Öppna artikel - Inse

SYKOLOG

TIDNINGEN

7–8/02

Det friska

självet växer fram

– Dynamiken

i psykoterapiprocessen

Psykolog och företagare:

På jakt

efter framtidsstrategier

Psykologer

i USA får nu

förskriva

psykofarmaka

Ledare:

Psykologin

behöver psykologer 3

Örjan Salling

Dynamiken i

psykoterapiprocessen 4

Psykologen och psykoterapeuten Staffan

Stålfors har intresserat sig för psykoterapiprocessen.

En möjlighet att lära mer

om den sker via systematiska studier av en

stor mängd individuella psykoterapier.

Det finns inga

perfekta hjärnor 8

Den amerikanske barnläkaren Mel Levine

har utarbetat en metod för att hjälpa barn

med inlärningsproblem.

Internationellt möte

i neuropsykologi 12

International Neuropsychological Society,

håller sitt 25e sommarmöte i Stockholm,

24–27 juli.

På jakt efter

framtidsstrategier 13

Visioner om framtiden ventilerades

på Psykologtjänsts seminarium i Göteborg.

Arbetslivspsykologer

gav regeringen råd 15

INNEHÅLL 7–8/02

Debatt:

Bra tillfälle att sälja in

specialistordningen 16

Kjell Lindqvist

Debatt:

Usel organisation

leder till utbrändhet

i psykologkåren 17

Juliana Srebo

PS från SR:

Löneförhandlingar

under studietiden 18

Mikal Björkström

Filmrecension:

K-PAX 19

Cecilia Hector

Bokrecension 20

Hit går din

medlemsavgift 40

PSYKOLOG

7–8/02 • 8 april – 5 maj • Årgång 48

Utgiven av Sveriges Psykologförbund

Chefredaktör och ansvarig utgivare:

Eva Brita Järnefors, 08-567 06 451

E-post: evabrita.jarnefors@psykologforbundet.se

Redaktionssekreterare

och stf ansvarig utgivare:

Carin Waldenström, 08-567 06 453

E-post: carin.waldenstrom@psykologforbundet.se

Redaktör: Maja Ahlroos, 08-567 06 452

E-post: maja.ahlroos@psykologforbundet.se

Annonsansvarig, vik:

Brittmarie Haake, 08-567 06 454

E-post: brittmarie.haake@psykologforbundet.se

Box 3287, 103 65 Stockholm

Fax 08-567 06 490.

E-post: tidningen@psykologforbundet.se

www.psykologforbundet.se

ISSN 0280-9702.

Prenumerationer och adressändringar:

Lagern Akademikerservice

Tel 08-567 06 430 • Fax 08-567 06 090

E-post: medlemsregistret@psykologforbundet.se

Pris: 460:– inkl moms

helt kalenderår, 21 nr, 2002.

Telefonnummer/e-post till serviceområden,

kanslipersonal, förbundsstyrelse m fl hittar du

på näst sista sidan.

Medlem Förening Fackpressupplaga

Sveriges Tidskrifter 8 700 ex 2001.

Tryck:

Wallin & Dalholm Boktryckeri AB,

Lund 2002.

Grafisk formgivning:

TYPA, Joakim Flink, 08-19 15 28.

E-post: jocke.flink@typa.se

MILJÖMÄRKT

Ännu en strandning

Löneförhandlingarna för ytterligare

80 psykologer inom Stockholms läns

landsting har strandat.

– Löneavtalen fungerar inte i

verkligheten, säger Kjell Lindqvist,

förhandlingsansvarig i

Psykologförbundets landstingskrets.

Ännu en strandning i Stockholms läns

landsting är ett faktum. Denna gång gäller

det 65 psykologer inom vuxenpsykiatrin

och några psykologer i primärvården inom

förvaltningen Södra länets produktionsområde

samt 14 psykologer inom psykiatrin

vid Södertälje sjukhus. Södra länets produktionsområde

innefattar Nynäshamn, Ha-

TIDNINGEN

Nummer 9/02 10/2 11/2

Distributionsdag

Manusstopp för plats-

6/5 21/5 10/6

och kursannonser

Manusstopp för kretsar

16/4 29/4 23/5

och yrkesföreningar 14/4 27/4 21/5

Omslagsbild: Martin Odell

ninge-Tyresö, Nacka-Värmdö, Botkyrka,

Huddinge samt Hägersten, Skärholmen och

Älvsjö inom Stockholms kommun.

Totalt är löneförhandlingarna för drygt

700 psykologer i Stockholms läns landsting

strandade.

– Arbetsgivaren tillämpar inte löneavtalet

som vi anser att det ska tillämpas. Jag stödjer

Gunnar Wetterbergs, Sacos samhällspolitiska

chef, uttalande i Dagens Nyheter tidigare

i år där han säger att ”arbetsgivarna

vanvårdar löneavtalen”. Gunnar Wetterberg

talade om Telia och IT-sektoren, men det

gäller även Stockholms läns landsting. Avtalen

fungerar inte i verkligheten, säger

Kjell Lindqvist. ■

PsykologTidningen 7–8/02

Under många år har vi vetat att en stor

del av den ohälsa som finns i befolkningen

är psykisk ohälsa. Redan

1984 betonar WHO, i sin rapport ”European

Regional Strategy for Health for All”, att

sociala och psykologiska problem bidrar till

ohälsa i befolkningen. Undersökningar i

Sverige och internationellt visar att cirka

var tredje patient som kommer till primärvården

inte i första hand har behov av medicinsk

hjälp i dess snävare mening, det vill

säga farmakologisk eller kirurgisk hjälp

administrerad av läkare. Människor söker

sig till primärvården för en mängd problem

som har med den psykiska hälsan och livssituationen

att göra och möts på de flesta håll,

förutom av köer som verkar att öka för varje

dag, också av bristen på psykologisk kompetens.

Detta verkar tyvärr också vara fallet

inom psykiatrin, främst allmänpsykiatrin.

Under senare tid har nygamla problemområden

nått dignitet av samhällsproblem.

Det rör sig om de ständigt ökande kostnaderna

för sjukskrivningar som inte sällan

beror på effekter av ökande krav på arbetstagare

på arbetsplatser som allt oftare verkar

att vara präglade av krympande resurser och

bristfällig arbetsledning eller arbetsorganisation.

Det handlar också om de problem

som vi finner i våra skolor i form av

mobbning, ökat våld och ökade

sjukskrivningstal för lärare. Allt fler elever

och lärare uppfattar skolan, och kanske

främst då den obligatoriska grundskolan,

inte som en plats för glädjefullt och inspirerande

lärande, utan som en plats för rangordning,

utslagning och ångest.

Uppräkningen kan göras längre genom

att hänvisa till larmrapporter och statliga utredningar

i en aldrig sinande ström. Många

av dem har berörts utförligt tidigare i denna

tidning.

Förvisso presenteras ibland också förslag

som i sina mest positiva konsekvenser

skulle kunna bidra till lösningar

av problemen. Många gånger lyfts här,

helt riktigt och konsekvent, fram behovet av

bättre kompetensförsörjning som en väg att

lösa delar av problemen, och inte sällan

behovet av psykologisk kompetens. Det kan

vara primärvårdens uppenbara behov av

personal med professionell kunskap om


Psykologin behöver

psykologer

psykologiska faktorer och dess inverkan på

de vårdsökandes hälsotillstånd, eller skolans

behov av en elevvård – eller elevhälsa –

och kanske ibland även lärarvård där psykologisk

kompetens utgör ett självklart inslag.

För arbetslivet föreslås nu att en utbyggd

företagshälsovård ska finnas tillgänglig för

alla. Här ska det bedrivas förebyggande arbete

för att förbättra arbetsmiljön, i meningen

att skapa förutsättningar för det goda arbetet,

men även för att medverka i rehabiliteringsutredningar

och rena rehabiliteringsinsatser.

Ett självklart inslag i företagshälsovårdens

kompetensprofil är naturligtvis

psykologisk kunskap.

’’

Den nödvändiga

psykologiska kompetensen

antas upprätthållas

av dem som

redan bemannar

verksamheten som

någon form av uppnådd

bi-kompetens

’’

Listan över verksamheter som behöver

stärkas genom att tillföras psykologisk

kompetens kan även den göras längre men

läsaren kan säkert själv göra dessa tillägg.

Jag tror inte att det i dessa, oftast offentligfinansierade

verksamheter, är kontroversiellt

att påstå att utredare, beslutsfattande

politiker eller verksamhetsföreträdare till

stor del uppfattar att den professionella psykologiska

kompetensen inte är bara av positivt

värde , utan en nödvändig kompetens

för att uppnå verksamheternas mål. Däremot

tror jag att samma personer inte alltid

har klart för sig om, och av vilka, kompetensen

garanteras.

Flera av dessa offentligfinansierade och

allmänhetsbetjänande verksamheter styrs

och bemannas till huvuddelen av ett stort

antal företrädare för en, eller några få, professioner

eller yrkesgrupper. När problem

uppstår i verksamheter söker man inte säl-

lan att lösa dem genom att ropa på flera hjälpande

händer av samma sort, som den man

själv utgör. Kompetensutveckling, vidareutbildning,

fortbildning och försök att snabbt

inhämta saknad kompetens blir metoderna

för att fylla kompetensluckor, när dessa

uppenbaras eller påpekas. Tillförsel eller

rekrytering av personer med annan och för

verksamheten ny kompetens blir sällan stor

ens i tider där tvärprofessionalitet och teamarbete

utgör honnörsord.

Psykologerna utgör i allt väsentligt en

expertgrupp av ringa numerär inom de flesta

av dessa verksamheter. Vår röst förklingar

ofta ohörd i den stora massan och inte sällan

fattas vi i verksamheten. Den nödvändiga

psykologiska kompetensen antas upprätthållas

av dem som – kompetensutvecklade

– eller inte, vidareutbildade – eller inte, redan

bemannar verksamheten som någon

form av uppnådd bi-kompetens.

För att komma till rätta med de stora

samhälleliga problemkomplex som nu

uppmärksammas och för att uppnå de

resultat som gjorda ekonomiska insatser

motiverar måste alla goda krafter och all

den kompetens som finns företrädd inom

olika yrkesgrupper och professioner tillvaratas.

Inom område efter område efterfrågas

psykologisk kunskap. Den självklara och

nödvändiga förutsättningen för att psykologin

ska kunna ge det kunskapstillskott som

efterfrågas är att det finns kvalificerade

företrädare för psykologin i dessa verksamheter.

Dessa kvalificerade företrädare för

psykologin benämns psykologer.

Under 2001 års löneöversyn som avslutats

– eller är på väg att avslutas – har det

från och till funnits anledning att

ifrågasätta om vissa arbetsgivare

har förstått vikten av att värna

om psykologer i sina verksamheter.

Det är olyckligt, eftersom

det mesta pekar på att samhället i

allt högre utsträckning behöver

psykologisk kompetens för att

möta dagens, och morgondagens,

utmaningar och problem

inom många områden.

Samhället behöver psykologin

– psykologin behöver psykologer!

Örjan Salling

2002-03-20

3

L

E

D

A

R

E

Psykoterapins förlopp utvecklar sig på ett

generellt sätt men blir synligt för oss psykologer

och psykoterapeuter på det individuella planet.

Vår möjlighet att lära mer om denna generella process

går genom en fördjupning av en stor mängd

individuella psykoterapier, som kan iakttas på ett

systematiserat sätt, skriver Staffan Stålfors.

Dynamiken i psyko

Idenna artikel vill jag väcka läsarens intresse

för en viss processdynamisk kunskap

som kan studeras i det psykoterapeutiska

samtalet. Vi kan kalla denna

kunskap för förändringsmönster över tid. I

processen är det speciellt två infallsvinklar

jag vill rikta intresset mot, för det första hur

affektmönstren i klientens liv går från ett ensidigt

sätt att reagera mot ett mer varierat

och realistiskt och för det andra hur självbilden

förändras.

I takt med att otillfredsställande relationer

i personens liv genomlyses och bearbetas,

kan vi iaktta hur en inre styrka växer fram

och leder individen mot att göra mer självständiga

livsval. Denna iakttagelse kan göras

konkret genom att registrera/anteckna

klientens överföring av affektuttryck och

självobjekt (se vidare under Kliniska erfarenheter…).

Ett syfte med att lyfta fram denna

kunskap är att ge tydlighet åt processens

tempo samt processens innehåll och kursriktning.

Med kunskap i de två perspektiven

affekt och självobjekt, kan vi psykoterapeuter

säkrare uttala oss om behandlingsarbetets

förlopp. Dessutom kan vi bättre bedöma

psykoterapins aktuella behandlingsposition,

det vill säga vad terapin åstadkommit och

vad som ligger framför i behandlingsarbetet.

Jag tar två teoretiker till hjälp för att

strukturera och systematisera psykoterapiprocessens

utvecklingsfaser. Den ene är

Silvan S Tomkins och hans teori om affekternas

roll i våra liv och den andre är Heinz

Kohut och hans teori om självets utveckling

och funktion.

En utvecklingslinje i riktning mot en för-

– väl värd

att studera

ståelsepsykologi är skapandet av affektpsykologin.

Här kan vi för första gången se hur

psykologin har en kontaktyta med biologiska

funktioner i människan. Genom de medfödda

affektuttrycken reglerar vi vårt behov

av närhet och distans till andra människor.

Tomkins affektteori

Det är Tomkins som genom sin vision om

affektlivet, låter oss förstå att individens

affektiva reaktion i en för personen speciell

emotionell situation är förklarbar. I det subjektiva

samspelet mellan individer kan klientens

affekter förstås utifrån hur omedvetna

objektrelationer aktiveras i mötet med

andra människor. Tomkins har givit människans

affektsystem den biologiska status,

som får oss att förstå hur psyket eller den

emotionella kärnan behöver sina vaktposter,

för att inte överbelastas av inkommande stimuli

från yttervärlden. Affekten har alltså

samma uppgift för oss alla, men anledningen

till varför en viss affekt kommer till uttryck

är högst individuell.

Vilka är då affektuttrycken för oss människor?

Man kan dela in dem i tre huvudgrupper

efter den funktion de har: att adaptera

nya intryck, att utestänga hotfulla krav samt

reglera det emotionella avståndet till andra

betydelsefulla objekt.

I den första huvudgruppen är affektut-

trycket glädje. Med intresse och upphetsning

tar vi oss an de nya intrycken omkring

oss eftersom de fick oss att känna kontakt

med något som är ”jag själv”. Det andra huvudgruppen,

som på något sätt är glädjens

motsats, är fruktan. När jag i mig själv inte

kan känna någon referens till förnimmelsen

trygghet och säkerhet, då är grundreaktionen

fruktan. Den tredje gruppen affekter ligger

på sätt och vis mellan glädje och fruktan.

Intrycken värderas i en olust-lust skala och

inverkar på mitt beslut att närma mig eller

dra mig undan det objekt som väckt intresset.

Tomkins menar att all information från

yttervärlden som passerar individens sinnesintryck

får sin belysning och märkning

av affektsystemet. I barndomens socialiseringsprocess

stadfästs varseblivningen med

en känsla. En tidig separation eller brist på

anknytningsobjekt för barnet kan ge upphov

till affekten skam med innebörden att inte

vara tillräckligt värdefull som den person

man är. Med denna känsla inom sig är det

inte troligt att barnet kan mobilisera affekten

”glädje” inför nya inkommande sinnesintryck.

När modern i sin blick-till-blickkontakt

inte svarar på barnets intresse och

glädje känner barnet sorg. Senare i vuxenlivet

möter vi det sårade barnet vars glädje

och lust blev avvisade och som nu bär på

präglingen sorg eller dess värsta form av avvisande,

”fruktan-skräck”.

Kohuts självpsykologi

Kohut är upphovsmannen till självpsykologin

och hans storartade insats ligger i att han

gav en mer pragmatisk syn på begreppet

4 PsykologTidningen 7–8/02

terapiprocessen

narcissism. Det är inte driftsönskningar som

klienten mobiliserar till terapeuten, utan

narcissism på en skala från primitiva till

mogna känslor, säger Kohut.

I det psykoterapeutiska processarbetet

betyder det att terapeuten bejakar individens

upplevelse av sig själv och det hon uttrycker.

Därmed får klienten tillgång till sin lust

att på ett realistiskt sätt intona sig själv i gemenskapen

med andra betydelsefulla människor.

Endast den som tycker om sig själv

vill ge kärlek till andra människor, menar

Kohut. Men individen kan också vara överdrivet

intresserad av egna känslor och för lite

av andras. Hon kan leva med ouppnåeliga

självideal med ständiga misslyckanden som

erfarenhet.

Man kan tänka sig att Kohut ser självet

som en struktur. Denna struktur är dock inte

självbärande utan får sin stadga genom

komplettering av föräldragestaltens bekräftelse.

Det tidigaste stadiet av självets utveckling

kallar Kohut för det fragmenterade

stadiet. Barnet vet ännu inte vad som är ”jag

själv”. Det lilla barnet antas dock födas med

förmågan att uppleva, men gör ingen skillnad

på sin inre och yttre upplevelsevärld. Så

följer ett dialektiskt samspel med barnets

första självobjekt, modern, ett samspel som

gör självet mer och mer sammanhållet.

Självets struktur utvecklas i två poler/bipolärt.

Kohut tänker sig att den ena polen är

individens upplevelse av sig själv och den

andra polen är hennes upplevelse av omgivningen.

Barnets upplevelse av sig själv har i

begynnelsen närmast karaktären av att själv

vara världens centrum. Men motgångarna

kommer snabbt och barnet tvingas inse att


föräldern inte motsvarar förväntningarna

om att se barnet som ”den enda här i världen”.

Men den empatiskt goda föräldern

kommer till undsättning när besvikelsen

uppstår och barnet kan bemästra faran. Den

inträffade besvikelsen som bemästrades har

på så vis internaliserats i barnet. Grunden till

en fastare struktur i självet kan ta form. Vi

skulle kunna kalla detta stadium för första

gradens själv-självobjekt i självets strukturella

tillväxt och sammanhållning.

Det bipolära självet har den viktiga funktionen

att skapa energi i människans själv.

Energin, eller spänningsfältet mellan polerna

leder individen till att genomföra en

mängd färdigheter (Kohut 1986). Den ena

polen, individens upplevelse av sitt själv,

har viljeyttring som energi och den andra

polen, lyhördhet för omgivningens ideal,

har kursriktning, strävan som energikälla.

Ett exempel på hur viljeyttringen i en människas

liv radikalt kan förändras under en

psykoterapibehandling kan illustreras i klientens

”grad av hälsosamma själv-självobjekt”

i början av en psykoterapi och i slutet.

Sortering i det förvirrade självet

Kohut menar att narcissistiska störningar

består av problem förvärvade under barndomen

samt att dessa störningar skapar sekundära

störningar i form av defensiva och

kompensatoriska strukturer. Individen behöver

skydda sin självstruktur och utvecklar

kompensatoriska föreställningar och beteenden

för bristande självobjekt. Kohut säger,

med hänvisning till det bipolära självet,

att en svaghet i självkänslan kan vägas upp

av att individen lägger ner stor energi på att

BILD: MARTIN ODELL

efterlikna föräldrarnas ideal (Kohut 1986).

Den regelmässiga frågan för den narcissistiskt

störda personligheten är; vem är jag

och vem borde jag vara (Kohut 1986). Bristande

sammanhållning i självet skapar förvirring

och får klienten att känna sig desorienterad

när hon blir objekt för andra människors

överföringsbehov. Psykoterapeutens

uppmärksamhet riktas då mot att förstå klientens

överföringsupplevelse, dess form

och dess innehåll från det kritiska ögonblicket

av frustrationen. Psykoterapeuten

hjälper klienten att rekonstruera sin upplevelsevärld

och avtäcker också den förträngningsbarriär

som klienten utvecklat.

Att hålla borta obehagliga känslor uppkomna

vid överföringar från andra människor,

betyder att konflikter på omedveten

nivå stör vårt själv. Vi befinner oss i ett

bristtillstånd, samspelet med ett icke-empatiskt

självobjekt har upprepats i en parallellsituation.

På samma sätt som primärobjektet en

gång kränkte självet i dess starka beroendeställning,

återskapas scenen för kränkningen.

Bekräftelsebehovet upprepar sig på ett

tvingade sätt, som ett försök att skapa ordning

på avgörande byggstenar i utvecklandet

av ett hälsosamt själv (Werbart 1993).

Om och om igen uttrycker självet sin brist, i

försöket att rekonstruera självobjektet men

illusionen om det goda objektet vill inte infinna

sig. Den terapeutiska alliansen i psykoterapin

erbjuder då en överföringsarena

som kan lösgöra klienten från upplevelsen

av att inte kunna välja goda och bekräftande

självobjekt. Denna allians hjälper klienten

ut ur den symbolvärld som ständigt attacke-

5

ar lusten att ta sig an nya intryck

från omvärlden.

Psykoterapiprocessen

Psykoterapiprocessen studeras

från utgångspunkten att tiden

och platsen för behandlingen är

densamma. Terapeutens empatiska

närvaro och medvetet aktiva

hållning är återkommande erfarenheter

för klienten. Därmed

skapas ramen för ett flöde av

känslor och detta flöde är meningsfullt

att studera, bland annat

utifrån flödets olika faser.

Alla dessa olika faser skapar bilden

av en förändringsprocess.

Jag vill fästa läsarens intresse

på processens karaktäristiska

egenskaper, nämligen hur ”självet”

blir mer sammanhållet och

hur affekterna tillåts komma i

kontakt med de emotionella erfarenheterna

vartefter terapin fortskrider.

Inledningsskedet av en

psykoterapi domineras av klientens

inkännande till förtroende

hos terapeuten. Terapeutens intresse

för klientens berättelse

skapar i bästa fall bidrag till en

känsla av ”holding” i den begynnande

terapiprocessen. Terapeuten

hjälper klienten att skapa

öppningar i det fragmenterade

självet genom att peka på ouppnåeliga ideal

och narcissistiska kränkningar i klientens

liv.

Processen i psykoterapin är ett förlopp

som styrs av självets sammanhållande kapacitet

och därmed ger en överblick över hur

individen personlighetsmässigt är strukturerad.

Tomkins kallar denna struktur, detta

schema för affektiva ”scripts” (Monsen

1997). Man kan anta att en terapiprocess är

given, vi är ju människor styrda av samma

uppsättning verktyg att förstå vår omvärld

med. Vi ska dock finna att sättet att assimilera

intrycken som kommer emot individen, är

så rikt på kombinationer att varje terapi blir

individuellt färgad (Sjödin 1997).

Psykoterapiprocessen kanske är den svåraste

parameter människan kan bedriva studier

på. Det handlar om skeenden som går

mycket långsamt (Sjödin 1996) och vars

förändringar uppenbarar sig först när problemformuleringen

nära nog är bortglömd. I

sin minsta del kan dock processen studeras i

ett fryst flöde, där vi tryckt på ”pausknappen”

för att iaktta vad som händer hos klienten

i förmågan att assimilera och integrera

omvärlden. I oss själva som terapeuter försöker

vi förstå det vi iakttar hos klienten,

men denna förståelse når inte fram, förrän

klienten kan erfara hur terapeuten rätt upp-

Det är en viktig uppgift att sprida kunskap om psykoterapin som

behandlingsmetod för empatiska bristtillstånd i människors liv,

påpekar Staffan Stålfors.

skattar betydelsen av klientens motstånd,

betydelsen att skydda sitt bristfälliga själv

(Kohut 1988).

Att införliva erfarenheter

Den goda föräldern som tröstar sitt barn eller

berömmer det, kan tydligt avläsa hur den

känslomässiga upprördheten leder fram till

ett nytt känsloläge av tillfredställelse, vilket

skapar nya strukturer i självet. Terapeuten

skapar på liknande sätt en uppmuntrande

stämning i ord och fraser som hjälper minnet

hos klienten att återskapa erfarenheter

som är laddade med affekt. Det empatiska

språket är terapeutiskt i sig, genom sin utstrålning

av värdeneutral inre respons.

(Holm 1987).

Den självpsykologiska terapeuten lär

känna klientens innersta behov och uttrycker

förståelse i en process av mer och mer

korrekta tolkningar. Kohut säger att när klienten

finner ett självobjekt som ger rätt gensvar,

kanske från en sektor i självet av de

första barnaåren, så kan hon fullfölja det

emotionella arbetet till sin utvecklingsmässigt

riktiga avslutning. Man skulle kunna säga

att klienten tillsammans med terapeuten

får göra färdigt det som avbröts i barndomen.

Kohut kallar denna process för ”omvandlande

internalisering” i självet. När te-

rapin så småningom når sin avslutning

kan klienten använda

sig av självobjekt i sin omgivning

med allt större valfrihet,

vilket just vuxenvärlden erbjuder.

Affektiva reaktioner

I den självpsykologiska psykoterapin

ligger en strävan att förstå

självets tillstånd och dess

ställning i tiden. Terapeuten vill

också förstå dess framtid såväl

som dess förflutna. Det som motiverar

försvar från klienten, förstås

som en reaktion i den sektor

av det centrala självet som klienten

kunnat bygga upp trots bristerna

i självobjekten under barndomen.

Beroende på erfarenheten

av narcissistisk kränkning

och fruktan för förnyad traumatisering,

färgas upplevelsen av

en känsla knuten till självobjektet,

ett ”script”, en uppsättning

regler som individen tillskapar

sig för prediktion av handlingsmönster

(Monsen 1997).

Låt oss kalla klientens upplevelser

av självobjektet för själverfarenheter

för att skilja dem

från affekterna som är häftade

vid självobjektet. Affekternas

ursprung är som Tomkins säger

biologiska och är en resurs för att kunna adaptera

kognition och symboliska föreställningar

till självet. För att ytterligare belysa

sambandet mellan affekt och självobjekt,

kan man säga att alla intryck som når individen

eskorteras av de känslomässiga affekterna

och landar i bästa möjliga anknytning

som självobjektet klarar av (Nilsson 1996).

