Anvisningar för främjande av säkerheten inom karting - Tukes

FRÄMJANDE AV
SÄKERHETEN INOM
KARTING
Konsumentverkets
publikationsserie 5/2003, Finland
ISSN 0788-544X
ISBN 951-681-042-X (häft.)
ISBN 951-681-043-8 (PDF)

Konsumentverkets anvisningar Dnr 2002/52/6358
09.06.2003
Författningsgrund:
- Produktsäkerhetslagen 914/1986
Målgrupper:
- planerare
- verksamhetsidkare
- tillsynsmyndigheter
KONSUMENTVERKETS ANVISNINGAR FÖR FRÄMJANDE AV SÄKERHETEN INOM
KARTING
Konsumenverket reviderar anvisningarna för främjande av säkerheten
inom karting. Anvisningarna baserar sig på produktsäkerhetslagen
(914/1986, med ändringar).
Syftet med anvisningarna är att med stöd av produktsäkerhetslagen
definiera miniminivån för säkerheten inom karting, öka säkerheten inom
karting och effektivera övervakningen enligt produktsäkerhetslagen samt
förebygga olycksfall.
Dessa anvisningar träder i kraft den 30 januari 2003 och de ersätter de
anvisningar som gavs i september 1997.
Överdirektör Marita Wilska
Biträdande direktör Tomi Lounema

INNEHÅLL
1. SYFTET MED DESSA ANVISNINGAR 2
2. TILLÄMPNINGSOMRÅDE 2
3. GRUNDLÄGGANDE BEGREPP 2
4. MINIMIKRAV PÅ SÄKERHETEN PÅ KARTINGBANOR 3
4.1 Allmänna krav 3
4.2 Förarens skyddsutrustning 3
4.3 Banan 4
4.4 Karten 6
4.5 Byggnaden och miljön 8
4.6 Vägledning för kunden 9
5. LARMSYSTEM OCH SÄKERHETSUTBILDNING FÖR PERSONALEN 10
6. RÄDDNINGSUTRUSTNING OCH FÖRSTA HJÄLPEN 10
7. DRIFTKONTROLL 10
8. ÖVERVAKNING AV SÄKERHETEN 11
8.1 Övervakningspersonalen 11
8.2 Försäkringar 11
9. SÄKERHETSDOKUMENT 12
10. IAKTTAGANDE AV ANVISNINGARNA 12
11. IKRAFTTRÄDANDE 12
12. ÖVRIGA BESTÄMMELSER, ANVISNINGAR OCH REKOMMENDATIONER 12
Bilaga 1.
Flaggsignaler 14
Bilaga 2.
Anvisningar för kartingbanornas kunder 15
Bilaga 3.
Säkerhetsdokument 16
Bilaga 4.
Kontakter 17
1

KONSUMENTVERKETS ANVISNINGAR FÖR FRÄMJANDE AV SÄKERHETEN
INOM KARTING
1. SYFTET MED DESSA ANVISNINGAR
Syftet med anvisningarna är att med stöd av produktsäkerhetslagen (914/1986, med ändringar)
definiera miniminivån för säkerheten inom karting, öka säkerheten inom karting
och effektivera övervakningen enligt produktsäkerhetslagen samt förebygga olycksfall.
Konsumentverket har utarbetat dessa anvisningar i samarbete med AKK – Motorsport ry,
social- och hälsovårdsministeriet, Finska Försäkringsbolagens Centralförbund och representanter
för verksamhetsidkarna.
2. TILLÄMPNINGSOMRÅDE
Anvisningarna tillämpas på att definiera säkerheten inom inomhus- och utomhuskarting
inom produktsäkerhetslagens tillämpningsområde. Anvisningarna tillämpas inte på övervakningen
av övriga tjänster som kartingbanorna erbjuder. Anvisningarna tillämpas inte
heller på banevenemang som avviker från det normala, t.ex. tävlingsverksamhet, där säkerhetskraven
är striktare än dessa anvisningar. Om tillämpningsområdet används nedan
termen karting.
Anvisningarna kan även tillämpas på minimotorcykelåkning eller andra motsvarande grenar,
som utövas på karting- eller motsvarande banor.
3. GRUNDLÄGGANDE BEGREPP
Depå: Område där kartarna servas, därifrån man startar och där man stannar efter körningen.
Driftsjournal: En journal (t.ex. en kalender) i vilken dagligen införs bl.a. antalet besökare,
speciella evenemang, eventuella olyckor och allvarliga tillbud.
Fri zon: Utrymme på körbanan mellan föraren, som sitter i karten, och de fasta konstruktionerna
(bortsett från skyddsvallarna).
Inomhuskartingbana: En tydligt avgränsad, i huvudsak täckt bana som planerats och
byggts för karting.
Kart: En motordriven fyrhjulig apparat, med vilken man kör på en kartingbana.
Konstruktionsmässig topphastighet: Högsta hastighet som kan uppnås med karten med
tanke på dess konstruktion.
Körregler: Regler som verksamhetsidkaren utfärdat och som gäller körprestationen.
2

