man Solsemgrottan med bergmålerier från steåldern. Länger nord på ön, vid kyrkan,<br />
häver Norges nest största gravhög sig 8-- 10 meter över backen. Det är en<br />
skeppsgrav från vikingatiden ovh arkeologer förmodar att en av de mäktiga<br />
Namdölajarlar blev gravlagd här.<br />
Många kommer fortfarande i håg örnrovet på Leka som skakade upp sinnen över<br />
hela landet i 1932. En 4 år gammal flicka blev tagen av en havsörn och fört 300<br />
meter till väders till örnboet. Svanhild blev befriad och lever i bästa välmående i<br />
Rörvik.<br />
DAG 4<br />
HESTMANNÖY----RAFTSUND<br />
Våran resa norrut fortsätter. På morgonen passerar vi den nordliga polarcirkel på<br />
66 o 33' nord, eller 27 o 27' från Nordpolen, och glider inn i midnattsolens land.<br />
Polarcirkeln går över Hestmannöy, en gammal känning av oss från sagnet om<br />
nordlandsfarleden.Om du någon gång skulde föla trång till att bestiga den 568 meter<br />
höga Hästmannen, kan vi berätta att det går lätt till halsen, men sänn fölger ett luftigt
Författare: Finn Midtbö<br />
Dagfolkhögskolan i Trollhättan<br />
Läsåret 94-95<br />
Hurtigruten, Sidan 12<br />
parti, ett stup på flera hundra meter, där man måste ha ett rep. Toppen är<br />
emmellertidig platt som en pannkaka, och utsikten över ett hav översådd med öar<br />
och holmar är den dristiges belöning, I det att vi girar åt höger, ser vi rakt inn i nord<br />
Selsöyvik, en av handelsplatserna i den gamla farleden. Hurtigruten kunde inte ta<br />
vägen dit, och stället blev bortglömd på grund av utvecklingen.<br />
Vi skall segla förbi många av dessa platserna: Stött, Nord-Arnö, Grötö, Storvågen,<br />
Klöven m.fl. Handelsplatserna var ursprunglig gästgiverier som hade plikt till att taga<br />
i mot resande, och derför låg de i lagom dagsresors avstånd från varandra. De flesta<br />
av dem försvann då den dubbla utvecklingen blev genomfört i Nord-Norge i slutet av<br />
det förra århundrade med ångskepp och landsvägar. De gamla handelsplatsarna,<br />
varav många i dag ser ut som bortgömda idyller, spelade en viktig roll i det gamla<br />
norrlänska näringsliv. Farleden var själva kungsvägen mot norr och den enda<br />
farbara. Trafiken var livlig även sett med nutidens ögon. En femtedel av<br />
befolkningen i Troms och Nordland sökade sig till fisket i Lofoten också hade man<br />
Norrlandsskutornas tokter till Bergen vår och höst.<br />
En annan konstig fjällö dyker upp till vänster Rödöylöven,en 440 meter hög sfinx av<br />
rödlig särpentin. Den är inte kommit med sagnet vårat, men den tillhör<br />
Nordlandsledens stora sevärdheter.<br />
Från och med nu och fram till Grönö, ser vi Svartisen över innlandet. Svartisen är<br />
med sina 500 km2 Norges näst största glaciär. Den högsta punkten på glaciären är<br />
Snötind, på 1599 meter länger inn. Cruiseskeppen seglar gärna inn i Holandsfjorden<br />
för att passagerarna skall få beskåda Svartisens utlopp,Engaglaciären.I 1974<br />
stannade glaciärfoten 100m.o.h. Sedan har Svartisen lagt på sig, och Engaglaciären<br />
har vuxit. Nu är det bara 10--12 meters höjdskillnad mellan glaciärarmen och fjorden.<br />
Hurtigruten seglar nu förbi den bördiga skifferön Grönö med kurs för Örnes, som är<br />
ett gammalt handelsställe från 1795 och ligger under den 850 meter höga<br />
Spilderhästen.<br />
Örnes har vägförbindelse med industriorten Glomfjord, där Norsk Hydro producerar<br />
amoniakk, fullgödsel, kalksalpeter, saltpetersyra och tungt vatten.<br />
En landtur för passagerarna går från Örnes till Bodö. Den går genom ett otroligt vilt<br />
fjord--och fjällandskap och passerar på en bro över den berömda Saltstraumen<br />
BODÖ<br />
Bodö,Nordlands fylkes huvudstad ligger vackert till på västspetsen av Bodinhalvön<br />
mot en bakgrund av praktfulla fjäll.Ca. år 1800 startade en del köpmän från<br />
Trondheim ett handels och fiske etablissement i Bodö. Det var början till en staden<br />
Bodö, och ett Stortingsbeslut i 1813 gorde Bpdö till stad. Det gick långsamt med den<br />
nya stadens växt:Tjugo år efter födseln hade den bara ca.200 innvånare. I 1860--<br />
70åren föddes den på ny p.g.a.sillen.De väldiga sillfiskerierna , som blev en sådan<br />
mäktig bräckstång i hela landsdelens ekonomiska frigöring, gav liv i det stillastående<br />
stadssamhället.Gruvdriften i Sulitjelma och hurtigrutefarten drog i samma rikting.<br />
Staden hade fått egna ben atta stå på och fick en respektabel tillväxt.
