Vetlanda sämst i länet - 14 dagar

Vetlanda sämst i länet 

Över tio procent slarvar med bilbältet i tätorten 

ATT SpÄNNA FAST bilbältet innan man ger sig iväg på vägarna 

är en självklarhet för de flesta. 

Men inte för Vetlandaborna. 

Över tio procent av bilisterna i tätorten glömmer eller strunar 

i att spänna fast sig innan färd. 

Om vingarna bär. Lilla sällskapet avslutade sin succéturné i Eksjö förra helgen på stadens stadshotell med hiten Om vingarna bär. FOTO: EMMy EKMaN 

Lilla Sällskapet avslutade i Eksjö SIdA 6 

TEMA: FRIKYRKLIGHET KULTUR/NÖJE 

Fackelbärarna inspirerar sina elever till 

att finna en egen tro. Fackelbärarna påminner 

ganska mycket om en folkhögskola, skillnaden 

är i stort sett att de riktar in sig på bibelstudier. 

I år finns inga svenska elever på 

skolan. SIdA 10 

– Varje person som inte använder bilbältet ser vi som ett 

misslyckande, säger polisen Nils Gustafsson och fortsätter: 

– Det är inte för att undvika böter som man ska använda det, 

utan det är för sitt eget och andras liv och hälsas skull. 

Vetlanda har sämst statistik i länet. SIdA 4-5 

JULÖLSpRoVNINGEN för 2012 är gjord 

och det står klart att Jämtlands julöl är den 

som man ska servera på julbordet. I alla fall 

om man ska tro på 14 Dagars ölredaktion. 

Fredag 7 december 2012 

SIdA 12-13 

Nr 14 årgång 12 

porträttet 

– Hade jag inte haft musiken, 

hade jag supit ihjäl mig, 

säger Kenneth Nilsson från 

Ekenässjön. 

Läs hans berättelse om 

kampen mot flaskan. 

SISTA SIdAN 

NYHETER 

Julteve 

på Ädelfors 

I SLUTET AV terminen, den 18 

december kommer journalisteleverna 

på Ädelfors folkhögskola 

i vanlig ordning att sända sin traditionsrika 

julteve. 

Det blir fyllt med spännande inslag 

som förknippas med julen. 

Missa inte detta. 

Bönder med 

framtidstro 

TROTS DEN RÅDANDE mjölkkrisen 

i Sverige så finns det fortfarande 

bönder som är postiva och 

tror på en stabil framtid. Thomas 

Abrahamsson är en av dem. 

E 

Telefon: 

Mail: 

Twitter: 

TIpSA oSS! 

0383-572 16 / 0383-572 72 

redaktion@14dagar.se 

@14dagar 

Scanna av QR- 

koden med din 

”smarttelefon” för 

att komma till 14 

Dagars webbaserade 

tidning. 

SIdAN 5 

SpoRT 

Nedräkning för 

Bandyns B–VM 

NU ÄR DET klart vilka nationer 

som kommer till spel i Sapa Arena 

när bandyns B–VM avgörs 24-26 

januari. Det blir tungviktsmöte direkt 

i första matchen mellan USA 

och Kanada. SIdAN 14

2 LEdARE & dEBATT 


Censureringens 

tidsålder är nu 

Min era som chefredaktör för tidningen 

går mot sitt slut. I två nummer, där 

exemplaret ni håller i handen just nu 

är det sista, är det jag som har styrt och 

skällt på mina medarbetare. Visst har det 

varit otroligt kul att få känna på hur det är 

att vara ”högsta hönset”, men samtidigt har 

det var jobbigt i sina stunder med. 

Baksidan med att vara chef är att man 

konstant känner en oro över en mängd saker. 

Är det inte artiklar som inte är färdigskrivna 

så är det en ansvarig utgivare som 

allt för ofta fegar ur när det blir skarpt läge. 

”Ligg hela tiden på gränsen” är ord som vi 

blir matade med till frukost, lunch och middag. 

Men vad hjälper det när vi i slutändan blir 

censurerade och kapade i sista stund. 

Något som kan kännas surt nu, men något 

jag antagligen kommer skratta åt när 

jag tänker tillbaka på mina två år här på 

Ädelfors folkhögskola och journalistlinjen. 

Samtidigt måste man acceptera att en 

text kan bli ”dissad” i sista stund. Jag 

antar att det är en del av yrket att vi 

ska kunna jobba under stark tidspress. 

Något som antagligen bara gagnar oss när 

vi väl är ute på den riktiga arbetsmarknaden. 

Jag är väl medveten om att jag, och antagligen 

de flesta andra, har tagit stor lärdom 

av det vi har fått lära oss under den 

tiden vi har gått här på skolan. 

Ibland får man dock känslan av att lärarna 

jävlas med oss bara för att se hur vi klarar 

att slå om snabbt. 

För många kan det kännas jobbigt och 

kanske lite förnedrande, men för mig personligen 

är det bara positivt. 

Klarar man inte av den kritik som delas ut 

titt som tätt på redaktionen, då kanske man 

ska ta sig en funderare på om det verkligen 

är rätt yrke man har valt. 

Jag valde den här utbildningen för att den 

sas vara den bästa i sitt slag. 

Och jag ångar inte en sekund att jag tog 

mitt pick och pack och flyttade ner till världens 

ände vid namn Holsbybrunn. 

Jag skulle vilja avsluta min korta karriär 

som chefredaktör med ett par visdomsord 

som blivit inpräntade i min hjärna 

sedan långt tillbaka. 

Ett par ord min far sa till mig när jag var 

en liten skitunge: 

– Det är alltid okej att misslyckas, så 

länge man själv känner att man har gett sitt 

yttersta för att lyckas. 

Det är misstagen man gör i livet man kan 

dra mest lärdom av, vilket jag har fått erfara 

på gott och ont. 

Men det har också format mig till den person 

jag är i dag! 

Sebastian Mårts 

Chefredaktör 

Sista generationen. Nuvarande journalistklasserna är de sista att examineras från Ädelfors folkhögskola. FOTO: SEBaSTIaN MårTS 

Ädelfors i framtiden 

Finns det ett behov av en 

arbetarfolkhögskola? 

Frågan kan kännas relevant 

med anledning av det 

aktuella läget för Ädelfors 

folkhögskola. 

Men vi får gå hela 56 år bakåt 

i tiden för att hitta tidpunkten 

då frågeställningarna för första 

gången framfördes. 

Ädelfors folkhögskola såg sina 

första dagars ljus i novembermörkret 

1956. aBF-distriktet 

kallade då till ett möte för att diskutera 

om det var möjligt att starta 

en folkhögskola på arbetarrörelsegrund. 

De församlade, varav de flesta 

representerade arbetarrörelsen 

i Jönköpings län, beslutade gå vidare 

med planeringen och ett år 

senare kom skolans verksamhet 

igång. 

VARFÖR denna lilla historiska betraktelse? 

Som ordförande tycker 

jag det är värdefullt att då och då 

kasta ett öga i backspegeln. 

Det ger kunskap om det vi lämnat 

bakom oss och som vi är en del 

av, den kunskapen ger förhoppningsvis 

också en viss vägledning 

när vi tar oss an färden framåt. 

Ädelfors står nu mitt i en tid av 

förändring för att komma tillrätta 

med skolans ekonomi men också 

staka ut verksamheten för framtiden. 

• • • 

För många deltagare har Ädelfors 

betytt steget mot ett framtida yrkesliv, 

bildning och kunskap och en 

möjlighet att låta livet ta en 

annan riktning. 

Men när vi tycker förändringens 

vindar blåser är det viktigt att påminna 

om att förändringar varit en 

del av Ädelfors under hela tiden 

skolan funnits. 

Frågan om skolans finansiering 

på kort och lång sikt har varit stän- 

Ansvarig utgivare: 

Håkan Bengtsson 

Adress: 

14 DAGAR 

Ädelfors Folkhögskola 

57015 Holsbybrunn 

Tryck: 

Norra Skåne Offset, 

Hässleholm 

digt närvarande. Verksamhetens 

innehåll har också förändrats och 

varierat över tid. 

FÖR MIG vilar Ädelfors på två viktiga 

grundstenar; Det första är att 

skolan utgår från arbetarrörelsens 

värderingar om rättvisa, jämlikhet, 

solidaritet och alla människors lika 

värde. 

Kunskap och bildning är nyckeln 

till frihet för alla människor. Med 

arbetarrörelsen och folkhögskolorna 

skapades förutsättningar för 

alla till ett bättre liv och att förverkliga 

”sina bästa stämningars 

längtan”, som Hjalmar Branting 

formulerade det. 

De andra är att Ädelfors verkligen 

är en skola för alla och gör 

verklig skillnad genom att 

erbjuda alla deltagare plats utifrån 

varje individs behov. 

Därför är Ädelfors för mig mer än 

en enskild utbildning. Det är alla 

delarna tillsammans som skapar 

skolan. 

Varje del och verksamhet blir då 

mer tillsammans än delarna var 

och en för sig. 

Styrelsen har i de diskussioner vi 

haft under året varit helt enig när 

det gäller att säkerställa skolans 

långsiktiga ekonomi. 

Det är bara genom att ha en god 

ekonomi som vi klarar att utveckla 

Ädelfors och ha en handlingsberedskap 

att möta framtiden. 

En av de enskilt viktigaste orsakerna 

till den ekonomiska obalansen 

handlar om att de statsbidrag vi får 

för verksamheten över tid inte räknats 

upp för att täcka nödvändiga 

kostnader. 

Bidragen har också fördelats om 

vilket varit till nackdel för Ädelfors. 

dÄRFÖR har styrelsen gett ett 

tydligt uppdrag till rektor och skolledning 

att vidta de åtgärder vi nu 

står inför. 

Inriktningen är bland annat att 

Chefredaktör: 

Sebastian Mårts 

Nyhetschef: 

Jonny Lesch 

Temachef: 

Ninni Alfredson 

utveckla en spel- och grafikutbildning 

och utveckla assistentutbildningen. 

När det gäller journalistutbildningen 

är det flera skäl till att vi 

väljer att lägga ner utbildningen. 

Det är en utbildning som håller hög 

kvalitet men som vi ser står inför 

betydande investeringar framöver 

om vi ska upprätthålla kvalité och 

kompetens. 

• • • 

Styrelsen avser också ta upp en 

förnyad dialog med skolans huvudmän, 

arbetarrörelsens olika delar, 

kring hur vi kan utveckla samarbetet 

för att stärka folkhögskolan 

långsiktigt. 