Affekterna kan också sägas fungera som ett

psykiskt lim i självet.

I psykoterapin får affektteorin konsekvensen

att terapeuten som första uppgift fokuserar

på affektuttrycken hos klienten. Innehållet

i själv-erfarenheterna på den symboliska

självorganisationsnivån är terapeutens

andra uppgift att fokusera på. Detta sker

oberoende av samtalstema i terapin. Affekternas

duration/varaktighet kan betraktas

som ett snillrikt avlyssningssystem för att i

varje stund ge individen en möjlighet att avsyna

sina känslomässiga erfarenheter och ge

dem chansen att förändras/mogna.

Tillämpad registrering

Den psykoterapeutiskt stödjande ram som

erbjuds klienten är tänkt att hjälpa klienten

till spontana objektöverföringar och som

ska bekräftas som sanna känslor. Men klienten

kommer ändå att uppleva empatiska

brister hos terapeuten. Kohut kallar det för


FOTO: JANNE ERIKSSON

”optimala misslyckanden” (Kohut 1988).

Terapeuten lägger då märke till att klienten

drar sig tillbaka till destruktiva självobjektrelationer

och söker därför ta reda på vilka

misstag han gjort och erkänner dem på ett

icke defensivt sätt mot klienten. Erkännandet

ska betraktas som att terapeuten förstår

hur klienten hanterar det självobjekt terapeuten

representerar.

Bekräftande frågor till det ”misslyckande”

som hänt, hjälper klienten att åter se det

empatiska flödet och nya strukturer i självet

har därmed chans att skapas. Dessa svängningar

mellan empatisk brist och empatiskt

flöde är i huvudsak karaktären på det händelseförlopp

som utspelar sig mellan terapeut

och klient och som är en del av terapiprocessen.

Vid en given tidpunkt, i början av varje

terapisittning, har jag registrerat första synliga

objektöverföring och affektuttryck/affektmärkning

som ger sig till känna från klienten.

I dokumentationen för beskrivning av

terapiprocess är den omedelbara öppningen

i varje terapisittning en lämplig fixeringspunkt

för aktuell självobjektstatus.

Det fortsatta arbetet kännetecknas av att

”optimal frustration” skapar nya självstrukturer.

I en genomförd terapi på 400 timmar

har alltså 400 registreringar erhållits. Följande

exempel är hämtade från en psykoterapi

för en 30-årig kvinna. En notering från

terapitimme 251, som speglar hennes aktuella

självobjekt, låter så här: ”…om jag ska

säga ifrån (till människor) som du sa att jag

måste göra, så känner jag bara att jag klarar

inte det och då är det ingen idé att leva. För

du får aldrig ta det sista jag har (ifrån mig)”.

Affektuttrycket vill utestänga det hotfulla

kravet och därför blir affektmärkningen

”fruktan-skräck”, en av Tomkins klassificeringar

för individens oförmåga att adaptera

föreställningen.

Låt oss hoppa över några affektnoteringar

och betrakta utgångsaffekten i terapitimme

305. Där kan vi iaktta att inga synligt nya

strukturer i självet skapats: ”…förra tisdagen

ringde mamma för Stinas (syster) räkning

och jag sa till henne att jag inte orkade

prata med henne så här efter en terapitimme,

men hon insisterade och då skulle hon berätta

att Stinas kamrat blivit våldtagen. Och sedan

den kvällen har jag varje natt vaknat av

att ha blivit uppsprättad”.

Noterad affektmärkning blir ånyo ”fruktan-skräck”.

Vi kan i dessa enskilda exempel

få klart för oss hur klientens upprepningstvång

till självobjektet ser ut, det vill

säga i huvudsak en stark självförnekelse och

oförmåga att använda sin affekt att uttrycka

gränssättning mot invadering. Vi ser att klienten

inte förmådde uttrycka ”avsmak” som

ingår som en gränssättande eller ”objektreglerande”

affekt i Tomkins schema.


Vi gör ytterligare ett hopp fram till terapitimme

348 för samma klient, och noterar

öppningsaffekten: ”…jag vill inte blunda

för att min plattform var i mörkret, för så var

min uppväxt. Men nu tror jag att en dag ska

ljuset strömma ner och då kommer mina

världar att gå ihop”. Vi kan notera att mycket

har förändrats i självets struktur och affektmärkningen

vid detta tillfälle blev ”intresse-upphetsning”.

I Tomkins affektschema

tillhör detta uttryck adaption av nya

självobjekt.

När vi går vidare till terapitimme 378 låter

det så här: ”…det är så fantastiskt roligt

på utbildningen, jag vill bara prata och prata

och känner att det fungerar och kamraterna

sa att det var bra. Jag kände att lådan (av patienten

formulerat som kärnan i mig själv)

fällde ner sina väggar och låg nere. Det var

fantastiskt!”.

En fortsatt adapterande process fortgår

och affektmärkningen är ”intresse-upphetsning”.

Vid terapins avslutande i terapisittning

390, uttrycker självobjektet följande:

”…jag har aldrig i hela mitt liv varit så

ostrategisk i umgänget med så många människor.

Jag har upptäckt att jag är skild från

andra människor, jag behöver inte känna

mig ensam längre, jag kan göra vad jag vill”.

Affektmärkningen är här mycket övertygande

”intresse-upphetsning” enligt Tomkins

affektsystem.

Med tillämpning av Tomkins affektteori

och Kohuts självpsykologi i dynamisk psykoterapeutisk

behandling enligt ovan, visar

dessa exempel att man kan avläsa förändringsprocessen

i självet hos klienten på ett

konkret sätt.

I början av terapiprocessen skyddar försvarsmekanismer

löst sammanhållna strukturer

i självet från att fragmenteras av inkommande

hotfulla självobjektrepresentationer.

Klientens affekt är ”fruktan”, alltså

organismens vilja till flykt. Längre fram i terapin

använder sig klienten av affekter för

”objektrelationell reglering. Självet är nu

bättre strukturerat och kan använda sig av

ett större urval självobjekt. Affekten används

nu i stället för att avläsa självets behov/lust

av ”intimitet-distans” till aktuella

självobjekt i omgivningen.

Förväntade resultat

Ett ”friskt själv” är inte benäget att bli fragmenterat

när livskrisen drabbar individen.

Kohut säger att det friska självet byggs upp i

barndomen av i huvudsak två hälsosamma

själv-självobjektprocesser, dels genom det

empatiskt goda primärobjektet samt genom

de måttliga besvikelser som också repareras

genom empatisk förståelse.

Denna process återskapas i psykoterapin i

form av samstämmighet mellan klient och

terapeut. Klienten engagerar terapeuten som

självobjekt genom sina inre upplevelser av

överföringar. Terapeutens misslyckande

som självobjekt för klienten kommer dock,

men blir aldrig av det traumatiska slaget,

utan stannar vid ”optimal frustration”, vilket

klienten förmår ta till sig som ”omvandlande

internalisering”.

Psykoterapins förlopp utvecklar sig på

detta generella sätt men blir synligt för oss

psykoterapeuter på det individuella planet.

Vår möjlighet att lära mer om denna generella

process går genom en fördjupning av

en stor mängd individuella psykoterapier,

som kan iakttas på ett systematiserat sätt.

För det första kan vi lära oss att bättre

stämma av tempot i terapiprocessen. Självförnekande

affekter med ”fruktan-skräck”

som kvalitet, tvingar terapeuten att lyhört

invänta strukturtillväxt i självet. För det

andra, lär vi oss var i terapiprocessen vi befinner

oss i riktning mot ”omvandlande internalisering”

och vidare till klientens ”empati

med sig själv”(Kohut 1988).

Med denna kunskap öppnas också möjligheten

att teckna ”lägesbeskrivningar” för

pågående terapiprocesser. Det är en viktig

uppgift för att sprida kunskap om psykoterapin

som behandlingsmetod för empatiska

bristtillstånd i människors liv. Inför uppdragsgivaren

kan vi tydligare hävda skälen

till varför en psykoterapi i ett visst sårbart

läge för klienten måste fortsätta och när terapin

tidigast kan avslutas. ■

Staffan Stålfors

psykolog

Referenser

Arngrimsson B: Om självpsykologin.

Psykisk Hälsa 3 1992.

Havnesköld L: Flexiblare, kanske effektivare

psykoterapi. Insikten 3, 2000.

Holm U: Empati, s.28, 57, 66.

Natur och Kultur 1986.

Kohut H: Att bygga självet, s15, 22, 31, 34.


Kohut H: Hur botar analysen, s.63, 81, 85, 115, 160.


Monsen J T: Affekternas roll i psykoterapeutisk

teori och teknik. Insikten 1, 1997.

Nilsson, A: Tomkins visioner, omstörtande för

psykologin. Psykologtidningen 17, 1996.

Sjödin C: Affekter-modulering och

transformation. Psykisk Hälsa 3, 1997.

Sjödin C: Några reflektioner om den psykoanalytiska

processen utifrån Stern och Meltzer.

Psykisk Hälsa 2, 1996.

Tomkins S S: Exploring affect, The selected

Writings of Silvan S. Tomkins, Edited by E Verginia

Demos. s. 64, 68, 85, 312. Cambridge University

Press 1995.

Werbart A: Psykoterapiforskningen inför 2000-talet:

Om förändringens natur. Psykisk Hälsa 4, 1993.

7

Den amerikanske

barnläkaren Mel Levine

har utarbetat en metod

för att hjälpa barn med

inlärningsproblem.

Budskapet till barnet är:

”Det som är viktigt här

i livet är hur du tar till vara

dina intressen och

talanger, inte hur stora

dina svagheter är.”

Ulla Holmqvist rapporterar

från en USA-konferens

för personal inom skolan.

Isomras hade jag förmånen att få vara

med på en konferens för barnläkare,

psykologer och andra kliniker som arbetar

med skolbarn. Det var Annual Conference

on Neurodevelopmental Variation for

Physicians, Psychologists and Other Clinicians.

Årets tema: Promoting Student Success:

Clinical Assessment and Management

of Differences in Learning.

Konferensen hölls vid universitetet i

North Carolina i Chapel Hill den 29–31 juli.

Vi var i universitetets eget konferenshotell

Carolina Inn.

Huvudtalare var Dr Mel Levine, barnläkare

och professor vid Clinical Center for

the Study of Development and Learning. En

klinik inom den medicinska fakulteten vid

universitet.

Demystifiering

De tre dagarna var fullmatade med nyttigheter

och även under frukosten och lunchen

kunde man ta med sin mat till en sal där det

förekom videovisning eller presentationer.

Mel Levine pratade själv om sin teori

över neurologisk utveckling, om vikten av

“demystifiering”, det vill säga att förklara

för barn hur de lär sig, samt om sin vision

om hur föräldrar och skola ska bli mer ”attuned”

(inkännande) med barns olikheter.

Psykologen Craig Pohlman gick igenom

metoder för utredning av barns inlärningsförmågor

och vad man bör tänka på när man

lägger fram förslag till åtgärder. William

Coleman, psykiater och familjeterapeut, gav

exempel på hur han arbetar med socioemotionella

faktorer som påverkar elevens

skolprestation, kampen hemma om läxläsning,

samt om att hjälpa barn med kamratsvårigheter.

Desmond Kelly, barnläkare,

presenterade den medicinska utredningen

av barn med inlärningsavvikelser samt det

FOTO: MAGNUS GOTANDER

Vi har alla våra brister, och vi har olika sätt att hantera och kompensera för dem.

Genom att förstå den egna utvecklingsprofilen och inlärningsstilen ökar barnets självkännedom.

(Personen på bilden har inget samband med artikeln.)

Det finns

inga perfekta

hjärnor


senaste inom farmakologin. Utredningspedagogen

Ann Hobgood, presenterade utredning

och insatser för barn med svårigheter

inom matematik, läsning och skrivning.

Vi var cirka 200 konferensdeltagare, varav

fem från andra länder än USA. Under

måltider och pauser var utbytet stort. Förutom

de vanliga frågorna om varifrån man

kommer och vad man arbetar med, pratade

vi om varför vi var där och hur vi trodde att

vi skulle kunna använda detta i våra arbeten.

Några exempel:

Barnläkare: ”Jag har arbetat så länge med

medicinering av barn med uppmärksamhetsbrister.

Vi måste hitta alternativ och

komplement till hur vi tar hand om dessa

barn.”

Psykolog: ”Jag vill lära mig ett sätt att

komma längre än till beskrivning av barn

grundat på poäng och standardavvikelser.”

Speciallärare: ”Jag vill lära mig förstå och

bättre tillämpa resultaten från psykologernas

utredningar.”

Psykolog: ”Jag jobbar privat. Det här är

något jag behöver lära mig för inom detta

område finns det en stor efterfrågan.”

Student Success Center

Under konferensen gavs tillfälle att besöka

det relativt nyöppnade SSC i Chapel Hill.

Man har utredningsrum för att utreda fyra

barn samtidigt, men man har ännu inte full

personalstyrka för detta. De har svårt att få

tag i skickliga utredningspedagoger, och

man har en egen internutbildning på sex

veckor för dessa. Många familjer har rest

långt för att komma hit och hela utredningen

görs under en dag. Medan barnet träffar läkaren,

psykologen respektive pedagogen,

blir föräldrarna intervjuade. De har också

tillfälle att observera utredningen genom videokamera

som visas på en dataskärm i ett

annat rum. Barnen vet givetvis att de filmas,

men kamerorna är små och stör inte, och utredarna

är vana att skapa en avspänd

atmosfär. Utredningen pågår mellan åtta

och tolv med lämpliga fikapauser. Medan

familjen går iväg för att äta lunch träffas utredningsteamet

och sammanställer resultaten.

Utredningen går ut på att hitta just det

barnets unika utvecklingsprofil och därigenom

hitta barnets unika inlärningsstil. När

man har gjort det är nästa viktiga steg att

förklara för barnet att alla människor har

olika utvecklingsprofiler och inlärningsstilar

– så här ser din ut. Det vill säga att hjälpa

barnet bli av med sin känsla av att vara dum

i huvudet eller misslyckad, samt öka barnets

självkännedom. Att ge barnet ord för allt

detta.

När familjen kommer tillbaka träffar de

utredningspedagogen som går igenom resultat

och rekommendationer muntligt.

Teamet möts sedan under eftermiddagen för


att skriva ner sitt utlåtande som består av två

delar. En del består av familjehistoria och

medicinsk information och ska inte vidare

till skolan. Den andra delen får föräldrarna i

två exemplar för att kunna ge ett till skolan.

Går barnet i en skola i närheten är oftast en

lärare med på SSC, annars tar utredningspedagogen

kontakt med barnets lärare.

Liksom universitetskliniken informerar

SSC föräldrarna om att barnet inte kommer

att diagnostiseras enligt DSM IV, utan i stället

får en neurologisk utvecklingsprofil samt

rekommendationer för insatser. Om det behövs

ett intyg för försäkringsfrågor, skriver

man ett intyg om barnets behov av hjälp.

Ibland tar man inte emot barn för utredning.

Det gäller till exempel om barnet misstänks

ha autistiska drag. Då föreslår man utredning

hos TEACCH. Man får också förfrågan

om utredning från föräldrar vars barn redan

har en diagnos. De föräldrarna önskar mer

information och vägledning enligt AKOMS

sätt att utreda.

Levines arbete

Mel Levine har föreläst över hela världen.

Själv hörde jag honom i Skövde för cirka

fem år sedan och kände att den här mannen

har ett viktigt budskap för alla som arbetar

inom skolan. Förutom att föra ut sitt budskap

via föreläsningar, har Levine skrivit

böcker för både barn och vuxna om hur olika

funktioner i hjärnan påverkar inlärningsförmågan.

Tillsammans med sina kolleger

har han arbetat fram utredningsmaterial och

träningsmaterial.

När man hör Mel Levine tala smittas man

snabbt av hans underbart ödmjuka och respektfulla

inställning till barn. Han är dessutom

en underhållande man med ett oändligt

förråd av exempel på barn han har träffat,

och som han uppenbarligen har kunnat

hjälpa till större framgång i skolan.

Levines budskap till barnen är: ”Det som

är viktigt här i livet är hur du tar till vara dina

intressen och talanger, inte hur stora dina

svagheter är.” Levine säger att vårt samhälle

behöver ”all kinds of minds” (alla sorters

förstånd). Det är viktigt att stärka barnens

självförtroende genom att lyfta fram deras

talanger och specialintressen. Låta dem känna

i skolan att de kommer att bli viktiga personer

i vårt samhälle som vuxna. Att just deras

unika hjärna kommer att behövas.

The splitters approach

När diagnosen damp introducerades i Sverige

för att ersätta den tidigare diagnosen

MBD, specificerade man vilka funktioner

som påverkades av en liten hjärndysfunktion.

Att säga att ett barn har svårigheter

med uppmärksamhet, perception och motorik

gav en mycket tydligare bild av ett barns

funktioner än att säga att det har en minimal

hjärnskada. Levine anser att diagnoserna

har fyllt en funktion genom att lyfta skuld

från föräldrar samt att avskaffa förenklade

förklaringar som till exempel att barnet är

”bara lat”. Men han går vidare. Levine beskriver

åtta olika neurologiska funktionsområden,

som i sin tur bryts ner i mindre

funktioner. Han kallar detta “the splitter’s

approach”, det vill säga splittraren till skillnad

från “the lumper’s approach”, att klumpa

ihop till diagnoser. När man bryter ner

begreppen blir det också så mycket tydligare

att vi alla har våra brister, samt att vi har

olika sätt att hantera och kompensera för

detta.

Mel Levine och hans medarbetare använder

inte DSM IV diagnos. I Sverige används

DSM IV diagnoserna inom barnpsykiatrin

men i ganska liten utsträckning inom

skolhälsovården eller bland skolpsykologer.

Levines synsätt och tillvägagångssätt bör

därför inte vara kontroversiellt för oss på

samma sätt som det är i USA. I USA är stödinsatser

i mycket högre grad kopplad till

diagnos, både i skolans värld och inom mentalvården.

Levines arbete började inom kliniken för

studier av utveckling och inlärning vid universitetets

medicinska fakultet. Det har sedan

bildats ett fristående ideellt institut som

tillämpar och sprider Levines idéer genom

utbildning och materialutveckling. Institutet

kallas All Kinds of Minds, AKOM. Här bedrivs

vidareutbildning till lärare i ”Schools

attuned” programmet som ges varje sommar

på många platser i USA. För elevvårdspersonal

finns en påbyggnadskurs för att man

ska kunna fungera som ”Profile advisor”,

det vill säga både utredare av barn och konsult

till lärarna. AKOM har också öppnat en

utredningsenhet utanför universitetet kallad

“Student Success Center”, SSC. Ett underbart

namn som verkligen uttrycker det optimistiska

synsättet på barns utveckling och

möjligheter som AKOM filosofin för fram.

Man planerar att öppna SSC i San Fransisco

och New York inom en snar framtid.

Något om Levines terminologi och

grundantaganden: En utvecklingsneurologisk

funktion (”neurodevelopmental function”)

är en grundläggande process i hjärnan

som kan behövas för inlärning och produktivitet

i skolan. Den kan också bidra till beteende

och socialisering.

En utvecklingsneurologisk dysfunktion är

en svaghet i en speciell utvecklingsneurologisk

funktion. Den kanske hindrar prestation

i skolan (men inte alltid och inte för

alla). Det finns inga perfekta hjärnor. Förekomsten

av utvecklingsneurologiska dysfunktioner

är 100 procent. Det som är en

svaghet i en ålder kan vara en tillgång i en

annan ålder.

Utvecklingsneurologisk variation syftar

9

Det är viktigt att stärka barnens självförtroende genom att lyfta fram deras talanger och

specialintressen. Att låta dem känna i skolan att de kommer att bli viktiga personer i vårt

samhälle som vuxna. Det påpekar den amerikanske barnläkaren Mel Levine.

på de skillnader i utvecklingsneurologiska

styrkor och svagheter som finns mellan individer.

En utvecklingsneurologisk profil är det

mönster av styrkor och svagheter som vi alla

bär med oss. Sådana profiler är inte fixerade,

de kan förändras över tid. Vår profil möter

omgivningens krav – hur god är matchningen?

Det finns i princip ett oändligt antal profiler,

och skillnader mellan individer behöver

inte representera patologi eller abnormalitet.

De utvecklingsneurologiska funktionerna

är grupperade i åtta konstruktioner eller förmågor

(”constructs or capacities”). Levine

använder medvetet ordet ”konstruktioner”

för att betona att det är frågan om teoretiska

begrepp och att allteftersom ny forskning

tillför ny kunskap är han inställd på att revidera

sin teori.

En individs nuvarande utvecklingsneurologiska

profil har skapats genom influenser

från gener, medicinska faktorer, påverkan

från miljön, erfarenheter, inlärning i skolan

och kulturen.

Levines teori är fenomenologisk, det vill

säga neurologiska funktioner visar sig som

observerbara fenomen i klassrummet, i

hemmet, eller i testsituationen.

Levine tar i dag ställning emot att använ-

Något om Levines böcker

Educational Care – skriven för föräldrar och lärare.

Den beskriver genom fallstudier beteenden

och fenomen hos barn i olika åldrar, som

hindrar barnens inlärning. Han ger också förslag

på hur man kan hjälpa barnen.

All Kinds of Minds – skriven för yngre barn.

Budskapet är att vi alla har olika hjärnor och

att vi måste lära oss förstå och uppskatta detta.

Boken finns översatt till danska.

Keeping A Head in School – skriven för

9–15-åringar.

da diagnoser av typen ADHD. Han menar

att det är etiskt tveksamt, och kan vara förnedrande

och skadligt att utsätta barn för

den reduktionism som det innebär att karakterisera

dem i huvudsak utifrån medlemskap

i kategorier. Det är till större hjälp, mer optimistiskt

och humant att sätta etiketter på de

svårigheter de kämpar med, än att sätta patologiska

etiketter på barnen!

De åtta konstruktionerna/förmågorna:

– Uppmärksamhet (reglering av mental

energi, perception, exekutiva funktioner)

– Minne (korttidsminne, arbetsminne,

långtidsminne)

– Språk (impressivt, expressivt)

– Motorik (grov, fin, ”graphomotor”)

– Rumslig ordning (perception, medvetande,

minne, produktion)

– Tid och sekvensordning (perception,

medvetande, minne, produktion)

– Social kognition (verbal pragmatik, socialt

beteende)

– Högre kognition (begreppsbildning,

kritiskt tänkande, kreativitet, problemlösning,

användning av regler, logiskt tänkande,

mental representation).

Den som är intresserad av Levines arbete

och All Kinds of Minds har ett tillfälle att

vara med på en konferens i Göteborg redan i

höst, 29–30 oktober. ”M D M Levine’s neurodevelopmental

approach; How young

brains vary – Hur man kartlägger och bemöter

barn med inlärningssvårigheter”. Efter

dessa dagar i Chapel Hill vill jag varmt rekommendera

alla som arbetar i skolan att

delta. Konferensen arrangeras av Kunskapscentrum

för specialpedagogik. De ordnar

också en eftermiddagsföreläsning 30 januari:

”Information om Levine’s teorier. Hur

man kartlägger elevens starka/svaga sidor

och hur man bemöter barn med inlärningssvårigheter.”

För information ring

Kunskapscentrum 031-7398005 eller besök

deras hemsida www.kunskapscentrum.org.

■

Ulla Holmquist

psykolog


FOTO: TOMAS SÖDERGREN

Developmental Variation and Learning

Disorders – en grundbok som beskriver Levines

teori om den neurologiska utvecklingen

och dess betydelse för inlärning i skolan.

En ny bok kom ut i dagarna och handlar om

social kognition. Den är skriven för barn och

ungdom.

För mer information se AKOMs hemsida

www.allkindsofminds.org som innehåller en

uppsjö av information.

USA-psykologer

får förskriva

psykofarmaka

En ny lag i USA-delstaten New Mexico ger rätt för vissa

psykologer att inom ramen för sin profession administrera

och förskriva psykofarmaka (”psychotropic medication”)

för behandling av psykiska problem.

Lagen ger också rätt att ordinera vissa

laboratorieprover i samband med

förskrivningen. För att kunna godkännas

som förskrivande psykolog (”prescribing

psychologist”) av den delstatliga

och för ändamålet inrättade Board of

Psychologist Examiners krävs, förutom

utbildning på PhD-nivå och legitimation

som psykolog, att man genomgått ett utbildningsprogram

om minst 300 timmar i

psykofarmakologi. Vidare krävs praktisk

utbildning om minst 80 timmar i klinisk bedömning

och patofysiologi, praktik om

minst 400 timmar med handledd behandling

av minst 100 patienter med psykiska

problem samt att ha godkänts i ett nationellt

examensprov. Kraven för godkännande

som förskrivande psykolog har utarbetats

på grundval av de erfarenheter som gjorts

inom USA:s försvarsdepartement, som

med goda resultat utbildat psykologer att

förskriva psykofarmaka till patienter i det

militära.

När väl psykologen i New Mexico fått

sin förskrivningsrätt är denna kringgärdad

av ytterligare bestämmelser. Psykologen

ska fortlöpande samarbeta med patientens

läkare för att försäkra sig om att nödvändiga

medicinska undersökningar genomförs

och att medicineringen ifråga är adekvat

samt för att diskutera signifikanta förändringar

i patientens medicinska och psykiska

tillstånd. Saknar patienten läkare ska psykologen

se till att patienten blir fysiskt undersökt

och bedömd innan förskrivning av

psykofarmaka sker. Därvid gäller att psykologen

inte ska förskriva läkemedel till

patienten vid oenighet mellan läkaren och

psykologen om vad som är i överensstämmelse

med patientens fysiska och psykiska

behov.