Hurtigruten, Sidan 13<br />
Efter ett Tyskt bombardemang i maj 1940 gick Bodö upp i flammor. Av stadens 760<br />
hus brand 420 upp och 3 700 människor blev bostadslösa.Efer kriget kom<br />
norrlandsbanan och flygrutterna, handel, reseliv, industri och särskild administration<br />
och servicnäringen blomstrade.Staden hade växt både i omkrets och folketal. På 25<br />
år har den tredubblad sin befolkning, idag har Bodö ca. 34 500 innvånare. Av<br />
sevärdheter kan nämnes Nordland fylkesmuseum, som har en interessant<br />
fiskeriavdelning med torrakvarium som visar kustens alla fiskearter.<br />
Från restauangen på Rönvikfjäll har man en vidunderlig utsikt mot Värö, Lofoten och<br />
Landego i nordväst,Kärringö i nordöst, Fleinvär,Sandhornet, Kunna och Fuglöi<br />
sydväst och Börvasstindan i sydöst. Rönvikfjäll ligger bara 3 km från kajen, och en<br />
taxi upp dit tar bara några minuter. Midnattsolen ser man från 3. juni till 8.juli.<br />
Landego utanför Bodö känner vi från sagnet vårat. Namnet är egentligen ett<br />
tabunamn sjöfolk använde för att få en god innsegling från Vestfjorden.<br />
Vestfjorden,är det fjärde av farledens öppna havstycken. Ser man gott efter<br />
upptäcker man måhända " Landegomannen " som kättrar upp fjällsidan från sjön<br />
längst nord på ön. Från Skomvär fyr i sydväst till Tjeldsundet i nordöst är Vestfjorden<br />
200 km. I dåligt väder kan det vara risikabelt att lägga ut på detta havstycket, men i<br />
god väder hör den 3 timmar långa havseglasen till resans upplevelse. Akterut ser vi<br />
fjällen helt inn till Sulitjelma. Längst ut i väst ligger Röst, som består av lika många<br />
öar och gräsbevuxna holmar som det är dagar i året. På röst finns några av värdens<br />
största sjöfågelkolonier,de färskaste räkningarna uppger närmare 1 miljon par<br />
lunnefågel, ockå kallad sjöpapegoja.Där finns också gott om Krykkje,havsule och<br />
stormsvala ( annars inte sett i Norge) och en liten stamm havhäst. I åren 1974 till<br />
1982 var det i det märmast total svikt i häckningen av lunnefågel. Det var<br />
näringdgrundlaget, småsillen, som svek. I 1983 vände emmelertid småsillen tillbaka,<br />
och stora kull blev kläckt och växte upp. Apropå klimat,så har Röst inga<br />
vinterdagar,d.v.s.inga medeltempraturer under 0 grader. Men öarna har 78<br />
sommardagar, från 27. juni till 12. september, med medeltempraturer över 10 grader.<br />
Mostadfjället på Värö har ca. 80 000 par lunnefågel.Nord för Värö kan man se den<br />
lilla ön Mosken. Mellan Mosken och Lofotudden löper Moskenstraumen,<br />
malströmmen, som spökade i Poes och Vernes hjärnor.Ca. 5 sjömil nord för Landego<br />
har man rätt öst det gamla handelsstället på Kärringö, Sirilund i Knut Hamsuns<br />
romaner, som nu har blivit museum.Kärringön var sista hamn för många Lofotfarare<br />
för dem lade ut på Vestfjorden.<br />
Lofotväggens taggade fjällrad träder stadigt klarare fram.100km sträcker<br />
Lofotväggen sig från Lofotudden ytterst på Moskenön till Raftsundet. Fjällen består<br />
av gneis,blandat med granit,sedimenter och vulkaniter, som djupt nere i jordskorpan<br />
storknat till hårda bärgarter, mangerit och syenit. Lofoten var en självständig "<br />
provins" under sista istid,och glaciärene där gorde ett grundigt jobb.Då isen<br />
försvann, stod något i riktning av världens vildasta alplandskap tillbaka.Då den<br />
saliga fylkesmann G.P.Blom i 1827 såg denna synen,betrodde han sig sålunda till<br />
dagboken: " Här kan tanken om skönhet bara uppstå som en saknad ".Kanhända<br />
fylkesmannen endrade sin uppfattning något då han mellan fjällen upptäckte luna<br />
plätter och gröna gränder med fina gårdar.<br />
Stamsund på Vestvågö är en mans värk. Men så sparade han häller inte på krutet<br />
Julius M.Johansen,då han i början av hundraåret sprängde plats till fiskeorten i den<br />
branta fjällsidan. Moderna kajanlägningar,fiskebruk,tranraffinaderi-- ja även kyrkan<br />
kom till på " tsarens" befalning, och själv blev han landets största producent av<br />
Författare: Finn Midtbö<br />
Dagfolkhögskolan i Trollhättan<br />
Läsåret 94-95
Författare: Finn Midtbö<br />
Dagfolkhögskolan i Trollhättan<br />
Läsåret 94-95<br />
Hurtigruten, Sidan 14<br />
torrfisk och guano. I dag är 4. generation av familjen värksam i företaget, och<br />
Stamsund har 2 av Lofotens största fiskproduktionsanlegg och ett trålarrederi med 9<br />
trålare.Medan hurtigruten seglar längs Lofotväggen nämner vi att Lofotvägen med<br />
inte mindre än 6 broar också binder samman öriket. Varje sommar åker turister från<br />
många länder utöver Lofoten för att semestra i fiskarstugor. I dessa fiskerstugor är<br />
det inte bara Norska statsministrar som har funnit tillbaka till naturen, dit hör också<br />
den Tyska förbundskansler Helmut Schmidt.<br />
På några småöar mellan Stamsund och Svolvär klorar Henningsvär sig fast, en av<br />
Lofotens mest typiska fiskeorter. Det särpreglade fjället vi ser på Austvågö,är<br />
Vågekallen 942m.<br />
Vågekallen är inte bara ett utmärkt seglarmärke, det bjuder också på förstklassig<br />
klättring. Första gången blev det besegrad 1889. Att det står veneration av fjället<br />
förstår vi, när vi hör att "Skårungen"--ungpojken som första gång är på lofotfiske-måste<br />
ta av sig mössan för Vågekallen. Och där ser vi självaste "kallen",en stenfigur<br />
som påminner om en fiskare med segelrep under armen.<br />
KABELVÅG<br />
Mellan Vågekallen och Svolvär ligger Kabelvåg,det äldste fiskebruket i Lofoten.1120<br />
befalde kung Öystein att det skulde byggas fiskestugor i Kabelvåg,egentligen<br />
Kapellvåg och senare förordnad Håkon Håkonsson att norrländingarna skulde ha sin<br />
handel där. I före hundraåret var Kabelvåg det största fiskebruket i Lofoten,och<br />
Vågan kyrka blev uppfört i 1898 med 1 200 sittplatser. Det var alltid fullsatt i<br />
fisketiden. Antagligen är detta den 6. kyrkan i Vågan.Den första byggde kung<br />
Öystein Magnusson (1088--1123) enligt Snorre.Kyrkan i Vågan är den största<br />
timmerkyrkan nord för Trondheim.<br />
SVOLVÄR<br />
Grannbruket Svolvär har också existerat sedan medelåldern, och med sitt vida<br />
fögrenade djupa hamn har det övertagit Kabelvågd roll som Lofotens förande<br />
fiskebruk. I dag har Svolvär ca. 4000 innvånare, under Lofotfisket växte folktalet förr<br />
till det mångdubbla.Det har hänt att upp i mot 10 000 fiskare har "rodd" från<br />
Svolvär.Näringslivet i Svolvär är byggd upp kring fisket. Loddaolja,fiskmjöl,konserver<br />
och filefabriker,världens största tranångeri,kyllager,båtslipp och mekanisk<br />
värkstad,bunkersanlegg,alla är avhengiga av Lofothavet.I likhet med staden talrika<br />
handelsföretag.<br />
LOFOTFISKE är ett torskfiske som föregår på dem grunda kustbankarna rätt utanför<br />
Lofotväggen från Januari till slutet av April.Fisket kuliminerar gärna i Mars. För bara<br />
30 år sedan var deltagarantalet uppe i 20--30 000 man och ca. 1000 båtar.<br />
Fångstmängden i dem senare åren har legat på 40--50 miljoner kilo.Sammanlagd tar<br />
de "gamla" redskapen handsnören, garn, och linor, upp mäst, men det enkeltredskap<br />
som har fångat best är not--- uppimot 50--70 tusen kilo i ett enda kast. Förr i tiden<br />
kunde också bytet av fisk variera starkt, från 20 till 150 miljoner kilo. Den gång var<br />
Lofotfisket det som det Norrlänska näringslivet rörde sig om. Ett gammalt ordstev<br />
sade att ett misslyckat Lofotfiske upptäckte man på Karl Johan, Oslos huvudgata.
