Öppna artikel - Inse

SYKOLOG 

TIDNINGEN 

7–8/02 

Det friska 

självet växer fram 

– Dynamiken 

i psykoterapiprocessen 

Psykolog och företagare: 

På jakt 

efter framtidsstrategier 

Psykologer 

i USA får nu 

förskriva 

psykofarmaka

Ledare: 

Psykologin 

behöver psykologer 3 

Örjan Salling 

Dynamiken i 

psykoterapiprocessen 4 

Psykologen och psykoterapeuten Staffan 

Stålfors har intresserat sig för psykoterapiprocessen. 

En möjlighet att lära mer 

om den sker via systematiska studier av en 

stor mängd individuella psykoterapier. 

Det finns inga 

perfekta hjärnor 8 

Den amerikanske barnläkaren Mel Levine 

har utarbetat en metod för att hjälpa barn 

med inlärningsproblem. 

Internationellt möte 

i neuropsykologi 12 

International Neuropsychological Society, 

håller sitt 25e sommarmöte i Stockholm, 

24–27 juli. 

På jakt efter 

framtidsstrategier 13 

Visioner om framtiden ventilerades 

på Psykologtjänsts seminarium i Göteborg. 

Arbetslivspsykologer 

gav regeringen råd 15 

INNEHÅLL 7–8/02 

Debatt: 

Bra tillfälle att sälja in 

specialistordningen 16 

Kjell Lindqvist 

Debatt: 

Usel organisation 

leder till utbrändhet 

i psykologkåren 17 

Juliana Srebo 

PS från SR: 

Löneförhandlingar 

under studietiden 18 

Mikal Björkström 

Filmrecension: 

K-PAX 19 

Cecilia Hector 

Bokrecension 20 

Hit går din 

medlemsavgift 40 

PSYKOLOG 

7–8/02 • 8 april – 5 maj • Årgång 48 

Utgiven av Sveriges Psykologförbund 

Chefredaktör och ansvarig utgivare: 

Eva Brita Järnefors, 08-567 06 451 

E-post: evabrita.jarnefors@psykologforbundet.se 

Redaktionssekreterare 

och stf ansvarig utgivare: 

Carin Waldenström, 08-567 06 453 

E-post: carin.waldenstrom@psykologforbundet.se 

Redaktör: Maja Ahlroos, 08-567 06 452 

E-post: maja.ahlroos@psykologforbundet.se 

Annonsansvarig, vik: 

Brittmarie Haake, 08-567 06 454 

E-post: brittmarie.haake@psykologforbundet.se 

Box 3287, 103 65 Stockholm 

Fax 08-567 06 490. 

E-post: tidningen@psykologforbundet.se 

www.psykologforbundet.se 

ISSN 0280-9702. 

Prenumerationer och adressändringar: 

Lagern Akademikerservice 

Tel 08-567 06 430 • Fax 08-567 06 090 

E-post: medlemsregistret@psykologforbundet.se 

Pris: 460:– inkl moms 

helt kalenderår, 21 nr, 2002. 

Telefonnummer/e-post till serviceområden, 

kanslipersonal, förbundsstyrelse m fl hittar du 

på näst sista sidan. 

Medlem Förening Fackpressupplaga 

Sveriges Tidskrifter 8 700 ex 2001. 

Tryck: 

Wallin & Dalholm Boktryckeri AB, 

Lund 2002. 

Grafisk formgivning: 

TYPA, Joakim Flink, 08-19 15 28. 

E-post: jocke.flink@typa.se 

MILJÖMÄRKT 

Ännu en strandning 

Löneförhandlingarna för ytterligare 

80 psykologer inom Stockholms läns 

landsting har strandat. 

– Löneavtalen fungerar inte i 

verkligheten, säger Kjell Lindqvist, 

förhandlingsansvarig i 

Psykologförbundets landstingskrets. 

Ännu en strandning i Stockholms läns 

landsting är ett faktum. Denna gång gäller 

det 65 psykologer inom vuxenpsykiatrin 

och några psykologer i primärvården inom 

förvaltningen Södra länets produktionsområde 

samt 14 psykologer inom psykiatrin 

vid Södertälje sjukhus. Södra länets produktionsområde 

innefattar Nynäshamn, Ha- 

TIDNINGEN 

Nummer 9/02 10/2 11/2 

Distributionsdag 

Manusstopp för plats- 

6/5 21/5 10/6 

och kursannonser 

Manusstopp för kretsar 

16/4 29/4 23/5 

och yrkesföreningar 14/4 27/4 21/5 

Omslagsbild: Martin Odell 

ninge-Tyresö, Nacka-Värmdö, Botkyrka, 

Huddinge samt Hägersten, Skärholmen och 

Älvsjö inom Stockholms kommun. 

Totalt är löneförhandlingarna för drygt 

700 psykologer i Stockholms läns landsting 

strandade. 

– Arbetsgivaren tillämpar inte löneavtalet 

som vi anser att det ska tillämpas. Jag stödjer 

Gunnar Wetterbergs, Sacos samhällspolitiska 

chef, uttalande i Dagens Nyheter tidigare 

i år där han säger att ”arbetsgivarna 

vanvårdar löneavtalen”. Gunnar Wetterberg 

talade om Telia och IT-sektoren, men det 

gäller även Stockholms läns landsting. Avtalen 

fungerar inte i verkligheten, säger 

Kjell Lindqvist. ■ 

PsykologTidningen 7–8/02

Under många år har vi vetat att en stor 

del av den ohälsa som finns i befolkningen 

är psykisk ohälsa. Redan 

1984 betonar WHO, i sin rapport ”European 

Regional Strategy for Health for All”, att 

sociala och psykologiska problem bidrar till 

ohälsa i befolkningen. Undersökningar i 

Sverige och internationellt visar att cirka 

var tredje patient som kommer till primärvården 

inte i första hand har behov av medicinsk 

hjälp i dess snävare mening, det vill 

säga farmakologisk eller kirurgisk hjälp 

administrerad av läkare. Människor söker 

sig till primärvården för en mängd problem 

som har med den psykiska hälsan och livssituationen 

att göra och möts på de flesta håll, 

förutom av köer som verkar att öka för varje 

dag, också av bristen på psykologisk kompetens. 

Detta verkar tyvärr också vara fallet 

inom psykiatrin, främst allmänpsykiatrin. 

Under senare tid har nygamla problemområden 

nått dignitet av samhällsproblem. 

Det rör sig om de ständigt ökande kostnaderna 

för sjukskrivningar som inte sällan 

beror på effekter av ökande krav på arbetstagare 

på arbetsplatser som allt oftare verkar 

att vara präglade av krympande resurser och 

bristfällig arbetsledning eller arbetsorganisation. 

Det handlar också om de problem 

som vi finner i våra skolor i form av 

mobbning, ökat våld och ökade 

sjukskrivningstal för lärare. Allt fler elever 

och lärare uppfattar skolan, och kanske 

främst då den obligatoriska grundskolan, 

inte som en plats för glädjefullt och inspirerande 

lärande, utan som en plats för rangordning, 

utslagning och ångest. 

Uppräkningen kan göras längre genom 

att hänvisa till larmrapporter och statliga utredningar 

i en aldrig sinande ström. Många 

av dem har berörts utförligt tidigare i denna 

tidning. 

Förvisso presenteras ibland också förslag 

som i sina mest positiva konsekvenser 

skulle kunna bidra till lösningar 

av problemen. Många gånger lyfts här, 

helt riktigt och konsekvent, fram behovet av 

bättre kompetensförsörjning som en väg att 

lösa delar av problemen, och inte sällan 

behovet av psykologisk kompetens. Det kan 

vara primärvårdens uppenbara behov av 

personal med professionell kunskap om 

PsykologTidningen 7–8/02 

Psykologin behöver 

psykologer 

psykologiska faktorer och dess inverkan på 

de vårdsökandes hälsotillstånd, eller skolans 

behov av en elevvård – eller elevhälsa – 

och kanske ibland även lärarvård där psykologisk 

kompetens utgör ett självklart inslag. 

För arbetslivet föreslås nu att en utbyggd 

företagshälsovård ska finnas tillgänglig för 

alla. Här ska det bedrivas förebyggande arbete 

för att förbättra arbetsmiljön, i meningen 

att skapa förutsättningar för det goda arbetet, 

men även för att medverka i rehabiliteringsutredningar 

och rena rehabiliteringsinsatser. 

Ett självklart inslag i företagshälsovårdens 

kompetensprofil är naturligtvis 

psykologisk kunskap. 

’’ 

Den nödvändiga 

psykologiska kompetensen 

antas upprätthållas 

av dem som 

redan bemannar 

verksamheten som 

någon form av uppnådd 

bi-kompetens 

’’ 

Listan över verksamheter som behöver 

stärkas genom att tillföras psykologisk 

kompetens kan även den göras längre men 

läsaren kan säkert själv göra dessa tillägg. 

Jag tror inte att det i dessa, oftast offentligfinansierade 

verksamheter, är kontroversiellt 

att påstå att utredare, beslutsfattande 

politiker eller verksamhetsföreträdare till 

stor del uppfattar att den professionella psykologiska 

kompetensen inte är bara av positivt 

värde , utan en nödvändig kompetens 

för att uppnå verksamheternas mål. Däremot 

tror jag att samma personer inte alltid 

har klart för sig om, och av vilka, kompetensen 

garanteras. 

Flera av dessa offentligfinansierade och 

allmänhetsbetjänande verksamheter styrs 

och bemannas till huvuddelen av ett stort 

antal företrädare för en, eller några få, professioner 

eller yrkesgrupper. När problem 

uppstår i verksamheter söker man inte säl- 

lan att lösa dem genom att ropa på flera hjälpande 

händer av samma sort, som den man 

själv utgör. Kompetensutveckling, vidareutbildning, 

fortbildning och försök att snabbt 

inhämta saknad kompetens blir metoderna 

för att fylla kompetensluckor, när dessa 

uppenbaras eller påpekas. Tillförsel eller 

rekrytering av personer med annan och för 

verksamheten ny kompetens blir sällan stor 

ens i tider där tvärprofessionalitet och teamarbete 

utgör honnörsord. 

Psykologerna utgör i allt väsentligt en 

expertgrupp av ringa numerär inom de flesta 

av dessa verksamheter. Vår röst förklingar 

ofta ohörd i den stora massan och inte sällan 

fattas vi i verksamheten. Den nödvändiga 

psykologiska kompetensen antas upprätthållas 

av dem som – kompetensutvecklade 

– eller inte, vidareutbildade – eller inte, redan 

bemannar verksamheten som någon 

form av uppnådd bi-kompetens. 

För att komma till rätta med de stora 

samhälleliga problemkomplex som nu 

uppmärksammas och för att uppnå de 

resultat som gjorda ekonomiska insatser 

motiverar måste alla goda krafter och all 

den kompetens som finns företrädd inom 

olika yrkesgrupper och professioner tillvaratas. 

Inom område efter område efterfrågas 

psykologisk kunskap. Den självklara och 

nödvändiga förutsättningen för att psykologin 

ska kunna ge det kunskapstillskott som 

efterfrågas är att det finns kvalificerade 

företrädare för psykologin i dessa verksamheter. 

Dessa kvalificerade företrädare för 

psykologin benämns psykologer. 

Under 2001 års löneöversyn som avslutats 

– eller är på väg att avslutas – har det 

från och till funnits anledning att 

ifrågasätta om vissa arbetsgivare 

har förstått vikten av att värna 

om psykologer i sina verksamheter. 

Det är olyckligt, eftersom 

det mesta pekar på att samhället i 

allt högre utsträckning behöver 

psykologisk kompetens för att 

möta dagens, och morgondagens, 

utmaningar och problem 

inom många områden. 

Samhället behöver psykologin 

– psykologin behöver psykologer! 

Örjan Salling 

2002-03-20 

3 

L 

E 

D 

A 

R 

E

Psykoterapins förlopp utvecklar sig på ett 

generellt sätt men blir synligt för oss psykologer 

och psykoterapeuter på det individuella planet. 

Vår möjlighet att lära mer om denna generella process 

går genom en fördjupning av en stor mängd 

individuella psykoterapier, som kan iakttas på ett 

systematiserat sätt, skriver Staffan Stålfors. 

Dynamiken i psyko 

Idenna artikel vill jag väcka läsarens intresse 

för en viss processdynamisk kunskap 

som kan studeras i det psykoterapeutiska 

samtalet. Vi kan kalla denna 

kunskap för förändringsmönster över tid. I 

processen är det speciellt två infallsvinklar 

jag vill rikta intresset mot, för det första hur 

affektmönstren i klientens liv går från ett ensidigt 

sätt att reagera mot ett mer varierat 

och realistiskt och för det andra hur självbilden 

förändras. 

I takt med att otillfredsställande relationer 

i personens liv genomlyses och bearbetas, 

kan vi iaktta hur en inre styrka växer fram 

och leder individen mot att göra mer självständiga 

livsval. Denna iakttagelse kan göras 

konkret genom att registrera/anteckna 

klientens överföring av affektuttryck och 

självobjekt (se vidare under Kliniska erfarenheter…). 

Ett syfte med att lyfta fram denna 

kunskap är att ge tydlighet åt processens 

tempo samt processens innehåll och kursriktning. 

Med kunskap i de två perspektiven 

affekt och självobjekt, kan vi psykoterapeuter 

säkrare uttala oss om behandlingsarbetets 

förlopp. Dessutom kan vi bättre bedöma 

psykoterapins aktuella behandlingsposition, 

det vill säga vad terapin åstadkommit och 

vad som ligger framför i behandlingsarbetet. 

Jag tar två teoretiker till hjälp för att 

strukturera och systematisera psykoterapiprocessens 

utvecklingsfaser. Den ene är 

Silvan S Tomkins och hans teori om affekternas 

roll i våra liv och den andre är Heinz 

Kohut och hans teori om självets utveckling 

och funktion. 

En utvecklingslinje i riktning mot en för- 

– väl värd 

att studera 

ståelsepsykologi är skapandet av affektpsykologin. 

Här kan vi för första gången se hur 

psykologin har en kontaktyta med biologiska 

funktioner i människan. Genom de medfödda 

affektuttrycken reglerar vi vårt behov 

av närhet och distans till andra människor. 

Tomkins affektteori 

Det är Tomkins som genom sin vision om 

affektlivet, låter oss förstå att individens 

affektiva reaktion i en för personen speciell 

emotionell situation är förklarbar. I det subjektiva 

samspelet mellan individer kan klientens 

affekter förstås utifrån hur omedvetna 

objektrelationer aktiveras i mötet med 

andra människor. Tomkins har givit människans 

affektsystem den biologiska status, 

som får oss att förstå hur psyket eller den 

emotionella kärnan behöver sina vaktposter, 

för att inte överbelastas av inkommande stimuli 

från yttervärlden. Affekten har alltså 

samma uppgift för oss alla, men anledningen 

till varför en viss affekt kommer till uttryck 

är högst individuell. 

Vilka är då affektuttrycken för oss människor? 

Man kan dela in dem i tre huvudgrupper 

efter den funktion de har: att adaptera 

nya intryck, att utestänga hotfulla krav samt 

reglera det emotionella avståndet till andra 

betydelsefulla objekt. 

I den första huvudgruppen är affektut- 

trycket glädje. Med intresse och upphetsning 

tar vi oss an de nya intrycken omkring 

oss eftersom de fick oss att känna kontakt 

med något som är ”jag själv”. Det andra huvudgruppen, 

som på något sätt är glädjens 

motsats, är fruktan. När jag i mig själv inte 

kan känna någon referens till förnimmelsen 

trygghet och säkerhet, då är grundreaktionen 

fruktan. Den tredje gruppen affekter ligger 

på sätt och vis mellan glädje och fruktan. 

Intrycken värderas i en olust-lust skala och 

inverkar på mitt beslut att närma mig eller 

dra mig undan det objekt som väckt intresset. 

Tomkins menar att all information från 

yttervärlden som passerar individens sinnesintryck 

får sin belysning och märkning 

av affektsystemet. I barndomens socialiseringsprocess 

stadfästs varseblivningen med 

en känsla. En tidig separation eller brist på 

anknytningsobjekt för barnet kan ge upphov 

till affekten skam med innebörden att inte 

vara tillräckligt värdefull som den person 

man är. Med denna känsla inom sig är det 

inte troligt att barnet kan mobilisera affekten 

”glädje” inför nya inkommande sinnesintryck. 

När modern i sin blick-till-blickkontakt 

inte svarar på barnets intresse och 

glädje känner barnet sorg. Senare i vuxenlivet 

möter vi det sårade barnet vars glädje 

och lust blev avvisade och som nu bär på 

präglingen sorg eller dess värsta form av avvisande, 

”fruktan-skräck”. 

Kohuts självpsykologi 

Kohut är upphovsmannen till självpsykologin 

och hans storartade insats ligger i att han 

gav en mer pragmatisk syn på begreppet 

4 PsykologTidningen 7–8/02

terapiprocessen 

narcissism. Det är inte driftsönskningar som 

klienten mobiliserar till terapeuten, utan 

narcissism på en skala från primitiva till 

mogna känslor, säger Kohut. 

I det psykoterapeutiska processarbetet 

betyder det att terapeuten bejakar individens 

upplevelse av sig själv och det hon uttrycker. 

Därmed får klienten tillgång till sin lust 

att på ett realistiskt sätt intona sig själv i gemenskapen 

med andra betydelsefulla människor. 

Endast den som tycker om sig själv 

vill ge kärlek till andra människor, menar 

Kohut. Men individen kan också vara överdrivet 

intresserad av egna känslor och för lite 

av andras. Hon kan leva med ouppnåeliga 

självideal med ständiga misslyckanden som 

erfarenhet. 

Man kan tänka sig att Kohut ser självet 

som en struktur. Denna struktur är dock inte 

självbärande utan får sin stadga genom 

komplettering av föräldragestaltens bekräftelse. 

Det tidigaste stadiet av självets utveckling 

kallar Kohut för det fragmenterade 

stadiet. Barnet vet ännu inte vad som är ”jag 

själv”. Det lilla barnet antas dock födas med 

förmågan att uppleva, men gör ingen skillnad 

på sin inre och yttre upplevelsevärld. Så 

följer ett dialektiskt samspel med barnets 

första självobjekt, modern, ett samspel som 

gör självet mer och mer sammanhållet. 

Självets struktur utvecklas i två poler/bipolärt. 

Kohut tänker sig att den ena polen är 

individens upplevelse av sig själv och den 

andra polen är hennes upplevelse av omgivningen. 

Barnets upplevelse av sig själv har i 

begynnelsen närmast karaktären av att själv 

vara världens centrum. Men motgångarna 

kommer snabbt och barnet tvingas inse att 


föräldern inte motsvarar förväntningarna 

om att se barnet som ”den enda här i världen”. 

Men den empatiskt goda föräldern 

kommer till undsättning när besvikelsen 

uppstår och barnet kan bemästra faran. Den 

inträffade besvikelsen som bemästrades har 

på så vis internaliserats i barnet. Grunden till 

en fastare struktur i självet kan ta form. Vi 

skulle kunna kalla detta stadium för första 

gradens själv-självobjekt i självets strukturella 

tillväxt och sammanhållning. 

Det bipolära självet har den viktiga funktionen 

att skapa energi i människans själv. 

Energin, eller spänningsfältet mellan polerna 

leder individen till att genomföra en 

mängd färdigheter (Kohut 1986). Den ena 

polen, individens upplevelse av sitt själv, 

har viljeyttring som energi och den andra 

polen, lyhördhet för omgivningens ideal, 

har kursriktning, strävan som energikälla. 

Ett exempel på hur viljeyttringen i en människas 

liv radikalt kan förändras under en 

psykoterapibehandling kan illustreras i klientens 

”grad av hälsosamma själv-självobjekt” 

i början av en psykoterapi och i slutet. 

Sortering i det förvirrade självet 

Kohut menar att narcissistiska störningar 

består av problem förvärvade under barndomen 

samt att dessa störningar skapar sekundära 

störningar i form av defensiva och 

kompensatoriska strukturer. Individen behöver 

skydda sin självstruktur och utvecklar 

kompensatoriska föreställningar och beteenden 

för bristande självobjekt. Kohut säger, 

med hänvisning till det bipolära självet, 

att en svaghet i självkänslan kan vägas upp 

av att individen lägger ner stor energi på att 

BILD: MARTIN ODELL 

efterlikna föräldrarnas ideal (Kohut 1986). 

Den regelmässiga frågan för den narcissistiskt 

störda personligheten är; vem är jag 

och vem borde jag vara (Kohut 1986). Bristande 

sammanhållning i självet skapar förvirring 

och får klienten att känna sig desorienterad 

när hon blir objekt för andra människors 

överföringsbehov. Psykoterapeutens 

uppmärksamhet riktas då mot att förstå klientens 

överföringsupplevelse, dess form 

och dess innehåll från det kritiska ögonblicket 

av frustrationen. Psykoterapeuten 

hjälper klienten att rekonstruera sin upplevelsevärld 

och avtäcker också den förträngningsbarriär 

som klienten utvecklat. 

Att hålla borta obehagliga känslor uppkomna 

vid överföringar från andra människor, 

betyder att konflikter på omedveten 

nivå stör vårt själv. Vi befinner oss i ett 

bristtillstånd, samspelet med ett icke-empatiskt 

självobjekt har upprepats i en parallellsituation. 

På samma sätt som primärobjektet en 

gång kränkte självet i dess starka beroendeställning, 

återskapas scenen för kränkningen. 

Bekräftelsebehovet upprepar sig på ett 

tvingade sätt, som ett försök att skapa ordning 

på avgörande byggstenar i utvecklandet 

av ett hälsosamt själv (Werbart 1993). 

Om och om igen uttrycker självet sin brist, i 

försöket att rekonstruera självobjektet men 

illusionen om det goda objektet vill inte infinna 

sig. Den terapeutiska alliansen i psykoterapin 

erbjuder då en överföringsarena 

som kan lösgöra klienten från upplevelsen 

av att inte kunna välja goda och bekräftande 

självobjekt. Denna allians hjälper klienten 

ut ur den symbolvärld som ständigt attacke- 

5

ar lusten att ta sig an nya intryck 

från omvärlden. 

Psykoterapiprocessen 

Psykoterapiprocessen studeras 

från utgångspunkten att tiden 

och platsen för behandlingen är 

densamma. Terapeutens empatiska 

närvaro och medvetet aktiva 

hållning är återkommande erfarenheter 

för klienten. Därmed 

skapas ramen för ett flöde av 

känslor och detta flöde är meningsfullt 

att studera, bland annat 

utifrån flödets olika faser. 

Alla dessa olika faser skapar bilden 

av en förändringsprocess. 

Jag vill fästa läsarens intresse 

på processens karaktäristiska 

egenskaper, nämligen hur ”självet” 

blir mer sammanhållet och 

hur affekterna tillåts komma i 

kontakt med de emotionella erfarenheterna 

vartefter terapin fortskrider. 

Inledningsskedet av en 

psykoterapi domineras av klientens 

inkännande till förtroende 

hos terapeuten. Terapeutens intresse 

för klientens berättelse 

skapar i bästa fall bidrag till en 

känsla av ”holding” i den begynnande 

terapiprocessen. Terapeuten 

hjälper klienten att skapa 

öppningar i det fragmenterade 

självet genom att peka på ouppnåeliga ideal 

och narcissistiska kränkningar i klientens 

liv. 

Processen i psykoterapin är ett förlopp 

som styrs av självets sammanhållande kapacitet 

och därmed ger en överblick över hur 

individen personlighetsmässigt är strukturerad. 

Tomkins kallar denna struktur, detta 

schema för affektiva ”scripts” (Monsen 

1997). Man kan anta att en terapiprocess är 

given, vi är ju människor styrda av samma 

uppsättning verktyg att förstå vår omvärld 

med. Vi ska dock finna att sättet att assimilera 

intrycken som kommer emot individen, är 

så rikt på kombinationer att varje terapi blir 

individuellt färgad (Sjödin 1997). 

Psykoterapiprocessen kanske är den svåraste 

parameter människan kan bedriva studier 

på. Det handlar om skeenden som går 

mycket långsamt (Sjödin 1996) och vars 

förändringar uppenbarar sig först när problemformuleringen 

nära nog är bortglömd. I 

sin minsta del kan dock processen studeras i 

ett fryst flöde, där vi tryckt på ”pausknappen” 

för att iaktta vad som händer hos klienten 

i förmågan att assimilera och integrera 

omvärlden. I oss själva som terapeuter försöker 

vi förstå det vi iakttar hos klienten, 

men denna förståelse når inte fram, förrän 

klienten kan erfara hur terapeuten rätt upp- 

Det är en viktig uppgift att sprida kunskap om psykoterapin som 

behandlingsmetod för empatiska bristtillstånd i människors liv, 

påpekar Staffan Stålfors. 

skattar betydelsen av klientens motstånd, 

betydelsen att skydda sitt bristfälliga själv 

(Kohut 1988). 

Att införliva erfarenheter 

Den goda föräldern som tröstar sitt barn eller 

berömmer det, kan tydligt avläsa hur den 

känslomässiga upprördheten leder fram till 

ett nytt känsloläge av tillfredställelse, vilket 

skapar nya strukturer i självet. Terapeuten 

skapar på liknande sätt en uppmuntrande 

stämning i ord och fraser som hjälper minnet 

hos klienten att återskapa erfarenheter 

som är laddade med affekt. Det empatiska 

språket är terapeutiskt i sig, genom sin utstrålning 

av värdeneutral inre respons. 

(Holm 1987). 

Den självpsykologiska terapeuten lär 

känna klientens innersta behov och uttrycker 

förståelse i en process av mer och mer 

korrekta tolkningar. Kohut säger att när klienten 

finner ett självobjekt som ger rätt gensvar, 

kanske från en sektor i självet av de 

första barnaåren, så kan hon fullfölja det 

emotionella arbetet till sin utvecklingsmässigt 

riktiga avslutning. Man skulle kunna säga 

att klienten tillsammans med terapeuten 

får göra färdigt det som avbröts i barndomen. 

Kohut kallar denna process för ”omvandlande 

internalisering” i självet. När te- 

rapin så småningom når sin avslutning 

kan klienten använda 

sig av självobjekt i sin omgivning 

med allt större valfrihet, 

vilket just vuxenvärlden erbjuder. 

Affektiva reaktioner 

I den självpsykologiska psykoterapin 

ligger en strävan att förstå 

självets tillstånd och dess 

ställning i tiden. Terapeuten vill 

också förstå dess framtid såväl 

som dess förflutna. Det som motiverar 

försvar från klienten, förstås 

som en reaktion i den sektor 

av det centrala självet som klienten 

kunnat bygga upp trots bristerna 

i självobjekten under barndomen. 

Beroende på erfarenheten 

av narcissistisk kränkning 

och fruktan för förnyad traumatisering, 

färgas upplevelsen av 

en känsla knuten till självobjektet, 

ett ”script”, en uppsättning 

regler som individen tillskapar 

sig för prediktion av handlingsmönster 

(Monsen 1997). 

Låt oss kalla klientens upplevelser 

av självobjektet för själverfarenheter 

för att skilja dem 

från affekterna som är häftade 

vid självobjektet. Affekternas 

ursprung är som Tomkins säger 

biologiska och är en resurs för att kunna adaptera 

kognition och symboliska föreställningar 

till självet. För att ytterligare belysa 

sambandet mellan affekt och självobjekt, 

kan man säga att alla intryck som når individen 

eskorteras av de känslomässiga affekterna 

och landar i bästa möjliga anknytning 

som självobjektet klarar av (Nilsson 1996). 

