Ladda hem nummer 1/2012 som PDF - Parks and Resorts

Green 

room 

För oSS Som jobbar iNom ParkS aND rESortS 1-2012 

FantaStiSKa 

FramtiDSviSioner 

ParkS aND rESortS 

tänker stort och långt 

GlöDheta trenDer 

från IAAPA-mässAn 

We 

Want 

you! 

SäSongSjobb 2012: 

• så går rekryteringen till 

• 18 år och chef – lina berättar 

• 5 svarar – så fick vi drömjobbet 

Tema djurvård och forskning: 

tumlare tackar Kolmården 

Djurgurun Ken ramirez på besök 

Forskningsrapport: Så lik är du en apa 

Fiskodling mitt i stan 

pSSSt! 

allt om 

KicKoFFen! 

Rekryteringschef 

Kaj Holmgren vill ha 

artister i världsklass. 

Hälsotipsen som 

gör dig pigg 

Säg Hej till Emma 

och Nicklas!

gabriel liljevall 

• gästerna • 

Långväga julgäster 

Många HaR gjoRt det till 

en tradition att besöka 

furuviks julmarknad år 

efter år. men för irländske 

Damien smyth var det 

först a gången. han hade 

sällskap av sin flickvän 

Angelik a Appelqvist, som 

gjorde sitt andra besök på 

julmarknaden. 

– Det blir så härlig jul- 

stämning med ljusen i 

t räden och med eldarna 

där man kan värma sig, 

säger Angelika. 

Paret bor i Dundalk i 

Irland, där liknande julmarknader 

är sällsynta. Angelika 

var hemma i sverige för att 

fira jul och ville visa Damien 

julmarknaden. 

− Jag ville visa honom en 

riktig julmarknad i sverige 

och han uppskattade den 

väldigt mycket. även om 

han trodde att det skulle 

vara mer snö, men överlag 

tyckte han att det var jättemysigt, 


Dagen till ära var det barmark 

och snöblandat regn 

toppat med hård vind. ändå 

blev vistelsen i parken 

ly ckad och några saker fick 

följa med hem till Irland. 

– Damien köpte ett förkläde 

till sin syster. Vi köpte 

också lite marknadsgodis 

och några prydnadssaker. 

julmarknader som här i 

furuvik finns inte i Irland, 


joaKiM MattSSon 

2 green room 1-2012

Ett gott skratt 

smittar av sig 

För dig som läser detta är Parks 

and Resorts kanske en alldeles ny 

bekantskap. Då undrar du säkert 

med vilken filosofi vi driver vår 

verksamhet. Det hela är mycket 

enkelt: Genom att erbjuda världens 

roligaste jobb får vi världens 

bästa medarbetare. 

Vi är beroende av många saker. 

Väder, vind och läget i världsekonomin 

är saker vi inte kan 

påverka. I stället fokuserar vi på 

det vi kan påverka. Våra gäster 

kommer för att uppleva en 

magisk värld, men i den världen 

räcker det inte med hisnande 

at traktioner, vackra 

parkmiljöer och 

fascinerande 

djur. Det är 

mötet med våra 

artister som 

skapar den verkliga 

magin. Att 

rekrytera, utveckla och 

vårda världens bästa medarbetare 

är därför det viktigaste vi kan 

ägna oss åt. 

Har du världens roligaste jobb 

kommer du att kunna förmedla 

den glädjen till våra gäster. Glädje 

smittar och skrattvirus, ja, det har 

vi massor av på det här företaget. 

Med världens roligaste jobb 

kommer också stolthet. Den som 

känner stolthet tar ansvar och 

delar kunskap och idéer. Det tror 

jag är en utmärkt utgångspunkt 

för en framgångsrik relation. 

Till dig som är på audition vill 

jag säga lycka till! Du har fått träffa 

några av de fantastiska stjärnor 

vi redan har och fått en känsla för 

vår filosofi – den som gör att jag 

ser fram emot ännu en sagolik 

säsong! 

jan Roy 

Marie-Therese Karlberg 

20 

7 

28 

7 

innehåll 1/2012 

4 EntRé: Rykande nyheter 

och tävling för badsugna. 