Författare: Finn Midtbö<br />
Dagfolkhögskolan i Trollhättan<br />
Läsåret 94-95<br />
Hurtigruten, Sidan 15<br />
Hurtigruten manövrerar ut från Svolvär, och beskådar " Svolvärgetten" --- en ca. 40<br />
meter hög " nål " i fjället 600 meter över stadens kyrkogård, första gång bestigit<br />
1910. Mellan hornen meter " geten " 5 fot och fjällklättrare tycker det är roligt att<br />
hoppa från Storhornet till Lillhornet. Akterut till höger har vi Skrova som länge var det<br />
livligaste bruket i Lofoten. Skrova är i dag störst när gälder småvalfångst. Från Maj<br />
till hösten ger valfångsten arbete till ca. 150 man. Det var i 1920 åren att man tog till<br />
småvalfångst i Vestfjorden. Valfångsten har i de senare åren varit starkt reducerat,<br />
och dens framtid är högst osäker.Kvoten för hela Norge var i 1986 bara 400 val och<br />
från 1988 vill bara fångst i forskningsendamål bliva tillåtet.<br />
DAG 5<br />
HARSTAD--SKJERVÖY<br />
Harstad ligger vackert till på Nord-östsidan av Hinnöy,Norges största ö. Staden<br />
blomstrade upp i dem rika sillåren i förra hundraåret tack vara sin goda hamn.I 1903<br />
blev Harstad köping.Senare har det kommit mycket industri till Harstad. Över<br />
halvdelen av Nord--Norges värkstadsindustri ligger i Harstad. Här finner vi<br />
landskapets enda flytdock, skeppsvarv, fryserier och tillvärkningsföretag, Nord--<br />
Norges största mejeri och stora köttförädlingsföretag. Inte konstigt att Harstad är<br />
utpekat som en av baserna för oljesökning på den Nord-Norska Kontinentalsockeln.<br />
Flera oljeselskap har etablerat sig i staden. Sökningen efter olja och gas pågår med<br />
2 oljeriggar på Trosöflaket i sommarhalvåret, olja och gas i mindre mängder är<br />
funnen. "Stor Harstad" har 22 ooo innvånare, "Lill Harstad"--, eller stadskärnan har<br />
bara 5000 själar.<br />
I slutet av Juni börjar de Nord- Norska festspelen med sina konserer,<br />
teaterföreställningar och utställningar, som sätter färg på staden. I Juli anordnar man<br />
en international sjöfiskekonkurans, då är det också midnattsol, den är synlig från 23.<br />
Maj till 2. Juli. Harstads största sevärdhet är Trondenes kyrka rätt utanför<br />
stadskärnan. Sagan förteller att kung Öystein på 1100--talet låt resa en kyrka på<br />
Trondenes. Det har troligen varit en trädkyrka. Den nuvarande stenkyrkan är från ca.<br />
1250 och är anmärkninsvärd fördi den med sina 2,5 meter tjocka murar,förmodligen<br />
har varit en fästningskyrka.Kyrkogårdsmuren är på många ställen 5 meter höga, och<br />
rästerna av två vakttorn, som vetter mot sjön, förstärker intrycket av fästningskyrka<br />
Enastående är också de vackra altarskåpen från medeltiden. Trondenes var i<br />
sagatiden en samlingsplats för landskapet och fylkestinget blev hållt där. I det 11.<br />
århundrade bodde Sigurd Hund, broder till Tore Hund, på Trondenes. Sigurd var gift<br />
med dottern till Erling Skjalgson. Av andra kände norrmän som är födda på<br />
Trondenes, måste nämnas Norges sista ärkebiskop, Olav Engelbrektson och<br />
Grölands apostel Hans Egede.
Författare: Finn Midtbö<br />
Dagfolkhögskolan i Trollhättan<br />
Läsåret 94-95<br />
Hurtigruten, Sidan 16<br />
Från Harstad går Hurtigruten norröver Vågsfjorden. Före vi går in i Solbergfjorden,<br />
ser vi Bjarkö till vänster ute i fjordgapet. Mängder av fynd från vikingatiden har gorts<br />
på ön och på Trumsnäset kan man se 17 gravröser. Bjarkö har för övrigt varit en av<br />
Norges största egg och dunläge. Folk tog gott vara på edern där ute. För de mer<br />
kollektiv inställda fåglarna byggde man boligblocker i gamla båtar. Individualisterna<br />
fick villor i tomlådor. I gengäld levererade eidern stora mängder kostsam dun.<br />
Vi börjar nu att upptäcka en del av Troms-- fylkes karakteristiska drag. Troms fylke<br />
är mittfylket, fällesnämnaren för landsändan Nord--Norge. Näringslivet ligger ett<br />
också någonstans mitt i mellan. Industrin spelar en mindre roll än i Finnmark och<br />
Nordland, jordbruket sysselsätter, som i Nordland, ca. 1/7 av befolkningen, och fisket<br />
under 1/10. Fisket måste endå räknas som en huvudnäring derför att det ger så<br />
många arbetsplatser i fiskeförädling och tillvärkning, salg och omsättning på land.<br />
Tromsöborna finner du längs hela Norskekusten när storfiske pågår. Vid Island på<br />
Grönlandsbanken och i Barentshavet är han också närvarande, dessförutan försynar<br />
han sig av de lokala torskstammarna på Svensgrunden och Malangsgrunden.<br />
Tromsöbon fångar också säl i Västisen. Sektorer som har vuxit starkt i Troms är<br />
undervisning, sjukvård och försvar. Dem två första har sammanhang med<br />
uppföringen av universitetet i Tromsö. Växten i försvaret hänger samman med att<br />
försvaret av NATOs nordbanke är koncentrerad till denna bastion av fjäll och fjordar.<br />
Mellan Senja och fastlandet går färden i frodiga omgivningar: vackra gränder på<br />
båda sidor och många vänliga näs som sticker ut i farleden. Senja, Norges näst<br />
största ö är själva begreppet Troms fylke: stora gårdar på insidan, kala fiskelägen<br />
på yttersidan med landets bästa fiskebankar utanför. Vid inloppet till gissundet<br />
sticker FINNSNES fram i farleden. Finnsnes är i dag en bygdestad med 4 500<br />
innvånare. Redskapsfabriken för fiskerierna är en av hörnstensföretagen. Den andra<br />
är Fesil-- Nord, smältverket med en årsproduktion på ca. 50 000 ton ferrosilisium.<br />