ÄdELFoRS FoLKHÖGSKoLA är 

självklart en plats för alla som söker 

bildning, kunskap och utbildning 

även i framtiden. 

Så för att avsluta där jag började; 

behovet av en folkhögskola på 

arbetarrörelsen grund är lika stort 

i dag som för snart 60 år sedan när 

skolan bildades. 

Nöjes- och kulturchef: 

Andrew Hall 

Sportchef: 

Maria Brunér 

Bild- och layoutchef: 

Fredrik Johansson 

14 Dagar är en tidning som görs i utbildningssyfte av eleverna 

på Ädelfors folkhögskolas journalistlinje. Den utkommer varannan 

fredag, ojämna veckor, med 20 nummer per år. 

CARINA ÖdEBRINK 

oRdFÖRANdE 

ÄdELFoRS FoLKHÖGSKoLA

Fredag 7 december 2012 NYHETER 

Inte trivsamt för unga 

Vetlanda 

Vetlandas ungdomar har 

det näst träligast i landet. 

I alla fall enligt KFUM:s 

rankning. 

Syftet med KFUM:s rankning 

är att försöka skapa en dräglig 

tillvaro för landets ungdomar. 

De siktar även på att diskussion 

på lokal nivå ska 

komma med det material de 

tillhandahåller. 

Vetlandas kommunalråd 

Tommy Bohman är skeptisk 

till rankningslistan. 

– Jag tror inte att våra ungdomar 

tycker det är så illa, 

säger han till lokal media. 

Generalsekreterare Patrik 

Schröder ser dock ingen anledning 

att Bohman ska vara 

skeptisk. 

– Vi har kollat på kostnader 

och hur mycket kommunen 

investerar inom tolv olika områden, 

säger han. 

Nyckeltalen infattar idrotts- 

och fritidsanläggningar, allmän 

fritidsverksamhet, fri- 

tidsgårdar, fritidshem och 

pedagogisk omsorg, personaltäthet 

fritidshem, bibliotek, 

musik- och kulturskola, 

stöd till studieorganisationer, 

lärartäthet grundskola och 

slutligen elevråd i grundskola. 

Källa: Kommunen 

– Det här är ju offentlig statistik 

som kommunerna själv 

tillhandahåller, och även om 

jag tycker att man borde se 

på allt med sund kritik, visar 

de här siffrorna verkligheten, 

säger Schröder. 

Tips till kommunen är alltså 

att titta på de nedbrutna siffrorna, 

eftersom kommunen 

kan vara väldigt bra på ett 

område, men samtidigt urusla 

på ett annat. 

– Vi tittar just nu på möjligheterna 

att dela ut dessa siffror 

för att kommunerna ska 

får ett bättre grepp om vad 

det handlar om, säger Schröder. 

Patrik Schröder medger 

dock att vissa siffror kan vara 

lite svåra att greppa. 

– Om du tittar på Gotland, 

Vetlanda bjuder till pusskalas i jul 


på delfingatan mitt 

i stan hänger den. 

Vetlandas egen unika 

julsymbol – en gigantisk 

mistel. 

och visst smackar det 

om läpparna på Vetlandas 

invånare. 

– Vi ville ha något som ingen 

annan hade, och vi visste att 

en mistel det finns det inte på 

någon annan plats. Så därför 

blev det vår idé, säger Cecilia 

Hjort athler, projektledare för 

tillväxt Vetlanda. 

Misteln är tillverkad av den 

lokala konstnären Pelle Festiner. 

– Det är speciellt att just 

Pelle har gjort den, en lokal 

kändis, det gör att folk ser 

den, och tycker att det här är 

en fantastisk skapelse, säger 

Hjort athler. 

på liv och död 

Pelle Festiner, som har goda 

kunskaper inom metall, trä 

och pulverlackering är mycket 

nöjd med sin skapelse, och 

blev glad av uppdraget. 

Stor och unik. Två ord som beskriver 

den specialgjorda och lokaltillverkade 

Misteln som hänger på Delfingatan 

i centrala Vetlanda. 

3 

som inte har några grannkommuner 

får du väldigt exakta 

siffror, jämfört med till 

exempel Vetlanda, där folk 

färdas över gränserna för att 

göra saker, säger han. 

råd från KFUM är alltså att 

lusläsa siffrorna. 

– Det finns säkert många 

andra saker Vetlanda är jättebra 

på, lugnar Schröder. 

JoNNY LESCH 

jonny.lesch@14dagar.se 

Varg syntes till i Holsbybrunn 

Holsbybrunn 

En varg har nyligen setts 

på flera ställen i olika 

delar av Småland, i fredags 

var den på besök 

i Holsbybrunn 

När Louise Collin och hennes 

son Gustav var ute med bilen 

vid 23- tiden den 30 november 

såg de något som de först 

trodde var en stor hund liggandes 

i diket, men bara en 

liten stund senare reste sig 

den misstänkta hunden upp 

och gick över vägen. Det visade 

sig att det inte alls var 

en hund utan en stor varg. 

– Jag trodde att det var en 

hund först, en sådan där Sibirian 

huskey, men när han 

reste på sig såg jag att det 

var en varg. 

Vargen låg i ett dike på Skedevägen. 

Stor hanne 

Hon berättar också att hon är 

ganska säker på att det var 

en varghanne. 

– Vi har bott grannar med 

Ölands zoo och sett deras 

vargar, så jag är ganska säker 

på att det var en varghanne. 

Enligt anders Gunnarsson 

på Länsstyrelsens viltskadeenhet 

så kommer vargen från 

Vimmerbyområdet och har 

tagit sig genom Eksjö, Vetlanda 

och nu Holsbybrunn. 

Det finns dock ingen anleding 

till att var orolig för vargen. 

ANdREw HALL 

andrew.hall@14dagar.se 

På vakt. Här på Skedevägen berättar Louise Collin om varghannen hon såg 

utanför sin bil. 

– Jag gillar utmaningar och 

det är på liv och död när jag 

gör någonting, säger han. 

Misteln är tillverkad i ett 

specialaluminium, som både 

väger mycket mindre än stål, 

och är lättformligt. 

– Det hela blev lyckat, misteln 

är mer genomarbetad 

än vad folk tror. Vi började 

med att hitta en bild, som vi 

tryckte ut i skala för att få en 

uppfattning om hur stor den 

skulle bli. Sedan jobbade vi 

efter det, brättar Festiner. 

– Det finns detaljer i bladen 

som man inte riktigt ser där 

den hänger, fortsätter han. 

Unik färgblandning 

Färgen är det Pelle är mest 

nöjd med, då han själv har laborerat 

ihop tre olika sorters 

grön till mistelns blad. 

– Färg gör mycket och jag 

är glad att det blev som det 

blev, säger han. 

Pelle berättar också att han 

tycker att det är en fin symbol 

och ett bra budskap. 

– Jag såg faktiskt det första 

paret pussas under konstverket, 

men jag har faktiskt inte 

hunnit med det själv, säger 

han och skrattar. 

JoNNY LESCH 

jonny.lesch@14dagar.se

4 NYHETER 

Fredag7 december 2012 

Slarvigast i länet 

Över tio procent av Vetlandas bilister fuskar med bilbältet 

Vetlanda/Länet 

Vetlandaborna är sämst i länet på att använda bilbältet. 

Över tio procent av bilisterna på orten slarvar med 

att spänna fast sig innan färd. 

Bältesanvändingen i Sverige 

är historiskt hög. Det är dock 

något som tycks ha gått vetlandaborna 

obemärkt förbi. 

Statistik som NTF (Nationalföreningen 

för trafiksäkerhetens 

främjande) har 

tagit fram visar nämligen att 

över tio procent av bilisterna 

i Vetlandas tätort glömmer 

eller struntar i att sätta på 

sig bilbältet innan de ger sig 

iväg. 

Vetlandaborna slarvar 

Detta är något som Polisen 

i Jönköping ser allvarligt på 

och de kommer därför att 

öka bevakningen och bälteskontrollerna 

på orten den 

närmsta tiden. 

Folkomröstning 

i Nässjö 

Nässjö 

2 700 personer har skrivit på om 

att de vill ha en folkomröstning 

angående beslutet av Centralskolans 

nedläggning. 

Detta betyder alltså att en folkomröstning 

kommer att bli av, såvida 

Kommunfullmäktige inte säger nej 

- efter två tredjedelar av ledamöterna 

röstar emot folket. 

Och i det långa loppet är en folkomröstning 

dock bara rådgivande. 

– Vi ligger förhållandevis 

bra till just när det gäller 

bältesanvändningen. Men 

Vetlanda är en sån ort som 

tyvärr har varit slarviga vid 

ett par tillfällen, säger Nils 

Gustafsson och fortsätter: 

Långt ifrån centralorten 

– Vi tittar mycket NTFs undersökningar 

och har haft 

stor hjälp av dem. Vi har redan, 

och kommer fortsätta 

att öka bevakningen på de 

orter med låg bältesanvänding 

i mån av tid. 

Varför just Vetlanda har legat 

dåligt till under de senaste 

årens mätningar är oklart. 

Men polisen tror att det kan 

bero på staden ligger långt 

Snöfall tyngst 

på Höglandet 

Höglandet 

Enligt SMHI har Tomtabacken, 

väster om Vetlanda mitt emellan 

Malmbäck och Vrigstad fått hela 

åtta centimeter snö. 

Holsbybrunn har jämfört med resten 

av landet kommit undan billigt 

och får endast lida fem centimeter. 

Även om det kanske känns mer. 

Nationellt ligger Svinhult, i Ydre 

i topp, med sexton centimeters djup 

på det vita otyget. 

ifrån centralorten Eksjö. 

– De kanske tänker att 

upptäcksrisken är mindre 

på grund av detta, men det 

stämmer inte riktigt i alla 

lägen och det finns ingen 

direkt statistik på varför det 

slarvas i just Vetlanda. 

Den satsning som NTF har 

gjort tillsammans med polisen 

och Trafikverket mot 

kommuner med låg bältesanvänding 

har dock gett resultat. 

Bältet räddar liv 

Sedan mätningarna inleddes 

kan man notera en årlig ökning 

av bältesanvändningen 

i Sverige. 

I den senaste mätningen 

nådde 199 kommuner en 

bältesanvändning över 90 

procent, vilket var en klar 

ökning jämfört med 2011. 

– Låt oss hoppas att trafikanterna 

börjat förstå att 

Havererad 

gödselvagn 


3 000 liter flytgödsel har runnit ut 

i Emån, efter en lantbrukare hamnat 

på avvägar. 