6 Nya attraktioner och 

fantastiska planer i Parks 

and Resorts kristallkula. 

8 Framtidens trender. 

9 Säg HEj till Nicklas! 

10 SäSongSjobb 2012: Så 

här får du drömjobbet hos 

Parks and Resorts! 

12 Ung och chef. 19-åriga 

Lina Emmesjö tipsar. 

13 Säg HEj till Emma! 

14 gängEt: Rekryterarna med 

ögon för artisttalanger. 

16 DjuRvåRD & foRSKning: 

Djurgurun Ken Ramirez lär 

ut sina knep. 

18 Världsunik öringslek – en 

fiskodling mitt i storstaden. 

19 Tumlare kan få en frizon på 

Kolmården. 

20 Genetiskt lika som bär. 

22 En Dag på jobbEt med vdassistenten 

Eva Rundfelt och 

en alltid påslagen telefon. 

24 tänKväRt: Hälsosammare 

högsäsong med tid för paus. 

26 KicKoff på Kolmården. 

28 zoologiK: Fnurrande 

snö leoparder. 

green room 1-2012 3 

24 

22 

Green room produceras av Spoon Publishing på uppdrag av Parks and Resorts Ansvarig utgivare: Jan Roy 

Redaktör: Christina Bild Art director: Erik Westin Kontakt: greenroom@spoon.se, 08-442 96 20 Tryck: Elanders 

Omslagsfoto: Bsmart Medverkande i detta nummer: Jesper Anhede, Marie Blomgren, Siv Engelmark Cederborg, 

Anne-Charlotte Eriksson, Elsa Larsson, Gabriel Liljevall, Matilda Maersk Möller, Joakim Mattsson, Samir Soudah, Johan Åberg. 

15 

22

Vinn! 

Tänk dig att du ligger på mage och glider med huvudet före 

ner för en 90 meter lång vattenrutschkana. Bredvid dig susar 

tre av dina bästa vänner i högsta fart. Vad skulle du kalla 

den upplevelsen för? 

Tävla med Green Room och hjälp Skara Sommarland att 

namnge sin nya fantastiska vattenattraktion. Skicka in ditt 

namnförslag till greenroom@spoon.se före den 15 mars 

så har du chansen att få åka det allra första åket i den nya 

attraktionen. Som bär just det namn du hittat på. 

ERic på tapEtEn 

I förra numret lottade vi ut signerade affischer från s ommarens 

Grönankonserter. Jenny Eastham Nordenberg på Kolmården och 

Alastair Mead på Gröna Lund blev de lyckliga vinnarna. Era Eric 

Saade- affischer är på väg. Grattis! 

Sofia 

Erickson från 

Gävle besökte 

julmarknaden 

med 

d öttrarna 

Ester och 

Selma. 

”Barnen tycker 

att det är 

väld igt roligt 

här, det finns 

mycket att 

göra”, säger 

Sofia. 

Julmys i Furuvik 

Furuviks stämningsfyllda julmarknad 

var välbesökt trots 

att december bjöd på regn och 

rusk. I den ljusdraperade parken 

fick besökarna krypa upp i 

tomtens knä, besöka nissarnas 

verkstad och mata djuren tillsammans 

med tomtemor. Den 

modige kunde även klappa 

ormar eller ta en karuselltur. 

Årets julmarknad, den åtton- 

gabriel liljevall 

de i ordningen, hade ett 70-tal 

försäljare, vilket är flest hittills. 

Här kunde gästerna frossa i 

mat och dryck och kolla på 

vackert hantverk. 

– Det är så klart väderkänsligt 

men trots regnet hittade 

många hit och vi är väldigt 

nöjda, berättar Erika Rydstrand, 

marknadschef i Furuvik. 

jM 

PROSLIDE 

Christian svensson, 

Årets gröna inspiratör 

Vildmarkshotellet firade nyligen 

två ärofyllda gröna 

utmärkelser. Hotellet fick än 

en gång diplom som Grönt 

hotell vilket innebär att 20 

olika miljökriterier är uppfyllda. 