Gissundbron mellan Finnsnes och Senja är med sina 1 150 meter Europas längsta<br />
pilarbro.<br />
Hurtigruten kryssar Malangen och går in i Rystraumen, den starkaste strömmen i<br />
hela farleden, som kan uppnå en hastighet av 6 knop. Sejen tycker om strömmen,<br />
och den uppsökas av sportsfiskare med kastspö. Naturen blir vildare, öst för<br />
Balsfjorden beundrar vi det 1 299 meter höga Tverbotnfjäll, syd om fjorden reser<br />
Svartnestind sig med, 1 261 meter och på västsidan Settind, 1 117 meter.<br />
TROMSÖ<br />
På Tromön, mitt i farleden ligger Tromsö. Att Tromsö har 46 000 invånare tränger en<br />
liten förklaring. I den gamla stadskärnan på Tromsön hittar man bara en tredjedel av.<br />
Den nästa tredjedelen bor i dem närmaste omgivningarna på ön och på fastlandet.<br />
Den sista tredjedelen är spritt utöver Norges största stadsområde, ett areal på ca. 2<br />
500 km2 som inbefattar båda fiskelägen, jordbruksområden och<br />
renbetesområden.Tromsö blev till i noga sammanhang med frigöringen av handeln<br />
från Bergen och Trondheims ensamrätt. Tromsö blev köpstad i 1794. I 1820 rustade
Författare: Finn Midtbö<br />
Dagfolkhögskolan i Trollhättan<br />
Läsåret 94-95<br />
Hurtigruten, Sidan 17<br />
staden dem första ishavskutorna och fram till mitten av hundraåret växte<br />
fiskeexporten tillsammans med stadens skeppsfart. Tromsö är i dag en skolstad-stadens<br />
17 skolämnen har över 13 000 elever och är en handels, service, och<br />
sjöfartsstad. Industrin är präglat av fiskeriarna--- konserver, frusenfisk och<br />
tillvärkning, näringsmedel, skepps- och båtbyggnadsindustri. Exporten domineras av<br />
fiskeprodikter och skinnvaror. Några ord om klimatet i " ishavets huvudstad". Vintern<br />
är lång, från ca. 16. November till 12. April är medeltempraturen under 0 grader. Snö<br />
har man ennu länger, hela 180 dagar. Men i slutet av Maj tittar Prästkragarna fram<br />
och Säljen blommar. I mitten av Juni påmälder sommarn sig med medeltempraturen<br />
över 10 grader och den varar till slutet av Augusti. 76 dagar kan synas lite, men<br />
väldigt många av dagarna är "dubbla" med sol dygnet runt. Midnattsolen är synlig<br />
från 21. Maj till 23. Juli. Under kriget kan nämnas att Tyskarnas slagskepp "Tirpitz"<br />
blev angripit och sänkt av Engelska flygplan vid Kvalö i 1944. 1 200 män gick ner<br />
med skeppet. Tromsö är känd för Nordlljusobservatoriet och Tromsö museum med<br />
sina fina samlingar från Nord-- Norge och Arktis. Dessa instutioner är inarbetade<br />
med Universitetet i Tromsö--- världens nordligaste såklart--- som har ca. 1 200<br />
studenter och underviser i medicin, realfag, samfunnslära, filologiska ämnen och<br />
fiskeriämnen. Landturen som arrangeras för Hurtigrutens passagerare includerar<br />
Ishavskatedralen och fjällhissen som tar en upp till Storstenen, 420 m.o.h. och som<br />
har en otrolig utsikt över staden och dens omgivning . Tromsö har fostrat betydande<br />
diktare. Här växte Jonas Lie upp och kanske efetrkrigstidens mest betydande Norska<br />
författarinna, Cora Sandel (Sara Fabricius), var Trmsöflicka. Matti Aikkiö, som<br />
skildrat samernas liv, gick på seminaret i Tromsö.<br />
Under utseglingen från Tromsö beundrar vi den 1238 m. höga Tromsdalstind på<br />
fastlandet, och noterar oss Tromsdalens kyrka som också kallas "Ishavskatedralen".<br />
I le av Kvalö, Ringvassö, Reinö och Karlsö fortsätter vi seglasen genom Troms fylke.<br />
På Karlsö bodde den omtalade prästen och eldsjälen, dr. Alfred Eriksen. Han var en<br />
av Arbetarpartiets första representant på Stortinget. Förd dit av i 1903 av en radikal<br />
våg som gick över Nord--Norge efter många års misslyckad fiske. Karlsö biter vi oss<br />
märke i på grund av den tydliga strandlinjen från den gång landet låg 15 till 32 metet<br />
lägre.<br />
Senare på kvällen är Hurtigruten kommit på linje med Lyngstuva,där den Norska<br />
riksgrensen gick i på mitten av det 13. århundrade. I syd ser vi inn i den vilde<br />
Lyngenfjorden, ett av de mest oförglömliga syn på våran färd. Ute i havgapet mot<br />
nord stiger Fuglö upp ur havet. Där ute häckar hundratusentals sjöfåglar. Det hände<br />
också att husen blåste omkull, om dem inte var solid festad med kätting. Den fasta<br />
bosättningen upphörde 1951.<br />
I kvällningen går Hurtigruten mot Skjärvöy. Fiskeläget har ett baktäcke av fjäll som<br />
vi knappast sett makan till på vår resa. Oldfynd visar att människor har bodd där i<br />
stenåldern. Skjervöy ligger gunstigt till i farleden mellan Troms och Finnmark och har<br />
eldgamla traditioner som handelsplats. På 1600-- talet reciderade Christian<br />
Michelsen Hegglund--- också känd som " Skjervöykungen". Hans hårdhända<br />
förettningsmetoder, bl.a. försynte han sig av kollekten till avdrag på prestens gäld,<br />
gav han en plats i ett av Petter Dass" dikt. Det var till Skjervöy dem fraktade<br />
lävningarna av de Svenska polarforskarna Andre och Strindberg i 1930. Och det var<br />
hit Otto Sverdrup kom inn en tidig Augustimorgon i 1896 med " Fram" efter färden<br />
över Polhavet. Skjervöy är idag Nord-- Troms största fiskeläge med ca. 2 500
Författare: Finn Midtbö<br />
Dagfolkhögskolan i Trollhättan<br />
Läsåret 94-95<br />
Hurtigruten, Sidan 18<br />
innvånare, varav en femtedel är aktiv fisker. Otränt lika många jobbar på filefabriken,<br />
med räknedläggning eller på skeppsvarvet.