Räddningstjänsten uppger att lantbrukaren 

”Råkade tappa släpet”. 

Tanken rymde 6 ooo liter, och 

hälften har sedan runnit direkt ned 

i en dagvattenbrunn. 

Miljö- och hälsokontoret ser 

händelsen som en olycka. Större 

konsekvenser väntas ej. 

trepunktsbältet minskar risken 

att skadas svårt vid en 

kollision med över 50 procent, 

menar Jan Sandberg 

på NTF. 

Män slarvar mer än kvinnor 

– Samtidigt finns det fortfarande 

kommuner där tre av 

tio i framsätet struntar i bilbältet. 

Värt att notera är även att 

det är fler män än kvinnor 

E 

Bältesstatistiken i länet 

Vaggeryd 99 % Bäst i länet 

Jönköping 98,9 % 

Värnamo 98,9 % 

Gisslaved 98,3 % 

Nässjö 97,1 % 

Aneby 96,7 % 

Gnosjö 95,7 % 

Habo 95 % 

som slarvar med bilbältet. 

– Varje person som inte 

använder bilbältet ser vi som 

ett misslyckande. Det är ju 

inte för att undvika böterna 

som man ska använda bältet 

utan för sitt och andra 

personer liv och hälsa, säger 

Nils Gustafsson. 

FREdRIK JoHANSSoN 

fredrik.johansson@14dagar.se 

Bältesanvändningen i tätort varierar från ort till ort. 14 Dagar har hela 

listan över samtliga kommuner i Jönköpingslän. 

Vägglöss ökar 

stadigt i landet 

Jönköping 

På bara ett par år har skadedjurssaneringarna 

mer än tiodubblats. 

Fler och fler drabbas av vägglöss 

och 2006 gjorde Anticimex ungefär 

1 000 saneringar om året. 

I år gjorde man inte mindre än 

13 000 - en dramatisk ökning. 

De största bovarna är resväskor, 

som helt enkelt bjuder in lössen 

i hemmet. Har man fått dem är det 

väldigt svårt att bli av med dem. 

Eksjö 94,7 % 

Mullsjö 94,7 % 

Tranås 94 % 

Sävsjö 91,4 % 

Vetlanda 89,6 % Sämst i länet 

Källa: NTF (Nationalföreningen 

för trafiksäkerhetens främjande) 

Vård för 

knivkvinna 

Sandhem 

Knivhuggarkvinnan från Vetlanda 

som för några månader sedan högg 

ner en kvinna i Sandhem utanför 

Jönköping döms till mordförsök 

och skadestånd på drygt 100 000 

kronor. 

Vetlandakvinnan erkände grov 

misshandel, men nekade till mordförsök. 

Kvinnan kommer att få psykiatrisk 

vård.

Fredag 7 december 2012 NYHETER 

Thomas har framtidstro 

- Trots den rådande krisen i mjölkbranchen är Abrahamsson positiv 

Ödshult 

Thomas Abrahamsson 

är en av landets knappt 

5000 mjölkbönder som 

sett en nedåtgående 

trend i lantbruket. det 

är låga mjölk- och höga 

foderpriser, en ekvation 

som inte går ihop. 

regeringen och centern har 

genomfört en rad åtgärder 

för att underlätta för landets 

mjölkbönder. 

Det handlar till exempel 

om att ta bort handelgödselskatten, 

höjt vallstöd och att 

gårdstödet betalas ut tidigare 

under året, som det nu är så 

betalas stödet ut under december 

månad. Under hösten 

larmrapporter, om har de rekordlåga 

mjölkpriserna hotar 

svensk mjölkproduktion, avlöst 

varandra. 

Med låga priser blir det svårt 

för bönder, som satsat pengar 

på nya anläggningar, att betala 

räntor på sin lån. De 30 öre 

som mjölkbönderna nu vill ha 

per liter mjölk skulle göra stor 

skillnad. 

Mer än var tredje mjölkbonde 

har lagt ner de senaste 

fem åren. 

49 mjölkande kor. 

Tomas abrahansson på Ödshult 

gård utanför Vetlanda har 

varit mjölkbonde i 33 år och 

han har en besättning på 49 

mjölkande kor. Han har sett 

att tiderna förändras, dock till 

det sämre. 

– Den första november fick 

vi en ökning med 8,9 öre för 

mjölken och det är ju inte så 

mycket, men det är ju bättre 

än inget, säger mjölkbonden 

Thomas. 

– Landsbygdens ryggrad, 

det är djuren som betar i våra 

Thomas Abrahamsson på gården Ödshult utanför Vetlanda ser ljust på framtiden, trots alla mörkasiffror inom lantbruket. 

FOTO: MarIa BrUNér 

ängarna och håller landskapen 

öppna, säger Thomas och 

berättar vidare. 

– I takt med att mjölkpriserna 

sänkts år från år, 

har foderpriset till djuren 

ständigt ökat, det är på senare 

tid bland annat dåliga skördar 

som ställt till det, fortsätter 

han. 

Det som bland annat håller 

stabiliteten på gården är att 

köttpriserna har stigit något. 

Thomas abrahamsson behö- 

ver inte köpa in nya djur att 

föda upp, vare sig det gäller 

slaktdjur eller nya kor, utan är 

självförsörjande på det området. 

Vildsvin bökar 

Förutom att mjölkpriserna 

inte är de bästa så finns det 

andra orosmoln. 

Dessa kommer upp i form av 

att vildsvinen bökar till i både 

vallåkrar och spannmål. 

Men trots alla motgångar, 

Ökning. Nästa ser det ut att bli fler barn på per avdelning på Vetlandas förskolor. FOTO:arKIV 

så ser han tillsammans med 

sina två pojkar som även de 

jobbar på gården, positivt på 

framtiden. Det är att jobba 

under ansvar, med en stor frihet. 

MARIA BRUNéR 

maria.bruner@14dagar.se 

Kossan 1423 Majros ser 

bland annat till att vi i Sverige 

får våran ost, mjölk och fil. 

Ökning av barn 


Nästa år kan betyda fler 

barn på förskoleavdelningarna 

i kommunen. 

Med ungefär 20 barn per 

avdelning just nu kan 

det 2013 bli ännu fler 

barn per avdelning. 

Enligt kommunens hemsida 

vill de att förskolan alltid ska 

vara en trygg och lärorik miljö 

för alla barn. 

Men med de besparingar 

som Barn- och utbildningskansliet 

står inför kommer 

kanske förskolorna får bidra 

en del. 

Det handlar om att olika 

förskoleavdelningar eventuellt 

måste ta emot fler barn. 

Jonny Palmkvist, Skolchef 

på Barn- och utbildningskansliet 

och Barn- och utbildnings- 

5 

förvaltningen, säger att de vill 

organisera verksamheten på 

bästa sätt. 

– Jag ber om förståelse för 

att vi nu måste prioritera tiderna 

för de som arbetar 

eller studerar. Det kan bli 

nödvändigt att justera schematiderna 

för våra så kallade 

”15-timmarsbarn”. På förskolor 

med flera avdelningar kan 

det även bli aktuellt att byta 

avdelning, säger han. 

Varje skolchef måste informera 

alla vårdnadshavare om 

eventuella förändringar. 

– Prata med personalen 

på din förskola så får du information 

om det blir några 

förändringar just där, säger 

Jonny Palmkvist. 

NINNI ALFREdSoN 

ninni.alfredson@14dagar.se

6 LÄNET 


Lilla sällskapet charmade Eksjö 

Avslutade succéturnén med hyllad spelning på stadshotellet 

Eksjö 

det var ett energifyllt uppträdande med hängivna 

fans som dansade och sjöng. Med händer i luften 

och leenden på läpparna avslutades Lilla Sällskapets 

turné för denna gång. 

I ett litet rum på Eksjö stadshotell 

dansade både killar och 

tjejer i ung ålder omkring på 

dansgolvet. alla väntade på 

att Lilla Sällskapet skulle ställa 

sig på scenen och sjunga 

sina låtar. 

Tillslut ställde sig den lilla fo 

lkmassan framför scenen 

och spelningen inleddes med 

låten ”120 nätter i Berlin”. 

Snabbt började imman stiga 

sig på fönsterna inne i lokalen 

av värmen som fanns och luften 

blev kvav. 

Trots att publikantalet var 

litet, var det hängivna fans 

som hade kommit till Lilla 

Sällskapets turnéavslutning. 

Det hördes tydligt att det 

inte bara var sångaren Erik 

som kunde texterna han skrivit 

när publiken sjöng med i 

varje låt. 

Folk på scenen 

Mitt under spelningen ramlade 

en tjej upp på scenen 

där bandet stod och spelade. 

Hon fick sjunga med en stund 

innan hon sedan lämnade 

plats åt de två som egentligen 

skulle få all uppmärksamhet. 

När deras största hitlåt ”Jag 

vill ut” strömmade ur högtalarna 

blev det fart på dans- 

golvet. allas händer for upp i 

luften i takt till musiken. Trots 

detta var det avslutningslåten 

”Om vingarna bär” som gjorde 

bäst ifrån sig. 

I mellansnacket gjorde killarna 

klart för sig gång på 

gång hur de trivdes på scenen 

och hur glada de var över att 

publiken stod där och sjöng 

med. De trivdes på deras sista 

spelning och var glada över 

att få spela i Eksjö. Det märktes 

inte bara i orden utan 

även på deras ansiktsuttryck. 

De hade leenden på läpparna 

från början till slut och energin 

var på topp. 

”En gång till” 

alla ville se mer av den sista 

spelning som gjordes vilket 

de visade på ett eller annat 

sett. Efteråt var det fans som 

försökte smita backstage och 

människor som försökte ropa 

upp duon på scenen igen. 

Dock med ett misslyckande. 

Efter spelningen fick vi 

chansen att besöka duon i logen 

för en liten intervju. 

– Sista spelningen gick jättebra, 

konstaterar Mats. 

Succé hela året 

Det har varit en lång turné 

som startades i somras på 

Peace and Love festivalen där 

nervositeten var hög inför publikantalet. 

– Vi var oroliga över att folk 

inte skulle komma, men det 

visade sig vara 2000 personer 

i publiken. Det var kul, säger 

Erik. 

Det var en start som höll i 

sig under turnén då killarna 

har svårt att bestämma sig 

för vilken spelning som var 

bäst. 

– När vi spelade med Maskinen 

på annexet var väldigt 

kul med, framförallt för att vi 

fick göra den med våra kompisar, 

berättar Erik och Mats 

håller med. 