Signalsystem: Avsedd för att informera dem som kör på banan om faror (t.ex. kart som
stannat på banan), omkörningsförbud och om avslutad körning.
Skyddsvall: Avsedd att dämpa stöten vid en eventuell krock mot byggnaden, andra fasta
konstruktioner, hinder och föremål samt förhindra krockar mot personer. Skyddsvallen
minskar risken för personskador och märker ut banan.
Säkerhetsdokument: Ett dokument som verksamhetsidkaren gör upp där saker med anknytning
till verksamheten och säkerheten på kartingbanan definieras.
Säkerhetsplan: En plan där verksamhetsidkaren enligt räddningslagstiftningen redogör
för risksituationerna inom verksamheten och deras effekter, åtgärderna för förebyggande
av och skydd mot risksituationer, vilken säkerhetspersonal det finns och hur den är utbildad,
hur den övriga personalen har gjorts förtrogen med planen, vilket skyddsmateriel som
behövs och för handlingsplanen med tanke på olika olycksfall, tillbud och skador.
Utomhuskartingbana: En tydligt avgränsad, icke-täckt bana som planerats för karting. I
allmänhet en bana som kontrollerats av AKK – Motorsport ry eller motsvarande grenförbund
och som har skydds- och mellanområden.
4. MINIMIKRAV PÅ SÄKERHETEN PÅ KARTINGBANOR
4.1 Allmänna krav
En kartingbana eller användningen av en sådan får inte var farlig för kundens hälsa eller
egendom på det sätt som avses i 4 § produktsäkerhetslagen.
Kartingbanan skall alltid vara trygg att använda med hänsyn till respektive förargrupp och
förarantal. På utomhusbanor skall rådande väderleksförhållanden beaktas.
Verksamhetsidkaren skall på förhand fastställa det maximala antalet förare som samtidigt
får befinna sig på banan så att banan är trygg att använda. Verksamhetsidkaren skall också
på förhand fastställa längdgränser för förarna utgående från kartarnas konstruktion och
eventuella åldersgränser. Det maximala antalet förare som får finnas på banan på samma
gång och längd- och åldersgränserna skall antecknas i säkerhetsdokumentet. I fråga om
kartar som är avsedda för vuxna rekommenderas 13 år som nedre åldersgräns.
4.2 Förarens skyddsutrustning
Minimiutrustningen för förare är hjälm, kartingoverall och körskor. Föraren får inte ha
halsduk, bälten eller skärp som kan gå upp eller andra fladdrande plagg som kan nå de roterande
delarna av karten. Långt hår skall döljas under kläderna. På utomhusbanor är körhandskar
obligatoriska, på inomhusbanor rekommenderas de.
Det är obligatoriskt att använda hjälm och hjälmen skall vara fäst under körningen. Hjälmen
skall vara en integralhjälm av godkänd typ. Hjälmar av godkänd modell enligt 89 §
vägtrafiklagen (267/1981) är sådana skyddshjälmar som är godkända i enlighet med Ereglementet
nr 22/04 och skyddshjälmar som uppfyller kraven i standarden FMVSS 218
(129 § förordningen om fordons konstruktion och utrustning (1256/1992)) eller skydds-
3

4.3 Banan
hjälmar som skyddar bättre än dessa. Övriga normer som gäller hjälmar är bl.a. SNELL
och BSI. Före körningen skall personalen försäkra sig om att hjälmen är av lämplig storlek
för användaren och fäst på rätt sätt.
Av hygieniska skäl rekommenderas huva under hjälmen.
Unga förare, som inte fyllt 13 år, skall använda en separat stödkrage under hjälmen för att
förhindra pisksnärtskador.
Det är obligatoriskt att använda kartingoverall. Overallen skyddar mot smuts och skavning
och vid eventuella bränder. Dessutom skyddar den mot eventuella lösa föremål som kan
träffa föraren och mot kartens heta delar. Overallen skall vara av svårantändligt material.
Overallernas egenskaper kan kontrolleras t.ex. hos leverantören. Det är förbjudet att använda
lättantändliga material, såsom icke-flamskyddsbehandlad bomull, polyester och polyamid,
i overallerna. På utomhusbanor skall väderleksförhållandena beaktas, och det rekommenderas
att verksamhetsidkaren vid behov utöver overall kan erbjuda förarna klädsel
som är anpassad till väderleken.
Handskarna skyddar mot ytliga skråmor. Handskarna skall vara av svårantändligt material
och man skall få ett bra grepp om ratten med dem.
Körskorna skall vara lågklackade och stadiga och ha tunna sulor så att föraren får en bra
kontakt med pedalerna. Skosnörena skall fästas så att de inte kan fastna i roterande delar.
Verksamhetsidkaren är skyldig att tillhandahålla skyddsutrustning (overall, hjälm, huva
och körhandskar, vid behov körskor och klädsel som är anpassad till väderleken). Skyddsutrustningen
skall finnas att få i olika storlekar. Verksamhetsidkaren skall regelbundet
kontrollera skyddsutrustningens skick och se till att skyddsutrustningen förvaras och rengörs
på tillbörligt sätt. Man möjliggör en god vädring av utrustningen t.ex. genom att
hänga upp skyddsoverallerna luftigt i en klädställning och skaffa egna förvaringsställningar
för hjälmarna. Huvor och handskar av tyg skall tvättas efter varje användning. Hjälmarnas
visir skall hållas rena.
Banans bredd
Banans bredd skall vara minst två (2) gånger kartens längd. Utanför karten skall det omkring
föraren finnas så mycket fritt utrymme (s.k. fri zon) att föraren inte vidrör banans
konstruktioner med undantag av skyddsvallarna medan han kör.
Den fria zonen kan testas t.ex. på följande sätt: En testperson som är 180 cm ± 5 cm lång
sitter i en kart på ett sådant ställe på banan som kan anses vara det mest ogynnsamma stället
med tanke på testet. Föraren räcker upp båda händerna och sänker dem längs sidorna.
Händerna får inte ta i banans räcken med undantag av skyddsvallarna. Det kan finnas flera
testpunkter på banan.
4

