Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Frida</strong> och Liv <strong>Svensson</strong> är ”stammisar”<br />
vid grillhärden utanför stan. När molnen<br />
spricker upp säger <strong>Frida</strong>s dotter<br />
Kornelija: ”Sola kommer ju, va gött.”<br />
”Unga får inte tro<br />
”Lätta på röva å gör nåt, slut gnäll”. <strong>Frida</strong> <strong>Svensson</strong><br />
drar skinnjackan tätare runt kroppen, säger det flera<br />
gånger. Som en besvärjelse inför sig själv. Man må vara<br />
arbetslös, ensamstående mamma och bo i en värmländsk<br />
håla. Det finns alltid ett val.<br />
Text: JEANETTE HERULF Foto: ØyviNd LUNd<br />
<strong>Frida</strong> <strong>Svensson</strong> letar i handväskan, drar<br />
upp ett paket Pall Mall Menthol och<br />
tänder en cigarett. Det här låtsas vi<br />
inte om, säger hon. Jag har egentligen<br />
slutat. Men nu behöver jag en cigg.<br />
16 DAGENS ARBETE SEPTEMBER 2010<br />
Otäckt, säger <strong>Frida</strong> och sätter sig i bilen. Hon<br />
sveper med handen utmed den piercade näsan,<br />
talar om bilskolans kurs, hur ofta olyckor<br />
beror på att folk kör fulla. Hon tänker på sin<br />
dotter, ungarna som rör sig utmed vägarna.<br />
När bilen glider genom det kulliga landskapet<br />
berättar hon om politiken, käbblet<br />
på tv som aldrig intresserat henne. Motivationen<br />
var därför låg när hon uppmanades<br />
att gå en ABF-kurs. Men 80 kronor<br />
i timmen, skattade pengar, säger man<br />
inte nej till när a-kassedagarna sinar.<br />
Hon gillade diskussionerna, snackade en<br />
massa, sa vad hon tyckte. Några månader senare<br />
var hon invald i Arbetarekommunen och<br />
i barn- och utbildningsnämnden.<br />
<strong>Frida</strong> lutar sig ned och blåser på kolbitarna,<br />
sen sätter hon sig i skräddarställning med de<br />
blommiga gummistövlarna i kors. Solen lyser<br />
genom trädens ljusgröna lövverk, en liten
”Det är inte många tjejer som vill jobba i industrin. Det är nog därför jag vill dit”, säger <strong>Frida</strong>.<br />
att allt är kört”<br />
bäck porlar i bakgrunden. Hon säger att det<br />
luktar som förr, när de var ute och grillade<br />
som barn med pappa i Koppom.<br />
Annars har hon inte mycket till övers för<br />
Koppom. Det lilla samhället vid norska gränsen<br />
där hon är uppvuxen. Hon berättar om<br />
klasskillnaderna som var tydliga, trots att det<br />
bara bodde 700 i området. Det handlade inte<br />
om vem som var arbetare eller inte, utan om<br />
vem som hade den dyraste bilen, den finaste<br />
villan. <strong>Frida</strong> ville bort och flyttade tre mil<br />
norrut till Charlottenberg. Men inte trodde<br />
hon att hon skulle bli kär i en kille från Litauen,<br />
förlora sitt jobb och leva som ensamstående<br />
med en liten dotter.<br />
Hon reser sig upp och hjälper treåriga Kor-<br />
Bekvämt att bo dörr i dörr, tycker systrarna <strong>Frida</strong> och Liv <strong>Svensson</strong>. Man hjälps åt med ungarna<br />
Kornelija (till vänster) och Meile.<br />
nelija att bryta av en torr gren från en gammal<br />
gran. Sen fäster hon en grillkorv på pinnen<br />
och visar Kornelija hur hon ska hålla korven<br />
över glöden. Nära, men inte så att den bränns.<br />
»Det är sånt jag<br />
vill jobba med. Ge<br />
ungdomarna hopp,<br />
ingjuta mod.«<br />
På 90-talet när <strong>Frida</strong>s pappa jobbade i en<br />
plastfabrik följde hon med och gjorde en<br />
kort skolpraktik. Hon gillade stämningen,<br />