Affekterna kan också sägas fungera som ett 

psykiskt lim i självet. 

I psykoterapin får affektteorin konsekvensen 

att terapeuten som första uppgift fokuserar 

på affektuttrycken hos klienten. Innehållet 

i själv-erfarenheterna på den symboliska 

självorganisationsnivån är terapeutens 

andra uppgift att fokusera på. Detta sker 

oberoende av samtalstema i terapin. Affekternas 

duration/varaktighet kan betraktas 

som ett snillrikt avlyssningssystem för att i 

varje stund ge individen en möjlighet att avsyna 

sina känslomässiga erfarenheter och ge 

dem chansen att förändras/mogna. 

Tillämpad registrering 

Den psykoterapeutiskt stödjande ram som 

erbjuds klienten är tänkt att hjälpa klienten 

till spontana objektöverföringar och som 

ska bekräftas som sanna känslor. Men klienten 

kommer ändå att uppleva empatiska 

brister hos terapeuten. Kohut kallar det för 

6 PsykologTidningen 7–8/02 

FOTO: JANNE ERIKSSON

”optimala misslyckanden” (Kohut 1988). 

Terapeuten lägger då märke till att klienten 

drar sig tillbaka till destruktiva självobjektrelationer 

och söker därför ta reda på vilka 

misstag han gjort och erkänner dem på ett 

icke defensivt sätt mot klienten. Erkännandet 

ska betraktas som att terapeuten förstår 

hur klienten hanterar det självobjekt terapeuten 

representerar. 

Bekräftande frågor till det ”misslyckande” 

som hänt, hjälper klienten att åter se det 

empatiska flödet och nya strukturer i självet 

har därmed chans att skapas. Dessa svängningar 

mellan empatisk brist och empatiskt 

flöde är i huvudsak karaktären på det händelseförlopp 

som utspelar sig mellan terapeut 

och klient och som är en del av terapiprocessen. 

Vid en given tidpunkt, i början av varje 

terapisittning, har jag registrerat första synliga 

objektöverföring och affektuttryck/affektmärkning 

som ger sig till känna från klienten. 

I dokumentationen för beskrivning av 

terapiprocess är den omedelbara öppningen 

i varje terapisittning en lämplig fixeringspunkt 

för aktuell självobjektstatus. 

Det fortsatta arbetet kännetecknas av att 

”optimal frustration” skapar nya självstrukturer. 

I en genomförd terapi på 400 timmar 

har alltså 400 registreringar erhållits. Följande 

exempel är hämtade från en psykoterapi 

för en 30-årig kvinna. En notering från 

terapitimme 251, som speglar hennes aktuella 

självobjekt, låter så här: ”…om jag ska 

säga ifrån (till människor) som du sa att jag 

måste göra, så känner jag bara att jag klarar 

inte det och då är det ingen idé att leva. För 

du får aldrig ta det sista jag har (ifrån mig)”. 

Affektuttrycket vill utestänga det hotfulla 

kravet och därför blir affektmärkningen 

”fruktan-skräck”, en av Tomkins klassificeringar 

för individens oförmåga att adaptera 

föreställningen. 

Låt oss hoppa över några affektnoteringar 

och betrakta utgångsaffekten i terapitimme 

305. Där kan vi iaktta att inga synligt nya 

strukturer i självet skapats: ”…förra tisdagen 

ringde mamma för Stinas (syster) räkning 

och jag sa till henne att jag inte orkade 

prata med henne så här efter en terapitimme, 

men hon insisterade och då skulle hon berätta 

att Stinas kamrat blivit våldtagen. Och sedan 

den kvällen har jag varje natt vaknat av 

att ha blivit uppsprättad”. 

Noterad affektmärkning blir ånyo ”fruktan-skräck”. 

Vi kan i dessa enskilda exempel 

få klart för oss hur klientens upprepningstvång 

till självobjektet ser ut, det vill 

säga i huvudsak en stark självförnekelse och 

oförmåga att använda sin affekt att uttrycka 

gränssättning mot invadering. Vi ser att klienten 

inte förmådde uttrycka ”avsmak” som 

ingår som en gränssättande eller ”objektreglerande” 

affekt i Tomkins schema. 


Vi gör ytterligare ett hopp fram till terapitimme 

348 för samma klient, och noterar 

öppningsaffekten: ”…jag vill inte blunda 

för att min plattform var i mörkret, för så var 

min uppväxt. Men nu tror jag att en dag ska 

ljuset strömma ner och då kommer mina 

världar att gå ihop”. Vi kan notera att mycket 

har förändrats i självets struktur och affektmärkningen 

vid detta tillfälle blev ”intresse-upphetsning”. 

I Tomkins affektschema 

tillhör detta uttryck adaption av nya 

självobjekt. 

När vi går vidare till terapitimme 378 låter 

det så här: ”…det är så fantastiskt roligt 

på utbildningen, jag vill bara prata och prata 

och känner att det fungerar och kamraterna 

sa att det var bra. Jag kände att lådan (av patienten 

formulerat som kärnan i mig själv) 

fällde ner sina väggar och låg nere. Det var 

fantastiskt!”. 

En fortsatt adapterande process fortgår 

och affektmärkningen är ”intresse-upphetsning”. 

Vid terapins avslutande i terapisittning 

390, uttrycker självobjektet följande: 

”…jag har aldrig i hela mitt liv varit så 

ostrategisk i umgänget med så många människor. 

Jag har upptäckt att jag är skild från 

andra människor, jag behöver inte känna 

mig ensam längre, jag kan göra vad jag vill”. 

Affektmärkningen är här mycket övertygande 

”intresse-upphetsning” enligt Tomkins 

affektsystem. 

Med tillämpning av Tomkins affektteori 

och Kohuts självpsykologi i dynamisk psykoterapeutisk 

behandling enligt ovan, visar 

dessa exempel att man kan avläsa förändringsprocessen 

i självet hos klienten på ett 

konkret sätt. 

I början av terapiprocessen skyddar försvarsmekanismer 

löst sammanhållna strukturer 

i självet från att fragmenteras av inkommande 

hotfulla självobjektrepresentationer. 

Klientens affekt är ”fruktan”, alltså 

organismens vilja till flykt. Längre fram i terapin 

använder sig klienten av affekter för 

”objektrelationell reglering. Självet är nu 

bättre strukturerat och kan använda sig av 

ett större urval självobjekt. Affekten används 

nu i stället för att avläsa självets behov/lust 

av ”intimitet-distans” till aktuella 

självobjekt i omgivningen. 

Förväntade resultat 

Ett ”friskt själv” är inte benäget att bli fragmenterat 

när livskrisen drabbar individen. 

Kohut säger att det friska självet byggs upp i 

barndomen av i huvudsak två hälsosamma 

själv-självobjektprocesser, dels genom det 

empatiskt goda primärobjektet samt genom 

de måttliga besvikelser som också repareras 

genom empatisk förståelse. 

Denna process återskapas i psykoterapin i 

form av samstämmighet mellan klient och 

terapeut. Klienten engagerar terapeuten som 

självobjekt genom sina inre upplevelser av 

överföringar. Terapeutens misslyckande 

som självobjekt för klienten kommer dock, 

men blir aldrig av det traumatiska slaget, 

utan stannar vid ”optimal frustration”, vilket 

klienten förmår ta till sig som ”omvandlande 

internalisering”. 

Psykoterapins förlopp utvecklar sig på 

detta generella sätt men blir synligt för oss 

psykoterapeuter på det individuella planet. 

Vår möjlighet att lära mer om denna generella 

process går genom en fördjupning av 

en stor mängd individuella psykoterapier, 

som kan iakttas på ett systematiserat sätt. 

För det första kan vi lära oss att bättre 

stämma av tempot i terapiprocessen. Självförnekande 

affekter med ”fruktan-skräck” 

som kvalitet, tvingar terapeuten att lyhört 

invänta strukturtillväxt i självet. För det 

andra, lär vi oss var i terapiprocessen vi befinner 

oss i riktning mot ”omvandlande internalisering” 

och vidare till klientens ”empati 

med sig själv”(Kohut 1988). 

Med denna kunskap öppnas också möjligheten 

att teckna ”lägesbeskrivningar” för 

pågående terapiprocesser. Det är en viktig 

uppgift för att sprida kunskap om psykoterapin 

som behandlingsmetod för empatiska 

bristtillstånd i människors liv. Inför uppdragsgivaren 

kan vi tydligare hävda skälen 

till varför en psykoterapi i ett visst sårbart 

läge för klienten måste fortsätta och när terapin 

tidigast kan avslutas. ■ 

Staffan Stålfors 

psykolog 

Referenser 

Arngrimsson B: Om självpsykologin. 

Psykisk Hälsa 3 1992. 

Havnesköld L: Flexiblare, kanske effektivare 

psykoterapi. Insikten 3, 2000. 

Holm U: Empati, s.28, 57, 66. 

Natur och Kultur 1986. 

Kohut H: Att bygga självet, s15, 22, 31, 34. 


Kohut H: Hur botar analysen, s.63, 81, 85, 115, 160. 


Monsen J T: Affekternas roll i psykoterapeutisk 

teori och teknik. Insikten 1, 1997. 

Nilsson, A: Tomkins visioner, omstörtande för 

psykologin. Psykologtidningen 17, 1996. 

Sjödin C: Affekter-modulering och 

transformation. Psykisk Hälsa 3, 1997. 

Sjödin C: Några reflektioner om den psykoanalytiska 

processen utifrån Stern och Meltzer. 

Psykisk Hälsa 2, 1996. 

Tomkins S S: Exploring affect, The selected 

Writings of Silvan S. Tomkins, Edited by E Verginia 

Demos. s. 64, 68, 85, 312. Cambridge University 

Press 1995. 

Werbart A: Psykoterapiforskningen inför 2000-talet: 

Om förändringens natur. Psykisk Hälsa 4, 1993. 

7

Den amerikanske 

barnläkaren Mel Levine 

har utarbetat en metod 

för att hjälpa barn med 

inlärningsproblem. 

Budskapet till barnet är: 

”Det som är viktigt här 

i livet är hur du tar till vara 

dina intressen och 

talanger, inte hur stora 

dina svagheter är.” 

Ulla Holmqvist rapporterar 

från en USA-konferens 

för personal inom skolan. 

Isomras hade jag förmånen att få vara 

med på en konferens för barnläkare, 

psykologer och andra kliniker som arbetar 

med skolbarn. Det var Annual Conference 

on Neurodevelopmental Variation for 

Physicians, Psychologists and Other Clinicians. 

Årets tema: Promoting Student Success: 

Clinical Assessment and Management 

of Differences in Learning. 

Konferensen hölls vid universitetet i 

North Carolina i Chapel Hill den 29–31 juli. 

Vi var i universitetets eget konferenshotell 

Carolina Inn. 

Huvudtalare var Dr Mel Levine, barnläkare 

och professor vid Clinical Center for 

the Study of Development and Learning. En 

klinik inom den medicinska fakulteten vid 

universitet. 

Demystifiering 

De tre dagarna var fullmatade med nyttigheter 

och även under frukosten och lunchen 

kunde man ta med sin mat till en sal där det 

förekom videovisning eller presentationer. 

Mel Levine pratade själv om sin teori 

över neurologisk utveckling, om vikten av 

“demystifiering”, det vill säga att förklara 

för barn hur de lär sig, samt om sin vision 

om hur föräldrar och skola ska bli mer ”attuned” 

(inkännande) med barns olikheter. 

Psykologen Craig Pohlman gick igenom 

metoder för utredning av barns inlärningsförmågor 

och vad man bör tänka på när man 

lägger fram förslag till åtgärder. William 

Coleman, psykiater och familjeterapeut, gav 

exempel på hur han arbetar med socioemotionella 

faktorer som påverkar elevens 

skolprestation, kampen hemma om läxläsning, 

samt om att hjälpa barn med kamratsvårigheter. 

Desmond Kelly, barnläkare, 

presenterade den medicinska utredningen 

av barn med inlärningsavvikelser samt det 

FOTO: MAGNUS GOTANDER 

Vi har alla våra brister, och vi har olika sätt att hantera och kompensera för dem. 

Genom att förstå den egna utvecklingsprofilen och inlärningsstilen ökar barnets självkännedom. 

(Personen på bilden har inget samband med artikeln.) 

Det finns 

inga perfekta 

hjärnor 


senaste inom farmakologin. Utredningspedagogen 

Ann Hobgood, presenterade utredning 

och insatser för barn med svårigheter 

inom matematik, läsning och skrivning. 

Vi var cirka 200 konferensdeltagare, varav 

fem från andra länder än USA. Under 

måltider och pauser var utbytet stort. Förutom 

de vanliga frågorna om varifrån man 

kommer och vad man arbetar med, pratade 

vi om varför vi var där och hur vi trodde att 

vi skulle kunna använda detta i våra arbeten. 

Några exempel: 

Barnläkare: ”Jag har arbetat så länge med 

medicinering av barn med uppmärksamhetsbrister. 

Vi måste hitta alternativ och 

komplement till hur vi tar hand om dessa 

barn.” 

Psykolog: ”Jag vill lära mig ett sätt att 

komma längre än till beskrivning av barn 

grundat på poäng och standardavvikelser.” 

Speciallärare: ”Jag vill lära mig förstå och 

bättre tillämpa resultaten från psykologernas 

utredningar.” 

Psykolog: ”Jag jobbar privat. Det här är 

något jag behöver lära mig för inom detta 

område finns det en stor efterfrågan.” 

Student Success Center 

Under konferensen gavs tillfälle att besöka 

det relativt nyöppnade SSC i Chapel Hill. 

Man har utredningsrum för att utreda fyra 

barn samtidigt, men man har ännu inte full 

personalstyrka för detta. De har svårt att få 

tag i skickliga utredningspedagoger, och 

man har en egen internutbildning på sex 

veckor för dessa. Många familjer har rest 

långt för att komma hit och hela utredningen 

görs under en dag. Medan barnet träffar läkaren, 

psykologen respektive pedagogen, 

blir föräldrarna intervjuade. De har också 

tillfälle att observera utredningen genom videokamera 

som visas på en dataskärm i ett 

annat rum. Barnen vet givetvis att de filmas, 

men kamerorna är små och stör inte, och utredarna 

är vana att skapa en avspänd 

atmosfär. Utredningen pågår mellan åtta 

och tolv med lämpliga fikapauser. Medan 

familjen går iväg för att äta lunch träffas utredningsteamet 

och sammanställer resultaten. 

Utredningen går ut på att hitta just det 

barnets unika utvecklingsprofil och därigenom 

hitta barnets unika inlärningsstil. När 

man har gjort det är nästa viktiga steg att 

förklara för barnet att alla människor har 

olika utvecklingsprofiler och inlärningsstilar 

– så här ser din ut. Det vill säga att hjälpa 

barnet bli av med sin känsla av att vara dum 

i huvudet eller misslyckad, samt öka barnets 

självkännedom. Att ge barnet ord för allt 

detta. 

När familjen kommer tillbaka träffar de 

utredningspedagogen som går igenom resultat 

och rekommendationer muntligt. 

Teamet möts sedan under eftermiddagen för 


att skriva ner sitt utlåtande som består av två 

delar. En del består av familjehistoria och 

medicinsk information och ska inte vidare 

till skolan. Den andra delen får föräldrarna i 

två exemplar för att kunna ge ett till skolan. 

Går barnet i en skola i närheten är oftast en 

lärare med på SSC, annars tar utredningspedagogen 

kontakt med barnets lärare. 

Liksom universitetskliniken informerar 

SSC föräldrarna om att barnet inte kommer 

att diagnostiseras enligt DSM IV, utan i stället 

får en neurologisk utvecklingsprofil samt 

rekommendationer för insatser. Om det behövs 

ett intyg för försäkringsfrågor, skriver 

man ett intyg om barnets behov av hjälp. 

Ibland tar man inte emot barn för utredning. 

Det gäller till exempel om barnet misstänks 

ha autistiska drag. Då föreslår man utredning 

hos TEACCH. Man får också förfrågan 

om utredning från föräldrar vars barn redan 

har en diagnos. De föräldrarna önskar mer 

information och vägledning enligt AKOMS 

sätt att utreda. 

Levines arbete 

Mel Levine har föreläst över hela världen. 

Själv hörde jag honom i Skövde för cirka 

fem år sedan och kände att den här mannen 

har ett viktigt budskap för alla som arbetar 

inom skolan. Förutom att föra ut sitt budskap 

via föreläsningar, har Levine skrivit 

böcker för både barn och vuxna om hur olika 

funktioner i hjärnan påverkar inlärningsförmågan. 

Tillsammans med sina kolleger 

har han arbetat fram utredningsmaterial och 

träningsmaterial. 

När man hör Mel Levine tala smittas man 

snabbt av hans underbart ödmjuka och respektfulla 

inställning till barn. Han är dessutom 

en underhållande man med ett oändligt 

förråd av exempel på barn han har träffat, 

och som han uppenbarligen har kunnat 

hjälpa till större framgång i skolan. 

Levines budskap till barnen är: ”Det som 

är viktigt här i livet är hur du tar till vara dina 

intressen och talanger, inte hur stora dina 

svagheter är.” Levine säger att vårt samhälle 

behöver ”all kinds of minds” (alla sorters 

förstånd). Det är viktigt att stärka barnens 

självförtroende genom att lyfta fram deras 

talanger och specialintressen. Låta dem känna 

i skolan att de kommer att bli viktiga personer 

i vårt samhälle som vuxna. Att just deras 

unika hjärna kommer att behövas. 

The splitters approach 

När diagnosen damp introducerades i Sverige 

för att ersätta den tidigare diagnosen 

MBD, specificerade man vilka funktioner 

som påverkades av en liten hjärndysfunktion. 

Att säga att ett barn har svårigheter 

med uppmärksamhet, perception och motorik 

gav en mycket tydligare bild av ett barns 

funktioner än att säga att det har en minimal 

hjärnskada. Levine anser att diagnoserna 

har fyllt en funktion genom att lyfta skuld 

från föräldrar samt att avskaffa förenklade 

förklaringar som till exempel att barnet är 

”bara lat”. Men han går vidare. Levine beskriver 

åtta olika neurologiska funktionsområden, 

som i sin tur bryts ner i mindre 

funktioner. Han kallar detta “the splitter’s 

approach”, det vill säga splittraren till skillnad 

från “the lumper’s approach”, att klumpa 

ihop till diagnoser. När man bryter ner 

begreppen blir det också så mycket tydligare 

att vi alla har våra brister, samt att vi har 

olika sätt att hantera och kompensera för 

detta. 

Mel Levine och hans medarbetare använder 

inte DSM IV diagnos. I Sverige används 

DSM IV diagnoserna inom barnpsykiatrin 

men i ganska liten utsträckning inom 

skolhälsovården eller bland skolpsykologer. 

Levines synsätt och tillvägagångssätt bör 

därför inte vara kontroversiellt för oss på 

samma sätt som det är i USA. I USA är stödinsatser 

i mycket högre grad kopplad till 

diagnos, både i skolans värld och inom mentalvården. 

Levines arbete började inom kliniken för 

studier av utveckling och inlärning vid universitetets 

medicinska fakultet. Det har sedan 

bildats ett fristående ideellt institut som 

tillämpar och sprider Levines idéer genom 

utbildning och materialutveckling. Institutet 

kallas All Kinds of Minds, AKOM. Här bedrivs 

vidareutbildning till lärare i ”Schools 

attuned” programmet som ges varje sommar 

på många platser i USA. För elevvårdspersonal 

finns en påbyggnadskurs för att man 

ska kunna fungera som ”Profile advisor”, 

det vill säga både utredare av barn och konsult 

till lärarna. AKOM har också öppnat en 

utredningsenhet utanför universitetet kallad 

“Student Success Center”, SSC. Ett underbart 

namn som verkligen uttrycker det optimistiska 

synsättet på barns utveckling och 

möjligheter som AKOM filosofin för fram. 

Man planerar att öppna SSC i San Fransisco 

och New York inom en snar framtid. 

Något om Levines terminologi och 

grundantaganden: En utvecklingsneurologisk 

funktion (”neurodevelopmental function”) 

är en grundläggande process i hjärnan 

som kan behövas för inlärning och produktivitet 

i skolan. Den kan också bidra till beteende 

och socialisering. 

En utvecklingsneurologisk dysfunktion är 

en svaghet i en speciell utvecklingsneurologisk 

funktion. Den kanske hindrar prestation 

i skolan (men inte alltid och inte för 

alla). Det finns inga perfekta hjärnor. Förekomsten 

av utvecklingsneurologiska dysfunktioner 

är 100 procent. Det som är en 

svaghet i en ålder kan vara en tillgång i en 

annan ålder. 

Utvecklingsneurologisk variation syftar 

9

Det är viktigt att stärka barnens självförtroende genom att lyfta fram deras talanger och 

specialintressen. Att låta dem känna i skolan att de kommer att bli viktiga personer i vårt 

samhälle som vuxna. Det påpekar den amerikanske barnläkaren Mel Levine. 

på de skillnader i utvecklingsneurologiska 

styrkor och svagheter som finns mellan individer. 

En utvecklingsneurologisk profil är det 

mönster av styrkor och svagheter som vi alla 

bär med oss. Sådana profiler är inte fixerade, 

de kan förändras över tid. Vår profil möter 

omgivningens krav – hur god är matchningen? 

Det finns i princip ett oändligt antal profiler, 

och skillnader mellan individer behöver 

inte representera patologi eller abnormalitet. 

De utvecklingsneurologiska funktionerna 

är grupperade i åtta konstruktioner eller förmågor 

(”constructs or capacities”). Levine 

använder medvetet ordet ”konstruktioner” 

för att betona att det är frågan om teoretiska 

begrepp och att allteftersom ny forskning 

tillför ny kunskap är han inställd på att revidera 

sin teori. 

En individs nuvarande utvecklingsneurologiska 

profil har skapats genom influenser 

från gener, medicinska faktorer, påverkan 

från miljön, erfarenheter, inlärning i skolan 

och kulturen. 

Levines teori är fenomenologisk, det vill 

säga neurologiska funktioner visar sig som 

observerbara fenomen i klassrummet, i 

hemmet, eller i testsituationen. 

Levine tar i dag ställning emot att använ- 

Något om Levines böcker 

Educational Care – skriven för föräldrar och lärare. 

Den beskriver genom fallstudier beteenden 

och fenomen hos barn i olika åldrar, som 

hindrar barnens inlärning. Han ger också förslag 

på hur man kan hjälpa barnen. 

All Kinds of Minds – skriven för yngre barn. 

Budskapet är att vi alla har olika hjärnor och 

att vi måste lära oss förstå och uppskatta detta. 

Boken finns översatt till danska. 

Keeping A Head in School – skriven för 

9–15-åringar. 

da diagnoser av typen ADHD. Han menar 

att det är etiskt tveksamt, och kan vara förnedrande 

och skadligt att utsätta barn för 

den reduktionism som det innebär att karakterisera 

dem i huvudsak utifrån medlemskap 

i kategorier. Det är till större hjälp, mer optimistiskt 

och humant att sätta etiketter på de 

svårigheter de kämpar med, än att sätta patologiska 

etiketter på barnen! 

De åtta konstruktionerna/förmågorna: 

– Uppmärksamhet (reglering av mental 

energi, perception, exekutiva funktioner) 

– Minne (korttidsminne, arbetsminne, 

långtidsminne) 

– Språk (impressivt, expressivt) 

– Motorik (grov, fin, ”graphomotor”) 

– Rumslig ordning (perception, medvetande, 

minne, produktion) 

– Tid och sekvensordning (perception, 

medvetande, minne, produktion) 

– Social kognition (verbal pragmatik, socialt 

beteende) 

– Högre kognition (begreppsbildning, 

kritiskt tänkande, kreativitet, problemlösning, 

användning av regler, logiskt tänkande, 

mental representation). 

Den som är intresserad av Levines arbete 

och All Kinds of Minds har ett tillfälle att 

vara med på en konferens i Göteborg redan i 

höst, 29–30 oktober. ”M D M Levine’s neurodevelopmental 

approach; How young 

brains vary – Hur man kartlägger och bemöter 

barn med inlärningssvårigheter”. Efter 

dessa dagar i Chapel Hill vill jag varmt rekommendera 

alla som arbetar i skolan att 

delta. Konferensen arrangeras av Kunskapscentrum 

för specialpedagogik. De ordnar 

också en eftermiddagsföreläsning 30 januari: 

”Information om Levine’s teorier. Hur 

man kartlägger elevens starka/svaga sidor 

och hur man bemöter barn med inlärningssvårigheter.” 

För information ring 

Kunskapscentrum 031-7398005 eller besök 

deras hemsida www.kunskapscentrum.org. 

■ 

Ulla Holmquist 

psykolog 


FOTO: TOMAS SÖDERGREN 

Developmental Variation and Learning 

Disorders – en grundbok som beskriver Levines 

teori om den neurologiska utvecklingen 

och dess betydelse för inlärning i skolan. 

En ny bok kom ut i dagarna och handlar om 

social kognition. Den är skriven för barn och 

ungdom. 

För mer information se AKOMs hemsida 

www.allkindsofminds.org som innehåller en 

uppsjö av information.

USA-psykologer 

får förskriva 

psykofarmaka 

En ny lag i USA-delstaten New Mexico ger rätt för vissa 

psykologer att inom ramen för sin profession administrera 

och förskriva psykofarmaka (”psychotropic medication”) 

för behandling av psykiska problem. 

Lagen ger också rätt att ordinera vissa 

laboratorieprover i samband med 

förskrivningen. För att kunna godkännas 

som förskrivande psykolog (”prescribing 

psychologist”) av den delstatliga 

och för ändamålet inrättade Board of 

Psychologist Examiners krävs, förutom 

utbildning på PhD-nivå och legitimation 

som psykolog, att man genomgått ett utbildningsprogram 

om minst 300 timmar i 

psykofarmakologi. Vidare krävs praktisk 

utbildning om minst 80 timmar i klinisk bedömning 

och patofysiologi, praktik om 

minst 400 timmar med handledd behandling 

av minst 100 patienter med psykiska 

problem samt att ha godkänts i ett nationellt 

examensprov. Kraven för godkännande 

som förskrivande psykolog har utarbetats 

på grundval av de erfarenheter som gjorts 

inom USA:s försvarsdepartement, som 

med goda resultat utbildat psykologer att 

förskriva psykofarmaka till patienter i det 

militära. 

När väl psykologen i New Mexico fått 

sin förskrivningsrätt är denna kringgärdad 

av ytterligare bestämmelser. Psykologen 

ska fortlöpande samarbeta med patientens 

läkare för att försäkra sig om att nödvändiga 

medicinska undersökningar genomförs 

och att medicineringen ifråga är adekvat 

samt för att diskutera signifikanta förändringar 

i patientens medicinska och psykiska 

tillstånd. Saknar patienten läkare ska psykologen 

se till att patienten blir fysiskt undersökt 

och bedömd innan förskrivning av 

psykofarmaka sker. Därvid gäller att psykologen 

inte ska förskriva läkemedel till 

patienten vid oenighet mellan läkaren och 

psykologen om vad som är i överensstämmelse 

med patientens fysiska och psykiska 

behov. 

