Motion till riksdagen 2010/11:SD300 OS av Jimmie Åkesson m.fl ...

4. Det ekonomiska läget
4.1 Ett behov av långsiktigt tänkande
Tiden efter finanskrisen har präglats av en ekonomisk berg-och-dalbana. Från finanskrisens
kulmen, då finansmarknadens riskbenägenhet närmast upphörde, konsumenterna prioriterade
sparande framför konsumtion och arbetslösheten sköt i höjden, har utvecklingen gått mot en
13
normalisering inom finansmarknaderna samtidigt som konsumtionen kraftigt ökat med följden att
ökningen av BNP förra året nådde rekordhöga 5,5 procent (att jämföra med år 2009 års BNP-fall
på 5,3 procent).
Denna utveckling, som inte minst har möjliggjorts i och med att den svenska bostadsmarknaden i
skrivande stund ännu inte har priskorrigerats så som har skett inom stora delar av övriga Europa,
har förstärkts av en fortsatt expansiv penningpolitik, om än en påbörjat åtstramad sådan.
Den svenska ekonomiska utvecklingen har utöver detta också gynnats av ett bättre utgångsläge med
jämförelsevis mycket sunda statsfinanser, av en självständig penningpolitik där inte minst den
svenska valutan har kunnat anpassas till situationen i vår omvärld samt av en konkurrenskraftig
exportindustri.
Dessa förhållanden, tillsammans med en stark inhemsk inkomstutveckling, ett högt ackumulerat
hushållssparande samt ett snabbt stigande kapacitetsutnyttjande bland företagen ger nu en unik
situation med förutsättningar för en snabb sysselsättningstillväxt och stärkta statliga finanser och
reformutrymmen. Detta samtidigt som möjligheter ges att pressa tillbaka den öppna arbetslösheten.
Utgångsläget är med andra ord gott. Sverigedemokraterna menar emellertid att det trots goda
förutsättningar finns anledning att vara vaksam på den fortsatta ekonomiska utvecklingen, inte
minst vad gäller risken för en överhettad svensk bostadsmarknad samt risken att skuldkrisen i
Europa får negativa effekter på stabiliteten inom finanssektorn.
Ett annat och inte helt ovidkommande osäkerhetsmoment är huruvida Sverige med regeringens
politik verkligen kommer att lyckas pressa ned arbetslösheten till de nivåer som regeringen anger.
Taget i beaktande alla de historiska exemplen där liknande positiva utfästelser efter något år i stället
följts av lågkonjunktur eller rena kriser inom utbuds- eller finanssektorerna så bör man inte fästa
alltför stor vikt vid dessa prognoser.
Det bör poängteras att de utfästelser som gjorts rörande arbetslösheten bygger på att regeringen
inte bara räknar med att behålla de äldre i arbete, utan även räknar med att unga och personer med
SD300.doc/OS 2011-05-03