det praktiska arbetet.<br />
14 år senare stod hon på Charlottenbergs<br />
största industri och matade in aluminiumdetaljer<br />
i en CNC-maskin. Hon hängde över<br />
ryggen på dem som programmerade, ville<br />
lära sig.<br />
– Det är inte många tjejer som vill jobba i<br />
industrin. Det är nog därför jag vill dit, säger<br />
<strong>Frida</strong>. Jag gillar utmaningar. Och jag är bra på<br />
tekniska saker.<br />
Hösten 2008 var hon tvungen att lämna<br />
gjuteriet Fundo, som många andra, när krisen<br />
slog till. Hon stämplade i fem månader, fick<br />
sommarjobb i en fotoaffär i Charlottenbergs<br />
stora shoppingcenter. I vintras gick hon en<br />
CNC-utbildning. Och nu stämplar hon igen.<br />
<strong>Frida</strong> öppnar ett paket och ger ett korvbröd<br />
DAGENS ARBETE SEPTEMBER 2010 17
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
till ettåriga systerdottern Meile som proppar<br />
in brödet i munnen direkt, hungrig efter middagssömnen<br />
under en stor gran.<br />
Hur är det, frågar jag, tillvaron som arbetslös?<br />
<strong>Frida</strong> tittar ned i mossan, rör med pinnen<br />
i kolen, säger att det där med pengar är jobbigt.<br />
Man vet aldrig. Det ser så olika ut. Vissa<br />
månader har hon jobbat några dagar, eller<br />
pluggat med studielån, eller bara stämplat.<br />
– Och jag saknar ett fast ställe att gå till.<br />
Ett ställe där folk känner en, där man är en<br />
i gänget.<br />
– Jag är en social person, behöver snacket.<br />
Är man hemma länge så blir det lätt att man<br />
isolerar sig.<br />
Det sägs att <strong>Frida</strong> går i farfars fotspår. Farfar<br />
som jobbade på pappersbruket i Koppom. De<br />
pratade aldrig politik hemma, men när det<br />
var möte i Folkets hus brukade han gå ned<br />
och lyssna.<br />
Nu är det <strong>Frida</strong> som sitter vid det avlånga<br />
träbordet, i ett annat Folkets hus. Hon är sekreterare<br />
för första gången, försöker hänga<br />
med, lutar sig försiktigt åt sidan och sneglar<br />
på kommunalrådets långa lakan med katastrofsiffror.<br />
Åtta besökare har kommit till Arbetarekommunens<br />
öppna medlemsmöte. De bildar<br />
en liten pratande grupp i den jättelika<br />
60-talshallen med elegant parkettgolv. Ljuset<br />
är skumt och väggarna kala förutom en rad<br />
tummade vykort som hänger under en list<br />
uppe vid podiet. Anderz dansband står det<br />
på ett av korten med glada herrar i glittriga<br />
kavajer.<br />
Ord som kris och underskott bollas runt<br />
bordet mellan tuggorna från kalaskransen<br />
och slurkarna ur plastmuggarna med kaffe.<br />
<strong>Frida</strong> smusslar med mobilen under bordet,<br />
läser ett sms från systern: ”Kornelija har somnat<br />
på soffan och sover gott.”<br />
<strong>Frida</strong> säger att hon är socialdemokrat. Vänstern<br />
i Eda kommun säger bara nej hela tiden.<br />
Allt är inte bra med sossarna, men det är väl<br />
Allt fler mellan 15 och 24 år är utan jobb<br />
18 DAGENS ARBETE SEPTEMBER 2010<br />
inte meningen heller. Man kan förändra inifrån.<br />
Hon säger att rättvisa är viktigt. I dag är<br />
skillnaderna för stora. Och det är helt galet<br />
att tvinga rullstolsburna och människor med<br />
cancer i arbete.<br />
Men det <strong>Frida</strong> bryr sig mest om är ”ongrarna”<br />
som tror att Arbetsförmedlingen ska<br />
fixa livet åt dem.<br />
– Det är sånt jag vill jobba med, kanske inom<br />
SSU, säger <strong>Frida</strong>. Ge ungdomarna hopp,<br />