Lagen undertecknades den 6 mars i år av 

delstatens guvernör Gary Johnson. Lagförslaget 

hade tidigare fått klart stöd i delstatssenaten 

med röstsiffrorna 29 mot 9. Amerikanska 

psykologförbundet (American 

Psychological Association, APA) har länge 

verkat för att psykologer ges förskrivningsrätt. 

Genombrottet nu kan ses som ett resultat 

av välplanerade kampanjer och lobbyism. 

Bristen på läkare och psykiater i New 

Mexico var ett särskilt argument för att ge 


psykologerna förskrivningsrätt där. Psykologernas 

arbete med ”underserved populations” 

i delstaten lyftes också fram i sammanhanget 

som ett särskilt plus. Avgörande 

har även varit den postdoc-utbildning i 

psykofarmakologi som många psykologer 

deltagit i och som byggt på en läroplan som 

APA tagit fram. Motståndare in i det sista 

var emellertid American Psychiatric Association, 

men argumenten från detta håll 

verkar främst ha varit byggt på försvar. 

Lagstiftande församlingar i flera andra 

delstater i USA behandlar nu lagförslag 

med liknande innebörd. Beslutet i New 

Mexico förväntas få en dominoeffekt över 

hela USA, och närmast står Georgia, Illinois, 

Hawaii och Tennessee i tur att införa 

förskrivningsrätt för psykologer. 

Beredskap även i Sverige 

Utvecklingen i USA kan även väntas få 

återverkningar runt om i världen. Det gäller 

för psykologer i Sverige att skaffa sig beredskap 

att möta denna utveckling. Utan 

tvekan kommer utvecklingen att förstärka 

tillgången till kvalitativt högtstående psykisk 

vård och behandling samt vara statushöjande 

för den psykologiska professionen. 

För den intresserade finns en hel del 

information på nätet att ta del av. APA har 

en egen Division (Division 55; ”American 

Society for the Advancement of Pharmacotherapy”) 

med en innehållsrik hemsida: 

http://www.apa.org/divisions/div55/ ■ 

Sven Ingmar Andersson 

Professor, psykolog 

Lunds universitet 

Integritet 

i arbetslivet 

Kraven på testinstrument och 

testanvändare inom arbetslivet 

bör följa Stiftelsen för tillämpad 

psykologi, STPs, riktlinjer. 

Det anser utredningen ”Personlig 

integritet i arbetslivet” (SOU 

2002:18), som lades fram i början 

av mars. STP är en stiftelse och 

tillhör Psykologförbundet. 

Utredningen ”Personlig integritet i 

arbetslivet” tar upp riskerna med 

att personlighetstestning i arbetslivet utgör 

en integritetskränkning för den testade 

(se kapitel 7, Personlighetstester, 

sid 199–202). I förslaget till lagtext betonas 

att testresultat ska användas med 

arbetstagares och arbetssökandes samtycke 

samt att arbetsgivaren ska tillse att 

”testinstrument som används är tillförlitliga 

och att testning utförs av personer 

med adekvat utbildning”. 

I förarbetena till lagtexten sägs bland 

annat: ”Kraven på tillförlitlighet avseende 

både testinstrument och testanvändare 

bör alltså ställas högt och motsvara 

vad som följer av riktlinjerna i STPs 

kvalitetsprogram. Det innebär att personlighetstestet 

på något sätt måste vara 

kvalitetssäkrat och att användarens 

kompetens måste kunna garanteras för 

att bestämmelserna ska ge ett fungerande 

integritetsskydd. Den föreslagna bestämmelsen 

om kvaliteten på testningen 

bör inte heller kunna sättas ur kraft genom 

samtycke.” 

Utredningens förslag bygger på att 

STPs kvalitetsprogram avslutas och utvärderas 

innan lagstiftning blir aktuell, 

eftersom ”det inte går att bestämma begreppet 

tillförlitlighet utan att man har 

STPs kvalitetsprogram eller någon liknande 

måttstock, på vilken man kan 

grunda en bedömning av vad som bör 

ingå i begreppet.” 

Hela avsnittet om Personlighetstester 

kan läsas via www.regeringen.se 

Psykolog Christina Strömer Wilson, 

STP, säger: 

– För STP och de organisationer och 

intressen som har stött STPs uppbyggnad 

av ett kvalitetsprogram för testanvändning 

i arbetslivet ger dessa 

formuleringar en uppmuntran och en 

uppmaning att fortsätta vårt arbete för 

att värna om etik och kompetens vid användningen 

av psykologiska test. ■ 

11

Internationellt möte 

i neuropsykologi 

Hjärnans plasticitet och 

metoder för att avbilda nervsystemet 

är två viktiga teman 

när den internationella föreningen 

för neuropsykologer 

och andra som är intresserade 

av området, International 

Neuropsychological Society, 

håller sitt 25e sommarmöte 

i Stockholm, 24–27 juli 2002. 

Det är första gången mötet ordnas 

i Sverige, och arrangemanget är 

resultatet av ett samarbete mellan 

de neuropsykologiska föreningarna 

i Sverige, Norge, Danmark och 

Finland. Arrangörerna har satt upp målet att 

locka minst 500 deltagare från hela världen 

att komma till Stockholm. 

I det vetenskapliga programmet för sommarens 

möte finns ett par teman som återkommer 

i många inslag: Hjärnans plasticitet 

samt den neuropsykologiska betydelsen av 

olika metoder att avbilda hjärnan – neuroimaging. 

När det gäller hjärnans och nervsystemets 

förmåga att anpassa sig till och 

påverkas av det som händer i organismen 

och i den omgivning organismen interagerar 

med, har det under senare år gjorts en hel del 

intressanta forskningsframsteg. 

Ett av dem är upptäckten att även hjärnan 

hos vuxna människor tycks ha förmågan att 

producera nya nervceller. Det är bland annat 

detta som debatten kring stamceller handlar 

om – de nya möjligheter som den forskningen 

öppnar för reparation av skador i själva 

hjärnan. En av de mest namnkunniga svenska 

forskarna på området, Anders Björklund 

från Lunds universitet, kommer att tala om 

”Stem cells and brain repair – current progress 

and future perspectives”. 

Att de olika tekniker för att avbilda hjärnan, 

som utvecklats sedan de första framgångsrika 

försöken på 60-talet haft stor betydelse 

för den neuropsykologiska kunskapsutvecklingen, 

är förstås självklart. Under 

mötet kommer flera av de inbjuda talarna 

och symposiedeltagarna att presentera de 

senaste rönen från detta viktiga område. En 

av dem vill jag särskilt nämna här. Professor 

Endel Tulving från Canada kommer att tala 

om ”What can brain imaging tell us about 

memory?”. Endel Tulving är ju främst känd 

för sina viktiga insatser just på minnesforsk- 

Glöm inte att anmäla er till sommarens 

möte i neuropsykologi, uppmanar Håkan 

Nyman. 

ningens område, och en stor del av den begreppsapparat 

vi idag använder när vi talar 

om inlärning och minne bygger på forskning 

som Tulving och medarbetare publicerat. 

En programkommitté under ledning av 

professor Jarl Risberg har arbetat intensivt 

med att sätta samman programmet, som 

förutom inbjudna talare innehåller symposier, 

muntliga presentationer och ett stort antal 

posters. 

Förutom det vetenskapliga programmet 

anordnas också så kallade ”Continuing 

Education courses” under mötets första dag. 

Sådana kurser måste nordamerikanska och 

till exempel norska specialister i neuropsykologi 

delta i varje år för att visa att de upprätthåller 

sin kompetens. Kurserna är naturligtvis 

också öppna för alla andra deltagare, 

och har något att ge både de kliniskt intresserade 

och de som vill hålla sig a jour med 

forskningsfronten. 

INS och de europeiska mötena 

Den internationella neuropsykologiska föreningen 

har funnits sedan början av 1970-talet 

och majoriteten av medlemmarna är 

nordamerikaner. Enskilda europeiska forskare 

och kliniker har dock länge varit medlemmar 

och också regelbundet innehaft styrelseposter 

i organisationen. 

Varje år i februari har man ett möte i Ka- 

nada eller USA, och i år hölls det i Toronto. 

De nordamerikanska mötena är ganska välbesökta; 

förra året i Chicago deltog över 

1500 personer. De europeiska mötena, senast 

i Bryssel år 2000, brukar dessvärre inte 

locka lika många deltagare. Trots väl utformade 

vetenskapliga program, med framstående 

forskare som inbjudna talare och 

många insända bidrag, brukar deltagarantalet 

stanna vid 250–300. Med tanke på det 

stora intresset för neuropsykologi och neurovetenskap, 

inte bara bland psykologer, är 

det en ganska låg siffra. Enbart den svenska 

föreningen samlar lätt lika många deltagare 

till de årliga stämmorna, och till exempel 

den tyska föreningen hade över 600 deltagare 

på sitt årliga möte i höstas. 

Det har spekulerats i vad det relativt begränsade 

antalet deltagare i INS europeiska 

möten kan bero på, och en åsikt som framförts 

är att de haft en alltför påtaglig amerikansk 

stil som många européer inte känner 

sig hemma i. Det är dock nu en uttalad målsättning 

att öka det lokala inflytandet över 

hur mötena organiseras och det återstår att 

se hur vi i Sverige kan lyckas med detta. 

Förutom den kommitté som Sveriges Neuropsykologers 

Förening centralt tillsatt finns 

också en lokal grupp i Stockholm, som ska 

svara för en hel del av de praktiska arrangemangen 

under själva mötet. 

Nordiskt samarbete 

När Sveriges Neuropsykologers Förening 

åtog sig ansvaret att anordna det internationella 

sommarmötet 2002 sattes målet att åtminstone 

locka 500 deltagare till Stockholm, 

och att flertalet av de ”nya” deltagarna 

skulle komma från Europa. En nordisk organisationskommitté 

bildades, med representanter 

för de neuropsykologiska föreningarna 

i Sverige, Norge, Danmark och Finland. 

För detta fanns goda förutsättningar eftersom 

vi sedan många år har ett gemensamt 

åtagande att anordna nordiska möten i neuropsykologi, 

senast i Oslo i augusti 2001. 

Mer information om mötet kan man lättast 

få genom att besöka Sveriges Neuropsykologers 

Förenings hemsida på adressen 

www.neuropsykologi.org, eller INS hemsida 

www.osu.edu/ins. Även de övriga nordiska 

föreningarnas hemsidor innehåller information 

om mötet. Medlemmar i de nordiska 

föreningarna kommer i år att kunna 

delta till samma låga pris som medlemmar i 

INS. ■ 

Håkan Nyman 


FOTO: TOMAS SÖDERGREN

FOTO SUSANNE BERTMAN 

Johan Blomberg, psykolog och konsult, 

förklarade hur nästa steg i ”framtidssökningen” 

skulle gå till på Psykologtjänsts 

seminarium i Göteborg. 

Ungefär så löd framtidsvisionen 

hos en av arbetsgrupperna på 

Psykologtjänsts seminarium 

”Psykologer på tröskeln till 

2000-talet” i Göteborg i mitten av mars. 

Men orden nätverk, psykologhus och 

marknadsföring sammanfattar väl önskemålen 

hos flertalet av de närvarande psykologerna 

när det gäller hur deras arbete i framtiden 

ska gestalta sig. 

Seminariet var det första i en serie, där 

Psykologtjänst inbjuder företagare och privatpraktiker 

att under nya arbetsformer diskutera 

framtida behov och hur man kan utveckla 

företagarpsykologernas kompetens, 

lönsamhet och synlighet i samhället i stort. 

Sammanlagt ett 20-tal psykologer hade hörsammat 

inbjudan till Göteborgsmötet. Av 

dem arbetade knappt hälften enbart privat, 

ungefär lika många var anställda med privat 

verksamhet vid sidan om och några hade 

kommit för att de funderade på att ”starta 

eget”: 

– Jag är här för att få en spark i ändan, 

sade en av deltagarna, som berättade att hon 

var hjärtligt trött på offentlig verksamhet. 

Många var också nyfikna på de arbetsmetoder 

som utlovats för seminariet – en 

blandning av ”Future search” och ”Open 

space” – och som i slutändan skulle hjälpa 

till att vaska fram deltagarnas önskemål och 

visioner om nya och bättre arbetsformer i 

framtiden. 

– Syftet med metoden är att på kort tid 

undersöka vad vi som sitter här har gemensamt 

och hur vi kan jobba vidare, hitta strategier 

för framtiden på basen av våra gemensamma 

erfarenheter, förklarade psykolog 

Johan Blomberg från konsultföretaget 

Provins fem, som ledde seminariet. 

Milstolpar och vändpunkter 

Efter en presentationsrunda var det så dags 


På jakt 

efter framtidsstrategier 

”I TV-rutan kan allmänhet och uppdragsgivare åter en gång 

se Psykologtjänsts reklaminslag med dess karaktäristiska slogan. 

Den här veckan ligger fokus på Göteborgs psykologhus, som 

informerar om vad husets många psykologer har att erbjuda – 

från ledarskapsstöd och arbetslivsutveckling till hälsofrämjande 

åtgärder och rehabilitering. Ring, så planerar vi!” 

för den första uppgiften. På stora pappersark 

fästade på väggen skulle deltagarna teckna 

ned sin gemensamma historia – milstolpar 

och vändpunkter, positiva och negativa, i 

den individuella, i kårens och omvärldens 

historia. 

Flest blev anteckningarna om psykologkårens 

historia och, som så ofta då det gäller 

tillbakablickar, mest detaljrikt det senaste 

decenniet. På minussidan under 70-talet 

nämndes den solidariska lönepolitiken som i 

dag anses bära en del av skulden till de låga 

psykologlönerna, på plussidan legitimationen 

1978. Från 80-talet noterades bland an- 

Pia Törner och Pia Strandh 

drar sig till minnes avgörande 

händelser i psykologkårens 

historia. 

nat psykoterapeutlegitimationen, som kom 

att innebära ytterligare krav på utbildning 

för många psykologer och striden om specialistordningen. 

Positivare såg man på 90-talet. Då bildades 

yrkesföreningen PKF/PPP liksom Psykologtjänst, 

efterfrågan på psykologtjänster 

från näringslivets sida ökade, medan ”Klara 

spelregler”, det vill säga ersättningsfrågan, 

blev en flopp. 

Den individuella historien handlade om 

utbildning, familjebildning, arbete och karriär 

medan IT-samhällets framväxt, offentliga 

nedskärningar, globalisering och flyk- 

13 

FOTO SUSANNE BERTMAN

tingproblem stod för några av 

förändringarna i omvärlden. 

Med denna – här endast kort 

refererade – historieskrivning 

som bakgrund fick deltagarna i 

ett nästa steg till uppgift att analysera 

vilka trender i omvärlden 

som kan tänkas få betydelse för 

de privatpraktiserande psykologernas 

framtida arbete samt att 

prioritera bland dessa trender. 

Varje deltagare får ett antal 

poäng att fördela på de trender 

han/hon anser viktigast. 

Trender i tiden 

Bland de aktuella trender som 

sannolikt kommer att påverka 

psykologernas arbetsuppgifter 

och framtida arbetsmarknad fick 

följande fem högsta poäng: 

– Individens krav på välmående 

och sökande efter livskvalitet 

i såväl arbete som fritid. 

– Behovet av ledarskapsstöd 

– Efterfrågan på hälsofrämjande 

åtgärder 

–Ökad efterfrågan på psykologisk 

kompetens inom näringslivet 

– Arbetsgivarnas ökade ansvar 

för rehabilitering. 

Avslutningsvis får seminariedeltagarna 

en halv timme på sig 

att mellan tuggorna på eftermiddagsmackan 

diskutera hur deras 

arbete som privatpraktiserande 

kommer att te sig om fem till tio 

år. 

Vid det här laget kan man ana 

en viss avmattning bland deltagarna 

som med stort engagemang 

deltagit i eftermiddagens 

olika arbetsmoment. Konsulten 

Johan Blomberg berättar i en paus 

att man ofta brukar arbeta 

med metoden ”Future search”, 

som används för att stödja en 

grupp att utveckla framtidsstrategier 

och ursprungligen vilar på 

Tavistocks idéer, i två hela da- 

SACO 

-Landet runt 

gar och åtminstone för en utomstående 

betraktare verkade fyra 

timmar kräva ett tämligen uppdrivet 

tempo. 

Nätverk och psykologhus 

Hur kommer man då att jobba i 

framtiden? I psykologhus, trodde 

många. Det vill säga i ett paraplyföretag, 

där varje psykolog 

är sin egen företagare, men där 

man kan använda sig av och 

hänvisa till varandras kompetens. 

På det sättet kan man ha 

stor bredd i utbudet av tjänster 

samtidigt som man kan säkra 

”leveransen” även till en stor 

kund tack vare ett omfattande 

nätverk inom Psykologtjänst. 

– De som i dag är mellan 25 

och 35 år är en relativt fåtalig 

generation, påpekade Hans 

Lindqvist, en av deltagarna. Det 

blir därmed viktigare för företagen 

att behålla sin arbetskraft. 

Personalens välmående och hälsa 

kommer att bli viktiga för företagets 

lönsamhet. Där har vi 

en uppgift att arbeta på olika 

nivåer med individuellt stöd, 

grupputveckling och ledarskapsstöd. 

Färre psykologer kommer i 

framtiden att ta emot patienter, 

psykologer arbetar i stället som 

handledare, utbildare, chefer 

och samordnare, trodde Anna- 

Karin Kärner. 

– Vi får inte vara rädda för att 

vara de som står för spetskompetensen, 

betonade Anna Guldbrandsen-Steen. 

■ 

Maja Ahlroos 

Psykologtjänsts följande seminarier 

hålles i Stockholm, Podion 

Konferens Södermälarstrand 

den 15 april, i Umeå, Folkets 

Hus den 17 april samt i Lund, 

Hotell Lundia den 23 april. 

Under 2002 åker SACO landet runt 

för att diskutera angelägna frågor 

med medlemmar från hela Sverige. 

Mellan mars och oktober besöker 

vi åtta städer, från Malmö i 

söder till Umeå i norr. 

SACOs nya ordförande Anna 

Ekström deltar och moderator blir 

Erik Blix. I övrigt medverkar forskare, 

utredare och debattörer från 

hela landet. 

Du kan läsa hela programmet 

och göra din anmälan på webben. 

www.saco.se 

Medlemslån. 

Inte för vem 

som helst. 

MEDLEMSLÅN i Nordea är bara till för dig som är 

medlem i fackförbund. Som medlem får du lägre 

ränta än den som gäller för andra. Lånet finns i två 

varianter,dels som ett lån utan säkerhet på upp till 

150 000 kronor,dels i form av en bilkredit på upp till 

200 000 kronor. 

Räntan per 02 01 02 är för lån 7,76% (effektiv ränta 

8,04%) och för bilkredit 6,76% (effektiv ränta 6,97%). 

Vi erbjuder ett förmånligt lån och en snabb handläggning 

av ansökan. 

Sök lån direkt på www.nordea.se eller ring oss på 

020-45 12 66. Du kan också höra med ditt fackförbund 

om låneansökan. 


Nordea Bank Sverige AB (publ)

Arbetslivspsykologer 

gav regeringen råd 

Det finns en grupp arbetspsykologer 

som tillhör 

pionjärerna i svensk arbetslivsforskning. 

Flera av dem 

blev professorer. De har 

alla gjort väsentliga insatser 

i psykologisk tillämpning. 

Hade företag och förvaltning, 

privata och offentliga 

arbetsplatser orkat ta till 

sig deras forskning och 

budskap i full utsträckning 

skulle ledarskap, arbetsmiljö, 

förändringsarbete, 

klimat, jämställdhet och 

arbetslivets allmänna anpassning 

till människan sett 

ut på ett annorlunda sätt än 

det gör i dag. 

En av dessa pionjärer är professor 

emeritus Lennart 

Lennerlöf, nyligen hyllad 

inför sin 75-årsdag på ett jubileumsseminarium 

i Stockholm. 

Han är inte bara en pionjär från 

förr. Han har fortsatt att vara pionjär 

– långt efter vanlig pensionsålder 

– men hela tiden med 

det arbetspsykologiska perspektivet. 

Jubileumsseminariet blev 

med jubilarens ord en intellektuell 

fest där olika forskare gjorde 

inlägg inom områden som står 

Lennart Lennerlöf nära. En av 

dem var en annan professor 

emeritus, nämligen Lennart Levi, 

Karolinska institutet. Mot dagens 

slut svarade han för en 

rask, humoristisk men samtidigt 

djupt allvarlig översikt över hälsoläget 

i svenskt arbetsliv. Bara 

för att nämna några av obehagligheterna 

som Levi presenterade: 

ökningen av antalet långtidssjukskrivna, 

”vanliga” sjukskrivna, 

förtidspensionärer och 

sjukbidragsmottagare mellan 

åren 2000 och 2001 kostar 25 

miljoner per dag. Årsräkningen 

för denna ohälsa ligger på svindlande 

258 miljarder. 

Besvärjelser 

Direkt efter Lennart Levis siffror 

och alarmerade ord konstaterade 

Bo Oscarsson, tidigare 


Professor emeritus Lennart Lennerlöf, hyllad inför sin 75-årsdag på 

ett jubileumsseminarium i Stockholm, är en av arbetslivspsykologins 

pionjärer. 

chef för Arbetsmiljöfonden, nu 

Ingenjörsvetenskapsakademin, 

och tidigare i nära samarbete 

med Lennart Lennerlöf: 

– Det finns förväntningar på 

att problemen i arbetslivet ska 

lösas genom försäkringstekniska 

arrangemang och att myndigheternas 

besvärjelser ska återges 

i skilda lagparagrafer och 

skilda former av bestämmelser. 

Finns ingen verklig aktivitet på 

arbetsplatserna är detta bara 

tomma ord. För att hävda denna 

inställning har Lennart Lennerlöf 

spelat en viktig roll som 

jordnära men samtidigt teoretiskt 

väl bevandrad pedagog. 

Lennart Lennerlöfs viktigaste 

insatser inom arbetslivsforskningen 

är enligt Bo Oscarssson 

att han svarat för två viktiga perspektiv. 

Det första att han alltid 

har hävdat kunskapens betydelse 

och det andra att han ständigt 

fört fram det lokala perspektivet. 

Det är på arbetsplatserna 

som de betydelsefulla insatserna 

ska utföras. Detta är det viktiga 

när vi talar om utveckling och 

förändring i arbetslivet och ska 

övergå från ord till handling. 

Avrundande samtal 

Ett samtal mellan Oscarsson, 

professor emerita Gunnela 

Westlander och Lennart Lennerlöf 

själv avslutade seminariet. 

Lennerlöf deklarerade att om 

det ska bli en förändring av dagens 

arbetsliv måste denna ske 

ute i de lokala enheterna. Men 

dessa enheter behöver kunskapsstöd 

– inte bara genom 

forskning. 

Vi forskare har ett stort ansvar 

att ta fram relevanta kunskaper, 

presentera dem så att de 

sprids i en sådan form att de blir 

användbara ute på arbetsplatser. 

Sen måste vi också arbeta på ett 

övergripande plan, gentemot 

överordnade organisationer som 

t ex politiska organ, arbetsgivar- 

FOTO: TOMMY OLOFSSON 

och arbetstagarorganisationer. 

Vi måste stötta detta skikt så att 

initiativen inte motarbetas. Detta 

är en stor och gigantisk uppgift. 

– Vad är då ditt råd till regeringen 

för att råda bot på dagens 

kostsamma ohälsa i arbetslivet? 

undrade Bo Oscarsson. Lennart 

Lennerlöf antog utmaningen: 

– Om de trepartsdiskussioner 

som nu ska föras sköts på rätt 

sätt finns möjligheter att parterna 

kan återvända till den svenska 

samverkansmodellen som 

jag tror behövs om vi ska lösa 

problemen. Med utgångspunkt i 

denna bas skulle ett stöd kunna 

åstadkommas från deltagande 

intressenter så att vi fick en konkret 

arbetsplatsutveckling. Att 

driva den frågan är det viktigaste 

regeringen kan göra. 

Arbete – på många fält 

Lars Ingelstam, professor vid 

Linköpings universitet, talade 

för dagen inte om IT utan om arbete 

inom skilda fält och hur 

dessa fält samspelar med varandra. 

Det var ett spännande 

perspektiv han drog upp med 

många oväntade vinklingar och 

med några siffror. Till de sex à 

sju miljoner arbetstimmar som 

yrkesarbetande svenskar bedriver 

ska läggas lika många arbetstimmar 

i hemmen. 

Magnus Söderström, rektor 

vid Växjö universitet, och med 

lång verksamhet inom arbetslivsområdet, 

höll ett lysande anförande 

med utgångspunkt i fyra 

av Lennerlöfs böcker. 

Vem bjöd då på denna födelsedagspresent? 

Samverkande 

arrangörer var Kommunförbundet, 

LO och Vinnova, verket för 

innovationssystem, en statens 

egen innovation sedan drygt ett 

år och en av efterträdarna till 

Rådet för arbetslivsforskning, 

ett forskningsråd där Lennart 

Lennerlöf verkat i flera år efter 

sin formella pensionering. ■ 

Bengt Göransson 

bengt.goransson@lm.lrf.se 

15

– Vi måste kunna visa på 

ett så tydligt avstånd 

mellan professionens 

kunskaper och lekmännens 

att en psykolog ses som 

icke utbytbar. 

Dra lärdom av läkarna, 

skriver Kjell Lindqvist. 

Det är strategiskt viktigt 

för förbundet att nu intensifiera 

och utveckla 

sitt arbete vad gäller kårens differentiering 

och specialisering. 

Vi kan (kanske) dra lärdom av 

hur läkarna under ett antal år, då 

de tvingats åse hur professionen 

stadigt förlorat viktiga ledningsfunktioner 

vad gäller den administrativa 

ledningen inom hälsooch 

sjukvården, medvetet och 

framgångsrikt verkat för en expansion 

av antalet subspecialiteter. 

Det fanns 48 specialiteter inom 

läkaryrket 1994. I januari 

1997 är motsvarande siffra 60. 

Antalet 1975 var 44. Dessa ansträngningar 

har naturligtvis 

bottnat i en önskan att vidmakthålla 

och förstärka professionens 

kunskapsmonopol. Specialisterna 

vill vara unika inom sina 

respektive kunskaps- och kompetensområden 

och blir därigenom 

mycket svårare att ersätta 

med någon annan yrkesutövare 

än en läkare. 

Detta kan förefalla självklart 

men för oss psykologer är bilden 

annorlunda. Det är inte obekant 

att andra grupper konkurrerar 

inom vår professions domäner. 

Med tanke på att det om knappt 

tio år finns 1 200 färre psykologer 

i Sverige jämfört med dagens 

situation och att vår 

tjänsteutveckling fortsatt är positiv 

kan man hysa oro för framtida 

intrång på våra yrkesrevir. 

Det är primärt inte fråga om 

att den psykologiska kunskapen 

måste öka kvalitativt och kvantitativt, 

även om det i sig är 

önskvärt, utan det handlar mer 

om att psykologernas expertkunskaper 

måste kommuniceras, 

tydliggöras, erkännas och 

efterfrågas mer i samhället än 

vad som är fallet i dag. Vi måste 

kunna visa på ett så tydligt avstånd 

mellan professionens kunskaper 

och lekmännens att en 

psykolog också ses som icke utbytbar. 

Hur uppnår vi då detta? Jag 

tror mig veta att detta är en av 

den nya förbundsstyrelsens viktigaste 

utmaningar och att man 

redan lagt ned mycket arbete på 

att ingående penetrera frågan. 

