Två döda på ett dygn - 14 dagar

Två döda på ett dygn
En 15-årig pojke omkom på söndagen på länsväg 753 mellan Korsberga
och Södra Solberga. Han kolliderade med en bil när han kom
körandes på moped. Han var hemmahörande i trakten. Drygt 19
timmar senare, på måndagsmorgonen vid 8-tiden, omkom en 30-årig
kvinna då hon front mot front kolliderade med en lastbil.
Olyckan inträffade på länsväg 747 mellan Ramkvilla och Skär-
Axel Hultqvist stormtrivs på höga höjder.
Sävsjösonen Axel Hultqvist kan utan vidare
kalla sig för höglandets bäste klättrare. Han
är nämligen den förste att klara en 8a-led.
En sorts svårighetsgrad inom klättringen.
Och inte vilken svårighetsgrad som helst.
Det är något av en magisk drömgräns.
_ Det kändes riktigt jäkla roligt när jag
grejade det, säger Axel.
Han lever verkligen för sin klättring. Han
klätterlokal upp till sex dagar per vecka.
bäck, söder om Vetlanda. Kvinnan var hemmahörande i Rottne och
på väg till sin tjänstgöring i Ramkvilla.
När räddningstjänsten kom till platsen låg personbilen svårt demolerad
i diket och kvinnan var fastklämd. Uppenbarligen omkom
kvinnan omedelbart.
Hultqvist klättrar högst på Höglandet
har vunnit tre år i rad, säger han, och ler.
Fredag 28 augusti 2009
FOTO: ALEXANDER NILSSON
SIDAN 15
Wirebrand
om karriären
En av Sveriges största speed-
har varit sportchef i Elit Vetlanda
sedan 2003.
speedwayen betydligt längre än
så. För 14 Dagar berättar han
bland annat om hur han blev
frälst av sporten samt hur han
ser på framtiden i Vetlanda.
SIDAN 6
Vindkraft
i blåsväder
”Tanken slog mig: Är
speedway en sport
eller underhållning?
Svaret: Ingetdera”
TEMA Småländska sägner
KULTUR SPORT
Historien om Nömmens öar -
Kom till genom en jättes tvist
med en trollpacka SIDAN 10
som gav namn åt en stadsdel i
New York. Sanning eller myt? SIDAN 8-9
konstnärsäktenskap
SIDAN 13
SIDAN 3
Nr 22 årgång 10
Vetlanda planeras det byggen av
vindkraft. Upp emot 70 stycken
an
andra höjer kritiska röster.
Personer som bor i närheten
där vindkraftverken planeras
att byggas är inte nöjda.
– Vetlanda kommun har inte
varit lyhörda för fem öre, säger
Kjell Larsson, ordförande för
byalaget
SIDAN 4
Läs Linus Norbergs krönika om
speedway på sidan 15.
14 Dagar tar tempen
SIDAN 14
FOTO: KENNY WIIS
FOTO: SMÅLANDSVIND

2
B
Ledare & Debatt
Betygen blir aldrig inaktuella.
Betygssystemet
måste ändras
etygen i skolan är ett ständigt diskuterat
ämne. Låt oss här och nu reda ut lite saker
som har med betyg att göra. Det första
man kan titta på är regeringens förslag att
slopa det nuvarande fyrgradiga systemet. Det
som sträcker sig från Icke godkänt till Mycket
väl godkänt.
Utbildningsminister Jan Björklund vill införa
en ny betygsskala som ska innehålla sex steg
och en sjunde markering. De fem stegen A-E
ska beteckna godkända resultat och F icke god-
till eleven betecknas det med ett streck. Det ska
sättas i bruk i både grund- och gymnasieskolor.
En av Jan Björklunds motiveringar till förslaget
är att det ska vara mer rättvist. Ett Godkänt
i dagsläget kan ges för mycket skilda resultat.
Och så rätt som Björklund har i denna
fråga, har inte en folkpartist haft sedan urminnes
tider. Det nuvarande systemet är för smalt
utformat med på tok för små marginaler. Skillnaden
i kunskaper mellan två personer som får
VG kan vara enorm. Fler steg i bedömningen är
verkligen på tiden.
E
tt stort problem i dagens skolor är att
det skiljer sig alldeles för mycket mellan
olika lärare när det gäller bedömningsnivån.
Att en elev knappt får Godkänt, i låt oss
säga engelska A, och sedan får ett enkelt Väl
godkänt i engelska B är ingen ovanlighet om
man har olika lärare i kurserna.
Vissa lärare föredrar nästan enbart individuella
arbeten och uppsatser medan andra nästan
uteslutande ordnar prov på det ena och det andra.
Det är ett problem. Som måste lösas.
Må hända att det låter lite radikalt men det
borde införas en sorts mall som alla lärare måste
följa. Självfallet inte exakt, men till stor del.
Där bör det stå vad just den kursen ska innehålla.
Och det ska vara varierat med prov, arbeten
både i grupp och individuellt och muntliga
uppgifter. Bland annat.
D
e nationella proven bör också få mer inverkan
på slutbetygen. Nu höjer säkert
många på ögonbrynen och tycker att det
är fel att just ett prov ska ha så stor inverkan.
Man kan ju ha en dålig dag. Men det är den
råder nu.
Forskning visar att många gymnasieskolor
tävlar med varandra om att ha högst snittbetyg
på skolan. Ju högre snittbetyg, desto högre skol-
Ännu högre status på de nationella
proven minskar risken
för felaktigt givna betyg.
Om man tänker efter är det
ju långt ifrån orättvist. Prov
i grundämnen som matematik,
svenska och engelska.
Frågorna är utformade efter
skolverkets studieplan och
eleverna vet om förutsättningar
långt innan. Alla
elever har lika lång tid
på sig. Alla får samma
frågor. Så rättvist det
kan bli. Och så rätt.
CHEFREDAKTÖR
KENNY WIIS
kenny.wiis@14dagar.se
FOTO: SVT
indikerade att
Israel mördar palestinier för organhandelns
skull upprörde många, inte minst
för att artikeln helt saknar grunder
och bygger på en persons iakttagelser
för 17 år sedan. Sveriges ambassadör
i Israel.
Elisabet Borsiin Bonniers var en av
dem som reagerade på anklagelserna
mot de Israeliska soldaterna och på det
faktum att artikeln helt byggs på faktalösa
spekulationer. Logiken säger att
det är aftonbladet som nu borde mötas
av massis kritik, istället är det Borsiin
som uppmanas att be om ursäkt och till
och med avgå.
alls förstå varför
deras artikel möter kritik, deras chefredaktör
Jan Helin är en av dem som i
Svenska Dagbladet uttrycker att Israel
istället bör svara på frågorna, han kommentarer
bland annat: ”Varför lämnas
de här pojkarna tillbaka uppskurna
och ihopsydda?” Han uppmanar även
de israeliska myndigheterna att inte
ägna sig åt propaganda. Det är magstarka
påståenden med tanke på att
inte ens artikelförfattaren vill värdera
sanningshalten i det han skrivit.
Att ställa Israel till försvar för att
lämna tillbaka pojkar uppskurna och
ihopsydda” för tankarna tillbaka till
när judar ställdes till svars för att ha
förgiftat brunnar - nivån av konspira-
Ansvarig utgivare:
Bo-Peter Engcrantz
Adress:
14 DAGAR
Ädelfors Folkhögskola
57015 Holsbybrunn
Tryck:
AB Smålänningen,
Ljungby
Helin är inte ensam om att reagera
på Aftonbladet, hans ledarredaktör
Helle Klein kommenterar händelsen
med att pressfriheten står på spel.
inte helt 2006 när Aftonbladet
vägrade publicera Muhammedkarikatyrerna.
Då skrev Klein att ”västerlandet
kränkt muslimer med sina bilder”
och att ”muslimer känner sig berövade
sin värdighet”. Då var publiceringen
kränkande och förtjänade kritik – nu
är det en frontalattack med osanningar
som de istället argumenterar för.
Aftonbladets gör en mycket tydlig
och märklig skiljelinje mellan vad som
är kränkande och inte. Påståenden om
att Israel medvetet mördar unga palestinier
för deras organ, baserat på
en persons iakttagelser för 17 år sedan
är enligt aftonbladet inte på något sätt
kränkande, medan en teckning av Muhammed
är.
Hur de motiverar det beslutet skulle
vara intressant att få svar på. Dock talar
bilden mycket tydligt för sig självt,
Aftonbladet är mycket vinklade i frågan
om Israel och tydliga spår av antisemitism,
både på den politiska även
på den allmänna redaktionen, är lätta
att se.
tröttsamt att se ständiga
övertramp och värdeladdade artiklar
om Israel. Tron att tidningar likt aftonbladet
rapporterar objektivt borde
Chefredaktör:
Kenny Wiis
Nyhetschef:
Per Celén
Temachef:
Robin Carlbom
Nöjesoch
kulturchef:
Veronica Bergström
Sportchef:
Linus Norberg
Tipsa oss!
Ring: 0383-572 03
Mejla: redaktion@14dagar.
14 Dagar är en tidning som
görs i utbildningssyfte av
eleverna på Ädelfors
folkhögskolas journalistlinje.
Den utkommer varannan fredag,
ojämna veckor, med 20
nummer per år.
Fredag 28 augusti
Skilj på pressfrihet och förtal
Rola Brentlin är trött på ständiga övertramp i bevakningen av Israel
ha upphört för länge sedan och mer
granskning och kritik av journalistkåren
är fullt legitim.
Att Elisabet Borsiin, som var dag arbetar
med Israel, reagerar på artikeln
är självklart naturligt.
Sådana påhopp i en svensk tidning
är precis som hon själv uttryckte det
chockerande. Att pressfriheten skulle
stå på spel är löjliga anklagelser. Det
här handlar varken om yttrandefrihet
eller pressfrihet utan om att Aftonbladet
förtalar Israels arme. Hade samma
sak skrivits om det svenska försvaret
hade Aftonbladet troligtvis åtalats för
förtal.
Regeringen ska inte lägga sig i vad
tidningar skriver i den mån att de inte
ska hindra publicering, välförtjänst
kritik går dock inte under den paragrafen.
Yttrandefrihet och pressfrihet ska
inte blandas ihop med immunitet mot
all sorts kritik och granskning.
ROLA BRENTLIN
INTERNATIONELL SEKRETERARE MUF
FOTO: ULTRAPERSPEKTIV