Samtidigt fick kökschefen 

Christian Svensson pris som 

Årets gröna inspiratör 2011 

av Norrköpings kommun. Priset 

går ”till en person som är 

en eldsjäl och inspirerar övriga 

till att bli lite mer hållbara 

på arbetsplatsen”. 

Varför får du det här 

priset? 

– Det grundar sig i mitt 

arbete med ekologiska och 

närproducerade råvaror. Vi 

har en nära relation med 

leverantörerna – nästan så 

3 frågor 

Visste du att … 

Vildmarkshotellet har certifierats av 

Safehotel. Det innebär att hotellet 

håller en hög nivå inom bland annat 

brandskydd, konferenssäkerhet 

och har handlingsplaner för extraordinära 

händelser. 

att vi kan klappa geten som 

ger oss vår getost! 

Vad betyder priset för 

dig? 

– Det är en bekräftelse på 

mitt arbete. Det känns bra 

att det uppmärksammas och 

det inspirerar till att arbeta 

ännu hårdare. 

Hur ser framtiden ut? 

–Jag ska försöka få in 

samma tänk i djurparken som 

i Vildmarkshotellet. Bland 

annat ska restaurang Safari 

bli mer ekologisk. Vi siktar 

även på att öppna ett helt 

ekologiskt bageri i anslutning 

till restaurangen så att vi kan 

erbjuda gästerna ekologiskt 

matoch fikabröd. MM 

4 green room 1-2012 

FRANS HäLLqVIST 

saMir soudah

louise enhörning/b.MarTin 

• nytt om folk • 

Fia Westerberg är ny rektor 

för Parks and Resorts 

Academy – men hon är 

ändå ett välbekant ansikte 

i koncernen. Som utvecklings- 

och utbildningschef 

på SJ Service Academy har Fia sedan 

2008 ansvarat för Parks and Resorts serviceutbildningar. 

Fia kommer att ansvara 

för gästmötet och serviceutbildningarna 

medan Ida Einarsson nu riktar in sig mot 

kompetensinventering och utveckling för 

de tillsvidareanställda. 

Rickard Bender blir försäljningsansvarig 

på 

Skara Sommarland. Han 

har tidigare drivit eget 

aktivitetsföretag bland 

annat i Sälen, samt arbetat 

med Swedish Open. 

Hans Rönnefeldt är ny 

som attraktionstekniker på 

Skara Sommarland. Han 

var tidigare elektriker på 

Danish Crown. 

Varumärke i världsklass 

Det är ingen ände på prisregnet över Gröna Lund! 

Nu senast är det marknadsavdelningen, med marknadschef 

Kicki Kollstedt i spetsen, som får sträcka 

på sig. Gröna Lund kammade nämligen hem årets 

Signumpris den 26 januari. Priset ges till det nordiska 

företag som bäst förvaltar och vårdar sitt varumärke 

med fokus på långsiktighet. Grönan vann i 

hård kamp mot bland andra Blocket och SEB. cb 

Park-PR i 

Sälenbutiken 

Sedan 2008 har Kolmården vintertid 

drivit en butik på Sälfjällstorget i 

Sälen, där bland annat gosedjur, 

pussel, spel och t-shirtar sålts. I vinter 

tog Parks and Resorts över butiken 

som därmed fick ökat fokus på 

att även locka till kommande parkbesök. 

Bland annat kan kunderna 

svara på frågor om Parks and 

Resorts anläggningar med familjebiljetter 

som lockande vinster. För 

barnen finns också ansiktsmålning, 

Bamsedisco och barnbio. 

Fullt ös på scenen 

Sommaren 2011 var en enda lång fullsatt 

succé på Grönans och Furuviks scener. Kan 

det gå att toppa 2012? Just nu är många 

bokningsbollar i luften men ett antal namn 

är klara, bland annat Iggy Pop & The 

Stooges och Lenny Kravitz som kommer 

till Gröna Lund. 