DAG 6<br />
Författare: Finn Midtbö<br />
Dagfolkhögskolan i Trollhättan<br />
Läsåret 94-95<br />
Hurtigruten, Sidan 19<br />
NORDKAPP<br />
I 1681 fick de Bergenske borgarna hela Finnmark i förpaktning mot en årlig avgift på<br />
200 riksdaler till den kungliga kassa. Samtidigt blev Finnmark gort till<br />
förvisningssted. Luffare och folk som var dömda till järn och fängelse, kunde skickas<br />
till dit och användes i fiskeriarna. Landsdelen blev sanning betraktat som Ultima<br />
Thule--- det yttersta Norden. Mot slutet av det 18. århundrade slog nya ekonomiska<br />
ideer igenom. Finnmarkshandeln blev frigord, städerna Hammerfest och Vardö<br />
upprettades och en ny tid började för den försömda landsdel.<br />
Finnmark är et kargit och barskt land, något som alla kan överbevisa sig om från<br />
Hurtigrutans däck,-- men det är inte så lite vegetation som kusten ger intryck av. För<br />
detta riket i norr är också motsätningarnas landsdel. Kontrasten till den grå kusten är<br />
Pasvikelvas och Karasjokkas och Tanaelvas skogklädde dalgångar med frodiga<br />
älvesidor och små gårdar.<br />
De flesta arbetsplatserna i industrin har anknytning till fiskerinäringen. Slår man<br />
industri ihop med bärgverksdrift, bygg och anlegg så sysselsätter dessa näringar 1/3<br />
av yrkesbefolkningen. Jordbruk skulle man knappast tro var möjligt på dessa<br />
breddgrader der korn inte modnar. Men tackat vare import av kraftfoder och mjölkeoch<br />
köttproduktion, samt lite skogbruk, har nestan lika många funnit sitt utkomme här<br />
som på havet 1/10.<br />
Samerna har varit et karakteristiskt innslag i Finnmarks befolkning. De utgör den<br />
äldste befolkningsgruppen i fylket, och var i flertal för 150 år sedan. På 1700-- och<br />
1800 talet innvandrade också många finnar till landsdelen. I dag är skillnaden mellan<br />
befolkningsgrupperna så urtvättad att det inte länger förs någon statistik över<br />
härstamning och språk. I 1950 använde 12,3% samisk språk dagligen, 2,5% finska<br />
och 1,7% två språk. I dem senare åren har säkert norskan ökat betraktligt.<br />
Ingen samer är längre nomader. Men ca. 1600 lever fortfarande av rendrift..Om<br />
vintern bor de i fasta bosteder inne på vidda och vaktar renarna med snöscooter.På<br />
Våren drar de sig ned mot kusten, der dem har sina sommarbosteder, och om<br />
hösten går färden tillbaka till fjället. Det är blant dessa rensamer att samisk kultur,<br />
trdition och språk vill hålla sig längst.<br />
Typiskt för Finnmark är de klimatiska skillnader mellan kust och innland mellan<br />
sommar och vinter. Om sommarn är det köligare vid kusten än i innlandet och om<br />
vintern är det omvänd. Kusten har en jämnare helårstemperatur. I innlandet är<br />
skillnaden mellan vinter och sommar enorm. Exempelvis är det i Karasjok ofta<br />
registrerat under 50 minusgrader, men också sommartempraturer över 32<br />
plussgrader. På Finnmarksvidda är vintern lång, ca.210 dagar, och sommarn kort, ca
Hurtigruten, Sidan 20<br />
70 dagar, eller från 16.Jun till 23.Augusti. Inte före några dagar in i Juli blomstar<br />
häggen i Kautokeino.<br />
HAVÖYSUND<br />
Under våra morgonbetraktelser har Hurtigruten seglat genom Rolvsöysundet med<br />
kurs för Havöysund. Havöysund är med sina ca. 1700 invånare centrum i Måsöy<br />
komun. Fiskeläget har rika fiskeplatser i nordishavet, och inga problem med att<br />
försörja sina fiskebruk och förädlingsanlegg med råtmatrial.<br />
För Nordkappvägen öppnar om våren, och skeppet har god tid, händer det att<br />
Hurtigruten går runt Nordkapp. Den vanliga rutten är genom Mageröysundet till<br />
Honningsvåg.<br />
Vi befinner oss i et aristokratiskt farvatten. Till vänster har vi nå fått Måsöy som<br />
Ludvig Filip av Orleans, borgarkungen av Frankrike, var gäst hos handelsmannen<br />
Buch i 1795 under sin Nordkappfärd. Den landflyktige Ludvig Filip fryktade attentat,<br />
och därför sökte han sig långt väck. Prinsen var en av de första Nordkapp-turister.Från<br />
Finnmark fortsatte Ludvig Filip till Nord-- Sverige. I en samelandsby fick<br />
han barn med systern till prästen, och bourbonnarens blod kan fortfarande spåras i<br />
det yttarste Norden. Ludvig Filip kunde inte glömma den finnmarske gästfriheten.<br />
Efter att han blev kung i Frankrike, sände han i 1838 fregatten (Recherche) nordöver<br />
med en byste av sig själv dubbel storlek. Mäsöyfolket var emellertidigt flyttad till<br />
Havöysund, och där stod bysten i handelsmann Raschs stuga helt till tyskarna<br />
brände ned handelsstedet under sista krig. En kopia står nå på Nordkapp.<br />
Genom det trånga Mageröysundet går nå Hurtigruten mot Honningsvåg. Om våren<br />
transporteras Karasjoksamernas rensdjur över Mageröysundet med et av Marinens<br />
landstigningsfaryg, därför att kalvarna är för små och svaga för att klara simturen till<br />
sommarbetarna. Men om hösten, när Karasjoksamerna flyttar tillbaka till vidda,<br />
simmar renarna<br />
till fastlandet.<br />
HONNINGSVÅG<br />
Honningsvåg med 4 600 invånare är det största fiskeläget i Väst-- Finnmark.<br />
Tidigare var Kjelsvik det stora stedet, men den gamla historien gentar sig,<br />
hamneförholden gorde att Honningsvåg i 1880 åren övertog Kjelviks roll. I 1882<br />
blåste till och med kyrkan i Kjelvik på sjön. Handelshus i Hammerfest upprettade<br />
filialer i Honningsvåg, fiskexporten kom igång, och stället växte. Under tyskarnas<br />
tilbakaträckning från Murmansk--fronten i 1944 led Honningsvåg samma öde som<br />
resten av Finnmark. Fikeläget blev fullständigt raserat. Bara kyrkan stod kvar.Det<br />
lilla bysamhället har en av Norges mäst besökta hamner, 4-- 5000 anlopp i året, de<br />
flesta är trålare som tar lots i Honningsvåg. Många fiskefartyg hör hemma här, och<br />
runt hamnen ligger föredlingsföretag: fiskeindustrianlegg, fiskebruk, loddeolja--och<br />
loddemjölfabrik, och fiskeflottans serviceföretag, notbinderi, meknisk verkstad,<br />
Författare: Finn Midtbö<br />
Dagfolkhögskolan i Trollhättan<br />
Läsåret 94-95
Författare: Finn Midtbö<br />
Dagfolkhögskolan i Trollhättan<br />
Läsåret 94-95<br />
Hurtigruten, Sidan 21<br />
bunkringsanlegg o.s.v.Störst i föedlingbranchen är FI-NO-TROs anlegg som<br />
totalföredlar fisken med djupfrysta fileer som huvudprodukt. Den stora byggnaden<br />
ute på udden är Statens Fiskerifackskola.<br />
Förr ankrade Hurtigruten upp i Hornvika under Nordkapp, och passagerarna måste<br />
klättra upp till toppen av det branta förberget. I dag åker passagerarna till Nordkapp<br />