Många fronter måste öppnas 

och jag vill här bara fästa uppmärksamheten 

på en av dessa. 

Den partssammansatta statistikkommittén 

enades den 6 

december 2001 om ändrad befattningsklassificering 

för psykologer. 

Den innebär bland annat 

att till en ny grupp, 020104, 

hänförs psykologer med specialistbehörighet 

eller psykoterapiutbildning 

som i sin yrkesutövning 

har en specialistfunktion 

(min kursivering). Landstingsförbundet 

har uppfattningen att 

det är arbetsuppgifterna i form 

av en specialistfunktion och inte 

utbildningen i sig som ska styra 

en eventuell inplacering i denna 

nya grupp. Det ska alltså vara 

något som arbetsgivaren själv i 

sin bemanningsplan efterfrågar. 

Öppnar sig inte nu ett lämpligt 

tillfälle för förbundet att initiera, 

uppmuntra och stödja lokala 

fackliga aktiviteter, syftande 

till att ännu mer målmedvetet 

försöka sälja in vår egen specialistordning? 

När nu äntligen en, 

måhända liten, formell struktur 

finns på vilken en intresserad arbetsgivare 

skulle kunna hänga 

upp ett ansvarstagande för de 

kompetensbehov som finns inom 

den egna verksamheten om 

denna ska kunna nå sina mål och 

fylla sina uppgifter. 

En till ovanstående anslutande 

fråga är naturligtvis den om 

psykologers organisation och 

organisatoriska inplacering. 

Den proposition i ämnet som FS 

riktade till förbundskongressen 

förra året var, som vi ser det, rätt 

illa skriven och gjorde inte sitt 

viktiga område rättvisa. Kongressen 

hann dock inte behandla 

denna punkt utan den hänsköts 

till 2002 års rådskonferens i 

D E B A T T 

Bra tillfälle att sälja in 

specialistordningen 

april. En förhoppning skulle 

kunna vara att FS själv tar initiativ 

till en grundlig ombearbetning 

av propositionen och att 

frågan, när den behandlas på 

årets rådskonferens, fortfarande 

ses som under beredning där naturligtvis 

konferensen förutsätts 

lämna synpunkter. ■ 

Kjell Lindqvist 

Landstingskretsen-Stockholm 

Sök stipendium 

för att 

förkovra dig! 

Gäller alla som arbetar 

med cancerpatienter 

Stipendierna kan gälla följande aktiviteter: 

STUDIEBESÖK 

UTBILDNINGSDAGAR 

KURSER (ej poängkurser) 

UTOM-EUROPEISKA KONGRESSER med cancersamband 

Sista ansökningsdagar 1mars, 1maj, 1okt 

Nyhet! Sök stipendier 

året runt! 

Cancerfondens nyinrättade stipendier som kan sökas när 

som helst under året gäller följande aktiviteter: 

NORDISKA OCH EUROPEISKA KONGRESSER med 

cancersamband 

HOSPITERING på palliativ enhet 

FÖLJANDE KURSER: 

Patientkommunikation för cancerbehandlande läkare 

Lindring bortom boten 

Besked lämnas senast 6 veckor efter att ansökan inkommit 

till Cancerfonden. 

FÖR MER INFO om Cancerfondens stipendier och 

aktuella blanketter ring 08-677 10 00. 

e-post: vard@cancerfonden.se 


– Utbrändhet och förtidspensioner 

i den offentliga 

sektorn beror på en usel 

arbetsorganisation, en usel 

löneutveckling, och obefintliga 

karriärmöjligheter för 

en yrkesgrupp som näst 

efter läkarna har den 

längsta akademiska grundutbildningen 

och som 

ständigt fortbildar sig! Det 

beror också på en osynlig 

men aktivt styrande arbetsgivarpart 

som vi inte kan 

komma till tals med, inte 

kan påverka eller förhandla 

med, skriver Juliana Srebo. 

Det kan tyckas bestickande 

att psykologer blir 

utbrända, att psykologer 

blir förtidspensionerade. Vi 

har ju ett så intressant och viktigt 

arbete. Vi fortbildar oss hela 

tiden i nya metoder och förhållningssätt, 

psykologi är både vårt 

arbete och vårt fritidsintresse. 

Vi har ett högt anseende hos en 

bred allmänhet. När vi lär oss 

hur vi ska hjälpa andra, borde vi 

väl kunna hjälpa oss själva också? 

Eller varandra? 

Jag vill hävda att de egenskaper 

som krävs i dag för att bli en 

duktig klinisk psykolog inte är 

desamma som krävs för att skapa 

sig eller ta för sig till exempel 

en rimlig lön eller kräva god arbetsmiljö. 

I yrket lär vi oss härbärgera, 

vänta ut, smälta samman, tålmodigt 

arbeta igenom våra patienters 

psykiska processer. När vi 

inte lyckas tillräckligt bra med 

något, letar vi genast efter någon 

ny metod, en ny kurs där vi kan 

lära oss mer. Jodå, det är stimulerande 

och vi blir bättre och 

bättre för våra patienter, vilket 

är viktigt för oss själva också. 

Det är till och med så viktigt för 

oss med de nya kurserna att vi 

ofta betalar kursavgiften själva, 

landstinget har ju så ont om 

pengar. Vi går i ständigt nya 

handledningar. Vi går i egenterapier, 

vi skriver nya uppsatser 

för att få intyg på ständigt nya 

kompetenser. Detta är vårt yrkesliv. 

Plus den stimulans, dra- 


matik, intimitet som närheten 

till våra patienters liv och berättelser 

skänker oss. Fast patientarbetet 

har även sina krävande 

och svåra sidor, men dessa lär vi 

oss att hantera med mer handledning 

och fler kurser. 

Under tiden hinner vi bara 

sucka över vår låga lön. För vi 

har inte tid att gå på fackmöten. 

Vi accepterar att vår närmaste 

chef säger sig inte ha något inflytande 

över vår lön. Vi finner 

oss i att ingen enskild person 

uppges ha inflytande över våra 

arbetsförhållanden då tjänstemän 

och politiker på olika nivåer 

hänvisar till varandra. Vi 

tycker nog att den uppnådda nya 

terapikompetensen borde belönas 

på något sätt. Med höjd lön, 

ett erkännande eller lämna något 

slags spår efter sig i den efterföljande 

arbetsvardagen. Vi suckar 

när inte heller detta händer. Men 

vi tål mycket, vi är ju tränade till 

att härbärgera, analysera, förklara 

och vänta. Och vår arbetsgivare 

har vant sig vid att vi klagar 

ibland men sedan slukas vi 

snabbt upp av våra patienters 

behov och blir tysta igen. 

Omorganisationer 

Under senare år har alltfler av 

oss hamnat i omorganisationskarusellen. 

Barnpsykiatrin, där 

jag själv arbetar, hamnade i denna 

lotteritrumma relativt sent 

jämfört med andra delar av vård 

och omsorg. All barnpsykiatri i 

Stockholms läns landsting är nu 

ett och samma ”företag”, vilket 

medfört en organisation som 

förmodligen ingen människa 

helt kan greppa och orientera sig 

i. Dessutom finns numera en 

”beställarorganisation” som 

också omorganiseras med jämna 

mellanrum och där det finns 

olika ”nivåer” av politiker och 

tjänstemän som inte alltid känner 

till varandras beslut. 

Vi får då och då veta att vi har 

haft det alltför bra hittills jämfört 

med andra enheter. Sådana 

meddelande kommer vanligtvis 

genom våra enhetschefer som 

budbärare. Vi får alltså räkna 

med att de senaste vakanserna 

D E B A T T 

Usel organisation leder till 

utbrändhet i psykologkåren 

efter kolleger som slutat eller 

gått i pension inte kan besättas. 

Att våra hundralappar på nästa 

”lokala varvet” ska gå till medarbetare 

i någon annan enhet 

som har ännu mindre betalt än 

vi. Eller att vi förväntas öppna 

en filial någonstans inom vårt 

geografiska upptagningsområde 

utan personalförstärkning. 

Men vår arbetsgivare, denna 

diffusa storhet som oftast kallas 

”beställarna”, tänker på oss. Vi 

få då och då nya direktiv om hur 

vår besökstatistik ska förändras. 

Plötsligt är det särskilt önskvärt 

att vi presterar ”nybesök”. En 

annan gång har man beslutat att 

vi inte får räkna någon tid för 

klienter som lämnat återbud till 

sin tid samma dag. Eller att det 

inte gör någon skillnad om tiden 

använts till samtal med en person 

eller om vi haft med familj 

och nätverk på 15 personer. Vi 

bör även ”följa upp” hur det går 

för våra klienter. Vi får naturligtvis 

friheten att själva välja 

om vi vill göra det genom personliga 

samtal eller telefonintervjuer. 

När ska vi hinna detta? 

Hur ska den framtagna informationen 

användas? Ja, sådant är 

detaljfrågor. 

Vår arbetsgivare visar även 

stort förtroende för bredden i vår 

kompetens. Vi ska helst ha korttidsbehandlingar 

med snabb genomströmning. 

Samtidigt gäller 

vårdgaranti på tre månader för 

de barn som bedöms behöva 

långtidsterapi. Vi får plötsligt 

veta att den centrala neuropsykiatriska 

enheten görs om till 

expertteam och vi ute på mottagningarna 

får ta över deras 

specialistutredningar. Flertalet 

”nyordningar” av detta slag innebär 

dolda prioriteringar bland 

våra klienter och arbetsmetoder. 

Vet våra diffusa arbetsgivare 

om det? Hur har de resonerat? 

Men vi inom öppenvården är 

högt uppskattade, vi är ju ”stommen” 

i den barnpsykiatriska 

vården. Slutenvårdsenheter kan 

läggas ner då vi förväntas ta 

över suicidala och psykotiska 

barn och ungdomar och alla 

andra inom den tunga psykiatrin 

så snart som möjligt efter slutenvårdens 

akutomhändertagande. 

Vem beslutar? 

Var fattas alla dessa beslut? Hur 

tänker våra osynliga arbetsgivare 

när de styr om i vårt arbete 

och i våra patienters liv? Kan vi 

få några förklaringar? Kan vi 

vara med och säga vad vi tycker? 

Är någon intresserad av vår 

erfarenhet som träffar patienterna? 

Ingen tycks veta svaret på 

dessa frågor. Ingen tycks ha tid 

för att ta reda på svaren då vi ”på 

golvet” är upptagna med vårt 

dagliga jobb, av lojalitet till våra 

klienter. 

Jag vill hävda att utbrändhet 

och förtidspensioner i psykologkåren 

i den offentliga sektorn inte 

beror de krav som klientarbetet 

ställer. Dessa ”symtom” beror 

på en usel arbetsorganisation, 

en usel löneutveckling, 

obefintliga karriärmöjligheter 

för en yrkesgrupp som näst efter 

läkarna har den längsta akademiska 

grundutbildningen och 

som ständigt fortbildar sig! Det 

beror också på en osynlig men 

aktivt styrande arbetsgivarpart 

som vi inte kan komma till tals 

med, inte kan påverka eller förhandla 

med. 

Jo lite siffror ska nämnas. Genomsnittslönen 

för en psykolog 

inom BUP division, många även 

leg psykoterapeuter, ligger på 

24 000 kr/månad. En underläkare 

i utbildning får 29 000 kr, en 

specialistläkare 36 000 kr och 

en öl/böl utan arbetsledaransvar 

får 43 000 kr/månad. 

Det är möjligt att vi har försuttit 

våra chanser till en anständig 

löneutveckling på 70-talet 

när vi var ”solidariska” med våra 

lågavlönade kamrater mentalskötarna 

med flera. Men denna 

solidaritet har inte gagnat oss 

och inte gagnat våra kamrater 

heller. Det är verkligen på tiden 

för oss att bli ordentligt arga! 

Att använda vår kraft och kompetens 

till att se om vårt eget 

hus! Kom ihåg att vi även utgör 

modeller för våra patienter som 

till 70 procent är kvinnor, liksom 

vi inom den kliniska psykologkåren! 

■ 

Julianna Srebro 

psykolog, psykoterapeut, 

specialist i klinisk psykologi, 

handledarkompetent, 

undervisningsvan. 

julianna@srebro.nu 

17

Löneförhandlingar 

under studietiden 

Under helgen 9–10 

mars hade vi vårens 

andra möte i Umeå. 

Vi träffas fem gånger per år 

och försöker förlägga två av 

dessa möten på något annat 

ställe än Stockholm. Detta 

möte ägnades i huvudsak åt 

två stora frågor; vårens mål 

som varit ”Fler medlemmar 

– intresserade och engagerade” 

och planering av den 

snart förestående studerandefackliga 

kursen. 

Vi siktar mot att öka antalet 

studerandemedlemmar 

och tror att vi genom utökade 

satsningar på att sprida information 

om förbundets studerandeverksamhet 

kan lyckas 

med detta. Vi har redan nu en 

relativt hög anslutningsgrad 

men siktar ännu högre. Kursen 

som har temat ”psykologens 

roll i samhället – nu och 

i framtiden, löner status utbildning 

m m” planerades i 

detalj. Schemat spikades och 

en ansvarsfördelning gjordes. 

Som ett led i uppfyllandet 

av vårens mål ingår även arbetet 

med att förbättra samarbetet 

med de studerandeföreningar 

som finns lokalt. 

Vi diskuterade hur detta kan 

göras och drog lärdom av 

varandras erfarenheter. Det 

är mycket viktigt med en väl 

fungerande lokal nivå där de 

frågor som är viktigast för 


P S F R Å N S R 

studenterna i vardagen kan 

dryftas. Det är även viktigt 

att vi som förbund har välsmorda 

kanaler för information 

där idéer om viktiga frågor 

och information om vad 

som är på gång kan spridas. 

Under mötet hade vi även 

glädjen att hälsa några nya 

medlemmar välkomna: Gustaf 

från Linköping, Emma 

från Lund samt Anna och 

Johanna från Stockholm. 

Särskilt roligt var det att 

Stockholm nu har två representanter 

till SR eftersom det 

inte funnits några på ett antal 

månader. Även från Göteborg 

skulle nya ledamöter 

delta i mötet men på grund av 

sjukdom och transportproblem 

uteblev de. Vi hoppas 

på bättre lycka nästa gång. 

Som vanligt ägnade vi 

även tid till information från 

alla orter vilket är mycket givande 

och en av våra huvuduppgifter. 

Förutom de stora 

frågorna för detta möte beslutade 

vi om att inleda ett arbete 

för att stödja studenter 

med löneförhandling under 

studietiden. Detta är för 

många ett problem eftersom 

vi inte kan hävda någon formell 

kompetens eller titel under 

utbildningen. Detta ser 

helt annorlunda ut för läkare 

där kompetensen regleras 

tydligt och löner och rättigheter 

följer denna reglering 

under utbildningstiden. Givetvis 

arbetade vi också med 

en granskning av Moderna 

Tiders rankning och hoppas 

att man tar tag i detta och gör 

en noggrann genomgång av 

resultatet på alla orter – 

ÄVEN I GÖTEBORG! 

Om ni har några frågor eller 

sitter på bra ideér hör av 

er till era representanter eller 

till mig. Vi är aldrig längre 

bort än närmaste telefon! ■ 

Studeranderådet genom 


Ordförande SR 

Relationsproblematik? 

–identifiera och bedöm med IIP 

Inventory of Interpersonal Problems, IIP är 

ett självrapporteringsinstrument avsett att 

identifiera en persons mest framträdande 

problem vad gäller relationer till andra. 

Instrumentet består av 64 påståenden om 

olika mellanmänskliga beteenden. IIPs åtta 

skalor är placerade i en så kallad cirkumplex 

modell, definierad av två interpersonella 

dimensioner – tillhörighet (vänlighet) och 

dominans (makt) – och speglar således olika 

kombinationer av problem med avseende på 

dessa dimensioner. De åtta olika problemtyper 

som mäts är: 

Kontrollerande/Dominerande 

Hämndlysten/Självupptagen 

Kall/Avvisade 

Socialt hämmad 

Undfallande 

Alltför tillmötesgående 

Självuppoffrande 

Påträngande/Behövande 

IIP kan bland annat användas för differentierade 

diagnoser inför ställningstagande om psykoterapi, 

behandlingsprognoser och utvärdering 

av behandlingsinsatser. 

Kontakta oss för mer information! 

Foto: Tomas Södergren 

Årstaängsvägen 1C Box 47054 100 74 Stockholm Telefon 08-775 09 00 

Telefax 08-775 09 20 info@psykologiforlaget.se www.psykologiforlaget.se 


K-PAX 

Regi: Iain Softley. 

Distr Buena Vista International. 

I K-PAX får vi möta Kevin 

Spacey som plötsligt dyker 

upp från ingenstans och gör 

anspråk på att vara på 

tillfälligt besök på jorden 

från planeten K-PAX. 

Han blir av oförstående 

myndigheter placerad 

på en psykiatrisk klinik och 

där behandlas han med 

gängse medel, Haldol och 

inlåsning. 

Prot som mannen kallar sig, 

har snart fängslat alla sina 

medpatienter och ingett 

dem ny tro på meningen med 

deras liv. Eftersom Jeff Bridges 

råkar vara psykiater på just den 

här kliniken gynnas Prot också 

av samtal där psykiatern är så 

engagerad att han får klinikchefens 

kritik på sig. Historien bygger 

på en roman av Gene 

Brewer, som jag tyvärr inte läst, 

därför kan jag inte säga om upphovsmannen 

från början velat 

slira mellan science fiction, new 

age och social indignation. Slirar 

gör i varje fall filmen. Varför 

då ägna den utrymme i våra 

spalter? Av flera skäl. 

Filmen utspelar sig på en psykiatrisk 

klinik. Den problematiserar 

förhållandet behandlare/ 

patient. Den driver tesen att 

även en psykiskt sjuk person är 

värd att tas på allvar. Den visar 

hur sökandet efter mening är en 

grundläggande drivkraft hos 

människor. Sist men inte minst 

är Kevin Spacey en ren njutning 

att skåda. 

Är detta ännu en film på temat 

psykos och parapsykologi? Jag 

tänker på den formidabla kassasuccén 

”Sjätte sinnet” med Bruce 

Willis som psykiater och den 

lille Cole som via sin extra ordinära 

intuition och känslighet 

försökte rädda sin ensamstående 

mamma och tyvärr skändligen 

missförstods av filmmakarna så 

att han i filmen framstod som ett 

litet övernaturligt medium i stället. 

Eller är det en ”Gökboet” för 


F I L M R E C E N S I O N 

Från yttre rymden till psykiatrin 

Kevin Spacey i rollen som den gåtfulle Prot är en ren njutning att skåda, skriver Cecilia Hector. 

2000-talsmänniskor? Mycket 

talar för att Kevin Spacey med 

sitt utsökta skådespeleri och 

mjuk/tuffa utstrålning kommer 

att bära Jack Nicholsons mantel. 

Regissören, Iain Softley är dock 

knappast någon ny Stanley 

Kubric, filmen saknar Gökboets 

magnifika framtoning. 

Nej K-PAX är en konstnärligt 

sett ganska obetydlig film i samma 

omisskännligt amerikanska 

anda som de sentimentala, men 

ärligt menade filmerna ”I döda 

poeters sällskap” eller ”Fisher 

King”. Det vill säga filmer som 

vill försvara humanistiska värden, 

men aldrig riktigt lyckas 

övertyga eftersom tankegodset 

är för vagt. 

Det resoneras en hel del om 

huruvida Prot är människa eller 

rymdvarelse. Sett med psykiaterns 

glasögon är således frågan 

om Prot är att betrakta som psykotisk, 

det vill säga om han gått 

in i sin egen symbolvärld och 

gjort den till sin verklighet. Eller 

om han mirakulöst nog verkligen 

är kommen från yttre rymden 

med sin arsenal av övernaturliga 

förmågor. Han övertygar 

i varje fall en skara skeptiska 

astronomer om att han innehar 

extraordinära astronomiska 

kunskaper. Det är den här dikotomiseringen 

som irriterar mig i 

mötet med filmen om Prot. Som 

åskådare ska jag kittlas med 

svindlande aningar om en befolkad 

rymd där man äger så mycket 

större insikter om vad livet innebär, 

har så mycket längre tid 

på sig att leva och är så oberoende 

att ingenting antas oroa. Detta 

är en del av det budskap som 

Prot droppar under behandlingens 

gång och i samvaron med de 

övriga patienterna. 

Patienten och behandlaren 

Sett med en psykoanalytikers 

ögon kan därmed historien om 

Prot och hans psykiater bli en 

fråga om patienten och hans behandlares 

anspråk på omnipotens. 

De letar efter varsin sanning. 

Prot vänder i sin totala utsatthet 

upp och ner på begreppen 

medan doktor Powell (=power?) 

strävar efter att upprätthålla 

sin världsbild intakt. Eftersom 

det här är en film med ambitioner 

att nyansera våra invanda 

föreställningar, påverkas 

doktorn mer av sin patient än vice 

versa. När Prot gått för långt i 

sin frälsargärning gentemot 

medpatienterna griper doktorn 

in och säger att här är det han 

som botar patienter. Prots fråga 

blir naturligtvis: ”Men varför 

har du inte botat dem då?” 

När ingenting annat biter på 

Prot, hypnotiserar doktorn honom. 

Här får vi då ”Freud, the 

American way” med bortträngt 

trauma och personlighetsklyvning 

och allt. Doktorn blir detektiv 

inte bara i behandlingsstolen 

utan rent bokstavligen. 

Han sätter läkarsekreteraren att 

hitta Prots hembygd på kartan 

och ger sig av till den obygd där 

brottet begicks. Eftersom Prot 

annonserat sin avresa tillbaka 

till K-PAX med datum, klockslag 

och allt, finns det till slut 

dessutom förutsättningar för en 

jakt med sekunderna när doktorn 

försöker hinna fram innan 

patienten gett sig av. 

Ja, ni märker att jag har svårt 

att riktigt ta denna film på allvar 

och kanske är det just så den ska 

ses – med humorns försonande 

distans? ■ 

Cecilia Hector 

19 

UNIVERSAL

Att lita 

på andra 

är att ta 

en risk 

Tillitens ansikten 

av Gunnar Aronsson 

& Jan Ch. Karlsson (red), 

Studentlitteratur, Lund 2001. 

Boken Tillitens ansikten 

har redigerats av psykologiprofessorn 

Gunnar 

Aronsson tillsammans med sociologiprofessorn 

Jan Ch Karlsson. 

De har tillsammans skrivit 

ett inledande kapitel där de diskuterar 

begreppet tillit och ger 

en översikt av bokens innehåll. 

Den består av två delar; den 

första handlar om tillit i olika 

sammanhang, medan den andra 

delen behandlar arbetslivets 

tillitsaspekter. 

Sammanlagt finns det elva 

kapitelförfattare, vilka representerar 

olika samhällsvetenskapliga 

ämnen; förutom psykologer 

och sociologer får vi också möta 

statsvetare, företrädare för socialt 

arbete, strategi och ledarskap 

samt samhällsplanering. 

Kapitlen är ganska fristående 

från varandra även om det finns 

en del korsreferenser. Det gemensamma 

är att det handlar – 

mer eller mindre – om tillit, sett 

från olika perspektiv. Det är ju 

populärt att tala om tvärvetenskap, 

men då brukar man i 

allmänhet kräva att det ska finnas 

något mer än själva temat 

B O K R E C E N S I O N 

gemensamt för de olika bidragen. 

Här tycker jag det är mer 

rättvisande att tala om fler- eller 

mångvetenskap. Det blir läsaren 

själv som får försöka integrera 

och koppla ihop de olika bidragen. 

Det kan upplevas både krävande 

och stimulerande. 

Det framgår att tillit är ett begrepp 

med många användningsområden 

och det är spännande 

att jämföra hur företrädare 

för andra ämnesområden än 

ens egna, närmar sig frågor om 

tillit. Det finns mycket att lära av 

varandra över de traditionella 

ämnesgränserna. 

Vad är tillit? 

Ska man skriva en antologi om 

tillit så bör det väl finnas en viss 

överensstämmelse i uppfattningen 

om vad begreppet avser. 

De båda redaktörerna gör ett 

tappert försök att urskilja olika 

former av tillit utifrån en modell, 

som utvecklats av Barbara 

A Misztal, och som bygger på tre 

typer av social ordning. I den 

stabila ordningen handlar det 

om att den sociala verkligheten 

är förutsägbar och pålitlig, i den 

sammanhängande ordningen, 

som vi möter i bland annat familj 

och vänkrets, förväntar vi 

oss samstämmiga normer för 

handlandet, medan den samarbetsinriktade 

ordningen vilar på 

samverkan. 

Jag är inte säker på att den här 

modellen är särskilt upplysande 

och instämmer gärna när de båda 

redaktörerna konstaterar att 

”Trots stringens och begreppsdefinitioner 

finns ändå något 

undflyende i tillitsbegreppet 

som gör det svårhanterligt som 

vetenskapligt begrepp”. Som utgångspunkt 

kan vi ta redaktörernas 

konstaterande att ”den psykologiska 

kärnan i tillit är känslan 

av att människor och ting är 

pålitliga. Därigenom upprätthålls 

mänsklig identitet och den 

sociala världen blir mera förutsägbar”. 

Vad man hyser tillit till kan 

naturligtvis variera. Stefan Jerkeby 

gör i sitt kapitel en indelning, 

i självtillit, mellanmänsklig 

tillit och systemtillit, som jag 

tycker verkar hanterbar. Den 

sistnämnda formen kan handla 

om olika typer av system, till exempel 

politiska, ekonomiska eller 

kulturella. 

Nu tycks det råda något delade 

meningar om det lämpliga i 

att försöka inhägna begreppet i 

en strikt definition. José Luis 

Ramírez, som skrivit ett spännande 

kapitel om tillitens fenomenologi, 

menar att det finns 

”en risk med att objektivera 

tillitsfenomenen för mycket och 

i allt för stor utsträckning behandla 

dem som studieobjekt”. 

Det finns en risk för att ”sociala 

ingenjörer” får för sig att man 

kan skapa tillit. Men sådana intentioner 

leder till opportunism. 

”Tilliten är en vild planta som 

bara blommar spontant.” 

Psykisk struktur 

och självtillit 

Ett av bokens första kapitel, författat 

av Margrethe Lund, psykoterapeut 

och klinisk psykolog, 

behandlar tillit ur ett utvecklingspsykologisktperspektiv. 

Hon utgår från Erik Homburger 

Erikson, som menar att 

det hos barnet finns en konflikt 

mellan grundläggande tillit och 

misstro. Den utvecklas under 

det orala stadiet och består i att 

barnet både vill bita i moderns 

bröst och suga mjölk ur det. 

Härur uppstår såväl känslan av 

det onda som av hopp. 

För att individen ska kunna 

uppleva tillit krävs att hon kan 

uppleva något avgränsat som sig 

”själv”. För att självtillit ska var 

möjlig krävs att psyket nått en 

viss utvecklingsnivå, där inre 

gränser etablerats. Författaren 

urskiljer tre slags psykiska 

strukturer: den monadiska, den 

dyadiska och den triadiska. 

Margrethe Lund tänker sig att 

dessa grundläggande strukturer 

kan existera sida vid sida i psyket, 

men att en viss typ av struktur 

kan vara dominerande. Tilliten 

kan ta sig olika uttryck beroende 

på vilken typ av struktur 

som dominerar. Jag tycker det 

här är intressanta tankar, men 

skulle, som gammal akademiker, 

gärna ha velat veta mer om 

hur mycket av dessa tankar som 

är hennes egna och hur mycket 

som hämtats från andra källor. 