Fredag 28 augusti Nyheter
Olycksplatsen där den 15-årige pojken avled är fylld med blommor och tända ljus.
Två dödsolyckor på ett dygn
-
-
-
-
Det var vid 13-tiden i söndags
som en 15-årig pojke omkom då
-
Den kom som en chock för de
oinvigda och som ett brev på
posten för de insatta. Frågan om
hur och om man kunnat undvika
situationen som uppstod har
stötts och blötts av både experter
och amatörer ett bra tag nu.
Trots pessimismen som sprider
sig över landet och som får
människor att sjukskrivas på
optimister som bor och verkar
här i Vetlanda.
Två eldsjälar
Två av dem är eldsjälarna
Johanna Donker och Börje Cronvall
som jobbar på NUVAB, näringslivsutveckling
i Vetlanda.
Johanna Donker som är handelsplatsutvecklare
i Vetlanda
berättar om Vetlandas chanser
att komma på rätsida igen.
– Vi har goda förutsättningar
han kolliderade med en bil. Pojken
kom körandes på moped från
en mindre väg och körde rakt ut
på länsväg 753, Ramkvilla, och
in i sidan på en förbipasserande
bil med husvagn.
Avled på platsen
15-åringen kastades in i sidan på
bilen. Enligt Räddningstjänsten
avled pojken på platsen. Olyckan
inträffade mellan Korsberga och
Södra Solberga. Pojken saknade
id-handlingar så det var till en
Nya tider – nya tag
Företagare tror på en ljus framtid i Vetlanda
att lyckas jämfört med våra
att handla här. En del kommer
till och med från Oskarshamn,
berättar Johanna Donker.
Vetlanda har på många sätt
haft stor nytta av sommarturisterna.
De kommer från våra
grannländer hit med shopping i
tankarna eftersom den svenska
kronan är relativt svag just nu.
De har hjälpt till att hålla handeln
levande. Det är en ”winwin”
situation.
Sommarshopping
– Vi har haft ett förvånansvärt
våra sommarturister.
Turisterna kommer främst
från Danmark och Tyskland
men en hel del kommer även
från andra delar av Sverige, säger
Johanna Donker.
Nu när sommaren börjar gå
mot sitt slut kommer, enligt
Donker, Vetlandas affärer att gå
mot tuffare tider.
– Turisterna åker ju hem igen
och då får handlarna komma på
nya strategier för att hålla intresset
hos konsumenterna vid
liv. Många ser på framtiden med
tillförsikt och tar det lite försik-
nom.
Han var hemmahörande i
trakten. Under måndagen his-
pojkens högstadieskola. Personalen
på skolan samlades till
information för att kunna möta
elevernas frågor om sorg.
Frontalkrock
Drygt 19 timmar senare, på
måndagsmorgonen vid 8-tiden,
omkom en 30-årig kvinna då hon
frontalkrockade med en lastbil.
tigt medan andra snarare kör
med motsatt strategi och försöker
”gasa” sig ur det här.
De gör det genom att bredda
sitt sortiment och sin målgrupp.
De har även en mer omfattande
rea som börjar tidigare än van-
normalt, förklarar Donker.
Snabb feedback
– Att se aktuella siffror inom
handeln är inte lika lätt som
inom till exempel industrin eftersom
siffrorna släpar efter.
Däremot kan man få snabb
feedback genom att tala med affärsinnehavarna
själva om vilka
”trender” de märker av i sitt
dagliga arbete med kunderna.
Börje Cronvall, som är verksamhetsledare
för NUVAB,
berättar att nästan hälften av
industrierna i Vetlandaområdet
berättar att de har en högre orderingång
nu än för tre månader
sedan.
Bara åtta procent rapporterar
en lägre orderingång sedan maj
i år. Dessutom säger sig hela 60
procent ha fått en ökad framtidstro
och tror på en uppgång.
TEXT & FOTO: CAMILLA OLSEN
camilla.olsen@14dagar.se
Olyckan inträffade på länsväg
747 mellan Ramkvilla och Skärbäck,
söder om Vetlanda. Av nå-
inte Räddningstjänsten i Korsberga
något larm.
Svårt demolerad
Räddningsstyrkor från Vetlanda,
Landsbro, Braås och räddningsvärnet
i Ramkvilla kallades
till olycksplatsen. Kvinnan
var hemmahörande i Rottne
och på väg till sin tjänstgöring i
Börje Cronvall
och Johanna Donker.
PRELIMINÄRT ANTAL
PERSONER BERÖRDA AV VARSEL
LÄN AUGUSTI 2009
Jönköpings län 30 personer
Kronobergs län 5 personer
Kalmar län 0 personer
Blekinge län 44 personer
Västra Götalands län 381 personer
3
Ramkvilla. När räddningstjänsten
kom till platsen låg personbilen
svårt demolerad i diket och
kvinnan var fastklämd. Lastbilen
stod kvar på vägen. Kvinnan
i personbilen uppges ha omkommit
omedelbart.
TEXT & FOTO:
ANN HOLMSTRÖM
ann.holmstrom@14dagar.se

4
Nyheter
Förnyelsens vindar blåser över
-
-
Smålandsvind AB har nu färdigställt
sina första tre vindkraftverk
i Hallhult och Tapplarp
utanför Nässjö. Kraftverken ska
tillsammans generera 18 000
MWh per år, vilket är samma
energivärde som 1800 kubikmeter
ren olja innehåller. Företaget
planerar nu att bygga
fyra kraftverk till i Nässjö kommun,
ett område som enligt VD:
n Lars-Eric Boreström ger goda
möjligheter till att få snurr på
kraftverken. Området hyser en
ofta sydvästlig vind, vilket gör
att Nässjö kommun är den av
höglandskommunerna som först
möter blåsten.
Väl lämpat för vindkraft
– Rent teoretiskt sett är det väldigt
väl lämpat för vindkraft på
höglandet, säger Boreström.
Stora delar av höglandet klassas
som av riksintresse när det
gäller vindkraft, mycket tack
vare höjden förstås.
De uppgifterna har man kommit
fram till med hjälp av un-
dersökningar gjorda av SMHI
och professor Hans Bergström
på Uppsala universitet. Det som
möjligtvis utgör ett riskmoment
är den skogiga terrängen, trädtopparna
kan nämligen orsaka
Boreström medger därför att
de tre första kraftverken tills
vidare kan ses som något av ett
pilotprojekt.
Grannarna utökar
Smålandsvind är bara en utav
På hemmaplan i Nässjö har de
konkurrens utav Höglandsvind
som i sin tur planerar 16 nya
vindkraftverk i Fredriksdal.
Men även grannkommunerna
Sävsjö och Vetlanda har planer
på att bygga vindkraft.
Sävsjö kommun har hittills
inte kommit långt med sina planer.
Man har fått bygglov för ett
vindkraftverk i Lövshult, och är
inne i processen att söka bygglov
el
Wirestam, Miljö- och byggchef
i Sävsjö kommun, tycker att det
har sin förklaring att planerna
inte har hunnit längre.
– Mycket beror på läget vindmässigt.
Det är ett större intresse
i Nässjö, där de har ett högre
tryck på vinden.
ansökan, och man genomför
vindmätningar på området
kring Bökås. Alla är dock inte
lika positiva till förändring. Fle-
ra boendes runtomkring Bökås
har protesterat mot vindkraftverken
och lämnat in yttranden
till kommunen.
Michael Wirestam tycker att
läget är problematiskt. Dels vill
politikerna förstås vara tillmö-
det ett stort intresse i den gröna
elen.
– Många gånger kan det säkert
handla om pengar. Om man får
del av kakan kanske man inte
störs lika mycket.
Byggboom i Vetlanda
Vetlanda kan komma att uppleva
något av en byggboom när
det gäller vindkraft.
– Man har fått upp ögonen för
det här området, konstaterar
Jan-Åke Johansson på Tekniska
kontoret i Vetlanda kommun.
Ett av de längst gångna projekten
är kraftverken utanför
Korsberga vid Milletorp, där
elva vindkraftverk är planerade.
Förhoppningen är att byggnationen
kan börja inom några måna-
runtom i kommunen.
pemot
70 stycken vindkraftverk,
koncentrerade kring Ekenässjön
och Korsberga där vindförhållandena
tydligen skall vara som
bäst.
Kritiskt byalag
Vetlandas planer på en vindkraftverkspark
utanför Korsber-
ga mötte snabbt på motstånd.
Detaljplanen antogs kring årsskiftet,
men den överklagades
snabbt till Länsstyrelsens utav
både privatpersoner och Milletorps
byalag. De anser nämligen
att kommunens miljökonsekvensbeskrivning
innehåller
brister.
– Man har använt sig av en
äldre metod när man räknat ut
bullernivåerna, problemet är att
den metoden är inaktuell och
bygger på kraftverk som var väsentligt
mindre än de som Vetlanda
kommun har tänkt sig, sa
Kjell Larsson som är ordförande
för byalaget i en tidigare intervju
till 14dagar.
Lyssnar på investerare
Larsson och byalaget är förstås
fortfarande kritiska till vindkraftverken.
Enligt dem beräknade
man bullernivån efter vindkraftverken
gjorda på åttiotalet,
dagens vindkraftverk är mycket
större och ger således ifrån sig
mer oljud. De framförde även
synpunkter på vindkraftverken
i Uppvidinge kommun, som till
viss del anammades. Vetlanda
kommun upplever Kjell Larsson
inte lika tillmötesgående.
– Vetlanda kommun har inte
varit lyhörda för fem öre, säger
Kjell.
– De går i ledspåren på investerarna
men lyssnar inte på lokalbefolkningen.
Nu väntar byalaget på att
Fredag 28 augusti
Höglandets vindkraft i blåsväder
Kommunernas nybyggen möter ofta lokala protester
Länsstyrelsen ska ge besked på
hur de förhåller sig i frågan, och
tills vidare står planerna på vinkraftverken
utanför korsberga
fast.
PER CELÉN
per.celen@14dagar.se
Ett utav kraftverken i Uppvidinge
kommun. FOTO: CAMILLA OLSEN

