Rehabilitering vid långvarig smärta

More documents

Recommendations

Info

smärtan är en kraftig stressor och därför uppmärksamhetskrävande samt i regel högprioriterad av individen [1]. Den leder till olika beteenden som syftar till att skydda det skadade området så att vävnaden kan läka samt åtgärder som ska förhindra ny skada. Figur 1.1 Avseende smärtbanor, subkortikala strukturer och cerebrala kortikala strukturer involverade i smärtprocessen [2]. 30 REhaBIlItERIng vId långvaRIg SMäRta
Akut smärta innebär aktiva processer både i det perifera och i det centrala nervsystemet (CNS). På olika nivåer i nervsystemet sker akuta förändringar i nervernas förmåga att förmedla sinnesintryck (stimuli). Detta kan yttra sig som primär och sekundär hyperalgesi, dvs när det skadade området och omgivande vävnader blir mer känsligt än normalt. Sammantaget bestämmer dessa processer systemets förstärkning och känslighet [3]. Ett flertal bansystem har kapacitet att fortleda nociceptiva (smärtframkallande) impulser från den skadade vävnaden till hjärnan [4]. Även balansen hos det nedåtstigande kontrollsystemet från hjärnan påverkar det nociceptiva inflödet till hjärnans strukturer [5]. I CNS processas den nociceptiva informationen från periferin av ett flertal anatomiska strukturer i hjärnan, så kallat smärtmatrix (Figur 1.1). Det finns med andra ord inget specifikt smärtcentrum i hjärnan. Inom smärtmatrix finns anatomiska strukturer som processar smärtans olika aspekter, t ex vilken kroppsdel smärtan upplevs komma ifrån samt upplevelser och tankar kring smärtan [6]. Smärta är slutprodukten av dessa omfattande och komplexa processer i CNS [7]. Smärtupplevelsen är individuell och sker mot bakgrund av en komplex väv av faktorer, förvärvade under livet och befintliga i den aktuella situationen. Mycket spelar in förutom de biologiska förändringarna perifert och i CNS. Patientens uppmärksamhet på smärtan, mönster att hantera svårigheter och smärta, kognitiva processer (t ex tankar och minnen), olika emotionella faktorer (t ex oro, ångest, rädsla och depression), sociala och yttre förhållanden samt beteenden har betydelse för att upprätthålla smärtprocessen. En enkel bild kan vara att informationen från periferin filtreras i hjärnan och smärtupplevelsen påverkas av nämnda väv av faktorer samt det sammanhang individen befinner sig i (Figur 1.2). I praktiken innebär detta att samma vävnadsskada kommer att resultera i olika upplevelser av smärta, känslor och beteenden mellan individer och i en individ från en tid till en annan. KAPITEL 1 • INLEDNING 31
Page 1 and 2: Rehabilitering vid långvarig smär
Page 3: Projektgrupp Maria Ahlberg (projekt
Page 6 and 7: 3. Rehabilitering 55 Inledning 55 V
Page 8 and 9: Besrkivning av studier och resultat
Page 10 and 11: 7. Ordlista 249 8. Projektgrupp, ex
Page 13 and 14: SBU:s sammanfattning och slutsatser
Page 15 and 16: som pågått i mer än 3 månader.
Page 17 and 18: Innehållet i rapporten I rapporten
Page 19 and 20: Resultat Multimodal rehabilitering
Page 21 and 22: • • • • Beteendemedicinsk b
Page 23 and 24: • • Den smärtlindrande effekte
Page 25 and 26: fysisk aktivitet/träning kan leda
Page 27: 1. Inledning Bakgrund och syfte Def
Page 31 and 32: efinner sig i. Akut smärta leder m
Page 33 and 34: tendens att bygga på ett linjärt
Page 35 and 36: • • • • • • Multimodal
Page 37 and 38: • • • ficerade beteendeterapi
Page 39 and 40: • Studier som t ex rör patienter
Page 41 and 42: Målgrupper för rapporten De uppda
Page 43: 16. Oosterman JM, van Harten B, Wei
Page 46 and 47: 3. Effekterna av behandlingen ska t
Page 48 and 49: utmynnade i något av omdömena hö
Page 50 and 51: Faktaruta 2.1 Studiekvalitet och ev
Page 53 and 54: 3. Rehabilitering Inledning Vad men
Page 55 and 56: finns behandlingar som är mer infl
Page 57 and 58: utfallsmått kontrasterar mot ICF:s
Page 59 and 60: Figur 3.2 ICF-modellen [6]. I kapit
Page 61 and 62: Referenser 1. SBU. Metoder för beh
Page 63 and 64: 3.1 Multimodal rehabilitering Inled
Page 65 and 66: • • • skulder- och ländryggs
Page 67 and 68: Ryggsmärta (sammantaget nack-, sku
Page 69 and 70: Frågeställningar Frågeställning
Page 71 and 72: varav den ena av Scascighini och me
Page 73 and 74: Studier av hög kvalitet Niemistö
Page 75 and 76: program samt läkarundersökning, m
Page 77 and 78: • • • • • Femton studier
Page 79 and 80:
Ländryggssmärtor - analys av helh
Page 81 and 82:
• Det föreligger ett otillräckl
Page 83 and 84:
Aktivitetsförmåga I SBU-rapporten
Page 85 and 86:
kvalitet visade ingen skillnad [5],
Page 87 and 88:
intensitet (VAS), aktivitetsförmå
Page 89 and 90:
kan eventuellt förklara bristen p
Page 91 and 92:
variga smärttillstånd (exklusive
Page 93 and 94:
• Ett stort antal utfallsmått me
Page 95 and 96:
Nationella resultat I årsrapporten
Page 97 and 98:
KAPITEL 3 • REhAbILITERING 99
Page 99 and 100:
Results Withdrawal Drop outs Total
Page 101 and 102:
Results Withdrawal Drop outs Pain i
Page 103 and 104:
Results Withdrawal Drop outs Sick a
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Results Withdrawal Drop outs 15 stu
Page 109 and 110:
Results Withdrawal Drop outs Disabi
Page 111 and 112:
Outcome Costs Results Study quality
Page 113 and 114:
15. Niemisto L, Lahtinen-Suopanki T
Page 115 and 116:
40. Vlaeyen JW, Teeken-Gruben NJ, G
Page 117 and 118:
3.2 Fysisk aktivitet/träning, manu
Page 119 and 120:
Hur står sig 2006 års slutsatser
Page 121 and 122:
Inklusionskriterier Studier som utv
Page 123 and 124:
I en studie av Chiu och medarbetare
Page 125 and 126:
fortsatt fysisk aktivitet och disku
Page 127 and 128:
Critchley och medarbetare jämförd
Page 129 and 130:
estraffningssystem avseende följsa
Page 131 and 132:
I Åsenlöfs studie jämfördes eff
Page 133 and 134:
studerades var Northwick park neck
Page 135 and 136:
ventionsforskning. För att i framt
Page 137 and 138:
Results Withdrawal Drop outs Pain (
Page 139 and 140:
Results Withdrawal Drop outs Medica
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Results Withdrawal Drop outs Neck d
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Results Withdrawal Drop outs The Ro
Page 149 and 150:
Results Withdrawal Drop outs The Ro
Page 151 and 152:
Results Withdrawal Drop outs Functi
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Results With- drawal Drop outs Disa
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
14. Petersen T, Kryger P, Ekdahl C,
Page 175 and 176:
3.3 Psykologiska behandlingsmetoder
Page 177 and 178:
- Kognitiv beteendeterapi (KBT) -
Page 179 and 180:
erhöll både socialt stöd och und
Page 181 and 182:
Broderick och medarbetare jämförd
Page 183 and 184:
I SBU-rapporten år 2006 ingick stu
Page 185 and 186:
till att patienter får anpassade i
Page 187 and 188:
Results Withdrawal Drop outs Result
Page 189 and 190:
Results Withdrawal Drop outs Quebec
Page 191 and 192:
14. Wicksell RK, Ahlqvist J, Bring
Page 193 and 194:
3.4 Akupunktur, TENS och triggerpun
Page 195 and 196:
Evidensgraderade resultat De syntet
Page 197 and 198:
Tabell 3.4.3 HF (högfrekvent) TENS
Page 199 and 200:
• • För akupunktur och trigger
Page 201 and 202:
smärta av detta slag. Merkostnaden
Page 203 and 204:
Triggerpunktsbehandling Ingen studi
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Results Withdrawal Drop outs RMDQ a
Page 209 and 210:
Results Withdrawal Drop outs At lea
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Results Withdrawal Drop outs VAS Me
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Results Withdrawals Drop outs Poten
Page 219 and 220:
Control Number indiviuduals C: Infr
Page 221 and 222:
Control Number indiviuduals Sham-TE
Page 223:
ment on chronic neck and shoulder p
Page 226 and 227:
preferenser och önskningar, även
Page 228 and 229:
Med modellen som utgångspunkt kan
Page 231 and 232:
5. Konsekvenser av tänkbara praxis
Page 233 and 234:
Praxisförändringar och tänkbara
Page 235 and 236:
ehandlingar som inkluderar fysisk a
Page 237 and 238:
Referenser 1. Gureje O, Von Korff M
Page 239 and 240:
6. Kunskapsluckor och framtida fors
Page 241 and 242:
Detta sammanhänger åtminstone i v
Page 243 and 244:
dra slutsatser från aktuella studi
Page 245 and 246:
Tabell 6.1 fortsättning Var och va
Page 247 and 248:
7. Ordlista Adaptiva Som anpassar s
Page 249 and 250:
Intermittenta Regelbundet avbruten
Page 251 and 252:
Placebo Ett preparat eller en behan
Page 253 and 254:
8. Projektgrupp, externa granskare,
Page 255 and 256:
Bindningar och jäv SBU kräver att
Page 257 and 258:
Bilaga 1. Sökstrategier Multimodal
Page 259 and 260:
OR (TX ”behaviour therapy”) OR
Page 261:
((”Pain”[Mesh] OR ”Musculoske
Page 264 and 265:
Granskningsmall för randomiserad k
Page 266 and 267:
) Fanns någon anledning att tro at
Page 268 and 269:
3. Bedömning av resultat och preci
Page 270 and 271:
1.8 Valbara deltagare som avböjde
Page 272 and 273:
4.3 Hur stor är risken att bortfal
Page 274 and 275:
Checklista för bedömning av häls
Page 276 and 277:
Vägledning för bedömningen av st
Page 278 and 279:
6. Utfallsmått a. Ej säkert valid
Page 280 and 281:
Rapporter publicerade av SBU Gula r
Page 282 and 283:
Självtestning och egenvård vid an
show all

Rehabilitering vid långvarig smärta

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?