Antalet kartar på banan
Antalet kartar som samtidigt får befinna sig på banan skall av säkerhets- och ventilationsskäl
begränsas enligt användargrupp och rådande förhållanden. Dessutom skall det kalkylmässiga
högsta antalet kartar som samtidigt får vara på banan beräknas enligt följande
formel:
banans längd (m)
högsta tillåtna antal kartar = ------------------
30 m
Om verksamhetsidkaren har kartar med olika effekt och av olika storlek, får de inte släppas
samtidigt in på banan. Undantag är särskilda tillfällen, t.ex. körningar där flera familjemedlemmar
deltar. Samtidig användning av olika fordon (t.ex. kart, minimotorcykel) på
banan är förbjuden.
Banans yta
Det får inte finnas lösa föremål på banans yta under körning.
Hinder och skyddsvallar
I första hand skall fasta hinder och konstruktioner på banområdet tas bort. Om det är
omöjligt att avlägsna hindren, skall de madrasseras med en skyddsvall.
Skyddsvallar och räcken skall vara tillverkade av stötdämpande, flexibelt material (inga
betonggrisar eller fasta stålräcken). Skyddsvallen skall vara minst 0,3 meter men högst 0,5
meter hög. En lämplig höjd för skyddsvallen är t.ex. ytterdäck till personbil på varandra.
Skyddsvallen skall vara enhetlig så att det inte uppstår ett hål i den när en kart stöter ihop
med den. När bildäck används skall de bindas ihop så att de inte kan lösgöras från varandra
t.ex. vid en krock. Vid väggarna har skyddsvallens högsta tillåtna höjd inte begränsats.
Signalsystem
På banan skall det finnas ett signalsystem, som kan bestå antingen av signalljus eller av ett
flaggningssystem. Som signalljus kan användas gula blinkande ljus eller tillräckligt effektiva
gula varningsljus. Ett flaggningssystem (gul, röd, blå, svartvit, svart, svartvitrutig
flagga) förutsätter att det vid banan finns ett tillräckligt antal banövervakare som är beredda
att flagga vid behov. Utöver dessa kan handtecken användas. Handtecknen kan vara
varningar som visas av förarna (t.ex. för att ange att hastigheten minskar eller att stannar)
eller av övervakarna (meddelande om samtidig användning av gas- och bromspedalen).
Antalet olika handtecknen skall begränsas till så få som möjligt.
Alla som kommer för att köra kart skall informeras om vad signalljusen, flaggorna och
handtecknen betyder. Dessutom skall det finnas skriftliga anvisningar om betydelserna på
en synlig plats t.ex. vid kassan eller väntutrymmet. Anvisningarna skall ges åtminstone på
finska och på svenska och vid behov på andra språk. Personalen skall bevaka att alla följer
de signaler som ges. Flaggornas betydelser anges i bilaga 1.
5