Fredag 28 augusti Nyheter
Fynda för hela slanten
Den årliga loppisen gör nu ännu en
-
loppmarknad.
möjligheter till att fynda. Närmare
100 personer har anmält
sig till en försäljningsplats i centrum.
Nu får öringen i Illharjens naturreservat
sällskap av 300 kilo kusiner.
då man inte längre har möjlighet
digare
planterat ut öring i vattnet
som tillhör Emåns ekosystem.
Förhoppningen var att de
små liven skulle börja reproducera
sig naturligt vilket de också
tillräckligt romantisk.
Öringarna de hade tänkt plantera
ut kom ursprungligen från
vänt
sig av kunde de konstatera
att öringen hade en diffus släkt-
inte sägas vara utav Emåstam.
tillstånd till att plantera ut öring
därför söka efter alternativ för
att kunna ha ett fortsatt bra
Myndigheter ger bifall
Utsättningen av regnbåge är
tänkt att bli högst temporär tills
man kan börja plantera ut öring
igen. Att plantera ut främmande
arter i naturreservat är förstås
styrelsen
och Vetlanda kommun
har gett sitt bifall.
Bedömningen som myndigheterna
gjorde var att den främmande
arten inte skulle påverka
ekosystemet så länge den ut-
700 gram. Storleken på regnbågen
skulle garantera att de
Två förskolor i
Vetlanda blir en
Forngårdens förskola går ihop
med Norra Esplanadens förskola
och kommer numera heta
Forngårdens förskola. Cirka 25
barn kommer att ingå och från
skolans håll är man positiv.
– En större förskola ger en
i varje åldersgrupp vilket gör det
möjligt att ha gruppaktiviteter.
Personalens olika kompetenser
kommer också till bättre nytta.
annat smått och gott smyckar
under lördagen försäljningsborden
längst Vetlandas gator.
Nya arrangörer
– Framförallt är det privatpersoner
som bokar en plats för att
pisproffs
har möjlighet att vara
-
GIF.
I år är det Hvetlanda GIF som
och chanserna för att den skulle
fortplanta och sprida sig ansågs
små.
Beslutet om att plantera ut
300–400 regnbågar kom dock
inte utan protester. Kommunen
konsulterade Emåförbundet
inför den stundande introduceringen
av regnbåge som kom
med invändningar.
Invändningar
Om mot förmodan regnbågen
börjar fortplanta sig kan spridningen
bli enorm och de kan
utan tvekan nå områden där
de enligt Emåförbundet inte är
önskvärda. En annan problematisk
faktor är att regnbågen ris-
Konstnärer
har utställning
Vetlanda Museum har just nu en
tade
konstnärer från utlandet.
Peter Marges och Cornelis van
Gos från Holland ställer alla ut
sina akvareller och blandtekniksmålningar.
Förutom målningarna ställer
även Eva Gottfridsson från
Stockholm ut sina betongskulpturer.
arrangerar evenemanget och
vissa nyheter är att vänta.
– Vi kommer både att ha grillning
och kaffeservering i anslut-
Ove Nilsson.
Ett välgörenhetsprojekt speglar
också årets loppisevenemang.
– Vi har ett samarbete med två
dagen ska samla in pengar till
Illharjens öringar får besök av släkten
-
kerar att störa den lilla och ömtåliga
öringstammens lekplatser
på vårkanten.
– Regnbågen är vårlekare till
skillnad från öringen som leker
på hösten. Då blir det ju så att
regnbågen kommer till lekplatserna
och stökar runt precis när
mas
Nydén från Emåförbundet.
Men eftersom den vanliga
öringen i Illharjen har tillkommit
tack vare 20 års utsättning
anser de inte att den är speciellt
”naturlig”. Skadan som regnbågen
kan orsaka på öringstammen
är därför acceptabel enligt
Emåförbundet.
Inbrott i
kontorslokaler
Under helgen skedde ett inbrott i
Jiba Betongs kontorslokaler som
hyrs av MP Jonssons måleri.
Gärningsmännen tog sig in genom
att krossa ett fönster.
Vad som blivit stulet är fortfa-
måleri kommer att anmäla inbrottet.
Intresset för loppisen har ökat
för varje år. Även utanför kommunen
kommer anmälningar
från olika håll.
Fler platser i år
-
turistinformatör på Turistbyrån
i Vetlanda. Tillammans med sina
kollegor har hon tagit emot alla
anmälningar till loppisen. Som
har det förts en debatt huruvida
det är viktigt eller ej om öringen
är av just Emåstam. I detta nu
har Emåförbundet i uppdrag att
på för att sedan plantera ut.
– I det här skeendet känns det
därför lite dumt att plantera ut
att det kan dröja åtskilliga år
innan man kan börja plantera
ut ny öring.
Bättre förutsättningar
Istället kunde man satsa på
bättre förutsättningar för att få
öringen att överleva. Man har
genom åren gärna planterat
...och även i
ett fritidshus
Natten mellan den 21-23 augusti
skedde ett inbrott i ett fritidshus
i Korsberga genom att
bryta upp dörren.
Den okände gärningsmannen
och tre metspön. Även två åror
stals. Totalt ska utrustningen
vara värt runt 10 000 kronor.
tänkt.
Teleskopet
fyller 400 år
5
-
– Förhoppningen för morgonda-
säger Ove Nilsson.
ANN HOLMSTRÖM
ann.holmstrom@14dagar.se
karna.
Problemet har då varit
matisera
i ung ålder har svultit
ihjäl.
Orsaken till att öringen har
fört en tynande tillvaro i Emån
har varit mänsklig påverkan genom
bland annat kanaliseringar
och höjningar och sänkningar av
vattennivån.
Därför jobbar nu Emåförbundet
med att skapa förutsättningar
för öringen att frodas naturligt.
PER CELÉN
per.celen@14dagar.se
-
Nederländerna 1608. Den demonstreras
under en middagsbjudning
mellan fria nederländska
revoltörer och den spanska
armen i fredsavtalssyfte. Alla
närvarande blir fascinerade och
året efter konstruerar italienaren
Galileo Galilei teleskopet
som är en vidareutveckling av
kikaren.