Det hade varit bra med tydligare 

referenser! 

Bengt Starrins kapitel, 

”Skammen, självet och den sociala 

underordningen” innehåller 

en spännande analys av begreppet 

skam. Han illustrerar sin 

framställning med en lång rad 

exempel som illustrerar hur vanligt 

det fortfarande är med 

skamkänslor hos utsatta männi- 

skor, särskilt arbetslösa och 

socialbidragstagare. 

Många bidragstagare känner 

skam inför omgivningens negativa 

attityder och många arbetslösa 

upplever att de av sin omgivning 

uppfattas som lata och 

att de ligger samhället till last. 

Denna känsla av skam kan bidra 

till att befästa social underordning 

och ojämlikhet. De utsatta 

tvingas överta de dominerande 

gruppernas nedlåtande attityder 

och se på sig själva med förakt. 

Vad har då skam och skamkänslor 

med tillit att göra? Jo, 

skam är en typ av emotioner där 

uppmärksamheten är riktad mot 

självet i en överdriven uppmärksamhet 

på vad andra tycker om 

en själv. För att övervinna osäkerhet 

och skam behövs således 

en god portion sjävtillit. 

Tillit och politik 

Medan de hittills nämnda författarna 

mest intresserat sig för 

tilliten mellan individer och 

självtillit, har Thomas Denk, 

som forskar i statsvetenskap, 

skrivit om tilliten till den politiska 

ordningen. Han undersöker 

två teoribildningar eller kanske 

snarare hypoteser, som gäller 

sambandet mellan tillit och demokrati. 

De här hypoteserna 

skiljer sig åt ifråga om vad som 

ses som orsak respektive verkan. 

Enligt den ena hypotesen leder 

tillit till demokrati; i samhällen 

med stark tillit mellan medborgarna 

förväntas den politiska 

ordningen anta demokratiska 

former. Det finns ett visst empiriskt 

stöd för den här hypotesen. 

Förklaringen till sambandet antas 

vara att tillit befordrar kommunikation, 

samarbete och konflikthantering. 

Enligt den alternativa hypotesen 

är tillit en konsekvens av politisk 

ordning. I demokratiska 

samhällen betonas principen om 

jämlikhet, vilket i sin tur befrämjar 

tilliten. I samhällen som 

utmärks av underordning och 

ojämlikhet utvecklas i stället 

misstron. Nu är det förstås så att 

de båda hypoteserna går att förena, 

och det blir också slutsatsen 

av Denks analys: ”Sammantaget 

är relationen mellan tillit och 

formen för politisk ordning ömsesidig 

och komplex, samtidigt 

som den är öppen och dynamisk”. 


Tillit i arbetslivet 

Under 1990-talet ökade otryggheten 

i arbetslivet. Detta förhållande 

tycks känneteckna utvecklingen 

i västvärlden, men i 

Sverige har andelen anställda 

som upplever otrygghet visat sig 

störst. Det har skett en ”flexibilisering” 

av arbetslivet, som innebär 

fler tillfälliga anställningar 

och ökad risk för att bli uppsagd 

bland dem som har fast anställning. 

Detta förhållande bildar utgångspunkt 

för Kerstin Isakssons 

kapitel ”Tillit och psykologiska 

kontrakt i arbetslivet”. 

Psykologiska kontrakt är 

oskrivna överenskommelser 

mellan individen och organisationen, 

som kan minska osäkerheten 

och öka förutsägbarheten. 

Dessa kontrakt kan beskrivas 

med hänsyn till en rad variabler, 

såsom innehåll, omfattning, stabilitet 

och varaktighet. Men 

också ur ett processperspektiv, 

med hänsyn till hur det kommit 

till, förändras och bryts. Forskning 

visar att det är mycket vanligt 

att de anställda upplever att 

kontrakten bryts. Dessa brott 

blir tydliga i samband med uppsägningar 

och andra förändringar, 

då det visar sig att ledning 

och anställda har skilda förväntningar. 

Kerstin Isakssons kapitel har 

Dagbok 

om bulimi 

Fri från bulimi. Irene Sjögren 

och Gunborg Palme. Natur och 

Kultur/LTs förlag 2001. 

Irene Sjögren berättar i dagboksform 

om ett 25-årigt matmissbruk 

och om hur hon tog sig 

ur det. Boken avslutas med en 

faktadel. Där kommenterar också 

psykologen Gunborg Palme 

de känslor och beteenden som 

har styrt Irene Sjögrens liv. ■ 

Krishantering 

i arbetslivet 

När någonting har hänt. 

Krishantering i samband 

med olyckor och våld 

i arbetslivet av Per Sandberg. 

Författarhuset 2001. 

Psykolog Per Sandberg är verk- 


den förtjänsten att det även presenterar 

studier av personal med 

olika anställningsformer. Intervjuer 

har gjorts med anställda, 

som arbetar vid ett svenskt uthyrningsföretag 

och deras svar 

jämförs även med personal som 

har en traditionell anställningsform. 

De uthyrda har en speciell 

situation eftersom de har en relation 

inte bara till den arbetsplats, 

där de ska utföra sitt uppdrag, 

utan också till det uthyrande 

företaget. En del tycker det är 

skönt att slippa engagera sig på 

arbetsplatsen, men för andra 

upplevs detta som ett problem: 

”Att vara en som tillhör är en 

jätteskillnad. Är man på ett uppdrag 

länge då är man en i gänget, 

men ändå utanför…”. Kanske 

är detta en förklaring till att 

det är en större andel uthyrda, 

jämfört med en grupp tillsvidareanställda, 

som önskar sluta sina 

arbeten. 

En annan viktig grupp på den 

svenska arbetsmarknaden är 

småföretagarna. I debatten har 

småföretagarna ibland framstått 

som de som ska rädda den 

svenska sysselsättningen. Om 

man ger ett visst stöd till småföretagandet 

så förväntas detta expandera 

och skapa flera arbetstillfällen. 

Men det finns undersökningar 

som visar att många 

företag inte etableras med syfte 

sam på Folksam HälsoInvest 

Kris och Trauma Centrum vid 

Danderyds sjukhus. Han beskriver 

hur krisreaktioner uppkommer 

och krisens olika faser. Han 

tar även upp akut stressyndrom 

och posttraumatiskt stresssyndrom. 

Boken avslutas med 

ett kapitel om avlastande samtal. 

■ 

Psykoanalytisk 

tidskrift 

Freudianska föreningen i Göteborg 

ger ut sitt första nummer av 

tidskriften ”Psykoanalytisk tid/ 

skrift”. Tidskriften har som mål 

att publicera franska psykoanalytiker 

och intellektuella som 

skriver om psykoanalys, men 

även svenska skribenter med 

motsvarande inriktning. I första 

numret publiceras texter av 

bland andra Pierre Legendre 

B O K R E C E N S I O N 

N Y T T I T R Y C K 

att växa och anställa flera personer. 

Tuula Bergqvist, som skrivit 

ett kapitel om småföretagandet, 

vill försöka förstå vad detta 

bristande intresse för expansion 

kan bottna i. 

I arbetslivsavsnittet har Lars 

Huemer skrivit ett kapitel om 

förtroende och affärsrelationer. 

Han föredrar att tala om ”förtroende” 

men om – och i så fall hur 

– det skiljer sig från ”tillit” blir 

inte alldeles klart. Inte heller 

han finner någon förankring i 

traditionell ekonomisk teori för 

dylika begrepp. Den perfekta 

marknaden kännetecknas av att 

enskilda aktörer inte spelar någon 

avgörande roll. Nu finns det 

emellertid teoribildningar som 

försöker ta hänsyn även till relationernas 

betydelse. Huemer betonar 

att förtroende kan leda till 

nytänkande, till att alternativa 

lösningar arbetas fram. Det är 

möjligt genom att förtroendet 

höjer toleransnivåerna för risktagande. 

Svårfångat begrepp 

Vad har jag själv lärt mig av 

denna bok om tillitens ansikten? 

Att tillit är ett svårfångat begrepp, 

men samtidigt tankeväckande. 

Att den som litar på 

andra tar en risk, men att det är 

en risk som många gånger kan 

vara värd att ta och som kan 

som skriver om ”Den västerländska 

människans tillblivelse”, 

Louis Althusser om ” Freud 

och Lacan” och Philippe Julien 

om ”Faderskapets tre dimensioner 

i psykoanalysen”. Dessutom 

ingår bidrag av svenska och 

danska forskare och skribenter. 

Redaktör för tidskriften är 

främja förståelse och samarbete 

med andra. Å andra sidan finns 

det en enfaldens tillit som kan 

vara farlig. Tilliten till makthavarna 

och den store ledaren. 

Står då självtilliten i motsats 

till att lita på andra? Det kan 

tyckas så, men å andra sidan är 

den ensamme inte alltid starkast. 

Kanske är det så att vi får leva 

med denna ständiga balansgång 

mellan att lita på andra och på 

oss själva? Förhoppningsvis kan 

vi under vår levnad utveckla en 

sund självtillit som inte isolerar 

oss från eller trycker ned andra 

människor och som gör det lättare 

att också lita på våra medmänniskor. 

Jag märker att läsningen 

väckt många frågor, antagligen 

fler än den besvarat. Om boken 

används inom den akademiska 

undervisningen, vilket jag kan 

tänka mig, så är det inte för att i 

första hand pluggas in, utan just 

för att stimulera debatt och 

nytänkande utanför de egna ämnesgränserna. 

■ 

Hans Berglind 

professor emeritus 

Hans Berglund har nyligen 

avlidit. Denna recension som 

han skrev för Psykologtidningen 

i januari blev hans sista. 

psykologen och psykoanalytikern 

Per Magnus Johansson. 

För beställning och prenumeration: 

Freudianska föreningen, 

tel 031-15 54 70, e-post: tidskrift@freudianska.org 

■ 

Intelligens 

och kreativitet 

Intelligenserna i nya 

perspektiv av Howard Gardner. 

Brain Books 2001. 

Psykologiprofessorn Howard 

Gardners bok Intelligence Reframed, 

som utkom 1999, har 

översatts till svenska. Han sammanfattar 

här sin teori om de 

multipla intelligenserna. Han 

undersöker dessutom ytterligare 

tre intelligenser, men godkänner 

bara två av dem. Boken innehåller 

även en förteckning över 

forskare, litteratur och andra 

källor inom området. ■ 

21

Sacomedlemmarna blev 21 500 

(4,4 procent) fler under förra 

året. Det är den största medlemsökningen 

på ett år i Sacos 

historia. Det är kvinnorna som 

ökar mest och de utgör snart 

hälften av Sacos medlemskår. 

Totala antalet medlemmar är nu 

514 200. 

Medan männen har ökat med 

knappt 6 600 har de kvinnliga 

medlemmarna i Saco ökat med 

drygt 14 900 på ett år. 

Till de förbund som växer 

mest hör Civilekonomerna med 

en ökning på 13,3 procent till 

31 437 medlemmar år 2001, 

Ingenjörsförbundet med 11 883 

medlemmar (+ 9,8 procent) och 

N O T I S E R 

Saco rekordväxer 

Jusek med 60 511 medlemmar 

(+ 7,8 procent). 

Räknar man huvuden är det 

Civilingenjörsförbundet som 

står för den största medlemsökningen 

(+ 5 705) med Jusek på 

andra (+ 4 392) och Civilekonomerna 

på tredje plats (+ 3 682). 

Civilingenjörsförbundet är Sacos 

största förbund och har i dag 

cirka 90 500 medlemmar. 

19 av Sacos 26 medlemsförbund 

har haft en medlemsökning 

under förra året. Det gäller 

även Psykologförbundet som 

ökat med 158 medlemmar till 

7 556. Av dem är 5 742 yrkesverksamma. 

■ 

Vidareutbildningar för psykologer 

Psykologiska institutionen vid 

Göteborgs universitet erbjuder 

under hösten 2002 kursen 

Gerontologisk neuropsykologi, 

teori och utredningsmetodik 10 

poäng. Institutionen ger också 

andra deltidskurser som kan 

vara av intresse. Mer information 

på universitetets hemsida 

www.gu.se/utbildning. 

För anmälningshandlingar till 

K A L E N D A R I U M 

April 

10 Blekingekretsen, seminarium 

13–14 Studerandefacklig kurs 

15 Geropsykologerna, seminarium 

16 Seniorerna, Norra, möte 

18 Seniorerna, Östra, möte 

18 Neuropsykologerna, Västra, föreläsning 

19 Neuropsykologerna, Östra, seminarium 

19 Psykologer i Socialtjänsten, seminarium 

20 Seniorerna, Västra, möte 

24 AMV-psykologerna, psykologträff 

25 Seniorerna, Södra, möte 

26 Seniorerna, ministudiedag och årsmöte 

26 FS 

27–28 Rådskonferens 

Maj 

4–5 Studeranderådsmöte 

6 Göteborgskretsen, medlemsmöte 

6 Seniorerna, Södra, utflykt 

16 Seniorerna, Östra, möte 

16 Seniorerna, Norra, möte 

Juni 

1–2 Seniorerna, Västra, utflykt 

3 Göteborgskretsen, extra årsmöte 

6–7 FS 

12–14 ”POMS”-konferens i Västervik 

fristående kurser kontakta institutionens 

expedition, tel 031- 

773 16 35, eller studievägledare 

Tomas Glise, tel 031-773 16 36. 

Man kan också beställa anmälningshandlingar 

per tel 031- 

773 10 50, eller e-post: study. 

info@gu.se eller hämta anmälningsblankett 

på universitetets 

hemsida. Sista anmälningsdag 

för fristående kurser är 15 april. 

N Y A M E D L E M M A R 

Sofia Backman, Sundbyberg 

Bertil Törestad, Stockholm 

Kerstin Ängerfors, Västerås 

Joana Harming, Stenungsund 

Per Danielsson, Göteborg 

Toba Wemmel, Umeå 

Jenny Svensson, Järfälla 

Ditte Floer, Angered 

Lena-Marie Hydén, Lund 

Louise Werner, Uppsala 

Emma Knutson, Umeå 

Lena Marén, Umeå 

Åsa Magnusson, Lund 

Dominique Jassy, Lund 

Maria Heiver, Göteborg 

Olivera Vukicevic, Göteborg 

Pamela Sjödin-Campbell, 

Jonsered 

Annette Nilsson, 

Västra Frölunda 

Anders Zandelin, Malmö 

Ann Sylvén, Genève 

Jessica Borgenheilm, Lund 

Helena Kubicek, Lund 

Ruth Sundén, Järfälla 

Mervi Heller, Gråbo 

Christoffer Eklund, Göteborg 

Cathrin Svensson, Varberg 

Amma Jerkovics, Lund 

Maria Modig, Norrtälje 

Åsa Rothman, Växjö 

Annika Brodin, Sibbhult 

Annika Höjman, Malmö 

Carina Svensson, Göteborg 

Anna-Karin Boman, Malmö 

Katarina Johansson, Skillinge 

Disputationer 

Robert Ragneklint disputerade 

den 8 mars på avhandlingen 

”Man kan bli bättre om man vet 

vad bättre är! En studie kring 

R Ä T T E L S E 

effektivitetsbegreppet som en 

samhällelig grundbult” vid 

Institutionen för psykologi i 

Lund. ■ 

INTERNATIONELLA KONGRESSER 

Sexualitet och kön 

● Två öppna psykoanalytiska 

konferenser om sexualitet och 

kön arrangeras i Stockholm, Aula 

Magna, Stockholms universitet. 

Det första 30–31 augusti 

2002. Arrangör: Psychoanalytical 

Association – Committe on 

women and psychoanalysis. 

1–2 september ger The International 

Neuropsychoanalytic 

Society neurovetenskapliga 

psykoanalytiska perspektiv på 

sexualitet och kön på samma 

plats. Information e-post: Paula. 

Barkay@annafreud.org 

Fax: +44 0 20 7794 6506. 

Lars Bergström, Solna 

Lina Svensson, Ludvika 

Marcus Viberg. Lund 

Lena Ljungholm, Burgsvik 

Ann-Christin Jällfält, Göteborg 

Anna Johnson, Djursholm 

Raija Kjell-Lipasti, Solna 

Tomas Alsiö, Falköping 

Emma Borgström, Stockholm 

Sif Prost, Umeå 

Staffan Rislund, Årsta 

Åsa Engelbrechtsson, 

Stockholm 

Catarina Furmark, Älta 

Ninni Persson, Karlshamn 

Eva Grattbeck, Fjärås 

Henrik Höök, Lund 

Joel Rutschman, Göteborg 

Anna Strutz, Linköping 

Björn Hofrander, Blentarp 

Henrik Hindmarsh, Täby 

Beatrice Eriksson, Uppsala 

Sari-Anne Sulanho, Farsta 

Maria Andersson, Sundbyberg 

Roland Jonsson, Umeå 

Dugald Burns, Umeå 

Eva Kindberg-Hornwall, 

Svedala 

Anne Holmström, Norge 

Farideh-Roya Talianzadeh, 

Huddinge 

Karin Folkar, Stockholm 

Ylva Krutén, Solna 

Karin Vikström, Umeå 

Roger Bergman, Umeå 

Filip Lindkvist, Göteborg 

Psykodrama 

● The Second Baltic Moreno 

Days med tema ”Dream Wind”. 

Pre-congress ”How to approach 

dreams in different kinds of Psykodrama” 

arrangeras den 21–22 

augusti och själva kongressen 

22–24 augusti 2002. Konferensen 

hålls på Jelgava slott i Lettland. 

Se web-site: http://www. 

geocities.com/morenobaltic 

2002/index.html 

mejl: ina.erd@bredband.net 

Information: tel: Inara Erdmanis 

08-653 80 00. 


KRETSAR & YRKESFÖ RENINGAR 

Seniorer i Norra regionen 

Mötet 11 april är ändrat 

till tisdag 16 april kl 15–17. 

Samma ämne och plats. 

Studeranderådet 

Studerandefacklig kurs. 

Tema: Psykologens roll i 

samhället – nu och i framtiden, 

status, löner och utbildning mm. 

Tid och plats: 13–14 april i 

Stockholm. 

Studeranderådsmöte. 

Tid och plats: 4–5 maj i Stockholm. 

Seniorer i Västra regionen: 

Lörd. 1 juni – Sönd. 2 juni kl 10. 

Utflykt till Vänersborg 

Plats: Samling hos Ruth 

Andersson, Ringgatan 14 B, 

Vänersborg. Besök på Länsmuseet 

och idrottsmuseet. 

Samkväm hos Ruth på kvällen. 

Övernattning på vandrarhemmet 

vid Hunneberg. 

På söndag besök på viltmuseet 

uppe på Hunneberg. Avslutning 

med lunch på restaurangen vid 

museet. Anmälan om deltagande 

senast den 15 april till Maria 

Ankarberg, tel 208094. 

Seniorer i Södra regionen: 

Månd. 6 maj Vårpromenad i 

Dalby Hage (obs ändrat datum) 


Kl. 12 Lunch på Dalby Gästis 

Plats: Vi samlas på parkeringsplatsen, 

Dalby Hage. 

Hör gärna av dig till Anna- 

Greta Ljung eller Hans Arte om 

du kommer. 

Seniorer i Norra 

och Östra regionen: 

Gemensamt möte 

Torsdag 16 maj Psykologer 

möter politiken 

Kl. 18. Obs tiden 

Inledning av förbundsordförande 

Torgny Danielsson 

Plats: Konferenslokalen, 

Psykologförbundet, Vasag.48. 

Göteborgskretsen 

Måndag 6 maj inbjudes alla 

medlemmar i Göteborgskretsen 

till ett medlemsmöte för att 

diskutera Sveriges Psykologförbunds 

nya organisation i 

Göteborg. 

Tid: 18.00. 

Plats: Psykologenheten 

Hisingen, Vågmästaregatan 1D 

vid Kvilletorget. 

Måndag 3 juni har Göteborgskretsen 

ett extra årsmöte 

för nedläggning av kretsen. 

Tid: 18.00. 

Plats: Psykologiska institutionen, 

Haraldsgatan 1 vid 

Linnéplatsen. 

Vill du höra Wulff Feldman igen? 

– delta då i Seniorföreningens ministudiedag 

i Lund den 26 april! 

Seniorföreningen bjuder in yrkesverksamma till en ministudiedag 

med temat Förändring och utveckling. Seniorföreningen 

har lyckats få den danske psykologen att komma till 

Lund för att knyta samman gårdagen med morgondagen . . . 

Tid: kl 13–17, 26 april. Plats: Psykologiska institutionen, 

Paradisgatan 5 i Lund, rum 103, hus O. 

Deltagandet i Ministudiedagen Förändring och utveckling 

kostar kr 500:– . Anmäl dig med kupongen nedan. 

Avgift för studiedagen kr 500:– sätts in på Seniorföreningens 

postgirokonto 

434 01 51-2 senast 15 april. Glöm inte att ange namn och ordet 

Studiedag på talongen! 

Till Ingrid Holm, Lommavägen 19, 245 62 Hjärup. 

Fax 040-46 08 36. Anmäl dig nu! 

Jag anmäler mig till Ministudiedagen 26 april och betalar senast 15 april. 

Namn 

Adress 

Yrkesföreningen 

för arbetslivets psykologi 

Psykologträff 24 april 

Medlemmar och andra intresserade hälsas välkomna till denna 

”premiärkväll” då vi kommer att presentera styrelsen i vår 

nystartade förening och dess arbete samt påbörja dialogen 

med medlemmarna. 

Föreningen har i dagarna fått i uppgift att avge remissyttrande 

kring slutbetänkandet beträffande ”Handlingsplan för ökad 

hälsa i arbetslivet” (SOU: 5). Till kvällen har vi därför bjudit 

in en av dem som arbetat fram förslaget för ett samtal kring 

psykologins och psykologernas betydelse inom dagens och 

morgondagens arbetsliv. 

Före och efter vårt samtal kommer det att serveras lättare mat 

och förfriskningar till självkostnadspris. 

Under parollen Labor Vitalis (vitaliserande arbete) kommer 

föreningen att arrangera fler mötesforum för oss som är intresserade 

av arbetslivets psykologi. Här kan du under trevliga 

former träffa kolleger och samtidigt utbyta erfarenhet i aktuella 

ämnen inom vårt breda arbetsfält. 

Plats: Vasagatan 48 (Psykologförbundets konferenslokal) 

Dag och tid: Onsdag 24 april från kl. 18.00 till 22. 

Samtalet med vår gäst pågår mellan ca kl 19 och 20.30. 

Pris: Inträde 50 kr för medlemmar och 75 kr för icke 

medlemmar. Medlemskap i föreningen kan lösas i dörren. 

Mer information: Kerstin Melén: kerstinmelen@swipnet.se 

eller Stefan Annell: stefan.annell@psykolog.net 

Intresseanmälan: Kommer du? Meddela oss helst senast 

fredag 15 april till Stefan Annell via e-post. Medlemskap: 

Michael Alback: mikael.08.75693152@telia.com 

Varmt välkommen! 

Rum uthyres deltid/timmar i 

central psykoterapimottagning 

vid S:t Eriksplan, Stockholm. 

Tel 08-33 22 47, Fax 08- 

32 02 74, e-post; SanktErik@ 

MarketingMail.com 

M A R K N A D E N 

Psykoterapirum önskas hyra 

på Östermalm, Stockholm. 

Tel. 08/570 314 98 

K U R S E R & K O N F E R E N S E R 

IHPU AB 

inbjuder till en heldags föreläsning/seminarium 

i Växjö den 7 maj 

”FRÅN SINGLE-LOOP 

TILL DOUBLE-LOOP” 

OM LÄRANDE ORGANISATIONER 

En introduktion till Chris Argyris’ konsultationsmodell 

med Birger Hallgren, seniorkonsult och leg psykolog 

För information, kursprogram och katalog, 

tel 08-567 06 444 eller 08-567 06 404 

ihpu@ihpu.se 

23

Stiftelsen ICDP Sweden och Stiftelsen SAPU 

inbjuder till heldagsseminarium den 7 maj 

Samspelsprogram och 

Modern Utvecklingspsykologi 

Prof. Hennig Rye, Norge, internationellt känd forskare inom 

barnpsykologi, kommer att presentera föräldrastödsprogrammet 

ICDP, baserat på modern utvecklingsteori, som han har utarbetat 

tillsammans med kollegan Hundeide. Psykologerna Leif Havnesköld 

och Pia Risholm Mothander ger en översikt av aktuell 

psykodynamisk utvecklingsteori, och diskuterar tillsammans med 

prof. Gunilla Preissler och Henning Rye om kunskapsutveckling 

och pedagogiska program/metoder. Psykolog Paul Bergman, 

instruktör i ICDP kommer att inleda och vara koordinator. 

Tid: 7 maj, kl. 9–16. Nürnberghuset, Björngårdsgatan 14 B, 

Stockholm. 

Pris: 975 kronor, inkl.moms. Fm. och em. fika ingår. 

Anmälan: Till SAPU, Bondeg. 21, 116 33 Sthlm. Tel: 08-642 10 

24. E-mail: sapu@telia.com. Fax: 08-442 04 41. Efter anmälan 

inbetala avg. till pg 921 40 98-7, skriv namn och adress och märk 

blanketten ”ICDP 7.5”, senast den 30 april. 

ICDP International Child Development Programmes 

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning 

Två öppna konferenser om 

SEXUALITET OCH KÖN 

AULA MAGNA, STOCKHOLMS UNIVERSITET 

30 AUGUSTI – 2 SEPTEMBER 2002 

*** 

30–31 augusti: International Psychoanalytic Association 

– Committee on Women and Psychoanalysis: 

Feministiska perspektiv på sexualitet och kön 

JESSICA BENJAMIN, COLETTE CHILAND, 

GISELA KAPLAN, JULIA KRISTEVA, IRÉNE MATTHIS, 

JOYCE MCDOUGALL, JULIET MITCHELL, TORIL MOI, 

PAUL VERHAEGE, EBBA WITT-BRATTSTRÖM 

Konferensavgift: 120 £ eller 175 $ vid anmälan före 31 maj 

*** 

1–2 september: 

The International Neuropsychoanalytic Society: 

Neurovetenskapliga och psykoanalytiska perspektiv 

på sexualitet och kön 

JACOB A. ARLOW, ELEANOR GALENSON, 

RICHARD GREEN, ROBERT HALE, JAAK PANKSEPP, 

DONALD PFAFF, LESLEY ROGERS, MARK SOLMS, 

STEPHEN J. SUOMI 

Konferensavgift: 175 £ eller 250 $ vid anmälan före 31 maj 

Rabatterat pris för deltagande i båda konferenserna: 

220 £ eller 320 $ 

Studerande halva priset 

För vidare information: 

Paula Barkay, The Anna Freud Centre, 

21 Maresfield Gardens, London NW3 5SD,UK. 

Tel. +44 0 20 7794 2313; fax +44 0 20 7794 6506; 

email; Paula.Barkay@annafreud.org 

The Registration Form: www.annafreudcentre.org/ 

sexandgenderbookingform.htm 

Hotel Reservation Form: 

http://www.congrex.com/sexualityandgender 

LUNDS UNIVERSITET 

Institutionen för psykologi 

planerar att med kursstart i september 2002 anordna 

Legitimationsgrundande 

psykoterapiutbildning (steg 2) 

i dynamisk psykoterapi, 60 poäng 

Utbildningen omfattar sex terminers studier på halvfart och leder 

fram till psykoterapeutexamen. 