Depå
Depån skall placeras så att kartarna inte kan köra dit längs någon annan väg än den egentliga
infarten. In- och utfarterna skall vara lätta att upptäcka för förarna och de skall märkas
ut tydligt.
Infarten skall placeras så att kartens hastighet är låg på det stället. Infarten skall vara så
smal att en omkörning inte är möjlig. Utfarten skall vara på ett sådant ställe på banan att
omkörningar är trygga (banans bredd är tre (3) gånger kartens längd).
På utfartens plats ställs inga särskilda krav, om starten sker direkt på banan och man inte
kör ut från depån under körningen.
Under körning skall depån vara stängd för andra än dem som är i körtur och personalen.
Publikutrymmen
4.4 Karten
Publikutrymmena skall avskiljas från ban- och depåområdet med ett skyddsstängsel som
är minst 1 m högt.
Under körning skall andra än de personer som står i tur att köra och personalen förhindras
tillträde till banan. Tillträdet kan förhindras t.ex. med ett räcke.
Bränslesystem
Bränsletanken skall vara stadigt fäst vid chassit. Bränsleledningarna skall vara flexibla.
Bränsletanken skall vara tillverkad så att den inte medför risk för läckage. Den får inte
vara utformad så att den fungerar som en del av karosseriets konstruktion. Bränsletankens
högsta tillåtna volym är 10 liter. Bränsletanken skall ha en bakslagsventil eller ett expansionskärl
för att förhindra bränsleläckage om karten hamnar i en för lutande ställning.
Det är absolut förbjudet att tanka karten medan föraren sitter i den. Karten skall vara avstängd
när den tankas.
Om bränsletanken är placerad ovanpå motorn, skall motorn vara tillräckligt nedkyld före
tankningen.
Som bränsle skall användas bensin med så små avdunstnings- och avgasutsläpp som möjligt.
Sådan är t.ex. bensin som används i små maskiner och som inte innehåller svavel eller
bensen.
För att säkra en ren inomhusluft rekommenderas att tvåtaktsmotorer inte används på banorna
och att motorerna är utrustade med katalysator. När nya kartar införskaffas skall
dessa ha motor med katalysator.
6

Topphastighet
Verksamhetsidkaren skall fastställa den högsta tillåtna hastigheten separat för varje bana.
Hastigheten kan begränsas t.ex. med en elektronisk begränsare.
Kartens konstruktionsmässiga topphastighet får vara högst 60 km/h på inomhusbanor och
motsvarande och högst 100 km/h på utomhusbanor. Topphastigheten för kartar avsedda
för barn får vara 30 km/h.
Hjul och däck
Hjulen skall fästas vid axeln med hjälp av en säkerhetslåsanordning, såsom saxsprintar,
självlåsande muttrar eller låsringar.
Nötta däck, där armeringen syns, får inte användas.
Stötfångare
Stötfångarna på kartarna skall vara sådana att hjulen på olika kartar inte kommer åt att vidröra
varandra. Stötfångarna skall också vara sådana att en kart inte från något håll utan
hinder kan köra på en annan kart eller förare.
En skyddsbåge som går runt hela karten, som inte har diskontinuiteter och som på alla
ställen är på samma höjd från körbanan rekommenderas.
Skydd för kraftöverföringen
Kraftöverföringen skall skyddas på hela bakaxelns område så att de roterande delarna i
kraftöverföringen inte medför fara för föraren eller andra personer.
Bromsar
Bromsarnas funktion skall testas varje dag, och bromsarna skall justeras vid behov. Bromsarna
skall vara tillräckligt effektiva och de skall verka åtminstone på båda bakhjulen samtidigt.
Om bromsvajer används skall dess diameter vara minst 2,5 mm; om två vajrar används
skall de motsvara denna tvärsnittsyta.
Styrning
Styrningen skall ske med hjälp av en ratt, som skall ha formen av en sluten cirkel. Ratten
får inte vara av aluminium, som kan brytas vid en krock. Flexibla vajer- eller kedjestyrsystem
är förbjudna.
Rattens nav skall vara sluten med en stålskiva, så att ratten vid en krock inte kan tryckas
ner på styraxeln.
Alla delar i styrsystemet skall vara fästa på ett säkert sätt, såsom med saxsprintar, självlåsande
muttrar eller skruvar.
7

Sits
Sitsen skall vara formad så att föraren hålls bra på plats och kan motstå rörelser både i sidled
och framåt i kurvor och inbromsningar.
Sitsen skall vara fast monterad i karten. Fästjärnen får under inga omständigheter komma
fram genom sitsen.
Föraren skall passa in i karten och sitsen. Om bänkens form ändras med stoppning, får
bänken inte ha så mycket stoppning, att skyddet i sidled försvinner och ratten kommer för
nära förarens bröst. Inom räckhåll för föraren och i sitsen får det inte finnas vassa delar eller
hörn.
Pedaler
Pedalerna får inte i någon ställning sträckas ut utanför ramen och stötfångarna.
Bromspedalen skall vara fäst i chassit i två punkter. Bromspedalen skall vara formad så att
den hindrar foten att glida bort från pedalen.
Gaspedalen skall vara försedd med en returfjäder. Även i den ände av gasvajern som är
närmare förgasaren skall det finnas en returfjäder som återställer gasen i tomgångsläge,
om gasvajern går av.
Om man är tvungen att använda pedalförlängningar, måste man försäkra sig om att de
hålls stadigt på plats.
Avgassystemet
Avgasröret skall ha sitt utlopp bakom föraren. Avgasröret får inte orsaka en brandrisk för
föraren och avgasröret skall vid behov vara skyddat. Avgasröret får inte sticka ut utanför
konstruktionens konturer.
Tvåsitsiga kartar
Den som kör en tvåsitsig kart skall ha tillräcklig erfarenhet av att köra tvåsitsiga kartar.
Föraren skall få utbildning i att framföra en tvåsitsig kart av verksamhetsidkaren eller
dennes representant.
Den som åker med skall ha samma skyddsutrustning som föraren (kartingoverall, hjälm,
huva, körhandskar och körskor).
4.5 Byggnaden och miljön
Luftkvaliteten vid en inomhuskartingbana skall följas. Om det högsta tillåtna gränsvärdet
för kolmonoxid överskrids, skall körningen avbrytas. Då skall verksamhetsidkaren se till
att personerna lämnar utrymmet och söker sig ut i frisk luft, och vänta tills luftkvaliteten
har förbättrats.
8