ingjuta mod. Uppmuntra dom att göra färdigt<br />
gymnasiet, få dom att hitta ett mål att<br />
sikta på. Det värsta är tron att allt är kört.<br />
Men jag skulle inte vara snäll, säger hon sen.<br />
Hon berättar om killarna hon träffade på<br />
möten i samband med jobbgarantin. Betydligt<br />
yngre än hennes 25 år.<br />
– Herregud, de tror att jobben bara kommer.<br />
Att man kan sitta och vänta.<br />
Dagen efter konkar <strong>Frida</strong> sin proppfulla<br />
tvättkorg över gården. Mörka moln ligger<br />
ª För nio år sedan var 92 600 ungdomar (maj 2001) som vill/kan ta ett jobb arbetslösa.<br />
Samma månad i år saknade 175 800 ungdomar jobb. Grafiken visar trendvärden.<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
ProCent<br />
”Man försöker hänga med”, säger <strong>Frida</strong> som är<br />
ny i styrelsen för Åmotfors arbetarekommun.<br />
De inflyttade norrmännen diskuteras. Hur ska<br />
man få dem att rösta?<br />
0<br />
januari -01 januari -06 maj -10<br />
Källa: SCB, trendvärden<br />
som en tjock rök över himlen, åskan mullrar<br />
i bakgrunden när Kornelija trampar runt på<br />
sin illröda cykel.<br />
När <strong>Frida</strong> kommer ut från tvättstugan slår<br />
hon sig ned på bänken, berättar att hon ska<br />
på anställningsintervju för ett sommarjobb<br />
på Guldfynd. Stå i en elegant guldaffär. Är det<br />
jag? Jag vet inte.<br />
Hon hade aldrig trott att Guldfynd skulle<br />
höra av sig igen. Förra sommaren fick en annan<br />
tjej jobbet. Dom gillade nog inte min tatuering,<br />
tänkte hon.<br />
Vi tar av oss skorna och kliver upp för den<br />
branta trappan till <strong>Frida</strong>s lägenhet. Vid sidan<br />
om den stora skinnsoffan i vardagsrummet<br />
hänger ett fotografi på <strong>Frida</strong> med Kornelija<br />
som nyfödd. Kornelijas pappa Nerijus håller<br />
armen om <strong>Frida</strong>s axlar och ler lyckligt in<br />
i kameran. Han är golvläggare i Norge men<br />
kommer hem i helgerna.<br />
I den lilla datahörnan ligger några körkortsböcker.<br />
Nu ska det bli av, säger hon. Hon<br />
berättar att hon missade ett jobb på Industrisupport<br />
för att hon inte kunde köra bil.<br />
Innan vi lämnar <strong>Frida</strong> i Charlottenberg ser<br />
jag att hon är inloggad på Facebook. Under<br />
hennes bild ligger ett citat som börjar med:<br />
I am only one, but I am one. I cannot do everything,<br />
but I can do something.<br />
(Jag är bara en, men jag är en. Jag kan inte<br />
göra allt, men jag kan göra något.)<br />
När jag frågar om citatet har med politik att<br />
göra fnissar <strong>Frida</strong> förläget.<br />
– Jag hittade det när jag kämpade med CNCkursen,<br />
säger hon. Jag har så höga krav på mig<br />
själv. Mamma och andra som känner mig sa<br />
att jag måste ta det lugnt, nöja mig med ett<br />
godkänt. ‡<br />
Fotnot: <strong>Frida</strong> fick sommarjobbet på Guldfynd.<br />
Hon kör upp i början av september och<br />
satsar på en vidareutbildning i CNC-teknik.<br />
Hon är dessutom nyförlovad, skriver hon på<br />
Facebook i slutet av sommaren<br />
Sverige bland de sämsta i Europa<br />
ª Unga holländare har lättast att hitta jobb i Europa – i juni låg<br />
8,1 %. Sverige är ett av de sämsta länderna – nummer fem från<br />
50 ProCent<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
Holland<br />
Tyskland<br />
Danmark<br />
Frankrike<br />
Finland<br />
I Lettland är<br />
ungdomarna<br />
Sverige<br />
Italien