Undervisningen äger rum måndag och tisdag (två heldagar) i 

udda veckor med start 2002-09-09. 

Behöriga att söka är de som uppfyller de av Socialstyrelsen fastställda 

behörighetskraven för antagning till legitimationsgrundande 

utbildning. Huvudregeln är att sökande ska ha allmän högskolebehörighet 

och sk STEG I-kompetens i psykoterapi med minst 

två års efterföljande psykoterapeutiska arbetsuppgifter motsvarande 

halvtid under handledarutbildad legitimerad psykoterapeut. 

Utbildningen vänder sig till läkare med specialistkompetens i psykiatri, 

legitimerad psykolog, socionom med stipulerad utbildning 

samt sökande med motsvarande kompetens. Intyg från klinikchef 

eller motsvarande krävs av vilket framgår att sökanden under 

hela sin utbildningstid har möjlighet att inom tjänst behandla patienter 

psykoterapeutiskt. 

Alla moment utom egen utbildningsterapi (75 timmar) finansieras 

inom utbildningen. 

Utbildningsterapin ska genomföras hos en och samma psykoterapeut 

med STEG II-kompetens i dynamisk psykoterapi. Om 

terapin inte är fullgjord vid ansökningstillfället ska intyg om att 

man står kvar på väntelista eller intyg om påbörjad terapi bifogas 

ansökan. 

De som antas preliminärt på grundval av sina formella meriter 

eller tilldelats reservplats kommer att kallas till intervju i juni 2002. 

Ansökningshandlingar rekvireras från expeditionen vid Institutionen 

för psykologi, tel 046-222 91 21, säkrast 09.00–12.00 måndag 

– fredag eller via e-post: carita.bergstrom@psychology.lu.se 

För ytterligare information kontakta Claes Törnqvist, torsdagar 

14.00–15.00 på telefon 046-222 91 13 eller via epost: 

Claes.Tornqvist@psychology.lu.se 

Sista anmälningsdagen är den 6 maj 2002. 

*Otterhällans Institut 

Kungsgatan 10 a, 411 19 Göteborg. Tel/fax 031-774 09 29. 

Högskoleverket beslutade 2002-02-28 att till regeringen 

föreslå att Otterhällans institut ges rätt att utfärda 

psykoterapeutexamen. 

Vi anordnar därför: 

Legitimationsgrundande psykoterapiutbildning 60 poäng: 

PSYKOTERAPEUTEXAMEN 

med psykoanalytisk inriktning 

Omfattning: 6 terminer 

Kostnad: 24 000 kr/termin 

Antal deltagare: max 12/studieort 

Studieort: GÖTEBORG 

Kursstart: 1 oktober 2002 

Sista ansökningsdag: 15 maj 

Studieort: STOCKHOLM 

Kursstart: januari 2003 

Sista ansökningsdag: 15 oktober 

För information och ansökningsblanketter 

kontakta Otterhällans institut. 


Freudianska föreningen 

inbjuder till föreläsningsserie 

”Lacan och bilden” 

Torsdagen den 17 januari 2002 kl. 19.30. 

Föreläsare: Sven-Olov Wallenstein, lektor i konstteori och filosof. 

”Gunnar Nycander och Ericastiftelsen” 

Lördagen den 4 maj 2002 kl. 18.00. 

Föreläsare: Per Magnus Johansson, redaktör för Psykoanalytisk 

Tid/Skrift. 

”Det reala hos Lacan” 

Torsdagen den 23 maj kl. 19.30. 

Föreläsare: Peter Jansson, civ. ing. 

”Quartier Lacan” 

Förevisning av film där några av Lacans elever diskuterar Lacan 

och hans verk. Filmen har svensk text. 

Lördagen den 1 juni kl. 18.00. 

Samtliga föreläsningar i föreningens lokal på Stora Nygatan 13 

i Göteborg. Inträde för icke-medlem: 100:– per föreläsning. 

Insättes på bankgironummer 5182-2211 eller betalas i mån av 

plats vid respektive föreläsningstillfälle. 

För information om föreningen, kontakta Jim Wahlgren, 

tel. 031-13 06 99. 

Institutionen för 

neurovetenskap 

och 

Institutionen för 

klinisk neurovetenskap 

KAROLINSKA INSTITUTET 

– ett medicinskt universitet – 


171 77 Stockholm 

p s yko te rapi” ”i ns ti tu t 

Kursen vill 

• överbrygga klyftan mellan den enskilda 

nervcellens funktion och olika högre 

centralnervösa funktioner vilka styr vårt 

beteende 

• förmedla kunskap om centrala psykologiska 

processer i termer av samspelande 

neurala strukturer. 

De båda delkurserna kan läsas var för sig. 

Sökande studenter som avser att läsa hela 

20-poängsblocket kommer dock att prioriteras 

vid antagningen. 

Målgrupp: Biologer, fysiologer, etologer, 

neurokemister, psykologer och teknologer 

samt läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster 

och logopeder. 

Del I: Från jonkanal till beteende, 

10 poäng 

Delkursen avhandlar nervcellens funktion 

på molekylär och cellulär nivå, de neuronala 

nätverkens uppbyggnad, nervsystemets 

allmänna strukturella uppbyggnad och styrning 

av enkla och mer komplexa centralnervösa 

funktioner. 

Kurstid: 2002-08-26 – 2002-11-01 

göteborgs 

Fristående kurser, hösten 2002 

Neurovetenskap – från jonkanal till kognition 

(10 + 10 poäng, C-nivå, helfart) 

Del II: Från beteende till kognition, 

10 poäng 

Med förankring i evolutions- och kognitionspsykologiska 

perspektiv behandlar 

delkursen sambandet mellan neuronala och 

psykologiska funktioner. Tyngdpunkten ligger 

på neuropsykologiska funktioner hos 

friska människor och djur och patienter med 

lokaliserade hjärnskador. 

Kurstid: 2002-11-04 – 2003-01-10 

Ytterligare upplysningar: 

Del I: Docent Tatiana Deliagina 

Institutionen för neurovetenskap 

tel: 08-728 69 15, 

e-mail: tatiana.deliagina@neuro.ki.se 

Del II: Univ. lektor Mats Lekander 

Institutionen för klinisk neurovetenskap 

tel: 08-517 733 41, 

e-mail: mats.lekander@knv.ki.se 

Kurskatalog och anmälningsmaterial: 

Tel 08-795 23 26 eller info.ki.se 

Sista anmälningsdag 15 april 2002. 

25

DIAGNOS – 

MEN VAD HÄNDER SEDAN? 

En konferens om verksamma pedagogiska metoder och 

behandlingsinsatser för barn och ungdomar med ADHD, 

DAMP och närliggande svårigheter. 

TID: 23–24 maj 2002. 

PLATS: City Conference Center, Norra Latin, Barnhusgatan 14, 

Stockholm. 

ARRANGÖR: Sinus AB i samarbete med Barnens Sjukhus på 

Huddinge Universitetssjukhus AB och Barn- och Ungdomspsykiatriska 

kliniken, Akademiska sjukhuset Uppsala. 

MÅLGRUPP: Yrkesverksamma inom förskola/skola, socialtjänst, 

barnoch ungdomspsykiatri, barnsjukvård, habilitering, 

behandlingsinstitutioner och andra som kommer i kontakt med 

barn och ungdomar med ADHD, DAMP och närliggande svårigheter. 

TEMAN: Multimodal behandling, föräldrautbildning/föräldrastöd, 

specialpedagogiska metoder, social färdighetsträning, medicinering 

m.m. 

MEDVERKANDE: Ledande amerikanska, kanadensiska och 

svenska forskare, pedagoger och behandlare inom området. 

Föreläsare: professor Charles Cunningham, Bill Pelham, Ph.D., 

Linda Pfiffner Ph.D., Keith Mc Burnett, Ph.D., Björn Kadesjö, 

Henrik Pelling, Agneta Hellström, Kerstin Dahlström, 

Monica Hedenbro, Pia Eresund, David Edfelt, Peter Thunström, 

Christina Kadesjö, Gunilla Silverberg, Lena Timby, 

Birgitta Andersson, Erik Wirkberg. 

FORM: Konferensen genomförs på engelska och svenska i 

plenarföreläsningar och parallella seminarier. 

DELTAGARANTAL: Max 450 personer. 

KONFERENSAVGIFT: 2 800 kronor exklusive moms. 

PROGRAM OCH ANMÄLNINGSBLANKETT: 

Anita Österlund Tel 08-716 01 33, mobil 0708-16 01 33, 

e-post anita-osterlund@telia.com 

SISTA ANMÄLNINGSDAG: 23 april. 

Metodkurs i Klinisk Sexologi, 

10 poäng 

anordnas hösten 2002 av RFSU kliniken i samarbete med 

ERSTA & SKÖNDAL HÖGSKOLA 

Kursen ger fördjupad kunskap om olika sexuella problem hos 

individer och i parrelationer. Den tar bl a upp sexualfysiologi, 

sexuella avvikelser såsom tvångsmässig sexualitet, övergreppsproblematik 

dvs följdverkningar för offer och drivkrafter bakom 

brotten. 

Kursavgift: 9.800:– (moms tillkommer ej) 

Deltagarantal: c:a 20 personer. 

Sista anmälningsdag: 020521 

Kursplan och anmälningsblankett rekvireras från RFSU-kliniken, 

Box 12128, 102 24 Stockholm. 

För ytterligare information ring Suzanna Boman eller Ebba von 

Schilcher Persson (RFSU-kliniken), tel: 08-692 07 00, fax 08- 

653 28 21, e-post: kliniken@rfsu.se 

SAPU 

(Stiftelsen Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning) 

Utbildning i Psykodynamisk 

Affektiv korttidsterapi, 20p 

Start 15 november 2002 

Modern självpsykologi, anknytningsteori och affektteori har givit 

nya möjligheter för relationsinriktad korttidsterapi. För första 

gången erbjuds nu en kurs i psykodynamisk affektiv korttidsterapi. 

Utbildningen innehåller teori och handledning och går över ett 

års tid. Vi riktar oss till såväl privatpraktiserande, som anställda i 

psykiatri och företagshälsovård. För antagning krävs psykoterapiutbildning 

Steg I eller motsvarande. 

Kursen går på förmiddagar från den 15/11 2002 till den 17/10 

2003 (varav fyra heldagar inkl. 15/11). 

Anmälan senast den 17 maj 2002. Anmälningsblankett och 

information kan rekvireras från SAPU, Bondegatan 21, plan 2, 

116 33 Stockholm, tfn.08-642 10 24, e-mail: sapu@telia.com, 

fax: 08-442 04 41.Kursledare Birgitta Elmqvist, tfn.tid torsdag 

16–17, 08-20 05 04. 

Kostnad: 24 000 kronor exkl. moms för hela kursen. 

SAPU är ett privat institut för psykoterapiutbildning med examinationsrätt. 

P L A T S A N N O N S E R 

Höglandets sjukvårdsområde 

Leg Psykolog 

Psykiatriska kliniken, 

Barn- och ungdomspsykiatriska 

mottagningen i Eksjö. 

BUP-mottagningen i Eksjö ansvarar för barnoch ungdomar i Eksjö, 

Aneby och Tranås kommuner med cirka 10.000 barn i åldern 

0–18 år. Vår verksamhet består för närvarande av två psykologer, 

en läkare, två kuratorer och en sekreterare. En av våra psykologer 

ska nu flytta till en annan del av landet och vi behöver 

därför en ny resurs. Vi arbetar utifrån en systemteoretisk och psykodynamisk 

referensram med inslag av olika arbetssätt, diagnostik, 

psykoterapi, psykosociala behandlingsinsatser etc. Vi 

ger konsultation och samarbetar med bland annat barnmottagning, 

skola, socialtjänst och vuxenpsykiatri. Mottagningen satsar 

på individuell vidareutbildning och teamhandledning utifrån en 

systemteoretisk referensram i nära samverkan med mottagningen 

i Nässjö. 

Din kompetens: Legitimerad psykolog. Erfarenhet av kliniskt arbete 

inom barnoch ungdomspsykiatri, psykoterapeutisk vidareutbildning, 

gärna steg 2 samt utbildning i barndiagnostik och neuropsykologi 

är meriterande. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet 

och samarbetsförmåga. 

Dina arbetsuppgifter: Att medverka i det barnpsykiatriska teamarbetet 

och utföra diagnostik, utredning, behandling och konsultation 

med barn, ungdomar och deras familjer samt konsultation 

till andra vårdgivare. 

Frågor och ansökan: Kontakta psykolog Siri Wetterberg, tel 

0381-35631 eller kurator Eva Johansson, tel 0381-35634 för mer 

information. Facklig företrädare Anders Blomberg, 0381-35605. 

Välkommen med Din ansökan till Höglandssjukhuset, 

Personalavdelningen, 575 81 Eksjö senast den 26 april märkt 

med ref nr 113-02Ps. 


Vill du arbeta eller vill du också utveckla 

och utvecklas? 

Primärvården Gästrikland 


söker 

Leg psykolog 0.75% 

ref nr 670-1-02 

PTP-psykolog 1.0 

ref nr 670-2-02 

tillsvidareanställning 

Primärvården Gästrikland är en av Sveriges bästa primärvårdsorganisationer 

och representerar Landstinget Gävleborgs satsning 

på förebyggande hälsovård och tidiga insatser mot ohälsa. 

Just nu utlyser vi två tjänster för psykologer som vill använda och 

utveckla sina kunskaper på ett bredare sätt än i vanliga kliniska 

sammanhang. 

En av tjänsterna är i ett psykosocialt team på Sätra hälsocentral 

i Gävle. Där arbetar du med en kurator, psykiatrisjuksköterska, 

familjeläkare och/eller sjukgymnast med kortare behandlingsserier 

som möjliggör användandet av ett brett spektrum av interventioner. 

Befolkningsgruppen är relativt ung och problemen kan 

vara såväl psykologiska som psykosociala. Denna tjänst är lämplig 

för en psykolog som har några års erfarenhet efter psykologlegitimation. 

Den andra tjänsten är en PTP-tjänst i Sandviken inom primärvårdens 

psykologenhet som arbetar mot Mödra- och barnhälsovården. 

Primärvården Gästriklands Psykologenheter inom Barnoch 

Ungdomshälsovården är välbemannade med mycket erfarna 

och kunniga medarbetare och lovar att erbjuda PTP-psykologen 

en mycket fruktbar miljö inom vilken du kan slipa dina utvecklingskunskaper, 

utredningsförmåga och konsultationsfärdigheter. 

Tjänsten ger också viss möjlighet till tjänstgöring på en 

Ungdomsmottagning. 

Båda tjänsterna erbjuder mycket goda kollegiala kontakter, trevliga 

arbetskamrater och arbetsmiljöer och oöverträffad psykologvänlighet. 

Såväl Gävle som Sandviken har goda tåg- och bussförbindelser 

med Uppsala (c:a 50 min) och Stockholm (c:a 1,5 

tim). Flera kollegor pendlar från dessa orter. 

Vi lägger givetvis mycket stor vikt vid personlig lämplighet. 

Låter detta intressant? För mer information kontakta: 

För leg psykologtjänsten: Verksamhetschef Mattias Lindman, 

Sätra hälsocentral, tfn 026-157628 

För PTP-psykologtjänsten: Verksamhetschef Phillip Eskride, 

Barn- och Ungdomshälsovården i Gästrikland, tfn 026-27 80 25 

eller samordnare Marie Bandh 026-27 80 95. 

Facklig representant: Inger Dahlgren tfn 026-158014 

Välkommen med din ansökan senast 2002-04-30 till Barn- och 

Ungdomshälsovården, Smedsgatan 12, 811 30 SANDVIKEN. 

Kontakta 

lokala facket först! 

Läs mer på www.jll.se 

Jämtlands läns landsting är en av länets största arbetsgivare 

med 4000 anställda. Landstinget skall verka för en god hälsa 

och en positiv livsmiljö i Jämtlands län. 

Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten, 

Jämtlands län söker 

Psykolog och 

PTP-psykolog 

Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten, Jämtlands län 

- är en resurs för hela länet. Vi är placerade i Östersund i 

bra lokaler. Vi är en omvittnat trivsam arbetsgrupp med en välordnad 

verksamhet. Cirka 45 anställda av olika yrkeskategorier 

arbetar hos oss. Vi är mycket engagerade i att utveckla nya 

metoder i barnoch ungdomspsykiatriskt arbete och försöker 

använda våra kompetenser på ett så kreativt sätt som möjligt. 

Vi tror att ett sätt att uppnå detta är att sträva efter hög kvalitet 

i handledning, utbildning och forskning. Vi arbetar utifrån en 

systemteoretisk och psykodynamisk referensram, med inslag av 

många olika arbetssätt, exempelvis Marte Meo och kognitivt 

arbetssätt. Vi arbetar med diagnostik, psykoterapi, psykosociala 

behandlingsinsatser och miljöterapi. Vi ger konsultation till 

och samarbetar med bland andra skola, sjukvård och socialtjänst. 

Verksamheten har såväl intern som extern handledning. 

Förutom öppenvård har BUP även en skolverksamhet och en 

akut- och jourverksamhet med övernattningsmöjlighet. 

Psykolog 100 %, ref nr 529 

Tillsvidareanställning. 

Tillträde: snarast eller enl överenskommelse 

Kvalifikationer: Leg psykolog. Erfarenhet av barnoch ungdomspsykiatriskt 

arbete är meriterande. Stor vikt läggs vid personlig 

lämplighet. 

PTP-psykolog 100 %, ref nr 530 

Tidsbegränsad anställning 1 år. 

Tillträde: snarast eller enligt överenskommelse. 

Möjlighet finns att förlägga en del av tjänstgöringstiden inom 

Mödra- och Barnhälsovården 

Kvalifikationer: Psykologexamen. Erfarenhet av arbete med 

barn och ungdomar är meriterande. Stor vikt läggs vid personlig 

lämplighet. 

Lön: Individuell lönesättning. 

Fastställs i samband med anställning. 

Upplysningar: Avdelningschef Jens Boäng 063-15 43 78 

Psykolog Kjell Ellert tfn 063-15 33 59 

Facklig företrädare: Psykolog Sverker Arver 063-15 33 92. 

Välkommen med Din ansökan senast den 26 april 2002 till 

Östersunds sjukhus, Område Barn/Kvinna stab, 

831 83 Östersund 

27

Psykologenheten är en intäktsfinansierad verksamhet som arbetar 

inom Göteborgs centrala stadsdelar. Hos oss arbetar 13 psykologer 

i första hand på uppdrag av förskola och skola. 

Vi söker 

Psykolog 

Med arbete inom ungdomsmottagning. 20/40 med resterande 

tid inom främst förskola/skola 

Vi erbjuder ett spännande och omväxlande arbete med stora 

möjligheter till personlig utveckling. 

Anställningsvillkor: Deltid 75%. Vikariat ev. tillsvidare vid 

succession. Tillträde enl överenskommelse 

Arbetsuppgifter: Behandling, rådgivning och stöd till ungdo- 

Barn- och ungdomspsykolog 

och vuxenpsykolog 

www.vgregion.se 

Primärvården i Lidköpingsområdet 

Lidköping 

Primärvården i Lidköpingsområdet satsar 

inom området psykisk hälsa. 

Primärvårdsområdet omfattar kommunerna 

Lidköping, Essunga, Grästorp och Vara och vi 

är idag fyra mvc-/bvc-psykologer, fyra kuratorer 

och fyra psyk.sköterskor som arbetar med 

Psykisk hälsa på de fem vårdcentraler som finns 

i området. 

Nu utökar vi med en kurator och dessutom 

söker vi en barnoch ungdomspsykolog 

(100%) och en vuxenpsykolog (75–100%). 

Placeringsort: Lidköping. 

Tillsvidareanställning. Deltid och heltid. Tillträde 

2002-08-01 eller enligt överenskommelse. 

Arbetsuppgifter: Utifrån nuvarande primärvårdsansvar 

utföra behandlingsinsatser av korttidskaraktär 

i samarbete med vårdcentralsläkare 

och övriga teamet, handledning, förebyggande 

mar. Handledning och konsultation till personal inom förskola/skola. 

Utredning av barn samt stöd till barn och familjer. 

Kvalifikationer: Vi söker dej som är leg psykolog och har erfarenhet 

av att arbeta inom förskola och skola. För att arbeta inom 

ungdomsmottagningen är psykoterapilegitimation önskvärd. 

Kunskap i utredningsarbete och konsultation är meriterande. 

Som person är du tydlig och lyhörd. Stor vikt läggs vid 

personlig lämplighet, förmåga till självständigt arbete och samverkan. 

För att erhålla en jämn könsfördelning ser vi gärna 

manliga sökanden. 

Upplysningar: Psykologchef Olof Kjernald tel 031 36 594 11 

mobil 0707 981240 för Sveriges psykologförbund Percy Andersson 

tel 031 36 594 13 

Ansökan senast 4 mars 2002 skickas till Göteborgs stad 

Majorna, Personalavd Ingalill Törnqvist, Box 120 13, 402 41 

Göteborg. e-post ingalill.tornqvist@majorna.goteborg.se 

Märk ansökan förskola/skola D 09/02 och ungdomsmottagning 

D 10/02 

arbete, samverkan med vårdgrannar och metodutveckling. 

Kvalifikationer: Är du leg psykolog och är intresserad 

av att jobba med primärvård är du välkommen 

med din ansökan. Erfarenhet av arbete 

med barn och ungdom resp vuxna, gärna med 

kognitiv inriktning, är meriterande. Tillgång till 

körkort erfordras. 

Upplysningar: För vidare upplysningar hänvisas 

till psykolog Christina Oscarson, chef 

Psykisk hälsa, tfn 0510-856 54. 

Facklig företrädare: För Psykologförbundet 

Britt-Marie Winroth-Johansson, tfn 0510-869 21. 

Ansökan märkt med ref nr PVTV 297-2002 och 

styrkt meritförteckning samt betygskopior 

sänds senast 29 april till Primärvårdskontoret, 

531 85 Lidköping. 

Välkommen med din ansökan! 


Hjälp barn 

med cancer 

postgiro: 90 20 90-0 

Kom ihåg . . . 

. . . när du söker ny 

anställning 

• Lönen bestäms efter överenskommelse 

mellan dig själv och 

arbetsgivaren. Du ska själv begära 

det krontalsbelopp du vill 

ha som månadslön! 

Acceptera inte en ny anställning 

förrän också överenskommelse 

har träffats om lönen! 

Förvissa dig om att den person 


Rosengård stadsdelsförvaltning 

Arbetsbyrån 

- FENIX, psykosocialt behandlingsarbete med arbetslösa ungdomar - 

Fenix är en kommunövergripande öppenvårdsverksamhet som riktar sig till 

unga vuxna, 18 – 24 år, för vilka de reguljära sociala och arbetsmarknadspolitiska 

insatserna visat sig vara otillräckliga. Målet med verksamheten är att hjälpa ungdomarna 

att utvecklas personlighetsmässigt och socialt och därigenom förbättra 

sina förutsättningar för arbete eller studier. Det speciella med Fenix´ arbetssätt är 

samspelet mellan arbete, psykoterapi och psykosociala stödinsatser. Arbetet 

bedrivs av ett team med psykoterapeuter och socialsekreterare. Behandlingsarbetet 

utgår från psykodynamisk teori med tyngdpunkt på objektrelationer. 

Leg. Psykolog 50% 

Ref nr: 167-15 

Tillträde: Vikariat, snarast–021231. Vid erforderliga beslut trolig tillsvidareanställning. 

Arbetsuppgifter: Bedriva individuell psykoterapi och psykosocialt behandlingsarbete 

med ungdomar i samarbete med övriga teammedlemmar. 

Arbetsmodellen förutsätter stor flexibilitet i behandlingsarbetet. 

Kvalifikationer: Leg psykolog och leg psykoterapeut. Flerårig erfarenhet av 

psykoterapeutiskt och psykosocialt behandlingsarbete med ungdomar och 

vuxna. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet. 

Upplysningar: Psykolog Leena Jokela, tel. 040-97 82 00 eller samordnare 

Anders Wiberg, tel. 040-97 22 46 

Facklig företrädare: Psykologförbundet; Gunilla Schyberg, tel 040-34 38 21 

Sista ansökningsdag 02-04-19 

Välkommen med Din ansökan med meritförteckning till: Rosengård stadsdelsförvaltning, 

Personalavdelningen, Box 18574, 200 32 MALMÖ 

I Malmö stad vill vi ge bra service med mångfald i arbetslivet. Vi välkomnar därför sökande 

med olika etnisk och kulturell bakgrund. 

som du träffat överenskommelse 

med har beslutsrätt också när 

det gäller lönen. Acceptera inte 

att frågan om din lön skjuts till 

kommande revisionsförhandlingar/motsvarande 

lokal förhandling. 

Precisera för dig själv dina 

löneanspråk i god tid innan du 

erbjuds anställning! 

Tag gärna kontakt med i första 

hand Sveriges Psykologförbunds 

lokala fackliga förtroendemän 

innan du slutligt ställer 

dina krav på löne- och anställningsvillkor. 

Du kan vända dig 

till kretsarnas förhandlingsansvariga 

och till statliga kontaktmän 

i kretsarna. I andra hand 

lämnas information av Psykologförbundets 

kansli, tel 08- 

567 06 400. 

. . . när du blir legitimerad 

och . . . 

• När du blir legitimerad kan du 

också träffa överenskommelse 

med arbetsgivaren om din lön. 

Malmö stad är 

Malmös största 

arbetsgivare med 

18 000 medarbetare. 

Vi gör verklighet 

av politiska 

beslut och ger service 

åt stadens 

invånare, företag 

och besökare. 

Malmös befolkning 

har vuxit 

oavbrutet sedan 

1985. Nu växer 

också näringsliv, 

utbildning och 

kommunikationer. 

Tillsammans 

ger detta nya 

förutsättningar 

för en mångfald 

av möten och 

möjligheter. 

• Du ska ha rätt lön vid nyanställning 

– oavsett om det gäller 

en tillsvidareanställning, ett vikariat, 

en projektanställning, en 

PTP-tjänst och när en visstidsanställning 

förlängs. 

. . . när lönen är klar 

• När lönen är klar kan också 

andra frågor diskuteras med den 

kommande arbetsgivaren, till 

exempel rätt att delta i olika 

fort- och vidareutbildningar. ■ 

29

Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken 

söker 

PSYKOLOG 

med placering vid Barnavdelning Eugenia, inom Karolinska 

sjukhusets område. 

Heltid. Tillsvidareanställning med tillträde snarast eller efter överenskommelse. 

Barnavdelningens uppdrag är att erbjuda akut barnpsykiatrisk 

vård av barn 0–12 år och deras familjer. Ett omfattande utvecklingsarbete 

har under längre tid bedrivits för att utifrån barnens 

behov finna former för akut vård, utredning och behandling i dagvård, 

heldygnsvård resp. öppnare vårdformer i samarbete med 

vårdgrannar. I första hand erbjuds dagvård. Heldygnsvård erbjuds 

de patienter som oundgängligen behöver detta då barnets 

och familjens problematik föranlett akutinläggning eller som komplement 

till planerade dagutredningar. Barnavdelningen tar emot 

planerat i dagvård, där ofta barnpsykiatrins och socialtjänstens 

öppenvårdsresurser bedömts otillräckliga. 

