Presentation: Vad krävs för effektiv institutionsbehandling?
Presentation: Vad krävs för effektiv institutionsbehandling?
Presentation: Vad krävs för effektiv institutionsbehandling?
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Vad</strong> <strong>krävs</strong> <strong>för</strong> <strong>effektiv</strong><br />
<strong>institutionsbehandling</strong>?<br />
Tore Andreassen<br />
Projektledare <strong>för</strong> Institutionsprojektet, Norge
”Flera Flera unga börjar missbruka<br />
efter statlig vård” vård<br />
Många ungdomar knarkar mer efter behandlingen<br />
vid de statliga ungdomshemmen än vad de gjorde<br />
innan de kom dit. En tredjedel påbörjade<br />
behandlingen drogfria men var tunga<br />
narkotikamissbrukare ett år efter det att de<br />
skrevs ut. (SiS, 2005).<br />
SIS:s generaldirektör Sture Korpi har flera<br />
<strong>för</strong>klaringar till att missbruket i flera fall ökar efter<br />
vistelsen på ungdomshem.<br />
ungdomshem.<br />
Ungdomarna pratar<br />
mycket om narkotika och lär upp varandra. varandra.<br />
Källa: Källa:<br />
Drugnews.se 050119
Risk vid interventioner som samlar klienter med<br />
samma problematik<br />
Bondeson (1974): Undersökte ett stort antal<br />
svenska institutioner. Befintliga asociala attityder<br />
<strong>för</strong>stärktes under vistelsen. Ungdomarna bildade<br />
subkulturer och påverkades negativt i fråga om<br />
narkotika, kriminalitet, beteende, osv.<br />
Samtalsämnena var i huvudsak droger och<br />
kriminalitet.<br />
Levin (1998): Fann dåliga resultat. Några av<br />
ungdomarna som inte hadde ut<strong>för</strong>d lagbrott innan<br />
placeringen gjorde detta efter utskrivningen.<br />
Resultatet <strong>för</strong>klarades med att ungdomarna<br />
utvecklade en egen ungdomskultur. Genom denna<br />
<strong>för</strong>medlade de sina kriminella erfarenheter till<br />
varandra.
Kvalitetssäkring av insats<br />
Vilka ressurser<br />
behövs?<br />
Struktur Process Resultat<br />
Ressurser:<br />
Personal<br />
Bygnad<br />
Kompetens<br />
Hur ska process se ut?<br />
Verksamhet:<br />
Plannering<br />
Behandling<br />
Uppföljning<br />
Ideologi?<br />
Antagender?<br />
Förändring:<br />
Mål med insats<br />
Forskning?<br />
Donabedians (1966)
Institutionsprojektet<br />
Samarbetsprojekt finansierat av BLD, SiS och IMS<br />
1. Forskningsgenomgång kring <strong>institutionsbehandling</strong><br />
av beteendeproblem (2001-2002).<br />
2. Utveckling av institutionsmodell <strong>för</strong> behandling av<br />
allvarliga beteendeproblem hos ungdomar baserat<br />
på forskning (2003-2004).<br />
3. Implementering av institutionsmodellen MultifunC i<br />
Norge (Bufetat) och i Sverige (SiS) (2005-2006).<br />
4. Implementeringsstudie och evalueringsstudie av<br />
behandlingsmodellen (2006-2010)
VAR FINNS FORSKNINGEN?<br />
Nordiska länder: Inga effektstudier om institution, institution,<br />
några resultatstudier. En del studier har undersökt<br />
enskilda teman i <strong>institutionsbehandling</strong> (Kjeldsberg Kjeldsberg, ,<br />
Benedictow,<br />
Benedictow,<br />
Levin, Sarnecki, Vinnerljung, osv.).<br />
England: England Omfattande forskning både på slutna och<br />
öppna institutioner, institutioner,<br />
både <strong>för</strong> ungdom och vuxna. vuxna<br />
USA/Canada: Omfattande forskning på öppna och<br />
slutna institutioner,<br />
institutioner,<br />
<strong>för</strong> ungdomar och vuxna. vuxna<br />
Därutöver finns en del forskning från andra<br />
europeiska länder
Meta-analyser<br />
Meta analyser<br />
Garrett (1985): 111 studier om ungdom i institusjon<br />
Gensheimer et al. (1986): 35 studier om behandling av ungdom<br />
Whitehead och Lab (1989): 50 studier om behandling av<br />
ungdom<br />
Izzo och Ross (1990): 46 studier om rehabilitering av ungdom<br />
Andrews et al. (1990): 154 studier om behandling av ungdom<br />
oich vuxna<br />
Lipsey (1992, 1997, 1998): 500 studier, 83 studier om ungdom i<br />
institusjon<br />
Redondo et al. (1997, 1999): 32 studier, 5700 ungdom och<br />