– Det laddas för den bästa artistsommaren 

hittills i parkerna. Jag längtar tills 

allt ska sätta i gång, säger programchefen 

Kenny Mattsson. 

Publikmagneten Lars Winnerbäck beräknas 

dra storpublik och uppträder två dagar 

i rad på Gröna Lund. 

RättElSE 

I Green Room 4-2011 

intervjuas Henrik 

Stensvad på sidan 17, 

men det är Christian 

Karlsson på bilden! 

Redaktionen ber om 

ursäkt. 

Den fina bild en på 

Ola Salo på sidan 14 

tackar vi Mari Dahlén 

för som plåtade. 


N N N N N N N N N N N N N N N N N N N N N N N N N N N N N N N N N N N N 

N N N N N N N N N 

Parkliv 

2012 

februari 

2 Lennie Skifs – Still crazy, show på 

Tyrol. Pågår under hela våren. 

23–26 Sportlovsöppet i Kolmården. 

Mars 

1–4 Sportlovsöppet i Kolmården. 

april 

6–15 Påsklovsöppet i Kolmården. 

28 Premiär för Gröna Lund. 

28 Premiär för Kolmården, därefter 

helgöppet till 13 maj. 

Maj 

4 Årets första konsert på Gröna Lund: 

LMFAO. 

17 Start för dagligt öppethållande i 

Kolmården. 

26 Säsongspremiär på Furuvik. 

26 Bilutställning i Sommarland med 

800 fordon, mestadels 50-tal och 

entusiastbilar. 

juni–juli 

2 Sommarland öppnar för säsongen. 

4–5 Sommarland stängt. 

12 Lenny Kravitz på Gröna Lund. 

13 Stolt och nykter, skolavslutning i 

Furuvik. 

22 Midsommarfirande i Furuvik. 

29–1 juli Bilutställning med Street 

Rods i Sommarland. 

augusti 

19 Sommarland stänger för säsongen. 

26 Sista dagen för dagligt öppethållande 

i Kolmården. 

27–28 Lars Winnerbäck på Gröna 

Lund. 

September 

1–30 Helgöppet i Kolmården. 

10 Iggy & The Stooges på Gröna Lund. 

23 Gröna Lund stänger för säsongen. 

Med reservation för ändringar. Ytterligare 

programpunkter kan tillkomma. 

Sommarland 

26 maj 

CALLE STOLTz 

N N N N N N N N N N N N N N N N N N N N N N N N N N N N N N N N N 

Gröna Lund 

hela mars

” Jag kan inte 

vänta på att 

i dag ska bli 

i morgon” 

Ett nytt Aquaria. En unik attraktion på ett utbyggt Gröna Lund. 

En ny upplevelse i världsklass på Kolmården. Och kanske en 

sjätte park. Green Room har blickat in i Mattias Banker och 

Johan Tidstrands kristallkula för Parks and Resorts framtid. 

Att höra Mattias Banker 

prata om Parks and 

Resorts framtid är fascinerande. 

Ingen idé tycks 

för vild. Inga drömmar 

för stora. Entusiasmen är smittande. 

När Green Room träffar honom på 

Lilla Allmänna Gränd berättar han inlevelsefullt 

samtidigt som han fyller en 

whiteboardtavla med pilar, ringar och 

attraktioner. Det märks att Mattias Banker 

brinner för framtiden. 

Men vi ska ta det från början. Det blir 

inga nya Twister eller Safari 2012. Årets 

investeringar handlar i stället om att förädla 

befintliga anläggningar. 

– På kort sikt kanske det inte verkar 

jättespännande att plocka bort asfalt eller 

klä om stolpar till troll – men på lång sikt 

skapar vi en magisk plats där besökarna 

kan tänka på annat än det vardagliga, 

förklarar Mattias. 