Arbetsuppgifter: Psykologutredningar och bedömning av behandlingsbehov, 

motivationsarbete inför behandling samt hand- 

läggarskap för enskilda familjer. Omfattande samarbete inom enhetens 

tvärprofessionella team samt med barnomsorg, skola, socialtjänst, 

barnsjukvård, BUP:s öppenvård och vuxenpsykiatri 

utifrån barnets/familjens behov. 

Kvalifikationer: Leg psykolog med utbildning i och erfarenhet av 

barnpsykologiskt/barnpsykiatriskt bedömnings- och diagnostiskt 

arbete inom barnpsykiatrisk klinik och/eller öppenvård. Erfarenhet 

av arbete med familjer i svår kris, annat behandlingsarbete, 

utbildning inom individual-/familjeterapi samt legitimation som terapeut 

är meriterande. Stor vikt fästes vid god samarbetsförmåga 

och personlig lämplighet. 

Upplysningar: Överläkare Göran Bodegård, tfn 08-517 726 51, 

bitr chefpsykolog Irma Lee, tfn 08-517 726 59, chefpsykolog 

Karin Schmidt, tfn 08-517 777 55. SACO-representant psykolog 

Ola Duregård, tfn 08-517 757 24. 

Välkommen med Din ansökan märkt med ref nr Barnpsyk 

042/02, med löneanspråk senast den 26 april 2002 till Norra länets 

produktionsområde, Barn- och ungdomspsykiatri, Box 175 

64, 118 91 Stockholm. E-post: roza.nagy@bup.sll.se 

Barn- och ungdomspsykiatriska 

divisionen 

K O N T A K T A L O K A L A F A C K E T F Ö R S T ! 

Norra länets produktionsområde, inom 

Stockholms läns landsting, erbjuder hälsooch 

sjukvård genom livets olika skeden. Vår 

verksamhet omfattar bl a primärvård, geriatrik, 

psykiatri för barn, ungdomar och vuxna. 

2 PTP-psykologer 

Arbetsplats: NLPO, Jakobsberg-Karolinska psykiatriska 

öppenvård. Psykiatriska mottagningen Kronan, 

Sturegatan 2, Sundbyberg. Mottagningen är en allmänpsykiatrisk 

mottagning för Solna och Sundbybergs 

kommuner och är centralt belägen i fräscha lokaler i 

Sundbybergs centrum i direkt anslutning till kommunikationer 

som buss, T-bana och pendeltåg. Vid mottagningen 

arbetar ca 30 behandlare av olika professioner. 

Vi fäster stor vikt vid såväl psykiatrisk som psykologisk 

diagnostik. Våra målgrupper är f f a patienter med 

affektiv sjukdom, ångestsjukdomar och personlighetsstörningar. 

Arbetsuppgifter: Utrednings-, bedömnings- och 

behandlingsarbete i allmänpsykiatrisk öppenvård. 

Arbetstid: Heltid 40.00/40.00. 

Kvalifikationer: Psykologexamen. 

Anställningsform: Tidsbegränsad PTP, ett år vardera. 

Tillträde i maj 2002. 

Upplysningar: Chefsjuksköterska Raili Rosengren, 

tel 08-587 313 05, psykologsamordnare Bo Digné, 

tel 08-587 313 09. 

Ansökan: Inkommen senast 17 april 2002 märkt med 

ref nr 6/02 ställd till Jakobsberg-Karolinska psykiatriska 

öppenvård, Birgittavägen 4, att: Inger Hoppe, 

177 31 Järfälla. E-post: inger.hoppe@nvso.sll.se 

Hemsida: www.nlpo.sll.se 

Psykiatriska kliniken svarar för den 

psykiatriska vården i kommunerna 

Värnamo, Gislaved, Vaggeryd och Gnosjö. 

Området är uppdelat i två sektorer om 

vardera drygt 40.000 invånare. I varje 

sektor finns en öppenvårdsmottagning 

och en allvårdsavdelning. Vid kliniken finns också psykosteam, 

behandlingshem samt BUP-mottagning 

Psykolog 

Vi söker Psykolog alternativt Behandlare med 

annan grundutbildning och högsta möjliga 

psykoterapeutiska kompetens till vår psykiatriska 

mottagning, team 22, vid psykiatriska kliniken, 

Värnamo sjukhus. 

Du kommer att arbeta med psykoterapeutiskt och 

psykiatriskt behandlingsarbete i integrerad öppenoch 

slutenvård och bör därför ha steg 1-utbildning 

och erfarenhet av psykoterapeutiskt behandlingsarbete. 

Vi lägger stor vikt vid personlig lämplighet. 

På kliniken finns en mycket bred psykoterapeutisk 

kompetens. Vi kan erbjuda handledning med 

kognitiv, beteendeterapeutisk, psykodynamisk eller 

familjeterapeutisk inriktning. Möjlighet till psykoterapeutisk 

vidareutbildning finns. 

Du är välkommen att ringa enhetschef Birgitta Lewerth, 

tfn 0370-69 77 22. Facklig företrädare för Psykologförbundet 

är Marianne Frick, tfn 0370-69 77 20. 

Välkommen med din ansökan till Värnamo sjukhus, 

Personalavdelningen, 331 85 Värnamo senast den 

22 april. Märk ansökan med ref nr 33/02P. 



Ängelholms kommun är belägen i nordvästra 

Skånes vackraste del kring Skälderviken. 

Kommunen har 38 000 invånare. Vi är en kommun 

som ständigt växer. Människor lockas hit av natur, 

kultur, låg skatt, hög service och en stor 

framtidsoptimism. Här finns plats även för Dig! 

ÄNGELHOLMS KOMMUN söker till sitt centrala resursteam 

VERKSAMHETSANSVARIG/ 

CHEF 100% 

ref nr 2:18/02 

Som verksamhetsansvarig/chef leder du och ansvarar för 

kommunens centrala resursteam bestående av psykologer, 

pedagoger och socionomer, Du är legitimerad psykolog med 

erfarenhet från liknande verksamhet. Du ansvarar också för 

förvaltningens krisberedskap och krisarbete. 

Tillträdesdag 2002 08 01 

2 PSYKOLOGER 100% 

ref nr 2:19/02 

Vi söker dig som har legitimation som psykolog, erfarenhet 

av arbete i förskola/skola, bred inriktning mot såväl handledande 

som diagnostiserande och åtgärdande uppgifter 

samt lust och förmåga att arbeta i team. 

Tillträdesdag 2002 08 01. 

SPECIALPEDAGOG 100% 

ref nr 2:20/02 

Vi söker dig som har inriktning tal och språk (60p) 

med påbyggnadsutbildning (20p) 

Tillträdesdag 2002 08 01 

VIK SPECIALPEDAGOG 50% 

ref nr 2:21/02 

Vi söker dig som är utbildad grundskollärare med specialpedagogutbildning, 

inriktning socio-emotionella svårigheter. 

Det är en fördel om du har utbildning i och erfarenhet av 

handledning inom förskola/skola. 

Anställningstid 2002 08 01 – 2002 12 31 

Upplysningar: Förvaltningschef Sten Wallmark 0431-872 

71, biträdande förvaltningschef Ann-Mari Ståhl 0431-875 91 

eller utvecklingsledare Lennart Wickström 0431-872 72 

Fackliga företrädare: Lärarförbundet Thomas Goldbach 

0431-879 20, LR Gunilla Olsson 0431-870 95. 

Till alla tjänsterna fordras körkort och tillgång till bil. 

Välkommen med Din ansökan senast den 19 april 2002 

till Ängelholms kommun, BUN-förvaltningen, 

262 80 Ängelholm, eller via e-post: 

bun-forvaltningen@kommun.engelholm.se 

VÄLKOMMEN TILL ÄNGELHOLMS KOMMUN 

www.engelholm.se 

Prenumerera på 

PsykologTidningen 2002! 

460:– inkl. moms. 

Erfaren organisationspsykolog som gärna 

läst en del ekonomi och har chefserfarenhet 

sökes som konsult till Kontura International. 

Se vår webbsida www.kontura.se 

Västerås stad är indelat i olika geografiska områden. I 

proAros Gryta-Tillberga ingår innerstadsområdena Önsta- 

Gryta och Rönnby, ytterstadsområdena Hökåsen och 

Tillberga samt landsbygden runt Sevalla och Tortuna. 

Totalt bor ca 23 000 invånare i området. proAros ansvarar 

för förskola, skola, fritid, individ och familjeomsorg samt 

äldre och funktionshindrade. 

Västerås ligger på ca en timmes pendlingsavstånd från 

Stockholm och Uppsala. 

proAros Gryta-Tillberga söker 

Psykolog 

Verksamhetsstöd. Heltid. Tillsvidareanställning 

Vi söker Dig som psykolog och vill ingå i ett områdesteam 

bestående av tre psykologer, två specialpedagoger 

samt en talpedagog. 

Arbetsuppgifter: Arbeta med handledning/konsultation 

till personal i skola, utredningsarbete, visst behandlingsarbete 

som till exempel stödsamtal. Du får 

tillgång till kvalificerad handledning och goda möjligheter 

till fortbildning. Du ingår i Västerås stads nätverk 

för psykologer. 

Kvalifikationer: Du ska vara psykolog eller PTPpsykolog, 

gärna med erfarenhet av arbete i skola och 

som vill arbeta heltid. 

Upplysningar 

Enhetschef/rektor Inger Forsberg, tfn 021-16 36 22 

eller Psykolog Gunilla Nilsson-Fors, tfn 021-16 34 23 

Fackliga upplysningar: Ring områdeskontoret för mer 

information, tfn 021-16 36 00 

Sista ansökningsdag: 2002-04-21 

Tillträdesdag: Enligt överenskommelse 

Sänd din ansökan med ref nr VAS-2501 till: 

Västerås stad, proAros 

Områdeskontoret Gryta-Tillberga 

721 87 Västerås 

proaros.gryta-tillberga@vasteras.se 

Besök oss gärna på www.vasteras.se 

31

Skaraborg i Västergötland anses av många vara Sveriges vagga. 

Här finns intressanta fornminnen och möjligheter att vandra i Arns 

fotspår. De vackra västgötabergen och närheten till nationalparken 

Tiveden och fågelparadiset Hornborgasjön ger rika möjligheter till 

friluftsliv i vacker natur. Skövde är centrum för handeln i regionen och 

här finns också ett rikt kulturutbud. Om man vill uppleva storstadsliv 

kan man med tåg på en timme nå Göteborg och på drygt 2 timmar 

komma till Stockholm. 

Psykolog, Arbetsförmedlingen 

Rehabilitering Skövde 

1 plats 

Arbetsuppgifter: Arbetsförmedlingen Rehabilitering i Skövde 

utgör en särskild resurs för arbetsförmedlingarna i 15 kommuner 

(gamla Skaraborgs län). Personalen är uppdelad i arbetslag 

som arbetar inom var sitt geografiska område. I arbetslagen 

finns psykolog, arbetskonsulenter, SIUS-konsulenter 

och utredningsresurs. 

Vi arbetar för arbetssökande med funktionshinder eller svag 

ställning på arbetsmarknaden och som specialresurs för arbetssökande 

med socialmedicinskt, psykiskt eller intellektuellt 

funktionshinder. Vi arbetar på uppdrag av arbetsförmedlingarna 

men samarbetar även med andra myndigheter. Vi arbetar 

fortlöpande med att utveckla vår verksamhet. 

Vi söker nu en psykolog som skall arbeta i ett av våra geografiska 

distrikt och ge service till arbetssökande på de lokala 

arbetsförmedlingarna. Detta innebär att en stor del av arbetstiden 

är förlagd på dessa och att det därför även blir en del 

resor. 

Dina huvudsakliga arbetsuppgifter blir: 

• Att tillsammans med arbetssökande, arbetsförmedlare m fl 

göra en samlad bedömning av den sökandes förutsättningar 

att få och behålla ett arbete 

• Att genomföra arbetspsykologiska utredningar 

• Att bedöma den arbetssökandes förutsättningar för arbete 

eller utbildning 

• Att samverka med andra rehabiliteringsaktörer 

• Att informera och vägleda de arbetssökande 

• Att medverka i metod- och utvecklingsarbete 

Psykolog, heltid 

Ref nr: 601/02 

Arbetsplats: Regionpsykiatriska kliniken i Växjö bedriver sluten 

vård för särskilt vårdkrävande patienter, vilket i huvudsak innebär 

patienter som vårdas enligt LRV (lagen om rättspsykiatrisk vård) 

och LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård). Kliniken som är en av 

landets största rättspsykiatriska vårdenheter har 81 vårdplatser 

fördelade på en intagningsenhet, sex vårdavdelningar (varav fyra 

för män och två för kvinnor) samt en rehabiliteringsenhet. Männen 

vårdas i huvudsak enligt LRV medan patienterna på kvinnoavdelningarna 

vårdas både enligt LRV och LPT. 

Arbetsuppgifter: Utöver utredande och behandlande arbetsuppgifter 

ingår psykologen i vårdteam och deltar i vårdplaneringen 

för såväl de enskilda patienterna som för vårdarbetet i stort. 

Det direkta behandlingsarbetet avser i första hand psykoterapi, 

vilket ses som ett av de viktigaste behandlingsinslagen vid kliniken. 

På kvinnoavdelningarna har behandling enligt DBT introdu- 

• Att genomföra kortare samtalsserier i utredande och stödjande 

syfte 

Eftersom uppdraget att ge service till arbetsförmedlingarna är 

konsultativt till sin karaktär krävs god samarbetsförmåga och 

ett flexibelt arbetssätt. 

Kvalifikationer: 

– Legitimerad psykolog 

– Eftersom arbetet medför resor krävs körkort. 

– Flexibilitet och god samarbetsförmåga 

Övrigt: Meriterande är: 

– Erfarenhet av arbetslivsinriktad rehabilitering alt. teoretiska 

kunskaper inom nämnda område 

– Kunskap att kunna bedöma och dokumentera funktionshinder 

i relation till arbetsmarknadens krav 

– Kunskaper i arbetspsykologiska bedömningar/utredningar, 

bl a med hjälp av test 

Vi kommer vid tillsättningen av tjänsten att fästa stor vikt vid 

personlig lämplighet och samarbetsförmåga. 

Varaktighet: tillsvidare 

Kontaktpersoner: Chef Birgitta Liss, tel: 0500-47 79 51; 

0703-418996; fax: 0500-48 78 33. E-post: birgitta-V.liss@ 

lano.amv.se 

Stf chef Margaretha Fridh, tel: 0500-47 79 62 

Fackliga kontaktpersoner: 

SACO: Johan Halsema, tel: 0510-48 59 72; 

fax: 0510-54 58 80. E-post: johan.halsema@lano.amv.se 

ST-AMS: Marie Liljebäck, tel: 0510-54 58 48; 

fax 0510-54 58 80. E-post: marie.liljeback@lano.amv.se 

SEKO: Therese Weldeborn, tel: 0500-47 79 15; 

fax: 0500-48 78 33. E-post: therese.weldeborn@lano.amv.se 

Ansökan: Ansökan bestående av personligt brev, 

styrkt meritförteckning och legitimationskopia märks 

”Psykolog Skövde”. 

Sista ansökningsdag: 020430 

Sänd din ansökan till: Arbetsförmedlingen Rehabilitering, 

Box 36, 541 24 SKÖVDE. 

Arbetsplatsens besöksadress: Gesällgatan 1, SKÖVDE. 

K O N T A K T A L O K A L A F A C K E T F Ö R S T ! 

cerats. Handledning kan erhållas inom sjukhuset, även avseende 

patientkategorier med neuropsykiatriska handikapp. 

Vissa utbildningsinsatser kan komma att efterfrågas. Kliniken är 

inne i en aktiv fas av kvalitets- och metodutveckling, där psykologens 

medverkan är väsentlig. Inom givna ramar finns möjligheter 

att utforma tjänsten efter kunskaper och specialintressen. 

Kvalifikationer: Leg psykolog. Erfarenhet av vuxenkliniskt arbete 

är meriterande liksom psykoterapeutisk utbildning och förtrogenhet 

med gängse diagnostiska instrument. Stor vikt läggs vid 

personlig lämplighet, samarbetsförmåga och flexibilitet. 

Upplysningar: lämnas av verksamhetschef Britt Lovén, tel 

0470-58 60 74 eller personalsekreterare Lotta Annetun, tel 

58 60 59. 

Facklig företrädare nås via växeln, tel 58 60 00. 

Vi emotser gärna besök av intresserade sökande till tjänsten. 

Sista ansökningsdag: 2002-04-22 

Medflyttarservice – ring 0470-77 78 18 eller besök 

www.medflyttarakademien.com 

Ansökan till: Personalavdelningen, Yvonne Karlsson, Psykiatriförvaltningen, 

Box 1223, 351 12 Växjö eller e-post: psf-personal@ltkronoberg.se 


Stockholms läns landsting, Handikapp & Habilitering söker 

2 Legitimerade psykologer 

30 timmar (75%) psykolog på Liljeholmens habiliteringscenter 

för barn och ungdom. Vi har våra lokaler nära tunnelbanan i Liljeholmen. 

Arbetsuppgifter: Du kommer att arbeta med utredning, diagnostisering, 

behandling och psykologiskt stöd till barn och ungdomar 

med funktionshinder och deras familjer. Att ge konsultation/kunskapsöverföring 

till personal i barnets/ungdomens närmiljö 

ingår också. Vi arbetar i team där psykologen finns med tillsammans 

med arbetsterapeut, kurator, logoped, sjukgymnast 

samt specialpedagog. Vi erbjuder ett stimulerande arbete i en bra 

arbetsmiljö. 

Kvalifikationer: Leg psykolog gärna med erfarenhet av barnoch 

ungdomshabilitering alternativt skola, barnomsorg, barnhälsovård. 

Intresse av att arbeta i team tillsammans med andra 

yrkesgrupper. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet. 

Anställningsform: Tillsvidareanställning. Tillträde efter överenskommelse. 

Vill du veta mer om tjänsten ring psykolog Ylva Hermansson eller 

habiliteringscenterchef Marianne Frenning på tel 08-775 76 00. 

Facklig företrädare Kjell Lindqvist, Psykologförbundet, tel 08- 

690 67 99. 

Välkommen med din ansökan märkt med ref nr Hab 015/02 

senast 29 april 2002 till Liljeholmens habiliteringscenter, Box 

47026, 100 74 Stockholm. 

20 timmar (50%) psykolog på länscentret, spädbarnsverksamheten 

Tittut. Lokaliserat vid Sabbatsbergs sjukhus. 

Arbetsuppgifter: Spädbarnsverksamheten Tittut, som är den 

enda i sitt slag, tar emot föräldrar och deras spädbarn med funktionshinder. 

Målet är att underlätta anpassningen till den nya situationen. 

Arbetet omfattar individuella kontakter, gruppverksamhet 

samt en del utåtriktat informationsarbete. 

Kvalifikationer: Leg psykolog med erfarenhet av arbete med 

barn och föräldrar samt med kunskap om funktionshinder. God 

samarbetsförmåga krävs och stor vikt läggs vid personlig lämplighet. 

Anställningsform: Tillsvidareanställning. Tillträde efter överenskommelse. 

Vill du veta mer om tjänsten på Tittut ring verksamhetschef Inga- 

Lill Kristiansson på telefon 08-690 60 21. Facklig företrädare: 

Kjell Lindqvist, Psykologförbundet, tel 08-690 67 99. 

Välkommen med din ansökan märkt med ref nr 018/02 senast 29 

april 2002 ställd till Länscentret, Box 6465, 113 82 Stockholm. 

Stockholms produktionsområde 

Om du vill att din annons 

även ska publiceras på 

Psykologförbundets hemsida 

– tala om det när du beställer 

plats i PsykologTidningen! 


Barn- och ungdomshabiliteringen, Helsingborg söker 

Psykolog 

Heltid ev. deltid. Tillsvidareanställning. 

Upplysningar: Enhetschef Marie-Christine Börjeson, 

042-25 42 04, psykolog Kristina Karlsson, 042-25 42 37 

Ytterligare information finns på 

www.platsnytt.skane.se 

Habilitering & Hjälpmedel 

33

S:t Lukas Dalarna 

Familjerådgivare 100 % 

S:t Lukas Dalarnas mottagning är placerad i Falun. Vid 

mottagningen arbetar vi med psykoterapi, personalstödjande 

samtal, handledning, konsultation och utbildning. 

Verksamheten riktar sig till såväl privatpersoner 

som företag och organisationer. Vi planerar nu att utöka 

vår verksamhet med familjerådgivning på uppdrag av 

Svenska kyrkan. Mottagningen arbetar utifrån en psykodynamisk 

referensram. 

Arbetsuppgifter: Du kommer huvudsaklingen att arbeta 

med familjerådgivande samtal till par och familjer. Inom 

tjänstens ram kan också, för den som har intresse och 

lämplighet, finnas utrymme för uppdrag som ingår i S:t 

Lukas övriga verksamhet. 

Kvalifikationer: Socionom/psykolog eller annan likvärdig 

akademisk utbildning. Psykoterapeutisk utbildning, 

minst steg 1. Par- eller familjeterapeutisk utbildning och 

erfarenhet av arbete med familjerådgivning. Psykoterapeutexamen 

är meriterande. 

Samstämmighet med S:t Lukas grundläggande värderingar 

och mål förutsätts. 

Styrelsen förbehåller sig fri prövningsrätt. 

Tillträde: 1 september. Tjänsten kommer att tillsättas under 

förutsättning att vederbörliga beslut fattats. 

Upplysningar lämnas av verksamhetschef Ylva Axelson 

023-70 50 40 och Bertil Vikström 023-70 50 45. 

Se även hemsida www.dalarna.st-lukas.se 

Ansökan med meritförteckning och löneanspråk skall 

vara mottagningen tillhanda senast 3 maj 2002. 

Adress: S:t Lukas Dalarna, Gruvgatan 2, 791 62 Falun. 

Fackliga företrädare . . . 

. . . håll ett öga på hur 

din arbetsgivare utformar 

platsannonser 

Förbundets policy är att psykologbefattningar 

ska utannonseras 

med angivande av psykologlegitimation 

som grundkrav. 

Annonserna ska innehålla 

kompetensbeskrivningar 

som svarar mot specifika psykologkompetenser. 

Alternativbefattning psykolog/annan 

kompetens ska undvikas. 

Om den förekommer 

ska arbetsuppgifterna/arbets- 

innehållet differentieras för de 

olika kompetenserna. 

Alternativbefattningar psykolog/psykoterapeut 

skall undvikas. 

Framför allt skall ingen 

kombination psykolog/steg I 

kompetens accepteras. 

Psykoterapeutbefattningar 

bör utannonseras med önskvärd 

grundkompetens angiven. 

Tag för vana att läsa igenom 

och godkänna de platsannonser 

i vilka du anges som facklig 

företrädare eller kontaktperson. 

■ 


BUP-mottagningarna i Oskarshamn och 

Västervik söker 

Psykologer 

Psykolog BUP-mottagningen Oskarshamn 

ref nr 020051-11 

Heltid, tillsvidareanställning. Tjänsten är en ny behandlartjänst, 

som även kommer att kunna sökas av socionomer. 

Upplysningar: Verksamhetschef Bo Lundin, 0492-176 72 • 

Teamchef Lena Wallin, 0491-78 22 98 • Facklig företrädare 

SPF Tomas Markljung, 0490-867 37. 

Psykolog BUP-mottagningen Västervik 

ref nr 020053-11 

Heltid, tillsvidareanställning. 

Upplysningar: Verksamhetschef Bo Lundin, 0492-176 72 • 

Teamchef Nita Claesson, 0490-863 72 • Psykolog Kerstin Jergil, 

0490-863 72 • Facklig företrädare SPF Tomas Markljung, 

0490-867 37. 

BUP-mottagningarna i Västervik, Oskarshamn och Vimmerby 

tillhör organisatoriskt BUP norr i Landstinget i Kalmar län 

med en gemensam verksamhetschef. Teamen på varje mottagning 

består av läkare, psykologer, kuratorer och sekreterare, i 

Västervik även specialpedagog. Knutna till mottagningarna är 

dessutom en psykolog för MHV/BHV och en fristående spädoch 

småbarnsverksamhet. 

Under hösten startar BUP:s nya Samverkansenhet, inriktad på 

att utveckla arbetet inom det akuta barnpsykiatriska området. 

Handledning och möjlighet till fortbildning ingår som en 

självklar del i verksamheten. Det finns också goda möjligheter 

att utifrån kompetens och intresse utforma innehållet i sitt arbete 

Vi arbetar i nyrenoverade, trivsamma och ändamålsenliga lokaler. 

Arbetsuppgifter: Arbete med barn, ungdomar och deras familjer. 

Utredningar, bedömningar och behandlingar. Samarbete 

med myndigheter, skolor och andra vårdgivare. 

Kvalifikationer: Leg. psykolog. Erfarenhet av arbete med 

barn, ungdomar och familjer är meriterande. Stor vikt kommer 

att läggas vid personlig lämplighet. 

Körkort erfordras. 

Ansökan märkt med refnr och med löneanspråk skickas till 

Administrativa Serviceenheten 

Gunnel Norrgård, Oskarshamns sjukhus 

Box 701 572 28 Oskarshamn. 

Vi vill ha din ansökan senast 3 maj. 


Beteendevetare 

till Örebro och Karlstad 

Läs mer på www.previa.se 

PSYKIATRISKA KLINIKEN SYDVÄST 

Fittja psykiatriska 

öppenvårdsmottagning söker 

Enhetschef 

då nuvarande går i pension 020901 

Vi erbjuder ett omväxlande och stimulerande arbete i 

ett multietniskt upptagningsområde i Norra Botkyrka 

med ca 35000 invånare. Mottagningen ligger i Fittja 

Centrum med närhet till T-bana och buss. Vi är ca 20 

stycken i personalgruppen. Alla har hög yrkeskompetens 

och vi har låg personalomsättning. Vi tillämpar flextid. 

Vi är uppdelade på tre behandlingsteam, varav ett har 

specialiserat sig på omhändertagande av traumatiserade 

patienter. Samarbetet med vårdgrannarna är gott 

och vi är en del av psykiatriska universitetskliniken vid 

Huddinge Universitetssjukhus. Detta innebär goda möjligheter 

till forskning och utvecklingsarbete. Sedan flera 

år tillbaka bedrivs klinisk forskning på mottagningen. Vi 

har ett psykoterapeutiskt förhållningssätt och strävar 

efter att ge varje patient den behandling som passar 

just den individen utifrån vårt breda behandlingsutbud. 

Arbetsuppgifter: Som enhetschef ansvarar Du för budget, 

personal och arbetsmiljö. Du leder verksamheten 

tillsammans med processansvarig överläkare. Du kan 

vara sjuksköterska, psykolog eller kurator med psykoterapeutiska 

kunskaper och bör ha erfarenhet i psykiatriskt 

öppenvårdsarbete då enhetschefstjänsten skall 

kombineras med patientarbete. Stor vikt läggs vid goda 

ledaregenskaper och samarbetsförmåga samt att kunna 

ta tillvara medarbetarnas kompetens och stödja deras 

utveckling. 

Ytterligare information lämnas av sektionschef Maria 

Carlén tel 08-578 37200 eller nuvarande enhetschef 

Gunnel Hägg tel 08-578 37109. Tillträde till tjänsten 

enligt överenskommelse, dock helst senast den 15 

augusti 2002. 

