Storsatsning på ungdomsjobb - 14 dagar
Storsatsning på ungdomsjobb - 14 dagar
Storsatsning på ungdomsjobb - 14 dagar
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
6 TEMASIDOR<br />
O<br />
T<br />
RUST<br />
JÖRN<br />
I detta numret av <strong>14</strong> Dagar är temat Orust/Tjörn.<br />
Fredag 28 maj 2010<br />
Nr 6 årgång 10<br />
<strong>Storsatsning</strong> <strong>på</strong> <strong>ungdomsjobb</strong><br />
Vetlanda kommun erbjuder 70 nya jobb till ungdomar<br />
Nu erbjuder Vetlanda kommun<br />
70 nya jobb till ungdomar mellan<br />
18 och 25 år som är skrivna<br />
i Vetlanda.<br />
Det handlar om visstidsanställningar<br />
<strong>på</strong> sex månader och<br />
möjligheten till jobben kom efter<br />
en tilldelning <strong>på</strong> 20 miljoner<br />
kronor från regeringen till kommunen.<br />
Det är kommunens olika förvaltningar<br />
som har tagit fram<br />
jobben och de fl esta kommer att<br />
ligga inom vården och skolan.<br />
– Det är en bra möjlighet för<br />
ungdomar att få en inblick i<br />
kommunen som arbetsgivare.<br />
Den är ju den största arbetsgi-<br />
varen i Vetlanda, säger Thomas<br />
Lundgren <strong>på</strong> kommunens arbetsmarknadsenhet.<br />
Jobben ligger ute <strong>på</strong> Arbetsförmedlingens<br />
hemsida och många<br />
ansökningar är att vänta.<br />
FOTO: ANDRÁS FRIMMEL<br />
NYHETER KULTUR SPORT<br />
Vetlanda tar emot ensamkommande barn Ett bevarat reservat ”Lillis” slutar i Boro<br />
Vetlanda kommun är nu redo att ta<br />
emot ensamkommande fl yktingbarn.<br />
Det bestämdes under måndagens möte<br />
mellan kommunen och Rädda barnen.<br />
– Vi ska inte bara ta hit barnen för<br />
att vi ska verka som en bra kommun,<br />
säger Tommy Bohman (s).<br />
Sidan 3<br />
Kultur- och naturreservatet, Högarps by<br />
utanför Stenberga har ett högt naturvärde.<br />
Här fi nns fridlysta orkidéer att beskåda.<br />
Boskapen vallas ännu i vall mellan gärdsgårdarna,<br />
de håller även betesmarkerna<br />
öppna. Det fi nns fem gårdar bevarade inom<br />
reservatet.<br />
Sidan 12<br />
– Det fi nns ju en väldigt hög<br />
ungdomsarbetslöshet i landet,<br />
säger Thomas Lundgren.<br />
Sidan 4<br />
Anders ”Lillis” Johansson lämnar tränarposten<br />
för Boro/Vetlanda HC efter sex år.<br />
Istället kommer han att bli general<br />
manager för J-18 landslaget<br />
i ishockey. – Det är en<br />
ära att få jobba för landslaget,<br />
säger han.<br />
Sidan <strong>14</strong>
2 LEDARE & DEBATT<br />
Fredag 28 maj 2010<br />
Förnybar energi<br />
<strong>på</strong> gott och ont<br />
A<br />
lternativa energikällor har länge varit<br />
ett hett samtalsämne i Sverige. Allt fler<br />
vill gå i från kärnkraften och de fossila<br />
bränslena, som länge försett stora delar av<br />
landet med elektricitet, och byta ut mot modernare,<br />
smartare energikällor.<br />
Vatten-, sol- och vindkraft är de förnybara källor<br />
det pratas mest om. Just vindkraften väljer<br />
jag att fokusera <strong>på</strong> först och främst.<br />
Under klassens resa till Orust/Tjörn bodde vi i<br />
ett litet samhälle kallat Mollösund. I samhället<br />
fanns ett vindkraftverk. Vad bra, vilket kul<br />
initiativ, tänkte jag och gav inte den närmare<br />
eftertanke. Men det kom jag att göra senare.<br />
E<br />
fter att ha gjort en TV-intervju med en<br />
lokal brandman gick jag lite åt sidan för<br />
att prata lite löst med honom. Nästan<br />
det första han nämner är att han vill få bort<br />
”det där jäkla” vindkraftverket från samhället.<br />
Jag blir självklart lite förvånad och frågar<br />
snabbt varför han vill det. Enligt brandmannen<br />
förstörde vindkraftverket sommaridyllkänslan<br />
som finns i Mollösund. Stora delar av samhällets<br />
inkomster kommer nämligen från turister.<br />
Att då ha ett stort snurrande kraftverk, som<br />
dessutom har en tendens att låta, menar han<br />
driver i väg turisterna. Jag valde att sympatisera<br />
med mannen. Ska man placera ett<br />
vindkraftverk så behöver det ju inte vara mitt<br />
i ett samhälle. Varför inte placera hundratals<br />
längs kusterna där turister inte invaderar<br />
varje sommar, sådana platser måste det ju finnas<br />
tusentals av.<br />
Vindkraftverk är annars en väldigt bra energikälla,<br />
se <strong>på</strong> vårt grannland Danmark till exempel.<br />
I princip all elektricitet som de använder<br />
kommer från vindkraftverken. För er som varit<br />
där så vet ni att det titt som tätt dyker upp<br />
hela fält med kraftverk snurrande och snurrande.<br />
Det är ju inte den mest vackra syn du<br />
sett i livet, men det är väldigt smart.<br />
Något i stil med detta tycker jag nästan det<br />
kan införas i Sverige, även om förutsättningarna<br />
och klimatet är annorlunda i Danmark.<br />
n annan energikälla som vi kom i<br />
kontakt med under vår mycket trevliga Eresa<br />
till västkusten var solenergin. I<br />
samhället Ellös fanns nämligen ett mindre fält<br />
som var fyllt med långa rader av solfångare.<br />
1000 kvadratmeter för att vara exakt. Fältet<br />
är ett led i Orust kommuns strävan att minska<br />
koldioxidutsläppen. Energin används sedan till<br />
att ge varmvatten till såväl privata bostäder<br />
som industrier. Projektet i sig är långt i från<br />
lönsamt, pengarna till anläggningen kommer<br />
från statliga bidrag. I kommunen resonerar<br />
man i stället att det är miljön som är den stora<br />
vinnaren i slutändan. Projektet har uppmärksammats<br />
av såväl nyhetstidningar, som<br />
branschbolag och även Sveriges Radio. Det är<br />
ett väldigt bra initiativ, något jag hoppas fler<br />
kommuner kan lära sig av.<br />
etta nummer du nu har i din hand<br />
är förresten det sista som vi här <strong>på</strong> DÄdelfors<br />
folkhögskolas journalistlinje<br />
kommer att ge ut innan sommaren. Nu vänar<br />
varma kvällar, midsommar och allt annat som<br />
en svensk sommar kan bjuda <strong>på</strong>. Vi passar därför<br />
<strong>på</strong> att önska alla våra läsare en varm, solig<br />
och alldeles underbar sommar!<br />
DAVID ERIKSSON<br />
CHEFREDAKTÖR<br />
david.eriksson@<strong>14</strong><strong>dagar</strong>.se<br />
Inför starten av vårdvalet befarar Hans Toll (S) att vårdlokaler kan stå tomma och att personal kan tvingas byta jobb.<br />
FOTO: ALEXANDRA SUNDBERG<br />
Vårdvalet blir en<br />
dyrköpt erfarenhet<br />
Resurser försvinner <strong>på</strong> grund av brist <strong>på</strong> kontroll<br />
1 juni startar vårdvalet i vårt län.<br />
Av många betecknat som det största<br />
systemskiftet i svensk sjukvård.<br />
Det har förberetts under en tid med<br />
länsinvånarnas val av vårdcentral<br />
som viktigaste punkt. Min och socialdemokraternas<br />
uppfattning är att<br />
patientens rätt att välja vårdcentral<br />
är viktig och ska gälla även framöver.<br />
Samtidigt finns det anledning<br />
att vara starkt kritisk till hur delar<br />
av vårdvalet skötts av den borgerliga<br />
landstingsledningen. Vårdvalet<br />
startade ju med att länets innevånare<br />
utan att tillfrågas tilldelades en<br />
vårdcentral.<br />
De borgerliga politikerna i<br />
landstinget måste uppenbarligen ha<br />
misstrott länsinnevånarnas vilja att<br />
själv göra ett aktivt val. Därför den<br />
märkliga konstruktionen med tilldelning<br />
av patienter till de nya privata<br />
aktörerna! Valet blev <strong>på</strong> detta sätt för<br />
många att välja bort från något man<br />
inte ville ha. Vi socialdemokrater föreslog<br />
som alternativ att valet skulle<br />
ha skett helt fritt bland de godkända<br />
vårdcentralerna utan tilldelning till<br />
någon. Detta motsatte sig den borgerliga<br />
landstingsledningen. Systemet<br />
Ansvarig utgivare:<br />
Håkan Bengtsson<br />
Adress:<br />
<strong>14</strong> DAGAR<br />
Ädelfors Folkhögskola<br />
57015 Holsbybrunn<br />
Tryck:<br />
AB Smålänningen, Ljungby<br />
med flyttning av patienter från<br />
offentliga vårdcentraler till nya<br />
privata aktörer uppfattades med viss<br />
rätt av många av landstingets anställda<br />
som märkligt och ett uttryck<br />
för misstroende. Resultatet av vårdvalet<br />
blev ju som helhet en återgång<br />
av patienter till landstingets vårdcentraler.<br />
”Förlusten” av patienter<br />
minskade alltså men <strong>på</strong> de orter där<br />
nya aktörer etablerades blev ändå<br />
effekten betydande. Inför starten av<br />
vårdvalet står nu landstinget inför<br />
omställningsproblem genom dels<br />
övertalig personal och dels för stora<br />
lokaler.<br />
Vi har från socialdemokraterna<br />
frågat den borgerliga landstingsledningen<br />
om omfattningen men fått<br />
mycket svävande svar. Vi tycker det<br />
är mycket märkligt att inte ha bättre<br />
kontroll <strong>på</strong> effekterna av en så stor<br />
förändring. Tomma lokaler riskerar<br />
alltså att kanske för relativt lång<br />
tid orsaka landstinget kvarvarande<br />
lokalkostnader. Resurser som istället<br />
kunde gjort nytta i vården. Ett större<br />
problem är dock effekten för personalen.<br />
I Vetlanda och Nässjö som<br />
exempel blir resultatet en betydande<br />
Chefredaktör:<br />
David Eriksson<br />
Nyhetschef:<br />
Björn Tarras-Wahlberg<br />
Temachef:<br />
Erik Johansson<br />
Nöjes- och kulturchef:<br />
Ludvig Larsson<br />
Sportchef:<br />
Malin Jakobsson<br />
Bild- och layoutchef:<br />
Alexandra Sundberg<br />
<strong>14</strong> Dagar är en tidning som görs i utbildningssyfte av eleverna <strong>på</strong><br />
Ädelfors folkhögskolas journalistlinje. Den utkommer varannan<br />
fredag, ojämna veckor, med 20 nummer per år.<br />
övertalighet. Totalt i landstinget<br />
handlar det om 50 eller rent av 100<br />
personer. Ingen verkar ha den exakta<br />
siffran.<br />
Förhoppningsvis ska ingen behöva<br />
sägas upp men osäkerheten och oron<br />
är stor och befogad. Även om annat<br />
arbete kan erbjudas inom landstinget<br />
upplevs det som negativt. Kanske<br />
handlar det om ett arbete som inte<br />
upplevs lika lockande och med restider<br />
och reskostnader som bieffekt. En<br />
stor mängd anställda tvingas alltså<br />
<strong>på</strong> grund av vårdvalets effekter att<br />
ofrivilligt byta arbete. När vårdvalet<br />
nu startar finns en risk att många<br />
när man söker vård upptäcker att<br />
man placerats hos en vårdgivare<br />
man inte vill ha. Alla har inte trots<br />
omfattande information intresserat<br />
sig för vilken vårdcentral man fått sig<br />
tilldelad.<br />
Hanteringen leder till osäkerhet för<br />
många patienter och berättigad oro<br />
och ibland vrede hos personalen. Det<br />
finns också stor risk för merkostnader<br />
som skulle gjort bättre nytta i den direkta<br />
vården.<br />
HANS TOLL,<br />
LANDSTINGSLEDAMOT (S)
Fredag 28 maj 2010 NYHETER<br />
Platser klara för lyktingar<br />
Nu står mottagandet av upp till tio barn klart<br />
Kommunalrådet Gunilla Hjelm<br />
beräade <strong>på</strong> mötet mellan Rädda<br />
barnen och kommunen <strong>på</strong> måndagen<br />
a det står klart a Vetlanda<br />
ska hjälpa ensamkommande barn.<br />
Åselott Andersson, ordförande i<br />
socialnämnden fanns <strong>på</strong> plats.<br />
– Vi har lyssnat <strong>på</strong> migrationsverket<br />
och bestämt oss för att vi<br />
nu kan ta emot ensamkommande<br />
flyktingbarn.<br />
Det kommer tillhandahållas<br />
åtta till tio platser i bland annat<br />
särskilda gruppboenden. Hänsyn<br />
kommer dock att tas i varje<br />
enskilt fall vilket kan innebära<br />
placering i en familj.<br />
Krävs mycket runt om<br />
Den 1 januari 2011 beräknar<br />
kommunen att de ska vara<br />
klara med en organisation som<br />
ska kunna ta hand om barnen i<br />
fråga.<br />
– Vi ska inte bara ta hit barnen<br />
för att vi ska verka som en<br />
bra kommun, det måste finnas<br />
en kringorganisation också, säger<br />