vuxna<br />
Andrews och Bonta (1998): 290 studier om ungdom<br />
Dowden og Andrews (1999): 229 studier<br />
Dowden og Andrews (2000): 35 studier om behandling av<br />
voldelige kriminelle (ungdom och vuxna)<br />
Bonta (2000): 85 studier<br />
Lipsey, Lipsey,<br />
Chapman og Landenberger (2001): 14 studier
BETEENDESTÖRNINGAR:<br />
VILKA UNGDOMAR TALAR VI OM?<br />
Beteende Inkluderar:<br />
Inkluderar<br />
Vald<br />
Grymhet mot människor<br />
eller djur<br />
Förstörelselusta<br />
Stöld<br />
Skolk<br />
Rymning<br />
Raseriutbrott<br />
Drogmissbruk
I tillegg til beteendet er vanliga kennetecken vid<br />
ungdomar med beteendeproblem:<br />
Svor och aggressiv beteende från tidig ålder<br />
Ofta svaga kognitiva och sociala färdigheter<br />
Har dåliga foreldre-barn<br />
foreldre barn relationer<br />
Har problem ift. ift.<br />
skola och jämnåldriga<br />
Har tilhörighet i miljö med avvikande vänner
Tidig uppstart er en sterk prediktor <strong>för</strong><br />
framtidiga beteendeproblem.<br />
Ofta rör det sig om barn<br />
som tidig viser en<br />
utfordrande eller krevande<br />
och aggressiv beteende<br />
Tidig utfordrande<br />
beteende värderas til å ha<br />
en sterk arveligt eller<br />
genetisk komponent<br />
(Arseneault, Moffitt etc.,<br />
2003).
Utveckling av problembeteende<br />
(Patterson, 1992)<br />
1. Grundträning: Grundträning Lär sig å kontrollera omgivningen<br />
genom utfordrande beteende.<br />
2. Reaktioner från omgivningen: omgivningen Problem med at<br />
<strong>för</strong>hålla sig til krav från omgivningen.<br />
omgivningen.<br />
Fungerar<br />
dålig på skolen. Avvisas gradvis av andra.<br />
3. Avvikande kamerater: Söker likesinnade vänner. vänner.<br />
”Tränes Tränes” ” i negativa attityder och ferdigheter, och<br />
mislykkas i läring av sosiala ferdigheter.<br />
4. Karriere som antisocial vuxsen: vuxsen Problem med å<br />
<strong>för</strong>hålla sig til arbete, arbete,<br />
sosiala krav, etc.
Karriären som antisocial vuxen: vuxen<br />
De ungdomar som fortsetter en<br />
slik utvikling ender ofta som<br />
personer med problem med å<br />
forhalde sig til arbete, arbete,<br />
sociale<br />
krav, osv.<br />
En del av disse blir kroniska<br />
kriminelle eller missbrukare<br />
som viser en beteende som<br />
samhellet inte aksepterar, aksepterar,<br />
och som i stellet <strong>för</strong>holder sig<br />
til sociala regler som<br />
samhellet inte aksepterar.<br />
aksepterar
Hur problembeteende utvecklas över tid<br />
Barndom Tidiga skolår Ungdom Vuxn<br />
Beteendeprobl. Beteendeprobl.<br />
Låg skolmotivation Kriminalitet Kriminalitet<br />
Familjproblem Dåliga prestasjoner Alkohol och rus Alkohol och rus<br />
Familjproblem Låg skolmotivation Dålig nätverk<br />
Dåliga venner Dåliga prestasjoner Låg utbildning<br />
Familjproblem Arbetslös<br />
Dåliga venner Dålig ekonomi<br />
Skolk Skilsmiss<br />
Psykiske Psykiske<br />
problem Familjvald<br />
Psykisk sykdom<br />
Tidig död<br />
Stattin, 2004
Verkar interventioner <strong>för</strong> antisocial<br />
beteende? beteende<br />
Lipsey 1992 undersökte 443 studier och fann en<br />
positiv effekt av interventionen i 64.3 prosent av<br />
studiene.<br />
Också de tidigaste reviews och de som inte lyckas att<br />
konkludera med effekter av behandling indikerade at<br />
några typ programmer fungerade <strong>för</strong> några typ av<br />
antisociala (Martinson,1974 och Lab & Whitehead,<br />
1989).<br />
Många reviews har indikerat at specifica typ<br />
av programmer med specifica kännetecken er<br />
mest lovande, både på och utan<strong>för</strong> institution.
Andrews og Bonta (1998):<br />
Analys av 294 studier<br />
Fann genomsnittlig generell effekt på .09.<br />
Reflekterer en 9% skilnad mellan behandlat och<br />
inte behandlat grupp.<br />
De dåligsta effektene var kring -.40<br />
De besta effektene var i området .80<br />
Viktigt att se på vad som känneteckner den<br />
mest <strong>effektiv</strong>a behandling.