med buss från Honningsvåg. Turen dit går genom et märkvärdigt arktiskt landskap.<br />
På Skipsfjordfjället ser man i nordöst det vita fjället Duken, känd för sina sällsynta<br />
plantor. Här växer arter som man annars måste till Spetsbärgen eller Novaja Semlja<br />
för att se. Några av dem har möjligens överlevat sista istid och kan således tilhöra<br />
Norges interglaciära flora.<br />
Nordkapp med det karakteristiska "Hornet" ses i norr. Långs vägen dyker ofta renar<br />
fram.<br />
Mageröya betyder bokstavligen den "magra ön", men 8 samefamiljer från Karasjok<br />
har ca. 4000 rensdjur på ön, som hittar rikligt med sommarbete där.<br />
Före uppstigningen till Nordkapplatån börjar, tar en sidoväg av till Skarsvåg, Norges<br />
nordligaste bebodda samhälle och världens nordligaste fiskeby med 225 invånare.<br />
Uppe på det 307 meter höga Nordkapp--platån står Oscarsstatyn, rest till minne av<br />
kung Oscar II s visit i 1873 , en begivenhet som bidrog mer en något annat till att<br />
stimulera turistresorna till Midnattsolens land. Några år efter kungabesöket var<br />
turistskeppen i reguljär trafik till Nordkapp. Från 14. maj till 1. augusti är<br />
midnattsolen synlig.<br />
Ett bit inne i den djupa Porsangerfjorden ser vi Stora Tamsö som är Norges rikaste<br />
egg och ejderdunö. Berget mellan Porsanger och Laksefjord heter Svärholtklubben<br />
och räknas för ett av Norges största fågelfjell. Det är för det mesta måsar som<br />
häckar i fjellet. Man kan ofta se havsörn över Svärholtklubben.<br />
Samtliga Hurtigruter anländer till Kjöllefjord, de andra fiskelägen på Nordkyn-halvön,<br />
Mehamn och Gamvik, har färre ankomster. Vid innsäglingen till Kjöllefjord kan man<br />
se Finnkjerka kallad Norges elegantaste havsklippa. Trots många forsök blev den<br />
första gången bestegat 1955. Kapellet eller Lill- Finnkjerka,som står rätt bredvid har<br />
ingen kätrat tills nu.<br />
Fyrlyktan står på Galgnäset, ett minne från den gång Finnmark var förvisningsplats<br />
för forbrytare.<br />
Nästa fjordarm på Nordkynhalvön hetar Oksfjorden. Längst inn i fjorden växer<br />
Oksvågskogen, en naturlig björkskog och världens nordligaste skog. Den nordligaste<br />
punkten på Nordkynhalvön, är, Kinnarodden som också är det nordligaste på det<br />
Eurpeiska fastlandet, 71 grader 8 minuter nord för ekvatorn. Här ger vi oss ut på<br />
Austhavet, det sista och längste av de öppna havstyckerna på vår resa.<br />
MEHAMN, som har 4 hurtigruteankomster, är ett av dem nyare fiskelägen i<br />
Finnmark. Mehamn har Europas nordligaste fastlandsflygplats för reguljärtrafik.<br />
Vid Karmöy fyrlyckta får vi öga på Bispen, en märkverdig fjellfomation, som linar en<br />
prest på predikostolen. Före vi kommer till Gamvik passerar vi Slettnes fyr, som är<br />
världens nordligaste. Hurtigruten går inte till kaj i Gamvik. Där expederas det från<br />
båt, en inte helt ofarlig operation i storm ovh mörker. Efter att vi har passerat<br />
Tanafjorden, kommer vi till nordvästhörnet av Varangerhalvön och upptäcker den<br />
brante käglan Tanahorn, 269m,som är känt för sin samiska offerplats sänn gammelt.
DAG 7<br />
Författare: Finn Midtbö<br />
Dagfolkhögskolan i Trollhättan<br />
Läsåret 94-95<br />
Hurtigruten, Sidan 22<br />
KIRKENES----BERLEVÅG<br />
Vi har nu kommit till resans vändpunkt---Kirkenes--nära Pasvikälvens mynning,<br />
Kirkenes har 5000 invånare. Ställets historia är noga anknyt till A/S Syd--Varanger,<br />
Norges största gruvföretag som kom i gång 1906, järnmalmgruvorna ligger vid<br />
Björnvatten 11 km från Kirkenes.<br />
25. ocktober 1944 befriade ryssarna Kirkenes. Tyskarna hadde emellertid klarat av<br />
att förstöra det mesta av stället. Under kampen om Kirkenes tok flera tusen<br />
människor sin tillflykt till gruvorna vid Björnvatten. Många bodde der i veckovis , och<br />
10 barn kom till världen i gruvgångarna.I dag bryts ca. 6 millioner ton malm årligen.<br />
Malmen innehåller 33--35% järn som i seperation och pelletsverket i Kirkenes blir<br />
omgjort till pellets med ett järninhåll på 65--67%. 1250 människor är direkt beroende<br />
av A/S Syd--Varanger.<br />
Den gröna, skogrika Pasvikdalen, Kirkenes, matkammare, blev ursprungelig<br />
koloniserat söder i från av Finska invandrare, men den stora Norska kolonisationen<br />
tillhör vårat eget århundrade, och hänger i hop med vägbyggandet. Före kriget gick<br />
trafiken obehindrat över Pasvikälven till Finland. Sedan Petsamo--området blev<br />
ryskt, är det rest ett osynligt staket efter älvefåran. Från bron vid Elvenes över<br />
Pasvikälva kan man titta över järnridån till Boris Gleb. Fotografering och bruk av<br />
kikare vid gränsen är förbjudet. En busstur till Storskog vid gränsen till dåvarande<br />
Sovjeunionen arrangeras.<br />
Några hurtigruter anlöper Vadsö på nordtur, de flesta på sörtur.<br />
Vadsö är med sina 6000 invånare Finnmarks administrationscentrum. Förutom<br />
fylkesmanen håller också vägchefen, lappfogden och Finnmarks radio till i dtaden.<br />
Det gamla fiskebruket låg i Vadsö. I 1717 blev kyrkan flyttad till fastlandet, och<br />
byggnationen följde efter. En tid var finnarna (kvänene) i majoritet. I 1875 var 62%<br />
av befolkningen Finsktalande, i dag hör man nästan ingen finska i stadens gator.<br />
Under sista kriget blev Vadsö utsatt för flera ryska bombangrepp, och nästan hela<br />
staden blev raserat.<br />
Näringslivet i Vadsö har tiiknytning till fiskerierna. Bara en liten del av befolkningen<br />
lever av själva fisket, men många av föredlingen, bland annat av Europas största<br />
loddoljafabrik, konservfabrik, rekfabrik och tre fiskbruk. Jordbruk inngår också i<br />
stadens näringsliv mea ca. 50 gårdar.Men offentlig administration utgör den största<br />
arbetsgruppen, följd av affärsverksamhet och tjänster, tillsammans ger det arbete åt<br />
halva befolkningen. Apropå Vadsöya, så ser det ut till at den får sin renecans. Där<br />
hittar man loddoljafabriken och djupvatnskajen var Hurtigruten lägger till. Skillnaden<br />
mellan ebb och flo i Vadsö är vid ny- och fullmåne ca. 4 meter.<br />
På vadsöya står också förtöjningsmasten som blev anvend av Roald Amundsens<br />
luftskepp "Norge" i 1926, och Umberto Nobiles "Italia" i 1928. Ett stenkast derifrån<br />
hittar man " Innvandrarmonumentet" av den finska bilethuggaren Ensio Säppänen.<br />
Den blev avdukat i nävaro av Finnlands president och Sverige och Norges kungar<br />
sommaren 1977 till minne av den stora innvandringen av finnar till Finnmarkpå 1800<br />
talet.