Lagen undertecknades den 6 mars i år av

delstatens guvernör Gary Johnson. Lagförslaget

hade tidigare fått klart stöd i delstatssenaten

med röstsiffrorna 29 mot 9. Amerikanska

psykologförbundet (American

Psychological Association, APA) har länge

verkat för att psykologer ges förskrivningsrätt.

Genombrottet nu kan ses som ett resultat

av välplanerade kampanjer och lobbyism.

Bristen på läkare och psykiater i New

Mexico var ett särskilt argument för att ge


psykologerna förskrivningsrätt där. Psykologernas

arbete med ”underserved populations”

i delstaten lyftes också fram i sammanhanget

som ett särskilt plus. Avgörande

har även varit den postdoc-utbildning i

psykofarmakologi som många psykologer

deltagit i och som byggt på en läroplan som

APA tagit fram. Motståndare in i det sista

var emellertid American Psychiatric Association,

men argumenten från detta håll

verkar främst ha varit byggt på försvar.

Lagstiftande församlingar i flera andra

delstater i USA behandlar nu lagförslag

med liknande innebörd. Beslutet i New

Mexico förväntas få en dominoeffekt över

hela USA, och närmast står Georgia, Illinois,

Hawaii och Tennessee i tur att införa

förskrivningsrätt för psykologer.

Beredskap även i Sverige

Utvecklingen i USA kan även väntas få

återverkningar runt om i världen. Det gäller

för psykologer i Sverige att skaffa sig beredskap

att möta denna utveckling. Utan

tvekan kommer utvecklingen att förstärka

tillgången till kvalitativt högtstående psykisk

vård och behandling samt vara statushöjande

för den psykologiska professionen.

För den intresserade finns en hel del

information på nätet att ta del av. APA har

en egen Division (Division 55; ”American

Society for the Advancement of Pharmacotherapy”)

med en innehållsrik hemsida:

http://www.apa.org/divisions/div55/ ■

Sven Ingmar Andersson

Professor, psykolog

Lunds universitet

Integritet

i arbetslivet

Kraven på testinstrument och

testanvändare inom arbetslivet

bör följa Stiftelsen för tillämpad

psykologi, STPs, riktlinjer.

Det anser utredningen ”Personlig

integritet i arbetslivet” (SOU

2002:18), som lades fram i början

av mars. STP är en stiftelse och

tillhör Psykologförbundet.

Utredningen ”Personlig integritet i

arbetslivet” tar upp riskerna med

att personlighetstestning i arbetslivet utgör

en integritetskränkning för den testade

(se kapitel 7, Personlighetstester,

sid 199–202). I förslaget till lagtext betonas

att testresultat ska användas med

arbetstagares och arbetssökandes samtycke

samt att arbetsgivaren ska tillse att

”testinstrument som används är tillförlitliga

och att testning utförs av personer

med adekvat utbildning”.

I förarbetena till lagtexten sägs bland

annat: ”Kraven på tillförlitlighet avseende

både testinstrument och testanvändare

bör alltså ställas högt och motsvara

vad som följer av riktlinjerna i STPs

kvalitetsprogram. Det innebär att personlighetstestet

på något sätt måste vara

kvalitetssäkrat och att användarens

kompetens måste kunna garanteras för

att bestämmelserna ska ge ett fungerande

integritetsskydd. Den föreslagna bestämmelsen

om kvaliteten på testningen

bör inte heller kunna sättas ur kraft genom

samtycke.”

Utredningens förslag bygger på att

STPs kvalitetsprogram avslutas och utvärderas

innan lagstiftning blir aktuell,

eftersom ”det inte går att bestämma begreppet

tillförlitlighet utan att man har

STPs kvalitetsprogram eller någon liknande

måttstock, på vilken man kan

grunda en bedömning av vad som bör

ingå i begreppet.”

Hela avsnittet om Personlighetstester

kan läsas via www.regeringen.se

Psykolog Christina Strömer Wilson,

STP, säger:

– För STP och de organisationer och

intressen som har stött STPs uppbyggnad

av ett kvalitetsprogram för testanvändning

i arbetslivet ger dessa

formuleringar en uppmuntran och en

uppmaning att fortsätta vårt arbete för

att värna om etik och kompetens vid användningen

av psykologiska test. ■

11

Internationellt möte

i neuropsykologi

Hjärnans plasticitet och

metoder för att avbilda nervsystemet

är två viktiga teman

när den internationella föreningen

för neuropsykologer

och andra som är intresserade

av området, International

Neuropsychological Society,

håller sitt 25e sommarmöte

i Stockholm, 24–27 juli 2002.

Det är första gången mötet ordnas

i Sverige, och arrangemanget är

resultatet av ett samarbete mellan

de neuropsykologiska föreningarna

i Sverige, Norge, Danmark och

Finland. Arrangörerna har satt upp målet att

locka minst 500 deltagare från hela världen

att komma till Stockholm.

I det vetenskapliga programmet för sommarens

möte finns ett par teman som återkommer

i många inslag: Hjärnans plasticitet

samt den neuropsykologiska betydelsen av

olika metoder att avbilda hjärnan – neuroimaging.

När det gäller hjärnans och nervsystemets

förmåga att anpassa sig till och

påverkas av det som händer i organismen

och i den omgivning organismen interagerar

med, har det under senare år gjorts en hel del

intressanta forskningsframsteg.

Ett av dem är upptäckten att även hjärnan

hos vuxna människor tycks ha förmågan att

producera nya nervceller. Det är bland annat

detta som debatten kring stamceller handlar

om – de nya möjligheter som den forskningen

öppnar för reparation av skador i själva

hjärnan. En av de mest namnkunniga svenska

forskarna på området, Anders Björklund

från Lunds universitet, kommer att tala om

”Stem cells and brain repair – current progress

and future perspectives”.

Att de olika tekniker för att avbilda hjärnan,

som utvecklats sedan de första framgångsrika

försöken på 60-talet haft stor betydelse

för den neuropsykologiska kunskapsutvecklingen,

är förstås självklart. Under

mötet kommer flera av de inbjuda talarna

och symposiedeltagarna att presentera de

senaste rönen från detta viktiga område. En

av dem vill jag särskilt nämna här. Professor

Endel Tulving från Canada kommer att tala

om ”What can brain imaging tell us about

memory?”. Endel Tulving är ju främst känd

för sina viktiga insatser just på minnesforsk-

Glöm inte att anmäla er till sommarens

möte i neuropsykologi, uppmanar Håkan

Nyman.

ningens område, och en stor del av den begreppsapparat

vi idag använder när vi talar

om inlärning och minne bygger på forskning

som Tulving och medarbetare publicerat.

En programkommitté under ledning av

professor Jarl Risberg har arbetat intensivt

med att sätta samman programmet, som

förutom inbjudna talare innehåller symposier,

muntliga presentationer och ett stort antal

posters.

Förutom det vetenskapliga programmet

anordnas också så kallade ”Continuing

Education courses” under mötets första dag.

Sådana kurser måste nordamerikanska och

till exempel norska specialister i neuropsykologi

delta i varje år för att visa att de upprätthåller

sin kompetens. Kurserna är naturligtvis

också öppna för alla andra deltagare,

och har något att ge både de kliniskt intresserade

och de som vill hålla sig a jour med

forskningsfronten.

INS och de europeiska mötena

Den internationella neuropsykologiska föreningen

har funnits sedan början av 1970-talet

och majoriteten av medlemmarna är

nordamerikaner. Enskilda europeiska forskare

och kliniker har dock länge varit medlemmar

och också regelbundet innehaft styrelseposter

i organisationen.

Varje år i februari har man ett möte i Ka-

nada eller USA, och i år hölls det i Toronto.

De nordamerikanska mötena är ganska välbesökta;

förra året i Chicago deltog över

1500 personer. De europeiska mötena, senast

i Bryssel år 2000, brukar dessvärre inte

locka lika många deltagare. Trots väl utformade

vetenskapliga program, med framstående

forskare som inbjudna talare och

många insända bidrag, brukar deltagarantalet

stanna vid 250–300. Med tanke på det

stora intresset för neuropsykologi och neurovetenskap,

inte bara bland psykologer, är

det en ganska låg siffra. Enbart den svenska

föreningen samlar lätt lika många deltagare

till de årliga stämmorna, och till exempel

den tyska föreningen hade över 600 deltagare

på sitt årliga möte i höstas.

Det har spekulerats i vad det relativt begränsade

antalet deltagare i INS europeiska

möten kan bero på, och en åsikt som framförts

är att de haft en alltför påtaglig amerikansk

stil som många européer inte känner

sig hemma i. Det är dock nu en uttalad målsättning

att öka det lokala inflytandet över

hur mötena organiseras och det återstår att

se hur vi i Sverige kan lyckas med detta.

Förutom den kommitté som Sveriges Neuropsykologers

Förening centralt tillsatt finns

också en lokal grupp i Stockholm, som ska

svara för en hel del av de praktiska arrangemangen

under själva mötet.

Nordiskt samarbete

När Sveriges Neuropsykologers Förening

åtog sig ansvaret att anordna det internationella

sommarmötet 2002 sattes målet att åtminstone

locka 500 deltagare till Stockholm,

och att flertalet av de ”nya” deltagarna

skulle komma från Europa. En nordisk organisationskommitté

bildades, med representanter

för de neuropsykologiska föreningarna

i Sverige, Norge, Danmark och Finland.

För detta fanns goda förutsättningar eftersom

vi sedan många år har ett gemensamt

åtagande att anordna nordiska möten i neuropsykologi,

senast i Oslo i augusti 2001.

Mer information om mötet kan man lättast

få genom att besöka Sveriges Neuropsykologers

Förenings hemsida på adressen

www.neuropsykologi.org, eller INS hemsida

www.osu.edu/ins. Även de övriga nordiska

föreningarnas hemsidor innehåller information

om mötet. Medlemmar i de nordiska

föreningarna kommer i år att kunna

delta till samma låga pris som medlemmar i

INS. ■

Håkan Nyman


FOTO: TOMAS SÖDERGREN

FOTO SUSANNE BERTMAN

Johan Blomberg, psykolog och konsult,

förklarade hur nästa steg i ”framtidssökningen”

skulle gå till på Psykologtjänsts

seminarium i Göteborg.

Ungefär så löd framtidsvisionen

hos en av arbetsgrupperna på

Psykologtjänsts seminarium

”Psykologer på tröskeln till

2000-talet” i Göteborg i mitten av mars.

Men orden nätverk, psykologhus och

marknadsföring sammanfattar väl önskemålen

hos flertalet av de närvarande psykologerna

när det gäller hur deras arbete i framtiden

ska gestalta sig.

Seminariet var det första i en serie, där

Psykologtjänst inbjuder företagare och privatpraktiker

att under nya arbetsformer diskutera

framtida behov och hur man kan utveckla

företagarpsykologernas kompetens,

lönsamhet och synlighet i samhället i stort.

Sammanlagt ett 20-tal psykologer hade hörsammat

inbjudan till Göteborgsmötet. Av

dem arbetade knappt hälften enbart privat,

ungefär lika många var anställda med privat

verksamhet vid sidan om och några hade

kommit för att de funderade på att ”starta

eget”:

– Jag är här för att få en spark i ändan,

sade en av deltagarna, som berättade att hon

var hjärtligt trött på offentlig verksamhet.

Många var också nyfikna på de arbetsmetoder

som utlovats för seminariet – en

blandning av ”Future search” och ”Open

space” – och som i slutändan skulle hjälpa

till att vaska fram deltagarnas önskemål och

visioner om nya och bättre arbetsformer i

framtiden.

– Syftet med metoden är att på kort tid

undersöka vad vi som sitter här har gemensamt

och hur vi kan jobba vidare, hitta strategier

för framtiden på basen av våra gemensamma

erfarenheter, förklarade psykolog

Johan Blomberg från konsultföretaget

Provins fem, som ledde seminariet.

Milstolpar och vändpunkter

Efter en presentationsrunda var det så dags


På jakt

efter framtidsstrategier

”I TV-rutan kan allmänhet och uppdragsgivare åter en gång

se Psykologtjänsts reklaminslag med dess karaktäristiska slogan.

Den här veckan ligger fokus på Göteborgs psykologhus, som

informerar om vad husets många psykologer har att erbjuda –

från ledarskapsstöd och arbetslivsutveckling till hälsofrämjande

åtgärder och rehabilitering. Ring, så planerar vi!”

för den första uppgiften. På stora pappersark

fästade på väggen skulle deltagarna teckna

ned sin gemensamma historia – milstolpar

och vändpunkter, positiva och negativa, i

den individuella, i kårens och omvärldens

historia.

Flest blev anteckningarna om psykologkårens

historia och, som så ofta då det gäller

tillbakablickar, mest detaljrikt det senaste

decenniet. På minussidan under 70-talet

nämndes den solidariska lönepolitiken som i

dag anses bära en del av skulden till de låga

psykologlönerna, på plussidan legitimationen

1978. Från 80-talet noterades bland an-

Pia Törner och Pia Strandh

drar sig till minnes avgörande

händelser i psykologkårens

historia.

nat psykoterapeutlegitimationen, som kom

att innebära ytterligare krav på utbildning

för många psykologer och striden om specialistordningen.

Positivare såg man på 90-talet. Då bildades

yrkesföreningen PKF/PPP liksom Psykologtjänst,

efterfrågan på psykologtjänster

från näringslivets sida ökade, medan ”Klara

spelregler”, det vill säga ersättningsfrågan,

blev en flopp.

Den individuella historien handlade om

utbildning, familjebildning, arbete och karriär

medan IT-samhällets framväxt, offentliga

nedskärningar, globalisering och flyk-

13

FOTO SUSANNE BERTMAN

tingproblem stod för några av

förändringarna i omvärlden.

Med denna – här endast kort

refererade – historieskrivning

som bakgrund fick deltagarna i

ett nästa steg till uppgift att analysera

vilka trender i omvärlden

som kan tänkas få betydelse för

de privatpraktiserande psykologernas

framtida arbete samt att

prioritera bland dessa trender.

Varje deltagare får ett antal

poäng att fördela på de trender

han/hon anser viktigast.

Trender i tiden

Bland de aktuella trender som

sannolikt kommer att påverka

psykologernas arbetsuppgifter

och framtida arbetsmarknad fick

följande fem högsta poäng:

– Individens krav på välmående

och sökande efter livskvalitet

i såväl arbete som fritid.

– Behovet av ledarskapsstöd

– Efterfrågan på hälsofrämjande

åtgärder

–Ökad efterfrågan på psykologisk

kompetens inom näringslivet

– Arbetsgivarnas ökade ansvar

för rehabilitering.

Avslutningsvis får seminariedeltagarna

en halv timme på sig

att mellan tuggorna på eftermiddagsmackan

diskutera hur deras

arbete som privatpraktiserande

kommer att te sig om fem till tio

år.

Vid det här laget kan man ana

en viss avmattning bland deltagarna

som med stort engagemang

deltagit i eftermiddagens

olika arbetsmoment. Konsulten

Johan Blomberg berättar i en paus

att man ofta brukar arbeta

med metoden ”Future search”,

som används för att stödja en

grupp att utveckla framtidsstrategier

och ursprungligen vilar på

Tavistocks idéer, i två hela da-

SACO

-Landet runt

gar och åtminstone för en utomstående

betraktare verkade fyra

timmar kräva ett tämligen uppdrivet

tempo.

Nätverk och psykologhus

Hur kommer man då att jobba i

framtiden? I psykologhus, trodde

många. Det vill säga i ett paraplyföretag,

där varje psykolog

är sin egen företagare, men där

man kan använda sig av och

hänvisa till varandras kompetens.

På det sättet kan man ha

stor bredd i utbudet av tjänster

samtidigt som man kan säkra

”leveransen” även till en stor

kund tack vare ett omfattande

nätverk inom Psykologtjänst.

– De som i dag är mellan 25

och 35 år är en relativt fåtalig

generation, påpekade Hans

Lindqvist, en av deltagarna. Det

blir därmed viktigare för företagen

att behålla sin arbetskraft.

Personalens välmående och hälsa

kommer att bli viktiga för företagets

lönsamhet. Där har vi

en uppgift att arbeta på olika

nivåer med individuellt stöd,

grupputveckling och ledarskapsstöd.

Färre psykologer kommer i

framtiden att ta emot patienter,

psykologer arbetar i stället som

handledare, utbildare, chefer

och samordnare, trodde Anna-

Karin Kärner.

– Vi får inte vara rädda för att

vara de som står för spetskompetensen,

betonade Anna Guldbrandsen-Steen.

■

Maja Ahlroos

Psykologtjänsts följande seminarier

hålles i Stockholm, Podion

Konferens Södermälarstrand

den 15 april, i Umeå, Folkets

Hus den 17 april samt i Lund,

Hotell Lundia den 23 april.

Under 2002 åker SACO landet runt

för att diskutera angelägna frågor

med medlemmar från hela Sverige.

Mellan mars och oktober besöker

vi åtta städer, från Malmö i

söder till Umeå i norr.

SACOs nya ordförande Anna

Ekström deltar och moderator blir

Erik Blix. I övrigt medverkar forskare,

utredare och debattörer från

hela landet.

Du kan läsa hela programmet

och göra din anmälan på webben.

www.saco.se

Medlemslån.

Inte för vem

som helst.

MEDLEMSLÅN i Nordea är bara till för dig som är

medlem i fackförbund. Som medlem får du lägre

ränta än den som gäller för andra. Lånet finns i två

varianter,dels som ett lån utan säkerhet på upp till

150 000 kronor,dels i form av en bilkredit på upp till

200 000 kronor.

Räntan per 02 01 02 är för lån 7,76% (effektiv ränta

8,04%) och för bilkredit 6,76% (effektiv ränta 6,97%).

Vi erbjuder ett förmånligt lån och en snabb handläggning

av ansökan.

Sök lån direkt på www.nordea.se eller ring oss på

020-45 12 66. Du kan också höra med ditt fackförbund

om låneansökan.


Nordea Bank Sverige AB (publ)

Arbetslivspsykologer

gav regeringen råd

Det finns en grupp arbetspsykologer

som tillhör

pionjärerna i svensk arbetslivsforskning.

Flera av dem

blev professorer. De har

alla gjort väsentliga insatser

i psykologisk tillämpning.

Hade företag och förvaltning,

privata och offentliga

arbetsplatser orkat ta till

sig deras forskning och

budskap i full utsträckning

skulle ledarskap, arbetsmiljö,

förändringsarbete,

klimat, jämställdhet och

arbetslivets allmänna anpassning

till människan sett

ut på ett annorlunda sätt än

det gör i dag.

En av dessa pionjärer är professor

emeritus Lennart

Lennerlöf, nyligen hyllad

inför sin 75-årsdag på ett jubileumsseminarium

i Stockholm.

Han är inte bara en pionjär från

förr. Han har fortsatt att vara pionjär

– långt efter vanlig pensionsålder

– men hela tiden med

det arbetspsykologiska perspektivet.

Jubileumsseminariet blev

med jubilarens ord en intellektuell

fest där olika forskare gjorde

inlägg inom områden som står

Lennart Lennerlöf nära. En av

dem var en annan professor

emeritus, nämligen Lennart Levi,

Karolinska institutet. Mot dagens

slut svarade han för en

rask, humoristisk men samtidigt

djupt allvarlig översikt över hälsoläget

i svenskt arbetsliv. Bara

för att nämna några av obehagligheterna

som Levi presenterade:

ökningen av antalet långtidssjukskrivna,

”vanliga” sjukskrivna,

förtidspensionärer och

sjukbidragsmottagare mellan

åren 2000 och 2001 kostar 25

miljoner per dag. Årsräkningen

för denna ohälsa ligger på svindlande

258 miljarder.

Besvärjelser

Direkt efter Lennart Levis siffror

och alarmerade ord konstaterade

Bo Oscarsson, tidigare


Professor emeritus Lennart Lennerlöf, hyllad inför sin 75-årsdag på

ett jubileumsseminarium i Stockholm, är en av arbetslivspsykologins

pionjärer.

chef för Arbetsmiljöfonden, nu

Ingenjörsvetenskapsakademin,

och tidigare i nära samarbete

med Lennart Lennerlöf:

– Det finns förväntningar på

att problemen i arbetslivet ska

lösas genom försäkringstekniska

arrangemang och att myndigheternas

besvärjelser ska återges

i skilda lagparagrafer och

skilda former av bestämmelser.

Finns ingen verklig aktivitet på

arbetsplatserna är detta bara

tomma ord. För att hävda denna

inställning har Lennart Lennerlöf

spelat en viktig roll som

jordnära men samtidigt teoretiskt

väl bevandrad pedagog.

Lennart Lennerlöfs viktigaste

insatser inom arbetslivsforskningen

är enligt Bo Oscarssson

att han svarat för två viktiga perspektiv.

Det första att han alltid

har hävdat kunskapens betydelse

och det andra att han ständigt

fört fram det lokala perspektivet.

Det är på arbetsplatserna

som de betydelsefulla insatserna

ska utföras. Detta är det viktiga

när vi talar om utveckling och

förändring i arbetslivet och ska

övergå från ord till handling.

Avrundande samtal

Ett samtal mellan Oscarsson,

professor emerita Gunnela

Westlander och Lennart Lennerlöf

själv avslutade seminariet.

Lennerlöf deklarerade att om

det ska bli en förändring av dagens

arbetsliv måste denna ske

ute i de lokala enheterna. Men

dessa enheter behöver kunskapsstöd

– inte bara genom

forskning.

Vi forskare har ett stort ansvar

att ta fram relevanta kunskaper,

presentera dem så att de

sprids i en sådan form att de blir

användbara ute på arbetsplatser.

Sen måste vi också arbeta på ett

övergripande plan, gentemot

överordnade organisationer som

t ex politiska organ, arbetsgivar-

FOTO: TOMMY OLOFSSON

och arbetstagarorganisationer.

Vi måste stötta detta skikt så att

initiativen inte motarbetas. Detta

är en stor och gigantisk uppgift.

– Vad är då ditt råd till regeringen

för att råda bot på dagens

kostsamma ohälsa i arbetslivet?

undrade Bo Oscarsson. Lennart

Lennerlöf antog utmaningen:

– Om de trepartsdiskussioner

som nu ska föras sköts på rätt

sätt finns möjligheter att parterna

kan återvända till den svenska

samverkansmodellen som

jag tror behövs om vi ska lösa

problemen. Med utgångspunkt i

denna bas skulle ett stöd kunna

åstadkommas från deltagande

intressenter så att vi fick en konkret

arbetsplatsutveckling. Att

driva den frågan är det viktigaste

regeringen kan göra.

Arbete – på många fält

Lars Ingelstam, professor vid

Linköpings universitet, talade

för dagen inte om IT utan om arbete

inom skilda fält och hur

dessa fält samspelar med varandra.

Det var ett spännande

perspektiv han drog upp med

många oväntade vinklingar och

med några siffror. Till de sex à

sju miljoner arbetstimmar som

yrkesarbetande svenskar bedriver

ska läggas lika många arbetstimmar

i hemmen.

Magnus Söderström, rektor

vid Växjö universitet, och med

lång verksamhet inom arbetslivsområdet,

höll ett lysande anförande

med utgångspunkt i fyra

av Lennerlöfs böcker.

Vem bjöd då på denna födelsedagspresent?

Samverkande

arrangörer var Kommunförbundet,

LO och Vinnova, verket för

innovationssystem, en statens

egen innovation sedan drygt ett

år och en av efterträdarna till

Rådet för arbetslivsforskning,

ett forskningsråd där Lennart

Lennerlöf verkat i flera år efter

sin formella pensionering. ■

Bengt Göransson

bengt.goransson@lm.lrf.se

15

– Vi måste kunna visa på

ett så tydligt avstånd

mellan professionens

kunskaper och lekmännens

att en psykolog ses som

icke utbytbar.

Dra lärdom av läkarna,

skriver Kjell Lindqvist.

Det är strategiskt viktigt

för förbundet att nu intensifiera

och utveckla

sitt arbete vad gäller kårens differentiering

och specialisering.

Vi kan (kanske) dra lärdom av

hur läkarna under ett antal år, då

de tvingats åse hur professionen

stadigt förlorat viktiga ledningsfunktioner

vad gäller den administrativa

ledningen inom hälsooch

sjukvården, medvetet och

framgångsrikt verkat för en expansion

av antalet subspecialiteter.

Det fanns 48 specialiteter inom

läkaryrket 1994. I januari

1997 är motsvarande siffra 60.

Antalet 1975 var 44. Dessa ansträngningar

har naturligtvis

bottnat i en önskan att vidmakthålla

och förstärka professionens

kunskapsmonopol. Specialisterna

vill vara unika inom sina

respektive kunskaps- och kompetensområden

och blir därigenom

mycket svårare att ersätta

med någon annan yrkesutövare

än en läkare.

Detta kan förefalla självklart

men för oss psykologer är bilden

annorlunda. Det är inte obekant

att andra grupper konkurrerar

inom vår professions domäner.

Med tanke på att det om knappt

tio år finns 1 200 färre psykologer

i Sverige jämfört med dagens

situation och att vår

tjänsteutveckling fortsatt är positiv

kan man hysa oro för framtida

intrång på våra yrkesrevir.

Det är primärt inte fråga om

att den psykologiska kunskapen

måste öka kvalitativt och kvantitativt,

även om det i sig är

önskvärt, utan det handlar mer

om att psykologernas expertkunskaper

måste kommuniceras,

tydliggöras, erkännas och

efterfrågas mer i samhället än

vad som är fallet i dag. Vi måste

kunna visa på ett så tydligt avstånd

mellan professionens kunskaper

och lekmännens att en

psykolog också ses som icke utbytbar.

Hur uppnår vi då detta? Jag

tror mig veta att detta är en av

den nya förbundsstyrelsens viktigaste

utmaningar och att man

redan lagt ned mycket arbete på

att ingående penetrera frågan.

Många fronter måste öppnas

och jag vill här bara fästa uppmärksamheten

på en av dessa.

Den partssammansatta statistikkommittén

enades den 6

december 2001 om ändrad befattningsklassificering

för psykologer.