Effektiv behandling oavhängig av<br />
vilken setting den ut<strong>för</strong>s i, följer<br />
”Principer Principer <strong>för</strong> <strong>effektiv</strong><br />
behandling”<br />
Risk, Behov, Responsivitet och Fidelity<br />
Andrews, Andrews,<br />
Zinger, Zinger,<br />
Hoge, Hoge,<br />
Bonta, Bonta,<br />
Gendrau och<br />
Cullen (1990)
Principer <strong>för</strong> <strong>effektiv</strong> behandling<br />
Risk Principen – Intensiva insatser <strong>för</strong> högrisk<br />
individen (Vem Vem)<br />
Behovsprincipen – Insatser måste inriktas mot<br />
dynamiska riskfaktorer <strong>för</strong> att vara <strong>effektiv</strong>a. <strong>effektiv</strong>a.<br />
(<strong>Vad</strong> <strong>Vad</strong>)<br />
Behandlings- Behandlings eller responsivitetsprincipen –<br />
Metoden baserat på kognitiv beteendeteori och social<br />
inlärningsteori er mest <strong>effektiv</strong>a (Hur Hur)<br />
Fidelity Principen – Implementer programmet som<br />
det er utformat (Kvalitet Kvalitet i praktiken)<br />
praktiken
Riskprincipen<br />
Individen med hög sannolikhet eller risk <strong>för</strong><br />
fortsatt kriminell beteende eller missbruk kan<br />
tilgodogöra seg intensive åtgär betre enn<br />
individen med låg risk.<br />
Risknivå besluts ut från antal riskfaktorer<br />
(Inte ut från allvarlighet vid kriminell<br />
beteende eller missbruk).<br />
Riskfaktorer er kännetecken vid individ och<br />
deres situation som kan predikera<br />
sannolikhet <strong>för</strong> problembeteende.
Huvudriskfaktorer <strong>för</strong> kroniska<br />
beteendestörningar (Andrews och Bonta, 1998)<br />
Historik med antisocialt beteende uppkommen under tidig ålder, och<br />
i olika situationer<br />
Temperament och personliga faktorer inkluderat psykopatalogi, svag<br />
socialisering, impulsivitet, och svaga problemlösande färdigheter<br />
Drogmissbruk<br />
Antisociala attityder som rettferdiggör antisocial beteende<br />
Avvikande kamratkrets och isolation från prosociala andra<br />
Familjfaktorer som inkluderar kriminalitet och psykosociala problem,<br />
låg affektion och omsorg, dålig uppfostranspraxis, osv.<br />
Låg nivå av skolmässig kompetens och funktion
Undersökning av effekter <strong>för</strong> 13200<br />
ungdomar på institutioner<br />
(Lowenkamp og Latessa, 2002)<br />
Effekter <strong>för</strong> låg risk ungdomar Effekter <strong>för</strong> högrisk ungdomar
Konklutioner från metaanalyser<br />
(Lowenkamp og Latessa, 2002, 2004, 2006; Andrews, 2006)<br />
Intensiva Intensiva insatser (institutioner) er mest<br />
<strong>effektiv</strong>a när de riktas mot högrisk<br />
individen.<br />
Intensiva Intensiva insatser kan öka<br />
problembeteende om de riktas mot<br />
individen med låg risk.
Behovsprincipen<br />
Om riskfaktorer <strong>för</strong> utveckling och upprätthållande av<br />
beteendestörningar, missbruk och kriminalitet <strong>för</strong>endras,<br />
uppnås reduktion i sannolikhet <strong>för</strong> problembeteende.<br />
Det är inte möjligt att <strong>för</strong>ändra alla riskfaktorer. De som<br />
kan <strong>för</strong>ändras (dynamiska) är lovande mål <strong>för</strong><br />
behandling.<br />
Ungdomarna har behov <strong>för</strong> <strong>för</strong>ändring av dynamiska<br />
riskfaktorer. Disse behov (kriminogene behov) er<br />
direkt relaterat till beteendeproblem på det sett at om<br />
disse <strong>för</strong>ändras, så <strong>för</strong>ändras sannolikhet <strong>för</strong><br />
problembeteendet.