Tommy Bohman (s).<br />
Åselott Andersson säger att<br />
en verksamhet måste byggas<br />
upp där kuratorer, gode män och<br />
tolkar finns tillgängliga för barnen.<br />
Vetlanda blev tillfrågade<br />
om mottagande av barn redan<br />
2007.<br />
– Då var vi inte redo att starta<br />
en ny verksamhet, vi befann oss i<br />
ett skede då vi omorganiserade.<br />
LOUISE JOHANSSON<br />
”De är som mina nya barn”<br />
Anita Åstrand har varit gode man<br />
åt fem ensamkommande barn.<br />
Forarande i dag har hon kontakt<br />
med alla ungdomarna.<br />
En av killarna ringer varje<br />
vecka. Två bor kvar i Vetlanda<br />
men de andra har flyttat till<br />
större städer.<br />
– Det är så roligt, de ringer<br />
och säger: mamma, nu har jag<br />
tagit körkort. De är som mina<br />
nya barn, mina egna är ju vuxna,<br />
berättar Anita Åstrand, stolt<br />
mor till många.<br />
Hon räknar upp länderna som<br />
hennes ”barn” kommer ifrån<br />
– I början var det några från<br />
Irak men sen blev det en pojke<br />
från Kurdistan och nu en tjej<br />
från Somalia.<br />
Det är mycket engagemang<br />
första halvåret erkänner hon.<br />
– Då får man åka med dem till<br />
migrationsverket i Malmö, kanske<br />
till deras advokat i Växjö,<br />
man får följa dem till tandläkaren<br />
och helt enkelt hjälpa dem<br />
med allt möjligt.<br />
Stöd från socialen<br />
Hon berättar att nu måste ungdomarna<br />
åka ända till Jönköping<br />
till Skatteverket för att ansöka<br />
om id-kort och sedan vänta fem<br />
veckor för att sedan återvända<br />
igen och hämta det.<br />
– Det är sådan tråkig byråkra-<br />
ti nu för tiden, suckar hon.<br />
Anita Åstrand har lärt sig en hel<br />
del genom åren. Det viktigaste<br />
hon har lärt sig är att stå <strong>på</strong> sig<br />
när man pratar med myndigheter<br />
men framför allt att alltid se<br />
till barnets bästa.<br />
– Ibland ringer barnen och<br />
gråter, då sätter jag mig i bilen<br />
och åker dit. Det skulle jag gjort<br />
för mina egna barn och det gör<br />
jag för dessa barnen också.<br />
När Anita inte har vetat hur<br />
hon ska göra i vissa fall, eller<br />
bara har behövt stöd själv så har<br />
hon hittat det hos barnens handläggare<br />
<strong>på</strong> socialförvaltningen.<br />
LOUISE JOHANSSON<br />
På måndagen debatterades det mellan invånare, Rädda Barnen och kommunen angående bristen <strong>på</strong> intresset när<br />
det gäller goda män till ensamkommande flyktingbarn. FOTO: LOUISE JOHANSSON<br />
•<br />
•<br />
•<br />
God man<br />
Barn som kommer till Sverige utan föräldrar<br />
ska skyndsamt förses med en god man.<br />
Den gode mannen agerar då i vårdnadshavarens<br />
och förmyndarens ställe.<br />
Om barnet får uppehållstillstånd ordnas en<br />
mer stadigvarande god man. Det är alltså i<br />
första hand en tillfällig lösning.<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
God man ska ansöka om uppehållstillstånd<br />
om biträdet ej gjort det.<br />
Hjälpa barnet i kontakt med migrationsverket<br />
och socialtjänsten.<br />
Besluta om frågor rörande barnets boende.<br />
Företräda barnet i hälso- och sjukvård samt<br />
i skolan.<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Fakta<br />
2006 flyttades ansvaret för ensamkommande flyktingbarn<br />
över från migrationsverket till kommunerna.<br />
Antalet ensamkommande barn ökar explosionsartat,<br />
från 300 under 2009 till de förväntade 3000<br />
under 2010.<br />
De flesta kommer från Afghanistan, Somalia och<br />
Irak.<br />
80 procent av de ankommande är pojkar.<br />
Svagt intresse<br />
för godmanskap<br />
Få personer i Vetlanda är intresserade<br />
av a vara gode män åt<br />
ensamkommande flykngbarn.<br />
Det konstaterades under debaen<br />
som anordnades <strong>på</strong> måndagen av<br />
Rädda Barnen.<br />
Sedan den 26 april har det legat<br />
ute en annons <strong>på</strong> kommunens<br />
hemsida där de söker gode män<br />
som skulle vara intresserade av<br />
att stötta ett ensamkommande<br />
flyktingbarn. Intresset har varit<br />
lågt säger kommunalrådet Gunilla<br />
Hjelm (c).<br />
– Jag trodde att invånarna<br />
skulle vara beredda att ställa<br />
upp och stötta barn och ungdomar<br />
efter fallet Louise. Men så<br />
är det tydligen inte vilket jag<br />
tycker är sorgligt.<br />
Vad orsaken till detta är fanns<br />
det flera teorier om både bland<br />
politikerna och åhörarna. Det<br />
nämndes bland annat att många<br />
i dag är stressade och har brist<br />
3<br />
Anita Åstrand är nu god man för femte gången men det är första gången<br />
hon har fått en flicka under sina vingar.<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
<strong>på</strong> tid. Andra är rädda för flyktingbarnets<br />
eventuella behov av<br />
psykosocialt stöd.<br />
Ekonomisk fråga<br />
Det pratades också om pengar<br />
var<strong>på</strong> en kommuninnevånare<br />
reagerade starkt.<br />
– Man gör inte det här för<br />
pengar. Det handlar om medmänsklighet.<br />
Bland åhörarna fanns också<br />
tvivel.<br />
– Hur mycket kommer det här<br />
kosta kommunen?<br />
Tommy Bohman (s) menade<br />
att det är en myt att flyktingar<br />
kostar. Vetlanda kommer att få<br />
bidrag från staten som täcker<br />
kostnaderna.<br />
– De flyktingar vi har i dag ser<br />
jag personligen som resurser.<br />
Det är folk som vill in i samhället<br />
och tjäna pengar.<br />
LOUISE JOHANSSON<br />
louise.johansson@<strong>14</strong><strong>dagar</strong>.se<br />
Förvalta barnets ekonomi.<br />
Hjälpa till med eventuell ansökan av pass<br />
och visum.<br />
Representera barnet om det blir utsatt för<br />
brott.<br />
Den gode mannen ska dock inte ha ansvar<br />
för den dagliga omvårdnaden och tillsynen.
4 NYHETER<br />
Fredag 28 maj 2010<br />
70 nya <strong>ungdomsjobb</strong><br />
till Vetlanda kommun<br />
Vetlanda kommun erbjuder<br />
nu 70 jobb till kommunens<br />
ungdomar. Det handlar om<br />
visstidsanställningar <strong>på</strong> sex<br />
månader och jobbcoachen<br />
Thomas Lundgren är positiv<br />
till dessa möjligheter.<br />
– Det finns ju en väldigt hög<br />
ungdomsarbetslöshet i landet,<br />
säger han.<br />
Det är efter en tilldelning från<br />
regeringen <strong>på</strong> 20 miljoner kronor<br />
som Vetlanda kommun valt<br />
att satsa 8,5 miljoner kronor <strong>på</strong><br />
ungdomar. Satsningen innebär<br />
att 70 nya jobb skapas och ungdomar<br />
mellan 18 och 25 år, som<br />
är skrivna i Vetlanda, får söka<br />
dessa.<br />
– Det är mycket pengar och<br />
det kommer att gå till att betala<br />
de 70 lönerna, säger Thomas<br />
Lundgren <strong>på</strong> kommunens arbetsmarknadsenhet.<br />
Jobben är visstidsanställningar<br />
och sträcker sig över en<br />
sexmånaders period. Det är de<br />
olika förvaltningarna inom kommunen<br />
som fått i uppgift att ta<br />
fram arbetsuppgifter som de annars<br />
inte hinner med.<br />
Utbildning inte nödvändigt<br />
– Det är väldigt olika nivå <strong>på</strong><br />
jobben. Majoriteten av dessa ligger<br />
inom skolan och vården, så<br />
utbildning är önskvärt men inte<br />
en nödvändighet, berättar Lundgren.<br />
Jobben finns <strong>på</strong> Arbetsförmedlingens<br />
hemsida och många<br />
ansökningar förväntas komma<br />
in. I Ljungby kommun genomfördes<br />
en liknande satsning och<br />
de 100 jobben som fanns där söktes<br />
av 250 ungdomar.<br />
300 ansökningar<br />
I Vetlanda räknar Arbetsmarknadsenheten<br />
Fixit med ungefär<br />
300 ansökningar då det finns<br />
en hög arbetslöshet bland ungdomar.<br />
Tanken är också att få<br />
in och visa upp ungdomarna för<br />
kommunen som arbetsplats då<br />
det är den största arbetsgivaren<br />
i Vetlanda.<br />
– Sen är det ju också så att<br />
man måste ha jobbat i sex månader<br />
för att få vara med i<br />
a-kassan. Därför är de här jobben<br />
så viktiga. Och så får man<br />
ju referenser och erfarenheter<br />
för att gå vidare till andra jobb,<br />
säger Lundgren.<br />
Torsdagen den 20 maj hölls en<br />
jobbmässa <strong>på</strong> Mogärdesskolan<br />
där representanter från kommunens<br />
verksamheter fanns <strong>på</strong><br />
plats och svarade <strong>på</strong> frågor.<br />
Ungefär 100 intresserade ungdomar<br />
tog sig dit.<br />
ANDRÁS FRIMMEL<br />
andras.frimmel@<strong>14</strong><strong>dagar</strong>.se<br />
Resultaten <strong>på</strong> skolorna pekar neråt<br />
På grundskolorna runtom i<br />
Sverige blir eleverna allt duktigare,<br />
men i Vetlanda går trenden<br />
neråt. Nu funderar man i<br />
kommunen <strong>på</strong> hur problemet<br />
ska lösas trots bristfälliga resurser.<br />
Enligt en rapport från Sveriges<br />
kommuner och landsting (SKL)<br />
har 77 procent av alla elever i<br />
Sverige uppnått målen i samtliga<br />
ämnen. Siffran ökar nationellt<br />
men sjunker i Vetlanda.<br />
Från förra årets 77,4 procent ligger<br />
den nu <strong>på</strong> 71,1 procent.<br />
Jobbcoacherna Mia Hillström, Thomas Lundgren och Ida Örnros är mycket positiva till satsningen.<br />
– Det kommer ju inte som<br />
någon blixt från en klar himmel<br />
det här, säger skolchef Hans<br />
Svensson.<br />
”Måste jobba”<br />
– Vi har vetat om att det har<br />
gått neråt. Men det är en markant<br />
minskning från förra året<br />
med hela 6,3 procent. Framförallt<br />
gäller det de elever som får<br />
godkänt i alla ämnen, det är där<br />
man ser en tydlig minskning <strong>på</strong><br />
skolorna i Vetlanda.<br />
– Vi måste jobba för att vända<br />
utvecklingen nu. Varje skola<br />
måste se över samtliga ämnen.<br />
Det har satsats mycket <strong>på</strong> matematik,<br />
svenska och engelska<br />
eftersom de ämnena behövs för<br />
att komma in <strong>på</strong> gymnasiet.<br />
– Det är bra men det räcker inte,<br />
säger Hans Svensson.<br />
Det saknas lärarresurser i<br />
Vetlanda och det kan vara så att<br />
det är en av anledningarna bakom<br />
de dåliga resultaten menar<br />
Hans Svensson.<br />
Lärarna har minskat<br />
Lärarna <strong>på</strong> skolorna har minskat<br />
i takt med elevantalet.<br />
– Vi måste jobba med de få resurser<br />
vi har och det är svårt.<br />
Till hösten 2011 kommer intagningskraven<br />
till gymnasiet att<br />
skärpas, så en förändring måste<br />
ske innan dess. Det ligger i kommunpolitikernas<br />
händer ifall<br />
skolorna kommer att delges mer<br />
resurser eller inte, menar Hans<br />
Svensson<br />
Skolan har små resurser<br />
– Det man kan göra nu är<br />
strukturella förändringar och<br />
organisera om de ekonomiska<br />
resurserna så att det blir mer<br />
FOTO: ANDRÁS FRIMMEL<br />
kompetensutveckling till lärarna,<br />
säger Peder André (C), <strong>på</strong><br />
barn- och utbildningsnämnden.<br />
Genom att organisera ihop<br />
skolorna skulle man kunna<br />
minska lärarbristen.<br />
– Vi får hoppas <strong>på</strong> att skolorna<br />
får behålla de resurser de har i<br />
nuläget, en ökning är självklart<br />
välkommet, men inget vi kan<br />
räkna med. Självklart är vårt<br />
mål att skolorna i Vetlanda ska<br />
vara bland de bästa, säger Peder<br />
André.<br />
IDA HERNBRANDT LINUSSON<br />
ida.hernbrandt.linusson@<strong>14</strong><strong>dagar</strong>.se
Fredag 28 maj 2010 NYHETER<br />
Kommunen tar<br />
hand om soporna<br />
VETLANDA. Företaget Peab<br />
har erbjudit Vetlanda kommun<br />
att lägga ut delar av sina tekniska<br />
förvaltningsområden såsom<br />
sophämtning, renhållning och<br />
vägunderhåll <strong>på</strong> entreprenad<br />
hos dem.<br />
Men efter en tids övervägande<br />
har nu Vetlanda kommun beslutat<br />
att tacka nej till förslaget och<br />
kommer även i fortsättningen<br />
att sköta verksamheterna kommunalt.<br />
Särvux numera<br />
<strong>på</strong> Kyrkogatan<br />
VETLANDA. Särvux, särskolan<br />