Den innebär bland annat

att till en ny grupp, 020104,

hänförs psykologer med specialistbehörighet

eller psykoterapiutbildning

som i sin yrkesutövning

har en specialistfunktion

(min kursivering). Landstingsförbundet

har uppfattningen att

det är arbetsuppgifterna i form

av en specialistfunktion och inte

utbildningen i sig som ska styra

en eventuell inplacering i denna

nya grupp. Det ska alltså vara

något som arbetsgivaren själv i

sin bemanningsplan efterfrågar.

Öppnar sig inte nu ett lämpligt

tillfälle för förbundet att initiera,

uppmuntra och stödja lokala

fackliga aktiviteter, syftande

till att ännu mer målmedvetet

försöka sälja in vår egen specialistordning?

När nu äntligen en,

måhända liten, formell struktur

finns på vilken en intresserad arbetsgivare

skulle kunna hänga

upp ett ansvarstagande för de

kompetensbehov som finns inom

den egna verksamheten om

denna ska kunna nå sina mål och

fylla sina uppgifter.

En till ovanstående anslutande

fråga är naturligtvis den om

psykologers organisation och

organisatoriska inplacering.

Den proposition i ämnet som FS

riktade till förbundskongressen

förra året var, som vi ser det, rätt

illa skriven och gjorde inte sitt

viktiga område rättvisa. Kongressen

hann dock inte behandla

denna punkt utan den hänsköts

till 2002 års rådskonferens i

D E B A T T

Bra tillfälle att sälja in

specialistordningen

april. En förhoppning skulle

kunna vara att FS själv tar initiativ

till en grundlig ombearbetning

av propositionen och att

frågan, när den behandlas på

årets rådskonferens, fortfarande

ses som under beredning där naturligtvis

konferensen förutsätts

lämna synpunkter. ■

Kjell Lindqvist

Landstingskretsen-Stockholm

Sök stipendium

för att

förkovra dig!

Gäller alla som arbetar

med cancerpatienter

Stipendierna kan gälla följande aktiviteter:

STUDIEBESÖK

UTBILDNINGSDAGAR

KURSER (ej poängkurser)

UTOM-EUROPEISKA KONGRESSER med cancersamband

Sista ansökningsdagar 1mars, 1maj, 1okt

Nyhet! Sök stipendier

året runt!

Cancerfondens nyinrättade stipendier som kan sökas när

som helst under året gäller följande aktiviteter:

NORDISKA OCH EUROPEISKA KONGRESSER med

cancersamband

HOSPITERING på palliativ enhet

FÖLJANDE KURSER:

Patientkommunikation för cancerbehandlande läkare

Lindring bortom boten

Besked lämnas senast 6 veckor efter att ansökan inkommit

till Cancerfonden.

FÖR MER INFO om Cancerfondens stipendier och

aktuella blanketter ring 08-677 10 00.

e-post: vard@cancerfonden.se


– Utbrändhet och förtidspensioner

i den offentliga

sektorn beror på en usel

arbetsorganisation, en usel

löneutveckling, och obefintliga

karriärmöjligheter för

en yrkesgrupp som näst

efter läkarna har den

längsta akademiska grundutbildningen

och som

ständigt fortbildar sig! Det

beror också på en osynlig

men aktivt styrande arbetsgivarpart

som vi inte kan

komma till tals med, inte

kan påverka eller förhandla

med, skriver Juliana Srebo.

Det kan tyckas bestickande

att psykologer blir

utbrända, att psykologer

blir förtidspensionerade. Vi

har ju ett så intressant och viktigt

arbete. Vi fortbildar oss hela

tiden i nya metoder och förhållningssätt,

psykologi är både vårt

arbete och vårt fritidsintresse.

Vi har ett högt anseende hos en

bred allmänhet. När vi lär oss

hur vi ska hjälpa andra, borde vi

väl kunna hjälpa oss själva också?

Eller varandra?

Jag vill hävda att de egenskaper

som krävs i dag för att bli en

duktig klinisk psykolog inte är

desamma som krävs för att skapa

sig eller ta för sig till exempel

en rimlig lön eller kräva god arbetsmiljö.

I yrket lär vi oss härbärgera,

vänta ut, smälta samman, tålmodigt

arbeta igenom våra patienters

psykiska processer. När vi

inte lyckas tillräckligt bra med

något, letar vi genast efter någon

ny metod, en ny kurs där vi kan

lära oss mer. Jodå, det är stimulerande

och vi blir bättre och

bättre för våra patienter, vilket

är viktigt för oss själva också.

Det är till och med så viktigt för

oss med de nya kurserna att vi

ofta betalar kursavgiften själva,

landstinget har ju så ont om

pengar. Vi går i ständigt nya

handledningar. Vi går i egenterapier,

vi skriver nya uppsatser

för att få intyg på ständigt nya

kompetenser. Detta är vårt yrkesliv.

Plus den stimulans, dra-


matik, intimitet som närheten

till våra patienters liv och berättelser

skänker oss. Fast patientarbetet

har även sina krävande

och svåra sidor, men dessa lär vi

oss att hantera med mer handledning

och fler kurser.

Under tiden hinner vi bara

sucka över vår låga lön. För vi

har inte tid att gå på fackmöten.

Vi accepterar att vår närmaste

chef säger sig inte ha något inflytande

över vår lön. Vi finner

oss i att ingen enskild person

uppges ha inflytande över våra

arbetsförhållanden då tjänstemän

och politiker på olika nivåer

hänvisar till varandra. Vi

tycker nog att den uppnådda nya

terapikompetensen borde belönas

på något sätt. Med höjd lön,

ett erkännande eller lämna något

slags spår efter sig i den efterföljande

arbetsvardagen. Vi suckar

när inte heller detta händer. Men

vi tål mycket, vi är ju tränade till

att härbärgera, analysera, förklara

och vänta. Och vår arbetsgivare

har vant sig vid att vi klagar

ibland men sedan slukas vi

snabbt upp av våra patienters

behov och blir tysta igen.

Omorganisationer

Under senare år har alltfler av

oss hamnat i omorganisationskarusellen.

Barnpsykiatrin, där

jag själv arbetar, hamnade i denna

lotteritrumma relativt sent

jämfört med andra delar av vård

och omsorg. All barnpsykiatri i

Stockholms läns landsting är nu

ett och samma ”företag”, vilket

medfört en organisation som

förmodligen ingen människa

helt kan greppa och orientera sig

i. Dessutom finns numera en

”beställarorganisation” som

också omorganiseras med jämna

mellanrum och där det finns

olika ”nivåer” av politiker och

tjänstemän som inte alltid känner

till varandras beslut.

Vi får då och då veta att vi har

haft det alltför bra hittills jämfört

med andra enheter. Sådana

meddelande kommer vanligtvis

genom våra enhetschefer som

budbärare. Vi får alltså räkna

med att de senaste vakanserna

D E B A T T

Usel organisation leder till

utbrändhet i psykologkåren

efter kolleger som slutat eller

gått i pension inte kan besättas.

Att våra hundralappar på nästa

”lokala varvet” ska gå till medarbetare

i någon annan enhet

som har ännu mindre betalt än

vi. Eller att vi förväntas öppna

en filial någonstans inom vårt

geografiska upptagningsområde

utan personalförstärkning.

Men vår arbetsgivare, denna

diffusa storhet som oftast kallas

”beställarna”, tänker på oss. Vi

få då och då nya direktiv om hur

vår besökstatistik ska förändras.

Plötsligt är det särskilt önskvärt

att vi presterar ”nybesök”. En

annan gång har man beslutat att

vi inte får räkna någon tid för

klienter som lämnat återbud till

sin tid samma dag. Eller att det

inte gör någon skillnad om tiden

använts till samtal med en person

eller om vi haft med familj

och nätverk på 15 personer. Vi

bör även ”följa upp” hur det går

för våra klienter. Vi får naturligtvis

friheten att själva välja

om vi vill göra det genom personliga

samtal eller telefonintervjuer.

När ska vi hinna detta?

Hur ska den framtagna informationen

användas? Ja, sådant är

detaljfrågor.

Vår arbetsgivare visar även

stort förtroende för bredden i vår

kompetens. Vi ska helst ha korttidsbehandlingar

med snabb genomströmning.

Samtidigt gäller

vårdgaranti på tre månader för

de barn som bedöms behöva

långtidsterapi. Vi får plötsligt

veta att den centrala neuropsykiatriska

enheten görs om till

expertteam och vi ute på mottagningarna

får ta över deras

specialistutredningar. Flertalet

”nyordningar” av detta slag innebär

dolda prioriteringar bland

våra klienter och arbetsmetoder.

Vet våra diffusa arbetsgivare

om det? Hur har de resonerat?

Men vi inom öppenvården är

högt uppskattade, vi är ju ”stommen”

i den barnpsykiatriska

vården. Slutenvårdsenheter kan

läggas ner då vi förväntas ta

över suicidala och psykotiska

barn och ungdomar och alla

andra inom den tunga psykiatrin

så snart som möjligt efter slutenvårdens

akutomhändertagande.

Vem beslutar?

Var fattas alla dessa beslut? Hur

tänker våra osynliga arbetsgivare

när de styr om i vårt arbete

och i våra patienters liv? Kan vi

få några förklaringar? Kan vi

vara med och säga vad vi tycker?

Är någon intresserad av vår

erfarenhet som träffar patienterna?

Ingen tycks veta svaret på

dessa frågor. Ingen tycks ha tid

för att ta reda på svaren då vi ”på

golvet” är upptagna med vårt

dagliga jobb, av lojalitet till våra

klienter.

Jag vill hävda att utbrändhet

och förtidspensioner i psykologkåren

i den offentliga sektorn inte

beror de krav som klientarbetet

ställer. Dessa ”symtom” beror

på en usel arbetsorganisation,

en usel löneutveckling,

obefintliga karriärmöjligheter

för en yrkesgrupp som näst efter

läkarna har den längsta akademiska

grundutbildningen och

som ständigt fortbildar sig! Det

beror också på en osynlig men

aktivt styrande arbetsgivarpart

som vi inte kan komma till tals

med, inte kan påverka eller förhandla

med.

Jo lite siffror ska nämnas. Genomsnittslönen

för en psykolog

inom BUP division, många även

leg psykoterapeuter, ligger på

24 000 kr/månad. En underläkare

i utbildning får 29 000 kr, en

specialistläkare 36 000 kr och

en öl/böl utan arbetsledaransvar

får 43 000 kr/månad.

Det är möjligt att vi har försuttit

våra chanser till en anständig

löneutveckling på 70-talet

när vi var ”solidariska” med våra

lågavlönade kamrater mentalskötarna

med flera. Men denna

solidaritet har inte gagnat oss

och inte gagnat våra kamrater

heller. Det är verkligen på tiden

för oss att bli ordentligt arga!

Att använda vår kraft och kompetens

till att se om vårt eget

hus! Kom ihåg att vi även utgör

modeller för våra patienter som

till 70 procent är kvinnor, liksom

vi inom den kliniska psykologkåren!

■

Julianna Srebro

psykolog, psykoterapeut,

specialist i klinisk psykologi,

handledarkompetent,

undervisningsvan.

julianna@srebro.nu

17

Löneförhandlingar

under studietiden

Under helgen 9–10

mars hade vi vårens

andra möte i Umeå.

Vi träffas fem gånger per år

och försöker förlägga två av

dessa möten på något annat

ställe än Stockholm. Detta

möte ägnades i huvudsak åt

två stora frågor; vårens mål

som varit ”Fler medlemmar

– intresserade och engagerade”

och planering av den

snart förestående studerandefackliga

kursen.

Vi siktar mot att öka antalet

studerandemedlemmar

och tror att vi genom utökade

satsningar på att sprida information

om förbundets studerandeverksamhet

kan lyckas

med detta. Vi har redan nu en

relativt hög anslutningsgrad

men siktar ännu högre. Kursen

som har temat ”psykologens

roll i samhället – nu och

i framtiden, löner status utbildning

m m” planerades i

detalj. Schemat spikades och

en ansvarsfördelning gjordes.

Som ett led i uppfyllandet

av vårens mål ingår även arbetet

med att förbättra samarbetet

med de studerandeföreningar

som finns lokalt.

Vi diskuterade hur detta kan

göras och drog lärdom av

varandras erfarenheter. Det

är mycket viktigt med en väl

fungerande lokal nivå där de

frågor som är viktigast för

Mikal Björkström

P S F R Å N S R

studenterna i vardagen kan

dryftas. Det är även viktigt

att vi som förbund har välsmorda

kanaler för information

där idéer om viktiga frågor

och information om vad

som är på gång kan spridas.

Under mötet hade vi även

glädjen att hälsa några nya

medlemmar välkomna: Gustaf

från Linköping, Emma

från Lund samt Anna och

Johanna från Stockholm.

Särskilt roligt var det att

Stockholm nu har två representanter

till SR eftersom det

inte funnits några på ett antal

månader. Även från Göteborg

skulle nya ledamöter

delta i mötet men på grund av

sjukdom och transportproblem

uteblev de. Vi hoppas

på bättre lycka nästa gång.

Som vanligt ägnade vi

även tid till information från

alla orter vilket är mycket givande

och en av våra huvuduppgifter.

Förutom de stora

frågorna för detta möte beslutade

vi om att inleda ett arbete

för att stödja studenter

med löneförhandling under

studietiden. Detta är för

många ett problem eftersom

vi inte kan hävda någon formell

kompetens eller titel under

utbildningen. Detta ser

helt annorlunda ut för läkare

där kompetensen regleras

tydligt och löner och rättigheter

följer denna reglering

under utbildningstiden. Givetvis

arbetade vi också med

en granskning av Moderna

Tiders rankning och hoppas

att man tar tag i detta och gör

en noggrann genomgång av

resultatet på alla orter –

ÄVEN I GÖTEBORG!

Om ni har några frågor eller

sitter på bra ideér hör av

er till era representanter eller

till mig. Vi är aldrig längre

bort än närmaste telefon! ■

Studeranderådet genom

Mikal Björkström

Ordförande SR

Relationsproblematik?

–identifiera och bedöm med IIP

Inventory of Interpersonal Problems, IIP är

ett självrapporteringsinstrument avsett att

identifiera en persons mest framträdande

problem vad gäller relationer till andra.

Instrumentet består av 64 påståenden om

olika mellanmänskliga beteenden. IIPs åtta

skalor är placerade i en så kallad cirkumplex

modell, definierad av två interpersonella

dimensioner – tillhörighet (vänlighet) och

dominans (makt) – och speglar således olika

kombinationer av problem med avseende på

dessa dimensioner. De åtta olika problemtyper

som mäts är:

Kontrollerande/Dominerande

Hämndlysten/Självupptagen

Kall/Avvisade

Socialt hämmad

Undfallande

Alltför tillmötesgående

Självuppoffrande

Påträngande/Behövande

IIP kan bland annat användas för differentierade

diagnoser inför ställningstagande om psykoterapi,

behandlingsprognoser och utvärdering

av behandlingsinsatser.

Kontakta oss för mer information!

Foto: Tomas Södergren

Årstaängsvägen 1C Box 47054 100 74 Stockholm Telefon 08-775 09 00

Telefax 08-775 09 20 info@psykologiforlaget.se www.psykologiforlaget.se


K-PAX

Regi: Iain Softley.

Distr Buena Vista International.

I K-PAX får vi möta Kevin

Spacey som plötsligt dyker

upp från ingenstans och gör

anspråk på att vara på

tillfälligt besök på jorden

från planeten K-PAX.

Han blir av oförstående

myndigheter placerad

på en psykiatrisk klinik och

där behandlas han med

gängse medel, Haldol och

inlåsning.

Prot som mannen kallar sig,

har snart fängslat alla sina

medpatienter och ingett

dem ny tro på meningen med

deras liv. Eftersom Jeff Bridges

råkar vara psykiater på just den

här kliniken gynnas Prot också

av samtal där psykiatern är så

engagerad att han får klinikchefens

kritik på sig. Historien bygger

på en roman av Gene

Brewer, som jag tyvärr inte läst,

därför kan jag inte säga om upphovsmannen

från början velat

slira mellan science fiction, new

age och social indignation. Slirar

gör i varje fall filmen. Varför

då ägna den utrymme i våra

spalter? Av flera skäl.

Filmen utspelar sig på en psykiatrisk

klinik. Den problematiserar

förhållandet behandlare/

patient. Den driver tesen att

även en psykiskt sjuk person är

värd att tas på allvar. Den visar

hur sökandet efter mening är en

grundläggande drivkraft hos

människor. Sist men inte minst

är Kevin Spacey en ren njutning

att skåda.

Är detta ännu en film på temat

psykos och parapsykologi? Jag

tänker på den formidabla kassasuccén

”Sjätte sinnet” med Bruce

Willis som psykiater och den

lille Cole som via sin extra ordinära

intuition och känslighet

försökte rädda sin ensamstående

mamma och tyvärr skändligen

missförstods av filmmakarna så

att han i filmen framstod som ett

litet övernaturligt medium i stället.

Eller är det en ”Gökboet” för


F I L M R E C E N S I O N

Från yttre rymden till psykiatrin

Kevin Spacey i rollen som den gåtfulle Prot är en ren njutning att skåda, skriver Cecilia Hector.

2000-talsmänniskor? Mycket

talar för att Kevin Spacey med

sitt utsökta skådespeleri och

mjuk/tuffa utstrålning kommer

att bära Jack Nicholsons mantel.

Regissören, Iain Softley är dock

knappast någon ny Stanley

Kubric, filmen saknar Gökboets

magnifika framtoning.

Nej K-PAX är en konstnärligt

sett ganska obetydlig film i samma

omisskännligt amerikanska

anda som de sentimentala, men

ärligt menade filmerna ”I döda

poeters sällskap” eller ”Fisher

King”. Det vill säga filmer som

vill försvara humanistiska värden,

men aldrig riktigt lyckas

övertyga eftersom tankegodset

är för vagt.

Det resoneras en hel del om

huruvida Prot är människa eller

rymdvarelse. Sett med psykiaterns

glasögon är således frågan

om Prot är att betrakta som psykotisk,

det vill säga om han gått

in i sin egen symbolvärld och

gjort den till sin verklighet. Eller

om han mirakulöst nog verkligen

är kommen från yttre rymden

med sin arsenal av övernaturliga

förmågor. Han övertygar

i varje fall en skara skeptiska

astronomer om att han innehar

extraordinära astronomiska

kunskaper. Det är den här dikotomiseringen

som irriterar mig i

mötet med filmen om Prot. Som

åskådare ska jag kittlas med

svindlande aningar om en befolkad

rymd där man äger så mycket

större insikter om vad livet innebär,

har så mycket längre tid

på sig att leva och är så oberoende

att ingenting antas oroa. Detta

är en del av det budskap som

Prot droppar under behandlingens

gång och i samvaron med de

övriga patienterna.

Patienten och behandlaren

Sett med en psykoanalytikers

ögon kan därmed historien om

Prot och hans psykiater bli en

fråga om patienten och hans behandlares

anspråk på omnipotens.

De letar efter varsin sanning.

Prot vänder i sin totala utsatthet

upp och ner på begreppen

medan doktor Powell (=power?)

strävar efter att upprätthålla

sin världsbild intakt. Eftersom

det här är en film med ambitioner

att nyansera våra invanda

föreställningar, påverkas

doktorn mer av sin patient än vice

versa. När Prot gått för långt i

sin frälsargärning gentemot

medpatienterna griper doktorn

in och säger att här är det han

som botar patienter. Prots fråga

blir naturligtvis: ”Men varför

har du inte botat dem då?”

När ingenting annat biter på

Prot, hypnotiserar doktorn honom.

Här får vi då ”Freud, the

American way” med bortträngt

trauma och personlighetsklyvning

och allt. Doktorn blir detektiv

inte bara i behandlingsstolen

utan rent bokstavligen.

Han sätter läkarsekreteraren att

hitta Prots hembygd på kartan

och ger sig av till den obygd där

brottet begicks. Eftersom Prot

annonserat sin avresa tillbaka

till K-PAX med datum, klockslag

och allt, finns det till slut

dessutom förutsättningar för en

jakt med sekunderna när doktorn

försöker hinna fram innan

patienten gett sig av.

Ja, ni märker att jag har svårt

att riktigt ta denna film på allvar

och kanske är det just så den ska

ses – med humorns försonande

distans? ■

Cecilia Hector

19

UNIVERSAL

Att lita

på andra

är att ta

en risk

Tillitens ansikten

av Gunnar Aronsson

& Jan Ch. Karlsson (red),

Studentlitteratur, Lund 2001.

Boken Tillitens ansikten

har redigerats av psykologiprofessorn

Gunnar

Aronsson tillsammans med sociologiprofessorn

Jan Ch Karlsson.

De har tillsammans skrivit

ett inledande kapitel där de diskuterar

begreppet tillit och ger

en översikt av bokens innehåll.

Den består av två delar; den

första handlar om tillit i olika

sammanhang, medan den andra

delen behandlar arbetslivets

tillitsaspekter.

Sammanlagt finns det elva

kapitelförfattare, vilka representerar

olika samhällsvetenskapliga

ämnen; förutom psykologer

och sociologer får vi också möta

statsvetare, företrädare för socialt

arbete, strategi och ledarskap

samt samhällsplanering.

Kapitlen är ganska fristående

från varandra även om det finns

en del korsreferenser. Det gemensamma

är att det handlar –

mer eller mindre – om tillit, sett

från olika perspektiv. Det är ju

populärt att tala om tvärvetenskap,

men då brukar man i

allmänhet kräva att det ska finnas

något mer än själva temat

B O K R E C E N S I O N

gemensamt för de olika bidragen.

Här tycker jag det är mer

rättvisande att tala om fler- eller

mångvetenskap. Det blir läsaren

själv som får försöka integrera

och koppla ihop de olika bidragen.

Det kan upplevas både krävande

och stimulerande.

Det framgår att tillit är ett begrepp

med många användningsområden

och det är spännande

att jämföra hur företrädare

för andra ämnesområden än

ens egna, närmar sig frågor om

tillit. Det finns mycket att lära av

varandra över de traditionella

ämnesgränserna.

Vad är tillit?

Ska man skriva en antologi om

tillit så bör det väl finnas en viss

överensstämmelse i uppfattningen

om vad begreppet avser.

De båda redaktörerna gör ett

tappert försök att urskilja olika

former av tillit utifrån en modell,

som utvecklats av Barbara

A Misztal, och som bygger på tre

typer av social ordning. I den

stabila ordningen handlar det

om att den sociala verkligheten

är förutsägbar och pålitlig, i den

sammanhängande ordningen,

som vi möter i bland annat familj

och vänkrets, förväntar vi

oss samstämmiga normer för

handlandet, medan den samarbetsinriktade

ordningen vilar på

samverkan.

Jag är inte säker på att den här

modellen är särskilt upplysande

och instämmer gärna när de båda

redaktörerna konstaterar att

”Trots stringens och begreppsdefinitioner

finns ändå något

undflyende i tillitsbegreppet

som gör det svårhanterligt som

vetenskapligt begrepp”. Som utgångspunkt

kan vi ta redaktörernas

konstaterande att ”den psykologiska

kärnan i tillit är känslan

av att människor och ting är

pålitliga. Därigenom upprätthålls

mänsklig identitet och den

sociala världen blir mera förutsägbar”.

Vad man hyser tillit till kan

naturligtvis variera. Stefan Jerkeby

gör i sitt kapitel en indelning,

i självtillit, mellanmänsklig

tillit och systemtillit, som jag

tycker verkar hanterbar. Den

sistnämnda formen kan handla

om olika typer av system, till exempel

politiska, ekonomiska eller

kulturella.

Nu tycks det råda något delade

meningar om det lämpliga i

att försöka inhägna begreppet i

en strikt definition. José Luis

Ramírez, som skrivit ett spännande

kapitel om tillitens fenomenologi,

menar att det finns

”en risk med att objektivera

tillitsfenomenen för mycket och

i allt för stor utsträckning behandla

dem som studieobjekt”.

Det finns en risk för att ”sociala

ingenjörer” får för sig att man

kan skapa tillit. Men sådana intentioner

leder till opportunism.

”Tilliten är en vild planta som

bara blommar spontant.”

Psykisk struktur

och självtillit

Ett av bokens första kapitel, författat

av Margrethe Lund, psykoterapeut

och klinisk psykolog,

behandlar tillit ur ett utvecklingspsykologisktperspektiv.

Hon utgår från Erik Homburger

Erikson, som menar att

det hos barnet finns en konflikt

mellan grundläggande tillit och

misstro. Den utvecklas under

det orala stadiet och består i att

barnet både vill bita i moderns

bröst och suga mjölk ur det.

Härur uppstår såväl känslan av

det onda som av hopp.

För att individen ska kunna

uppleva tillit krävs att hon kan

uppleva något avgränsat som sig

”själv”. För att självtillit ska var

möjlig krävs att psyket nått en

viss utvecklingsnivå, där inre

gränser etablerats. Författaren

urskiljer tre slags psykiska

strukturer: den monadiska, den

dyadiska och den triadiska.

Margrethe Lund tänker sig att

dessa grundläggande strukturer

kan existera sida vid sida i psyket,

men att en viss typ av struktur

kan vara dominerande. Tilliten

kan ta sig olika uttryck beroende

på vilken typ av struktur

som dominerar. Jag tycker det

här är intressanta tankar, men

skulle, som gammal akademiker,

gärna ha velat veta mer om

hur mycket av dessa tankar som

är hennes egna och hur mycket

som hämtats från andra källor.

Det hade varit bra med tydligare

referenser!

Bengt Starrins kapitel,

”Skammen, självet och den sociala

underordningen” innehåller

en spännande analys av begreppet

skam. Han illustrerar sin

framställning med en lång rad

exempel som illustrerar hur vanligt

det fortfarande är med

skamkänslor hos utsatta männi-

skor, särskilt arbetslösa och

socialbidragstagare.