Foto: JEANETTE HERULF<br />
Foto: JEANETTE HERULF<br />
Foto: MARIA EILERTSEN<br />
Foto: JEANETTE HERULF<br />
44,9 % av<br />
arbetslösa<br />
Irland<br />
Källa: eUroStAt (Statistiken är säsongsrensad)<br />
”Jag hade ett behov av att skriva av mig”<br />
SOFIA ERIKSSON,<br />
24 ÅR, ARVIKA<br />
Jobbat: arbetslös efter nedskärningar<br />
på Arvika gjuteri, tillfälligt jobb som<br />
lokalvårdare.<br />
”<br />
Tack vare mamma och pappa klarar<br />
jag mig. Jag vet bara en vecka<br />
i taget om jag får fortsätta på städbola-<br />
JERKER GUSTAVSSON,<br />
22 ÅR, TOTEBO, VÄSTERVIK<br />
Jobbat: Arbetslös efter nedskärningar<br />
på möbelsnickeriet Totebo AB.<br />
”<br />
Jag saknar arbetskompisarna.<br />
Man har inte så många att prata<br />
med här hemma. Men mina brorsöner<br />
som är 12 och 10 år brukar komma hit<br />
ELISABETH BYSTRÖM,<br />
22 ÅR, ARVIKA<br />
Jobbat: Arbetslös efter nedskärningar<br />
på Coffee Queen, tillfälliga inhopp i vård<br />
och omsorg.<br />
”<br />
Arbetsförmedlingen? Jag är så<br />
trött på dom. Det är bara möten<br />
och möten och möten. Det händer inget.<br />
Du får coachning efter tre månader<br />
Vilket stöd finns det för dig som är ung<br />
och söker jobb? Här är några exempel,<br />
hämtade bland annat från Arbetsförmedlingens<br />
hemsida:<br />
ª Jobbgaranti. Hjälp med coachning,<br />
eventuell praktik, studie- och yrkesvägledning.<br />
Jobbgarantin kan innebära studie<br />
på folkhögskola, i vissa specialfall<br />
arbetsmarknadsutbildning. Villkor: Under<br />
25 år. Inskriven på Arbetsförmedlingen<br />
i tre månader. Ersättningen motsvarar<br />
a-kassa (min. 320 kr per dag).<br />
8,1% 25%<br />
Andel arbetslösa totalt<br />
(15–74 år) juni 2010.<br />
get. Helst vill jag jobba i industrin, jag<br />
trivdes jättebra på Arvika gjuteri. Jag tog<br />
ett studielån för att gå en åtta veckors<br />
gjuteriutbildning i höstas. Trodde att det<br />
skulle ge ett industrijobb. Men nu söker<br />
jag allt, till och med att jobba som lapplisa<br />
i Oslo och stuva väskor på Gardemoen.<br />
Det känns oroligt med pengarna,<br />
vad händer när a-kassedagarna tar slut?<br />
efter skolan. Vi äter mellanmål, spelar<br />
dataspel eller lite fotboll. Helst vill jag<br />
bo kvar här i Totebo. A-kassan har jag<br />
blivit av med sen jag missade ett möte<br />
på Arbetsförmedlingen. Jag lever på<br />
pengar jag sparade när jag jobbade. Jag<br />
gick industriprogrammet med metallindustrin<br />
som inriktning, men bytte sen<br />
till träteknik. Det är ett roligare material<br />
Jag behöver ingen hjälp mer med att<br />
skriva cv. Jag behöver ingen jobbcoach<br />
eller praktik på dagis. Det jag längtar<br />
efter är ett riktigt jobb. De tillfälliga jobb<br />
jag haft sen jag slutade på Coffee Queen<br />
har jag fixat själv. Som det är nu är jag på<br />
spänn hela tiden. När som helst mellan<br />
klockan 6.00 och 22.00 kan de ringa från<br />
bemanningsföretaget, även på helgerna.<br />
ª Nystartsjobb. Ekonomiskt stöd<br />
till arbetsgivare som anställer någon<br />
som varit arbetslös/sjuk länge. Stödet<br />
motsvarar dubbel arbetsgivaravgift.<br />
ª Stöd vid start av näringsverksamhet.<br />
Bidrag till försörjning, i form av aktivitetsstöd,<br />
under tiden företaget startas<br />
upp. Villkor: Över 25 år. 20-årsgräns<br />
gäller för vissa grupper så som funktionshindrade<br />
och de som är inskrivna i<br />
jobbgarantin.<br />
Andel arbetslösa ungdomar<br />
(15–24 år) juni 2010.<br />