Även Trästockfestivalen är 

en spelning som delar första 

plats. 

Det har varit en väldigt 

händelserik och rolig sommar 

tycker Lilla Sällskapet. De 

ser fram emot att få kliva in i 

studion igen och göra ny musik 

som deras fans åter igen 

kommer att sjunga med till i 

publiken. 

TExT & FoTo 

EMMY EKMAN 

redaktion@14dagar.se 

Välfyllt. Eksjö stadshotell var välbesökt när Lilla Sällskapet var där. Mats Norman trivdes på scenen. Erik Nordström höll igång Eksjöpubliken som sjöng med i låtarna.

Fredag 7 december 2012 TEMA: FRIKYRKLIGHET 7 

”Varje medlem en lärljunge” 


Rolf Gard, vikarierande pastor i Vetlanda pingstkyrka, anser 

inte att pingstkyrkan skiljer sig mycket från varken andra frikyrkor 

eller Svenska kyrkan. 

– Vi är en del av den klassiska kristna tron, den protestantiska 

kyrkan, säger han. 

Pingstkyrkan i Vetlanda bildades år 

1928. 

Inom Pingstkyrkan utgår man 

från Jesus som herre och man ställer 

sig bakom de flesta av de trosbekännelser 

som Svenska kyrkan 

använder, som exempelvis apostlarnas 

trosbekännelse. 

Hela bibeln ses som Guds Ord 

och det är den samt den personliga 

relationen till Jesus som står i fokus. 

– Den största skillnaden mellan 

oss frikyrkor och Svenska kyrkan är 

att vi inte har någon bunden gudstjänstordning 

som följs, säger rolf 

Gard. 

Ingen konkurrens 

Enligt honom är det heller ingen 

större skillnad mellan de olika frikyrkorna 

i Vetlanda kommun. 

Inom VKS, Vetlandas kristna samarbetsråd, 

har man ett samarbete 

tillsammans med allianskyrkan, Me 

todistkyrkan,Missionsförsamling 

en, Frälsningsarmén och Vetlanda 

pingstförsamling. 

Präster och pastorer från de olika 

frikyrkorna i Vetlanda stad med omnejd 

träffas och utbyter idéer och 

kunskaper och ibland firar man till 

och med gudstjänst tillsammans. 

– Vi pastorer och präster går till 

varandras kyrkor för att visa att det 

inte skiljer så mycket mellan oss 

och att vi inte konkurrerar med varandra. 

Jag ska exempelvis snart gå 

på gudstjänst i Missionskyrkan, berättar 

Gard. 

Alla välkomna 

Pingstkyrkan betonar att de skiljer 

sig från sekter, men i Vetlanda finns 

inga sådana enligt Gard. 

Pingstkyrkan har i dag 411 medlemmar 

i Vetlanda och är dämed 

den största frikyrkan. 

rolf Gard säger att man inte rekryterar 

medlemmar till församlingen 

organisationsmässigt utan aman 

berättar om den kristna tron genom 

gudstjänster, där alla är välkomna. 

Man blir medlem i Pingstkyrkan 

genom dopet. I och med dopet bekräftar 

man sin kristna tro och detta 

görs ofta i äldre ålder inom Pingstkyrkan. 

– De som tror och blir döpta utgör 

församlingen, säger Gard. 

Vetlanda Pingstkyrka använder 

sig av olika medier som radio, 

webb-tv och en församlingstidning 

för att berätta om samt visa sin 

verksamhet. 

– Sedan är varje medlem en lär- 

junge i vår tid som berättar om 

sin tro och aktualiserar vad kristen 

tro är och på så sätt sprids 

tron vidare till andra, förklarar 

rolf Gard. 

Medlemmarna bidrar 

Pingstkyrkan i Vetlanda finansieras 

till en liten del av föreningsbidrag, 

men den största finansieringen 

sker av medlemmarna 

själva genom kollekt i samband 

med gudstjänst. 

Varje medlem bestämmer själv 

hur mycket man vill bidra med 

ekonomiskt och ryktet att betala 

så kallat tionde, tio procent av sin 

inkomst, är alltså inte något krav 

utan helt frivilligt. 

Annan verksamhet 

I Sverige driver många Pingstkyrkor 

skolverksamhet och liknande, 

men detta är inte något som Vetlanda 

Pingstkyrka sysslar med. 

En verksamhet som man ägnar 

sig åt i Vetlanda är att man 

hjälper drogmissbrukare, ett så 

kallat LP-arbete. LP står för Lewi 

Pethrus som ses som den svenska 

pingströrelsens grundare. 

Inom Vetlanda Pingstkyrka gör 

man även missionsresor till andra 

länder. 

UNNI NoRdÄNGER 

unni.nordanger@14dagar.se 

Vetlanda Pingstkyrka biildades år 1928. I dag har de sina lokaler i centrala Vetlanda. FOTO: JENNy KarLSSON 

Det är bara 

min ensak 

Temat denna tidning är frikyrklighet. 

Och temachefen som skriver krönikan 

om detta är icke-religiös och förbannat 

opartisk. 

Kan jag säga så? Det är klart jag kan, jag 

struntar fullständigt i om folk tror annorlunda 

än mig. 

Något jag dock inte tål är människor, religiösa 

eller ej, som påstår att jag ändå hör 

till en religion. 

Det är vanligast kristendomen folk vill 

koppla ihop mig med. 

”Du ligger närmare kristendomen för det 

är den största religionen i Sverige. alla 

med svensk ursprung har en koppling med 

Svenska kyrkan.” 

Jaha? Den parallellen kan vi väl ändå inte 

dra? 

Så hade jag bott i Egypten så hade jag 

varit muslim, för alla andra som bor där är 

det? 

Eftersom jag inte hänger i varken moskéer 

eller svenska kyrkor så är jag 

precis lika lite muslim som kristen. 

Jag är inte döpt in i någon troende grupp, 

så låt mig vara. 

I tro finnes tröst, det kan jag kanske hålla 

med om. 

Jag menar, hade en förälder förlorat sitt 

barn i HIV har den ju fortfarande hoppet 

om att få återse sitt barn i himlen (alternativt 

helvetet). 

Förlorar jag någon närstående är den borta 

för alltid, punkt slut. 

Det kanske är jag som är lite dum i huvudet 

som inte tror på en Gud. 

De flesta religiösa jag känner är ju glada 

och trevliga människor. De har inga problem 

med homosexuella eller aborter, och 

de skulle aldrig i vilket fall säga att det är 

fel. 

Jag tycker att folk ska få tycka vad de vill 

om nästan allting, så tyck att abort är mord 

om du tror att själen är det finaste som 

finns. 

Men håll det för dig själv om ingen 

bett dig tala. 

Det enkla skälet jag har till att man 

inte ska ge sig på kvinnor som gjort abort 

är detta; det är endast deras ensak. 

Skälet till att homosexuella inte ska diskrimineras; 

deras läggning är endast deras 

ensak. 

Skälet till att jag inte tror på någon Gud; 

det ska du skita i, det är endast min ensak. 

Galna Westboro Baptist Church-aktiga 

människor (en liten hatfylld församling i 

Kansas) som inte accepterar mina åsikter 

kan inte förvänta sig acceptans från mig 

heller. Sorry. 

Jag lär poängtera att jag skrev i början att 

jag är opartisk när det gäller religioner. 

Innan de arga meddelandena haglar in på 

mailen bör jag ju understryka att det stämmer. 

Ninni Alfredson 

Temachef

8 TEMA: FRIKYRKLIGHET 


Vetlanda Bibelcenter 

Flugebyvägen 4, Vetlanda. 

Antal medlemmar: Inga uppgifter. 

Religiös inrikning: Apostlisk trosbekännelse. 

Etablerade: 1986 

Vad gör de: Vill bygga en Jesuscentrerad biblisk 

församling, och är en bildades som en avläggare till 

Livets Ord i Uppsala. Driver även dagis i Vetlanda. 

Metodistkyrkan 

Kyrkogatan 49, Vetlanda. 

Antal medlemmar: 80 000 000 globalt, 4 600 

i Sverige. 

Religiös inriktning: Kristet samfund. 

Etablerade: 1700-talet i England, 1868 i Sverige. 

Vad gör de: Lär ut sin version av kristen tro. De har 

precis sammanslutits med Baptistsamfundet och missionskyrkan 

och tagit namnet ”Gemensam Framtid”. 

Frikyrkorna i kom 


Bara i Vetlanda med omnejd 

finns det 24 stycken 

olika frikyrkor och 

samfund. 14 dagar har 

kartlagt de mest utmärkande. 

Småland brukar allt som oftast 

kallas för Sveriges bibelbälte 

med tanke på tätheten 

av kyrkor i regionen. Det 

finns en salig blandning av 

olika inriktningar inom främst 

kristendomen. Men enligt rolf 

Gard, pastor i Pingskyrkan 

i Vetlanda är det inte alltför 

stor skillnad mellan de olika 

frikyrkorna. 

Går till varandra 

– Vi pastorer och präster går 

till varandras kyrkor för att 

visa att det inte skiljer så 

Vetlanda Hols 

mycket mellan oss frikyrkor 

som allmänheten kanske kan 

tro. 

Det finns ett samarbete 

bland frikyrkorna i Vetlanda 

som går ut på att de träffas 

och har gemensamma möten 

där de utbyter idéer, enligt 

Gard. 

De kyrkor som ingår i samarbetet 

är: allianskyrkorna, 

Metodistkyrkan, Missionskyrkan 

och Frälsningsarmén 

som går under namnet ”VKS 

– Vetlandas Kristna Samarbetsråd”. 

SEBASTIAN MåRTS 

sebastian.marts@14dagar.se

Fredag 7 december 2012 TEMA: FRIKYRKLIGHET 

Vetlanda kommun 

bybrunn 

GraFIK/FOTO: JONNy LESCH 

E 

munen 

Frikyrkor 

En frikyrka är i grund och botten ett kristet trosamfund där medlemskapet i princip bygger på frivillighet. 

Frikyrkorna stammar ur så kallade väckelserörelser, som uppkomit under en period då religiös aktivitet ökat 

krafitgt. 

47 stycken olika frikyrkliga inriktningar finns i Sverige i dag och de vanligaste, alltså med flest medlemmar är 

Pingströrelsen, Svenska missionskyrkan, Evangelsiska frikyrkan och Serbisk-ortodoxa kyrkan. 

Holsby frikyrkoförsamling 

Skedevägen 9, Holsbybrunn. 

Antal medlemmar: 200 stycken. 

Religiös inrikning: Evangelister. 