Sannolikhet <strong>för</strong> kriminell beteende<br />
Sannolikhet<br />
1<br />
0.9<br />
0.8<br />
0.7<br />
0.6<br />
0.5<br />
0.4<br />
0.3<br />
0.2<br />
0.1<br />
0<br />
J J J J<br />
sannolikhet = 0.75<br />
sannolikhet = 0.50<br />
sannolikhet = 0.25<br />
Sannolikhet <strong>för</strong> antisocial beteende efter som<br />
Risk ökar (Summering av antal Risk Faktorer)<br />
J J J J J J J<br />
J<br />
J<br />
J<br />
J<br />
J<br />
4 9 14<br />
J<br />
J<br />
J<br />
J J J J J J J J J J J J J J<br />
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 18 19 20<br />
Risk Skala: Antal Risk Faktorer som finns
Lovande mål <strong>för</strong> <strong>för</strong>ändring:<br />
<strong>för</strong>ändring<br />
Förändring av antisocial beteende och attityder<br />
Ökad självkontroll och problemlösande kompetens<br />
Ersätta färdigheter i negativ miljö med mer<br />
prosociala alternativ<br />
Reduktion av associering med antisociala vänner<br />
och miljö<br />
Ökad identifiering och associering med<br />
antikriminella <strong>för</strong>ebilder<br />
Förändra belöningssystemet från stöd av negativt<br />
beteende till stöd <strong>för</strong> prosocialt beteende.<br />
Förbättring av familjkommunikation och funktion<br />
Stöd til funktion i skola eller arbete
Familj<br />
•Ferdigheter<br />
•Kommunikation<br />
•Samspel<br />
Ungdom<br />
•Beteende<br />
•Ferdigheter<br />
•Attityder<br />
Mål <strong>för</strong><br />
behandling<br />
Jämnåldriga<br />
•Reduserat kontakt<br />
med avvikande<br />
•Økat kontakt<br />
med prososiale<br />
Skole<br />
• Deltagning<br />
• Ferdigheter<br />
• Beteende
Modell <strong>för</strong> utvecklingsmässigt orienterade<br />
interventioner bestående av tre komponenter<br />
(Loeber Loeber och Farrington, Farrington,<br />
2000).<br />
Beteendestörningar utvecklas från ihållande<br />
problembeteende till beteendestörningar i barndom,<br />
och därefter till allvarliga beteendestörningar i<br />
ungdomstiden.<br />
Utvecklingen kan tänkas vara en funktion av risk och<br />
skyddsfaktorer <strong>för</strong> individ, familj, vänkrets, skola<br />
och grannar.<br />
Interventioner baserade på kunskap om detta kan<br />
reducera avvikande beteende. Åtgärder bör inriktas<br />
mot reduktion av riskfaktorer och <strong>för</strong>bättring av<br />
skyddsfaktorer.
Responsivitetsprincipen eller<br />
Behandlingsprincipen<br />
Mest <strong>effektiv</strong>a metoden er beteende-orienterat<br />
beteende orienterat<br />
Fokuserar på nuvarande faktorar som påvärkar<br />
beteende<br />
Handlingsorienterat<br />
Ungdomarnas prosociala beteende <strong>för</strong>sterkas<br />
Mest <strong>effektiv</strong>a beteende-modeller<br />
beteende modeller er<br />
Social inlärning—praktisering<br />
inlärning praktisering av nya<br />
färdigheter och beteende<br />
Kognitiv beteende tillämpning innriktat mot<br />
dynamiska riskfaktorer
Responsivitetsfaktorer<br />
Generell populasjon:<br />
(Svag eller frånvarande<br />
relation til beteendeproblem)<br />
Ångst<br />
Sjelv-kjensla<br />
Mentale <strong>för</strong>störningar<br />
Ålder<br />
Kjön<br />
Ras/Etnisitet<br />
Osv., osv.<br />
(Bonta -95) 95)<br />
Mer vanligt vid individen med<br />
beteendeproblem som grup:<br />
Svaga sociala färdigheter<br />
Lite funktionella<br />
problemlösningsstrategier<br />
Konkret orienterat tenking<br />
Svaga verbala färdigheter
Responsivitetsprincipen<br />
Strukturerade programmer baserat på kognitiv<br />
beteendeteori och social inlärningsteori (eks.<br />
Aggression Replacement Training) har dokumenterade<br />
effekter på antisocial beteende i jäm<strong>för</strong>else med andra<br />
tillämpninger när de innriktas mot <strong>för</strong>ändring av<br />
riskfaktorer<br />
Ger träning i färdigheter (skills) som er nödvendiga,<br />
men inte tillrekkeliga <strong>för</strong> reduktion av antisocial<br />
beteende.<br />
Också nytta av ”Motivational Interview” och ”Relapse<br />
Prevention” strategier <strong>för</strong> missbruksproblematik.