Ventilationen skall planeras och dimensioneras så att kolmonoxidhalten i inomhusluften
på körområdet och arbetszonerna är under 35 mg/m 3 (medeltal per 8 h) (HTP-värden
2002). För kolmonoxidhalten skall det finnas ett mät- och larmsystem som fungerar kontinuerligt.
Kolmonoxidmätarens och larmsystemets funktion skall kontrolleras regelbundet.
Om den största tillåtna kolmonoxidhalten överskrids, måste man avbryta körningen, se till
att människorna tar sig ut ur lokalen och vidta åtgärder för att förbättra luftkvaliteten.
Anvisningar för mätning av ventilationsflödet finns bl.a. i standarden SFS 5512 Air conditioning.
Measurements of air flows and pressure conditions in air conditionings systems.
Ilmastointi. Ilmavirtojen ja painesuhteiden mittaus ilmastointilaitoksissa.
I fråga om det buller som de anställda utsätts för iakttas bestämmelserna i arbetarskyddslagstiftningen.
Belysningen i inomhusutrymmen skall vara tillräckligt effektiv, jämn och icke-bländande.
På banan får det inte uppstå mörka områden.
För en kartingbana utomhus skall man ansöka om ett miljötillstånd enligt 35 § miljöskyddslagen
(86/2000) hos vederbörande miljötillståndsmyndighet.
4.6 Vägledning för kunden
Personalen skall lära föraren hur kartens reglage (broms, gas) används. Föraren skall ges
tillräcklig information om reglerna och körsättet (det är förbjudet att bl.a. köra på eller
pressa sig förbi andra) och anvisningar för eventuella problemsituationer. Problemsituationer
som kan uppstå är t.ex. att karten stannar, går sönder eller fastnar i ringvallen. Föraren
skall instrueras i signalsystemen (ljus, flaggning, handtecken).
Särskild uppmärksamhet skall fästas vid att instruera unga och/eller oerfarna personer. Innan
körturen börjar skall personalen försäkra sig om att alla förare har förstått anvisningarna
och reglerna. I fråga om personer som tidigare kört på banan kan man stickprovsmässigt
kontrollera att de kan reglerna.
Reglerna skall finnas tydligt framme på ett sådant ställe att föraren kan bekanta sig med
dem innan han förflyttar sig till depån. Reglerna skall finnas framme åtminstone på finska
och på svenska, och vid behov på andra språk. Även flaggornas betydelser skall vara synligt
framme, om flaggor används som signaleringssystem.
Kunden skall eventuellt redan när avtalet ingås (när kunden gör en reservation) om åldersoch
längdgränserna och förbudet att köra under påverkan av rusmedel (alkohol, narkotika,
övriga berusande ämnen). Begränsningarna skall anges tydligt vid biljettförsäljningen t.ex.
på skyltar. Vid behov kan verksamhetsidkaren kontrollera alkoholhalten i blodet med en
alkometer.
En modell för minimi-information som skall ges kunderna finns i bilaga 2.
9