Etablerade: 2001. 

Vad gör de: Samverkar med pingströrelsen, som har 

ett brett barn och ungdomsarbete. 

Fackelbärarna 

9 

Brunnsvägen 31, Holsbybrunn. 

Antal medlemmar: 400 - 500 stycken globalt. 

Religiös inrikning: Protestantisk. 

Etablerade: 1973. 

Vad gör de: Anordnar bibelstudier för ungdomar runt om i världen. Bland 

annat driver de verksamhet i Holsbybrunn. 

Jehovas Vittnen 

Nyhagagatan 4, Vetlanda. 

Antal medlemmar: 7 100 000 medlemmar i hela 

världen. 

Religiös inrikning: Jehovas Vittnen tolkar bibeln annorlunda 

än andra kyrkliga inriktningar på många sätt. 

Etablerade: 1870-talet. 

Vad gör de: Betonar vikten av att använda guds namn, 

alltså Jehova. Tror att jorden kommer att gå under och 

de som inte tror på Jehova kommer att förlora möjligheten 

till evigt liv. I ”himlen” finns plats för 144 000 

israeler.

10 TEMA: FRIKYRKLIGHET 

Fredag7 december 2012 

Fackelbärarna inspirerar sina 

elever till att finna sin egen tro 

Holsbybrunn 

John poysti, lärare och präst på Fackelbärarnas bibelskola, 

är från början en amerikansk missionär. 

Han flyttade från USA när han var fyra år för att 

hamna i Tyskland och sedan Frankrike. 

– Jag har bott mer än halva mitt liv i Europa, eftersom 

mina föräldrar också var missionärer. Men jag 

är född i Kalifornien, säger han. 

John Poysti berättar om hur 

skolans upplägg fungerar. 

Fackelbärarna påminner 

ganska mycket om en folkhögskola, 

skillnaden är i stort 

sett att de riktar in sig på bibelstudier. 

De svenskar som studerar 

där kan heller inte få något 

CSN-stöd. 

– Vi har inga svenska elever 

i år. Kostnaden för att studera 

här i nio månader ligger på 63 

000 kronor, och då inkluderas 

allt såsom till exempel mat. 

– Och det är svårt för fattiga 

svenskar att betala, säger 

John Poysti. 

Bibelskolan Fackelbärarna 

har sedan 1973 tagit emot 

elever från hela världen. 

Ian Thomas, som var major 

för England under andra 

världskriget, startade upp 

skolan. 

Grundades av Ian Thomas 

Det var efter kriget som han 

ville göra något för ungdomarna 

i Tyskland som han tog 

sig an ett antal pojkar från 

landet och berättade om sin 

tro. 

– Han ville att pojkarna skulle 

komma ifrån allt som hänt. 

När de killarna kom tillbaka till 

Tyskland hade de också kommit 

till tro, och kände att de 

ville berätta vidare om den. 

”Vi har en stor 

familjekänsla 

bland oss.” 

John Poysti 

alltså bära facklan vidare, 

därpå namnet Fackelbärarna, 

berättar John Poysti. 

I år har Fackelbärarna 62 

elever. 

De flesta är från Kanada, men 

också från bland annat USa, 

England, Sydkorea och Slovakien. 

Det är mest syskon och släktingar 

till gamla elever som 

kommer hit. 

– De berättar att det finns 

en bibelskola i Sverige, och 

de som kommer hit vill ofta se 

Sverige och Europa samt att 

få bilda sin egen uppfattning 

inom tron, säger han. 

Eget basketlag 

Genom att marknadsföra sig 

som en skola som har undervisning 

på engelska lockar 

Fackelbärarna till sig elever. 

Med ett basketlag och en 

egen trädlinbana intill skolan 

lyckas de uppenbarligen intressera 

ungdomar över hela 

världen. 

– Vi är en liten skola så det 

blir en större familjekänsla. Vi 

äter alltid tillsammans och vi 

som jobbar här är inte bara 

lärare utan vi involverar oss 

mycket i våra elever. 

– På söndagar har vi gudstjänst 

i vårat kapell som ligger 

tvärs över gatan och vi 

har samlingsrum med spel 

där eleverna kan vara på sin 

fritid, berättar John Poysti. 


ninni.alfredson@14dagar.se 

SEBASTIAN MåRTS 

sebastian.marts@14dagar.se 

Fackelbärarna. Organisationen etablerades i Holsby 1973 och inriktar sig på att få ungdomarna att finna sin tro. 

FOTO: SEBaSTIaN MårTS 

E 

Fackelbärarna - Holsbybrunn 

Grundare: Ian Thomas 

Religiös inriktning: Protestantism 

Anställda: 20 stycken + 10-15 stycken volontärer i Holsbybrunn 

Etablerades: 1973 

Medlemmar: 4-500 medlemmar runt om i världen 

Kuriosa: Det finns endast 25 stycken liknande bibelskolor i hela 

världen. 

Brett utbud. Fackelbärarna anordnar bibelskola för ett 60-tal ungdomar varje år där man bland annat har bibelstudier, gudstjänster och social gemenskap. På bilden längst till vänster syns prästen 

och läraren, John Poysti. I mitten stoltserar Fackelbärarnas kapell i sin prakt. Längst till höger syns en av bibelskolans elever spelandes på sin gitarr inne i kapellet.

Fredag 7 december 2012 KULTUR 

Juleljus i tiden. Gammal bild tagen på juldekorationen1945-46, utanför Kreessens speceriaffär (1920-65) på Storgatan 12 i Vetlanda. 

FOTO: arKIV/VETLaNDa MUSEUM 

Vetlandas julbelysning 

– en tradition sedan 1967 


Lagom till julskyltningen smyckas Vetlandas gator 

varje år, med belysta slingor med stjärnor. Allting 

har en historia, så även julbelysningen. 

– Vetlandas gator smyckades 

först med granrisslingor med 

en julklocka i. 

Det hela sattes upp via stege 

på husväggarna, ett nog 

så slitsamt arbete berättar, 

Karl-Gustav Dalhberg, numera 

pensionerad från dåtidens 

parkförvaltning. 

Girlangerna gjordes mellan 

1950-67 av företaget alltjänsts 

ägare frälsningssoldaten 

Erik Kopp (1894-1969). 

Vid ett styrelsemöte med 

dåvarande "Storgatans Juldekorationsföreningen" 

skrevs 

vid protokollet den 24 januari 

1967, att föreningen köpt in 

14 stycken ljusslingor med 

30 centimeter mellan lamporna 

och 14 stycken stjärnor 

av en kostnad av 4 200 

kronor. Det inhandlades även 

28 stycken stålstolpar för 

6 300 kronor. 

1968 bildades en ny förening. 

Föreningen utökade 

stadens alla slingor. Numera 

sköts belysningen av kommunen. 

– Dagens belysning består 

i dag av 40 slingor, säger Pia 

Johansson-Stridh på gatukontoret. 

Hon berättar vidare att 

kommunen bytt ut en del 

kablar under årens lopp som 

blivit skadade av tidens tand. 

Glödlamporna måste också 

bytas ut, då till lågenergilampor. 

Det är ovisst hur det blir 

med dagens belysning, som 

inte är anpassad för lågeneriglampor. 

MARIA BRUNéR 

maria.brunér@14dagar.se 

Mjuk. Siv Fantenberg heter tillverkaren av denna kudde. 

FOTO: MarIa BrUNér 

Egna alster. Två hästar, målade 

av Ann-Britt Farmare. 

Vakt. Gerd Lindhe är 

vakt för utställningen. 

Stjärna i det blå. Dagens julbelysning på Storgatan, 

tagen 2012. FOTO: MarIa BrUNér 

E 

Julbelysningen 

40 meter långa slingor 

2 stjärnor i varje 

70 lampor i slingor 

18 lampor i stjärnor 

Mångsidig utställning 


Nu har ett 30-tal av 

medlemmarna i konstföreningen, 

ställt ut sina 

egna alster. Mångsidigheten 

är stor då det 

varieras med allt från 

tavlor målad med olja, 

till glasmålning. 

Lördagen den 24 november 

slog Konstföreningens hus 

i apoteksparken upp dörrarna 

för medlemmarnas egna utställning. 

Under helgen kom 

det inte mindre än 374 personer 

för avnjuta deras alster. 

– Medlemmarna har fått 

ställa ut tre verk var, säger 

Gerd Lindhe. vakt för utställningen. 

Variationen är 

mycket stor, då konstnärerna 

målat allt ifrån klassiska stilleben 

till lite mer modernare 

tavlor i färgglada varianter. 

Även lite ovanligare konstverk 

i glas fanns att betrakta. 

En av utställarna hade gjort 

broderier efter en skånsk modell 

från 1700 till 1800-talet. 

Det fria broderiet var många 

gånger förr kvinnors enda 

form av konstnärligt arbete. 

Utställningen pågår fram 

till den 16 december. 

MARIA BRUNéR 

maria.brunér@14dagar.se 

Hur ser bokens 

framtid ut? 

11 

Låt mig förklara. 

Vad jag egentligen funderar på är hur 

den tryckta boken i pappersform ska 

överleva. 

Nu har det ju kommit så många andra sätt 

att läsa böcker med läsplattor, ljudböcker, 

e-böcker och allt vad det nu är. Jag tror 

därför att den tryckta boken kommer att 

dö ut inom en relativt snar framtid eftersom 

det, som jag sa inledningsvis, finns så 

många andra sätt att läsa böcker på nu för 

tiden. 

Det är synd, personligen tycker jag 

att det är mycket trevligare att sitta 

med en bok i handen och bläddra 

sida för sida istället för att scrolla på en 

skärm. 

Det här med bokmärke har jag också funderat 

mycket på. 

Det känns ju som att det skulle vara mycket 

krångligare att hålla koll på var man är 

på en sida när man läser från en läsplatta 

jämfört när man läser ur en ”vanlig” bok. 

Jag säger däremot inte att ljudböcker är 

helt fel. För den som har svårigheter att 

läsa, som till exempel dyslektiker, är ljudböcker 

säkert en enorm hjälp. 

I dag är det ju inte bara skönlitterära böcker 

som finns som ljudbok, även skolmaterial 

kan ges till elever i sådant utförande. 

Det blir ju mycket lättare för dyslektiker att 

klara av skolan med hjälp av ljudböcker. 

Tyvärr har inte ljudböckerna slagit igenom 

ordentligt i bokaffärerna än, de är bara en 

mycket liten del av försäljningen. 