Percentage<br />
of Reduced<br />
Recidivism<br />
Behavioral vs. Non- Non<br />
0,35<br />
0,3<br />
0,25<br />
0,2<br />
0,15<br />
0,1<br />
0,05<br />
0<br />
Behavioral<br />
0,07<br />
0,29<br />
Non-Behavioral (n=83) Behavioral (n=41)<br />
Source: Andrews, D.A.1994. An Overview of Treatment Effectiveness. Research and Clinical<br />
Principles, Department of Psychology, Carleton University. *The n refers to the number of studies
Specific responsivitet<br />
Fokuserar på individuella drag liknande känslor<br />
(ångest ångest/rädsla rädsla, , psykiatri, självkänsla),<br />
självkänsla),<br />
<strong>för</strong>måga, <strong>för</strong>måga,<br />
motivation. motivation<br />
Bestämmer hur man ska arbeta med de kriminogena<br />
behoven och berör <strong>för</strong>hållanden som:<br />
Kontroll kontra diskussioner<br />
Auktoritet kontra självbestämmande<br />
Hög struktur kontra låg struktur
Effektstorleker ut från hurvida prinsiperna om risk,<br />
behov och responsivitet följs<br />
0,25<br />
0,2<br />
0,15<br />
0,1<br />
0,05<br />
0<br />
-0,05<br />
Risk Behov Respons<br />
Nei<br />
Ja
Behandlings<strong>effektiv</strong>itet<br />
Prosent reduktion i beteendeproblem i 154 kontrollerade<br />
studien<br />
30 %<br />
25 %<br />
20 %<br />
15 %<br />
10 %<br />
5 %<br />
0 %<br />
-5 %<br />
-10 %<br />
-7 % -6 %<br />
Tradisjonell<br />
straff<br />
30 %<br />
Följer inte<br />
prinsiperna<br />
Följer<br />
prinsiperna<br />
SOURCE: An overview of Treatment Effectiveness, D.A. Andrews, 1994<br />
13 %<br />
Dålig<br />
spesifiserat<br />
behandling<br />
(30 studier) (38 studier) (54 studier) (32 studier)
Resultater från Meta-Analyser<br />
Meta Analyser kring programmer<br />
baserat på “Principer Principer <strong>för</strong> Effektiv Behandling”<br />
Behandling<br />
Reduction in<br />
Recidivism<br />
0,4<br />
0,35<br />
0,3<br />
0,25<br />
0,2<br />
0,15<br />
0,1<br />
0,05<br />
0<br />
0,35<br />
0,17<br />
Öppenvård Institution<br />
Source: Gendreau, P., French, S.A., and A. Taylor (2002). What Works (What Doesn’t Work) Revised 2002. Invited Submission to the<br />
International Community Corrections Association Monograph Series Project.
Programintegritet / Fidelity<br />
“Viktig Viktig <strong>för</strong> värdering rdering av om ett<br />
behandlingsprogram vil vara <strong>effektiv</strong>t, <strong>effektiv</strong>t,<br />
är<br />
terapeutisk integritet vid programmet<br />
Programmer måste ste ut<strong>för</strong>s utf rs i praktiken som det<br />
er plannerad och utformat <strong>för</strong> att vara<br />
<strong>effektiv</strong>a. <strong>effektiv</strong>a.<br />
Dålig lig implementerade programmen kan inte<br />
<strong>för</strong>ventas rventas att lykkas med <strong>för</strong>ändring ndring”.<br />
MacKenzie (2002)
Effekter av kvalitet vid ut<strong>för</strong>ning av “Evidenced Based” programmer <strong>för</strong> ungdom<br />
med beteendeproblem<br />
Reduktion<br />
av<br />
beteendeproblem<br />
Ôkad<br />
Beteendeproblem<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
-10<br />
-20<br />
Functional Family Therapy Aggression Replacement Training<br />
Bra ut<strong>för</strong>t 38 24<br />
Dålig ut<strong>för</strong>t -16.7 -10.4<br />
Source: Outcome Evaluation of Washington State's Research-Based Programs for Juvenile Offenders. January<br />