Många bidragstagare känner

skam inför omgivningens negativa

attityder och många arbetslösa

upplever att de av sin omgivning

uppfattas som lata och

att de ligger samhället till last.

Denna känsla av skam kan bidra

till att befästa social underordning

och ojämlikhet. De utsatta

tvingas överta de dominerande

gruppernas nedlåtande attityder

och se på sig själva med förakt.

Vad har då skam och skamkänslor

med tillit att göra? Jo,

skam är en typ av emotioner där

uppmärksamheten är riktad mot

självet i en överdriven uppmärksamhet

på vad andra tycker om

en själv. För att övervinna osäkerhet

och skam behövs således

en god portion sjävtillit.

Tillit och politik

Medan de hittills nämnda författarna

mest intresserat sig för

tilliten mellan individer och

självtillit, har Thomas Denk,

som forskar i statsvetenskap,

skrivit om tilliten till den politiska

ordningen. Han undersöker

två teoribildningar eller kanske

snarare hypoteser, som gäller

sambandet mellan tillit och demokrati.

De här hypoteserna

skiljer sig åt ifråga om vad som

ses som orsak respektive verkan.

Enligt den ena hypotesen leder

tillit till demokrati; i samhällen

med stark tillit mellan medborgarna

förväntas den politiska

ordningen anta demokratiska

former. Det finns ett visst empiriskt

stöd för den här hypotesen.

Förklaringen till sambandet antas

vara att tillit befordrar kommunikation,

samarbete och konflikthantering.

Enligt den alternativa hypotesen

är tillit en konsekvens av politisk

ordning. I demokratiska

samhällen betonas principen om

jämlikhet, vilket i sin tur befrämjar

tilliten. I samhällen som

utmärks av underordning och

ojämlikhet utvecklas i stället

misstron. Nu är det förstås så att

de båda hypoteserna går att förena,

och det blir också slutsatsen

av Denks analys: ”Sammantaget

är relationen mellan tillit och

formen för politisk ordning ömsesidig

och komplex, samtidigt

som den är öppen och dynamisk”.


Tillit i arbetslivet

Under 1990-talet ökade otryggheten

i arbetslivet. Detta förhållande

tycks känneteckna utvecklingen

i västvärlden, men i

Sverige har andelen anställda

som upplever otrygghet visat sig

störst. Det har skett en ”flexibilisering”

av arbetslivet, som innebär

fler tillfälliga anställningar

och ökad risk för att bli uppsagd

bland dem som har fast anställning.

Detta förhållande bildar utgångspunkt

för Kerstin Isakssons

kapitel ”Tillit och psykologiska

kontrakt i arbetslivet”.

Psykologiska kontrakt är

oskrivna överenskommelser

mellan individen och organisationen,

som kan minska osäkerheten

och öka förutsägbarheten.

Dessa kontrakt kan beskrivas

med hänsyn till en rad variabler,

såsom innehåll, omfattning, stabilitet

och varaktighet. Men

också ur ett processperspektiv,

med hänsyn till hur det kommit

till, förändras och bryts. Forskning

visar att det är mycket vanligt

att de anställda upplever att

kontrakten bryts. Dessa brott

blir tydliga i samband med uppsägningar

och andra förändringar,

då det visar sig att ledning

och anställda har skilda förväntningar.

Kerstin Isakssons kapitel har

Dagbok

om bulimi

Fri från bulimi. Irene Sjögren

och Gunborg Palme. Natur och

Kultur/LTs förlag 2001.

Irene Sjögren berättar i dagboksform

om ett 25-årigt matmissbruk

och om hur hon tog sig

ur det. Boken avslutas med en

faktadel. Där kommenterar också

psykologen Gunborg Palme

de känslor och beteenden som

har styrt Irene Sjögrens liv. ■

Krishantering

i arbetslivet

När någonting har hänt.

Krishantering i samband

med olyckor och våld

i arbetslivet av Per Sandberg.

Författarhuset 2001.

Psykolog Per Sandberg är verk-


den förtjänsten att det även presenterar

studier av personal med

olika anställningsformer. Intervjuer

har gjorts med anställda,

som arbetar vid ett svenskt uthyrningsföretag

och deras svar

jämförs även med personal som

har en traditionell anställningsform.

De uthyrda har en speciell

situation eftersom de har en relation

inte bara till den arbetsplats,

där de ska utföra sitt uppdrag,

utan också till det uthyrande

företaget. En del tycker det är

skönt att slippa engagera sig på

arbetsplatsen, men för andra

upplevs detta som ett problem:

”Att vara en som tillhör är en

jätteskillnad. Är man på ett uppdrag

länge då är man en i gänget,

men ändå utanför…”. Kanske

är detta en förklaring till att

det är en större andel uthyrda,

jämfört med en grupp tillsvidareanställda,

som önskar sluta sina

arbeten.

En annan viktig grupp på den

svenska arbetsmarknaden är

småföretagarna. I debatten har

småföretagarna ibland framstått

som de som ska rädda den

svenska sysselsättningen. Om

man ger ett visst stöd till småföretagandet

så förväntas detta expandera

och skapa flera arbetstillfällen.

Men det finns undersökningar

som visar att många

företag inte etableras med syfte

sam på Folksam HälsoInvest

Kris och Trauma Centrum vid

Danderyds sjukhus. Han beskriver

hur krisreaktioner uppkommer

och krisens olika faser. Han

tar även upp akut stressyndrom

och posttraumatiskt stresssyndrom.

Boken avslutas med

ett kapitel om avlastande samtal.

■

Psykoanalytisk

tidskrift

Freudianska föreningen i Göteborg

ger ut sitt första nummer av

tidskriften ”Psykoanalytisk tid/

skrift”. Tidskriften har som mål

att publicera franska psykoanalytiker

och intellektuella som

skriver om psykoanalys, men

även svenska skribenter med

motsvarande inriktning. I första

numret publiceras texter av

bland andra Pierre Legendre

B O K R E C E N S I O N

N Y T T I T R Y C K

att växa och anställa flera personer.

Tuula Bergqvist, som skrivit

ett kapitel om småföretagandet,

vill försöka förstå vad detta

bristande intresse för expansion

kan bottna i.

I arbetslivsavsnittet har Lars

Huemer skrivit ett kapitel om

förtroende och affärsrelationer.

Han föredrar att tala om ”förtroende”

men om – och i så fall hur

– det skiljer sig från ”tillit” blir

inte alldeles klart. Inte heller

han finner någon förankring i

traditionell ekonomisk teori för

dylika begrepp. Den perfekta

marknaden kännetecknas av att

enskilda aktörer inte spelar någon

avgörande roll. Nu finns det

emellertid teoribildningar som

försöker ta hänsyn även till relationernas

betydelse. Huemer betonar

att förtroende kan leda till

nytänkande, till att alternativa

lösningar arbetas fram. Det är

möjligt genom att förtroendet

höjer toleransnivåerna för risktagande.

Svårfångat begrepp

Vad har jag själv lärt mig av

denna bok om tillitens ansikten?

Att tillit är ett svårfångat begrepp,

men samtidigt tankeväckande.

Att den som litar på

andra tar en risk, men att det är

en risk som många gånger kan

vara värd att ta och som kan

som skriver om ”Den västerländska

människans tillblivelse”,

Louis Althusser om ” Freud

och Lacan” och Philippe Julien

om ”Faderskapets tre dimensioner

i psykoanalysen”. Dessutom

ingår bidrag av svenska och

danska forskare och skribenter.

Redaktör för tidskriften är

främja förståelse och samarbete

med andra. Å andra sidan finns

det en enfaldens tillit som kan

vara farlig. Tilliten till makthavarna

och den store ledaren.

Står då självtilliten i motsats

till att lita på andra? Det kan

tyckas så, men å andra sidan är

den ensamme inte alltid starkast.

Kanske är det så att vi får leva

med denna ständiga balansgång

mellan att lita på andra och på

oss själva? Förhoppningsvis kan

vi under vår levnad utveckla en

sund självtillit som inte isolerar

oss från eller trycker ned andra

människor och som gör det lättare

att också lita på våra medmänniskor.

Jag märker att läsningen

väckt många frågor, antagligen

fler än den besvarat. Om boken

används inom den akademiska

undervisningen, vilket jag kan

tänka mig, så är det inte för att i

första hand pluggas in, utan just

för att stimulera debatt och

nytänkande utanför de egna ämnesgränserna.

■

Hans Berglind

professor emeritus

Hans Berglund har nyligen

avlidit. Denna recension som

han skrev för Psykologtidningen

i januari blev hans sista.

psykologen och psykoanalytikern

Per Magnus Johansson.

För beställning och prenumeration:

Freudianska föreningen,

tel 031-15 54 70, e-post: tidskrift@freudianska.org

■

Intelligens

och kreativitet

Intelligenserna i nya

perspektiv av Howard Gardner.

Brain Books 2001.

Psykologiprofessorn Howard

Gardners bok Intelligence Reframed,

som utkom 1999, har

översatts till svenska. Han sammanfattar

här sin teori om de

multipla intelligenserna. Han

undersöker dessutom ytterligare

tre intelligenser, men godkänner

bara två av dem. Boken innehåller

även en förteckning över

forskare, litteratur och andra

källor inom området. ■

21

Sacomedlemmarna blev 21 500

(4,4 procent) fler under förra

året. Det är den största medlemsökningen

på ett år i Sacos

historia. Det är kvinnorna som

ökar mest och de utgör snart

hälften av Sacos medlemskår.

Totala antalet medlemmar är nu

514 200.

Medan männen har ökat med

knappt 6 600 har de kvinnliga

medlemmarna i Saco ökat med

drygt 14 900 på ett år.

Till de förbund som växer

mest hör Civilekonomerna med

en ökning på 13,3 procent till

31 437 medlemmar år 2001,

Ingenjörsförbundet med 11 883

medlemmar (+ 9,8 procent) och

N O T I S E R

Saco rekordväxer

Jusek med 60 511 medlemmar

(+ 7,8 procent).

Räknar man huvuden är det

Civilingenjörsförbundet som

står för den största medlemsökningen

(+ 5 705) med Jusek på

andra (+ 4 392) och Civilekonomerna

på tredje plats (+ 3 682).

Civilingenjörsförbundet är Sacos

största förbund och har i dag

cirka 90 500 medlemmar.

19 av Sacos 26 medlemsförbund

har haft en medlemsökning

under förra året. Det gäller

även Psykologförbundet som

ökat med 158 medlemmar till

7 556. Av dem är 5 742 yrkesverksamma.

■

Vidareutbildningar för psykologer

Psykologiska institutionen vid

Göteborgs universitet erbjuder

under hösten 2002 kursen

Gerontologisk neuropsykologi,

teori och utredningsmetodik 10

poäng. Institutionen ger också

andra deltidskurser som kan

vara av intresse. Mer information

på universitetets hemsida

www.gu.se/utbildning.

För anmälningshandlingar till

K A L E N D A R I U M

April

10 Blekingekretsen, seminarium

13–14 Studerandefacklig kurs

15 Geropsykologerna, seminarium

16 Seniorerna, Norra, möte

18 Seniorerna, Östra, möte

18 Neuropsykologerna, Västra, föreläsning

19 Neuropsykologerna, Östra, seminarium

19 Psykologer i Socialtjänsten, seminarium

20 Seniorerna, Västra, möte

24 AMV-psykologerna, psykologträff

25 Seniorerna, Södra, möte

26 Seniorerna, ministudiedag och årsmöte

26 FS

27–28 Rådskonferens

Maj

4–5 Studeranderådsmöte

6 Göteborgskretsen, medlemsmöte

6 Seniorerna, Södra, utflykt

16 Seniorerna, Östra, möte

16 Seniorerna, Norra, möte

Juni

1–2 Seniorerna, Västra, utflykt

3 Göteborgskretsen, extra årsmöte

6–7 FS

12–14 ”POMS”-konferens i Västervik

fristående kurser kontakta institutionens

expedition, tel 031-

773 16 35, eller studievägledare

Tomas Glise, tel 031-773 16 36.

Man kan också beställa anmälningshandlingar

per tel 031-

773 10 50, eller e-post: study.

info@gu.se eller hämta anmälningsblankett

på universitetets

hemsida. Sista anmälningsdag

för fristående kurser är 15 april.

N Y A M E D L E M M A R

Sofia Backman, Sundbyberg

Bertil Törestad, Stockholm

Kerstin Ängerfors, Västerås

Joana Harming, Stenungsund

Per Danielsson, Göteborg

Toba Wemmel, Umeå

Jenny Svensson, Järfälla

Ditte Floer, Angered

Lena-Marie Hydén, Lund

Louise Werner, Uppsala

Emma Knutson, Umeå

Lena Marén, Umeå

Åsa Magnusson, Lund

Dominique Jassy, Lund

Maria Heiver, Göteborg

Olivera Vukicevic, Göteborg

Pamela Sjödin-Campbell,

Jonsered

Annette Nilsson,

Västra Frölunda

Anders Zandelin, Malmö

Ann Sylvén, Genève

Jessica Borgenheilm, Lund

Helena Kubicek, Lund

Ruth Sundén, Järfälla

Mervi Heller, Gråbo

Christoffer Eklund, Göteborg

Cathrin Svensson, Varberg

Amma Jerkovics, Lund

Maria Modig, Norrtälje

Åsa Rothman, Växjö

Annika Brodin, Sibbhult

Annika Höjman, Malmö

Carina Svensson, Göteborg

Anna-Karin Boman, Malmö

Katarina Johansson, Skillinge

Disputationer

Robert Ragneklint disputerade

den 8 mars på avhandlingen

”Man kan bli bättre om man vet

vad bättre är! En studie kring

R Ä T T E L S E

effektivitetsbegreppet som en

samhällelig grundbult” vid

Institutionen för psykologi i

Lund. ■

INTERNATIONELLA KONGRESSER

Sexualitet och kön

● Två öppna psykoanalytiska

konferenser om sexualitet och

kön arrangeras i Stockholm, Aula

Magna, Stockholms universitet.

Det första 30–31 augusti

2002. Arrangör: Psychoanalytical

Association – Committe on

women and psychoanalysis.

1–2 september ger The International

Neuropsychoanalytic

Society neurovetenskapliga

psykoanalytiska perspektiv på

sexualitet och kön på samma

plats. Information e-post: Paula.

Barkay@annafreud.org

Fax: +44 0 20 7794 6506.

Lars Bergström, Solna

Lina Svensson, Ludvika

Marcus Viberg. Lund

Lena Ljungholm, Burgsvik

Ann-Christin Jällfält, Göteborg

Anna Johnson, Djursholm

Raija Kjell-Lipasti, Solna

Tomas Alsiö, Falköping

Emma Borgström, Stockholm

Sif Prost, Umeå

Staffan Rislund, Årsta

Åsa Engelbrechtsson,

Stockholm

Catarina Furmark, Älta

Ninni Persson, Karlshamn

Eva Grattbeck, Fjärås

Henrik Höök, Lund

Joel Rutschman, Göteborg

Anna Strutz, Linköping

Björn Hofrander, Blentarp

Henrik Hindmarsh, Täby

Beatrice Eriksson, Uppsala

Sari-Anne Sulanho, Farsta

Maria Andersson, Sundbyberg

Roland Jonsson, Umeå

Dugald Burns, Umeå

Eva Kindberg-Hornwall,

Svedala

Anne Holmström, Norge

Farideh-Roya Talianzadeh,

Huddinge

Karin Folkar, Stockholm

Ylva Krutén, Solna

Karin Vikström, Umeå

Roger Bergman, Umeå

Filip Lindkvist, Göteborg

Psykodrama

● The Second Baltic Moreno

Days med tema ”Dream Wind”.

Pre-congress ”How to approach

dreams in different kinds of Psykodrama”

arrangeras den 21–22

augusti och själva kongressen

22–24 augusti 2002. Konferensen

hålls på Jelgava slott i Lettland.

Se web-site: http://www.

geocities.com/morenobaltic

2002/index.html

mejl: ina.erd@bredband.net

Information: tel: Inara Erdmanis

08-653 80 00.


KRETSAR & YRKESFÖ RENINGAR

Seniorer i Norra regionen

Mötet 11 april är ändrat

till tisdag 16 april kl 15–17.

Samma ämne och plats.

Studeranderådet

Studerandefacklig kurs.

Tema: Psykologens roll i

samhället – nu och i framtiden,

status, löner och utbildning mm.

Tid och plats: 13–14 april i

Stockholm.

Studeranderådsmöte.

Tid och plats: 4–5 maj i Stockholm.

Seniorer i Västra regionen:

Lörd. 1 juni – Sönd. 2 juni kl 10.

Utflykt till Vänersborg

Plats: Samling hos Ruth

Andersson, Ringgatan 14 B,

Vänersborg. Besök på Länsmuseet

och idrottsmuseet.

Samkväm hos Ruth på kvällen.

Övernattning på vandrarhemmet

vid Hunneberg.

På söndag besök på viltmuseet

uppe på Hunneberg. Avslutning

med lunch på restaurangen vid

museet. Anmälan om deltagande

senast den 15 april till Maria

Ankarberg, tel 208094.

Seniorer i Södra regionen:

Månd. 6 maj Vårpromenad i

Dalby Hage (obs ändrat datum)


Kl. 12 Lunch på Dalby Gästis

Plats: Vi samlas på parkeringsplatsen,

Dalby Hage.

Hör gärna av dig till Anna-

Greta Ljung eller Hans Arte om

du kommer.

Seniorer i Norra

och Östra regionen:

Gemensamt möte

Torsdag 16 maj Psykologer

möter politiken

Kl. 18. Obs tiden

Inledning av förbundsordförande

Torgny Danielsson

Plats: Konferenslokalen,

Psykologförbundet, Vasag.48.

Göteborgskretsen

Måndag 6 maj inbjudes alla

medlemmar i Göteborgskretsen

till ett medlemsmöte för att

diskutera Sveriges Psykologförbunds

nya organisation i

Göteborg.

Tid: 18.00.

Plats: Psykologenheten

Hisingen, Vågmästaregatan 1D

vid Kvilletorget.

Måndag 3 juni har Göteborgskretsen

ett extra årsmöte

för nedläggning av kretsen.

Tid: 18.00.

Plats: Psykologiska institutionen,

Haraldsgatan 1 vid

Linnéplatsen.

Vill du höra Wulff Feldman igen?

– delta då i Seniorföreningens ministudiedag

i Lund den 26 april!

Seniorföreningen bjuder in yrkesverksamma till en ministudiedag

med temat Förändring och utveckling. Seniorföreningen

har lyckats få den danske psykologen att komma till

Lund för att knyta samman gårdagen med morgondagen . . .

Tid: kl 13–17, 26 april. Plats: Psykologiska institutionen,

Paradisgatan 5 i Lund, rum 103, hus O.

Deltagandet i Ministudiedagen Förändring och utveckling

kostar kr 500:– . Anmäl dig med kupongen nedan.

Avgift för studiedagen kr 500:– sätts in på Seniorföreningens

postgirokonto

434 01 51-2 senast 15 april. Glöm inte att ange namn och ordet

Studiedag på talongen!

Till Ingrid Holm, Lommavägen 19, 245 62 Hjärup.

Fax 040-46 08 36. Anmäl dig nu!

Jag anmäler mig till Ministudiedagen 26 april och betalar senast 15 april.

Namn

Adress

Yrkesföreningen

för arbetslivets psykologi

Psykologträff 24 april

Medlemmar och andra intresserade hälsas välkomna till denna

”premiärkväll” då vi kommer att presentera styrelsen i vår

nystartade förening och dess arbete samt påbörja dialogen

med medlemmarna.

Föreningen har i dagarna fått i uppgift att avge remissyttrande

kring slutbetänkandet beträffande ”Handlingsplan för ökad

hälsa i arbetslivet” (SOU: 5). Till kvällen har vi därför bjudit

in en av dem som arbetat fram förslaget för ett samtal kring

psykologins och psykologernas betydelse inom dagens och

morgondagens arbetsliv.

Före och efter vårt samtal kommer det att serveras lättare mat

och förfriskningar till självkostnadspris.

Under parollen Labor Vitalis (vitaliserande arbete) kommer

föreningen att arrangera fler mötesforum för oss som är intresserade

av arbetslivets psykologi. Här kan du under trevliga

former träffa kolleger och samtidigt utbyta erfarenhet i aktuella

ämnen inom vårt breda arbetsfält.

Plats: Vasagatan 48 (Psykologförbundets konferenslokal)

Dag och tid: Onsdag 24 april från kl. 18.00 till 22.

Samtalet med vår gäst pågår mellan ca kl 19 och 20.30.

Pris: Inträde 50 kr för medlemmar och 75 kr för icke

medlemmar. Medlemskap i föreningen kan lösas i dörren.

Mer information: Kerstin Melén: kerstinmelen@swipnet.se

eller Stefan Annell: stefan.annell@psykolog.net

Intresseanmälan: Kommer du? Meddela oss helst senast

fredag 15 april till Stefan Annell via e-post. Medlemskap:

Michael Alback: mikael.08.75693152@telia.com

Varmt välkommen!

Rum uthyres deltid/timmar i

central psykoterapimottagning

vid S:t Eriksplan, Stockholm.

Tel 08-33 22 47, Fax 08-

32 02 74, e-post; SanktErik@

MarketingMail.com

M A R K N A D E N

Psykoterapirum önskas hyra

på Östermalm, Stockholm.

Tel. 08/570 314 98

K U R S E R & K O N F E R E N S E R

IHPU AB

inbjuder till en heldags föreläsning/seminarium

i Växjö den 7 maj

”FRÅN SINGLE-LOOP

TILL DOUBLE-LOOP”

OM LÄRANDE ORGANISATIONER

En introduktion till Chris Argyris’ konsultationsmodell

med Birger Hallgren, seniorkonsult och leg psykolog

För information, kursprogram och katalog,

tel 08-567 06 444 eller 08-567 06 404

ihpu@ihpu.se

23

Stiftelsen ICDP Sweden och Stiftelsen SAPU

inbjuder till heldagsseminarium den 7 maj

Samspelsprogram och

Modern Utvecklingspsykologi

Prof. Hennig Rye, Norge, internationellt känd forskare inom

barnpsykologi, kommer att presentera föräldrastödsprogrammet

ICDP, baserat på modern utvecklingsteori, som han har utarbetat

tillsammans med kollegan Hundeide. Psykologerna Leif Havnesköld

och Pia Risholm Mothander ger en översikt av aktuell

psykodynamisk utvecklingsteori, och diskuterar tillsammans med

prof. Gunilla Preissler och Henning Rye om kunskapsutveckling

och pedagogiska program/metoder. Psykolog Paul Bergman,

instruktör i ICDP kommer att inleda och vara koordinator.

Tid: 7 maj, kl. 9–16. Nürnberghuset, Björngårdsgatan 14 B,

Stockholm.

Pris: 975 kronor, inkl.moms. Fm. och em. fika ingår.

Anmälan: Till SAPU, Bondeg. 21, 116 33 Sthlm. Tel: 08-642 10

24. E-mail: sapu@telia.com. Fax: 08-442 04 41. Efter anmälan

inbetala avg. till pg 921 40 98-7, skriv namn och adress och märk

blanketten ”ICDP 7.5”, senast den 30 april.

ICDP International Child Development Programmes

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

Två öppna konferenser om

SEXUALITET OCH KÖN

AULA MAGNA, STOCKHOLMS UNIVERSITET

30 AUGUSTI – 2 SEPTEMBER 2002

***

30–31 augusti: International Psychoanalytic Association

– Committee on Women and Psychoanalysis:

Feministiska perspektiv på sexualitet och kön

JESSICA BENJAMIN, COLETTE CHILAND,

GISELA KAPLAN, JULIA KRISTEVA, IRÉNE MATTHIS,

JOYCE MCDOUGALL, JULIET MITCHELL, TORIL MOI,

PAUL VERHAEGE, EBBA WITT-BRATTSTRÖM

Konferensavgift: 120 £ eller 175 $ vid anmälan före 31 maj

***

1–2 september:

The International Neuropsychoanalytic Society:

Neurovetenskapliga och psykoanalytiska perspektiv

på sexualitet och kön

JACOB A. ARLOW, ELEANOR GALENSON,

RICHARD GREEN, ROBERT HALE, JAAK PANKSEPP,

DONALD PFAFF, LESLEY ROGERS, MARK SOLMS,

STEPHEN J. SUOMI

Konferensavgift: 175 £ eller 250 $ vid anmälan före 31 maj

Rabatterat pris för deltagande i båda konferenserna:

220 £ eller 320 $

Studerande halva priset

För vidare information:

Paula Barkay, The Anna Freud Centre,

21 Maresfield Gardens, London NW3 5SD,UK.

Tel. +44 0 20 7794 2313; fax +44 0 20 7794 6506;

email; Paula.Barkay@annafreud.org

The Registration Form: www.annafreudcentre.org/

sexandgenderbookingform.htm

Hotel Reservation Form:

http://www.congrex.com/sexualityandgender

LUNDS UNIVERSITET

Institutionen för psykologi

planerar att med kursstart i september 2002 anordna

Legitimationsgrundande

psykoterapiutbildning (steg 2)

i dynamisk psykoterapi, 60 poäng

Utbildningen omfattar sex terminers studier på halvfart och leder

fram till psykoterapeutexamen.

Undervisningen äger rum måndag och tisdag (två heldagar) i

udda veckor med start 2002-09-09.

Behöriga att söka är de som uppfyller de av Socialstyrelsen fastställda

behörighetskraven för antagning till legitimationsgrundande

utbildning. Huvudregeln är att sökande ska ha allmän högskolebehörighet

och sk STEG I-kompetens i psykoterapi med minst

två års efterföljande psykoterapeutiska arbetsuppgifter motsvarande

halvtid under handledarutbildad legitimerad psykoterapeut.