5. LARMSYSTEM OCH SÄKERHETSUTBILDNING FÖR PERSONALEN
Alla anställda skall kunna tillkalla hjälp och känna till de olika sätten att göra det. Vid telefonen
skall det finnas skriftliga anvisningar för vart och till vilket nummer man skall ringa,
adressen till platsen och köranvisningar för utryckningsfordonen.
Var och en bland personalen skall känna till arbetsfördelningen mellan de anställda (vem
räddar, återupplivar, tillkallar utryckningsfordon, visar vägen osv.) och hur ledningsansvaret
bestäms om en olycka inträffar.
Minst en gång om året skall det ordnas säkerhetsutbildning och en beredskapsövning för
hela personalen. Då repeterar man i praktiken hur man larmar hjälp, hur räddningsutrustningen
används, hur man återupplivar och hur man skall handla vid de vanligaste sjukdomsattackerna
och olycksfallen. I synnerhet skall man öva räddningsinsatser och personalens
samarbete. Personalen skall också få utbildning i att känna igen symptomen på och
ge första hjälpen mot kolmonoxidförgiftning.
På utomhusbanor skall det på en synlig plats finnas anvisningar för hur man ger larm
(larmnumret, adressen) och namn och kontaktuppgifter till den som upprätthåller banan/den
ansvariga personen.
6. RÄDDNINGSUTRUSTNING OCH FÖRSTA HJÄLPEN
En kartingbana skall ha en aktuell säkerhetsplan som följer räddningslagstiftningen och en
tillräcklig mängd underhållen utrustning för första släckningsåtgärder. Släckningsutrustningen
skall placeras på en synlig plats, vara lättillgänglig och märkas ut tydligt. Bland
personalen skall det finnas ett tillräckligt antal personer som fått utbildning i första släckningsåtgärder,
minst en person i varje arbetsskift.
I varje skift skall det finnas minst en person som fått första hjälpen-utbildning (minst
FRK:s Fhj1 eller motsvarande). För dem skall ordnas repetitionsutbildning tillräckligt ofta
(t.ex. FRK:s Fhj-kort är i kraft tre år). Alla anställda skall ges grundutbildning i att ge första
hjälpen.
I banans omedelbara närhet skall det finnas en tillräcklig mängd första hjälpen-utrustning.
Första hjälpen-skåpet skall vara tydligt märkt.
7. DRIFTKONTROLL
Driftkontrollen är fortlöpande kontroll av omständigheterna och säkerheten. En daglig inspektion
skall göras åtminstone innan allmänheten ges tillträde till utrymmena och när belastningen
är som högst.
Om driftkontrollen på kartingbanan skall föras en driftsjournal, där den dagliga rutinkontrollen,
antalet besökare och de tidpunkter då anläggningen är i speciell användning (t.ex.
företagsbesök, turer för barn) antecknas. Dessutom antecknas allvarliga funktionsstörningar
i kartarna och inträffade olyckor och allvarliga tillbud i driftsjournalen.
10

I driftsjournalen skall också göras anteckningar om inomhusluftens kvalitet, i synnerhet
om larmgränsen för kolmonoxidhalten överskrids.
8. ÖVERVAKNING AV SÄKERHETEN
Enligt 3 § produktsäkerhetslagen ansvarar näringsidkaren, som producerar tjänsten, i första
hand för kartingbanans säkerhet och övervakar den. Medan kartingbanan används skall
verksamhetsidkaren dagligen övervaka säkerheten på banan.
Varje dag innan banan öppnas skall skiftchefen eller en person som befullmäktigats av
honom kontrollera att banan är ren och trygg. Samtidigt skall det kontrolleras att overallerna,
hjälmarna, stödkragarna och körskorna är i skick och att det finns rena huvor och
körhandskar tillgängliga. Kontrollen skall skrivas in i driftsjournalen.
Depåpersonalen skall kontrollera kartarnas tekniska kondition (lagrar, reglage, bänkens infästning,
bromsar, däckens skick osv.) dagligen innan banan öppnas och vid behov också
under dagens lopp. Den dagliga kontrollen skall skrivas in i driftsjournalen.
Om kartarna skall det föras en separat journal där man antecknar brister som upptäcks i
kartarna, fel som förekommit i dem och reparationer som gjorts.
8.1 Övervakningspersonalen
På banan skall det finnas ett tillräckligt antal övervakningspersonal som är utbildad för
uppgiften i fråga. Det skall finnas minst två banövervakare. Den nedre åldersgränsen för
banövervakare skall vara 18 år. Övervakningspersonalen skall kunna se varandra och ha
fri sikt över hela banområdet. I utbildningen för banövervakare ingår bl.a. säkerhetsplanen
och larmsystemet och frågor i anslutning till vägledning för kunderna och körsäkerheten.
Antalet förare skall beaktas när behovet att effektivera övervakningen bedöms. I samband
med övervakningen skall man försäkra sig om att kartingbanan och de redskap som behövs
är säkra till sina grundläggande egenskaper på det sätt som framgår av punkt 4.
Tillsynsmyndigheter enligt produktsäkerhetslagen är Konsumentverket, länsstyrelsen och
den kommunala tillsynsmyndigheten.
8.2 Försäkringar
Verksamhetsidkaren skall teckna en ansvarsförsäkring för verksamheten med tanke på
eventuella skador. Kartarna skall också trafikförsäkras. Trafikförsäkringen ersätter emellertid
inte skador som inträffar under tävlingsverksamhet eller träning för sådan på ett område
som är stängt för övrig trafik. Det är bra att förhandla med det egna försäkringsbolaget
om vilka försäkringar som behövs.
11