Jag började blogga för ett år sen när jag<br />
förlorade jobbet på gjuteriet. Allting kändes<br />
så trist. Jag skrev om jobb, karlar<br />
och mig själv. Med mycket ironi och ilska.<br />
Jag tror att jag hade ett behov av att<br />
skriva av mig. Nu är det jag skriver mindre<br />
negativt. Folk hör av sig, berättar att<br />
de känner igen sig. En del säger att jag<br />
skriver bra.”<br />
”Jag lever på pengar jag sparade när jag jobbade”<br />
”Man måste ha kontakter, visa upp sig”<br />
JAKOB HOLMBERG,<br />
21 ÅR, SUNDSVALL<br />
Jobbat: Arbetslös efter nedskärningar<br />
på Ortvikens pappersbruk.<br />
”<br />
Jag har sökt en hel del jobb, men<br />
jag har inte blivit kallad till intervju<br />
en enda gång. Man måste måste ha kontakkontakter, visa upp sig. Men jag är blyg, vet inte<br />
vad jag ska säga. Jobbet på Ortviken var<br />
bra. Min pappa jobbar där också. Jag<br />
körde en stor 70-tonstruck som lyfter av<br />
timmerstockarna från bilarna. Det kom<br />
inte som en överraskning att jag var<br />
tvungen att sluta på bruket. De hade<br />
sagt från början att det nog inte skulle<br />
bli mer än ett år. Men man hoppas alltid.<br />
Först var det faktiskt lite skönt att vara<br />
”Det jag längtar efter är ett riktigt jobb”<br />
att jobba med. Under utbildningen gjorde<br />
jag praktik på Totebo, sen blev jag trainee<br />
och efter det fick jag fast anställning.<br />
Om trainee-året räknats med i anställningstiden<br />
hade jag precis klarat<br />
mig från uppsägning. Det känns inte rätt.<br />
Jag jobbade i produktionen som alla andra.<br />
Fackklubben försökte hjälpa mig,<br />
men det gick inte.”<br />
hemma, men sen blev det långtråkigt.<br />
Man blir lat, allt känns segt. Sen jag kom<br />
in i jobbgarantin har jag träffat en coach<br />
en gång i veckan. Kan inte säga att hon<br />
varit till någon större hjälp. Som tur var<br />
har jag fått sommarjobb på bruket. Det<br />
ska bli så skönt att komma tillbaka. Jag<br />
känner ju till dom som jobbar där och jag<br />
vet hur jobbet ska göras.”<br />
Arbetsförmedlingen tvingar mig inte,<br />
men jag måste spara stämplingsdagar.<br />
Jobbet på Coffee Queen var bra. Jag gillar<br />
det tekniska, att montera kaffemaskiner.<br />
Stå där och fixa för sig själv, lyssna<br />
på musik.”<br />
Fotnot: Intervjuerna ovan gjordes i maj/juni. När denna tidning gick i tryck hade Jerker fått komma tillbaka till Totebo AB, på ett fast jobb. Jakob hade några<br />
veckor kvar på sitt vikariat på pappersbruket. Elisabeth sommarjobbade inom hemvården och funderade på att utbilda sig till undersköterska (”man kan<br />
ju inte vänta hur länge som helst på ett industrijobb …”). Sofia arbetade vidare som lokalvårdare, hoppades på ett truckförarjobb på Volvo i Arvika.<br />
ungdomsarbetslösheten på<br />
botten. Grafiken är ett urval.<br />
Spanien<br />
Lettland<br />
ª Stöd till nyanlända ungdomar och<br />
de som fått uppehållstillstånd under de<br />
senaste tre åren.<br />
ª Lägre arbetsgivaravgift för ungdomar<br />
under 26 år infördes för några år<br />
sedan. För unga gäller 15,49 procent, i<br />
stället för 31,42 procent. Ett sätt att<br />
minska arbetslösheten bland unga, enligt<br />
regeringen. De rödgröna partierna<br />
(S, V, MP) och LO menar att subventionen<br />
inte haft den effekten.<br />
ª Läs också vad riksdagspartierna<br />
vill göra för att minska ungdomsarbetslösheten<br />
längre fram i tidningen.<br />
DAGENS ARBETE SEPTEMBER 2010 19