Hurtigruten, Sidan 23<br />
Langs varangerhalvöns "gröna" sida seglar Hurtigruten mot Vardö. Ute på havet vill<br />
man se fiskeflottan i arbete. På land ser man små och stora fiskeställen. Först<br />
kommer Ekkeröy, där man har funnit graver från vikingatiden, antagligen från en<br />
handelsstation långt norr för den fasta norska bosättningen. Dem två nästa<br />
fiskelägen, Skallälv och Kamagvär, har funnit sina hamnar i älvmynningen. I<br />
Skallälv pratas det fortfarande finska i hemmen. Vid Komagälv är det rester efter<br />
stora tyska försvarsanlegg. Festningsanlegg var det också på Kibergnes, det norska<br />
fastlands ostligaste punkt, och i det 127 meter höga fjället Domen mellan Kiberg och<br />
Vardö. På Domen kom för övrigt häxorna tillsammans vid juletider och midsommar, i<br />
gamla dagar. Det har pratats mycket om att flytta Vardö till fastlandet. Chansen<br />
fanns efter sista kriget då 2/3 av bebyggelsen blev lagd i grus efter Sovjet--Ryska<br />
flyganfall. Men Norges östligaste stad blev genrest på dem gamla tomterna runt<br />
södre och nordre våg. Men drömmen om att göra Vardö landfast blev realisert i<br />
1982. Nu kan man åka under Bussesundet till fastlandet i Norges första<br />
underjordiska vägtunnel. Den nästan 3 km långa tunneln har sitt lägsta punkt 88<br />
meter under vattenytan.<br />
I slutet av det 13.århundrade hade ryssarna lagd under sig Bjarmeland (Kola) och<br />
övertagit den norska skinnhandeln.<br />
Finnmark var truget, och i 1307 blev den första kyrkan rest på Vardön. Kirken<br />
skulde genom misionsarbete bland samerna söka att bevara det Norska innflytande i<br />
grenslandet.Samtidigt blev Vardöhus festning bygd. Norska och ryska inflytande<br />
kom till att skifta i dessa områden, också efter att förhållande var regulerade i en<br />
freds-- och grenstraktat i1326. Regeln var hälst att de stackars samerna fick betala<br />
skatt till båda länder. Av den gamla festningen är bara en bjälka kvar som Christian<br />
IV skrev sitt namn på i 1599, Oscar II i 1873, Haakon VII 1905 och Olav V i 1959.<br />
Bjelkan finns på Vardöhus museum . Från 1734 rustade Christian V upp den<br />
nuvarande Vardöhus festning på Västön som en åttakantig stjärnskans med fyra<br />
bastioner. I dag tillhör festningen reserven och är tillgängelig för turister. Där kan<br />
man också se Vardös endaste träd, ett rognebärsträd vid komandantboligen som blir<br />
innpackat varje höst för att klara vintern. Den första dagen solen visar sig över<br />
horisonten med hela solskivan efter den 2 månader långa mörketiden, ljuder<br />
solsaluten från Vardöhus festning. Det sker runt den 20. januari. Ett värdigt sätt att<br />
använda kanonerna på. Samtidigt får alla skolelever ledigt från skolan.<br />
I dag har Vardö ca 3 200 invånare, en stor fiskeflotta och en tillsvarande fiskindustri.<br />
FI--NO--TROs industrianlegg omfattar fileeproduktion, fryseri,stock och<br />
saltfiskproduktion m. m.<br />
Den lilla Hornön nord om staden är Norges östligaste punkt, 31 0 öst<br />
för Greenwich. På ön, som också har ett fågelfjäll,står Vardö fyr. Med en ljusstyrka<br />
på 2 milioner normalljus ses den 23 naustiska mil eller 41 km. till havs.<br />
BERLEVÅG I Berlevåg måste Hurtigruten också expedieras från båt. Innan<br />
moloene i 1975 hade skaffat hamnen beskydd. Två gånger bröt Austhavet ned<br />
moloene. Man var tvungen att använda tetrapoder, trearmade betongklotser som är<br />
infiltrade i varandra, för att tämja ishavet. De största tetrapodene, som täcker<br />
molohuvudet, väger 25 ton. Våghöjder på 10 meter är uppmätt utan att moloene har<br />
tatt skada. Dessa moloer var nödvändiga . I 1882 sopade en storstorm inn över<br />
Författare: Finn Midtbö<br />
Dagfolkhögskolan i Trollhättan<br />
Läsåret 94-95
Författare: Finn Midtbö<br />
Dagfolkhögskolan i Trollhättan<br />
Läsåret 94-95<br />
Hurtigruten, Sidan 24<br />
Berlevåg och skickade fiskebåtarna till botten. Fiskeflotten ligger i dag tryggt bak<br />
moloene och säkrar uppehälle för 1 700 människor som lever av fiske och<br />
fiskeföredling.<br />
DAG 8<br />
HAMMERFEST<br />
Hammerfest som ligger vid foten av fjället "Salen" har 7000 invånare. Några menar<br />
att stadens kommer av att den är festat till "Salen", till sina tider ett otrygt fäste,<br />
något dem många snöskärmarna vittnar om.<br />
Det har hänt att snöras från fjället har tagit med sig båda hus och människor.<br />
Hammerfest är värdens nordligaste stad: 70° 39' 48" är staden nogranna bräddgrad.<br />
I världen nordligaste stad varar sommardagen från 17. maj till 28. juli, och<br />
mörkertiden från 21. november till 23. januari. Förr att få lite liv uppe i mörkret<br />
skaffade Hammerfest sig Norges första komunala elektricitetsvek i 1891.<br />
Under sista kriget använde tyskarna Hammerfest som flottstation. I ocktober 1944<br />
blev staden tvångsevakuerat och nerbränd til grunden. Det var inte första gången.<br />
Efter stadsbrannen i 1891 låg staden också i aska och ruiner. Man kan värkligen<br />
undras över viljan till att bygga och bo i det yttersta Norden. Den vackraste och<br />
dristigaste byggnaden i den nya staden är<br />