9. SÄKERHETSDOKUMENT
Kartingbanan skall ha ett skriftligt säkerhetsdokument varav skall framgå minst de uppgifter
om hur kartingbanans säkerhet och kravenliga övervakning har ordnats, som räknas upp
i bilaga 3.
Olycksfallsredovisningen omfattar olycksfall men också allvarliga tillbud som inträffat.
Redovisningen utgör underlag för riskbedömningen och utvecklingen av kartingbanans säkerhetssystem.
Säkerhetsdokumentet kan utgöra en del av den säkerhetsplan som avses i räddningslagstiftningen.
När säkerhetsplanen uppgörs kan Räddningsbranschens Centralorganisations
handbok om säkerhetsplaner användas som hjälp.
Säkerhetsdokumentet skall förvaras på en plats där personalen, vikarier och tillfälligt anställda
medräknade, lätt kan hitta det.
Säkerhetsdokumentet skall uppdateras och situationen när omständigheterna ändras.
Olyckor som inträffat och särskilt allvarliga tillbud skall så snabbt som möjligt anmälas till
Konsumentverket, länsstyrelsens eller kommunens tillsynsmyndighet i produktsäkerhetsärenden
(3 § produktsäkerhetslagen).
10. IAKTTAGANDE AV ANVISNINGARNA
AKK – Motorsport ry, social- och hälsovårdsministeriet och Finska Försäkringsbolagens
Centralförbund vill medverka till att dessa anvisningar iakttas.
På initiativ av Konsumentverket eller AKK–Motorsport ry, social- och hälsovårdsministeriet
och Finska Försäkringsbolagens Centralförbund förhandlas vid behov om
verkställigheten av dessa anvisningar och eventuella andra omständigheter som hänför sig
till iakttagandet av anvisningarna eller ökningen av säkerheten inom karting.
11. IKRAFTTRÄDANDE
Dessa anvisningar träder i kraft den 30 januari 2003 och de ersätter de anvisningar som
gavs i september 1997.
12. ÖVRIGA BESTÄMMELSER, ANVISNINGAR OCH REKOMMENDATIONER
− Arbetarskyddslagen (738/2002)
− Förordningen om fordons konstruktion och utrustning (1256/1992)
− Förordningen om hälsoskydd (1280/1994)
− Förordningen om räddningsväsendet (857/1999)
− Lagen om hälsoskydd (763/1994)
− Lagen om räddningsväsendet (561/1999)
12

− Markanvändnings- och bygglagen (132/1999)
− Miljöskyddsförordningen (169/2000)
− Miljöskyddslagen (86/2000)
− Vägtrafiklagen (267/1981), en ny lag träder i kraft 2003
− Kartingin sääntökirja 2002. AKK-Motorsport ry.
− Alkusammutusopas. Suomen Palopäällystöliitto ry, Helsinki 2000.
− Byggnadernas brandsäkerhet. Föreskrifter och anvisningar. Finlands byggbestämmelsesamling
E 1. Miljöministeriet, Helsingfors 2002.
− Säkerhetsplan, en guide för företag och inrättningar. Räddningsbranschens Centralorganisation
i Finland. Helsingfors 2001.
− Byggnadernas inomhusklimat och ventilation. Finlands byggbestämmelsesamling D2.
Miljöministeriet, Helsingfors 1987.
− HTP-värden 2002. Social- och hälsovårdsministeriet. Arbetarskyddsbestämmelser 3.
Tammerfors 2002.
− Salonen RO, Pennanen A, Alm S, Eklund T, Nylund NO: Jäänhoitokoneen päästöjen
vähennystekniikan ja ilmanvaihdon vaikutukset jäähallin ilmanlaatuongelmiin. Kansanterveyslaitoksen
julkaisuja 1994;B7:127
− Sisäilmaohje. Sosiaali- ja terveysministeriön oppaita 1997:1. Helsinki 1997.
− SFS 5511. Air conditioning. Indoor climate in buildings. Field measurements of thermal
parameters. Ilmastointi. Rakennusten sisäilmasto. Lämpöolojen kenttämittaukset.
− SFS 5512. Air conditioning. Measurements of air flows and pressure conditions in air
conditionings systems. Ilmastointi. Ilmavirtojen ja painesuhteiden mittaus ilmastointilaitoksissa.
− Federal Motor Vehicle Safety Standard No. 218. Motorcycle Helmets.
13

Bilaga 1
Flaggsignaler
Gul flagga eller gult blinkande ljus:
Röd flagga:
Fara på banan, minska hastigheten, förbered dig att stanna, omkörning förbjuden.
Körningen avslutas omedelbart och ovillkorligen, förarna tar sig till depån med låg hastighet
och beaktar den eventuella olycksplatsen. (Tävlingen avbryts av säkerhetsskäl, t.ex. för att
en olycka har inträffat.)
Flagga med svart och vit trekant:
Svart flagga:
Blå flagga:
Sista tillsägelse till föraren (t.ex. för felaktig körstil) före avstängning.
Avstängning. Kör ett varv och återvänd till depån.
Släpp förbi en snabbare kart som ligger bakom dig.
Svartvitrutig flagga:
Tävlingen är slut. Kör ett lugnt varv och återvänd till depån.
Flaggsignalerna baserar sig på AKK - Motorsport ry:s nationella och Internationella Bilsportförbundet
FIA:s internationella kartingregler.
14