– Vi måste hela tiden fråga oss vad 

som gör att besökarna vill betala för att 

gå på Gröna Lund eller Furuvik. Jag tror 

att svaret är illusionen om en annan 

värld. Därför måste allt vi gör handla om 

det, om det magiska, fortsätter han. 

gRuppEn föR strategisk utveckling – 

Mattias Banker, Johan Tidstrand och 

Peter Osbeck – ansvarar för koncernens 

framtidsplaner. För varje park finns 

detaljerade tioårsplaner där det som ligger 

nära i tid är genomarbetat och budgeterat, 

medan idéerna längre fram är 

otydligare i konturerna. 

Tidigare var strategin att hålla planerna 

hemliga så länge som möjligt för att 

skapa ”wow-upplevelser” när de offentliggjordes. 

Men inte längre. 

– Vi missade viktig input från medarbetare 

och gäster. Vi på strategisk utveckling 

vet inte och kan inte allt såklart. Som 

en jämförelse har Disney 2 000 personer 

på sin utvecklingsavdelning. Därför är 

det mycket bättre att involvera medarbetare 

och andra riktiga experter: ”Om två 

år vill vi göra det här och det här – vad 

ska vi tänka på?”. Dessutom finns ett 

värde i att skapa snackisar. 

– Sedan kan det hända att vi får skjuta 

vissa projekt framför oss ett tag. Allt från 

väder och föregående säsong till ekonomi 

och kundundersökningar påverkar 

när olika projekt kan genomföras. 

Ett projekt som har tagit tid är Aqua- 

ria. Sedan länge har det stått klart att 

lokalerna är i så dåligt skick att något 

rejält måste göras. Men att få bygglov för 

ett nytt Aquaria är komplicerat, eftersom 

marken delvis är ägd, delvis arrenderas 

av Stockholms stad. 

– Nu har vi tagit fram skisser och ritningar 

för att visa Stockholm att vi är 

måna om att bygga något som passar in i 

stadsbilden och samtidigt erbjuder våra 

gäster något helt fantastiskt. Jag hoppas 

att vi snart får tillstånd, så vi kan sätta 

igång och förverkliga det nya Aquaria. 

Det ska bli Sveriges bästa akvarium med 

fler och större utställningar. Samtidigt 

ska vi behålla nischen som ett akvarium 

som tar hand om och lär ut om djuren, 

berättar Mattias. 

föR att Snabba på bygglovsprocessen 

har Aquaria separerats från planerna 

på att bygga ut Gröna Lund på parkeringstomten 

mellan Grönan och Aquaria, 

något som tidigare var ett gemensamt 

projekt. När det gäller Gröna Lunds 

utbyggnad presenterades skisser redan 

för något år sedan men som inte godkändes 

av byggnadsnämnden. 


– Nu har vi en ny plan som är helt fantastisk. 

Vi tänker oss att man kan ta sig 

lätt mellan ”gamla” och ”nya” Gröna Lund 

som förhoppningsvis kan vara ett åretrunt-öppet 

inomhusområde på den 

nuvarande parkeringen. Under ska vi ha 

garage, sophantering och förvaring. Alltså 

behöver vi något riktigt fantastiskt 

ovanpå. Något som drar folk. Något 

som är ”unheard of”… 

juSt ”unHEaRD of” kommer det att 

förbli ett tag till. Men några ledtrådar kan 

Green Room bjuda på. Inomhus. Åka. 

Jagad. I en unik kombination. Och på tal 

om nya attraktioner: 

– Tanken är att Kolmården får en ny 

fantastisk upplevelse till 2014. Topp tioklass 

i världen. Vi vill kombinera bevarandet 

av djur i deras naturliga miljö 

med publikdragande attraktioner som 

inte stör djurlivet. 

Dessutom drömmer Mattias Banker 

om ett hotell på Kolmårdens savann. 

– Tänk dig att vakna med en zebra 

utanför fönstret. Men det ligger en bit 

fram i tiden. Vad som däremot är på plats 

” Det är ett hemligt projekt som vi håller 

på med när vi har tid över. Det kommer 

att bli en mycket liten extrempark.” 

redan 2013 är en ny delfinföreställning 

som tas fram av programchef Kenny 

Mattsson och delfinariets personal. Att se 

vad som växer fram är häftigt. Den här 

föreställningen blir något som alla kommer 

att vilja se, säger Mattias Banker. 