Utbildningen vänder sig till läkare med specialistkompetens i psykiatri,

legitimerad psykolog, socionom med stipulerad utbildning

samt sökande med motsvarande kompetens. Intyg från klinikchef

eller motsvarande krävs av vilket framgår att sökanden under

hela sin utbildningstid har möjlighet att inom tjänst behandla patienter

psykoterapeutiskt.

Alla moment utom egen utbildningsterapi (75 timmar) finansieras

inom utbildningen.

Utbildningsterapin ska genomföras hos en och samma psykoterapeut

med STEG II-kompetens i dynamisk psykoterapi. Om

terapin inte är fullgjord vid ansökningstillfället ska intyg om att

man står kvar på väntelista eller intyg om påbörjad terapi bifogas

ansökan.

De som antas preliminärt på grundval av sina formella meriter

eller tilldelats reservplats kommer att kallas till intervju i juni 2002.

Ansökningshandlingar rekvireras från expeditionen vid Institutionen

för psykologi, tel 046-222 91 21, säkrast 09.00–12.00 måndag

– fredag eller via e-post: carita.bergstrom@psychology.lu.se

För ytterligare information kontakta Claes Törnqvist, torsdagar

14.00–15.00 på telefon 046-222 91 13 eller via epost:

Claes.Tornqvist@psychology.lu.se

Sista anmälningsdagen är den 6 maj 2002.

*Otterhällans Institut

Kungsgatan 10 a, 411 19 Göteborg. Tel/fax 031-774 09 29.

Högskoleverket beslutade 2002-02-28 att till regeringen

föreslå att Otterhällans institut ges rätt att utfärda

psykoterapeutexamen.

Vi anordnar därför:

Legitimationsgrundande psykoterapiutbildning 60 poäng:

PSYKOTERAPEUTEXAMEN

med psykoanalytisk inriktning

Omfattning: 6 terminer

Kostnad: 24 000 kr/termin

Antal deltagare: max 12/studieort

Studieort: GÖTEBORG

Kursstart: 1 oktober 2002

Sista ansökningsdag: 15 maj

Studieort: STOCKHOLM

Kursstart: januari 2003

Sista ansökningsdag: 15 oktober

För information och ansökningsblanketter

kontakta Otterhällans institut.


Freudianska föreningen

inbjuder till föreläsningsserie

”Lacan och bilden”

Torsdagen den 17 januari 2002 kl. 19.30.

Föreläsare: Sven-Olov Wallenstein, lektor i konstteori och filosof.

”Gunnar Nycander och Ericastiftelsen”

Lördagen den 4 maj 2002 kl. 18.00.

Föreläsare: Per Magnus Johansson, redaktör för Psykoanalytisk

Tid/Skrift.

”Det reala hos Lacan”

Torsdagen den 23 maj kl. 19.30.

Föreläsare: Peter Jansson, civ. ing.

”Quartier Lacan”

Förevisning av film där några av Lacans elever diskuterar Lacan

och hans verk. Filmen har svensk text.

Lördagen den 1 juni kl. 18.00.

Samtliga föreläsningar i föreningens lokal på Stora Nygatan 13

i Göteborg. Inträde för icke-medlem: 100:– per föreläsning.

Insättes på bankgironummer 5182-2211 eller betalas i mån av

plats vid respektive föreläsningstillfälle.

För information om föreningen, kontakta Jim Wahlgren,

tel. 031-13 06 99.

Institutionen för

neurovetenskap

och

Institutionen för

klinisk neurovetenskap

KAROLINSKA INSTITUTET

– ett medicinskt universitet –


171 77 Stockholm

p s yko te rapi” ”i ns ti tu t

Kursen vill

• överbrygga klyftan mellan den enskilda

nervcellens funktion och olika högre

centralnervösa funktioner vilka styr vårt

beteende

• förmedla kunskap om centrala psykologiska

processer i termer av samspelande

neurala strukturer.

De båda delkurserna kan läsas var för sig.

Sökande studenter som avser att läsa hela

20-poängsblocket kommer dock att prioriteras

vid antagningen.

Målgrupp: Biologer, fysiologer, etologer,

neurokemister, psykologer och teknologer

samt läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster

och logopeder.

Del I: Från jonkanal till beteende,

10 poäng

Delkursen avhandlar nervcellens funktion

på molekylär och cellulär nivå, de neuronala

nätverkens uppbyggnad, nervsystemets

allmänna strukturella uppbyggnad och styrning

av enkla och mer komplexa centralnervösa

funktioner.

Kurstid: 2002-08-26 – 2002-11-01

göteborgs

Fristående kurser, hösten 2002

Neurovetenskap – från jonkanal till kognition

(10 + 10 poäng, C-nivå, helfart)

Del II: Från beteende till kognition,

10 poäng

Med förankring i evolutions- och kognitionspsykologiska

perspektiv behandlar

delkursen sambandet mellan neuronala och

psykologiska funktioner. Tyngdpunkten ligger

på neuropsykologiska funktioner hos

friska människor och djur och patienter med

lokaliserade hjärnskador.

Kurstid: 2002-11-04 – 2003-01-10

Ytterligare upplysningar:

Del I: Docent Tatiana Deliagina

Institutionen för neurovetenskap

tel: 08-728 69 15,

e-mail: tatiana.deliagina@neuro.ki.se

Del II: Univ. lektor Mats Lekander

Institutionen för klinisk neurovetenskap

tel: 08-517 733 41,

e-mail: mats.lekander@knv.ki.se

Kurskatalog och anmälningsmaterial:

Tel 08-795 23 26 eller info.ki.se

Sista anmälningsdag 15 april 2002.

25

DIAGNOS –

MEN VAD HÄNDER SEDAN?

En konferens om verksamma pedagogiska metoder och

behandlingsinsatser för barn och ungdomar med ADHD,

DAMP och närliggande svårigheter.

TID: 23–24 maj 2002.

PLATS: City Conference Center, Norra Latin, Barnhusgatan 14,

Stockholm.

ARRANGÖR: Sinus AB i samarbete med Barnens Sjukhus på

Huddinge Universitetssjukhus AB och Barn- och Ungdomspsykiatriska

kliniken, Akademiska sjukhuset Uppsala.

MÅLGRUPP: Yrkesverksamma inom förskola/skola, socialtjänst,

barnoch ungdomspsykiatri, barnsjukvård, habilitering,

behandlingsinstitutioner och andra som kommer i kontakt med

barn och ungdomar med ADHD, DAMP och närliggande svårigheter.

TEMAN: Multimodal behandling, föräldrautbildning/föräldrastöd,

specialpedagogiska metoder, social färdighetsträning, medicinering

m.m.

MEDVERKANDE: Ledande amerikanska, kanadensiska och

svenska forskare, pedagoger och behandlare inom området.

Föreläsare: professor Charles Cunningham, Bill Pelham, Ph.D.,

Linda Pfiffner Ph.D., Keith Mc Burnett, Ph.D., Björn Kadesjö,

Henrik Pelling, Agneta Hellström, Kerstin Dahlström,

Monica Hedenbro, Pia Eresund, David Edfelt, Peter Thunström,

Christina Kadesjö, Gunilla Silverberg, Lena Timby,

Birgitta Andersson, Erik Wirkberg.

FORM: Konferensen genomförs på engelska och svenska i

plenarföreläsningar och parallella seminarier.

DELTAGARANTAL: Max 450 personer.

KONFERENSAVGIFT: 2 800 kronor exklusive moms.

PROGRAM OCH ANMÄLNINGSBLANKETT:

Anita Österlund Tel 08-716 01 33, mobil 0708-16 01 33,

e-post anita-osterlund@telia.com

SISTA ANMÄLNINGSDAG: 23 april.

Metodkurs i Klinisk Sexologi,

10 poäng

anordnas hösten 2002 av RFSU kliniken i samarbete med

ERSTA & SKÖNDAL HÖGSKOLA

Kursen ger fördjupad kunskap om olika sexuella problem hos

individer och i parrelationer. Den tar bl a upp sexualfysiologi,

sexuella avvikelser såsom tvångsmässig sexualitet, övergreppsproblematik

dvs följdverkningar för offer och drivkrafter bakom

brotten.

Kursavgift: 9.800:– (moms tillkommer ej)

Deltagarantal: c:a 20 personer.

Sista anmälningsdag: 020521

Kursplan och anmälningsblankett rekvireras från RFSU-kliniken,

Box 12128, 102 24 Stockholm.

För ytterligare information ring Suzanna Boman eller Ebba von

Schilcher Persson (RFSU-kliniken), tel: 08-692 07 00, fax 08-

653 28 21, e-post: kliniken@rfsu.se

SAPU

(Stiftelsen Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning)

Utbildning i Psykodynamisk

Affektiv korttidsterapi, 20p

Start 15 november 2002

Modern självpsykologi, anknytningsteori och affektteori har givit

nya möjligheter för relationsinriktad korttidsterapi. För första

gången erbjuds nu en kurs i psykodynamisk affektiv korttidsterapi.

Utbildningen innehåller teori och handledning och går över ett

års tid. Vi riktar oss till såväl privatpraktiserande, som anställda i

psykiatri och företagshälsovård. För antagning krävs psykoterapiutbildning

Steg I eller motsvarande.

Kursen går på förmiddagar från den 15/11 2002 till den 17/10

2003 (varav fyra heldagar inkl. 15/11).

Anmälan senast den 17 maj 2002. Anmälningsblankett och

information kan rekvireras från SAPU, Bondegatan 21, plan 2,

116 33 Stockholm, tfn.08-642 10 24, e-mail: sapu@telia.com,

fax: 08-442 04 41.Kursledare Birgitta Elmqvist, tfn.tid torsdag

16–17, 08-20 05 04.

Kostnad: 24 000 kronor exkl. moms för hela kursen.

SAPU är ett privat institut för psykoterapiutbildning med examinationsrätt.

P L A T S A N N O N S E R

Höglandets sjukvårdsområde

Leg Psykolog

Psykiatriska kliniken,

Barn- och ungdomspsykiatriska

mottagningen i Eksjö.

BUP-mottagningen i Eksjö ansvarar för barnoch ungdomar i Eksjö,

Aneby och Tranås kommuner med cirka 10.000 barn i åldern

0–18 år. Vår verksamhet består för närvarande av två psykologer,

en läkare, två kuratorer och en sekreterare. En av våra psykologer

ska nu flytta till en annan del av landet och vi behöver

därför en ny resurs. Vi arbetar utifrån en systemteoretisk och psykodynamisk

referensram med inslag av olika arbetssätt, diagnostik,

psykoterapi, psykosociala behandlingsinsatser etc. Vi

ger konsultation och samarbetar med bland annat barnmottagning,

skola, socialtjänst och vuxenpsykiatri. Mottagningen satsar

på individuell vidareutbildning och teamhandledning utifrån en

systemteoretisk referensram i nära samverkan med mottagningen

i Nässjö.

Din kompetens: Legitimerad psykolog. Erfarenhet av kliniskt arbete

inom barnoch ungdomspsykiatri, psykoterapeutisk vidareutbildning,

gärna steg 2 samt utbildning i barndiagnostik och neuropsykologi

är meriterande. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet

och samarbetsförmåga.

Dina arbetsuppgifter: Att medverka i det barnpsykiatriska teamarbetet

och utföra diagnostik, utredning, behandling och konsultation

med barn, ungdomar och deras familjer samt konsultation

till andra vårdgivare.

Frågor och ansökan: Kontakta psykolog Siri Wetterberg, tel

0381-35631 eller kurator Eva Johansson, tel 0381-35634 för mer

information. Facklig företrädare Anders Blomberg, 0381-35605.

Välkommen med Din ansökan till Höglandssjukhuset,

Personalavdelningen, 575 81 Eksjö senast den 26 april märkt

med ref nr 113-02Ps.


Vill du arbeta eller vill du också utveckla

och utvecklas?

Primärvården Gästrikland


söker

Leg psykolog 0.75%

ref nr 670-1-02

PTP-psykolog 1.0

ref nr 670-2-02

tillsvidareanställning

Primärvården Gästrikland är en av Sveriges bästa primärvårdsorganisationer

och representerar Landstinget Gävleborgs satsning

på förebyggande hälsovård och tidiga insatser mot ohälsa.

Just nu utlyser vi två tjänster för psykologer som vill använda och

utveckla sina kunskaper på ett bredare sätt än i vanliga kliniska

sammanhang.

En av tjänsterna är i ett psykosocialt team på Sätra hälsocentral

i Gävle. Där arbetar du med en kurator, psykiatrisjuksköterska,

familjeläkare och/eller sjukgymnast med kortare behandlingsserier

som möjliggör användandet av ett brett spektrum av interventioner.

Befolkningsgruppen är relativt ung och problemen kan

vara såväl psykologiska som psykosociala. Denna tjänst är lämplig

för en psykolog som har några års erfarenhet efter psykologlegitimation.

Den andra tjänsten är en PTP-tjänst i Sandviken inom primärvårdens

psykologenhet som arbetar mot Mödra- och barnhälsovården.

Primärvården Gästriklands Psykologenheter inom Barnoch

Ungdomshälsovården är välbemannade med mycket erfarna

och kunniga medarbetare och lovar att erbjuda PTP-psykologen

en mycket fruktbar miljö inom vilken du kan slipa dina utvecklingskunskaper,

utredningsförmåga och konsultationsfärdigheter.

Tjänsten ger också viss möjlighet till tjänstgöring på en

Ungdomsmottagning.

Båda tjänsterna erbjuder mycket goda kollegiala kontakter, trevliga

arbetskamrater och arbetsmiljöer och oöverträffad psykologvänlighet.

Såväl Gävle som Sandviken har goda tåg- och bussförbindelser

med Uppsala (c:a 50 min) och Stockholm (c:a 1,5

tim). Flera kollegor pendlar från dessa orter.

Vi lägger givetvis mycket stor vikt vid personlig lämplighet.

Låter detta intressant? För mer information kontakta:

För leg psykologtjänsten: Verksamhetschef Mattias Lindman,

Sätra hälsocentral, tfn 026-157628

För PTP-psykologtjänsten: Verksamhetschef Phillip Eskride,

Barn- och Ungdomshälsovården i Gästrikland, tfn 026-27 80 25

eller samordnare Marie Bandh 026-27 80 95.

Facklig representant: Inger Dahlgren tfn 026-158014

Välkommen med din ansökan senast 2002-04-30 till Barn- och

Ungdomshälsovården, Smedsgatan 12, 811 30 SANDVIKEN.

Kontakta

lokala facket först!

Läs mer på www.jll.se

Jämtlands läns landsting är en av länets största arbetsgivare

med 4000 anställda. Landstinget skall verka för en god hälsa

och en positiv livsmiljö i Jämtlands län.

Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten,

Jämtlands län söker

Psykolog och

PTP-psykolog

Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten, Jämtlands län

- är en resurs för hela länet. Vi är placerade i Östersund i

bra lokaler. Vi är en omvittnat trivsam arbetsgrupp med en välordnad

verksamhet. Cirka 45 anställda av olika yrkeskategorier

arbetar hos oss. Vi är mycket engagerade i att utveckla nya

metoder i barnoch ungdomspsykiatriskt arbete och försöker

använda våra kompetenser på ett så kreativt sätt som möjligt.

Vi tror att ett sätt att uppnå detta är att sträva efter hög kvalitet

i handledning, utbildning och forskning. Vi arbetar utifrån en

systemteoretisk och psykodynamisk referensram, med inslag av

många olika arbetssätt, exempelvis Marte Meo och kognitivt

arbetssätt. Vi arbetar med diagnostik, psykoterapi, psykosociala

behandlingsinsatser och miljöterapi. Vi ger konsultation till

och samarbetar med bland andra skola, sjukvård och socialtjänst.

Verksamheten har såväl intern som extern handledning.

Förutom öppenvård har BUP även en skolverksamhet och en

akut- och jourverksamhet med övernattningsmöjlighet.

Psykolog 100 %, ref nr 529

Tillsvidareanställning.

Tillträde: snarast eller enl överenskommelse

Kvalifikationer: Leg psykolog. Erfarenhet av barnoch ungdomspsykiatriskt

arbete är meriterande. Stor vikt läggs vid personlig

lämplighet.

PTP-psykolog 100 %, ref nr 530

Tidsbegränsad anställning 1 år.

Tillträde: snarast eller enligt överenskommelse.

Möjlighet finns att förlägga en del av tjänstgöringstiden inom

Mödra- och Barnhälsovården

Kvalifikationer: Psykologexamen. Erfarenhet av arbete med

barn och ungdomar är meriterande. Stor vikt läggs vid personlig

lämplighet.

Lön: Individuell lönesättning.

Fastställs i samband med anställning.

Upplysningar: Avdelningschef Jens Boäng 063-15 43 78

Psykolog Kjell Ellert tfn 063-15 33 59

Facklig företrädare: Psykolog Sverker Arver 063-15 33 92.

Välkommen med Din ansökan senast den 26 april 2002 till

Östersunds sjukhus, Område Barn/Kvinna stab,

831 83 Östersund

27

Psykologenheten är en intäktsfinansierad verksamhet som arbetar

inom Göteborgs centrala stadsdelar. Hos oss arbetar 13 psykologer

i första hand på uppdrag av förskola och skola.

Vi söker

Psykolog

Med arbete inom ungdomsmottagning. 20/40 med resterande

tid inom främst förskola/skola

Vi erbjuder ett spännande och omväxlande arbete med stora

möjligheter till personlig utveckling.

Anställningsvillkor: Deltid 75%. Vikariat ev. tillsvidare vid

succession. Tillträde enl överenskommelse

Arbetsuppgifter: Behandling, rådgivning och stöd till ungdo-

Barn- och ungdomspsykolog

och vuxenpsykolog

www.vgregion.se

Primärvården i Lidköpingsområdet

Lidköping

Primärvården i Lidköpingsområdet satsar

inom området psykisk hälsa.

Primärvårdsområdet omfattar kommunerna

Lidköping, Essunga, Grästorp och Vara och vi

är idag fyra mvc-/bvc-psykologer, fyra kuratorer

och fyra psyk.sköterskor som arbetar med

Psykisk hälsa på de fem vårdcentraler som finns

i området.

Nu utökar vi med en kurator och dessutom

söker vi en barnoch ungdomspsykolog

(100%) och en vuxenpsykolog (75–100%).

Placeringsort: Lidköping.

Tillsvidareanställning. Deltid och heltid. Tillträde

2002-08-01 eller enligt överenskommelse.

Arbetsuppgifter: Utifrån nuvarande primärvårdsansvar

utföra behandlingsinsatser av korttidskaraktär

i samarbete med vårdcentralsläkare

och övriga teamet, handledning, förebyggande

mar. Handledning och konsultation till personal inom förskola/skola.

Utredning av barn samt stöd till barn och familjer.

Kvalifikationer: Vi söker dej som är leg psykolog och har erfarenhet

av att arbeta inom förskola och skola. För att arbeta inom

ungdomsmottagningen är psykoterapilegitimation önskvärd.

Kunskap i utredningsarbete och konsultation är meriterande.

Som person är du tydlig och lyhörd. Stor vikt läggs vid

personlig lämplighet, förmåga till självständigt arbete och samverkan.

För att erhålla en jämn könsfördelning ser vi gärna

manliga sökanden.

Upplysningar: Psykologchef Olof Kjernald tel 031 36 594 11

mobil 0707 981240 för Sveriges psykologförbund Percy Andersson

tel 031 36 594 13

Ansökan senast 4 mars 2002 skickas till Göteborgs stad

Majorna, Personalavd Ingalill Törnqvist, Box 120 13, 402 41

Göteborg. e-post ingalill.tornqvist@majorna.goteborg.se

Märk ansökan förskola/skola D 09/02 och ungdomsmottagning

D 10/02

arbete, samverkan med vårdgrannar och metodutveckling.

Kvalifikationer: Är du leg psykolog och är intresserad

av att jobba med primärvård är du välkommen

med din ansökan. Erfarenhet av arbete

med barn och ungdom resp vuxna, gärna med

kognitiv inriktning, är meriterande. Tillgång till

körkort erfordras.

Upplysningar: För vidare upplysningar hänvisas

till psykolog Christina Oscarson, chef

Psykisk hälsa, tfn 0510-856 54.

Facklig företrädare: För Psykologförbundet

Britt-Marie Winroth-Johansson, tfn 0510-869 21.

Ansökan märkt med ref nr PVTV 297-2002 och

styrkt meritförteckning samt betygskopior

sänds senast 29 april till Primärvårdskontoret,

531 85 Lidköping.

Välkommen med din ansökan!


Hjälp barn

med cancer

postgiro: 90 20 90-0

Kom ihåg . . .

. . . när du söker ny

anställning

• Lönen bestäms efter överenskommelse

mellan dig själv och

arbetsgivaren. Du ska själv begära

det krontalsbelopp du vill

ha som månadslön!

Acceptera inte en ny anställning

förrän också överenskommelse

har träffats om lönen!

Förvissa dig om att den person


Rosengård stadsdelsförvaltning

Arbetsbyrån

- FENIX, psykosocialt behandlingsarbete med arbetslösa ungdomar -

Fenix är en kommunövergripande öppenvårdsverksamhet som riktar sig till

unga vuxna, 18 – 24 år, för vilka de reguljära sociala och arbetsmarknadspolitiska

insatserna visat sig vara otillräckliga. Målet med verksamheten är att hjälpa ungdomarna

att utvecklas personlighetsmässigt och socialt och därigenom förbättra

sina förutsättningar för arbete eller studier. Det speciella med Fenix´ arbetssätt är

samspelet mellan arbete, psykoterapi och psykosociala stödinsatser. Arbetet

bedrivs av ett team med psykoterapeuter och socialsekreterare. Behandlingsarbetet

utgår från psykodynamisk teori med tyngdpunkt på objektrelationer.

Leg. Psykolog 50%

Ref nr: 167-15

Tillträde: Vikariat, snarast–021231. Vid erforderliga beslut trolig tillsvidareanställning.

Arbetsuppgifter: Bedriva individuell psykoterapi och psykosocialt behandlingsarbete

med ungdomar i samarbete med övriga teammedlemmar.

Arbetsmodellen förutsätter stor flexibilitet i behandlingsarbetet.

Kvalifikationer: Leg psykolog och leg psykoterapeut. Flerårig erfarenhet av

psykoterapeutiskt och psykosocialt behandlingsarbete med ungdomar och

vuxna. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet.

Upplysningar: Psykolog Leena Jokela, tel. 040-97 82 00 eller samordnare

Anders Wiberg, tel. 040-97 22 46

Facklig företrädare: Psykologförbundet; Gunilla Schyberg, tel 040-34 38 21

Sista ansökningsdag 02-04-19

Välkommen med Din ansökan med meritförteckning till: Rosengård stadsdelsförvaltning,

Personalavdelningen, Box 18574, 200 32 MALMÖ

I Malmö stad vill vi ge bra service med mångfald i arbetslivet. Vi välkomnar därför sökande

med olika etnisk och kulturell bakgrund.

som du träffat överenskommelse

med har beslutsrätt också när

det gäller lönen. Acceptera inte

att frågan om din lön skjuts till

kommande revisionsförhandlingar/motsvarande

lokal förhandling.

Precisera för dig själv dina

löneanspråk i god tid innan du

erbjuds anställning!

Tag gärna kontakt med i första

hand Sveriges Psykologförbunds

lokala fackliga förtroendemän

innan du slutligt ställer

dina krav på löne- och anställningsvillkor.

Du kan vända dig

till kretsarnas förhandlingsansvariga

och till statliga kontaktmän

i kretsarna. I andra hand

lämnas information av Psykologförbundets

kansli, tel 08-

567 06 400.

. . . när du blir legitimerad

och . . .

• När du blir legitimerad kan du

också träffa överenskommelse

med arbetsgivaren om din lön.

Malmö stad är

Malmös största

arbetsgivare med

18 000 medarbetare.

Vi gör verklighet

av politiska

beslut och ger service

åt stadens

invånare, företag

och besökare.

Malmös befolkning

har vuxit

oavbrutet sedan

1985. Nu växer

också näringsliv,

utbildning och

kommunikationer.

Tillsammans

ger detta nya

förutsättningar

för en mångfald

av möten och

möjligheter.

• Du ska ha rätt lön vid nyanställning

– oavsett om det gäller

en tillsvidareanställning, ett vikariat,

en projektanställning, en

PTP-tjänst och när en visstidsanställning

förlängs.

. . . när lönen är klar

• När lönen är klar kan också

andra frågor diskuteras med den

kommande arbetsgivaren, till

exempel rätt att delta i olika

fort- och vidareutbildningar. ■

29

Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken

söker

PSYKOLOG

med placering vid Barnavdelning Eugenia, inom Karolinska

sjukhusets område.

Heltid. Tillsvidareanställning med tillträde snarast eller efter överenskommelse.

Barnavdelningens uppdrag är att erbjuda akut barnpsykiatrisk

vård av barn 0–12 år och deras familjer. Ett omfattande utvecklingsarbete

har under längre tid bedrivits för att utifrån barnens

behov finna former för akut vård, utredning och behandling i dagvård,

heldygnsvård resp. öppnare vårdformer i samarbete med

vårdgrannar. I första hand erbjuds dagvård. Heldygnsvård erbjuds

de patienter som oundgängligen behöver detta då barnets

och familjens problematik föranlett akutinläggning eller som komplement

till planerade dagutredningar. Barnavdelningen tar emot

planerat i dagvård, där ofta barnpsykiatrins och socialtjänstens

öppenvårdsresurser bedömts otillräckliga.

Arbetsuppgifter: Psykologutredningar och bedömning av behandlingsbehov,

motivationsarbete inför behandling samt hand-

läggarskap för enskilda familjer. Omfattande samarbete inom enhetens

tvärprofessionella team samt med barnomsorg, skola, socialtjänst,

barnsjukvård, BUP:s öppenvård och vuxenpsykiatri

utifrån barnets/familjens behov.