för vuxna i Vetlanda, har<br />
flyttat från sina lokaler <strong>på</strong> Industrigatan<br />
och finns numera i<br />
stället <strong>på</strong> Kyrkogatan 54A. Flytten<br />
innebär en klar förbättring.<br />
Nyrenoverade fräscha lokaler<br />
kombineras med en närhet till<br />
samverkan med Vetlanda Lärcenter,<br />
som håller till i samma<br />
byggnad.<br />
”Nya Tjustkulle”<br />
nära verklighet<br />
VETLANDA. Turerna kring ”Nya<br />
Tjustkulle” har varit många.<br />
Överklagandet som lämnades in<br />
mot kommunens beslut att låna<br />
ut pengar till ett arenabolag har<br />
avslagits i Förvaltningsrätten.<br />
Kommunen höll i kölvattnet av<br />
denna öppnande domen ett extrainsatt<br />
kommunstyrelsemöte<br />
där man än en gång klubbade ja<br />
till utlåningen.<br />
– Vi lutar oss mot domen från<br />
Förvaltningsrätten, och säger:<br />
nu kör vi!, kommenterar Vetlandas<br />
kommunalråd Gunilla<br />
Hjelm (C).<br />
Nya arbetskläder<br />
inom omsorgen<br />
VETLANDA. Nu är arbetskläderna<br />
<strong>på</strong> gång inom omsorgen.<br />
De har tittat <strong>på</strong> andra kommuner<br />
bland annat Hässleholm,<br />
Kristianstad och Lysekil.<br />
– Vi vet att Nässjö har fått<br />
arbetskläder inom omsorgen<br />
säger Helen Karlsson som är<br />
medicin ansvarig sjuksköterska.<br />
Det är 1000 personer som ska<br />
ha kläderna. De har två miljoner<br />
kronor som ska täcka, all<br />
klädkostnad till all personal och<br />
även vikarier.<br />
– Vi har räknat med att de<br />
kommer kosta 1,8 miljoner kronor.<br />
Vi är glada att det blir av,<br />
säger Helen Karlsson.<br />
De nya telenäten<br />
blir försenade<br />
VETLANDA. Vetlanda ingår i<br />
ett pilotprojekt tillsammans med<br />
tre andra kommuner. Man ska<br />
byta ut de gamla telenäten mot<br />
digitala eller mobila lösningar.<br />
Projektet har dock blivit lite<br />
försenat. Det beror <strong>på</strong> att ett<br />
antal medborgare har såkallade<br />
trygghetslarm kopplade till den<br />
fasta telefonen. För att vara säkra<br />
<strong>på</strong> att de inte <strong>på</strong>verkas väntar<br />
man nu till den 11 september.<br />
Med räntans utveckling blir det osäkert för villaägare, vilket i hög grad <strong>på</strong>verkar boendekostnaderna.<br />
Oro bland villaägare<br />
Uppvärmning och underhåll av husen kostar mycket<br />
Den kalla vintern gjorde att<br />
uppvärmningskostnaderna<br />
ökade rejält för villaägarna i<br />
länet. Det visar ett nytt trygghetsindex<br />
som SIFO gjort <strong>på</strong><br />
uppdrag av Villaägarnas Riksförbund.<br />
Oron bland villaägarna i Jönköpings<br />
län är stor och då främst<br />
för stigande uppvärmningskostnader.<br />
Hela 4 av 10 oroar sig<br />
för stigande uppvärmningskostnader,<br />
men även underhåll och<br />
reparation av fastigheten samt<br />
Lars-Olof Reinfeldt kommer<br />
i septembers kommunval att<br />
försöka försvara sin plats i<br />
fullmäktige. Efter att först lämnat<br />
moderaterna och även sitt<br />
egna nystartade parti, ställer<br />
han nu upp <strong>på</strong> Miljöpartiets<br />
lista.<br />
Från att ha först kandiderat och<br />
valts in för moderaterna i förra<br />
valet, bestämde han sig för att<br />
lämna partiet efter halva mandatperioden<br />
och sitta kvar den<br />
resterande tiden som obunden<br />
politiker. Skälen var bland annat<br />
den borgliga regeringens<br />
omdiskuterade och kontroversiella<br />
FRA-lag.<br />
– Vägen inom alliansen gick<br />
mer mot ett kontrollsamhälle,<br />
vilket var rakt emot den strävan<br />
som funnits tidigare hos moderaterna<br />
säger Lars-Olof Reinfeldt.<br />
Lokal konkurrens<br />
Från början var det tänkt att<br />
han skulle ställa upp i valet i det<br />
nystartade partiet Wetlandalistan,<br />
som han var med och grundande.<br />
Men planerna ändrades<br />
när ett till lokalt Vetlandaparti<br />
höjd fastighetsskatt skapar oro.<br />
Det visar Villaägarnas undersökning.<br />
– Många villaägare nådde under<br />
vintern smärtgränsen för<br />
vad de hade råd att betala och<br />
en femtedel av de tillfrågade fick<br />
också betalningsproblem, säger<br />
Staffan Persson regionchef <strong>på</strong><br />
Villaägarnas Riksförbund.<br />
Större oro än jobben<br />
Och oron är förståelig då elpriserna<br />
i vintras ökade, för en<br />
villaägare, med hela 42 procent<br />
jämfört med föregående säsong.<br />
också planerade att ställa upp.<br />
– Då fanns det inte längre utrymme<br />
för en förändring utan<br />
det skulle bli en huggsexa av<br />
småpartier utan inflytande, konstaterade<br />
Reinfeldt och beslutade<br />
att lägga ner Wetlandalistan.<br />
Men de som hade räknat bort<br />
honom från politikens korridorer<br />
misstog sig. I valet i september<br />
kommer han nämligen stå<br />
Det innebar en merkostnad <strong>på</strong><br />
hela 6 000 kronor per hushåll.<br />
– Det är inte så konstigt att<br />
uppvärmningskostnaderna skapar<br />
oro när vi har haft extremt<br />
höga elpriser. Det är klart att<br />
det <strong>på</strong>verkar.<br />
Undersökningen visar vidare<br />
att de boenderelaterade problemen<br />
skapar större oro hos människor<br />
än exempelvis risken att<br />
förlora sitt jobb.<br />
– Det är osäkert att vara villaägare<br />
just nu med tanke <strong>på</strong> bland<br />
annat räntans utveckling, vilket<br />
i hög grad <strong>på</strong>verkar boendekost-<br />
näst högst upp <strong>på</strong> miljöpartiets<br />
valsedel.<br />
Liknade politik<br />
Att gå från moderaterna till miljöpartiet<br />
kan av vissa tyckas som<br />
ett stort ideologisk steg, men det<br />
håller han inte med om.<br />
– Miljöpartiet vill satsa <strong>på</strong> företagandet,<br />
närdemokrati och<br />
ett vänligare samt smidigare<br />
5<br />
naderna. Sedan har vi finanskrisen<br />
och Greklands kris också.<br />
Osäkert för villaägare<br />
När det gäller fastighetsbeskattningen<br />
så är det främst i lite<br />
större städer som Jönköping<br />
som den största oron finns.<br />
Att vara villaägare är just nu<br />
<strong>på</strong> många sätt osäkert.<br />
– Många yngre familjer har<br />
kanske sitt första hus med stora<br />
lån. Så det är tufft, säger Staffan<br />
Persson.<br />
CHRISTIAN AHLIN<br />
christian.ahlin@<strong>14</strong><strong>dagar</strong>.se<br />
Reinfeldt har blivit miljöpartist<br />
Lars-Olof Reinfeldt arbetar som tandläkare och har en egen praktik.<br />
FOTO: BJÖRN TARRAS-WAHLBERG<br />
FOTO: CHRISTIAN AHLIN<br />
samhälle. Jag tror att moderaterna<br />
i botten vill detta med,<br />
men vågar inte opponera mot<br />
rikslinjen.<br />
Även om Miljöpartiet är en konkurrent<br />
mot den nuvarande regeringen<br />
i riksdagsvalet så samarbetar<br />
de lokalt med borgliga<br />
partier i ett femtontal kommuner<br />
i landet.<br />
Men det är långt ifrån säkert<br />
att han lyckas med sin comeback<br />
in i fullmäktige. För trots att han<br />
står <strong>på</strong> andra plats <strong>på</strong> valsedeln<br />
så är det inte <strong>på</strong> valbar plats. Miljöpartiet<br />
har enbart ett mandat i<br />
nuvarande fullmäktige. Men detta<br />
är inget som oroar honom.<br />
– Miljöpartiet är just nu i medvind<br />
och medvetenheten hos gemene<br />
man om vår framtid växer<br />
och då framförallt hos ungdomarna.<br />
Därför kommer vi automatisk<br />
att bli större i fullmäktige.<br />
Så någon personvalskampanj<br />
har han inga planer <strong>på</strong> att driva,<br />
och om han kommer in så vill<br />
han kämpa för att göra Vetlanda<br />
till en grönare, vackrare och mer<br />
välkomnande stad.<br />
BJÖRN TARRAS-WAHLBERG<br />
björn.tarras@<strong>14</strong><strong>dagar</strong>.se
6 TEMA<br />
Fredag 28 maj 2010<br />
En vidöppen<br />
västkustfamn<br />
D<br />
et är maj månad och sommaren har äntligen<br />
börjat göra sig till känna. Detta<br />
märkte jag extra tydligt ute vid kusten<br />
där solen inte visade någon som helst barmhärtighet<br />
mot min bleka lekamen.<br />
Förra veckan var nämligen vår klass <strong>på</strong><br />
reportageresa till ön Orust utanför Göteborg.<br />
Vi bodde <strong>på</strong> värdshus, åt god mat och gassade<br />
i solens varma omfamning. Tisdag och onsdag<br />
var de varmaste jag upplevt detta år. Detta<br />
trots friska och kyliga vindar från Kattegatt<br />
som verkade vilja göra allt i sin makt för att<br />
blåsa bort mina anstormande sommarkänslor.<br />
Och trots att solnedgångarna, fisklukten och<br />
berghällarna lockande svepte med oss in i den<br />
euforiska bohuslänska idyllen fann de flesta av<br />
oss ändå tid att fatta pennan.<br />
N<br />
är vi anlände till ön gjorde vi oss hemmastadda<br />
och började sedan leta upp<br />
möjliga reportage. Somliga valde att<br />
skriva om lokala sevärdheter medan andra<br />
tog kontakt med intressanta personer. Men<br />
oavsett vad vi skrev om så genomsyrades våra<br />
reportage av ett uppenbart attribut. Vi blev<br />
alltid väl bemötta vart vi än vände oss. ”Jo men<br />
det är väl klart att man måste ställa upp” var<br />
något vi ofta fick höra från det tunna antalet<br />
människor som bodde i byn vi huserade i. Att<br />
kaptenen <strong>på</strong> skeppet Mathilda af Mollösund redan<br />
blivit tv-intervjuad var inget problem när<br />
vår grupp ville prata med chefen för den lokala<br />
brandstationen. Detta var, inte helt överraskande,<br />
samma person.<br />
Även de som inte behövde genomlida våra<br />
näsvisa frågor visade sig från sin bästa sida.<br />
Restauranger öppnade extra, enbart för att vi<br />
skulle kunna äta en sen middag, och en lokal<br />
förening ville hyra ut sin bastu till oss <strong>på</strong><br />
kvällskvisten när regnet gjorde sig till känna.<br />
Till och med sista kvällen när klassen samlats<br />
för att runda av, kom föreståndaren för ett av<br />
våra boenden och bjöd <strong>på</strong> tilltugg mot villkoret<br />
att vi städade undan efter oss.<br />
N<br />
är jag och ett par av mina klasskamrater<br />
strosade runt i en liten fiskeby<br />
och fotade såg jag något som gjorde<br />
mig lite sur. Utmed nästan alla rabatter fanns<br />
små hemmagjorda skyltar nerstuckna. Orust<br />
är den första plats jag varit <strong>på</strong> där husägare<br />
måste sätta upp skyltar för att hindra turister<br />
från att rasta sina hundar i rabatterna. Detta<br />
verkar, av skyltarna att döma, vara ett relativt<br />
stort orosmoment, i alla fall i den by vi bodde i.<br />
Jag kan därför lugnt säga att jag blev mäkta<br />
förvånad över det varma mottagandet vi fick <strong>på</strong><br />
ön. Men jag antar att det inte bara är upp till<br />
en part, det gäller att både turister och värdar<br />
visar varandra hänsyn och respekt. Detta vill<br />
jag gärna tro att vår klass gjorde <strong>på</strong> Orust och<br />
att det var anledningen till det goda bemötandet.<br />
Fast det är klart, vårt lilla besök var förmodligen<br />
blott en droppe i havet jämfört med<br />
anstormningen som ska ske i sommar. Då<br />
får de 200 personer som bor där året om göra<br />
rum för ytterligare 3 000<br />
turister som vill vila<br />
upp batterierna. Med 3<br />
000 turister tätt in <strong>på</strong><br />
husknuten kan jag inte<br />
göra annat än att tycka<br />
synd om de fastboende.<br />
Särskilt om det visar<br />
sig att alla turister<br />
har hundar.<br />
ERIK JOHANSSON<br />
TEMACHEF<br />
erik.johansson@<strong>14</strong><strong>dagar</strong>.se<br />
<br />
www.<strong>14</strong><strong>dagar</strong>.se<br />
Se även våra tv-inslag om Orust/Tjörn <strong>på</strong> webben.<br />
En av många färdiga båtar som är redo att säljas. FOTO: ALEXANDRA SUNDBERG<br />
Byggda för lyx<br />
Båtvarvet Nord West ligger<br />
<strong>på</strong> Orust och är ett företag<br />
som tillverkar stora<br />
motorbåtar. Där produceras<br />
en båt i veckan och<br />