6
Porträttet
Bosse Wirebrand. Vetlandas
starke man när det handlar om
speedway. Han fängslades av den
Sedan dess är han fast. Och han
har upplevt mycket genom åren.
Vi träffas på Vetlanda motorstadion.
Närmare bestämt på kansliet.
Där råder full aktivitet.
Sedan 2003 har Bosse varit anställd
som sportchef. Ett arbete
som kräver stort engagemang.
– Att ha ett lag i elitserien är
lite som att driva ett företag,
med all planering och den ekonomiska
biten, säger Bosse.
Elit Vetlanda omsätter drygt
12 miljoner kronor per år. Att
vara sportchef i en klubb som
Elit Vetlanda innebär att man
sportsligt har höga krav på sig.
– Det är inte så att man är
Däremot har styrelsen som målsättning
att vi ska vara med i
den absoluta toppen.
Fastnade snabbt
Bosse Wirebrand föddes i Nässjö
1947. Hur började då hans stora
speedwayintresse?
– Mina föräldrar var båda två
speedwayfantaster och jag hängde
med och kollade på matcher
i stort sett innan jag visste vad
speedway var för något.
Han fastnade snabbt för den
fartfyllda sporten och inom kort
blev han funktionär. Som 21åring
1967 kunde han inte hålla
sig utan började själv köra. Då
fanns inga 80cc-cyklar, så det
var raka vägen upp på 500cc.
Hans karriär som förare varade
i 13 år och innehöll en hel
del framgångar. Bland annat
ett silver i individuella SM och
lag-SM guld. Dessutom var han
proffs i England under fem års
tid. När han tänker tillbaka på
åren i Njudungarna (som Elit
Vetlanda då hette), gör han det
med glädje.
– Vi hade ett fantastiskt lag
då. Och staden älskade sitt lag.
På vissa träningar var det 1 000
personer och kollade.
– Träningarna var nästan tuffare
än seriematcherna. Det var
då vi krigade om att ta en plats i
laget till kommande match.
Om en förare i dagens elitserie
bor i staden där hans klubb
kommer i från, höjer man lite på
ögonbrynen. På 70-talet var det
helt annorlunda.
– Samtliga i truppen bodde i
Vetlanda, förutom Conny Samuelsson
som bodde i Rumskulla,
berättar Bosse.
Förste förbundskaptenen
1980 var Bosse Wirebrand tvungen
att lägga släpskon på hyllan.
Anledningen var en nackskada
han ådrog sig under en tävling
i Stockholm. Han var förlamad
under en tid och var glad att
han kom upp på benen igen. Det
förde in honom på ledarskapets
bana. Något som han hade nosat
på några år innan, parallellt med
åkandet. Hans första uppdrag
var att ta hand om U21-landslaget.
Ett riktigt starkt landslag
med blivande världsstjärnor som
Jimmy Nilsen, Peter Nahlin och
Per Jonsson. Nu är renodlade
liga, men på den tiden var det
annorlunda.
– Vi kunde åka på turné i
Ryssland och Polen som varade
i två-tre veckor. Det var jäkligt
utvecklande för grabbarna, berättar
Bosse Wirebrand.
Bosse har hunnit testa på alla
möjliga ledarroller. Han var Sveriges
förste förbundskapten någonsin
och har även varit kapten
för ungdomslandslaget och isracingen.
Gillar golf
Under Bosse Wirebrands ledning
har Elit Vetlanda etablerat
sig som ett stabilt topplag. Guldet
från 2004 har etsat sig fast
på näthinnan lite extra.
– Att vinna guld redan andra
året var enormt kul. Det kommer
jag aldrig att glömma. Men
det har varit en ynnest att ha få
varit en del i framgångarna vi
har haft de senaste åren.
När han har tid spelar han
gärna golf. Det är hans stora
intresse vid sidan om speedwayen.
– Jag spelar inte för att hela
tiden sänka mitt handicap, utan
Fredag 28 augusti
Vetlanda är nummer ett för Bosse
Att heta Bosse Wirebrand innebär höga krav på framgång - år efter år.
för att umgås med kompisarna
och att koppla av.
Bosse är på gränsen till singelhandicapare,
vilket innebär
under tio.
Hans nuvarande kontrakt som
sportchef går ut efter denna sä-
år fått erbjudanden från klubbar
i Polen om att bli sportchef där.
Men konsekvent tackat nej.
– Jag har fått fantastiska erbjudanden
och känner mig givetvis
smickrad. Ett tag var jag
intresserad men i slutändan är
det nog bättre här hemma i Vetlanda.
TEXT & FOTO:
KENNY WIIS
kenny.wiis@14dagar.se
BOSSE WIREBRAND
Ålder: 62 år
Familj: Gift, två barn, fyra
barnbarn
Lyssnar på: Allt utom den hårdaste
hårdrocken
Gör om tio år: Omöjligt att
säga. Hoppas hälsan är fortsatt
bra.

Fredag 28 augusti
Vad är egentligen
ett mysterium?
V
ärlden är full av underligheter. I varje
fall kan det ju verka så. Är det verk-
-
-
M
lig
del av vår värld.
detta.
-
-
D
-
-
-
värdiga.
-
-
TEAMCHEF
ROBIN CARLBOM
robin.carlbom@14dagar.se
-
-
-
-
-
Vetlanda-trakten alltid varit stark.
Störde hans sömn
-
-
-
-
Småländska sägner 7
Utsikten över Kettilsås som enligt sagor och berättelser bildades av att en jätte kastade en stor sten för länge sedan.
Sägnen om Kettil Runske
Myter om de stora jättarna och Oden
Blev förlamade
-
-
-
-
Sjundefallet
-
-
sina tända ljus under ett av vattenfal-
-
Gilbert blev lurad
-
han redan grävt.
ROBIN CARLBOM
robin.carlbom@14dagar.se
FOTO: MAGNUS PERSSON

8 Småländska sägner
Fredag 28 augusti
Sägen eller historia? Ibland kan gränsen
-
Strax utanför Sävsjö ligger en liten by
vid namn Komstad. Byn är av uråldrigt
ursprung och fungerade tidigare som centralort
i Västra Härad. Idag har Komstad
förlorat sin viktiga roll, och kan med några
få hundra invånare tyckas obetydlig.
Speciellt om man jämför med stadsdelen
Bronx i New York, som bebos av över en
miljon människor.
Men de båda platserna tycks faktiskt
ha någonting gemensamt. Under tidigt
1600-tal var den nordamerikanska kon-
tinenten fortfarande något nytt för den
”gamla världen”, och de första européerna
började välla in för att söka lyckan.
En av de som lämnade hemtrakterna var
Jonas Jonasson Brunck från Komstad,
Småland.
Från Komstad
Historien om Jonas Brunck börjar kring
sekelskiftet mellan 1500-1600talet, då
han föddes som son till Marit Brunck
och Jon Nilsson, från Bäckaby respektive
Komstad. Förmodligen lämnade han
hemtrakterna redan i ung ålder, och kom
att tjänstgöra som kapten i både den hol-
Redan vid den här tidpunkten märker
man att han var en synnerligen internationell
man. En senare bouppteckning
avslöjar att han vid sin död ägde böcker
Kanske skulle Jonas Brunck känna igen sig litegrann i dagens Komstad. Även om kvarnområdet
har bytt skepnad något sedan 1600-talet, gör Stiftelsen Komstad Kvarn allt för att
bevara den historiska miljön. Komstad har dock en rikare histora än bara Jonas Brunck,
då bosättningar har funnits på platsen ända sedan zenolitisk ålder.
Enligt en gammal historia for en småländsk sjöman till
Bronx – grundat av
från Danmark och Holland, en tysk bibel
samt ett japanskt svärd. Under sina resor
ska han nämligen ha besökt stora delar
utav världen inklusive Indien och Östasien,
och ovanpå det gifte han sig med en
holländska vid namn Teuntie Joriaens år
1638. Tydligen bestämde sig Jonas för att
stadga sig ordentligt i och med giftermålet,
för inte ens år efter bröllopsceremonin
for han och Teuntie till Amerika, där han
kom att spendera resten utav sitt liv.
Holländskt skepp
På våren 1639 for Jonas Brunck tillsammans
med frun och en större skara emigranter
iväg, ombord på det holländska
skeppet De Brandt van Troijen (Trojas
brand). Det som tyder på att han vid den
här punkten redan hade uppnått ett visst
anseende och välstånd är att han bekos-
tade en fjärdedel av kostnaderna för färden,
och väl framme skapade han sig en
ansenlig gård.
Gården byggde han på egen mark, som
han köpt kort efter ankomsten från indianerna.
Det blev hans kanske första
men inte sista kontakt med ursprungsbefolkningen.
Totalt köpte han 264 hektar
mark nära New York, som på den tiden
var en liten holländsk koloni vid namn
Nya Amsterdam. Området som Brunck
köpte låg strax öster om Manhattan, och
han kom tidigt att arrendera ut mark till
andra bosättare.
Tid på kontinenten
Det egna huset valde han att kalla Em-
små faciliteter på hans gård. Som exempelvis
ett eget tobakshus.

Fredag 28 augusti
Jonas Bruncks liv i Amerika var driftigt
men kort. Fyra år efter ankomsten
avled han, och markerna såldes av hans
änka Teuntie och hennes nya man 1651.
Men innan sin död han Jonas lämna bestående
avtryck i historien. Bland annat
höll man en överläggning med indianerna
i hans hus 1642, vilket resulterade i ett
fredsfördrag.
Floden som rann genom Jonas Bruncks
marker kom logiskt nog att kallas Bruncks
-
nade
i Storbritanniens ägo och bytte sam-
med tiden kom markerna runtomkring
kort och gott kallas för The Broncks, eller
som det stavas nuförtiden; Bronx.
Även om Jonas Brunck kan tyckas väldigt
tecken.
Var smålänningen från Komstad
densamme som byggde sin gård där nuvarande
Bronx ligger? Det som skulle
styrka att så är fallet är en vigselattest
från Holland.
Coonstay Smolach
Den Brunck som ska ha gett namnet
testen
att han kom från Coonstay, Smolach.
Den annorlunda stavningen skulle
kunna komma sig av att den holländare
som skrev attesten utgick från vad Jonas
ska
kan tilläggas.
terligare
en svensk by kallad Komstad,
beläget i Skåne. Men ”Smolach” har av
forskarna uttolkats som Småland, och
Småländska sägner 9
Tre män modell äldre rustar upp byns lilla sågverk med anor från medeltiden. Snart är det nämligen dags för
Komstaddagarna, då man kommer inviga ett litet Brunckmuseum till Jonas ära.
en smålänning?
om inte annat så föddes det bevisligen en
Jonas Brunck i det småländska Komstad
Mysteriet kring den småländske sjömannen
har tills nyligen varit något av
en vag historisk fotnot med starkast fäste
jekt
som genom gedigen forskning skulle
säkerställa ifall han kom från Komstad
eller inte, och om han verkligen kom att
ge namn åt stadsdelen.
PER CELÉN
per.celen@14dagar.se
RIK VID SIN DÖD
Vid sin död var Jonas Brunck en man
av betydelse. Hans bouppteckning har
återfunnits, och ger en god inblick i livet
som godsägare på 1600-talet. Här
är några exempel på de prylar han ägde
vid sin bortgång.
• En öltunna (234 liter).
• 23 nya yxor och fyra gamla.
• 14 nötkreatur och fem hästar.
• Tre gevär, två musköter och ett japanskt
svärd.
• Tre sängar.
• 16-17 servetter.