Kvalifikationer: Leg psykolog med utbildning i och erfarenhet av

barnpsykologiskt/barnpsykiatriskt bedömnings- och diagnostiskt

arbete inom barnpsykiatrisk klinik och/eller öppenvård. Erfarenhet

av arbete med familjer i svår kris, annat behandlingsarbete,

utbildning inom individual-/familjeterapi samt legitimation som terapeut

är meriterande. Stor vikt fästes vid god samarbetsförmåga

och personlig lämplighet.

Upplysningar: Överläkare Göran Bodegård, tfn 08-517 726 51,

bitr chefpsykolog Irma Lee, tfn 08-517 726 59, chefpsykolog

Karin Schmidt, tfn 08-517 777 55. SACO-representant psykolog

Ola Duregård, tfn 08-517 757 24.

Välkommen med Din ansökan märkt med ref nr Barnpsyk

042/02, med löneanspråk senast den 26 april 2002 till Norra länets

produktionsområde, Barn- och ungdomspsykiatri, Box 175

64, 118 91 Stockholm. E-post: roza.nagy@bup.sll.se

Barn- och ungdomspsykiatriska

divisionen

K O N T A K T A L O K A L A F A C K E T F Ö R S T !

Norra länets produktionsområde, inom

Stockholms läns landsting, erbjuder hälsooch

sjukvård genom livets olika skeden. Vår

verksamhet omfattar bl a primärvård, geriatrik,

psykiatri för barn, ungdomar och vuxna.

2 PTP-psykologer

Arbetsplats: NLPO, Jakobsberg-Karolinska psykiatriska

öppenvård. Psykiatriska mottagningen Kronan,

Sturegatan 2, Sundbyberg. Mottagningen är en allmänpsykiatrisk

mottagning för Solna och Sundbybergs

kommuner och är centralt belägen i fräscha lokaler i

Sundbybergs centrum i direkt anslutning till kommunikationer

som buss, T-bana och pendeltåg. Vid mottagningen

arbetar ca 30 behandlare av olika professioner.

Vi fäster stor vikt vid såväl psykiatrisk som psykologisk

diagnostik. Våra målgrupper är f f a patienter med

affektiv sjukdom, ångestsjukdomar och personlighetsstörningar.

Arbetsuppgifter: Utrednings-, bedömnings- och

behandlingsarbete i allmänpsykiatrisk öppenvård.

Arbetstid: Heltid 40.00/40.00.

Kvalifikationer: Psykologexamen.

Anställningsform: Tidsbegränsad PTP, ett år vardera.

Tillträde i maj 2002.

Upplysningar: Chefsjuksköterska Raili Rosengren,

tel 08-587 313 05, psykologsamordnare Bo Digné,

tel 08-587 313 09.

Ansökan: Inkommen senast 17 april 2002 märkt med

ref nr 6/02 ställd till Jakobsberg-Karolinska psykiatriska

öppenvård, Birgittavägen 4, att: Inger Hoppe,

177 31 Järfälla. E-post: inger.hoppe@nvso.sll.se

Hemsida: www.nlpo.sll.se

Psykiatriska kliniken svarar för den

psykiatriska vården i kommunerna

Värnamo, Gislaved, Vaggeryd och Gnosjö.

Området är uppdelat i två sektorer om

vardera drygt 40.000 invånare. I varje

sektor finns en öppenvårdsmottagning

och en allvårdsavdelning. Vid kliniken finns också psykosteam,

behandlingshem samt BUP-mottagning

Psykolog

Vi söker Psykolog alternativt Behandlare med

annan grundutbildning och högsta möjliga

psykoterapeutiska kompetens till vår psykiatriska

mottagning, team 22, vid psykiatriska kliniken,

Värnamo sjukhus.

Du kommer att arbeta med psykoterapeutiskt och

psykiatriskt behandlingsarbete i integrerad öppenoch

slutenvård och bör därför ha steg 1-utbildning

och erfarenhet av psykoterapeutiskt behandlingsarbete.

Vi lägger stor vikt vid personlig lämplighet.

På kliniken finns en mycket bred psykoterapeutisk

kompetens. Vi kan erbjuda handledning med

kognitiv, beteendeterapeutisk, psykodynamisk eller

familjeterapeutisk inriktning. Möjlighet till psykoterapeutisk

vidareutbildning finns.

Du är välkommen att ringa enhetschef Birgitta Lewerth,

tfn 0370-69 77 22. Facklig företrädare för Psykologförbundet

är Marianne Frick, tfn 0370-69 77 20.

Välkommen med din ansökan till Värnamo sjukhus,

Personalavdelningen, 331 85 Värnamo senast den

22 april. Märk ansökan med ref nr 33/02P.



Ängelholms kommun är belägen i nordvästra

Skånes vackraste del kring Skälderviken.

Kommunen har 38 000 invånare. Vi är en kommun

som ständigt växer. Människor lockas hit av natur,

kultur, låg skatt, hög service och en stor

framtidsoptimism. Här finns plats även för Dig!

ÄNGELHOLMS KOMMUN söker till sitt centrala resursteam

VERKSAMHETSANSVARIG/

CHEF 100%

ref nr 2:18/02

Som verksamhetsansvarig/chef leder du och ansvarar för

kommunens centrala resursteam bestående av psykologer,

pedagoger och socionomer, Du är legitimerad psykolog med

erfarenhet från liknande verksamhet. Du ansvarar också för

förvaltningens krisberedskap och krisarbete.

Tillträdesdag 2002 08 01

2 PSYKOLOGER 100%

ref nr 2:19/02

Vi söker dig som har legitimation som psykolog, erfarenhet

av arbete i förskola/skola, bred inriktning mot såväl handledande

som diagnostiserande och åtgärdande uppgifter

samt lust och förmåga att arbeta i team.

Tillträdesdag 2002 08 01.

SPECIALPEDAGOG 100%

ref nr 2:20/02

Vi söker dig som har inriktning tal och språk (60p)

med påbyggnadsutbildning (20p)

Tillträdesdag 2002 08 01

VIK SPECIALPEDAGOG 50%

ref nr 2:21/02

Vi söker dig som är utbildad grundskollärare med specialpedagogutbildning,

inriktning socio-emotionella svårigheter.

Det är en fördel om du har utbildning i och erfarenhet av

handledning inom förskola/skola.

Anställningstid 2002 08 01 – 2002 12 31

Upplysningar: Förvaltningschef Sten Wallmark 0431-872

71, biträdande förvaltningschef Ann-Mari Ståhl 0431-875 91

eller utvecklingsledare Lennart Wickström 0431-872 72

Fackliga företrädare: Lärarförbundet Thomas Goldbach

0431-879 20, LR Gunilla Olsson 0431-870 95.

Till alla tjänsterna fordras körkort och tillgång till bil.

Välkommen med Din ansökan senast den 19 april 2002

till Ängelholms kommun, BUN-förvaltningen,

262 80 Ängelholm, eller via e-post:

bun-forvaltningen@kommun.engelholm.se

VÄLKOMMEN TILL ÄNGELHOLMS KOMMUN

www.engelholm.se

Prenumerera på

PsykologTidningen 2002!

460:– inkl. moms.

Erfaren organisationspsykolog som gärna

läst en del ekonomi och har chefserfarenhet

sökes som konsult till Kontura International.

Se vår webbsida www.kontura.se

Västerås stad är indelat i olika geografiska områden. I

proAros Gryta-Tillberga ingår innerstadsområdena Önsta-

Gryta och Rönnby, ytterstadsområdena Hökåsen och

Tillberga samt landsbygden runt Sevalla och Tortuna.

Totalt bor ca 23 000 invånare i området. proAros ansvarar

för förskola, skola, fritid, individ och familjeomsorg samt

äldre och funktionshindrade.

Västerås ligger på ca en timmes pendlingsavstånd från

Stockholm och Uppsala.

proAros Gryta-Tillberga söker

Psykolog

Verksamhetsstöd. Heltid. Tillsvidareanställning

Vi söker Dig som psykolog och vill ingå i ett områdesteam

bestående av tre psykologer, två specialpedagoger

samt en talpedagog.

Arbetsuppgifter: Arbeta med handledning/konsultation

till personal i skola, utredningsarbete, visst behandlingsarbete

som till exempel stödsamtal. Du får

tillgång till kvalificerad handledning och goda möjligheter

till fortbildning. Du ingår i Västerås stads nätverk

för psykologer.

Kvalifikationer: Du ska vara psykolog eller PTPpsykolog,

gärna med erfarenhet av arbete i skola och

som vill arbeta heltid.

Upplysningar

Enhetschef/rektor Inger Forsberg, tfn 021-16 36 22

eller Psykolog Gunilla Nilsson-Fors, tfn 021-16 34 23

Fackliga upplysningar: Ring områdeskontoret för mer

information, tfn 021-16 36 00

Sista ansökningsdag: 2002-04-21

Tillträdesdag: Enligt överenskommelse

Sänd din ansökan med ref nr VAS-2501 till:

Västerås stad, proAros

Områdeskontoret Gryta-Tillberga

721 87 Västerås

proaros.gryta-tillberga@vasteras.se

Besök oss gärna på www.vasteras.se

31

Skaraborg i Västergötland anses av många vara Sveriges vagga.

Här finns intressanta fornminnen och möjligheter att vandra i Arns

fotspår. De vackra västgötabergen och närheten till nationalparken

Tiveden och fågelparadiset Hornborgasjön ger rika möjligheter till

friluftsliv i vacker natur. Skövde är centrum för handeln i regionen och

här finns också ett rikt kulturutbud. Om man vill uppleva storstadsliv

kan man med tåg på en timme nå Göteborg och på drygt 2 timmar

komma till Stockholm.

Psykolog, Arbetsförmedlingen

Rehabilitering Skövde

1 plats

Arbetsuppgifter: Arbetsförmedlingen Rehabilitering i Skövde

utgör en särskild resurs för arbetsförmedlingarna i 15 kommuner

(gamla Skaraborgs län). Personalen är uppdelad i arbetslag

som arbetar inom var sitt geografiska område. I arbetslagen

finns psykolog, arbetskonsulenter, SIUS-konsulenter

och utredningsresurs.

Vi arbetar för arbetssökande med funktionshinder eller svag

ställning på arbetsmarknaden och som specialresurs för arbetssökande

med socialmedicinskt, psykiskt eller intellektuellt

funktionshinder. Vi arbetar på uppdrag av arbetsförmedlingarna

men samarbetar även med andra myndigheter. Vi arbetar

fortlöpande med att utveckla vår verksamhet.

Vi söker nu en psykolog som skall arbeta i ett av våra geografiska

distrikt och ge service till arbetssökande på de lokala

arbetsförmedlingarna. Detta innebär att en stor del av arbetstiden

är förlagd på dessa och att det därför även blir en del

resor.

Dina huvudsakliga arbetsuppgifter blir:

• Att tillsammans med arbetssökande, arbetsförmedlare m fl

göra en samlad bedömning av den sökandes förutsättningar

att få och behålla ett arbete

• Att genomföra arbetspsykologiska utredningar

• Att bedöma den arbetssökandes förutsättningar för arbete

eller utbildning

• Att samverka med andra rehabiliteringsaktörer

• Att informera och vägleda de arbetssökande

• Att medverka i metod- och utvecklingsarbete

Psykolog, heltid

Ref nr: 601/02

Arbetsplats: Regionpsykiatriska kliniken i Växjö bedriver sluten

vård för särskilt vårdkrävande patienter, vilket i huvudsak innebär

patienter som vårdas enligt LRV (lagen om rättspsykiatrisk vård)

och LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård). Kliniken som är en av

landets största rättspsykiatriska vårdenheter har 81 vårdplatser

fördelade på en intagningsenhet, sex vårdavdelningar (varav fyra

för män och två för kvinnor) samt en rehabiliteringsenhet. Männen

vårdas i huvudsak enligt LRV medan patienterna på kvinnoavdelningarna

vårdas både enligt LRV och LPT.

Arbetsuppgifter: Utöver utredande och behandlande arbetsuppgifter

ingår psykologen i vårdteam och deltar i vårdplaneringen

för såväl de enskilda patienterna som för vårdarbetet i stort.

Det direkta behandlingsarbetet avser i första hand psykoterapi,

vilket ses som ett av de viktigaste behandlingsinslagen vid kliniken.

På kvinnoavdelningarna har behandling enligt DBT introdu-

• Att genomföra kortare samtalsserier i utredande och stödjande

syfte

Eftersom uppdraget att ge service till arbetsförmedlingarna är

konsultativt till sin karaktär krävs god samarbetsförmåga och

ett flexibelt arbetssätt.

Kvalifikationer:

– Legitimerad psykolog

– Eftersom arbetet medför resor krävs körkort.

– Flexibilitet och god samarbetsförmåga

Övrigt: Meriterande är:

– Erfarenhet av arbetslivsinriktad rehabilitering alt. teoretiska

kunskaper inom nämnda område

– Kunskap att kunna bedöma och dokumentera funktionshinder

i relation till arbetsmarknadens krav

– Kunskaper i arbetspsykologiska bedömningar/utredningar,

bl a med hjälp av test

Vi kommer vid tillsättningen av tjänsten att fästa stor vikt vid

personlig lämplighet och samarbetsförmåga.

Varaktighet: tillsvidare

Kontaktpersoner: Chef Birgitta Liss, tel: 0500-47 79 51;

0703-418996; fax: 0500-48 78 33. E-post: birgitta-V.liss@

lano.amv.se

Stf chef Margaretha Fridh, tel: 0500-47 79 62

Fackliga kontaktpersoner:

SACO: Johan Halsema, tel: 0510-48 59 72;

fax: 0510-54 58 80. E-post: johan.halsema@lano.amv.se

ST-AMS: Marie Liljebäck, tel: 0510-54 58 48;

fax 0510-54 58 80. E-post: marie.liljeback@lano.amv.se

SEKO: Therese Weldeborn, tel: 0500-47 79 15;

fax: 0500-48 78 33. E-post: therese.weldeborn@lano.amv.se

Ansökan: Ansökan bestående av personligt brev,

styrkt meritförteckning och legitimationskopia märks

”Psykolog Skövde”.

Sista ansökningsdag: 020430

Sänd din ansökan till: Arbetsförmedlingen Rehabilitering,

Box 36, 541 24 SKÖVDE.

Arbetsplatsens besöksadress: Gesällgatan 1, SKÖVDE.

K O N T A K T A L O K A L A F A C K E T F Ö R S T !

cerats. Handledning kan erhållas inom sjukhuset, även avseende

patientkategorier med neuropsykiatriska handikapp.

Vissa utbildningsinsatser kan komma att efterfrågas. Kliniken är

inne i en aktiv fas av kvalitets- och metodutveckling, där psykologens

medverkan är väsentlig. Inom givna ramar finns möjligheter

att utforma tjänsten efter kunskaper och specialintressen.

Kvalifikationer: Leg psykolog. Erfarenhet av vuxenkliniskt arbete

är meriterande liksom psykoterapeutisk utbildning och förtrogenhet

med gängse diagnostiska instrument. Stor vikt läggs vid

personlig lämplighet, samarbetsförmåga och flexibilitet.

Upplysningar: lämnas av verksamhetschef Britt Lovén, tel

0470-58 60 74 eller personalsekreterare Lotta Annetun, tel

58 60 59.

Facklig företrädare nås via växeln, tel 58 60 00.

Vi emotser gärna besök av intresserade sökande till tjänsten.

Sista ansökningsdag: 2002-04-22

Medflyttarservice – ring 0470-77 78 18 eller besök

www.medflyttarakademien.com

Ansökan till: Personalavdelningen, Yvonne Karlsson, Psykiatriförvaltningen,

Box 1223, 351 12 Växjö eller e-post: psf-personal@ltkronoberg.se


Stockholms läns landsting, Handikapp & Habilitering söker

2 Legitimerade psykologer

30 timmar (75%) psykolog på Liljeholmens habiliteringscenter

för barn och ungdom. Vi har våra lokaler nära tunnelbanan i Liljeholmen.

Arbetsuppgifter: Du kommer att arbeta med utredning, diagnostisering,

behandling och psykologiskt stöd till barn och ungdomar

med funktionshinder och deras familjer. Att ge konsultation/kunskapsöverföring

till personal i barnets/ungdomens närmiljö

ingår också. Vi arbetar i team där psykologen finns med tillsammans

med arbetsterapeut, kurator, logoped, sjukgymnast

samt specialpedagog. Vi erbjuder ett stimulerande arbete i en bra

arbetsmiljö.

Kvalifikationer: Leg psykolog gärna med erfarenhet av barnoch

ungdomshabilitering alternativt skola, barnomsorg, barnhälsovård.

Intresse av att arbeta i team tillsammans med andra

yrkesgrupper. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet.

Anställningsform: Tillsvidareanställning. Tillträde efter överenskommelse.

Vill du veta mer om tjänsten ring psykolog Ylva Hermansson eller

habiliteringscenterchef Marianne Frenning på tel 08-775 76 00.

Facklig företrädare Kjell Lindqvist, Psykologförbundet, tel 08-

690 67 99.

Välkommen med din ansökan märkt med ref nr Hab 015/02

senast 29 april 2002 till Liljeholmens habiliteringscenter, Box

47026, 100 74 Stockholm.

20 timmar (50%) psykolog på länscentret, spädbarnsverksamheten

Tittut. Lokaliserat vid Sabbatsbergs sjukhus.

Arbetsuppgifter: Spädbarnsverksamheten Tittut, som är den

enda i sitt slag, tar emot föräldrar och deras spädbarn med funktionshinder.

Målet är att underlätta anpassningen till den nya situationen.

Arbetet omfattar individuella kontakter, gruppverksamhet

samt en del utåtriktat informationsarbete.

Kvalifikationer: Leg psykolog med erfarenhet av arbete med

barn och föräldrar samt med kunskap om funktionshinder. God

samarbetsförmåga krävs och stor vikt läggs vid personlig lämplighet.

Anställningsform: Tillsvidareanställning. Tillträde efter överenskommelse.

Vill du veta mer om tjänsten på Tittut ring verksamhetschef Inga-

Lill Kristiansson på telefon 08-690 60 21. Facklig företrädare:

Kjell Lindqvist, Psykologförbundet, tel 08-690 67 99.

Välkommen med din ansökan märkt med ref nr 018/02 senast 29

april 2002 ställd till Länscentret, Box 6465, 113 82 Stockholm.

Stockholms produktionsområde

Om du vill att din annons

även ska publiceras på

Psykologförbundets hemsida

– tala om det när du beställer

plats i PsykologTidningen!


Barn- och ungdomshabiliteringen, Helsingborg söker

Psykolog

Heltid ev. deltid. Tillsvidareanställning.

Upplysningar: Enhetschef Marie-Christine Börjeson,

042-25 42 04, psykolog Kristina Karlsson, 042-25 42 37

Ytterligare information finns på

www.platsnytt.skane.se

Habilitering & Hjälpmedel

33

S:t Lukas Dalarna

Familjerådgivare 100 %

S:t Lukas Dalarnas mottagning är placerad i Falun. Vid

mottagningen arbetar vi med psykoterapi, personalstödjande

samtal, handledning, konsultation och utbildning.

Verksamheten riktar sig till såväl privatpersoner

som företag och organisationer. Vi planerar nu att utöka

vår verksamhet med familjerådgivning på uppdrag av

Svenska kyrkan. Mottagningen arbetar utifrån en psykodynamisk

referensram.

Arbetsuppgifter: Du kommer huvudsaklingen att arbeta

med familjerådgivande samtal till par och familjer. Inom

tjänstens ram kan också, för den som har intresse och

lämplighet, finnas utrymme för uppdrag som ingår i S:t

Lukas övriga verksamhet.

Kvalifikationer: Socionom/psykolog eller annan likvärdig

akademisk utbildning. Psykoterapeutisk utbildning,

minst steg 1. Par- eller familjeterapeutisk utbildning och

erfarenhet av arbete med familjerådgivning. Psykoterapeutexamen

är meriterande.

Samstämmighet med S:t Lukas grundläggande värderingar

och mål förutsätts.

Styrelsen förbehåller sig fri prövningsrätt.

Tillträde: 1 september. Tjänsten kommer att tillsättas under

förutsättning att vederbörliga beslut fattats.

Upplysningar lämnas av verksamhetschef Ylva Axelson

023-70 50 40 och Bertil Vikström 023-70 50 45.

Se även hemsida www.dalarna.st-lukas.se

Ansökan med meritförteckning och löneanspråk skall

vara mottagningen tillhanda senast 3 maj 2002.

Adress: S:t Lukas Dalarna, Gruvgatan 2, 791 62 Falun.

Fackliga företrädare . . .

. . . håll ett öga på hur

din arbetsgivare utformar

platsannonser

Förbundets policy är att psykologbefattningar

ska utannonseras

med angivande av psykologlegitimation

som grundkrav.

Annonserna ska innehålla

kompetensbeskrivningar

som svarar mot specifika psykologkompetenser.

Alternativbefattning psykolog/annan

kompetens ska undvikas.

Om den förekommer

ska arbetsuppgifterna/arbets-

innehållet differentieras för de

olika kompetenserna.

Alternativbefattningar psykolog/psykoterapeut

skall undvikas.

Framför allt skall ingen

kombination psykolog/steg I

kompetens accepteras.

Psykoterapeutbefattningar

bör utannonseras med önskvärd

grundkompetens angiven.

Tag för vana att läsa igenom

och godkänna de platsannonser

i vilka du anges som facklig

företrädare eller kontaktperson.

■


BUP-mottagningarna i Oskarshamn och

Västervik söker

Psykologer

Psykolog BUP-mottagningen Oskarshamn

ref nr 020051-11

Heltid, tillsvidareanställning. Tjänsten är en ny behandlartjänst,

som även kommer att kunna sökas av socionomer.

Upplysningar: Verksamhetschef Bo Lundin, 0492-176 72 •

Teamchef Lena Wallin, 0491-78 22 98 • Facklig företrädare

SPF Tomas Markljung, 0490-867 37.

Psykolog BUP-mottagningen Västervik

ref nr 020053-11

Heltid, tillsvidareanställning.

Upplysningar: Verksamhetschef Bo Lundin, 0492-176 72 •

Teamchef Nita Claesson, 0490-863 72 • Psykolog Kerstin Jergil,

0490-863 72 • Facklig företrädare SPF Tomas Markljung,

0490-867 37.

BUP-mottagningarna i Västervik, Oskarshamn och Vimmerby

tillhör organisatoriskt BUP norr i Landstinget i Kalmar län

med en gemensam verksamhetschef. Teamen på varje mottagning

består av läkare, psykologer, kuratorer och sekreterare, i

Västervik även specialpedagog. Knutna till mottagningarna är

dessutom en psykolog för MHV/BHV och en fristående spädoch

småbarnsverksamhet.

Under hösten startar BUP:s nya Samverkansenhet, inriktad på

att utveckla arbetet inom det akuta barnpsykiatriska området.

Handledning och möjlighet till fortbildning ingår som en

självklar del i verksamheten. Det finns också goda möjligheter

att utifrån kompetens och intresse utforma innehållet i sitt arbete

Vi arbetar i nyrenoverade, trivsamma och ändamålsenliga lokaler.

Arbetsuppgifter: Arbete med barn, ungdomar och deras familjer.

Utredningar, bedömningar och behandlingar. Samarbete

med myndigheter, skolor och andra vårdgivare.

Kvalifikationer: Leg. psykolog. Erfarenhet av arbete med

barn, ungdomar och familjer är meriterande. Stor vikt kommer

att läggas vid personlig lämplighet.

Körkort erfordras.

Ansökan märkt med refnr och med löneanspråk skickas till

Administrativa Serviceenheten

Gunnel Norrgård, Oskarshamns sjukhus

Box 701 572 28 Oskarshamn.

Vi vill ha din ansökan senast 3 maj.


Beteendevetare

till Örebro och Karlstad

Läs mer på www.previa.se

PSYKIATRISKA KLINIKEN SYDVÄST

Fittja psykiatriska

öppenvårdsmottagning söker

Enhetschef

då nuvarande går i pension 020901

Vi erbjuder ett omväxlande och stimulerande arbete i

ett multietniskt upptagningsområde i Norra Botkyrka

med ca 35000 invånare. Mottagningen ligger i Fittja

Centrum med närhet till T-bana och buss. Vi är ca 20

stycken i personalgruppen. Alla har hög yrkeskompetens

och vi har låg personalomsättning. Vi tillämpar flextid.

Vi är uppdelade på tre behandlingsteam, varav ett har

specialiserat sig på omhändertagande av traumatiserade

patienter. Samarbetet med vårdgrannarna är gott

och vi är en del av psykiatriska universitetskliniken vid

Huddinge Universitetssjukhus. Detta innebär goda möjligheter

till forskning och utvecklingsarbete. Sedan flera

år tillbaka bedrivs klinisk forskning på mottagningen. Vi

har ett psykoterapeutiskt förhållningssätt och strävar

efter att ge varje patient den behandling som passar

just den individen utifrån vårt breda behandlingsutbud.

Arbetsuppgifter: Som enhetschef ansvarar Du för budget,

personal och arbetsmiljö. Du leder verksamheten

tillsammans med processansvarig överläkare. Du kan

vara sjuksköterska, psykolog eller kurator med psykoterapeutiska

kunskaper och bör ha erfarenhet i psykiatriskt

öppenvårdsarbete då enhetschefstjänsten skall

kombineras med patientarbete. Stor vikt läggs vid goda

ledaregenskaper och samarbetsförmåga samt att kunna

ta tillvara medarbetarnas kompetens och stödja deras

utveckling.

Ytterligare information lämnas av sektionschef Maria

Carlén tel 08-578 37200 eller nuvarande enhetschef

Gunnel Hägg tel 08-578 37109. Tillträde till tjänsten

enligt överenskommelse, dock helst senast den 15

augusti 2002.

Fackliga kontakter: Vårdförbundets exp tel

08-585 80352, SSR Karin Aluko tel 08-6906788,

Psykologförbundet Kjell Lindqvist tel 08-6906799.