det finns ett antal olika<br />
modeller att välja mellan.<br />
Precis vid havet ligger båtvarvet<br />
Nord West. Där tillverkas<br />
det lyxbåtar i olika<br />
storlekar och modeller. En<br />
av de största båtarna heter<br />
Nord West 560 flybridge.<br />
Den har allt som kan tänkas<br />
finnas <strong>på</strong> en båt.<br />
– Här <strong>på</strong> båtutställningen<br />
har vi både begagnade<br />
och nya båtar som finns att<br />
titta <strong>på</strong> och att köpa. När<br />
vi tar in begagnade båtar<br />
genomgår de en rekond där<br />
vi kontrollerar att allt är<br />
okej. När den ska säljas tar<br />
vi både foto och filmar den,<br />
berättar Jessica Stenlund,<br />
delägare i Nord West.<br />
När Nord West ska till-<br />
Jessica Stenlund visar upp en av företagets båtar.<br />
verka en båt som en kund<br />
beställt görs skrovtillverkningen<br />
och plastdetaljerna<br />
i Lysekil.<br />
Utbildar kunderna<br />
Därefter körs skrovet till<br />
varvet där alla detaljer och<br />
el-prylar kopplas samman<br />
för just den enskilda båten.<br />
– Alla trädetaljer gör vi<br />
här i olika rum och de brukar<br />
genomgå åtminstone<br />
15 lackar och putsningar<br />
Glimtar av västkusten<br />
innan den är klar för montering,<br />
berättar Jessica.<br />
När båten är inredd och<br />
klar installeras taket och<br />
motorn. Den färdigställs för<br />
sjösättning där den startas<br />
upp i havet och alla olika<br />
system testas så att de<br />
fungerar.<br />
– Därefter tas båten bort<br />
till rekondavdelningen där<br />
den sista touchen utförs.<br />
Den städas och alla smådetaljer<br />
görs. Kunden kom-<br />
mer sedan hit och får en<br />
utbildning i hur systemen<br />
fungerar och får även sova<br />
över <strong>på</strong> varvet i sin båt, säger<br />
Jessica.<br />
Styra med joystick<br />
Något som kunderna kan<br />
välja till när de beställer en<br />
båt av Nord West är Volvo<br />
Penta IPS. Då installeras<br />
en joystick till Volvo Penta<br />
IPS systemet vilket gör det<br />
möjligt att kunna flytta båten<br />
i flera olika riktningar.<br />
Du kan rotera och svänga<br />
båten med hjälp av den lilla<br />
joysticken.<br />
– Dessutom kan du föra<br />
joysticken åt babord eller<br />
styrbord och båten rör sig<br />
helt i sidled. Det är mycket<br />
uppskattat bland våra kunder,<br />
säger Jessica.<br />
ALEXANDRA SUNDBERG<br />
alexandra.sundberg@<strong>14</strong><strong>dagar</strong>.se
Fredag 28 maj 2010<br />
Det har kallats för spökhus av<br />
grannarna i området och barn<br />
har varit rädda för att gå förbi.<br />
Tidens tand har satt sina<br />
s<strong>på</strong>r <strong>på</strong> det praktfulla borgliga<br />
stenhuset som uppfördes av<br />
en guldgrävardotter under tidigt<br />
1900-tal i Sunna.<br />
– I det här huset bodde Elin<br />
Sundberg. Hon var en nytänkande,<br />
lite fin och en excentrisk<br />
kvinna som höll <strong>på</strong> med spiritism<br />
och odlade olika örter i sin trädgård.<br />
Hennes personlighet och<br />
verksamhet inom det spirituella<br />
har väl bidragit till historierna<br />
om henne, säger Johanna Lundqvist<br />
bebyggelseantikvarie.<br />
Förälskelse var anledning<br />
Elin var arvtagerska till en<br />
guldgrävare som hittat guld i<br />
Australien. Därför kunde hon<br />
leva självständigt, men hon höll<br />
även <strong>på</strong> med konststoppning och<br />
handarbete och var egen företagare<br />
i Göteborg. Hon var politiskt<br />
engagerad och lite av en<br />
ensamvarg. Men det ryktas att<br />
hon var förälskad i fyrvaktaren.<br />
– Huset byggdes <strong>på</strong> grund<br />
av den förälskelsen, så att hon<br />
skulle kunna sitta här och tråna<br />
efter fyrvaktaren, säger Johanna<br />
Lundqvist.<br />
Blev ett museum<br />
Det stora huset som Elin lät bygga<br />
1916 är ett typiskt Örgrytehus.<br />
Det ritades av två arkitekter<br />
verksamma i Göteborg, Hjalmar<br />
Algot Cornilsen och Karl Severin<br />
Hansson. Huset är unikt av sitt<br />
slag <strong>på</strong> Tjörn som annars har<br />
mest trähus. Det är väldigt stort<br />
för att ha blivit byggt till endast<br />
en person och man märker av ett<br />
högreståndstänk i bygget. När<br />
Elin gick bort 1965 var hennes<br />
önskan att huset skulle fungera<br />
som ett museum för omvärlden.<br />
Hon ville belysa levnadsförhållandena<br />
under 1900-talet. En<br />
stiftelse bildades och allt donerades<br />
till den.<br />
– När jag gjorde min inventering<br />
här 2004 bodde det en familj<br />
i huset. De hade öppet museidelen<br />
så att folk kunde besöka<br />
huset. Själva bodde de <strong>på</strong> andra<br />
TEMA 7<br />
Kulturarv efter en<br />
excentrisk kvinna<br />
– Det svarta man ser <strong>på</strong> utsidan av huset under bortfallen puts är tjära som man lagt <strong>på</strong>. Det är en udda kombination och vi vet inte riktigt varför man<br />
gjort detta. Det är nästan som asfalt <strong>på</strong> huset, säger Johanna Lundqvist. FOTO: ULRIKA LINDÉN<br />
våningen och använde köket här<br />
nere, säger Johanna Lundqvist.<br />
Två år senare flyttade familjen<br />
ut för att hela huset skulle<br />
kunna fungera som museum.<br />
Renoveringsobjekt<br />
Museidelen, som är det stora<br />
vardagsrummet i huset, är i dag<br />
fylld med möbler och husgeråd.<br />
Bordet står uppdukat som att<br />
någon har förberett för middag.<br />
Här finns även en gammal predikstol<br />
från Klövedals kyrka som<br />
i dag används som ett praktfullt<br />
skåp.<br />
– Det sägs att Elin hittade den<br />
i en bondes ladugård, säger Johanna<br />
Lundqvist.<br />
Efter att familjen flyttat ut<br />
har det startats en vänförening<br />
som ska se till att huset och<br />
trädgården får leva vidare. Huset<br />
är i stort behov av putslagning<br />
och upprustning inomhus i<br />
flera rum.<br />
IDA HERNBRANDT LINUSSON<br />
ida.hernbrandt.linusson@<strong>14</strong><strong>dagar</strong>.se<br />
Johanna Lundqvist, bebyggelseantikvarie<br />
som också sitter i styrelsen<br />
i vänföreningen.
8 TEMA<br />
Fredag 28 maj 2010<br />
Sagovandring<br />
genom trollskog<br />
Vindlande stigar klättrar upp<br />
mot solen över berg, stock<br />
och sten. Vandringslederna<br />
kring Sundsby säteri visar<br />
att västkusten är långt ifrån<br />
bara karga klippor och ändlös<br />
havsutsikt. Följ med <strong>på</strong> en<br />
vandring genom trollskog mot<br />
solen och sagogrottor.<br />
Terrängen känns till en början<br />
rätt enkel. En barrstig med<br />
behagligt motlut slingrar sig<br />
ormlikt upp genom otuktade<br />
grenverk. I takt med att stigen<br />
sjunker djupare in i grönskan<br />
ökar ansträngningen och det<br />
visar sig vara till fördel att inte<br />
vara ormrädd. Däremot är de<br />
små kopparormar som kan dyka<br />
upp <strong>på</strong> vägen vansinnigt rädda<br />
för människor och skyndar<br />
snabbt iväg genom lingonriset.<br />
Snitseln mot utsiktsplatsen<br />
Solklinten visar vägen förbi nedfallna<br />
murknande stammar och<br />
en blandning av löv- och barrträd<br />
som för tankarna till John Bauers<br />
sagoskogar. En tvär avfart åt<br />
vänster och vandring genom en<br />
trång klippassage skrämmande<br />
lik Vargklämman i Ronja Rövar-<br />
Mitt <strong>på</strong> Orust ligger Henry<br />
Janssons affär. Där kan du<br />
hitta saker och ting vanliga affärer<br />
för länge sedan sorterat<br />
bort.<br />
– Det var min far som byggde<br />
affären och han drev den<br />
ända tills han gick bort vid 91<br />
och ett halvt års ålder, säger<br />
Lisbeth Andersson.<br />
Försommaren har kommit till<br />
Orust och naturen står i full<br />
blom. Mitt vid en korsning längs<br />
den gamla landsvägen som leder<br />
genom ön ligger Henry Janssons<br />
affär. Bensinpumparna och<br />
skyltningen utanför affären <strong>på</strong>minner<br />
om en tid som varit. Det<br />
är stilla och sommarvindarna<br />
fl äktar i ansiktet. Det enda hörbara<br />
är mjölkbudet som susar<br />
förbi längs vägen utanför. Lisbeth<br />
Andersson driver numera<br />
rörelsen tillsammans med sin<br />
man Kurt sedan hennes far och<br />
affärens grundare Henry Jansson<br />
gick bort för några år sedan.<br />
– Min far hade affären i 77<br />
dotter leder mödan upp till Solklinten,<br />
108 meter över havet.<br />
Namnet håller vad som utlovas.<br />
Milsvida utsikt över Bohusläns<br />
landskap, alla nyanser<br />
av grönt och blått som ögat kan<br />
uppfatta.<br />
Klippväggar och cellskräck<br />
Vägen ned erbjuder fl era alternativ.<br />
En av de svartsnitslade<br />
nedfarterna kräver en katts<br />
smidighet och slängar av klaustrofobi<br />
kan uppstå. Väl nere <strong>på</strong><br />
den trygga stigen igen som nu är<br />
kryddad med fallna löv fortsätter<br />
resan förbi fuktiga klippväggar.<br />
Vattendroppar sipprar ned,<br />
faller sedan fritt och svalkar<br />
Affären som har det mesta och lite till<br />
år. Han byggde det nuvarande<br />
huset 1939/40. Från början var<br />
det cykelaffär. Sedan sålde han<br />
TV-apparater och frysboxar och<br />
efter det blev det lanthandel och<br />
bensinmack. Och nu det sista<br />
var det kläder och tyger, säger<br />
Lisbeth Andersson.<br />
Varierande sortiment<br />
Den lilla affären är mycket speciell<br />
och rymmer en rik historia.<br />
Men nu för tiden handlar försäljningen<br />
mest om utförsäljning av<br />
bland annat kläder som legat <strong>på</strong><br />
lager samt kaminer och begagnade<br />
cyklar, som maken Kurt<br />
omsorgsfullt reparerat.<br />
– Vi köper inte in något nytt<br />
och de nya cyklarna är slut. Det<br />
är sex-sju år sedan vi slutade<br />
med bensin. Vi hade varit tvungna<br />
att gräva ner små tankar för<br />
bensin under marken för att<br />
kunna fortsätta. Det hade kostat<br />
mycket pengar. Under åren som<br />
mack har vi hetat både Nynäs,<br />
Bilisten och nu senast Tapp.<br />
De gamla Tappskyltarna pry-<br />
vandraren. Grottorna är solens<br />
lekplats. Strålningen refl ekteras<br />
via stenblockens silvriga inslag<br />
och studsar ner likt ultravioletta<br />
kristallslingor. Grottorna<br />
har bildats genom ett gigantiskt<br />
stenblock som rasat ned från<br />
berget ovan och lagt sig som ett<br />
lock över andra mindre block.<br />
De fl esta av stigarna som går<br />
att vandra är helt obearbetade<br />
och naturliga. Framkomligheten<br />
varierar som sagt och bekväma<br />
skor är ett måste. Upplevelsen<br />
uppväger i alla fall ansträngningen<br />
med råge.<br />
ULRIKA LINDÉN<br />
ulrika.linden@<strong>14</strong><strong>dagar</strong>.se<br />
Sundbys vandringsleder<br />
Från Sundsby säteri <strong>på</strong> Mjörn i Tjörns kommun utgår fem<br />
vandringsleder, vissa genom svår terräng, andra lättare.<br />
Sundsbyleden, 4,4 kilometer. Lätt/medelsvår terräng<br />
Solklinten och grottorna, cirka 1,5 kilometer. Svår och brant terräng<br />
över berget.<br />
Krossenleden, 1,7 kilometer. Medelsvår terräng.<br />
Rådjursstigen, 3,1 kilometer. Medelsvår terräng.<br />
Ivers skogspromenad - barnrundan, 1,7 kilometer. I huvudsak lätt<br />
terräng.<br />
Lisbeth Anderssons far drev affären i 77 år innan hon tog över.<br />
der fortfarande bensinpumparna.<br />
Och inne i affären är känslan<br />
att det går att hitta precis allt.<br />
– Det var en man här för en tid<br />
sedan och sökte efter en speciell<br />
fi skerulle, ett rostigt bord och<br />
Lutande klippväggar är ett återkommande fenomen längs Sundbys vandringsleder.<br />
FOTO: ULRIKA LINDÉN<br />
konserveringsringar. Vi hade<br />
alltihop.<br />
Men affären tar mycket tid<br />
med långa öppettider året runt.<br />
– Jag vet inte hur länge vi fortsätter.<br />
Vi säljer ut det vi har och<br />
FOTO: CHRISTIAN AHLIN<br />
sedan får vi se. Det tar mycket<br />
tid och det skulle vara skönt att<br />