Bilaga 2
Anvisningar för kartingbanornas kunder
Det är absolut förbjudet att publiken vistas på ban- eller depåområdet.
Tillträde till ban- och depåområdet sker endast med tillstånd av personalen.
Följ köranvisningarna.
Det är förbjudet att köra onykter.
• Om det är första gången du kör eller första gången du kör på en obekant bana, skall du se till
att du får tillräckligt detaljerad vägledning om karten, körsättet, signalsystemet osv. Be per-
sonalen om råd. Personalen finns där för Din skull.
• Använd alltid en kartingoverall, huva och hjälm av rätt storlek och körhandskar när du kör.
Kom ihåg att fästa hjälmens hakband.
• Försäkra dig om att du känner till flaggsignalerna innan du tar dig till banan. Om du inte
minns vad en flaggsignal betyder, skall du köra in på depån och be om närmare anvisningar.
• Börja inte med att köra topphastighet. Bekanta dig först med karten och banan.
• Om du upptäcker att det är något fel på din kart, skall du omedelbart köra in på depån. En
felaktig kart är en säkerhetsrisk både för dig och för de övriga på banan.
• Stör inte de andra på banan. Det är förbjudet att pressa sig förbi någon, köra på någon o. dyl.
• Om du märker att någon kart framför dig har snurrat runt på banan eller att något avviker
från det normala skall du räcka upp handen för att signalera till dem som kör bakom dig att
det finns något avvikande på banan.
• Om du själv snurrar runt på banan eller fastnar i däckvallen eller om din kart får ett tekniskt
fel skall du räcka upp handen för att ge dem som kör bakom dig och personalen ett tecken
på att du behöver hjälp. Stig inte ur karten. Ha händer och fötter innanför karten när du be-
finner dig på banområdet.
• Om du vill köra något varv långsamt skall du förflytta dig från spåret och signalera med
handen till dem som kommer bakifrån på vilken sida du vill att de skall köra om dig. På
samma sätt kan du göra om den som kommer bakom dig kör betydligt snabbare än du.
• När du kommer till depån skall du inte stiga ur karten förrän motorerna har stannat.
Dessa anvisningar har utarbetats av Konsumentverket och AKK – Motorsport ry i samarbete.
15

Bilaga 3
Säkerhetsdokument
1. Person som ansvarar för säkerheten
- personens namn, kontaktuppgifter och uppgiftsbeskrivning. I uppgifterna ingår bl.a. allmän
övervakning av säkerheten, planering och anvisningar för säkerheten, ansvar för utrustningen
för första släckning och första hjälpen, uppföljning av olycksfall, övervakning
av att räddningsvägarna är framkomliga.
2. Person som ansvarar för säkerheten under ett arbetsskift
- personens namn eller ställning, kontaktuppgifter och uppgiftsbeskrivning; ledningsansvar
vid olycksfall
- den säkerhetsansvarige under ett arbetsskift skall vara närvarande och anträffbar på banområdet.
3. Användare och användargrupper
- det maximala antalet förare som samtidigt får befinna sig på banan, fastställt av verksamhetsidkaren
- anvisningar för hur säkerheten på banan definieras med tanke på barn (t.ex. ålders- och
längdgränser).
4. Underhåll av banan och utrustningen
- renhållningsprogram för banan
- förvaring och underhåll av overaller, hjälmar, huvor, körhandskar och körskor
- beskrivning av hur underhållet av kartarna har ordnats
- anvisningar om dagliga och periodiska kontroller.
5. Instruktioner för nödsituationer
- anvisningar för att tillkalla hjälp och om reservsystem
- arbetsfördelning och ledningsansvar
- åtgärdernas ordning och första hjälpen (även när kolmonoxidhalten i luften överskrider
sitt gränsvärde)
- förteckning över första hjälpen-utrustningen och räddningsutrustningen.
6. Redovisning för olycksfall och undersökning av orsakerna till olycksfallet
- gäller olycksfall och allvarliga tillbud
- beskrivning av hur olycksfallsredovisningen och undersökningen ordnas.
Beskrivningarna och uppgiftsdefinitionerna i bansäkerhetsdokumentet skall vara så detaljerade som
det är ändamålsenligt i förhållande till banans storlek, användargrupperna och –antalen.
16

Bilaga 4
Kontakter
Nedan finns en förteckning över myndigheter och andra som ger vägledning och goda råd till den
som inleder eller bedriver kartingverksamhet. De uppräknade instanserna ger information om gällande
bestämmelser och tips om hur säkerheten kan förbättras. Förteckningen är inte nödvändigtvis
komplett.
− Arbetarskyddsdistriktet på orten
− Det egna försäkringsbolaget
− Kommunens byggnadstillsynsmyndighet
− Kommunens hälsomyndighet (produktsäkerhets- och livsmedelsfrågor)
− Kommunens miljötillståndsmyndighet
− Kommunens näringsombud
− Konsumentverket
− Regionräddningsverket på orten (brandinspektör)
− TE-centralen
17