På Furuvik bäddas för en destination i 

världsklass med ett utvecklat ”Apornas 

värld” och ett storslaget tivoli. Inför 2012 

har Parks and Resorts köpt en kontorsbyggnad 

av kommunen och en ny parkering 

ska anläggas. 

– Det kanske inte är de roligaste investeringarna, 

men väldigt viktiga för att nå 

vårt och parkens mål. Förutom ”Apornas 

vid ritbordet. Peter Osbeck, Mattias Banker, 

Johan Tidstrand och Jan Roy synar de senaste 

skisserna på ”nya Gröna Lund” i sömmarna. 

värld” och tivolit vill vi även utveckla 

Furuviks brygga och campingen. Och 

fortsätta satsningen på konserter, med 

minst tre stora namn till årets säsong. 

En av årets stora nyheter återfinns på 

Skara. Efter flera år av satsningar på 

”torra” åkattraktioner är det dags för en 

ny, 90 meter lång, vattenrutschbana där 

fyra personer kan åka samtidigt. 

– Jag ser Skara som Sveriges bäst bevarade 

parkhemlighet. Det gäller att få folk 

att upptäcka det. Och vi har lite idéer om 

hur. Kanske kan det behövas något nytt 

område i parken. 

MattiaS banKER avSlöjaR också 

drömmar om en sjätte park. 

– Det är ett hemligt projekt som jag 

och Johan håller på med när vi har tid 

över. Det kommer att bli en mycket liten 

extrempark, allt annat än en familjepark. 

Och den kommer inte att ligga på något 

av de befintliga områdena. Mer kan jag 

inte säga. Men när jag tänker på allt 

spännande vi har framför oss, känner jag 

att jag inte kan vänta tills i dag blir i morgon 

… 

joHan åbERg 


saMir soudah

framtidens 

trender 

Parks and Resorts var givetvis 

på plats när nöjesparkernas 

stora branschorganisation 

IAAPA anordnade sin årliga 

mässa i Orlando i november. 

Green Room bad några som 

var där dela med sig av sina 

viktigaste trendspaningar. 

PEtER OSBEck, AttRAktIOnScHEF PARkS 

And RESORtS, Om tIVOLItREndER: 

– Bland mindre och mellan stora parker är satsningar på 

barnområden med små attraktioner en stark trend för att 

attrahera familjerna. 3D, 4D och till och med 5D-biografer 

kommer också starkt i takt med att tekniken utvecklas och 

upplevelserna blir bättre och bättre. Hos de riktigt stora är 

tematisering efter filmer hett. Harry Potter på Universal 

Studios exempelvis, en makalös attraktion. Inom kort öppnar 

Cars Land på Disney i Kalifornien som ska bli väldigt 

spännande att följa. Till sist måste jag nämna berg- och 

dalbanor som fortsätter att vara nöjesparkens motor. 

Trenden i trenden är att man skjuts iväg i stället för att 

dras upp på ett uppdrag. Dessutom har trä banor fått en 

renässans på senare tid. 

FREdRIk dAHLBEck, Vd AquARIA, Om 

akvarie- och djurparkstrender: 

– Branschorganisationen Association of zoos and Aquariums 

ordförande Patricia Simmons talade sig varm för 

parker som bedriver bevarandeprojekt och undervisar om 

djuren – vilket var kul att höra eftersom det ligger helt i 

linje med Aquarias vision. En angränsande trend är så 

kallade ambassadörs program, där man ger ett utsatt djur 

lite extra uppmärksamhet för att fler människor ska få 

upp ögonen för det aktuella djurets situation. En tredje 

snackis handlade om hur man kan hitta nya intäkter bortom 

själva entréintäkten. Om hur man kan förlänga gästernas 

besök och samtidigt maximera deras upplevelse, 

exempelvis genom att erbjuda bra shopping och trevliga 

restauranger. 

tOm WIdORSOn, Vd 

FuRuVIk, Om tREndER 

FöR kOmBInAtIOnSPARkER: 

– Att försöka förlänga 

besöken i parken är en 

tydlig trend. Djurparker 

bygger tivoliom råden, 

nöjesfält bygger djuravdelningar 

– och alla bygger 

vattenland och bad. 