ha möjlighet till något annat än<br />
att bara jobba.<br />
CHRISTIAN AHLIN<br />
christian.ahlin@<strong>14</strong><strong>dagar</strong>.se
Fredag 28 maj 2010<br />
”En legendarisk musikklubb<br />
sommartid. Under vår och<br />
höst ett lugnt och avspänt<br />
konferenshotell.” På ena sidan<br />
av ön Orust ligger den<br />
lite gömd, skatten som många<br />
ännu inte hittat till. Pensionatet<br />
Slussen.<br />
På nordöstra Orust, långt ute <strong>på</strong><br />
vischan, finns något helt unikt.<br />
På Slussens pensionat har<br />
många artister uppträtt och fler<br />
kommer till. Bland annat väntas<br />
Nationalteaterns rockorkester<br />
i mitten av juni. Den kända<br />
gruppen ’Sountrack of our lives’<br />
väntas också komma under som-<br />
maren i år. Med ljuv havsutsikt<br />
bakom sig berättar Robert ”Biggles”<br />
Sohlberg som har hand om<br />
artistbokande med mer, att det<br />
sammanlagt får plats 150 personer<br />
i lokalen när det är fullsatt.<br />
Med utsikt utöver vatten,<br />
klippor och båtar en varm sommardag<br />
är det en upplevelse att<br />
sitta både <strong>på</strong> inne- och uteserveringen<br />
<strong>på</strong> pensionetet. Sohlberg<br />
berättar att satsningen <strong>på</strong><br />
god mat ger stora möjligheter<br />
för pensionatets framgång. Han<br />
passar också <strong>på</strong> att nämna den<br />
duktiga kocken David som står<br />
i köket.<br />
– Vad gäller svanenmärkta<br />
TEMA 9<br />
Från dröm till verklighet<br />
Anette Nyberg sa upp sig och öppnade pensionat efter 29 år<br />
Efter 29 år som försäljare <strong>på</strong><br />
ett telefonföretag sa Anette<br />
Nyberg upp sig och öppnade<br />
ett pensionat. Nu är hon är<br />
redo för den första anstormningen<br />
gäster.<br />
Pensionatvärdinnan Anette Nyberg<br />
visar in i det som tidigare<br />
fungerat som väntrum. Huset är<br />
nämligen en gammal prästgård<br />
från 1800-talet. Det är stort och<br />
rymligt med en känsla av lugn<br />
och harmoni. Otroligt nog utan<br />
spökhistorier.<br />
Än så länge har högsäsongen<br />
inte riktigt satt igång och det är<br />
tomt i huset. Anette beräknar att<br />
gästerna kommer börja anlända<br />
när skolorna slutar. Hon känner<br />
sig nervös inför sommaren.<br />
– Man oroar sig mycket och<br />
hoppas att det ska gå ihop. Men<br />
det ser bra ut med beläggningen<br />
så det ska nog gå bra. Det ska bli<br />
jättespännande!<br />
Planerar lokalt samarbete<br />
Pensionatet har öppet året runt<br />
men under lågsäsong kommer<br />
det väldigt få turister till Orust<br />
och Mollösund. Det är något som<br />
Anette hoppas kunna ändra <strong>på</strong>.<br />
– Jag vill förlänga säsongen<br />
så att folk kommer även under<br />
hösten och våren. Jag har pratat<br />
med en här i trakten som har<br />
tjejkurser i fågeljakt och en som<br />
sysslar med yoga och måleri.<br />
Kanske kan vi samarbeta.<br />
Innan Anette bestämde sig för<br />
att ta över Prästgårdens pensionat<br />
var hon inne <strong>på</strong> att ta över<br />
Artister <strong>på</strong> scen med havsutsikt<br />
Robert Sohlberg har hand om artistbokningen <strong>på</strong> pensionatet i sommar.<br />
FOTO: ANGELIQUE STEIN BJÖRKLUND<br />
Anette Nyberg ser glatt fram emot sommarens anstormning av gäster till pensionatet. FOTO: LOUISE JOHANSSON<br />
den närliggande matbutiken<br />
som då var till salu. Efter noggranna<br />
kalkyler kom hon fram<br />
till att det nog inte var något för<br />
henne ändå.<br />
Ryktesvägen hörde hon att<br />
pensionatet skulle säljas och hakade<br />
<strong>på</strong> med en gång.<br />
– Alla tjejer drömmer väl om<br />
att få ha sitt eget pensionat el-<br />
ler fik, svarar Anette <strong>på</strong> frågan<br />
om det här är något hon gått och<br />
tänkt <strong>på</strong> länge.<br />
Hjälp från de egna leden<br />
Anettes man är också involverad<br />
i hotellverksamheten. Han fungerar<br />
som trädgårds- och vaktmästare.<br />
Anette sköter resten.<br />
Städning, bäddning, tvättning,<br />
frukostservering och övrigt underhåll.<br />
Inför sommaren har hon<br />
anställt två tjejer som ska hjälpa<br />
till med städning och servering<br />
av frukost.<br />
– Sen är det allt runt omkring<br />
också. Jag trodde aldrig att det<br />
skulle vara så mycket administrativt<br />
arbete, säger hon.<br />
Anette har alltid jobbat med<br />
serviceyrken. Det är kontakten<br />
med gäster och kunder hon<br />
tycker om.<br />
– Det är det här med att stå<br />
öga mot öga med någon och få<br />
träffa så mycket folk som jag<br />
tycker är roligt.<br />
LOUISE JOHANSSON<br />
louise.johansson<strong>14</strong><strong>dagar</strong>.se<br />
maträtter så är det så att vi till<br />
skillnad från många andra gör<br />
detta, och inte bara säger det,<br />
säger ”Biggles”. Från hela landet<br />
kommer folk hit under sommaren<br />
för att få en musik- och<br />
naturupplevelse i det underbara<br />
ö-landskapet.<br />
– Under våren har vi mycket<br />
bröllop och fester och även andra<br />
evenemang och vi håller <strong>på</strong><br />
med detta till oktober månad ut<br />
och de flesta av artisterna som vi<br />
bokar hit är gamla kompisar till<br />
mig, berättar Robert Sohlberg.<br />
ANNA KLINTENBERG<br />
anna.klintenberg@<strong>14</strong><strong>dagar</strong>.se
10 TEMA<br />
Fredag 28 maj 2010<br />
Mörk folksaga över Tjörn<br />
Tvivelaktig sägen om den <strong>på</strong>stådda mörderskan Margareta Hvitfeldt<br />
En rik och ondskefull kvinna mot<br />
en kyrkans man. En kamp mellan<br />
det goda och det onda. Sådan är<br />
folksagan om Margareta Hvieldt<br />
och en lokal präst, som också sägs<br />
ligga begravd i Sundsby Säteri <strong>på</strong><br />
Tjörn.<br />
Folksagor och sägner. Likt alla<br />
länder världen över, så har<br />
Sverige sin beskärda del av berättelser,<br />
sanna som osanna.<br />
Främst kan dessa mest handla<br />
om spökhistorier, kummelgastar<br />
och personer liknande Falk, diligensrånaren<br />
som var den sista<br />
att bli avrättad i Sverige.<br />
Klassisk kamp<br />
I Sundsby Säteri <strong>på</strong> Tjörn, står<br />
en annan berättelse att finna.<br />
En tillhörande en mer klassisk<br />
kategori; Det onda mot det<br />
goda.<br />
Margareta Hvitfeldt (Hu-<br />
Natur, musik och känslor har inspirerat<br />
Madeleine Masson i hennes<br />
konstskapande. I sommar har hennes<br />
utställning, Galleri Me’vind<br />
vernissage i Mollösund.<br />
I samarbete med några andra<br />
konstnärer har Madeleine<br />
Bengtsdotter Mattsson skapat<br />
konst och skulpturer som nu<br />
ställs ut i hennes eget galleri.<br />
itfeldt) bosatte sig i Sundsby<br />
Säteri 1635 med sin man, den<br />
danske adelsmannen Thomas<br />
Dyre. Tillsammans fick de tre<br />
barn och levde ett gott liv tillsammans,<br />
tills Thomas avled<br />
1651, 46 år gammal. Margareta<br />
verkar ha haft ett ekonomiskt<br />
sinne och med framgång skötte<br />
gården själv. Men en ensamstående<br />
kvinna med stora egendomar<br />
sågs inte <strong>på</strong> med blida ögon,<br />
speciellt inte av de lokala männen<br />
och prästskapet. Och med<br />
ens började elaka rykten florera<br />
i omnejden.<br />
Sägs ha varit girig<br />
En av dessa var att Margareta<br />
otvivelaktigt måste ha varit en<br />
girig kvinna med få moraliska<br />
skrupler, annars hade hon ju<br />
omöjligt kunna komma över de<br />
summor och själva Sundsby Säteri.<br />
Vidare var att hon behandlade<br />
sina anställda mycket då-<br />
Galleri Me’vind finns att beskåda<br />
i Mollösund, <strong>på</strong> Orust. Här<br />
arbetar Madeleine i akvarell,<br />
tempera, olja, stengods, samt<br />
gör även handgjorda kakelplattor.<br />
Hon har även <strong>på</strong>börjat att<br />
göra arbeten i betong.<br />
Konstelevprojekt<br />
Utställningen är ett samarbete<br />
mellan tre vänninor som träffades<br />
i unga år <strong>på</strong> konstskola. Det<br />
är också de som har stått för urvalet<br />
av de tavlor som ska visas<br />
upp, inklusive lerskulpturer.<br />
– Det är alltid roligt att visa<br />
upp något nytt, men vi kommer<br />
att blanda klassiker med nya<br />
konstverk.<br />
Harmoni mellan konsten<br />
Madeleine har avbildat vyer<br />
och olika känslor. Målningarna<br />
harmoniserar väl med hennes<br />
lerskulpturer. Vissa med en<br />
blygsam framtoning, medan andra<br />
uttrycker ”erövra-världen”känslor.<br />
Kan ta flera år<br />
– Jag följer inget speciellt tema<br />
utan ställer ut det jag tycker är<br />
bra och känner mig nöjd med.<br />
Margareta Hvitfeldt. FOTO: PRIVAT<br />
ligt. Och till sist att hon faktiskt<br />
mördade den lokala prästen.<br />
Prästen beskrevs som en lång<br />
vacker man, from och gudfruktig,<br />
medan Margareta var den<br />
fula och mörka häxa som hemsökte<br />
området. Prästen skall enligt<br />
berättelsen ha konfronterat<br />
Margareta och försökt att vända<br />
henne mot ljuset, med allt det<br />
Mina inspirationskällor är natur,<br />
musik och människor. Jag<br />
kan ha en ide klar i mitt huvud<br />
men det tar flera år innan<br />
jag förverkligar den, berättar<br />
Mattsson.<br />
Målat i knappt 50 år<br />
Madeleine är en etablerad konstnär<br />
sedan många år tillbaka.<br />
Vissa av hennes tavlor sträcker<br />
sig ända från tidigt 60-tal, men<br />
egentligen har hon alltid målat<br />
sedan dagen då hennes far fick<br />
henne att börja måla.<br />
Måleriet är oerhört spännande<br />
i intensiva färger ofta med<br />
blandteknik och collage.<br />
Utställningen är placerad i<br />
en före detta ladugård. Övervåningen<br />
<strong>på</strong> denna byggnad är senare<br />
tänkt att bli en ateljé i sig.<br />
Arv möjliggjorde drömmen<br />
– Innan jag började ägna mig åt<br />
konst så var jag inne <strong>på</strong> att bli<br />
kläddesigner. Men när jag var<br />
35 så fick jag ett arv som gjorde<br />
det möjligt att <strong>på</strong>börja en utbildning<br />
<strong>på</strong> konstskola, fortsätter<br />
Mattsson.<br />
Det kommer folk från hela<br />
Sverige för att inte bara beskå-<br />
skulle innebära för en rik och<br />
ensamstående kvinna. Margareta<br />
skall då ha beordrat sina<br />
drängar att fånga in prästen och<br />
föra honom till ett av källarrummen.<br />
Där skall en av två saker<br />
ha kunnat ha hänt. Den första<br />
var att Margareta skall ha fått<br />
drängarna till att hänga prästen<br />
i takbjälkarna rätt omedelbart.<br />
Den andra är att dörren till<br />
rummet skall ha cementerats<br />
igen, och endast ett litet hål tilllät<br />
prästen till att få mat under<br />
en kort tid, tills Margareta tröttnade<br />
och fick hålet igentäppt och<br />
att prästen svalt ihjäl.<br />
Tvivelaktig historia<br />
Sanningshalten i den här berättelsen<br />
är givetvis väldigt låg.<br />
Hon var rik och ensamstående<br />
och klart ovanlig för sin tid. Men<br />
det finns i stort sett ingenting<br />
som säger att hon skulle ha varit<br />
en dålig arbetsgivare eller en<br />
da Madeleines verk utan även<br />
köpsugna <strong>på</strong> unik konst. På utställningen<br />
finns även tillfälle<br />
att köpa handgjorda smycken<br />
ifrån silversmeden, Yvonne<br />
Silversmed som även hon<br />
medverkar <strong>på</strong> den kommande<br />
utställningen.<br />
ond människa. Rummet som cementerats<br />
igen tros ha blivit det<br />
<strong>på</strong> grund av en brand, som i stort<br />
sett raserade hela huset och helt<br />
enkelt fick bli en ny grund.<br />
Lars-Erik Olsson, projektledare<br />
för utgrävningen i Sundsby<br />
Säteri tror helt klart att berättelsen<br />
är helt fiktiv och endast<br />
består av elaka rykten.<br />
- Det är inte alls troligt att det<br />
skulle finnas kvarlevor efter en<br />
präst nere i källaren. I det stora<br />
hela så uppstod rykten nog <strong>på</strong><br />
grund av svartsjuka.<br />