2004. Washington State Institute for Public Policy.
Krav <strong>för</strong> att uppnå behandlingsintegritet<br />
Effektive programmer inkluderar detaljerade<br />
beskrivninger av programmet (Manualer Manualer och<br />
riktlinjer) riktlinjer<br />
System <strong>för</strong> registrering av praktik<br />
Feedback system til ledare och praktikere på<br />
kvalitet vid praktik<br />
Tillgänglighet av vägledning
Gemensamt <strong>för</strong> <strong>effektiv</strong> behandling<br />
(oavhängig av setting):<br />
Beteendeproblem <strong>för</strong>stås som resultat av riskfaktorer<br />
vid individen och miljö<br />
Åtgär innriktas mot <strong>för</strong>ändring av disse.<br />
Har system som säkrar behandlingsintegritet.<br />
Vid <strong>institutionsbehandling</strong>:<br />
Moderering av risk <strong>för</strong> negativ påverkan från andre<br />
antisociala klientar<br />
Över<strong>för</strong>ing av <strong>för</strong>ändringar till samhellsituation -<br />
eftervård
Drag vid<br />
klienterna<br />
Faktorer som modererar risk <strong>för</strong><br />
Grad av<br />
isolation<br />
från<br />
samhelle<br />
negativ smitto-effekt<br />
smitto effekt<br />
Behandlingsmiljö<br />
Autonomi- Kontrol<br />
Struktur-stöd<br />
Personalstruktur<br />
och kultur<br />
Ungdomskultur Beteende
Samling av kriminelle eller missbrukare ger risk <strong>för</strong><br />
negativ smitto-effekt<br />
smitto effekt. . Moderering av denne risk<br />
kräv fokus på flere områden:<br />
Kontakt med normalsamhellet<br />
Stödjande behandlingsmiljö<br />
Personalbeteende<br />
Sentrala faktorer
Institutioner bör ge möjlighet <strong>för</strong> kontakt med<br />
lokalsamhellet (Hollin, 1995):<br />
Institutionsvistelse kan ge signifikanta<br />
<strong>för</strong>ändringar, men disse er ofta kortvariga<br />
Möjligheten <strong>för</strong> utprovning av ny beteende<br />
och kompetens i naturliga omgivningar<br />
måste vara integrert del av en intervention<br />
En öppen institution och närhet till<br />
fritidsaktiviteter, skola/abete och<br />
lokalsamhelle kan öka möjligheten <strong>för</strong> lykkad<br />
generalisering av <strong>för</strong>ändringer til den<br />
”virkelige verden”.
Behandlingsmiljö<br />
Scholte och Van der Ploeg (2000):<br />
Grunnleggande terapeutisk klimat med fast, men<br />
inte <strong>för</strong> stärk kontroll i kombinasjon med<br />
konsistent emosjonell stöd<br />
Andrews och Bonta, (1998): Fast, men rettfärdig<br />
kontroll ger best resultat.<br />
Gold och Osgood, 1992: Best anpasning vid<br />
balans mellan emotionell stöd och kontroll av<br />
beteende. Höga, men fornuftige krav til<br />
beteende, och tillåta egne beslut innom grenser<br />
<strong>för</strong> akseptabel beteende och säkerhet.
Upprätthållande av<br />
beteende<strong>för</strong>ändring<br />
Eftervård och uppföljning
Uppföljning efter utflytning<br />
”Institutionsbehandling måste forstås som del av<br />
ett helhetlig utbjud.<br />
Kvaliteten vid omgivningar efter<br />
institutionsvistelsen – särskild familjfunktion,<br />
kontakt med rusfria vänner/miljö och involvering<br />
i skola/arbete och prososiale aktiviteter – er<br />
kritiska prediktorer for att lykkas.<br />
Utan <strong>för</strong>ändring av klientens omgivningar efter<br />
institutionsvistelsen, har institutionsvistelse i seg<br />
liten möjlighet <strong>för</strong> att lykkas.”<br />
Howard A. Liddle (2001)
Institution Samhellet<br />
Personal<br />
Andra<br />
klienter<br />
Skola/<br />
arbete<br />
Individ<br />
Kontakter<br />
utan<strong>för</strong><br />
institutionen<br />
Föreldra/<br />
familj<br />
Individ<br />
Kamerater<br />
Skola/<br />
arbete
<strong>Vad</strong> är eftervård ?<br />
(David M. Altschuler, 2005)<br />
Eftervård refererer til de aktiviteten och uppgifter<br />
som:<br />
Förberedar individen på åter<strong>för</strong>ing til samhellesituation<br />
Etablerar nödvendiga arrangementer och kontakter<br />
med öffentliga och privata tjänster eller organisationer<br />
och individen i samhellet som kan påverka risk och<br />
skyddsfaktorer<br />
Säkra ut<strong>för</strong>ning av beskrevna tjänster och veiledning i<br />
samhellesituation<br />
Som defintionen implicerar,<br />
har både institutionen och öppenvårdsinsatser i<br />
samhellet en viktig roll i eftervården.