Hur kan detta hänga ihop med att en rapport 

som Svenska Förläggareföreningen 

och Svenska Bokhandlareföreningen gjort 

samtidigt visar att skolungdomar inte är 

lika motiverade att läsa längre? 

Då borde ju skolorna motivera eleverna att 

använda sig av ljudböcker istället, vilket 

dels skulle göra att läsförståelsen bland 

eleverna blir bättre, dels att försäljningen 

skulle öka kraftigt. 

Vad händer med de svenska biblioteken? 

Jag tror att både de offentliga 

biblioteken och de mindre bibliotek 

som man har hemma kommer att försvinna 

successivt, åtminstone som de ser ut idag. 

Fler och fler kommer troligtvis att byta ut 

sina vanliga böcker till ljudböcker, antingen 

på cd-skivor eller som mp3- filer i sina 

datorer. 

Idag är det ju mycket enklare att få tag i 

böcker, med all teknik. Man behöver inte 

ens gå till biblioteket för att låna böcker 

längre, det enda som krävs är några klick 

på datorn så kommer boken att levereras. 

Andrew Hall 

Kulturchef

12 KULTUR 


Julöl. Julölen har blivit lika viktig som julskinkan och sillen på julbordet på 

senare år. 14 Dagar har valt ut fem stycken öl och två glögg som vi har 

provsmakat och betygsatt. FOTO JONNy LESCH 

Här är julens 

bästa ölsorter 

Julen är den bästa tiden 

för mustig maltdryck, 

tycker många. 

Men inte 14 dagars ölredaktion. 

redaktionen ser i ordning 

uppifrån och ned ut som följer; 

Sebastian Mårts, öldrickare 

av rang, Ninni alfredson, 

dalkullan med fabläss för rödtjut, 

Jenny Karlsson, andas 

och lever rock ’n’ roll, Jonny 

Lesch, dricker allt som flyter 

och slutligen Fredrik Johansson, 

alltid redo med ölmössan. 

Det är andra året i rad som 

nuvarande redaktionsstab av 

14 Dagar testar öl, och panelen 

består av den samma, 

förutom det nya tillskottet 

Jenny. 

< 

Kulturredaktion HISSAR & dISSAR 

Hissar 

GLÖGG. Finns det något 

mer stämingsfullt än att slå 

sig ner med en varm kopp 

glögg framför brasan, med 

lite skön julmusik i bakgrunden 

och med lussebullarna 

redo att gräddas i ugnen. 

I år finns dessutom fler 

spännande smaker än vanligt. 

Bra initiativ glöggbranschen. 

Vi har precis som föregående 

år genomgått ett blindtest, 

där vi luktat, smakat och 

kommenterat innan vi faktiskt 

visste vad det var för någonting 

vi drack. 

I testet har fem olika julölssorter 

direkt från Vetlandas 

systembolag druckits. Tre 

svenska och två utländska, 

allt för att ni läsare på rättvist 

sätt ska kunna orientera er i 

dryckesjungeln. 

I tillägg har vi i år även 

provat två stycken glöggsorter 

– den ena är till och med 

rubricerad som ”årets glögg”. 

Den är smaksatt bland annat 

den exotiska frukten yuzu. 

En sorts bitter clementin från 

fjärran östern. 

Låt oss botanisera i dryckerna, 

så att du slipper. 

VINTERVÄDRET. Så är då äntligen 

årstiderna i fas med månaderna 

och snön kom precis 

lagom till första advent. 

Nu är det bara hoppas på att det 

håller i sig så att skidorna, sparkarna 

och skridskorna snart står 

redo att användas. 

FOTO: FrEDrIK JOHaNSSON 

10,5 17,5 

Eriksberg Julöl: 

Varunummer: 11373 

Alkoholhalt: 5,6 

Producent: Carlsberg Sverige AB 

Pris: 16,40 

Luktar helt seriöst skit. Inför 

testet var det här min personliga 

favorit till att få högst 

poäng. Icke sa nicke. Smaken 

är trots allt inte så farlig 

men första intrycket sänker 

betyget rejält. Eftersmaken 

är dock helt okej. 2,5 poäng 

Denna luktar (jag måste 

säga det) som om någon har 

dött. Men tyvärr totalt smaklös. 

Den passar dig som varken 

har smak- eller luktsinne. 

Poäng: 1 

Luktar väldigt kryddigt, men 

smakar knappt något överhuvudtaget. 

Vattning och 

smaklös, knappt heller någon 

kolsyra. Kort och gott – 

en mesig fegöl. 2 poäng 

Det här är en öl som smakar 

väldigt sött och på något sätt 

känns dyr. Identifierar den 

dock med svagdricka, och är 

minst lika smaklös och plan. 

Kolsyran försvinner efter en 

klunk och är förmodligen den 

största orsaken till skilsmässa 

under julhelgen. 2,5 poäng. 

Att sniffa på den här skrämmer 

nog i väg de flesta. 

Och tur är väl det. Smaken 

är som resultatet av kall 

glögg och julmust blandat 

med varandra. Fiasko! 2,5! 

dissar 

HOCKEYLIGAN. NHL–säsongen 

lyser fortfarande med 

sin frånvaro och vi är snart inne 

i mitten av december. Men i 

Elitserien är inte NHL–spelarna 

välkomna på korttidskontrakt. 

Skandal tycker vi. Övriga europeiska 

ligor drar fulla hus samtidigt 

som Sverige sitter och tittar 

på när publiksiffrorna sjunker. 

Tänk om, tänk rätt. 

Fullers winter Ale: 


Alkoholhalt: 5,3 % 

Producent: Fuller Smith & Turner 

Pris: 22,90 

Luktar tyvärr som en spya på 

valfri krogtoalett. Negativt inställd 

som jag är, med tanken 

på lukten blir jag otroligt överraskad 

av smaken. Frisk och 

fräscht, vilket kanske inte är 

synonymt med julöl, men väldigt 

gott! 3,5 poäng 

Den luktar avskyvärt/urin. 

Är dock till min förvåning lite 

smaklös. Smaken påminner 

mer om ljus öl. Trevlig som 

passar till julmaten. 

Poäng: 3,5 

Helt okej lite ljusare julöl – betydligt 

godare än vad den luktar 

och pluspoäng för mycket 

kolsyra. 3,5 poäng 

Doftar fränt, mycket mer finns 

inte att säga. Det sticker i näsan 

som om någon gör tusen 

nålar på din snok. Ölen tar 

dock död på myten om att saker 

smakar som de luktar. Den 

är trots allt god, men påminner 

lite om en vattnig burköl. 3,5 

poäng 

Lukten slår en som om man 

har fått en käftsmäll av 

Dolph Lundgren. Men skenet 

bedrar. För smaken är som 

att ta den första biten i Aladinasken. 

3,5 poäng. 

JULÖL. Julölen må vara en klassiker 

på varje familjs julbord. 

Men är det gott? 

Svaret är solklart nej! 

Våga stå emot julölen och drick 

det du tycker är gott istället för 

att lida dig igenom julölens beska 

smaker. 

Fredag 7 december 2012 KULTUR 

13 

Mohawk Blizzard 

Imperial porter: 



Producent: AB Wicked Wine Sweden 

Pris: 29,70 

Mohawk var den starkaste ölen 

vi hade i testet, 9,7 % alkoholhalt. 

Lukten påminde om en 

tät granskog i valfritt lappsamhälle. 

Smaken är en katastrof 

och ger en stark, obehaglig 

känsla av kaffe blandat med 

hästgödsel - inte så gott med 

andra ord. Sämst i test! 1! 

Luktar hembränt.. Smakar 

även som om bordsgrannen 

spetsat den. Lite för mycket, 

som när någon tappat saltkaret 

i köttbullssmeten. En upplevelse 

dock. Poäng: 3 

En öl man kommer ihåg. Stark 

lukt och smakar väldigt mycket, 

nästan bränt. Definitivt 

ingen vattenblaska – utan en 

riktig äcklig klassisk julöl. 

1 poäng. 

Kryddor, kryddor, kryddor. Som 

om flaskan varit i orienten och 

vänt. Ölen fyller munnen som 

om du fått en julgransstam 

intryckt i kakhålet. Den är så 

komplex att jag inte kan sätta 

fingret på vad den smakar. 

Bränt kanske? Den här drycken 

är kolbitarna i julstrumpan. 

Så komplex att det är en julklapp 

i sig. 3,5 poäng. 

HO HO HO! Det här är julöl 

när den är som bäst. Krossa 

pepparkakshuset, på med Kalle 

Anke och njut. 

Vill du ge bort en upplevelse i 

julklapp, då har du hittat rätt. 

4,5 toasts! 

Kul kuriosa om julöl 

13,5 20,5 10 

wisby Julbrygd: 



Producent: Gotlands Bryggeri 

Pris: 18,90 

Luktar skumt och avslaget. 

Smaken är dock helt okej, men 

påminner lite grann om kaffe 

vilket inte är någon personlig 

favorit. 

Mild och skön i eftersmaken. 3 

poäng 

Smakar riktigt mörkt och beskt 

som den ska göra. (Dricker 

man dock för mycket av den 

så vet man att kräket kommer 

smaka likadant.) Mycket mättande, 

behövs knappt någon 

julskinka. Poäng: 4 

Besk mörk öl med konstig 

kryddig eftersmak. Ingen öl 

jag skulle rekommendera, heller 

inte dricka mer än en klunk 

av. 2 poäng. 

Fullständigt oidentifierbar 

doft. Ingefära kanske? Smaken 

är något i sin egen klass. 

Så besk, så besk. Eftersmaken 

får tungan att dra ihop sigsom 

om den kanske är på väg att 

torka ur. Inte speciellt god. 2 

poäng. 

Lukten är inget som får en att 

längta efter julen. Den ser ut 

som en mörk öl men smakar 

ljusare än ett diskotek på 80– 

talet. 2,5 poäng. 

• Histora. Julölens historia sträcker sig ända tillbaka till Vikingatiden. 

Traditionen att dricka julöl fortsatte även sedan Sverige kristnats. Det var 

till och med så att man enligt äldre Västgötalagen var skyldig att dricka 

drycken under julen. 

• Julölen idag. Numera är julölen poulärare än någonsin och de flesta 

svenska bryggerierna har sin egen variant av drycken. 

Julölen är oftast mörkare än den ölen som tillverkas under till exempel 

sommartid, och det är det som gör den så speciell. 

• Svagdricka. Svagdricka var gamla tiders vardagsdryck. Till jul bryggdes 

ett starkare, mustigare och godare festöl som passade till den kraftiga 

och feta julmaten. 