10 Småländska sägner
Fredag 28 augusti
FOTO: ALEXANDER NILSSON
Nömmen – av en jättes hand
Lokala skrönor och sägner -
-
Enligt sägnen var den stora
bergskrevan Skurugata, utanför
Eksjö, hemvist för en jätte. Denna
jätte låg ofta i fejd med en
trollpacka som bodde i närheten
av sjön Nömmen i Björköby.
En dag tröttnade jätten på
trollkärringen, och bestämde
sig helt sonika för att åtgärda
problemet en gång för alla.
Hans plan gick ut på att fylla
hela den stora sjön med grus,
och på så vis tvinga trollpackan
En vacker dag gjorde jätten slag
i sak. Han tog en stor säck som
han sedan fyllde med grus. De
stora gropar som bildades efter
hans kraftiga händer, fylldes
Gamla sägner och skrönor är vik-
menar Göran Klarin, engagerad
– Jag tror att varje man från
Björköby kan historien. Man
har ju hört den ända sedan
barnsben, berättar han.
Göran Klarin bor själv ett
stenkast från den så kallade
”Byggeåsen”.
För att hålla den halvmåneformade
höjden i gott skick
har hembygdsföreningen en
dag varje år, i snart 20 års tid,
senare med vatten och bildade
enligt sägnen sjöarna Soåsasjön,
Rokalven, Gyesjön och
Hunsnäsen.
Med stora kliv satte sedan
jätten kurs mot trollkärringens
egen sjö; Nömmen. Säcken han
bar på var dock av bristande
kvalitet, så grus och småsten
föll ur den i en strid ström
längs med vägen. Det är av den
rullstensåsar i dessa trakter.
anlände till
Nömmen och gjorde sig beredd
att tömma sin säck, hörde han
ett elakt hånskratt bakom ryggen.
I sin förvåning vände han
sig om lite för snabbt, och större
bjudit dit klasser
från skolan i
Björköby.
Under en heldag
får barnen sedan
hjälpa till med
att städa åsen.
Efteråt får de
även höra berättelsen
om jätten.
Inte räknat
– Det brukar vara uppskattat.
Dels för att barnen får chansen
att komma ut i friska luften,
dels för att många inte kan
åsens historia.
Han tycker det är viktigt att
delen av säckens innanmäte
rann ut vid jättens fötter. Den
stora halvcirkelformade åsen
som bildades kom långt senare
att få namnet ”Byggekullen”.
att hans
från början välfyllda grussäck
nu var i det närmaste tom,
skakade han i ren ilska ut de
återstående gruskornen i sjön.
I säcken fanns det kvar lika
många gruskorn som året har
men
sina 365 öar och skär.
ALEXANDER NILSSON
alexander.nilsson@14dagar.se
”Är man uppväxt i Björköby kan man sägnen”
Göran Klarin.
lokala myter och
sägner hålls vid
liv. Mycket för att
man därigenom
lär känna sin
landsbygd och
hemtrakt.
Äktheten i historien
om jätten
och trollpackan
lämnar han dock osagd.
– Det sägs ju att det faktiskt
Jag har inte räknat själv, och
känner ingen som har gjort det,
men kanske ligger det något i
berättelsen, säger Göran och
skrattar.
I berättelsen var bergskrevan i Skurugata, utanför Eksjö, en jättes hemvist.
FOTO: ALEXANDER NILSSON

Fredag 28 augusti
Det var främst adelsmän och
kungar som åt kräftor.
Landsbyggdsbefolkningen
tyckte inte att kräftor dög som
mat till människor.
Under den här tiden åts inte
kräftorna hela utan hade dem
som fyllnad i puddingar, pastejer
och i färs. Lite längre fram i
tiden började man äta hela kräftor.
Fast då skulle de vara nykokade
och varma. Det var först
efter 1850-talet som det blev populärt
att äta kräftor som svalnat
i sitt spad.
Kräftsupeé
Företeelsen kräftskiva var ännu
inte uppfunnet. När man samlades
och åt kräftor, kallades det
för kräftsupeé. Detta började i de
högre sociala skiften. Sen spred
det sig till borgarna. Det blev så
populärt att det fanns risk för
september och kräftpremiären
satte man den 8 augusti. Det var
då traditionen kring fångsten,
kokandet och ätandet började
ta sin form. Början på 1900-talet
kom kräftpesten till Sverige.
Den slog ut nästan hela bestån-
än idag försök att åter plantera
kräftor vissa månader om året
togs bort 1990-talet. Med tanke
på att då hade man planterat ut
olika kräftsorter från olika länder.
I dag kan vi äta kräftor när
vi vill på året. Med tanke på att
affärerna har frysta och färska
kräftor året om, liksom räkor.
sammans med små lustiga mösssor,
haklappar som det gärna är
kräftmotiv på och sedan hänger
vi upp lyktor som ser ut som fullmånar.
Till kräftorna tar man sig
en snaps och sjunger lite snapsvisor,
som gärna ska relatera till
kräftan. Dricker man inte alko-
Förståligt att dricka alkohol
Denna högtid är en av de få under
året då hög alkoholkonsum-
NÖJE
Kräftor i ett historiskt perspektiv
Kräftor
Ordet kräftskiva skapades på
1930-talet.
Kräfttradition kommer från
kontinenten.
Att kräftor går baklänges är
en myt. De går framlänges
som alla andra djur. Kräftor
backar genom att slå med
stjärten. Det är inte deras
Erik XIV odlade kräftor i vallgravarna
kring Kalmarslott.
Vi har ätit kräftor sedan
åtminstone 1500-talet.
Mycket föreberedelser inför en kräftskiva. Så här kan en dukning se ut.
Det är mycket planerande inför en kräftskiva: Dukning, dekarationer, sånger och mycket annat.
14 dagar på webben:
• Radio • TV-inslag • Fler nyheter • Plus mycket annat
11
tion är socialt accepterad. Att
kräftskivan har ett rykte om sig
som fyllefest beror även på att
det tenderar att ätas för lite till
spriten. Kräftor är nämligen näringsfattiga,
och det är dessutom
tidsödande att skala dem.
TEXT & FOTO
VERONICA BERGSTRÖM
veronica.bergstrom@14dagar.se
www.14dagar.se