Kritiska strukturella värderingar vid<br />
Intag<br />
Onormalt strukturerat<br />
Institution<br />
1. Plannering<br />
eftervård<br />
Över<strong>för</strong>ing<br />
Över<strong>för</strong>ing<br />
2. Strukturerad utflyttning<br />
Normalisering<br />
Samhelle<br />
Lyckad<br />
avslutning<br />
3. Re-integreringsaktiviteten
Utredning<br />
Målriktat mot faktorer som<br />
predikerar återfall<br />
Familjområden<br />
Drogmissbruk<br />
Skola/arbete<br />
Kamerater/Vänner<br />
Andra problemområden<br />
Institution<br />
Över<strong>för</strong>ning<br />
Samhelle<br />
Completion of<br />
Community<br />
Supervision
Risk & Skyddsfaktorer:<br />
Skyddsfaktorer<br />
7 områden<br />
1. Familj och levnads<strong>för</strong>hollande (bolig)<br />
2. Kameratkrets och miljö (Vänner)<br />
3. Mental, beteende, och fysisk helse<br />
4. Drogmissbruk<br />
5. Utbildning/skola<br />
6. Arbetsträning och jobb<br />
7. Fritid och hobbyer
Effektive institutionsprogrammer<br />
inkluderar strukturerad eftervård<br />
Plannering börjar under loppet av institutionsvistelsen<br />
Familjen involveras<br />
Hyppiga möten inkluderat hemmebesök<br />
Ny utredning ut<strong>för</strong>s<br />
Varighet och intensitet baseras på risk- och behovsnivå<br />
Utbjud och tjenester anpassas den enskildas behov
Program Design<br />
Institutionsfas Över<strong>för</strong>ningsfas Öppenvård<br />
1. Plannering av utflyttning 1. Värdering och utprovning<br />
innan utflyttning från<br />
institutionen<br />
2. Involvering av individer<br />
och organisationer<br />
utan<strong>för</strong> institutionen<br />
2. Strukturerad<br />
nedtrappningsprocess från<br />
institutionen<br />
3. Målriktat mot<br />
samhellsaktiviteten<br />
under loppet av<br />
institutionsvistelsen<br />
1. Ärbjuda multi-modala<br />
multi modala<br />
behandlingstjänster<br />
2. Säkra saksbehandling<br />
3. Positiv stöd<br />
4. Ärbjuda veiledning<br />
utanom ordinära<br />
arbetstid<br />
5. Frekvent klientkontakt<br />
6. Stegvis<br />
avslutningsprocess
Implikationer<br />
Direkt samverkan mellan institution och öppenvård:<br />
Struktur<br />
Policy<br />
Program<br />
Praktik
Lykkad behandling involverar<br />
samarbete mellan instanser<br />
Institusjonsutvikling<br />
Forskningsbaserte prinsipper<br />
Samsvar<br />
prinsipper<br />
og praksis<br />
Reduktion<br />
beteendeproblem<br />
Gjensidig<br />
avhengighet<br />
Etablere policy<br />
og tjenester i<br />
samarbeid<br />
Eksterne organisasjoner<br />
(Kommunalt barnevern,<br />
Fagteam, skole, osv.)
Kännetecken vid Effektiva Institutioner<br />
Fokuserar på individen med hög risk <strong>för</strong><br />
fortsatt negativ utveckling<br />
Inriktas mot <strong>för</strong>ändring av dynamiska riskfaktorer<br />
Erbjuder systematisk träning i sociala färdigheter<br />
Involverar individen och familj i behandlingen<br />
Medverkar til funktion i skola/arbete<br />
Er närt anknuten till normalsamhellet och medverkar til<br />
kontakt med prosociale miljön<br />
Har en vistelsetid mellan 3 och 9 månader<br />
Erbjuder adekvat uppföljning
“Lessons Lessons Learned”<br />
Vem du tar inn i programmet er viktigt – vis<br />
uppmerksamhet på risk<br />
<strong>Vad</strong> du har som mål <strong>för</strong> intervention er viktigt<br />
– vis uppmerksamhet på kriminogena behov<br />
Hur du arbetar er viktigt – bruk metoden<br />
baserat på sosial inlärningsteori och kognitiv<br />
beteendetillämpning
Generella Prinsiper <strong>för</strong> Klassifisering och<br />
Kartlegning <strong>för</strong> Effektiva Interventioner<br />
Risk<br />
Sannolikhet <strong>för</strong> fremtidig kriminell beteende<br />
Matching av insatsnivå och risknivå<br />
Benytta intensiva insatser <strong>för</strong> högrisk ungdomar<br />
Behov<br />
Identifisering av kriminalitetsfremmande behov<br />
Matching av ungdomar med programmer &<br />
interventioner som innriktas mot<br />
kriminalitetsfremmande behov<br />
Responsivitet<br />
Identifisering av kännetecken som kan påverka<br />
responsivitet på behandlingen<br />
Ut<strong>för</strong> intervetioner anpassat <strong>för</strong>utsetninger och<br />
lärningsstil vid ungdomen
Utprovning av institutionsmodell <strong>för</strong><br />