Jämtlands Julöl 



Producent: Jämtlands Brygger AB 

Pris: 25,90 

Julöl har en benägenhet att 

lukta avslaget, likaså här. Men 

man brukar säga så här: Väntar 

man på något gott, väntar 

man aldrig för länge. Talesättet 

stämmer väldigt bra in på 

den här och smaken är väldigt 

behaglig och slinker ner utan 

problem. Bäst i test! 4,5 poäng 

Smakar gott. Lite underlig bismak 

som påminner om gammalt 

kött. Tyvärr tar bismaken 

efter ett tag över en smula. 

Poäng: 3,5 

Väldigt god julöl som inte är för 

blaskig och heller inte för mörk 

eller kryddig. Denna skulle jag 

definitivt dricka igen. 

4 poäng. 

Den här doftar julbak. Har 

någon bränt knäcken? Den 

smakar också julbak. Igen. 

Vem brände knäcken? Efter 

ett par klunkar domnar munnen 

bort och den går plötsligt 

att dricka. På gott och 

ont. Riktigt god förutsatt att 

julaftonsvärden inte kan laga 

mat. 4 poäng. 

Julkänslan infinner sig 

direkt och man känner genast 

för att slå upp en till, och en till 

efter det. 

Den här borde vara given på 

alla ölfantasters julbord och 

släktmiddagar. 3,5... 

Julölsredaktionen. 14 Dagars 

ölredaktion var nogranna när 

de gjorde årets Julölsprovning. 

Testet var ett så kallat halvblint 

test, då de visste om vilka ölsorter 

som testades, men inte i 

vilket glas de var upphällda i. På 

bilden syns Jenny Karlsson, Sebastian 

Mårts, Ninni Alfredson 

och Fredrik Johansson. 

FOTO: JONNy LESCH 

Blossa 12: 


Alkohohalt: 15,0 % 

Producent: Altia Sweden AB 

Pris: 94,00 

Luktar otroligt gott. En syrlig 

doft med en blandning av valfri 

julkrydda. Sticker dock i näsan 

och man kan nästan känna 

ångorna från alkoholen penetrera 

min hjärna. Smaken är 

behaglig och slinker även den 

ner lätt och fyller magen med 

en känsla av vällust. 3,5 poäng 

Smaken slår emot en när man 

sticker ner näsan i glaset. Den 

starka smaken av vitt vin missplacerar 

den lite. Antagligen 

godare kall. Poäng: 2 

En sur smak av citrus. Smakar 

som varmt vitt vin som knappt 

går att dricka för att den luktar 

så pass mycket alkohol. 

1,5 poäng. 

Doftar mest alkoholångor. Och 

citrus. Det känns alltid lika 

mal placé att dricka någonting 

som är varmt och vitt. Glöggen 

smakar också varmt vitt 

vin. Jättemycket citrus. Glögg 

är alltid trevligt och inger julkänsla, 

men jag tror att denna 

dryck hade passat bättre kall 

och under sommarmånaderna. 

2 Poäng. 

Julkänslan är lika noll och lukten 

påminner om hostmedicin. 

Trots det är smaken god, men 

den passar sig inte som glögg. 

Lägg den i frysen och spara 

den till påsk istället. 2,5... 

20,5 

13 

Blossa Trestjärnig Glögg 

(Spetsad med Rom): 



Producent: Altia 

Pris: 79,00 

Samma ”problem” här som 

på den tidigare. När man ska 

lukta på den känns det som 

den kommer förgifta en med 

sina alkoholtyngda ångor. Frän 

lukt som trots allt är en positiv 

upplevelse, Väldigt god i smaken 

och med ett par russin i är 

julen räddad. 4,5 poäng 

Alkohol och kemisal är beskrivningen 

på lukten. Alkohol och 

smärta säger smaken. Vill du 

bli full fort så botten upp! Julsprit 

som passar en desperat. 

Poäng: 4 

Luktar fruktansvärt mycket alkohol 

- sticker rejält i näsan. 

Men blev positivt överraskad 

efter en klunk då den har en 

behaglig smak som definitivt 

ger julkänsla. 

3 poäng. 

Den här stinker denna som ett 

olagligt destilleri från den stora 

depressionen. Den smakar 

inte rom, som flaskan utlovar, 

men den sitter som handen i 

Mulberryhandsken på ett sätt 

som är så sofistikerat att det 

känns som om jag dricker den 

tillsammans på ett glöggparty 

med drottning Elizabeth II. 

4 poäng. 

Korka upp, på med 

tomteluvan och slå dig ner 

framför brasan. 

Den här glöggen står överst på 

min önskelista. 

Skulle Gant göra glögg skulle 

den smaka så här. 5!

14 SpoRT 


Förflyttning av 

egen kraft 

Då var det sport igen. Detta tvisteämne. 

Som ni har förstått så har jag 

inte så mycket till övers för detta 

fenomen. Men de som utövar detta må 

kanske vara duktiga för en del. 

För mig är det en prestation och att föra 

på sig något helt annat. 

Stålfarfar, Gustav Vasa och åtskilda pilgrimmer 

som vandrar långa sträckor. 

Kom att tänka på en man jag känner. Han 

skulle inhandla en häst på 1950-talet. På 

cykel och medhavd matsäck begav han sig 

till Gränna för att hämta hem gårdens nya 

häst. En ståtlig ardenner vid namn Johan 

Ludvig. Väl framme blev affären uppgjord 

och sedan tog han styret i ena näven och 

Johan Ludvig i den andra och begav sig 

hemåt. 

Det tog tre dagar och mannen nattade 

över under granar längs vägen hem. Det 

kallar jag sport. Sen finns det då folk som 

kallar sig hjältar, släng dig i väggen Usain 

Bolt, han kom ju bara 100 meter. 

En annan hjälte som gjorde sig känd 

bland Sveriges befolkning var Nils 

Gustav Håkansson eller mera känd 

som Stålfarfar. När han vid pensionsålder 

gjorde sin debut i Sverigeloppet. 

Sverigeloppet är ett klassiskt cykellopp 

från Haparanda till ystad. Loppet arrangerades 

av Stockholmstidningen sammanlagt 

tio gånger mellan1951och1965. Deltagarna 

tog sig fram med 2-växlade brukscyklar 

längs bitvis leriga landsvägar. 

På grund av hans höga ålder hade tävlingsledningen 

vägrat honom att delta - 

åldersgränsen var 40 år - men han ställde 

ändå upp och startade från Haparanda en 

minut efter siste man. 

Cykelloppet kördes i etapper och medan 

de tävlande sov, cyklade Håkansson 

upp till tre dygn i sträck. 

Under tävlingen presenterades han som 

”Stålfarfar”, ett namn som följt honom 

sedan slutet av, 1940-talet och på den 

egentillverkade nummerlappen hade han 

skrivit en stor nolla. 

Han fick stor uppmärksamhet i tidningarna 

och blev en rikskändis när hela svenska 

folket följde hans färd genom landet. 

Han cyklade i hela sitt liv och gjorde sista 

cykelturen när han fyllt 100 år. Det han 

gjorde får nog många att känna sig små. 

av den sport som nu finns, så är nog 

skidor och cykling som är den största 

bedriften. Där får man verkligen ta i för 

att förflytta sin kropp med handkraft och 

benkraft. 

Maria Brunér 

Sportchef 

”Kommer att bli en 

representativ invinging” 

Carl–Gunnar Jonasson om B–VM 

Tipsa redaktionen 0383 - 57272 

redaktionen@14dagar.se 

Förväntansfull trio. Carl–Gunnar Jonasson, Lars Wennerholm och Lars möllerberg blickar fram emot sista helgen i januari, då B– 

VM i bandy spelas i Vetlanda och Sapa Arena. FOTO:FrEDrIK JOHaNSSON 

B–VM spelas i Vetlanda 


Med två månader kvar till spännande match, säger Lars ett a-VM. VBK har lagt ner många 

bandyns B-VM i bandy är det Wennerholm på Svenska bandy- timmar för att lyckas med detta. 

nu spikat vilka länder som förbundet. 

– Det här är en stor grej för oss. 

ska delta. 

Carl-Gunnar ”Callis” Jonasson Det är första gången som det ar- 

det blir ett tungviktsmöte från Vetlanda BK: 

rangeras ett VM i Vetlanda. Vi ser 

redan i invigningsmatchen, 

när turneringens favoriter 

USA och Kanada möts. 

– Det kommer att bli en representativ 

invigning. 

Förutom USa och Kanada deltar 

Ungern, Estland, Lettland, Japan, 

ju det här som ett sätt att placera 

Vetlanda ytterligare på kartan, det 

är ju även första gången ett B-VM 

spelas inomhus, säger ”Callis” Jo- 

Holland och Ukraina i turneringen. nasson. 

23 till 26 januari spelas B-VM i De två sistnämnda gör debut i Mästerskapet blir en stor hän- 

bandy i Vetlanda. Det har varit VM- sammanhang. Detta har fördelse för hela Vetlanda, inte bara 

många spekulationer kring vilka bundet jobbat hårt för under några sportsligt, utan även för affärs- 

nationer som ska delta och det har år. 

verksamheten eftersom alla åtta 

dragit ut på tiden att få ihop åtta –Vi har arbetat i två år med att nationernas spelare och ledare 

nationer till tävlingen. 

få med Ukraina i bandyfamiljen, kommer att bo i Vetlandas närom- 

Det är också klart att invigningen det finns bandytraditioner där. Det råde. 

kommer att spelas på kvällen den är viktigt att ha ett bra fungeran- – Det blir en veckas internatio- 

23 januari, då USa och Kanada de B-VM, det är här spelarna ska nell touch för vetlandaborna, sä- 

möts. 

utvecklas och sprida bandyn som ger Wennerholm. 

– Vi vill få en bra start på det sport, säger Wennerholm. 

hela och det här är de två lagen 

som lockar lite extra, det blir en 

Kraven för att arrangera ett 

B-VM är i stort sett samma som för 

ANdREw HALL 

andrew.hall@14dagar.se 

Ida fotade sig till Friends arena 


För några veckor sedan vann 

vetlandatjejen Ida davidsson 

Aftonbladets instagram- 

tävling, där priset var två 

gratisbiljetter till alla landskamper 

på Friends Arena. 

Ida Davidsson från Vetlanda var 

på Friends arena med sin pojkvän 

när Sverige mötte England i invigningsmatchen 

och fick syn på broschyrer 

där det stod om tävlingen 

och tänkte att det kunde vara kul. 