12
Antikrundan
är sövande
J
Kultur
ag förstår inte detta ståhej kring att
Antikrundan kommer till Sävsjö. Vad är så
speciellt med programmet?
Mammas heliga stund då man inte bör prata
med henne förutom vid morgontidningen är när
hon sitter och tittar på Antikrundan. Jag förstår
inte att folk kan tycka att det är roligt eller
intressant. Råkar jag bläddra förbi det programmet
så somnar jag nästan.
Mitt tips är om du har svårt att somna – sätt
på ett avsnitt och du sover inom en halvtimme.
Jag kan förstå pensionärer eller medelålders
som tittar. Oftast är det då man äger antika
föremål. Det roliga är att jag tycker det är roligt
Kan bero på upplägget eller att jag inte tillhör
målgruppen?
Jag har kompisar i min egen ålder som följer
antikrundan. De är konstiga om jag ska vara
ärlig. Varje gång jag har försökt att titta har jag
somnat.
Det som jag personligen tycker är bra med
Antikrundan är att de åker runt till olika städer
med proffs som bestämmer värdet på föremålen.
Men det hade räckt med att de hade visat avsnitten
på webbtv.
S
kulle jag få bestämma skulle man inte sända
Antikrundan på tv utan via webben.
Är det någon som kan berätta för mig
vad som är roligt med Antikrundan? När jag har
frågat mamma så har jag fått som svar att det
är intressant. Men det håller jag inte med henne
om.
De avsnitt jag har sett kommer jag inte ens
ihåg något ifrån. Det var på den tiden då jag och
mamma inte hade två tv-apparater eller hade en
fungerande dator så man kunde smyga ifrån och
lämna henne ensam med ”skräpet” på skärmen.
bestämma vad man ville se och inte. Samt kunna
bläddra igenom kanalerna hur snabbt man vill.
Fast det hände ju fortfarande att mamma ville
ha sällskap ute vid skräpet. Då var det bara att
lägga sig skönt och invänta sömnen. Man sov
gott inom tio minuter. Jobbigt nog höll mamma
på att väcka mig så fort jag hade somnat.
Mamma har följt detta skräp så länge jag kan
minnas. Jag tycker fortfarande att hon är knäpp.
Det roliga är nu när jag tänker tillbaka så har
jag gillat Antikrundan. Tror att jag inte visste
bättre på den tiden samt att mamma kanske
hade smittat mig med Antikrunds-sjukan. Vem
vet?
H
ur skulle du göra om du ogillar Antikrundan
lika mycket som mig? Och din mamma
eller din bästa kompis skulle säga: jag
tänker gå dit och fråga om ett föremål jag inte vet
något om och tänker göra allt i min makt för att få
med dig. Vad skulle du säga eller göra?
Jag tror jag skulle säga: Jag tycker verkligen
inte om Antikrundan så kan du inte fråga någon
annan. Skulle jag få svaret att alla andra jag har
frågat har sagt nej, så skulle jag inte ligga bra
till. Då har man nästan ingen annat val än att
följa med. Du har att välja mellan att såra din
mamma eller bästis eller tänka på ditt ego. Hur
skulle du tänka och vilket beslut skulle du fatta?
Jag skulle nog hellre
gå dit än att såra
min mamma eller
bästis. Får väl
skämmas om jag
kommer med på
tv. Relationer är
viktigare än egot.
TEMACHEF
VERONICA
BERGSTRÖM
veronica.bergstrom
@14dagar.se
”Att skapa är
en avkoppling”
På hantverksgården, i Apoteksparken,
i centrala Vetlanda ställer 68-åriga
Ingegerd Johansson ut sina verk
tillsammans med ett tjugotal andra
damer och några få herrar. Ingegerd
är en liten, men mycket färgstark och
glad kvinna. En person med en sprudlande
energi, som undgår få, och som
även märks i hennes sätt att skapa.
Ställer ut på Hantverksgården
Vid ett fönster på hantverksgården
ställer hon ut sina smycken och ett av
dem är halsbandet som hon kallar för
drömfångaren.
– Idén till namnet på halsbandet
sjö. När jag var där på undersökning
hade jag på mig ett sådant halsband
och min läkare tyckte att det såg ut
som en drömfångare och då tänkte
jag, att det är vad jag ska kalla det.
Och visst ser det ut som en drömfångare.
Med smycketråd och lingarn
har hon virkat ett runt smycke med
ett nät i mitten. Nätets mitt pryds av
en liten pärla och runtom nätet har
hon piffat upp smycket med pärlgarn
eller lingarn i olika färger.
– Ofta gör jag smycken som passar
ihop med varandra. Det är trevligt
med kollektioner och att färgerna
stämmer överens med varandra, säger
Ingegerd.
Förlorade ett barn
Skapandet har alltid funnits i Ingegerd,
men det var inte förrän i 30årsåldern
som hon började sitt skapande.
– Jag förlorade mitt nyfödda barn
och för att få hjälp med min sorg köpte
min man en låda med färger och sa
åt mig att börja måla, berättar Ingegerd.
Hon målade tavlor i både olja och
akryl och har tidigare ställt ut några
av sina verk på Vetlandas museum.
För två och ett halvt år sedan hittade
Kulturhuset i Sävsjö var onsdagens
samlingsplats när bland annat tavlor
ska värderas och möbler historiseras.
Antikrundan startar sin 21:a säsong.
Men det kan dröja mer än ett halvår
för Sävsjöborna innan det kan få se
sig själva i tv-rutan.
– Vi börjar redigera programmet i
höst och sändningsstarten är plane-
hon ett nytt sätt att skapa på, nämligen
smycken.
”En avkoppling”
– Att skapa är en avkoppling för
mig. Nu, när jag är pensionär, är det
även en sysselsättning, säger hon och
skrattar.
niker när hon skapar sina smycken,
bland annat virkar hon med en tjock
smycketråd, men även med inslag av
lingarn och ull. Att återanvända pärlor
från gamla halsband i sina egna
smycken är något som hon brukar
göra.
– Smålänning som jag är, brukar jag
även försöka göra något av trådar och
ull som blivit över från mina andra
smycken. Jag kan inte med att slänga
skrattar.
En av hennes broscher som hon
Fredag 28 augusti
Ingegerd Johansson tillverkar egna smycken. I Hantverksboden ställer hon ut sina verk.
rad till mitten av januari. Sedan får
vi se var Sävsjöprogrammet hamnar,
berättar Tomas Olsson.
Inte mindre prioritet
Men att orten har mindre prioritet
jämfört med andra storstäder förnekar
han.
– Absolut inte. Det beror helt på,
det där. Producenten bestämmer programinnehåll
och så vidare. Det kan
vara långt framme vi sänder Sävsjöprogrammet
och tvärtom.
– Allt beror på dramaturgi. Om vi
hittar ett jättefynd kanske man inte
vill ha det tidigt i säsongen, tillägger
han.
själv kallar för Anemon kom till tack
vare att hon är en smålänning in i
märgen.
te att det var onödigt att kasta, så då
satte jag mig ner och började tova ihop
garnet som blev till en stor boll. Jag
satte en liten knapp i mitten och vips
såg det ut som en Anemonblomma, berättar
Ingegerd.
Flödande kreativitet
Att hon i framtiden kommer att fortsätta
att skapa säger sig självt, men i
vilken form hon kommer att uttrycka
sin kreativitet får tiden utvisa.
– Jag vill inte ha några gränser, jag
hemlighetsfullt leende på läpparna.
TEXT & FOTO:
KAROLINA LAGERSTRAND
karolina.lagerstrand@14dagar.se
Ett års väntan på Antikrundan
Vad förväntar du dig av Sävsjö
då?
– Väldigt svårt att säga. Vi hoppas
alltid på några jättefynd. Men det kan
jag ju berätta för dig också att vi hoppas
att ni medier inte skriver om våra
såna fynd. Vi vill att det ska bli…hur
ska jag uttrycka mig – chockartat för
tittarna – på något sätt. Både i lycka
och besvikelse. Det är det charmiga
med programmet.
Och vilka de lyckliga blir, som får
synas i tv-rutan, är ännu oklart.
– Ja, vi väljer ut föremål vi tycker
mer. Sedan får vi se vilka vi tar med,
säger Olsson.
LINUS NORBERG

Fredag 28 augusti
En stormig kärlekssaga
Märta Tikkanen om sitt konstnärsäktenskap med Henrik Tikkanen
Konstnärsäktenskap. Kärlek.
Storm. Inför en knäpptyst publik
Tikkanen.
I måndags gästade Märta Tikkanen
Vetlanda museum där
hon höll ett seminarium på
temat ”Leva och skapa – Om
konstnärsäktenskap”. Inför en
fullsatt lokal talade hon, på ett
skoningslöst men öppet sätt, om
sin bok ”Två” från 2004. Boken
är baserad på Märtas äktenskap
med författaren och konstnären
Henrik Tikkanen och berättar
om problematiken med två
konstnärssjälar under ett och
samma tak och vad konkurrens
kan göra med ett förhållande.
Konstnärsäktenskap
– Jag hade en alltför idealiserad
bild av ett förhållande där båda
parter hade samma yrke. För
min mor och far, som båda arbetade
inom skolan, fungerade det
alltid bra. Dessvärre upptäckte
jag att det inte var så smidigt
i mitt fall.
När Märta träffade Henrik
Tikkanen för första gången var
hon 21 och han 32. De arbetade
tillsammans på Hufvudstadsbladet
i Finland.
– Första gången vi sågs frågade
han mig: ”Om jag inte var
BIOGRAFI MÄRTA TIKKANEN
nu imorron (1970)
Ingenmansland (1972)
Vem bryr sig om Doris Mihailov
(1974)
Män kan inte våldtas (1975)
gift, skulle du gifta dig med mig
då?”.
De blev genast stormförälskade
men gifte sig inte förrän Märta
var 28 år gammal eftersom de
båda levde i andra äktenskap.
skandal då de ännu inte var gifta.
Märta var tvungen att lämna
sin tjänst som journalist på Hufvudstadsbladet
i Finland.
” Om jag inte var gift,
skulle du gifta dig med
mig då?
– Jag kunde inte gå i korridoren
på Hufvudstadsbladet och
vara en ”femme fatale”, säger
Märta och skrattar.
”Män kan inte våldtas”
Allt var frid och fröjd i äktenskapet
till en början, men förhållandet
ändrades snabbt till
det sämre när Märta själv blev
uppmärksammad som författarinna.
– När jag kom ut med min
bok, ”Män kan inte våldtas”,
i Finland. Man såg mig som en
sexgalning, berättar hon.
Boken handlar om en kvinna
som blivit våldtagen och som
beslutar sig för att ge igen med
samma medicin, hon ska våldta
den man som våldtagit henne.
Ämnet var mycket känsligt på
den tiden och Märta Tikkanen
helst erkännande. Hon totalsågades
och blev väldigt illa berörd
av kritiken, så illa att hon höll
på att gå under.
Känd över en natt
Henrik Tikkanen som själv
kom ut med en bok samma höst,
tyckte att den negativa publicitet
som riktades mot hans fru
förstörde även för honom. Året
därpå drogs en debatt om våldtäkter
igång i Sverige med journalisten
Maria-Pia Boëthius
i spetsen. Märtas bok uppmärksammades
och hon blev känd
över en natt. Hon medverkade
i både tidning och teve. ”Män
kan inte våldtas” slog igenom
rades 1978.
I Sverige blev Märta känd som
något av en kvinnokämpe medan
hon i Finland rent ut sagt var en
hatad kvinna. Hon hade trampat
många på tårna och berättat
om sådant som man på den
tiden inte var van vid att höra
i Finland.
Alkoholens baksidor
1978 gav hon ut ytterligare en
bok, en diktsamling med namnet
”Århundradets kärlekssaga”.
Dikterna beskrev hennes förhållande
till Henrik och hans al-
Arnaía kastad i havet (1992) (Lyrik)
Bryta mot lagen (1992)
Två (2004)
koholvanor. Många av dikterna
var hemska och beskrev tydligt
alkoholens baksidor, men vissa
dikter var kärleksfulla.
– När jag lät honom läsa ma-
” Vi kvinnor håller
gärna fast vid hoppet
och tror att det ska
ordna sig, att det ska
bli bättre.
nuset var han tyst i många timmar.
Tillslut kramade han om
mig och sa att han var glad att
det var just han som hade inspirerat
mig till dikterna. Han sa
åt mig att jag måste publicera
dem. Detta trots att det var uppenbart
att dikterna handlade
om honom.
Skrev på nätterna
Märta skötte länge rollen som
mor, hustru och författarinna.
Många nätter ägnade hon åt
skrivandet eftersom hon på dagarna
hade fullt upp med att
passa barnen. Henriks supande
blev allt ihärdigare och vid en
tidpunkt var hon redo att lämna
honom, för sig själv och barnens
skull.
– Vi kvinnor håller gärna fast
vid hoppet och tror att det ska
ordna sig, att det ska bli bättre.
13
Separationen blev aldrig verklighet
då Henrik drabbades av
leukemi och dog cirka fem år efter
beskedet.
– Två dagar innan sin död sa
han till mig: ”Så mycket onödigt.
Du fanns ju där hela tiden. Att
jag inte vågade tro på det”.
Stormigt förhållande
Märta beskriver sitt förhållande
med Henrik som ett väldigt stormigt
men kärleksfullt förhållande.
– Jag har saknat honom ofta,
inte ett ögonblick har jag önskat
honom tillbaka, säger Märta.
Citatet är även sista meningen
i boken ”Två”.
– Hade jag valt bort mitt författarskap
så hade vi haft ett
mycket lugnare förhållande.
Men jag kunde inte välja bort
mitt kall.
Ont om tid
I dag är Märta 74 år gammal och
hon upplever fortfarande att hon
inte har tid över till sitt arbete.
– Jag brukar säga att om jag
anstränger mig riktigt mycket,
lite mer än vad jag egentligen
orkar och klarar av, så hinner
jag med allt utan mitt arbete,
säger Märta och skrattar.
KAROLINA LAGERSTRAND
karolina.lagerstrand@14dagar.se
FOTO: LOUISE JOHANSSON