behandling av beteendeproblem<br />
MultifunC<br />
Multifunktionell Behandling i<br />
Institution och Närmiljö
Bergen<br />
Ungdomssenter<br />
Sandefjord<br />
Ungdomssenter<br />
Stjørdal<br />
Ungdomssenter<br />
Oslo<br />
Tromsø<br />
Ungdomssenter<br />
Margrete<br />
Lund<br />
Ås Ungdomssenter<br />
Brättegården
Målgrupp<br />
Allvarliga beteendeproblem och högt risk nivå<br />
Risknivå (Youth Level of Service/Case<br />
Management Inventory)<br />
Tidligare och nuvarane lag- och regelbrott<br />
Förhållande vid familj og uppfostran<br />
Utbilding och skolfunktion<br />
Relationer til jämnåldriga<br />
Drogmisbruk<br />
Fritid/rekreation<br />
Personlighet och beteende<br />
Attityder
Organisering av behandlingen<br />
Målgrupp-<br />
värdering<br />
Behandling<br />
Institution Öppen vård<br />
Ungdom Familj Vänner Skola Familj Vänner Skola
Utredning<br />
Utredningsteam<br />
Beh.planer<br />
Organisatorisk modell<br />
ART<br />
Miljöteam<br />
Miljøarbeid<br />
og<br />
Tegnøkonomi<br />
Leder<br />
Pedagogisk<br />
team<br />
Undervisning<br />
Skole<br />
Familiearbeid<br />
Familjteam<br />
Oppfølging
Hovudfaser i institutionsvistelsen<br />
Inntagsfasen (ca. två veker).<br />
Anpasning til dagliga regler och rutin<br />
(Forsterkningssystem Nivå I – gemensamt <strong>för</strong> alla) alla<br />
Kartlegning och utveckling av behandlingsplaner<br />
Motivering<br />
Behandlingsfasen (ca. 4-5 4 5 månader) månader<br />
Målriktat individuelt <strong>för</strong>ändringsarbete mot<br />
• Anpasningsproblem<br />
• Beteende och funktion<br />
• Riskfaktorane<br />
(ART och <strong>för</strong>sterkningssystem Nivå II, III og IV)<br />
Över<strong>för</strong>ningsfasen (ca. 4 uker)<br />
Förbereda och ut<strong>för</strong> utflytning<br />
(Försterkningssystem<br />
Försterkningssystem Nivå V)
Skola och undervisningsutbud under loppet<br />
av institutionsvistelsen<br />
1. Alla ungdomar i skolålder skal ha<br />
skola/undervisningsutbud<br />
2. Utbud baseras på kartlegging och fokuserar<br />
både på skolfaglig och beteendemessig funktion<br />
3. Skoltilbod i ordinär skola skal värderes och<br />
prioriteres<br />
4. Ved skola utan<strong>för</strong> institutionen tilbudes stöd och<br />
hjelp til tilrettelegging.<br />
5. For ungdomar som inte går i ordinär skola, skal<br />
undervisningstilbod ges på annan måte.
Familjarbete och uppföljning<br />
Föräldrar involveras under hela behandlings<strong>för</strong>loppet<br />
Föräldrar erbjuds träning i <strong>för</strong>äldrakompetens och<br />
kommunikation med ungdom under loppet av ungdomens<br />
institutionsvistelse baserat på principer från Parental<br />
Management Training (PMT).<br />
Föräldrar erbjuds stöd vid planering och ut<strong>för</strong>ande av<br />
ungdomens permissioner och vistelser i hemmet<br />
Föräldrar erbjuds stöd och uppföljning i hemmiljön efter<br />
ungdomens utflyttning från institutionen baserat på<br />
principer från Multisystemisk Terapi (MST). Personalen är<br />
tillgänglig <strong>för</strong> kontakt dygnet runt.
Modell for uppföljningsarbete
Styrningsredskap <strong>för</strong> implementering<br />
Riktlinjar <strong>för</strong> enskilda umråden: umråden<br />
MultifunC<br />
Teoretisk grund, grund,<br />
Utredning<br />
Behandling av ungdom (Miljö ( Miljö)<br />
Familjarbete,<br />
Familjarbete,<br />
Skolarbete,<br />
Skolarbete,<br />
Försterkningssystemen<br />
(ART-manual<br />
(ART manual, , integritetssystemer, osv.)
Viktig!<br />
Det finnes ingen kjände behandlingsmodeller eller<br />
metoden som gör at vi kan rekne med att lykkas med<br />
alla.<br />
Konklutionerna er baserat på ”gruppstudien”. Det vil<br />
vara enskilda individen som prinsiperna inte fungerar<br />
<strong>för</strong>.<br />
Vi kan i högst möjlig grad unnvika negativ effekt av<br />
behandlingsinsatser, och betre sannolikhet <strong>för</strong><br />
positiva effekter.<br />
Institutioner syns klart å ha en viktig roll i<br />
behandlingskedjan <strong>för</strong> denna<br />
ungdomsgrupen.
SLUTT<br />
SLUTT<br />
”Institutionsbehandling av ungdomar –<br />
<strong>Vad</strong> säger forskningen”<br />
Tore.Andreassen@hibo.no
Change language