Väntar <strong>på</strong> utgrävning<br />
Men det tåls att tillägga att<br />
utgrävningen av det helt igentäppta<br />
rummet i källaren inte<br />
är färdigt. Tiden får utvisa om<br />
berättelsen om Margareta Hvitfeldt<br />
och prästen är sann.<br />
DANIEL GRANBERG<br />
daniel.granberg@<strong>14</strong><strong>dagar</strong>,se<br />
Konstskapande i Mollösund<br />
Madeleine Bengtsdotter Mattsson.<br />
FOTO: LUDVIG LARSSON<br />
Ett av konstverken <strong>på</strong> vernissagen Me’vind. FOTO: LUDVIG LARSSON<br />
Utställningsperioderna <strong>på</strong> denna<br />
utställning är vanligtvis från<br />
och med den fjärde juli och sex<br />
veckor framåt.<br />
LUDVIG LARSSON<br />
ludvig.larsson@<strong>14</strong><strong>dagar</strong>.se
Fredag 28 maj 2010 TEMA<br />
Med historier att berätta - Thorbjörn Hansson trivs <strong>på</strong> sitt Gullholmen, och har många anekdoter att berätta om öns historia. FOTO: ANDRÁS FRIMMEL<br />
Gullholmen – en ö<br />
i ständig förändring<br />
Gullholmen. En ö kantad av<br />
både fiske, ekonomisk kris<br />
och världskrig. I dag är ön<br />
blott ett populärt turistmål <strong>på</strong><br />
sommarhalvåret och Thorbjörn<br />
Hansson är en av få kvar<br />
som kan berätta öns historia.<br />
Färden går med färja och destinationen<br />
är satt <strong>på</strong> öarna Hermanö<br />
och Gullholmen, strax<br />
utanför Orust kust. Hermanö är<br />
ett av de största naturreservaten<br />
i västsverige och Gullholmen<br />
är lagd under riksantikvarieämbetets<br />
beskydd <strong>på</strong> grund av dess<br />
typiska skärgårdsmiljö med tätt<br />
byggda fiskebodar.När färjan<br />
lägger till vid kajen <strong>på</strong> Hermanö<br />
står Thorbjörn Hansson där och<br />
väntar.<br />
– Hej och välkomna!<br />
Ansiktet med de grå buskiga<br />
ögonbrynen lyser upp.<br />
Thorbjörn är pensionerad<br />
språklärare, men också en stor<br />
fågelentusiast med ett outtömligt<br />
förråd med historia om den<br />
bohuslänska kusten.<br />
– Ön heter egentligen Herm<br />
och namnet är daterat från<br />
1 600 före kristus. Namnet ska<br />
tydligen ha något att göra med<br />
bergsformationen <strong>på</strong> ön.<br />
Ögonvilla<br />
Promenaden går mellan de små<br />
röda husen längs kajen, tätt<br />
följt av ett hastigt stop <strong>på</strong> den<br />
lilla gångbro som förbinder Gullholmen<br />
med Hermanö. I vattnet<br />
jämte bron sticker trä<strong>på</strong>lar<br />
upp som tagits i besittning av<br />
fiskmåsar. Eller hur var det nu<br />
egentligen?<br />
– De allra flesta tar fel. De tror<br />
att de ser en fiskmås när det i<br />
själva verket är en trut. Fiskmåsen<br />
är betydligt mindre än trutarna.<br />
Engelska namn<br />
Thorbjörn har stannat mitt <strong>på</strong><br />
bron. Vinden blåser friskt i den<br />
lilla farleden mellan öarna. På<br />
andra sidan bron breder den<br />
lilla ön Gullholmen ut sig.<br />
Längs med kanten står de<br />
små röda fiskebodarna uppradade.<br />
Många av dem har engelska<br />
namn som till exempel Di-<br />
amondw och Volunteer.<br />
– Fisket fick ett rejält uppsving<br />
när ångmotorn började användas.<br />
Då köpte fiskarna in båtar<br />
från England, så kallade ”Kuttrar”.<br />
Sedan döpte man fiskebodarna<br />
efter sina båtar. Ingen här<br />
försörjer sig dock <strong>på</strong> fiske längre.<br />
Första världskriget tog knäcken<br />
<strong>på</strong> fisket <strong>på</strong> öarna. I dag pendlar<br />
alla till olika jobb <strong>på</strong> fastlandet,<br />
berättar Thorbjörn.<br />
Bevara och visa upp<br />
I museumet som Thorbjörn har<br />
<strong>på</strong> Gullholmen finns cirka 150<br />
uppstoppade fåglar och djur, alla<br />
hemmahörande <strong>på</strong> Hermanö/<br />
Gullholmen.<br />
– De allra flesta djur är sådana<br />
som invånare <strong>på</strong> ön har hittat<br />
döda. Tanken är att bevara djuren<br />
och kunna visa upp dem.<br />
Att fåglar står Thorbjörn<br />
varmt om hjärtat går inte att<br />
ta miste <strong>på</strong>. De allra flesta som<br />
han stoppat upp finns i montrar,<br />
som är gjorda av gamla fönster<br />
från trakten. Men flera av dem<br />
är även upphängda i taket. En<br />
samling är upphängda likt ett<br />
skådespel för att återspegla ett<br />
minne från barndomen.<br />
– Mina föräldrar berättade att<br />
jag alltid önskat mig en fågel. De<br />
skämtade om att jag till och med<br />
ska ha plockat fjädrarna ur kudden<br />
i min säng, säger Thorbjörn<br />
och skrattar.<br />
– Den första fågeln stoppade<br />
jag upp när jag var 12 men intresset<br />
har alltid funnits där sedan<br />
jag var jätteliten.<br />
För fåglarnas bästa<br />
Väl tillbaka <strong>på</strong> bryggan i väntan<br />
<strong>på</strong> färjan går samtalet mot turismen<br />
och dess <strong>på</strong>verkan <strong>på</strong> ön.<br />
Svaret blir dock i det kortaste<br />
laget när Thorbjörn hittar ett<br />
fiskedrag <strong>på</strong> räcket.<br />
– Det här tar jag nog med mig.<br />
Annars kanske någon av mina<br />
bevingade vänner får för sig att<br />
det är en fisk.<br />
När färjan går står Thorbjörn<br />
kvar och vinkar <strong>på</strong> kajen, med<br />
vinden i håret och med ett leende<br />
<strong>på</strong> läpparna.<br />
ERIK JOHANSSON<br />
erik.johansson@<strong>14</strong><strong>dagar</strong>.se<br />
11<br />
På muséet finns runt 150 uppstoppade<br />
fåglar och djur.<br />
Gullholmen är ett pittoreskt gammalt<br />
fiskesamhälle utanför Orusts kust.<br />
Tiderna då bybefolkningen försörjde<br />
sig <strong>på</strong> fiske är sedan länge förbi.
12 Fredag 28 maj 2010<br />
<br />
Ränderna<br />
går aldrig ur<br />
F<br />
inns det en sak här i världen som jag inte<br />
skulle klara mig utan så är det musik.<br />
Tänk vad trist livet skulle vara utan den.<br />
Jag menar, alla människor har väl någon slags<br />
relation till musik. Man lyssnar <strong>på</strong> det för att bli<br />
glad. Men även när man är nere kan musik göra<br />
saken bättre, eller så kanske det gör en ännu<br />
mera deppig. Men hur som helst så har musik<br />
en positiv <strong>på</strong>verkan, i alla fall <strong>på</strong> mig.<br />
Med musik så skapas även minnen. Man får någon<br />
slags nostalgisk känsla. Du har säkert en<br />
eller flera låtar som <strong>på</strong>minner dig om bra eller<br />
kanske dåliga stunder i ditt liv. Även fast man<br />
inte minns allt, så har man en låt som kan göra<br />
så att minnena kommer tillbaka till en. Och som<br />
kan få en att må bra och väcka positiva eller negativa<br />
känslor.<br />
D<br />
et finns en mängd olika stilar och inriktningar<br />
inom musiken. Jag är och har<br />
varit ”rocker” så länge jag själv kan minnas.<br />
Jag spelade i band under tonåren där gitarr<br />
och bas var mina bästa vänner och replokalen<br />
mitt sätt att få ut mina känslor. Rocken lever<br />
kvar i mig <strong>på</strong> ett sätt jag knappt kan beskriva.<br />
Alla de där händelserna i ens liv som man kallar<br />
”speciella” brukar alltid förknippas med en låt,<br />
och så är det även för mig. Skillnaden är dock att<br />
mina ”händelser” är alla ifrån replokaler och diverse<br />
spelningar, för det var där jag mådde som<br />
bäst. När jag började spela <strong>på</strong> den dåvarande<br />
BC Rich gitarren och hörde det där gudomliga<br />
soundet som den gjorde blev jag alltid i full extas,<br />
jag brann! Men framförallt var jag mig själv,<br />
den jag ville vara.<br />
Det skulle vara en överdrift att säga att de band<br />
jag spelade med var särskilt bra om man jämför<br />
med många andra, men det var nog få som kunde<br />
ha så roligt för stunden som vi kunde. Trots<br />
dåligt ljud och inte en alltför bra sångare hade<br />
vi alltid väldigt kul. Det var fullt ös. Kanske var<br />
vi egentligen mer entertainers än musiker, om<br />
man nu måste sätta dessa som motpoler. Men vi<br />
hade kul och det var huvudsaken.<br />
R<br />
ocken som livsstil gav mig inte bara den<br />
där underbara känsla som jag fick när jag<br />
var en bekymmerslös pojkspoling , utan<br />
också en umgängeskrets, en tillhörighet. Vi levde<br />
med musiken och när vi inte själva spelade<br />
så lyssnade vi <strong>på</strong> musiken. Antingen när något<br />
annat band spelade eller <strong>på</strong> CD i mitt pojkrum.<br />
I timmar kunde jag och mina vänner sitta där<br />
och bara lyssna. Och vi älskade det! Det var som<br />
en ström som gick genom kroppen. Jag förstår<br />
att när ni nu läser detta tror att vi var totalt<br />
insnöade eller allmänt konstiga, men det var vi<br />
inte. Vi bara älskade musiken <strong>på</strong> ett närmast<br />
euforiskt sätt.<br />
Nu är jag äldre och har varken tid eller jättestor<br />
lust att ägna mig åt musik <strong>på</strong> heltid så därför<br />
ser jag det hela <strong>på</strong> ett litet annat sätt. Jag skulle<br />
nog inte <strong>på</strong>stå att jag skulle odla långt hår igen<br />
och sätta mig med urtvättad Slayer T-shirt, men<br />
fortfarande känner jag känslan i kroppen när<br />
jag sätter <strong>på</strong> en av mina favoritlåtar. Jag dras in<br />
i en fantastisk värld som jag bara älskar. Musik<br />
får mig att må bra, att återuppleva de känslor<br />
jag hade som ung. För<br />
mig kommer alltid denna<br />
konstform att representera<br />
min ungdom, men <strong>på</strong><br />
ett sätt också mitt liv.<br />
”Ränderna aldrig ur” brukar<br />
det heta och lite<br />
så är det nog. Musiken<br />
kommer alltid<br />
att finnas där<br />
för mig.<br />
LUDVIG LARSSON<br />
KULTURCHEF<br />
ludvig.larsson@<strong>14</strong><strong>dagar</strong>.se<br />
Naturreservat<br />
i Högarps by<br />
Kulturpräglat landskap med högt naturvärde<br />
I Stenberga socken, Vetlanda<br />
kommun ligger Högarps by<br />
som har anor från <strong>14</strong>00-talet.<br />
Byn har e högt naturvärde,<br />
man har brukat marken och<br />
utnyjat boskap för a beta<br />
och behålla betesmarkerna<br />
öppna.<br />
Gårdarna står kvar <strong>på</strong> den<br />
plats som de gjorde 1816,<br />
då storskiftet genomfördes.<br />
Anledningen till storskiftet<br />
var för att samla de små och<br />
utspridda ägodelarna till ett<br />
fåtal större åkrar per gård.<br />
Detta gjorde att gårdsägaren<br />
kunde effektivisera<br />
de enskilda brukningsenheternas<br />
produktion. Gårdarna<br />
Lilla och Stora Högarp<br />
ligger <strong>på</strong> en höjd och<br />
vid klart väder kan man se<br />
milvid utsikt. Alla gårdar är<br />
rödmålade och ligger som<br />
enkel eller som parstugor.<br />
Den äldsta stugan är från<br />
1700-talet och det är Lilla<br />
Högarp gård. Det finns flera<br />
bodar som har sitt ursprung<br />
från mitten av 1700-talet.<br />
De övriga bostadshusen är<br />
byggda under 1800-talet.<br />
Kulturpräglat<br />
Landskapet är kulturpräglat<br />
och man kämpar för<br />
att utveckla den biologiska<br />
mångfalden som är knuten<br />
till det gamla odlingslandskapet.<br />
Reservatet inägomark<br />
ligger <strong>på</strong> cirka 60<br />
hektar.<br />
Högarps by har mycket<br />
högt kultur – och naturvärde<br />
och anledningen till detta<br />
är med all säkerhet att markerna<br />
har skötts efter konstens<br />
alla regler. Den gamla<br />
ängsmarken har man slått<br />
när det har behövts, man<br />
har låtit betande boskap gå<br />
fritt för att hålla betesmarkerna<br />
öppna.<br />
De gamla fägatorna där<br />
man förr i tiden drev boskapen<br />
i vall finns bevarade<br />
med sina gärdsgårdar. Odlingslandskapet<br />
är bevarat<br />
som det såg ut <strong>på</strong> 1940-talet.<br />
Man har bibehållit de små<br />
åkrarna utan att slå ihop<br />
dem till större. I landskapet<br />
finns de gamla åkerholmarna,<br />
hamlade träd, odlingsrösen,<br />
trägärdsgårdar men<br />
bymiljön finns kvar. Byn<br />