Sport
14
På iskallt uppdrag
VBK och Boro laddar för nya säsonger
Sensommar, varmt och soligt.
Vad göra?
Snöra på sig skridskorna till exempel.
Bandy- och ishockeysäsongen har startat för VBK och Boro/Vetlanda.
14 dagar har tagit tempen på Vetlandalagen som förbereder sig för nya vintersäsonger.
Boro Vetlanda har fallit på målsnöret att nå division 1 i fyra år.
Nu vill man äntligen ta steget upp.
man bland annat värvat en välme-
nelsen.
– Vi vill ju så klart vara med
och slåss i toppen även i år.
Vårt mål är att gå upp en division,
men det är ju som bekant
väldigt många faktorer som ska
stämma för att det ska gå vägen,
säger Anders ”Lillis” Johansson,
tränare i Boro/Vetlanda.
I fjol föll laget på mållinjen.
Boro klarade sig igenom både
förkval och playoff, där man slog
ut bland annat Grästorp.
Ett mål från ettan
Biljetten till division 1 gick dock
upp i rök i allra sista kvalmatchen,
då värmländska Munkfors
knep andraplatsen – med ett
måls marginal.
Hallå där...
…Tomas Knutsson,
VBK:s nyförvärv som
ska ersätta Christoffer
Edlund i anfallet.
Hur känns det att
vara i gång?
– Vi har gjort tre ispass hittills och det
känns som det brukar göra vid den här
tiden, lite ringrostigt.
Det var fjärde gången på lika
många år som laget föll i kvalet
till division ett.
– Det var tungt för hela laget,
men samtidigt måste man ju
blicka framåt. Det är hockey på
ganska hög nivå och sådant här
händer, förklarar ”Lillis”.
Meriterande nyförvärv
För att stärka chanserna till avancemang
i år – och gäcka kval-
divison 1-meriter värvats till
truppen. Borosonen Tomas Josefsson
och norske Henrik Klouman
återvänder till truppen
efter en ettårig sejour i Mjölby,
och från Tranås AIF ansluter
forwarden Martin Löfgren.
– På forwardsidan är vi så gott
som kompletta. Det är fortfarande
lite öppet vad gäller några av
backplatserna.
Ett av de mer uppmärksam-
backen Juho Autio. Med erfa-
juniorlandslaget
och Finlands näst
Hur har du kommit in i laget?
– Bra. Jag har bott här sedan april och
lärt känna grabbarna. Ett härligt gäng.
40 mål i fjol. Hur ska du uppnå det?
– Det är ju ett bättre lag jag spelar i så
ingen målsättning i hur många mål jag
ska uppnå, men nu spelar jag i ett lag
som inte enbart går in för att försvara sig.
Det är en fördel.
FOTO: ROBIN CARLBOM LARSEN
Får Boro äntligen jubla?
Laget vill ta revansch efter fyra års misslyckanden
högsta liga, är förhoppningen att
han blir en viktig kugge i Boros
backuppsättning
Laget har också drabbats av en
del spelarförluster. En av fjolårets
nyckelspelare, kanadensaren
Myles Palliser, kommer med all
sannolikhet inte till spel under
kommande säsong.
– ”Pallie” vill spela, men vi har
ingen möjlighet att ta hit honom
igen. Det funkar inte ekonomiskt,
berättar klubbens ordförande,
Jan Lindström.
Artistskatten hindrar
Det är de nya ekonomiska reglerna
för artistskatt som sätter
käppar i hjulet för kanadensarens
fortsatta spel i Boro VHC.
– Vi skulle gärna ha sett honom
i laget i år med, men det
skulle kosta oss det dubbla jämfört
med i fjol. Vi har helt enkelt
inte råd med det.
ALEXANDER NILSSON
alexander.nilsson@14dagar.se
Skridskor som ska köras in.
Nya spelare ska spela ihop sig.
Så har Vetlanda BK:s inledande
tempot, säger assisterande träna-
Christoffer Edlund ut. Tomas
Knutsson in. Det är den största
förändringen i det VBK som i
fjol blev utslaget av Sirius i SM-
Men om nyförvärvet från Örebro
kan ersätta skyttekungen
Christoffer Edlund, låter Rehnholm
vara osagt.
– Det är två olika spelartyper.
Vi har värvat Knutsson för
hans målskytte, men han kommer
inte att ha samma roll som
Edlund. Några målsiffror vill jag
inte spekulera i.
Lugnt inledningsvis
Annars har isveckorna varit relativt
lugna. Inte förrän nu har
tempot skruvats upp.
– Det låg på den nivån i början.
Många har ny utrustning
som ska köras in och nya spelare
som ska få ihop det, berättar
Rehnholm, som är försiktig vad
gäller lagets målsättning kommande
säsong.
– Det är svårt att säga i dags-
Vad är skillnaden jämför med Örebro?
– Kvalitén, helt klart – och tempot. Träningsmässigt
är det också mycket bättre
här. Man märker att det är en större
klubb. Allt är proffsigare.
Bra för din utveckling, alltså...
– Ja, absolut. Man måste ge allt på träningarna
för att ta plats. En konkurrenssituation
som kanske saknades lite i Öre
Fredag 28 augusti
...och här är nyförvärven
VETLANDA BK
Tomas Knutson, Örebro
Christopher Sandell, Motala
Andreas Lysell, Falu BS
Erik Ivarsson, Åby/Tjureda
Jesper Jonsson, do
BORO/VETLANDA HC
Henrik Klouman, Mjölby
Thomas Josefsson, do
Juho Autio, KoMu HT
Martin Löfgren, Tranås
Alexander Jepsen, Tingsryd
Anton Lagerqvist, HA74
Alexander Jepsen har hämtats från
Tingsryd.
”Snart ska vi
skruva upp tempot”
läget. På så här kort tid går det
inte att urskilja lagets kapacitet.
Men jag är säker på att vi har
något bra på gång.
Möter Kungälv
Första träningsmatchen spelas
mot Kungälv – i morgon, lördag.
Därefter väntar Champions
Cup mot Vänersborg, Hammarby
och Västerås. Matcherna
spelas i Edsbyn med start 17
september.
LINUS NORBERG
linus.norberg@14dagar.se
Hetast på isen hittills
Tomas Knutsson, nyförvärvet har
kommit bra in i sitt nya lag – och
vill skjuta VBK mot slutspel.
Yngst på isen hittills
Pontus Blomberg, 16-åringen har
klivit in i A-truppen på allvar. Ett
stort framtidslöfte som har kämparglöden
som sitt signum.
Lurigast på isen hittills
Fredrik Rinaldo, mittfältaren som
en spolierad av skada, har visat
som ett nyförvärv för VBK den
här säsongen.
bro. Där var man säker att få spela varje
match.
Vad är målsättningen för din egen
och för lagets del?
min egen del, hmm...svårt. Men jag hoppas
kunna bidra med målfabrikationen,
men som sagt, någon målgräns tänker jag
inte sätta upp.
LINUS NORBERG