"kyrkan utan altartavla", Hammerfest nya kyrka där hela fondväggen är ett intenst<br />
glödande glasmåleri. St. Michaels kyrka blev viglat i 1958. Den är bygd av tyska,<br />
frivilliga katoliker. Mosaikarbetet på fasaden, St. Michael och Dragen, består av 10<br />
000 bitar. En annan sevärdhet är det lilla museet i rådhuset, isbjörnklubbens<br />
samlinger, en berettelse om Hammerfests taditioner som ishavs--och fångststad.<br />
Annars demonstreras livet i hamnen av att Hammerfest är en av kustens största<br />
fiskeristäder. Stadens storföretag är fiskföredlingsanlegget FINDUS med djupfrysta<br />
fiskfileer som huvudprodukt. Företaget har nästan 1 000 anstälda i land och på sin<br />
egen flotte av trålare. Hammerfest handelsdistrikt har över 1 000 aktiva fiskare.<br />
Finnmark Fylkesrederi och Ruteselskap har sitt säte i Hammerfest. Med lokalskepp,<br />
färjor och bussar betjänar selskapet Norges största fylke och otveksamt ett av<br />
Europas svåraste trafikområden. Sista tillskottet till näringslivet i Hammerfest är<br />
oljevärksamheten. Staden ligger mycket nära leteområdet på Tromsöflaket, och är<br />
utpekat som bas och har yppiga anlopp av försyningsskepp. Letingen efter gas och<br />
olja utanför kusten ger många ringvärkningar i staden. Handelsnäringen, hotellen,<br />
tvätterier, verkstäder, entrepenörer, hamnevesenet, transportselskapen och<br />
bunkringanleggen blir alla positivt berörda. Från förr hade Hammerfest den mest<br />
trafikerade kortbaneflygplats i landet. Nu har den blivit för liten. I 1990 använde över<br />
150 000 passagerare flygplatsen.<br />
Från Hammerfest står skeppet sydöver straumen och Vargsundet. Till höger har man<br />
Seiland, Norges 4. störste ö, med Nordmannsjökeln 1 075 m och Seilandsjökeln<br />
981m. På Seiland har Kautokeinosamerna några av sina sommarbeten. Inne i själva
Författare: Finn Midtbö<br />
Dagfolkhögskolan i Trollhättan<br />
Läsåret 94-95<br />
Hurtigruten, Sidan 25<br />
Altafjorden får man Årön på babord sida. På ön är det räster av Altenhus slott, ett<br />
blockhus som Christian IV låt bygga i 1609 till försvar mot svenskarna.<br />
Alta .Strandstederna Bossekopp, Bukta och Elvebakken är växt samman till<br />
bygdestaden Alta. En gång blev stället på 70° nord kallad för "Finnmarks Italien"<br />
p.gr.a. av sitt gunstiga klimat. Alta är det nordligaste ställe i världen var korn<br />
modnas. Altaälven som rinner ut här. är en av världens bästa laxälvar, laxar på<br />
uppimot 30 kg är rätt vanligt. Altas största sevärdhet är de 3 till 4 tusen år gamla<br />
hällristningarna i Hjemmeluft. Hällristningsfältet med sina 2 500--3 000 figurer är det<br />
största i Nord- Europa, och blev i 1985 uppförd på UNESCOs lista över speciell<br />
värnverdiga kulturminner.<br />
Under utsäglingen från Alta ser man inn i Kåfjord. Där inne drev engelsmennen ett<br />
kopparverk från 1826 till 1878. Kyrkan i Kåfjord är rest av det engelska<br />
gruvselskapet i 1837 efter förebild av engelska landsortskyrkor. På fjället Lille Hadde<br />
904m nordväst för fjorden är Nordljusobservatoriet från 1913 restaurerat Under sista<br />
världskriget var Kåfjord gömställe för det Tyska slagskeppet "Tirpitz". Länger ut i<br />
fjorden ser vi inn i Talvik som i gamla dagar var centrum för Altahandeln. Det var<br />
härifrån Altalaxen blev skeppat och handeln med samerna blev drevet.<br />
Näset vid inloppet til Langfjorden hetar Toften. Här är det många rester efter tyska<br />
fästningsanlegg från sista kriget. Följer man strandlinjerna, ser man tydligt<br />
terrasserna från tidigare högre havsnivåer. På dessa terrasserna är 4<br />
stenåldersboplatser, 3 till 9 tusen år gamla upptäckts. På näset är det också utgrävd<br />
rester efter en medelålders samebygd.<br />
Resan fortsätter genom Stjernsundet. I Lillebukt på Stjernön bryts bergarten<br />
nefelinsyenitt. Av den väl 200 000 ton stora produktionen exporteras 85% till<br />
glasindustrin. På Stjernön har Kautokeinosamerna sommarbeten för sina renar.<br />
I Öksfjord, som alla hurtigruter anlöper, har det bedrivits handel sedan 1818.<br />
Sillefisket i fjorden utanför säkrade ortens existens och skaffade råvaror till<br />
silloljefabriken "Njord".Nu är det hälst lodda fabriken föredlar till olja och<br />
mjöl.Jökulen på andra sidan fjorden är Öksfjordkökeln, 1160m.Norges 5. största<br />
isbre Norges enda isbre som "kalvar" i sjön, det är bra för fiskarna som kan hämta<br />
gratis is.<br />
Det femte av resans öppna havsstycken---Lopphavet--- har namn efter den lilla ön<br />
Loppa, som år 1860 blev besökt av engelska jägare. En Mr. White ville gärna hyra<br />
jakträtten och hänvände sig till en advokat i Tromsö. Advokaten var inte vidare god i<br />
engelska, och ordnade lika gott med salg av Loppa till engelsmannen för 2 000<br />
speciedaler. Loppa bytte ofta engelska ägare för den i 1890 blev Norsk ägodel.<br />
Hurtigruten tar nu samme rutt sydöver som är beskrevet för den nordgåande<br />
rutten.Efter 12 dagar och 2 500 mil är vi äter i Bergen.<br />
KÄLLFÖRTECKNING<br />
Langs Norges kust av Pål Espolid Jonssen<br />
2 500 mil med Hurtigruten av Erling Welle-Strand<br />
Troms Fylkes Dampskibsselskap