består av 5 gårdar.<br />
125 olika örter<br />
Man kan finna en mycket<br />
artrik flora i byn. Det finns<br />
över 125 olika örter och man<br />
har hittat 16 olika grässorter.<br />
Det finns många olika<br />
blommor att vila sina ögon<br />
<strong>på</strong>.<br />
Det finns en hel del vanliga<br />
blommor så som kattfot,<br />
jungfrulin, slåttergubbe<br />
men även arter som inte är<br />
så vanliga. Trollsmultron,<br />
klasefibbla och den fridlysta<br />
orkidén Adam och Eva.<br />
På vissa ställen i området<br />
är det precis gult <strong>på</strong> våren<br />
av gullvivor som täcker kilometer<br />
stora ängar.<br />
Kulturreservat<br />
Det finns en hel del saker<br />
som du inte får göra i<br />
ett kulturreservat så som<br />
plocka växter, fånga eller<br />
samla in ryggradslösa djur,<br />
elda, tälta, parkera utanför<br />
hänvisade parkeringsplatser,<br />
cykla, rida, affischera<br />
eller vandra utanför anvisad<br />
led.<br />
MADELEINE JAKOBSSON<br />
madeleine.jakobsson@<strong>14</strong><strong>dagar</strong>.se<br />
Här <strong>på</strong> Högarps naturresarvat renoveras ett av de fem husen från 1700-talet. w FOTO: MADELEINE JAKOBSSON
Fredag 28 maj 2010 KULTUR<br />
Etablerad konstnär<br />
till Vetlanda museum<br />
Från och med lördagen den 29 maj<br />
kommer konstnären Per Enoksson<br />
ha sina konstverk upphängda i<br />
Vetlanda museum för beskådning.<br />
Målningarna är menat a ge nu-<br />
da referenser från vår d.<br />
Inom kort kommer Vetlanda museum<br />
kunna presentera konstnären<br />
Per Enoksson. Nu yppar<br />
sig möjligheten att inte bara få<br />
se Pers konst. Även hans sambo<br />
Under en månads d har hantverksgården<br />
i Vetlanda visat en<br />
utställning av brodyrer, vävda dukar<br />
och annat hantverk som Ines<br />
Karlsson hunnit med a göra under<br />
sina 90 år som sömmerska.<br />
Väggarna <strong>på</strong> hantverksgården<br />
i Vetlanda är fyllda med broderier,<br />
vävda dukar, sydda kläder<br />
och över dörrkarmen hänger en<br />
julbonad.<br />
– Denna bonad är minst sagt<br />
speciell, det går inte en jul utan<br />
att den plockas fram. Jag har<br />
försökt att lägga undan den men<br />
barn och barnbarn har tvingat<br />
mig att ta fram den, säger Ines<br />
Karlsson. Den är lagad och<br />
egentligen inte alls fin längre<br />
men den hör julen till.<br />
Ines uppväxt<br />
Den tredje augusti 1919 föddes<br />
Ines Karlsson, i Ramkvilla sock-<br />
Moa Krestesens konstverk kommer<br />
att ställas ut. En konstdokumentär<br />
om Enoksson kommer<br />
även att visas.<br />
– Enokssons verk handlar ibland<br />
om ett ifrågasättande, allt<br />
från vår syn <strong>på</strong> idyll och familjeliv<br />
till det medvetna och omedvetna<br />
omkring oss. Hans bilder<br />
ger intryck av att förtälja något<br />
viktigt, en berättande konst, säger<br />
Thomas Johansson <strong>på</strong> Vetlanda<br />
museum.<br />
en. I hennes föräldrahem fanns<br />
det under hela hennes uppväxt<br />
en vävstol och <strong>på</strong> den började<br />
hon tillverka lite enklare dukar<br />
i unga år.<br />
– Jag minns även att mjölken<br />
kostade 10 öre litern och ett kilo<br />
fläsk låg <strong>på</strong> 67 öre när jag var liten,<br />
säger Ines.<br />
Hennes familj<br />
Ines fann sin stora kärlek David<br />
och de två förlovade sig 1937.<br />
Året efter blev det giftermål.<br />
Ines blev gravid och vid förlossningen<br />
kom det inte bara ett<br />
utan två barn. Det var två pojkar.<br />
De bodde då i ett rum och<br />
kök.<br />
1942 hyrde de ett för den tiden<br />
modernt hus utav Davids arbetsgivare.<br />
Huset bestod av två rum<br />
och kök. Det fanns vattenpump<br />
och vask, som var lyx <strong>på</strong> den tiden.<br />
1946 köpte familjen en tomt<br />
Enokssons målningar, teckningar<br />
och collage är menat att ge<br />
nutida referenser från vår tid.<br />
Utställningen går att beskåda <strong>på</strong><br />
Vetlanda museum mellan den 29<br />
maj till den 20 juni.<br />
– Han ser ut att finna sina uttryck<br />
från olika håll och flera<br />
s<strong>på</strong>r är i gång samtidigt, berättar<br />
Johansson.<br />
LUDVIG LARSSON<br />
ludvig.larsson@<strong>14</strong><strong>dagar</strong>.se<br />
Människor från Vetlanda ställer ut<br />
alla sina fina hantverk <strong>på</strong> Hantverksgården.<br />
Där kan man se allt från<br />
svarvade skålar ll drömfångare.<br />
– Det finns även en förening där<br />
man kan lämna in sina hantverk, säger<br />
hantverkaren Sna Sjögren.<br />
Förutom utställningen ”Ett kvinnoliv<br />
under 90 år” av Ines Karlsson<br />
som visas <strong>på</strong> Hantverksgården,<br />
kan man även titta <strong>på</strong> fina<br />
hantverk som människor från<br />
Vetlanda ställer ut. Bland alla fina<br />
hantverk fanns Stina Sjögren från<br />
Skede, som ställer ut sina krukor<br />
i Skede där de skulle bygga sitt<br />
gemensamma hus. Året efter<br />
stod huset klart och de kunde<br />
flytta in i det hypermoderna huset.<br />
Familjen hade under denna<br />
tid utökats med ytterligare en<br />
son.<br />
Efter ytterligare några år var<br />
Ines återigen gravid. Denna<br />
gång väntade hon tvillingar<br />
Den 29 maj kommer konstnären Per Enokssons<br />
konstverk att hängas upp <strong>på</strong> Vetlanda museum.<br />
som är gjorda i keramik. Hon har<br />
ställt ut sina hantverk i många år<br />
<strong>på</strong> Hantverksgården.<br />
– Jag har även gjort drömfångare,<br />
där drömmarna silas genom<br />
nätet, säger Stina.<br />
Hon har virkat mössor till barnen<br />
som finns i olika färger.<br />
– Men jag brukar även måla<br />
tavlor i akrylfärg.<br />
Flera utställare<br />
Bengt Gustavsson är en konstnär<br />
som svarvar sina motiv i trä.<br />
– Han har gjort väldigt fina skålar,<br />
berättar Stina.<br />
En annan duktigt hantverkare<br />
igen. Hon var 25 år gammal och<br />
var fembarns mor. Ines och David<br />
fick ytterligare ett barn.<br />
– En liten sladdis, säger hon<br />
med ett ljuvligt skratt.<br />
Firandet av sin 90-årsdag<br />
1960 tog Ines ett stort steg, hon<br />
tog körkort. Körkortet har hon<br />
haft stor glädje utav när hon se-<br />
13<br />
FOTO: PRESSBILD<br />
Där drömmar silas genom nät<br />
är Rosa Johansson bosatt i Vetlanda,<br />
som har målat i många år.<br />
– Hon gör även lapptäcken och<br />
vantar, säger Stina.<br />
Inge Lisa Westberg från Myresjö<br />
stickar och virkar förkläden<br />
och väskor av herrkavajer.<br />
Hantverksgården har även en<br />
applikation där man kan lämna in<br />
sina saker.<br />
– Det är en sorts förening med<br />
ungefär tio till tolv medlemmar<br />
från Vetlanda, säger Stina.<br />
ROBIN HALLQVIST<br />
robin.hallqvist@<strong>14</strong><strong>dagar</strong>.se<br />
Det ställs ut fina hantverk <strong>på</strong> Hantverksgården i Vetlanda. Stina Sjögren är en av hantverkarna som visar sina krukor som är gjorda i keramik. FOTO: LUDVIG LARSSON<br />
90-åriga Ines visar upp sina livshantverk<br />
Några av de konstverk som 90-åriga Ines har gjort själv.<br />
FOTO: LUDVIG LARSSON<br />
dan åkte gata upp och gata ner<br />
till alla sina olika sömnadsutbildningar<br />
som hon har anordnat<br />
i sina <strong>dagar</strong>. David gick bort<br />
år 2001 och i dag bor Ines i Holsbybrunn.<br />
Ines 90-årsdag firades i olika<br />
omgångar, dels i hennes hem<br />
men även i PRO:s lokal i Holsbybrunn.<br />
Ines var emot utställningen<br />
<strong>på</strong> hantverksgården i Vetlanda,<br />
men en väninna till henne ville<br />
verkligen att hon skulle visa upp<br />
sina alster.<br />
– Det var väninnan som plockade<br />
fram allt materiel, bilder och<br />
skrev ihop texten som allmänheten<br />
kunnat läsa under dessa<br />
veckor som utställningen har<br />
<strong>på</strong>gått, berättar Ines.<br />
MADELEINE JAKOBSSON<br />
madeleine.jakobsson@<strong>14</strong><strong>dagar</strong>.se
<strong>14</strong><br />
D<br />
<br />
Skatt inget<br />
för stjärnor<br />
et är vår, fåglarna kvittrar och solen<br />
skiner. Jag tar av mig jackan när jag<br />
sakta går hem med min matkasse i<br />
handen. Runt om mig har tussilago och vitsippor<br />
börjat titta upp här och var. Jag kan inte<br />
låta bli att plocka med mig några vitsippor<br />
hem och sätta i ett glas. Jag ler åt att antingen<br />
kommer de bli uppätna utav någon av mina tre<br />
katter: Svartnos, Vitnos och Brummelisa. Eller<br />
så vissnar de sakta och dör i ett glas. För mig<br />
spelar det ingen större roll. Det är fi nt så länge<br />
det varar.<br />
Sverige har ett bra och tryggt uppbyggt välfärdssystem.<br />
Välfärd kan man sammanfatta<br />
med att färdas väl i livet.<br />
Jag vet att om du blir akut sjuk får du den vård<br />
du behöver. Nu pratar jag inte om de som har<br />
lite ont i sitt knä och klagar <strong>på</strong> lång väntetid.<br />
Nu menar jag en person som åker in akut för<br />
exempelvis hjärtinfarkt, kommer få den vård<br />
och den behandling personen behöver.<br />
Vid ett sådant tillfälle spelar det ingen roll om<br />
man heter Reinfeldt eller Sahlin, om du är blå,<br />
röd, svart eller vit.<br />
ag har tittat <strong>på</strong> hockey, jag får försvara<br />
mig med att det inte funnits så mycket Jannat<br />
att se. Det har varit som att välja<br />
mellan pest eller kolera. I detta fall har det fått<br />
bli hockey och som min röst har höjts när Sverige<br />
släppte in ett mål från Tjeckien i de allra<br />
sista sekunderarna av ordinarie matchtid. Tre<br />
Kronor, det är pinsamt!<br />
Annars följer jag inte sport med så stor förtjusning,<br />
men även jag blir glad när Sverige vinner<br />
i ishockey. Jag blir glad när Carolina Klüft hoppar<br />
längst i längdhopp eller när Anja Pärson<br />
vinner guld i skidor.<br />
Det fi nns ett paradis för idrottsstjärnor, ett<br />
paradis som <strong>på</strong> den franska Medelhavskusten,<br />
endast några få kilometer från den italienska<br />
gränsen. Jag talar om paradiset där man<br />
som privatperson inte behöver betala någon<br />
inkomstskatt. Paradiset heter Monaco. För att<br />
bosätta sig där krävs det att man ska vistas där<br />
i minst 180 <strong>dagar</strong> om året och dessutom ha 100<br />
000 euro deponerat <strong>på</strong> ett bankkonto i landet.<br />
Även om jag blir glad när Sverige tar hem en<br />
guldmedalj, så är jag inte lika road över de<br />
stjärnor som representerar Sverige, men inte<br />
längre bor kvar här.<br />
Pernilla Wiberg, Anja Pärson, Jens Byggmark,<br />
alla tre med två gemensamma nämnare: skidåkare<br />
och bosatta i Monaco. Finns det någon<br />
slalombacke i Monaco?<br />
Diskussionen om att man har frihet att bosätta<br />
sig vart man vill, när man vill och defi nitivt<br />
hur man vill. Ja, givetvis är den diskussionen<br />
rätt. Men ska man då representera Sverige?<br />
Om svaret är ja, ska då de här stjärnorna, som<br />
valt att lämna landet för att slippa betala skatt<br />
få komma till Sverige när de behöver vård? Är<br />
det enbart då Sverige duger?<br />
J<br />
ag är folkbokförd i Sverige, jag jobbar och<br />
betalar skatt här. Vilket jag trivs ganska<br />
bra med. Jag blir arg när jag diskuterar<br />
sportstjärnornas vanor eller ska vi kalla det<br />
ovanor. Jag blir så arg när man utnyttjar det vi<br />
har i Sverige när man tekniskt sett inte borde<br />
få del av det.<br />
MALIN JAKOBSSON<br />
SPORTCHEF<br />
malin.jakobsson@<strong>14</strong><strong>dagar</strong>.se<br />
Anders ”Lillis” Johansson lämnar si<br />
uppdrag som Boro/Vetlandas tränare<br />
e er sex år. Nu ska han börja jobba hos<br />
svenska ishockeyförbundet.<br />
– Det är förmodligen bland det roligaste<br />
man kan göra, säger han.<br />
Anders Johansson har tränat Boro/<br />
Vetlanda i sammanlagt sex år. Men<br />
nu har han bestämt sig för att lämna<br />
sitt uppdrag.<br />