– Vi fick en broschyr utanför, så 

innan invigningen och matchen 

började tog jag först ett kort på 

min sambo. Sen tänkte jag det var 

en kul grej att pussas samtidigt 

som man ser arenan. Det var kanske 

lite annorlunda. 

Vad hon då inte visste var att hennes 

bild, där hon pussar sin sambo 

med arenan i bakgrunden, skulle 

bli det vinnande bidraget i tävlingen. 

– Jag trodde först att det var ett 

skämt, berättar Ida Davidsson. 

Beskedet om vinsten, två gratisbiljetter 

till alla landskamper på 

Friends arena under ett helt år, 

fick hon två dagar efter att hon 

skickat in sitt bidrag. Hon har redan 

bestämt vilken match som blir 

den första hon ska gå på och vem 

som ska få följa med: 

– Det blir Sverige- argentina den 

sjätte februari nästa år med min 

sambo. 

ANdREw HALL 

andrew.hall@14dagar.se

Fredag 7 december 2012 SpoRT 


I fredags kunde Boro 

briljera i matchen hemma 

mot osby. Söndagskvällen 

gav dock inte 

lika bra resultat. 

Den var en spännande match 

hemma i Borohallen när Boro/ 

VHC tog emot gästande Osby 

under fredagskvällen. Efter 

första perioden stod det 

1-0 till Boro efter ett mål av 

Natten lång har raggarna sladdat intensivt, tidigt på morgonen 

stod plogbil och snöslunga för kakofonin. Men visst, 

Dalarnas landskapsljud. 

– Fredrik Söderström, tränare i IK oskarshamn 

Thobias Josefsson. När laget 

sedan klev på isen igen efter 

en välbehövlig vila var det ett 

hungrigt lag. Och trots många 

målchanser och ett piggt spel 

var det Osby som lyckades 

kvittera i underläge. 

Stora protester bakom mål 

Men Boro satte fart igen och 

gjorde både 2-1 och -3-1 innan 

Osby smällde in 3-2. Ett 

mål som först inte blev dömt 

till mål men efter höga protester 

från Osby-spelarna och 

en domarkonference blev till 

slut ett godkänt från huvuddomaren. 

Något som Borospelaren 

alexander Blomqvist 

protesterade så högt emot 

att han fick sitta i tio minuter 

på botbänken för osportsligt 

uppträdande (misconduct). 

Sen tog det fart i tredje när 

Lyssna på sammandraget från VBK–Edbsyn på webben: 

Scanna av QR-koden med din 

”smarttelefon” för att komma till 

14 Dagars webbsida. 

Spridda skurar för Boro Vetlanda 

En vinst och en förlust för Landsbroklubben förra helgen 

Blandade känslor. Boro Vetlanda åkte på en förlust förra helgen, men det blev även en seger 

och det får ändå ses som godkänt. FOTO aLICE HOLLINGWOrTH/arKIV 


Mönsterås-flickorna hade inte 

en chans mot Vetlanda i handbollsmatchen 

som ägde rum i 

Norrgårdshallen i lördags. 

Flickor 96/97 i Vetlanda HF mötte i 

lördags Mönsterås HK i Norrgårdshallen. 

Eftersom alla var på plats tidigt 

innan matchstart så började matchen 

tio minuter tidigare. 

Med ett bra försvar och skickliga 

målskyttar ledde Vetlanda HF med 

6–0 tio minuter in i spelet. 

Efter det kunde man se att Mönsterås 

HK hade liten chans att ta hem 

segern. 

Först efter 15 minuter gjorde 

Mönsterås sitt första mål. 

Poängen låg då på 10–1 till Vetlanda 

HF. 

Med slutresultatet 26–9 vann Vetlanda-flickorna 

stort mot Mönsterås. 


ninni.alfredson@14dagar.se 

Boro på två minuter kunde 

göra tre mål och därmed spika 

igen matchen. Osby fick 

aldrig ny energi och matchen 

slutade 6-2. 

Tätt spelschema 

I söndags var det dags för 

Boro att spela match igen. 

Den här gången bar det av till 

Skåne och Tyringe. Skulle Tyringe 

vinna matchen så skulle 

15 

de gå upp i serieledning och 

det var något de gick in för 

helt. Efter halva matchen 

spelad så ledde Tyringe med 

4-0. När både alexander Jepsen 

och Juhu autio sen avgick 

på grund av skador fanns det 

inte mycket för Boro att göra. 

Matchen förlorades till slut 

med 6-3. 

MATILdA GLAS 

matilda.glas@14dagar.se 

Gugge. Gustav Andersson är en av Boro Vetlandas stabila målskyttar. I år har han dock inte 

fått det att lossna lika mycket som tidigare säsonger. FOTO aLICE HOLLINGWOrTH/arKIV 

Handbollstjejer bjöd på tufft motstånd 

Vetlanda Hf försvarade målet effektivt och motståndarna hade svårt att sno 

åt sig några poäng. FOTO: MarIa BrUNér

16 porträttet 


Kenneth är uppväxt i Vetlanda och 

flyttade tillsammans med familjen till 

Ekenässjön som tolvåring. 

När han var i 18-årsåldern började 

han dricka betydligt mer än tidigare. 

– Jag vet inte varför jag började 

dricka så mycket. Det finns ingen direkt 

punkt som utlöste missbruket. 

Det bara kom, ett glas blev fler och 

sen var jag fast. Det är så lätt att 

fastna men att ta sig ur det är en helt 

annan sak. 

En vanlig dag kunde Kenneth vakna 

upp på morgonen och dra direkt till 

bolaget och sen sitta och dricka femsex 

veckor, dygnet runt. 

– Jag bodde hemma och flyttade 

inte hemifrån förrän för 17 år sedan, 

så pengar har aldrig varit något problem, 

säger Kenneth och fortsätter: 

– Nu i efterhand har jag räknat ut 

att min alkoholkonsumtion har kostat 

mig en till två miljoner kronor. Tänk 

att jag supit upp så mycket pengar på 

30 år, det är helt sjukt mycket pengar. 

KENNETHS FÖRÄLdRAR och vänner 

kunde bara stå vid sidan av och titta 

på när han föll ner i sitt missbruk. 

– alkoholism är inte lätt för det 

handlar om egen vilja. Man måste 

vilja vara nykter för sin egen skull och 

inte andras. Ingen kan tvinga någon 

till att bli frisk så därför kunde inte 

mina anhöriga göra mycket mer än att 

titta på. Nu i efterhand har de berättat 

att det var väldigt frustrerande att 

inte kunna göra något. Och det för- 

står jag verkligen, säger Kenneth som 

även blev en expert på att ljuga. 

– Jag ljög om allt, så jag till slut 

trodde på det själv. Jag hittade perfekta 

ställen att gömma alkoholen, så 

jag kunde ljuga om att jag inte druckit 

något. Men den enda jag lurade var 

mig själv. 

1999 BESTÄMdE sig Kenneth för att 

skriva in sig på behandlingshem där 

han stannade i fem veckor, men fick 

återfall och skrev in sig ytterligare en 

gång 2000. Inte heller då höll han sig 

nykter. 

2004 kom vändningen när han på 

egen hand beslutade sig att det fick 

vara nog. 

– Två av mina suparkompisar hade 

tagit sig ur sitt missbruk så jag kände 

att kan de så kan jag. Och det var 

precis det jag lyckade med. Nu i efterhand 

förstår jag inte hur jag kunde 

finna en njutning i att dricka, säger 

Kenneth och fortsätter: 

– När jag umgås med människor 

som dricker alkohol i dag stannar jag 

max i två timmar. När de har blivit 

fulla är de verkligen inte lätta eller roliga 

att umgås med. Jag tänker alltid; 

Hur kunde jag tillåta mig själv att bete 

mig så här? 

I dAG GåR KENNETH på aa-möten 

en gång i veckan – något som han 

gjort i 15 år. 

– Det är bra med ständigt stöd trots 

att jag varit nykter så pass länge. Jag 

”Jag ljög om allt, men den enda jag lurade 

var mig själv” 

”Man måste vara nykter för sin egen skull och inte andras. Därför var det bara jag som kunde bestämma om jag ville bli frisk eller inte”, säger Kenneth Nilsson. FOTO: JOaKIM OLSSON 

Alkoholism – en ständig dimma 

30 år som alkoholmissbrukare – nu har Kenneth Nilsson varit nykter i nästan nio år. 

– Hade jag inte haft musiken, hade jag supit ihjäl mig för länge sedan, säger han. 

kanske skulle klara mig utan mötena 

men det är en trygghet att kunna prata 

och utbyta erfarenheter. alkoholism 

är den jävligaste sjukdomen man kan 

ha, det är svårt för människor att förstå 

som inte haft samma missbruk, så 

det är väldigt skönt att fortfarande ha 

möjlighet till stöd ifall jag skulle falla 

tillbaka. 

Nu i efterhand är Kenneth väldigt 

stolt över sig själv som tog sig ur alkoholmissbruket. 

– Det var emellanåt en rolig period, 

men att leva i en ständig dimma är 

inte värt det, så jag saknar verkligen 

inte den tiden. Nu är i stället familj 

och vänner väldigt stolta över mig och 

en del tror knappt att det är sant. Jag 

var nämligen alltid den som var fullast, 

vilket gör mina anhöriga väldigt 

imponerande. 

Musik har alltid varit ett stort intresse 

– och då framför allt blues. 

– Hade jag inte haft musiken, hade 

jag supit ihjäl mig för länge sedan. 

Musiken har verkligen varit min räddning. 

Blues är fantastiskt, enkel men 

otroligt inspirerande, säger han och 

fortsätter: 

– Jag och min bror har haft ett bluesband, 

Bullfrogs, i över 30 år som vi 

är ute och spelar med ett par gånger 

om året. Nästa spelning blir den 25 

januari. 

Efter pensionen om ett och halvt år 

har Kenneth planer på att ta halvpension 

och arbeta tre gånger i veckan i 

stället för fem. 

Kenneth Nilsson 

Kenneth Nilsson E 

Ålder: 63 år. 

Bor: Ekenässjön. 

Familj: Far, bror och syster. 

Gör: Jobbar på Stålöv. 

Intressen: Musik – blues. 

Förebild: Johnny Winter. 

Ser fram emot: Pensionen. 

– Om ett par år tänker jag bosätta 

mig i Thailand över vinterhalvåret. att 

det blir just Thailand är givetvis för 

kvinnornas skull. 

JENNY KARLSSoN 

jenny.karlsson@14dagar.se

Vetlanda sämst i länet - 14 dagar

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?