Fackliga kontakter: Vårdförbundets exp tel 

08-585 80352, SSR Karin Aluko tel 08-6906788, 

Psykologförbundet Kjell Lindqvist tel 08-6906799. 

Välkommen med Din ansökan som skall vara inkommen 

senast den 22 april 2002, märkt med ref nr Svpsy 43/02 

och ställd till: Psykiatriska kliniken SV, Personalenheten, 

M 58, Huddinge Universitetssjukhus, 141 86 Stockholm. 

Annonsera ut nya tjänster! 

När du eller din arbetsplats söker en ny medarbetare, sätt ut en 

platsannons i PsykologTidningen! 

PsykologTidningen är det främsta annonsorganet när det gäller 

psykologtjänster. Tidningen når större delen av psykologkåren, 

och platsannonserna har ett stort läsvärde. 

Påminn din arbetsgivare om att annonsera lediga tjänster i PsykologTidningen! 

I annonsen bör även anges facklig kontaktperson. 

För mer information kontakta annonsansvarig på Psykolog- 

Tidningen Brittmarie Haake, tel 08-567 06 454 eller fax 08- 

567 06 490. 

35

Välkommen till Barn- och ungdomshabiliteringen 

i Örebro län! 

Vi behöver 

Två Psykologer! 

Besök vår hemsida för ytterligare info: 

www.orebroll.se/barnhab 

Du kan också besöka vår hemsida www www.or www .or .orebr .or ebr ebroll.se/psykhab 

ebr oll.se/psykhab 

och välj lediga jobb, eller ring Ewa Straumits, tfn. 

019-602 75 42 för beställning av annonserna. 

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 

BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRISKA KLINIKEN 

Akut- och Familjeenheten, FALUN 

söker 

PSYKOLOG 

Tillsvidareanställning, 100%. Ref nr 100/02. 

Akut- och Familjeenheten är en länsövergripande enhet med 

Familjeenheten och avd 68. 

På Familjeenheten arbetar vi med olika former av familjeterapi. Vi 

erbjuder ett anpassat och med familjerna avstämt behandlingsprogram 

som kan variera i tonvikt mellan samtal, praktiskt familjearbete 

och nätverksinsatser. Vi erbjuder också ett intensivt 

dagvårdsprogram, d.v.s. teambaserade familjeterapeutiska insatser 

där samtal och praktiskt familjearbete koordineras till en 

helhet. I arbetslaget finns behandlingsassistenter, lärare, sekreterare, 

socionom, sjuksköterskor, varav flera är legitimerade familjeterapeuter. 

Regelbunden handledning finns för arbetsgruppen. 

Avd 68 är en akut- och korttidsavdelning och har länets sex slutenvårdsplatser. 

Till den är kopplad akutmottagning dygnet runt. 

Vi arbetar med framför allt ungdomar men även med barn och 

deras familjer, oftast i akuta skeden, med krisarbete, bedömningar, 

utredningar och kortare behandlingar. Vi arbetar i team runt 

varje familj och gör upp individuella behandlingsplaner. I arbetslaget 

finns läkare, psykolog, kurator, behandlingspersonal, sekreterare 

och lärare. Regelbunden handledning finns för arbetsgruppen.. 

Tillträde: Snarast. 

Arbetsuppgifter: Barnpsykologiska utredningar och helhetsbedömningar. 

Att tillsammans med team genomföra och utveckla 

utrednings- och behandlingsarbete. Största delen av tjänsten är 

på Familjeenheten. Möjligheter till adekvata vidareutbildningar 

finns. 

Kvalifikationer: Leg. Psykolog. Erfarenhet av arbete med barn, 

ungdomar och familjeterapi är önskvärd. Stor vikt kommer att läggas 

vid personlig lämplighet. Vi ser gärna manliga sökanden. 

Övrigt: I landstinget finns ett Centrum för klinisk forskning som i 

samarbete med Uppsala universitet stödjer klinisk forskning inom 

vårdvetenskap och medicinsk vetenskap. 

Upplysningar: Överläkare Katarina Eriksson-Fagerberg, tel 

023-49 21 30 eller teamchef Gudrun Österholm, tel 023-49 12 30. 

Fackliga upplysningar: Mikael Rundblad, tel 0243-49 74 29. 

VÄLKOMMEN med Din ansökan med styrkt meritförteckning och 

betyg till: Falu lasarett, Personalenheten, 791 82 FALUN eller 

e-post: platsansokan.falu-lasarett@ltdalarna.se 

Senast 2002-04-22 

I ett nytt samarbetsprojekt mellan 

Barnhälsovården i Västra Östergötland 

och Kvinnokliniken, Lasarettet i Motala 

söker vi nu: 

Leg psykolog 

Tillvidareanställning, heltid med tillträde efter överenskommelse. 

Under 2002 kommer vi att utveckla en modell för samverkan 

mellan Kvinnokliniken och Barnhälsovården. I Östergötland 

planeras en central Barnhälsovårdsenhet med för närvarande åtta 

barnhälsovårdspsykologer. 

Du kommer som barnhälsovårdspsykolog att arbeta förebyggande 

med tonvikten på den normala utvecklingen hos barn och kring 

föräldraskap. Fokus ligger på tidiga åldrar. BHV-psykologens 

arbete sker även indirekt via konsulation, handledning och utbildning.I 

det nya samarbetsprojektet knutet till psykosocialt team 

inom Kvinnokliniken kommer Du också att arbeta med blivande 

föräldrar tillsammans med barnmorskor inom Mödravården. 

Tjänsten innebär resor där leasingbil vid behov står till 

förfogande. 

För närmare upplysningar tag gärna kontakt med BHV-psykolog 

Birgitta Freeman, tel 0141-775 95, Birgitta.Freeman@lio.se, 

vårdchef KK Barbara Almfeldt, tel 0141-772 15, 

Barbara.Almfeldt@lio.se, verksamhetschef Ditte Pehrsson- 

Lindell, tel 0141-771 84, Barn- och Kvinnokliniken, Lasarettet 

i Motala Ditte.Pehrsson-Lindell@lio.se, Göran Hermansson, 

tel 013- 22 50 83, Barnhälsovårdsenheten 

Goran.Hermansson@lio.se eller facklig företrädare Agneta 

Hulterström, tel 011- 22 45 86 Agneta.Hulterström@lio.se. 

Välkommen med Din ansökan senast 30 april 2002 till 

Göran Hermansson, Barnhälsovården, Torkelbergsgatan 11, 

581 91 Linköping. Goran.Hermansson@lio.se. 

Kontakta 

lokala facket först! 


Psykoterapiinstitutet 

PTP-psykolog 

Arbetsplats: SPO, Psykoterapiinstitutet 

Arbetsuppgifter: Psykoterapiinstitutet är en specialistinstitution 

för psykoanalytiskt orienterad psykoterapi för hela Stockholms 

läns landsting. PTP-tjänsten består av en klinisk del 

40% och en forsknings- och metodutvecklingsdel 60%. PTPpsykologen 

ingår i en klinisk sektion och deltar i FoU-enhetens 

ordinarie verksamhet. Den kliniska delen omfattar psykoanalytiskt 

inriktad diagnostik och behandling. I forsknings- och utvecklingsdelen 

ingår att delta i genomförandet och avrapportering 

från pågående forskningsprojekt om Unga Vuxna. 


Arbetstid: Heltid, 40 tim/vecka. 

Kvalifikationer: Psykologexamen. Intresse för kliniskt förankrad 

forskning med både kvantitativa och kvalitativa metoder. 

Stor vikt fästes vid personlig lämplighet, initiativ- och samarbetsförmåga. 

Anställningsform: Tidsbegränsad anställning med tillträde 

2002-08-19. Varaktighet 1 år. 

Upplysning om tjänsten: FoU-chef Andrzej Werbart, tel 08- 

578 397 65, fax 08-578 397 66, e-post andrzej.werbart@ 

spo.sll.se eller Ingmarie Ringborg, tel 08/578 397 46, e-post 

ingmarie.ringborg@spo.sll.se 

Ansökan: Inkommen senast den 26 april 2002 märkt med ref 

nr PI 1/02 ställd till: Stockholms läns landsting, Psykoterapiinstitutet, 

Ingmarie Ringborg, Björngårdsgatan 25, 118 52 

Stockholm. 

Akademiska sjukhuset i Uppsala med 8 000 anställda och en omsättning 

på 4 miljarder kronor är ett av landets största universitets- och regionsjukhus. 

Psykiatricentrum svarar för specialiserad psykiatrisk hälso- och sjukvård för invånarna i och 

i vissa fall också utanför Uppsala län. Forskning och undervisning är integrerad i verksamheten 

inom ramen för medicinska fakultetens institution för neurovetenskap vid Uppsala universitet. 

Psykolog 

Allmänpsykiatriska kliniken 

Vikariat tre år vid psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Årsta, Uppsala. 

Mottagningen har ett upptagningsområde med cirka 40 000 invånare. Teamet har 

lång erfarenhet av arbete i såväl sluten och öppen vård. Specialistkompetens 

finns för kroppspsykoterapi och terapi vid ätstörningar. Vid mottagningen 

finns Kunskapscentrum för traumatisk stress – KCTS, vilket är en 

länsövergripande verksamhet med diagnostisering och behandling av psykiatriska 

tillstånd efter svåra psykiska traumata är knutet till mottagningen. Utåtriktad 

verksamhet i form av undervisning och handledning förekommer. 

Arbetsuppgifter 

Sedvanliga psykologuppgifter, bland annat kvalificerade bedömningar, 

bedriva psykoterapi och annan behandling, arbeta med metodutveckling, undervisning 

och handledning. Delta i klinikens utbildnings- och utvecklingsarbete. 

Kvalifikationer 

Leg psykolog. Legitimation som psykoterapeut är en merit. 

Stor vikt läggs vid personlig lämplighet och samarbetsförmåga. Vi ser gärna 

manliga sökande och att intresse finns för att arbeta med traumatisk stress. 

Upplysningar 

Teamchef Tom Lundin, 018-611 88 22. 

Yrkesföreträdare Ulf Wiese, 018-611 76 58. 

Personalsekreterare Elisabeth Hägglund, 018-611 20 24. 

Psykologförbundet Ann-Sofie Hansson-Pourtaheri, 018-611 23 81. 

Välkommen med din ansökan 

med ref nr P35-02 och meritförteckning 

till Akademiska sjukhuset, 

Allmänpsykiatriska kliniken, 

750 17 Uppsala, senast den 24 april. www.uas.se 

37

Statens institutionsstyrelse 

söker två institutionschefer 

inom ungdomsvården 

Statens institutionsstyrelse, SiS, bedriver vård och behandling 

av dem som haft de sämsta förutsättningarna i livet. Vården sker 

i allmänhet utan den enskildes samtycke enligt Lagen med 

särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, Lagen om sluten 

ungdomsvård, LSU och Lagen om vård av vuxna missbrukare, 

LVM. 

SiS har 34 särskilda ungdomshem och 14 LVM-hem. 

Antalet tillsvidareanställda är 2 700 och den ekonomiska 

omslutningen ca 1,6miljarder. 

För vidare information om tjänsterna, 

vänligen besök vår hemsida: www.stat-inst.se 

Vill du annonsera 

i Psykologtidningen? 

Gör så här: 

– Maila din annons eller ditt annonsunderlag till: 

brittmarie.haake@psykologforbundet.se 

– Ange önskemål om publiceringsdag och utformning samt 

till vilken adress fakturan ska sändas. 

För information om priser, utgivningsdagar m m ring annonsansvarig: 

08-567 06 454. 

Psykologtidningen utkommer med 21 nummer per år 

och har en upplaga på 8 600 ex. 


Vuxenhabiliteringen söker 

Psykolog/PTP Psykolog 

Vuxenhabiliteringen i Kronoberg län är en expertresurs för personer 

med funktionshinder, såväl medfödda som förvärvade. Det 

betyder att Du möter människor som behöver psykologoskt stöd i 

en livsomställningsprocess efter t ex traumatisk hjärnskada eller 

neurologisk sjukdom men också människor med medfödda funktionshinder 

som står i begrepp att hitta en plattform i livet trots sitt 

beroende av andra. 

Utredning, individuell behandling, anhörigkontakt och handledning 

till personliga assistenter eller annan personal ingår i psykologens 

uppgifter. Verksamheten ger stimulerande möjligheter till 

fördjupning och profilering. Som psykolog har Du tillgång till yrkesriktad 

handledning. I länet finns i samverkan med bla psykiatrin, 

ett nätverk för PTP-psykologer. 

Kvalifikationer: Leg psykolog alt psykologexamen. Vi har en 

ökande efterfrågan på neuropsykiatriska utredningar och därför 

värdesätter vi om Du har sådan erfarenhet och utbildning. Arbetet 

kräver god förmåga att arbeta i team. Stor vikt fästs vid personlig 

lämplighet. 

Uppdrag i olika delar av länet förekommer och Du måste därför 

ha körkort och helst tillgång till bil. 

Upplysningar: Sektionschef Lena Boberg-Ekström, tel 0470- 

58 88 07, psykolog Eva Rosén-Sverdén, tel 58 88 01 eller personalsekreterare 

Ing-Mari Karlsson, tel 58 64 29. 

Facklig företrädare: Marie Swelén, SP tel 58 87 42. 

Medflyttarservice – ring 0470-77 78 18 eller besök 

www.medflyttarakademien.com 

Välkommen med din ansökan märkt med ref nr RH 9/02 senast 

22 april till Personalavdelningen, ReHabCentrum/Primärvård, 

Box 1223, 351 12 Växjö. e-post: pvf-personal@ltkronoberg.se 

Psykolog 

vikariat t o m 2003-03-31 

Psykiatriska kliniken 

Allmänpsykiatriska öppenvårdsmottagningen, 

Trollhättan 

Upplysningar: 

Vårdenhetschef Arne Andersson, tfn 0520-47 86 13. 

Psykolog Wolf Clark, tfn 0520-47 85 16. Personalsekreterare 

Inga-Lena Svensson, tfn 0520-47 85 11. 

Besök vår hemsida; www.vgregion.se 

välj: Lediga tjänster eller ring Rose-Marie Olsson, 

tfn 0522-923 56 för beställning av hela annonsen. 

Välkommen med Din ansökan till Uddevalla 

sjukhus, kansli 1, Rose-Marie Olsson, 451 80 

Uddevalla, senast 2002-04-22. 


www.vgregion.se 

Serviceområden: 

Förhandlingar, 

Förhandlingsfrågor kommun/l-ting, 

08-567 06 501 

Förhandlingsfrågor stat, 08-567 06 503 

Förhandlingsfrågor e-sektorn, 

08-567 06 505 

Förbundets fackliga kurser, 08-567 06 506 

PTP-frågor, 08-567 06 509 

Juridik, 

Juridiska professionsfrågor, 08-567 06 502 

Allmänjuridiska frågor, 08-567 06 504 

Profession, 

Yrke. Utbildning, test, forskning, 

08-567 06 511 

Etikfrågor, 08-567 06 508 

Specialistfrågor, 08-567 06 507 

Studerandefrågor, 08-567 06 510 

Internationella frågor, 08-567 06 512 

Internationella kongresser, 08-567 06 513 

PsykologTidningen, 

Psykologtidningen, 08-567 06 450 

Annonser, 08-567 06 454 

Information, 

Information i policyfrågor, 08-567 06 518 

Media, journalister, 08-567 06 517 

Till icke-medlemmar, 08-567 06 519 

Organisation, administration, 

Ansökan om medlemskap, 08-567 06 515 

Medlemsregister, 08-567 06 430 

AEA-ärenden, 08-567 06 431 

Medlemsförsäkringar, 08-567 06 516 

Organisation, stadgefrågor m m, 

08-567 06 514 

Beställning av broschyrer, 08-567 06 520 

PsykologTjänst, 

PsykologTjänst/egenföretagare, 

08-567 06 460 

Kansli 

Postadress: Box 3287, 103 65 Stockholm 

Besöksadress: Vasagatan 48 

Telefon: 08-567 06 400. 

Växeln öppen: 8.30–12 och 13–17. 

(fred – 16.30) 

Fax: 08-567 06 499. 

Psykologförbundets hemsida 

på internet: www.psykologforbundet.se 

E-post till personal: 

fornamn.efternamn@psykologforbundet.se 

Postgiro: 373267-4 Bankgiro: 767-2066 

Direktnummer till personalen: 

Hans Persson, 08-567 06 401, 

mobil 070-96 76 401, kanslichef. 

Judith Rosengren, 08-567 06 408, 

förhandlingschef. 

Örjan Salling, 08-567 06 441, 

mobil 070-96 76 441, professionsansvarig. 

Eva K Aldvin, 08-567 06 406, ombudsman. 

Berit Emilsson, 08-567 06 404, assistent. 

Birgitta Heldt, 08-567 06 403, sekreterare. 

Åke Hjelm, 08-567 06 407, ombudsman. 

Lars Karlsson, 08-567 06 409, 

mobil 070-96 76 409, ombudsman. 

Clary Rapp, 08-567 06 410, informatör. 

Brittmarie Haake, 08-567 06 454, 

assistent, vik. 

Camilla Damell (tjänstledig), förbundsjurist 

Förbundsstyrelsen 

Torgny Danielsson, ordförande, 

08-567 06 477. 

torgny.danielsson@psykolog.net 

Birgitta Johansson-Hidén, 

1:e vice ordförande, 054-700 20 19. 

birgitta.johansson-hiden@psykolog.net 

Karin Graff-Cederström, 

2:e vice ordförande, 08-580 288 93. 

karin.graff@psykolog.net 

Helén Antonson, 031-64 12 58. 

helen.antonson@psykolog.net 

David Edfelt, 08-616 41 13. 

david.edfelt@psykolog.net 

Anders W Eriksson, 070-417 49 52. 

anders.w.eriksson@psykolog.net 

Eva-Lotta Hellgren, 011-20 23 02. 

eva-lotta.hellgren@psykolog.net 

Petri Partanen, 063-14 41 54. 

petri.partanen@psykolog.net 

Bengt Persson, 0470-58 63 93. 

bengt.persson@psykolog.net 

Tomas Rudal, mobil 0707-27 04 06. 

tomas.rudal@psykolog.net 

Anneli Bryntesson, 031-14 11 39, 

mobil 0730-35 47 26. 

anneli.bryntesson@psykolog.net 

Eva Lundgren, 090-12 28 59. 

eva.lundgren@psykolog.net 

Etikrådet 

Charlotte Uggla, ordförande, 

08-508 135 40. 

Per Magnus Johansson, vice ordförande, 

031-711 00 04. 

Sinella Keskiniva, 090-77 95 45. 

Kristina Persson, 019-602 65 78. 

Seppo-Matti Salonen, 031-330 02 60. 

Sam Uhlin, 0500-43 18 77. 

Specialistrådet 

Specialistrådets kansli, Brittmarie Haake, 

08-567 06 454. E-post: brittmarie.haake@ 

psykologforbundet.se 

Erling Nyman, ordförande, 019-602 71 56, 

mobil 070-666 28 41. 

Ulla-Britt Selander, sekreterare, 

08-586 064 23. 

Gunvor Bergquist, utskottet för arbetslivets 

psykologi, 0520-739 66. 

Erland Hjelmquist, utskottet för handikapppsykologi, 

031-773 16 57. 

Roland Ericsson, utskottet för klinisk 

psykologi, 0515-876 41. 

Bengt Sonesson, utskottet för neuropsykologi, 

0413-55 67 14, 046-17 28 51. 

Carl Wiström, utskottet för pedagogisk 

psykologi, 063-15 13 23. 

Studeranderådet 

Mikal Björkström, mobil 070-438 23 05. 

Valberedningen 

Ann-Sofie Hansson-Pourtaheri, ordförande, 

018-611 23 81. 

Vetenskapliga rådet 

Gunnel Backenroth-Ohsako, ordförande, 

08-585 857 72. 

IHPU – Institutet för Högre 

PsykologiUtbildning 


Assistent: Berit Emilsson, 08-567 06 444. 

E-post: berit.emilsson@ 


VD: Anders Hallborg, 046-18 90 62. 

E-post: anders.hallborg@ihpu.se 

Psykologtjänst 


E-post: psykologtjanst@ 


tel 08-567 06 460 

VD: Camilla Damell 

Informatör, vik: Susanne Bertman 

Hemsida: www.psykologtjanst.se 

STP 

– Stiftelsen för Tillämpad Psykologi 


Christina Strömer Wilson 

E-post: christina@csw.se 

mobil 070-96 76 476 

39

Vid obeställbarhet, retur till: 

PsykologTidningen, 


Psykologförbundets nya styrelse 

har tagit sin första budget. 

– Vi har prioriterat utifrån 

kongressens vilja att satsa på 

ersättnings- och villkorsfrågan, 

säger förbundsordföranden 

Torgny Danielsson. 

En av nyheterna i budgeten är 

en planerad utåtriktad kampanj 

för psykologer för att synliggöra 

psykologers arbete. 

Psykologförbundets verksamhet 

under 2002 beräknas 

kosta 27,5 miljoner kronor. 

Pengarna används till förhandlingsverksamhet, 

till att ge ut Psykologtidningen, 

till professionsfrågor, till 

beslutsorganen (där styrelsen, yrkesföreningar 

och kretsar ingår), 

till ordföranden samt till information. 

För styrelsens nya medlemmar 

har det varit ett stort arbete att 

sätta sig in i de olika budgetförslagen. 

– Viljan att förnya och behovet 

av kontinuitet gör att det inte kan 

bli några tvära kast i budgeten. Därtill 

kommer att tio av tolv är nya i 

styrelsen. Ett tecken på det är att vi 

har velat få ett rådrum. En relativt 

stor summa i budgeten, 650 000 

kronor, är därför inte öronmärkt 

och vi har gjort en del nedskärningar 

i respektive funktion på kansliet. 

Det underlag vi hade att ta ställning 

till översteg dessutom inkomsterna, 

säger Torgny Danielsson. 

Jämfört med fjolårets budget har 

styrelsen minskat förhandlingsavdelningens 

budget, men planerar å 

andra sidan att anställa en förhandlingssekreterare 

på halvtid. Även 

Psykologtidningen har fått ett minskat 

bidrag vilket bland annat visat 

sig i färre redaktionella sidor. 

– Vi har också avsatt 200 000 kr 

till arbetet med att förändra kansliorganisationen. 

Och vi räknar med 

att vi kommer att behöva hjälp 

utifrån av en extern konsult i detta 

arbete, förklarar han. 

Satsar på information 

Förbundets revisorer uppmärksammade 

den förra styrelsen på att 

PSYKOLOG 

TIDNINGEN 

Hit går din medlemsavgift 

Villkor 

21% 

Psykologtidningen 

25% 

organisationen behövde förbättra 

sin likviditet. För att stärka likviditeten 

har styrelsen avsatt 800 000 

kr. 

– Det ger oss också ett rådrum 

och en trygghet. Vi kan visa att vi 

har en stabil ekonomi vilket underlättar 

om vi behöver göra affärer 

med banken, säger Torgny Danielsson. 

Styrelsen satsar vidare 585 000 

på att utveckla informationen. Det 

gäller utveckling av hemsidan samt 

en kommunikationsplan. 

– Vi vill arbeta med kommunikation, 

framför allt med Internet, både 

internt och externt. Vi har också 

avsatt pengar till en kommunikationsplan 

som en arbetsgrupp i 

samarbete med kommunikationsrådgivare 

från Geelmuyden. Kiese 

ska ta fram. Syftet är att genom en 

kampanj synliggöra psykologer och 

psykologers kompetens för att på 

sikt bereda vägen för bättre ersättning 

och villkor. Det är viktigt att vi 

ger en tydlig bild av vad vi står för 

så att vi minskar risken att man 

hänvisar till andra yrkeskategorier 

för att sköta vår profession. 

Beslutsorganordförande 

14% 

Profession-Saco 

18% 

Information 

6% 

Ledning kansliet 

7% 

Fonderade medel 

8% 

Utgifter. 

Psykologförbundets utgifter för 2002 beräknas till 27,5 miljoner kronor. 

Så här fördelar sig utgifterna i procent när även kostnader för 

personal, administration, lokaler etc är medräknade i varje område. 

Varför har ni minskat anslaget till förhandlingsavdelningen? 

– Eftersom vi har rekryterat en 

ny förhandlingschef och har behov 

av att ta fram nya strategier har vi 

valt att inte lägga ut allt innan vi vet 

hur vi ska gå vidare. Det innebär till 

exempel en stor utmaning att 

utifrån kongressens beslut gå från 

kretsar till psykologföreningar. Vi 

väntar på att få ett underlag från 

förhandlingsavdelningen. Vid senaste 

styrelsemötet diskuterade vi lönestrategi 

i grupper. Det pågår 

också ett arbete på förhandlingsavdelningen 

för att presentera ett antal 

att-satser för en ny lönestrategi. 

Ni har inte minskat anslaget till 

professionsområdet jämfört med förra 

året. Vad beror det på? 

– Utifrån professionsområdets 

äskande, där Specialistråd och 

Etikråd bland annat ingår, har vi 

skurit i budgeten. Men vi ska inte 

bara tänka i olika funktioner. Professionsfunktionen 

har till exempel 

en viktig roll att spela i arbetet med 

att ta fram underlag för en arbetsvärdering 

vid löneförhandlingar, 

säger Torgny Danielsson. 

POSTTIDNING B 

I professionsområdet ingår även 

avgiften till Saco som utgör tre procent 

av den totala budgeten. 

Varför har ni ökat anslaget till styrelsens 

arbete? 

– Vi har valt att arbeta i arbetsgrupper. 

Eftersom vi är nya finns 

ett större behov av tid för möten, 

utbildning och fördjupning. Vi försöker 

tränga in i frågorna. 

Torgny Danielsson ser med tillförsikt 

på förbundets framtida ekonomi 

och på kommande års budgetarbete. 

Han pekar på fördelen 

av att vara delägare i ett hus, samtidigt 

som hyrorna i Stockholms centrala 

delar höjs kraftigt. Psykologförbundet 

äger Vasagatan 48 tillsammans 

med Skolledarförbundet, 

Farmacevtförbundet och Sjukgymnastförbundet. 

Tillsammans driver 

de servicebolaget Lagern Akademikerservice. 

Psykologförbundet har också en 

värdepappersportfölj där 60 procent 

är placerade i obligationer. 

Under 2001 gick börsen ner i genomsnitt 

18 procent. Förbundets 

aktieportfölj sjönk med 5 procent. 

Ökade medlemsintäkter 

Basen för verksamheten är medlemsavgifterna 

som 2001 uppgick 

till 17,3 miljoner kr. Antalet medlemmar 

i förbundet ökade med 160 

medlemmar till 7 557 under 2001. 

Styrelsen räknar med att medlemsantalet 

ska fortsätta att öka under 

2002 och därmed medlemsintäkterna 

till 18 miljoner. I ökningen ligger 

också att Psykologtjänst har 

höjt sina medlemsavgifter. 

En stor inkomstkälla för förbundet 

är intäkterna från platsannonser 

i Psykologtidningen. Annonsintäkterna 

nådde rekordhöga 10 miljoner 

2001. I årets budget beräknas 

utfallet bli 8 miljoner kr. För övriga 

större inkomster står IHPUs kursverksamhet, 

hyresintäkter samt 

prenumerationer på Psykologtidningen. 

■ 

Eva Brita Järnefors

Öppna artikel - Inse

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?