– Jag kände att det tog för mycket<br />
tid. Det är svårt när man har både<br />
familj och civil karriär att tänka <strong>på</strong>,<br />
säger han.<br />
– Det blir 30 till 35 timmar i veckan<br />
med hockeyn och det blir inte mycket<br />
tid över för annat.<br />
Det dröjde inte länge innan han fi ck<br />
ett jobberbjudande. Svenska ishockeyförbundet<br />
ringde och hörde av sig om<br />
han ville bli general manager för j18landslaget.<br />
– Det är svårt att tacka nej till<br />
ett sådant erbjudande. Att jobba för<br />
landslaget är en fantastiskt ära.<br />
Jobba i team<br />
Anders Johanssons blivande uppgifter<br />
är många. Några av dem blir att planera<br />
landslagsläger och turneringar.<br />
Det är han som ska se till att organisationen<br />
runt omkring laget kommer<br />
fungera. Läkare, massörer och träningstider<br />
är något som medföljer ett<br />
landslag.<br />
– Jag har fått tre A4 papper <strong>på</strong> vad<br />
jag ska göra. I huvudsak kommer jag,<br />
förbundskaptenen och den assisterande<br />
tränaren att jobba som ett team.<br />
– Det är ett stort ansvar att träna<br />
unga killar. Vår uppgift är att utbilda<br />
dem för internationell ishockey.<br />
Fina år<br />
Boro/Vetlanda är hans moderklubb<br />
och därmed klubben i hjärtat. Han<br />
var med och spelade när de hade sin<br />
storhetstid i början av 1990-talet. De<br />
kvalade till elitserien men nådde aldrig<br />
riktigt ända fram.<br />
Numera spelar Boro/Vetlanda i division<br />
två och har kvalat till division ett<br />
fyra säsonger i rad.<br />
– Det har varit fi na år. I år var det<br />
extra roligt eftersom vi fi ck vara med i<br />
toppen under hela säsongen. Boro/Vetlanda<br />
är en bra klubb och ett härligt<br />
gäng, där allt fungerar jättebra. Helheten<br />
har gjort att man orkat hålla <strong>på</strong><br />
i alla år.<br />
Fredag 28 maj 2010<br />
”Lillis” till landslaget<br />
Boro-tränaren aktuell som general manager<br />
En bilsport med hög teknisk nivå, bilarna<br />
har samma justermöjligheter som en bil<br />
i full skala och för a köra bilarna krävs<br />
hög precision och snabb reak onsförmåga.<br />
Den accelererar som en dragracingbil<br />
och har väghållning som en F1-bil. Men<br />
den är en å ondel av en normalstor bil.<br />
Radiostyrd bilsport är en växande och<br />
högintensiv gren för alla åldrar. Ung<br />
som gammal tävlar sida vid sida om<br />
hundradelar. Inställningar av chassi,<br />
taktik, de<strong>på</strong>stopp och s<strong>på</strong>rval gör<br />
sportgrenen spännande.<br />
– Alla tävlar under samma förutsättningar,<br />
oavsett om man är 10- eller<br />
55 år, säger Mats Sixtensson, vice<br />
ordförande i Vetlanda rally och racing<br />
club.<br />
Många gupp<br />
Vetlanda Nitro arena är cirka 300 meter<br />
lång och cirka fem meter bred och<br />
den består av lera och konstgräs. På<br />
banan fi nns ett antal gupp där bilarna<br />
fl yger längre än tio meter och ett antal<br />
meter upp i luften<br />
– I Vetlanda är vi runt tio stycken<br />
som aktivt tävlar, säger Sixtensson.<br />
Ingen åldersgräns<br />
Men att köra radiostyrd bilsport är<br />
inte så enkelt som man tror. Även att<br />
det inte fi nns någon åldergräns så<br />
måste man vara med i en klubb som<br />
är ansluten till Svenska Bilsportförbundet,<br />
det är Svenska Bilsportsförbundet<br />
som delar ut licensen.<br />
– Man kan också samla rankingpoäng<br />
<strong>på</strong> nationella tävlingar för att<br />
sedan åka ut i världen och tävla, det<br />
fi nns ett antal från Sverige som regelbundet<br />
tävlar utomlands. I år går till<br />
exempel VM i Thailand och Sverige<br />
har med ett antal representanter där,<br />
säger Sixtensson.<br />
MALIN JAKOBSSON<br />
malin.jakobsson@<strong>14</strong><strong>dagar</strong>.se<br />
Anders Johansson har många fi na<br />
minnen under sin tid som tränare oc h<br />
en av höjdpunkterna är kvalmatcherna<br />
mot Västervik.<br />
– Kvalmatcherna är grädden <strong>på</strong><br />
moset. Jag kommer ihåg när vi vann<br />
både hemma och borta mot Västervik<br />
i sudden death. Att vinna en sudden<br />
death match är det ultimata. När<br />
pucken går in är matchen slut. En stor<br />
drivkraft är att få vinna tillsammans<br />
som ett lag.<br />
Svider extra mycket<br />
Det fi nns även minnen som han gärna<br />
glömmer.<br />
– Förra året när det skiljde ett mål<br />
till uppfl yttning svider extra mycket.<br />
Vi ledde över Grums borta men behövde<br />
göra ytterliggare ett mål. Vi<br />
spelade med en mer <strong>på</strong> plan och hade<br />
många bra lägen att göra mål <strong>på</strong>, men<br />
pucken ville inte in. Efter matchen<br />
hade vi vunnit skottstatistiken med<br />
ungefär 47-10 och det är något som<br />
känns lite extra. Det var väldigt nära<br />
den gången.<br />
ALEXANDER JENSEN<br />
alexander.jensen@<strong>14</strong><strong>dagar</strong>.se<br />
Anders Johansson<br />
Ålder: 48<br />
Bor: Vetlanda<br />
Familj: Sambo och tre barn<br />
Jobb: Slutprojektör <strong>på</strong> Trivselhus<br />
Aktuell: Slutar som tränare för Boro/<br />
Vetlanda. Men har blivit general manager<br />
för j18-landslaget.<br />
Stora förare i miniformat<br />
Det fi nns radiobilar i alla möjliga färger och<br />
former. FOTO: MADELEINE JAKOBSSON<br />
Att klöra radiostyrda bilar har blivit allt mer populärt. Det krävs mycket koncentration av föraren. FOTO: MADELEINE JAKOBSSON
Fredag 28 maj 2010 SPORT<br />
Förbättringar<br />
väntas för golfare<br />
En redan bra bana ska bli ännu bättre<br />
Nu rustar alla Sveriges gol lubbar<br />
upp för e ny grönt år. På<br />
Vetlanda gol lubb har spelarna<br />
något extra a se fram emot.<br />
– Vi har gjort förbä ringar <strong>på</strong> banan,<br />
berä ar ansvarige för klubben<br />
Erik Tejmark.<br />
Vetlanda golfbana är ett populärt<br />
ställe för den trogne golfaren.<br />
1 100 medlemmar är inskrivna i<br />
klubben, men någon ökning har<br />
inte märkts av.<br />
– Förra året var det en lång<br />
och fi n säsong. Då kom det lite<br />
fl er gäster än året innan. Vetlanda<br />
är inget turistställe, men<br />
vår bana är så bra, berättar Erik<br />
Tejmark som själv började spela<br />
golf när han var 12 år.<br />
Många nya förbättringar<br />
Till det kommande året kommer<br />
alla besökare att se lite förbättringar<br />
<strong>på</strong> banan.<br />
– Vi har gjort om ett hål<br />
med tre nya utslagsplatser och<br />
ändrat om dammen bredvid.<br />
I klubbhuset fi nns det även en<br />
golfaffär som en golfare kan hitta<br />
all sin utrustning i.<br />
Åke Heindorff och Göran<br />
Bånge ansvarar för den affären.<br />
– Här fi nns det kläder för<br />
både killar och tjejer, vi har<br />
ett stort utbud, säger Göran<br />
Bånge. Vetlandas golfbana passar<br />
de fl esta spelare, ung som<br />
gammal, och alla kan hitta<br />
en tjusning och utmaning.<br />
Två duktiga golfare<br />
Johan Bjerhag och Maria Ohlsson<br />
har hittat den tjusningen<br />
och är två golfare som har blivit<br />
riktigt bra spelare. Båda har de<br />
varit med och tävlat i den Nordiska<br />
ligan. Johan har spelat i<br />
Vetlanda GK i 25 år och representerar<br />
den idag.<br />
– Jag tränar i Vetlanda, men<br />
tävlar runt om i hela norden.<br />
Denna helg som kommer ska jag<br />
till Forsgården utanför Kungsbacka<br />
<strong>på</strong> en tävling, säger Johan.<br />
Han berättar att golfklubben<br />
inte <strong>på</strong>verkat honom så mycket<br />
till den duktige golfaren han är<br />
idag.<br />
Alltid fått ett stort stöd<br />
– Men jag har alltid fått stöd<br />
från klubben och <strong>på</strong> så vis är de<br />
med. Beslutet att satsa <strong>på</strong> golf<br />
var mitt eget.<br />
Det var min glädje till spelet.<br />
Johan gör 20-25 tävlingar i<br />
Sverige och utomlands varje år.<br />
Målet är att kvala in <strong>på</strong> Europatouren<br />
någon gång i framtiden.<br />
– Jag har inte klarat det än,<br />
men siktar <strong>på</strong> det varje år.<br />
JENNIFER ISAKSSON<br />
jennifer.isaksson@hotmail.com Martin Tejmark är ansvarig för Vetlanda GK.<br />
För dig som vill börja spela golf<br />
Vill du börja spela golf kan du<br />
gå en utbildning som kostar 1995<br />
kronor. Kursen hålls vid sju tillfällen<br />
och är upplagd i en tre veckors<br />
praktik.<br />
Gympaskor måste köpas, andra<br />
tillbehör lånas ut under utbildningen.<br />
Som ny golfare kostar ett år 1995<br />
kronor, annars 3900 kronor i årsavgift<br />
för de som är 22 år eller äldre.<br />
Då får du spela hur mycket du vill.<br />
För gäster som vill spela <strong>på</strong><br />
golfbanan kostar det 300 kronor<br />
<strong>på</strong> var<strong>dagar</strong> och 350 <strong>på</strong> helger.<br />
Erik Tejmark är ansvarig för Vetlanda golfklubb. Han är själv mycket intresserad av golf och spelar så ofta han kan. FOTO: KAROLINA KARLSSON<br />
15<br />
FOTO: KAROLINA KARLSSON
16 TILL SIST...<br />
Fredag 28 maj 2010<br />
Klassisk vy från halvön Kowloon mittemot Hongkongön. Till vänster i bild syns Bank of Chinas karaktäristiska rutmönster och längst till höger skjuter IFC Two upp, 4<strong>14</strong> meter hög och en del av<br />
affärskomplexet International Finance Center. Varje kväll visas ett ljusspel från skyskraporna, kanske inte helt i linje med klimatmanifestationen Earth Hour. FOTO: ULRIKA LINDÉN<br />
Hägringar i Hongkong<br />
Hongkong är kapitalism och<br />
fattigdom, glittrande gator<br />
och smutsiga gränder. Drömmar<br />
kräver ett bränsle: neon.<br />
Med 7,9 miljoner invånare 2009<br />
är Hongkong ett inferno av<br />
neon, ojämna och sluttande gator,<br />
minimum 45 våningar höga<br />
bostadshus och all världens banker.<br />
Det är en kontrasternas<br />
stad, denna en av the gateways<br />
to China.<br />
Hongkong återlämnades till<br />
Kina av britterna 1997 och blev<br />
ett eget administrativt område.<br />
De engelska infl uenserna är<br />
fortfarande tydliga.<br />
Asiatiskt London<br />
I SoHo, barernas och restaurangernas<br />
kvarter likt i London,<br />
trängs neonet med brittiska pubar<br />
och kök från hela världen.<br />
Det talas om Hongkong som dyrt<br />
men det går att leva billigt även<br />
här. Udda gatustånd <strong>på</strong> Nathan<br />
Road, även kallad The golden<br />
mile, i Kowloon, bjuder <strong>på</strong> fejkat<br />
glitter, krimskrams, kläder och<br />
ändlösa mängder piratkopior.<br />
Lyx och fi skkvarter<br />
Det vimlar av små hål i väggen,<br />
där lunch eller middag med<br />
dryck inte behöver kosta mer än<br />
några tior. Queens Road däremot<br />
skär Hongkong Island och är en<br />
kavalkad av kapitalism, lyxiga<br />
affärskedjor, hotell och barer.<br />
Ett stenkast bort i Sheung Wan,<br />
de gamla fi skkvarteren, trängs<br />
rader av obskyra handlare som<br />
säljer allsköns torkad fi sk, till<br />
och med hajfenor.<br />
Den allra mest udda känslan:<br />
det går att ta tunnelbanan till<br />
Kina. Det kräver i och för sig visum<br />
men möjligheten fi nns.<br />
ULRIKA LINDÉN<br />
ulrika.linden@<strong>14</strong><strong>dagar</strong>.se<br />
Neon <strong>på</strong> Nathan Road i Kowloon.<br />
Hongkong park, en oas mitt i storstadsdjungeln. Svindlande utsikt från Victoria Peak en klar dag.<br />
Restips s<br />
Flyg och hotell kostar från 6 000 kronor per person, med KLM och Air<br />
France, beroende <strong>på</strong> hotellstandard.<br />
Flygtiden är 15 - 19 timmar, beroende <strong>på</strong> anslutning.<br />
Lämplig resesäsong är november till april, sommaren är mycket varm.<br />
Valutan i Hongkong är HKP, Hongkong Dollar.<br />
Utfl ykter: Öarna Lantau och Cheung Chau är en kort båtresa bort.<br />
Kasinoparadiset Macau, före detta portugisisk koloni, kräver att du kommer<br />
ihåg passet men ligger bara en timmes båtfärd bort.
Change language