Fredag 28 augusti
Speedway – sport
eller underhållning?
J
ag har sett två speedwaymatcher i hela mitt liv.
TVÅ. Tanken slog mig: Är det en sport jag just
tittat på eller är det underhållning?
Svaret: Ingetdera.
Jag måste vara komplett galen som skriver detta i
en sådan speedwaytokig del av landet. Så jag är medveten
om att jag skriver med risk för påhopp, kära
speedwayvänner, eller förlåt – smålänningar.
Hur kan ni vara så engagerade i en sport där spänningen
är lika med minimal? Jag grundar mig på de
två matcher jag sett (Okej, det är kanske inte rättvist,
men jag kör på)
Folket, eller förlåt, smålänningarna, snackar om
grymma omkörningar, mäktiga publikstöd och f*n
och hans moster.
Jag ser: öronbedövande ljud (Nej, inte från publiken),
halvnakna tjejer, förare som kör runt, runt,
runt, runt och – ja, runt…
Och omkörningarna…yeah, right. I ena matchen,
jag tror det var Piraterna mot Indianerna. Den gick
på Canal plus. Första omkörningen i första kurvan,
jag minns att det var i det sjunde heatet. I DET
SJUNDE!? Vilken spänning…
Men det är klart, förarna kanske sparade bränsle
för att tänka på växthuseffekten. Men jag kanske har
kanske det grymma i sporten.
V
ad mer kan man säga om speedway? Jo, lagnamnen,
förstås.
Det är rena tramseriet. Rospiggarna, Piraterna,
Indianerna, Smederna, Valsarna, ja listan kan
göras väldigt lång med fåniga lagnamn. Herregud,
redan där tappar man hoppet om speedway som en
seriös sport. Varför inte heta något med mer lokal
förankring. ”Kåkfararna” istället för indianerna när
klubben ändå är från Kumla. Det hade varit Coolt!
Jag hoppar över mina argument om det, i mitt tycke,
värdelösa seriesystemet. Kort bara: En förare kan
loosern. Ja, det heter så, lucky looser. Det lag som
blev ”bästa” förloraren i slutspelet får en gratisplats
Men jag skippar som sagt mina åsikter kring detta.
Vidare – och kanske mitt främsta argument varför
jag har så svårt för speedway: De bästa tillåts inte
att köra. Man får nämligen inte ha för hög snittpoäng
i laget. Då blir det orättvist. Ungefär som att Inter
skytteligan.
Sedan styr förarna åt höger – men svänger vänster.
Då fattar man ju att det egentligen inte är en sport vi
talar om. Jag jämför detta med Wrestling eller Monstertruck.
Något i den stilen…
K
ära speedwayvänner – eller smålänningar.
ju faktiskt i nästan hela Sverige, det erkänner
jag.
Jag ber om ursäkt, men det här är mina åsikter och
jag måste berömma er för det brinnande intresset.
Det är en egenskap ni speedwayälskare har (även om
jag inte förstår hur ni kan ha den). Men det är något
över och något som gör mig avundsjuk, faktiskt.
Det är just på grund av er glöd som
gör att speedway
ÄR Sveriges tredje största sport.
Publikmässigt. Det ska jag inte ta
ifrån er. Fortsätt så. Då kanske
även en kritiker som jag kan
bli intresserad.
Nä, nu måste jag sluta
skriva. Det är lottodragning
i SVT följt av konståknings-
SM från
Solnahallen.
SPORTCHEF:
LINUS NORBERG
linus.norberg@14dagar.se
Axel Hultqvist från Sävsjö kan titulera sig som bäst på Höglandet i klättring. Med hjälp av
hård träning har han klarat den svåra drömgränsen
Hultqvist klättrar
Detta efter att han har klarat en
8a-led. Vad tusan är 8a för något
tänker du säkert. Svaret: en viss
svårighetsgrad på en led inom utomhusklättring.
Med betoning på svår.
Det är drömgränsen för bergsklättrare.
Klarar man den är man jäkligt
bra helt enkelt. Och Axel är den
första bland höglandsklättrarna att
klara det. Han har all rätt att vara
belåten.
– Det känns riktigt skoj att vara
den första att klara det, säger han.
Flera svårighetsgrader
Gradsystemet för utomhusklättring
börjar vid 3a och går uppåt. Det
righetsgraden på en led.
rättar Axel.
Höglandsklättarna innefattar Vetlanda,
Sävsjö, Tranås, Mariannelund,
Eksjö och Jönköping.
Axel Hultqvist har klättrat i sju
år. Och varit aktiv i både inom- och
utomhusklättring samt bouldering.
Meritlistan imponerar. Där åter-
Junior-SM.
• Vad är grejen med klättring?
maningar att ta sig an. Man kan alltid
utvecklas och jag gillar att tävla
både mot andra och framför allt mot
mig själv. Klättringen blir som ett
gift.
Hård träning
Han klättrar enkelt upp i taket på
klätterklubben i Sävsjö. Det som för
andra skulle innebära full koncen-
15
FOTO: ALEXANDER NILSSON
högst på Höglandet
Sävsjösonen har klarat drömgränsen – en ”åtta”
Axel har vunnit tre JSM-guld och vunnit
Sverigecupen
som helst för Axel. Att han tränar
fem till sex dagar i veckan syns tydligt.
Åka utomlands och klättra är
något han gillar skarpt.
– Jag var nyligen fyra månader
i Thailand, där det blev en hel del
klättring. Det var oerhört roligt, säger
han.
– Tidigare har jag varit i bland annat
Italien, Frankrike och Spanien.
• Vad är målet den närmaste
framtiden?
– Det är att fortsätta bli bättre
leder.
FAKTA:
KENNY WIIS
kenny.wiis@14dagar.se
Namn: Axel Hultqvist
Ålder: 19 år
Meriter: Tre JSM-Guld, ett silver.
Tre segrar i Sverigecupen.
Längd: 194 centimeter
Vikt: 78 kilo
Övriga intressen: Snowboard och
badminton

16
Till sist...
Drygt ett år tidigare hade de fått
beskedet att samboparet gick i
bröllopstankar. Efter nio år tillsammans
skulle det nu bli bröllop.
Långt hemifrån. På andra
sidan jordklotet. På en av Indonesiens
vackraste öar, Bali.
Vissa anser att Bali är Asiens
Mallorca. Av Indonesiens alla
tusentals öar sägs Bali vara den
vackraste. Kristallklart vatten,
bördig natur, risterrasser och
det vänliga folket är bara några
av faktorerna som gör ön så attraktiv.
Den lilla byn Cepaka ligger
på öns sydvästra sida. Byn
är fattig och endast de viktigaste
närheten. Vägarna är extremt
dåliga och gästerna tittar på
varandra när de sitter i taxin.
De är på väg till det de sedan
kallar paradiset.
Mycket att utforska
Den första veckan tillbringades
mestadels i deras eget lilla paradis,
som nu hade blivit deras
hem. Andra veckan splittrades
släkt och vänner, alla åkte vidare
på egna äventyr. Några åkte
hem till Sverige, andra reste vidare
på Bali och brudparet åkte
på bröllopsresa till Bangkok. Bali
har så mycket att erbjuda. Det
är bara att ta för sig. Att lämna
lyxen och tryggheten i villan och
ge sig vidare på egen hand är en
upplevelse i sig. Gör ett besök i
hantverksstaden Ubud, som ligger
nästan mitt på ön.
Ubud är mest känd för sin
allting. Handgjorda träskulpturer,
mosaikfat, batikkläder och
frukt och grönt. Här gäller det
att pruta rejält. Hälften, och
sedan hälften på det, då är det
en bra affär. Förutom marknaden,
är Ubud också känt för sin
monkeyforest. Här lever apor i
det fria. Men se upp, de är inte
pålitliga, håller besökarna inte i
sina saker så snappar de enkelt
åt sig väskan.
Försök också att ta några dagar
i Sanur, som ligger på öns
sydöstra sida, och precis intill
havet. Möjlighet att boka helda-
gott om. Tidig morgon, lämnar
båten stranden och efter ungefär
40 minuters båtresa ut i det blå,
lighet att snorkla. Det kristallklara
vattnet bjuder till att ligga
länge och studera de färgglada
livet under vattenytan. Försök
också att gå i land på någon ö.
Prata med din guide, de har ofta
lan några andra turister.
Den kritvita sanden silas mellan
tårna, havets vågor rullar
upp mot stranden. Öborna är
vänliga och hälsar glatt på alla
nykomlingar. På ställen som
detta, kan man sitta länge och
bara blicka ut mot havet. Något
landområde syns inte, så långt
ögat kan nå.
Vill man lägga dyra pengar på
boende så är Nusa Dua ett självklart
stopp. Fortfarande på den
sydöstra sidan på ön, söder om
Sanur. Nusa Dua är framförallt
känt för sina stora hotellkomplex.
Nusa Dua är precis som
alla pratar om. Vackert, turistvänligt,
dyrt och hotellkomplex
utan dess like. Hotellen ligger
som ett bälte längs stranden. Det
ena lyxigare än det andra. Varje
kerhetskontroller för att försäkra
att inga bomber eller andra
sprängladdningar kan föras in
i området. Hela tjusningen med
att vara turist och att upptäcka
nya platser kan plötsligt bli så
begränsat här.
Minnen för livet
Den högsta, sydligaste punkten
på Bali är Uluwatu. Ett känt
turistmål och vacker utsikt. Här
står man på höga klippor och ser
havets vågor piska mot klippblocken.
Lagom till skymning
börjar eldshowen. Med vackra
dräkter och ansiktsmålningar,
kommer kvinna, efter kvinna,
och dansar in i ringen intill eld-
Efter tolv dagar på paradis-
Intryck och upplevelser, som
knappt går att beskriva i ord.
Nu, fyra år efter terrorattentaten
på den välkända turistorten
Kuta Beach, 2002 och 2005, har
turismen åter börjat komma
tillbaka. Resebolagen har nu på
nytt, exklusiva paketresor till
ön. Får du möjlighet att besöka
denna exotiska och färgstarka ö,
tveka inte. Men se till att du har
gott om tid på dig. Trots att hela
landytan på Bali bara är hälften
så stort som hela Skåne, så tar
det tid att utforska alla platser,
och ta in alla underbara intryck.
Indonesien har tusentals öar
men det sägs att Bali är den
vackraste.
TEXT & FOTO:
ANN HOLMSTRÖM
ann.holmstrom@14dagar.se
Fredag 28 augusti
Följ med till paradiset
I vanliga fall planerar man sin semesterresa från början
till slut. När man ska åka, när man kommer hem
och vilka platser man ska besöka.
För dessa två familjer, blev det ingen vanlig semester.
De var bjudna på bröllop.
Bali
Landareal: 5620 kvadratkilometer (ungefär som halva Skåne)
Invånare:3 miljoner
Huvudstad: Denpasar
Klimat: Bali har svindlande vacker natur med ett tropiskt klimat,
den svalare torrperioden är från april till oktober, detta är den
bästa tiden att besöka Bali. Resten av året är fuktigare, mer mol-
Valuta: IDR Indonesia Rupiah
Längst vägarna på Bali ser man allt som oftast risterrasserna breda ut sig.
Vita stränder och marinblått hav. Få platser är vackrare än så.