Välkommen med Din ansökan som skall vara inkommen

senast den 22 april 2002, märkt med ref nr Svpsy 43/02

och ställd till: Psykiatriska kliniken SV, Personalenheten,

M 58, Huddinge Universitetssjukhus, 141 86 Stockholm.

Annonsera ut nya tjänster!

När du eller din arbetsplats söker en ny medarbetare, sätt ut en

platsannons i PsykologTidningen!

PsykologTidningen är det främsta annonsorganet när det gäller

psykologtjänster. Tidningen når större delen av psykologkåren,

och platsannonserna har ett stort läsvärde.

Påminn din arbetsgivare om att annonsera lediga tjänster i PsykologTidningen!

I annonsen bör även anges facklig kontaktperson.

För mer information kontakta annonsansvarig på Psykolog-

Tidningen Brittmarie Haake, tel 08-567 06 454 eller fax 08-

567 06 490.

35

Välkommen till Barn- och ungdomshabiliteringen

i Örebro län!

Vi behöver

Två Psykologer!

Besök vår hemsida för ytterligare info:

www.orebroll.se/barnhab

Du kan också besöka vår hemsida www www.or www .or .orebr .or ebr ebroll.se/psykhab

ebr oll.se/psykhab

och välj lediga jobb, eller ring Ewa Straumits, tfn.

019-602 75 42 för beställning av annonserna.

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRISKA KLINIKEN

Akut- och Familjeenheten, FALUN

söker

PSYKOLOG

Tillsvidareanställning, 100%. Ref nr 100/02.

Akut- och Familjeenheten är en länsövergripande enhet med

Familjeenheten och avd 68.

På Familjeenheten arbetar vi med olika former av familjeterapi. Vi

erbjuder ett anpassat och med familjerna avstämt behandlingsprogram

som kan variera i tonvikt mellan samtal, praktiskt familjearbete

och nätverksinsatser. Vi erbjuder också ett intensivt

dagvårdsprogram, d.v.s. teambaserade familjeterapeutiska insatser

där samtal och praktiskt familjearbete koordineras till en

helhet. I arbetslaget finns behandlingsassistenter, lärare, sekreterare,

socionom, sjuksköterskor, varav flera är legitimerade familjeterapeuter.

Regelbunden handledning finns för arbetsgruppen.

Avd 68 är en akut- och korttidsavdelning och har länets sex slutenvårdsplatser.

Till den är kopplad akutmottagning dygnet runt.

Vi arbetar med framför allt ungdomar men även med barn och

deras familjer, oftast i akuta skeden, med krisarbete, bedömningar,

utredningar och kortare behandlingar. Vi arbetar i team runt

varje familj och gör upp individuella behandlingsplaner. I arbetslaget

finns läkare, psykolog, kurator, behandlingspersonal, sekreterare

och lärare. Regelbunden handledning finns för arbetsgruppen..

Tillträde: Snarast.

Arbetsuppgifter: Barnpsykologiska utredningar och helhetsbedömningar.

Att tillsammans med team genomföra och utveckla

utrednings- och behandlingsarbete. Största delen av tjänsten är

på Familjeenheten. Möjligheter till adekvata vidareutbildningar

finns.

Kvalifikationer: Leg. Psykolog. Erfarenhet av arbete med barn,

ungdomar och familjeterapi är önskvärd. Stor vikt kommer att läggas

vid personlig lämplighet. Vi ser gärna manliga sökanden.

Övrigt: I landstinget finns ett Centrum för klinisk forskning som i

samarbete med Uppsala universitet stödjer klinisk forskning inom

vårdvetenskap och medicinsk vetenskap.

Upplysningar: Överläkare Katarina Eriksson-Fagerberg, tel

023-49 21 30 eller teamchef Gudrun Österholm, tel 023-49 12 30.

Fackliga upplysningar: Mikael Rundblad, tel 0243-49 74 29.

VÄLKOMMEN med Din ansökan med styrkt meritförteckning och

betyg till: Falu lasarett, Personalenheten, 791 82 FALUN eller

e-post: platsansokan.falu-lasarett@ltdalarna.se

Senast 2002-04-22

I ett nytt samarbetsprojekt mellan

Barnhälsovården i Västra Östergötland

och Kvinnokliniken, Lasarettet i Motala

söker vi nu:

Leg psykolog

Tillvidareanställning, heltid med tillträde efter överenskommelse.

Under 2002 kommer vi att utveckla en modell för samverkan

mellan Kvinnokliniken och Barnhälsovården. I Östergötland

planeras en central Barnhälsovårdsenhet med för närvarande åtta

barnhälsovårdspsykologer.

Du kommer som barnhälsovårdspsykolog att arbeta förebyggande

med tonvikten på den normala utvecklingen hos barn och kring

föräldraskap. Fokus ligger på tidiga åldrar. BHV-psykologens

arbete sker även indirekt via konsulation, handledning och utbildning.I

det nya samarbetsprojektet knutet till psykosocialt team

inom Kvinnokliniken kommer Du också att arbeta med blivande

föräldrar tillsammans med barnmorskor inom Mödravården.

Tjänsten innebär resor där leasingbil vid behov står till

förfogande.

För närmare upplysningar tag gärna kontakt med BHV-psykolog

Birgitta Freeman, tel 0141-775 95, Birgitta.Freeman@lio.se,

vårdchef KK Barbara Almfeldt, tel 0141-772 15,

Barbara.Almfeldt@lio.se, verksamhetschef Ditte Pehrsson-

Lindell, tel 0141-771 84, Barn- och Kvinnokliniken, Lasarettet

i Motala Ditte.Pehrsson-Lindell@lio.se, Göran Hermansson,

tel 013- 22 50 83, Barnhälsovårdsenheten

Goran.Hermansson@lio.se eller facklig företrädare Agneta

Hulterström, tel 011- 22 45 86 Agneta.Hulterström@lio.se.

Välkommen med Din ansökan senast 30 april 2002 till

Göran Hermansson, Barnhälsovården, Torkelbergsgatan 11,

581 91 Linköping. Goran.Hermansson@lio.se.

Kontakta

lokala facket först!


Psykoterapiinstitutet

PTP-psykolog

Arbetsplats: SPO, Psykoterapiinstitutet

Arbetsuppgifter: Psykoterapiinstitutet är en specialistinstitution

för psykoanalytiskt orienterad psykoterapi för hela Stockholms

läns landsting. PTP-tjänsten består av en klinisk del

40% och en forsknings- och metodutvecklingsdel 60%. PTPpsykologen

ingår i en klinisk sektion och deltar i FoU-enhetens

ordinarie verksamhet. Den kliniska delen omfattar psykoanalytiskt

inriktad diagnostik och behandling. I forsknings- och utvecklingsdelen

ingår att delta i genomförandet och avrapportering

från pågående forskningsprojekt om Unga Vuxna.


Arbetstid: Heltid, 40 tim/vecka.

Kvalifikationer: Psykologexamen. Intresse för kliniskt förankrad

forskning med både kvantitativa och kvalitativa metoder.

Stor vikt fästes vid personlig lämplighet, initiativ- och samarbetsförmåga.

Anställningsform: Tidsbegränsad anställning med tillträde

2002-08-19. Varaktighet 1 år.

Upplysning om tjänsten: FoU-chef Andrzej Werbart, tel 08-

578 397 65, fax 08-578 397 66, e-post andrzej.werbart@

spo.sll.se eller Ingmarie Ringborg, tel 08/578 397 46, e-post

ingmarie.ringborg@spo.sll.se

Ansökan: Inkommen senast den 26 april 2002 märkt med ref

nr PI 1/02 ställd till: Stockholms läns landsting, Psykoterapiinstitutet,

Ingmarie Ringborg, Björngårdsgatan 25, 118 52

Stockholm.

Akademiska sjukhuset i Uppsala med 8 000 anställda och en omsättning

på 4 miljarder kronor är ett av landets största universitets- och regionsjukhus.

Psykiatricentrum svarar för specialiserad psykiatrisk hälso- och sjukvård för invånarna i och

i vissa fall också utanför Uppsala län. Forskning och undervisning är integrerad i verksamheten

inom ramen för medicinska fakultetens institution för neurovetenskap vid Uppsala universitet.

Psykolog

Allmänpsykiatriska kliniken

Vikariat tre år vid psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Årsta, Uppsala.

Mottagningen har ett upptagningsområde med cirka 40 000 invånare. Teamet har

lång erfarenhet av arbete i såväl sluten och öppen vård. Specialistkompetens

finns för kroppspsykoterapi och terapi vid ätstörningar. Vid mottagningen

finns Kunskapscentrum för traumatisk stress – KCTS, vilket är en

länsövergripande verksamhet med diagnostisering och behandling av psykiatriska

tillstånd efter svåra psykiska traumata är knutet till mottagningen. Utåtriktad

verksamhet i form av undervisning och handledning förekommer.

Arbetsuppgifter

Sedvanliga psykologuppgifter, bland annat kvalificerade bedömningar,

bedriva psykoterapi och annan behandling, arbeta med metodutveckling, undervisning

och handledning. Delta i klinikens utbildnings- och utvecklingsarbete.

Kvalifikationer

Leg psykolog. Legitimation som psykoterapeut är en merit.

Stor vikt läggs vid personlig lämplighet och samarbetsförmåga. Vi ser gärna

manliga sökande och att intresse finns för att arbeta med traumatisk stress.

Upplysningar

Teamchef Tom Lundin, 018-611 88 22.

Yrkesföreträdare Ulf Wiese, 018-611 76 58.

Personalsekreterare Elisabeth Hägglund, 018-611 20 24.

Psykologförbundet Ann-Sofie Hansson-Pourtaheri, 018-611 23 81.

Välkommen med din ansökan

med ref nr P35-02 och meritförteckning

till Akademiska sjukhuset,

Allmänpsykiatriska kliniken,

750 17 Uppsala, senast den 24 april. www.uas.se

37

Statens institutionsstyrelse

söker två institutionschefer

inom ungdomsvården

Statens institutionsstyrelse, SiS, bedriver vård och behandling

av dem som haft de sämsta förutsättningarna i livet. Vården sker

i allmänhet utan den enskildes samtycke enligt Lagen med

särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, Lagen om sluten

ungdomsvård, LSU och Lagen om vård av vuxna missbrukare,

LVM.

SiS har 34 särskilda ungdomshem och 14 LVM-hem.

Antalet tillsvidareanställda är 2 700 och den ekonomiska

omslutningen ca 1,6miljarder.

För vidare information om tjänsterna,

vänligen besök vår hemsida: www.stat-inst.se

Vill du annonsera

i Psykologtidningen?

Gör så här:

– Maila din annons eller ditt annonsunderlag till:

brittmarie.haake@psykologforbundet.se

– Ange önskemål om publiceringsdag och utformning samt

till vilken adress fakturan ska sändas.

För information om priser, utgivningsdagar m m ring annonsansvarig:

08-567 06 454.

Psykologtidningen utkommer med 21 nummer per år

och har en upplaga på 8 600 ex.


Vuxenhabiliteringen söker

Psykolog/PTP Psykolog

Vuxenhabiliteringen i Kronoberg län är en expertresurs för personer

med funktionshinder, såväl medfödda som förvärvade. Det

betyder att Du möter människor som behöver psykologoskt stöd i

en livsomställningsprocess efter t ex traumatisk hjärnskada eller

neurologisk sjukdom men också människor med medfödda funktionshinder

som står i begrepp att hitta en plattform i livet trots sitt

beroende av andra.

Utredning, individuell behandling, anhörigkontakt och handledning

till personliga assistenter eller annan personal ingår i psykologens

uppgifter. Verksamheten ger stimulerande möjligheter till

fördjupning och profilering. Som psykolog har Du tillgång till yrkesriktad

handledning. I länet finns i samverkan med bla psykiatrin,

ett nätverk för PTP-psykologer.

Kvalifikationer: Leg psykolog alt psykologexamen. Vi har en

ökande efterfrågan på neuropsykiatriska utredningar och därför

värdesätter vi om Du har sådan erfarenhet och utbildning. Arbetet

kräver god förmåga att arbeta i team. Stor vikt fästs vid personlig

lämplighet.

Uppdrag i olika delar av länet förekommer och Du måste därför

ha körkort och helst tillgång till bil.

Upplysningar: Sektionschef Lena Boberg-Ekström, tel 0470-

58 88 07, psykolog Eva Rosén-Sverdén, tel 58 88 01 eller personalsekreterare

Ing-Mari Karlsson, tel 58 64 29.

Facklig företrädare: Marie Swelén, SP tel 58 87 42.

Medflyttarservice – ring 0470-77 78 18 eller besök

www.medflyttarakademien.com

Välkommen med din ansökan märkt med ref nr RH 9/02 senast

22 april till Personalavdelningen, ReHabCentrum/Primärvård,

Box 1223, 351 12 Växjö. e-post: pvf-personal@ltkronoberg.se

Psykolog

vikariat t o m 2003-03-31

Psykiatriska kliniken

Allmänpsykiatriska öppenvårdsmottagningen,

Trollhättan

Upplysningar:

Vårdenhetschef Arne Andersson, tfn 0520-47 86 13.

Psykolog Wolf Clark, tfn 0520-47 85 16. Personalsekreterare

Inga-Lena Svensson, tfn 0520-47 85 11.

Besök vår hemsida; www.vgregion.se

välj: Lediga tjänster eller ring Rose-Marie Olsson,

tfn 0522-923 56 för beställning av hela annonsen.

Välkommen med Din ansökan till Uddevalla

sjukhus, kansli 1, Rose-Marie Olsson, 451 80

Uddevalla, senast 2002-04-22.


www.vgregion.se

Serviceområden:

Förhandlingar,

Förhandlingsfrågor kommun/l-ting,

08-567 06 501

Förhandlingsfrågor stat, 08-567 06 503

Förhandlingsfrågor e-sektorn,

08-567 06 505

Förbundets fackliga kurser, 08-567 06 506

PTP-frågor, 08-567 06 509

Juridik,

Juridiska professionsfrågor, 08-567 06 502

Allmänjuridiska frågor, 08-567 06 504

Profession,

Yrke. Utbildning, test, forskning,

08-567 06 511

Etikfrågor, 08-567 06 508

Specialistfrågor, 08-567 06 507

Studerandefrågor, 08-567 06 510

Internationella frågor, 08-567 06 512

Internationella kongresser, 08-567 06 513

PsykologTidningen,

Psykologtidningen, 08-567 06 450

Annonser, 08-567 06 454

Information,

Information i policyfrågor, 08-567 06 518

Media, journalister, 08-567 06 517

Till icke-medlemmar, 08-567 06 519

Organisation, administration,

Ansökan om medlemskap, 08-567 06 515

Medlemsregister, 08-567 06 430

AEA-ärenden, 08-567 06 431

Medlemsförsäkringar, 08-567 06 516

Organisation, stadgefrågor m m,

08-567 06 514

Beställning av broschyrer, 08-567 06 520

PsykologTjänst,

PsykologTjänst/egenföretagare,

08-567 06 460

Kansli

Postadress: Box 3287, 103 65 Stockholm

Besöksadress: Vasagatan 48

Telefon: 08-567 06 400.

Växeln öppen: 8.30–12 och 13–17.

(fred – 16.30)

Fax: 08-567 06 499.

Psykologförbundets hemsida

på internet: www.psykologforbundet.se

E-post till personal:

fornamn.efternamn@psykologforbundet.se

Postgiro: 373267-4 Bankgiro: 767-2066

Direktnummer till personalen:

Hans Persson, 08-567 06 401,

mobil 070-96 76 401, kanslichef.

Judith Rosengren, 08-567 06 408,

förhandlingschef.

Örjan Salling, 08-567 06 441,

mobil 070-96 76 441, professionsansvarig.

Eva K Aldvin, 08-567 06 406, ombudsman.

Berit Emilsson, 08-567 06 404, assistent.

Birgitta Heldt, 08-567 06 403, sekreterare.

Åke Hjelm, 08-567 06 407, ombudsman.

Lars Karlsson, 08-567 06 409,

mobil 070-96 76 409, ombudsman.

Clary Rapp, 08-567 06 410, informatör.

Brittmarie Haake, 08-567 06 454,

assistent, vik.

Camilla Damell (tjänstledig), förbundsjurist

Förbundsstyrelsen

Torgny Danielsson, ordförande,

08-567 06 477.

torgny.danielsson@psykolog.net

Birgitta Johansson-Hidén,

1:e vice ordförande, 054-700 20 19.

birgitta.johansson-hiden@psykolog.net

Karin Graff-Cederström,

2:e vice ordförande, 08-580 288 93.

karin.graff@psykolog.net

Helén Antonson, 031-64 12 58.

helen.antonson@psykolog.net

David Edfelt, 08-616 41 13.

david.edfelt@psykolog.net

Anders W Eriksson, 070-417 49 52.

anders.w.eriksson@psykolog.net

Eva-Lotta Hellgren, 011-20 23 02.

eva-lotta.hellgren@psykolog.net

Petri Partanen, 063-14 41 54.

petri.partanen@psykolog.net

Bengt Persson, 0470-58 63 93.

bengt.persson@psykolog.net

Tomas Rudal, mobil 0707-27 04 06.

tomas.rudal@psykolog.net

Anneli Bryntesson, 031-14 11 39,

mobil 0730-35 47 26.

anneli.bryntesson@psykolog.net

Eva Lundgren, 090-12 28 59.

eva.lundgren@psykolog.net

Etikrådet

Charlotte Uggla, ordförande,

08-508 135 40.

Per Magnus Johansson, vice ordförande,

031-711 00 04.

Sinella Keskiniva, 090-77 95 45.

Kristina Persson, 019-602 65 78.

Seppo-Matti Salonen, 031-330 02 60.

Sam Uhlin, 0500-43 18 77.

Specialistrådet

Specialistrådets kansli, Brittmarie Haake,

08-567 06 454. E-post: brittmarie.haake@

psykologforbundet.se

Erling Nyman, ordförande, 019-602 71 56,

mobil 070-666 28 41.

Ulla-Britt Selander, sekreterare,

08-586 064 23.

Gunvor Bergquist, utskottet för arbetslivets

psykologi, 0520-739 66.

Erland Hjelmquist, utskottet för handikapppsykologi,

031-773 16 57.

Roland Ericsson, utskottet för klinisk

psykologi, 0515-876 41.

Bengt Sonesson, utskottet för neuropsykologi,

0413-55 67 14, 046-17 28 51.

Carl Wiström, utskottet för pedagogisk

psykologi, 063-15 13 23.

Studeranderådet

Mikal Björkström, mobil 070-438 23 05.

Valberedningen

Ann-Sofie Hansson-Pourtaheri, ordförande,

018-611 23 81.

Vetenskapliga rådet

Gunnel Backenroth-Ohsako, ordförande,

08-585 857 72.

IHPU – Institutet för Högre

PsykologiUtbildning


Assistent: Berit Emilsson, 08-567 06 444.

E-post: berit.emilsson@


VD: Anders Hallborg, 046-18 90 62.

E-post: anders.hallborg@ihpu.se

Psykologtjänst


E-post: psykologtjanst@


tel 08-567 06 460

VD: Camilla Damell

Informatör, vik: Susanne Bertman

Hemsida: www.psykologtjanst.se

STP

– Stiftelsen för Tillämpad Psykologi


Christina Strömer Wilson

E-post: christina@csw.se

mobil 070-96 76 476

39

Vid obeställbarhet, retur till:

PsykologTidningen,


Psykologförbundets nya styrelse

har tagit sin första budget.

– Vi har prioriterat utifrån

kongressens vilja att satsa på

ersättnings- och villkorsfrågan,

säger förbundsordföranden

Torgny Danielsson.

En av nyheterna i budgeten är

en planerad utåtriktad kampanj

för psykologer för att synliggöra

psykologers arbete.

Psykologförbundets verksamhet

under 2002 beräknas

kosta 27,5 miljoner kronor.

Pengarna används till förhandlingsverksamhet,

till att ge ut Psykologtidningen,

till professionsfrågor, till

beslutsorganen (där styrelsen, yrkesföreningar

och kretsar ingår),

till ordföranden samt till information.

För styrelsens nya medlemmar

har det varit ett stort arbete att

sätta sig in i de olika budgetförslagen.

– Viljan att förnya och behovet

av kontinuitet gör att det inte kan

bli några tvära kast i budgeten. Därtill

kommer att tio av tolv är nya i

styrelsen. Ett tecken på det är att vi

har velat få ett rådrum. En relativt

stor summa i budgeten, 650 000

kronor, är därför inte öronmärkt

och vi har gjort en del nedskärningar

i respektive funktion på kansliet.

Det underlag vi hade att ta ställning

till översteg dessutom inkomsterna,

säger Torgny Danielsson.

Jämfört med fjolårets budget har

styrelsen minskat förhandlingsavdelningens

budget, men planerar å

andra sidan att anställa en förhandlingssekreterare

på halvtid. Även

Psykologtidningen har fått ett minskat

bidrag vilket bland annat visat

sig i färre redaktionella sidor.

– Vi har också avsatt 200 000 kr

till arbetet med att förändra kansliorganisationen.

Och vi räknar med

att vi kommer att behöva hjälp

utifrån av en extern konsult i detta

arbete, förklarar han.

Satsar på information

Förbundets revisorer uppmärksammade

den förra styrelsen på att

PSYKOLOG

TIDNINGEN

Hit går din medlemsavgift

Villkor

21%

Psykologtidningen

25%

organisationen behövde förbättra

sin likviditet. För att stärka likviditeten

har styrelsen avsatt 800 000

kr.

– Det ger oss också ett rådrum

och en trygghet. Vi kan visa att vi

har en stabil ekonomi vilket underlättar

om vi behöver göra affärer

med banken, säger Torgny Danielsson.

Styrelsen satsar vidare 585 000

på att utveckla informationen. Det

gäller utveckling av hemsidan samt

en kommunikationsplan.

– Vi vill arbeta med kommunikation,

framför allt med Internet, både

internt och externt. Vi har också

avsatt pengar till en kommunikationsplan

som en arbetsgrupp i

samarbete med kommunikationsrådgivare

från Geelmuyden. Kiese

ska ta fram. Syftet är att genom en

kampanj synliggöra psykologer och

psykologers kompetens för att på

sikt bereda vägen för bättre ersättning

och villkor. Det är viktigt att vi

ger en tydlig bild av vad vi står för

så att vi minskar risken att man

hänvisar till andra yrkeskategorier

för att sköta vår profession.

Beslutsorganordförande

14%

Profession-Saco

18%

Information

6%

Ledning kansliet

7%

Fonderade medel

8%

Utgifter.

Psykologförbundets utgifter för 2002 beräknas till 27,5 miljoner kronor.

Så här fördelar sig utgifterna i procent när även kostnader för

personal, administration, lokaler etc är medräknade i varje område.

Varför har ni minskat anslaget till förhandlingsavdelningen?

– Eftersom vi har rekryterat en

ny förhandlingschef och har behov

av att ta fram nya strategier har vi

valt att inte lägga ut allt innan vi vet

hur vi ska gå vidare. Det innebär till

exempel en stor utmaning att

utifrån kongressens beslut gå från

kretsar till psykologföreningar. Vi

väntar på att få ett underlag från

förhandlingsavdelningen. Vid senaste

styrelsemötet diskuterade vi lönestrategi

i grupper. Det pågår

också ett arbete på förhandlingsavdelningen

för att presentera ett antal

att-satser för en ny lönestrategi.

Ni har inte minskat anslaget till

professionsområdet jämfört med förra

året. Vad beror det på?

– Utifrån professionsområdets

äskande, där Specialistråd och

Etikråd bland annat ingår, har vi

skurit i budgeten. Men vi ska inte

bara tänka i olika funktioner. Professionsfunktionen

har till exempel

en viktig roll att spela i arbetet med

att ta fram underlag för en arbetsvärdering

vid löneförhandlingar,

säger Torgny Danielsson.

POSTTIDNING B

I professionsområdet ingår även

avgiften till Saco som utgör tre procent

av den totala budgeten.

Varför har ni ökat anslaget till styrelsens

arbete?

– Vi har valt att arbeta i arbetsgrupper.

Eftersom vi är nya finns

ett större behov av tid för möten,

utbildning och fördjupning. Vi försöker

tränga in i frågorna.

Torgny Danielsson ser med tillförsikt

på förbundets framtida ekonomi

och på kommande års budgetarbete.

Han pekar på fördelen

av att vara delägare i ett hus, samtidigt

som hyrorna i Stockholms centrala

delar höjs kraftigt. Psykologförbundet

äger Vasagatan 48 tillsammans

med Skolledarförbundet,

Farmacevtförbundet och Sjukgymnastförbundet.

Tillsammans driver

de servicebolaget Lagern Akademikerservice.

Psykologförbundet har också en

värdepappersportfölj där 60 procent

är placerade i obligationer.

Under 2001 gick börsen ner i genomsnitt

18 procent. Förbundets

aktieportfölj sjönk med 5 procent.

Ökade medlemsintäkter

Basen för verksamheten är medlemsavgifterna

som 2001 uppgick

till 17,3 miljoner kr. Antalet medlemmar

i förbundet ökade med 160

medlemmar till 7 557 under 2001.

Styrelsen räknar med att medlemsantalet

ska fortsätta att öka under

2002 och därmed medlemsintäkterna

till 18 miljoner. I ökningen ligger

också att Psykologtjänst har

höjt sina medlemsavgifter.

En stor inkomstkälla för förbundet

är intäkterna från platsannonser

i Psykologtidningen. Annonsintäkterna

nådde rekordhöga 10 miljoner

2001. I årets budget beräknas

utfallet bli 8 miljoner kr. För övriga

större inkomster står IHPUs kursverksamhet,

hyresintäkter samt

prenumerationer på Psykologtidningen.

■

Eva Brita Järnefors

Öppna artikel - Inse

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?