Tematiseringar bidrar och 

förstärker gästernas 

upp levelse, varför man 

måste göra den fullt ut och 

till 100 procent. är temat 

Afrika, då ska det se ut som, 

lukta och låta som Afrika. 

För många år sedan 

definierade Disney att en 

upplevelse kräver att minst 

tre sinnen aktiveras – och 

det är precis det som 

tematisering handlar om. 

Det tar vi med oss hem från 

IAAPA och adderar service 

och gästbemötande – för 

sitter inte de bitarna spelar 

det ingen roll hur bra 

tematiseringen är. 

JOHAn HEdIHn, Vd 

SkARA SOmmAR- 

LAnd, Om VAttEn- 

LAndStREndER: 

– Tematisering är en stark 

trend, med äventyr och 

sub tropiska klimat i fokus. 

Det ska kännas som man 

är utomlands med allt vad 

det innebär av värme, 

stränder, regnskog och 

palmer. Dessutom är det 

tydligt att vattenparker 

som inte ligger i ett varmt 

klimat för söker bli mer 

väderoberoende genom 

att bygga in delar av verksamheten. 

Satsningar på 

”torra åkatttraktioner” är 

ett annat sätt att skapa 

väder oberoende. En tredje 

trend är att allt fler vattenattraktioner 

växlar tempo. 

Med hjälp av vattenjet 

eller elektromagneter får 

farkosten man färdas i ny 

fart. Som en berg- och dalbana 

alltså. 


ChrisTer FogelMarCK

saMir soudah 

hej nicklas! 

namn: Nicklas Timholt. 

Ålder: 37 år. 

Jobbar som: Souschef på 

V ildmarkshotellet. 

Började på kolmården: 2002. 

Favoritdjur: Schimpanserna. 

Man blir ju äldre och får inte 

säcka ihop totalt i köket! Ungefär 

tre till fem gånger i veckan 

kämpar jag på i gymmet, men alltid före 

arbetspassen, efteråt är jag helt slut. Det är 

högt tempo och ibland händer det att jag 

går hem och kommer på att jag inte ätit på 

hela dagen. Men det är väldigt bra stämning 

i köket här. 

Efter treårig restaurangutbildning gjorde 

jag lumpen som kock och därefter blev det 

tre jobbsäsonger i Ö sterrike. Jag hade fullt 

upp på res t aurang Gasten i Norrköping när 

jag blev uppringd av köksmästaren här, men 

det var aldrig någon tvekan om att tacka ja. 

Jag visste att Kolmården är en bra arbetsgivare. 

Det bästa är att man får vara kreativ 

och testa nya rätter eller förnya klassikerna, 

det är inte som att jobba på McDonalds 

p recis. Folk är här för att ha kul!” Mb 

green room 1-2012 9

SäSongSJobb 2012 

Jakten 

har börjat 

bsMarT 

Årets rekryteringsprocess 

har budskapet ”Ett gott 

skratt förlänger karriären”. 

kaj Holmgren, rekryteringsansvarig, 

tar budskapet 

på allvar och bjuder på 

sig själv i kampanjens bilder. 

Vill du bli en artist i 

världsklass? Så här 

får du drömjobbet 

hos Parks and Resorts! 

Varje år söker 15 000 personer 

säsongsjobb inom 

Parks and Resorts. 2 200 

får ett kontrakt i sin hand. 

Inte konstigt att det krävs 

en expertgrupp för att hitta de bästa 

bland alla ansökningar. 

– Sedan januari har ett 20-tal personer 

jobbat hårt för att gallra bland alla stjärnor 

som söker jobb, säger Kaj Holmgren, 

rekryteringschef på Parks and Resorts. 

I år har alla koncernens anläggningar 

ingått i en gemensam annonskampanj för 

att hitta personal. På Facebook finns 

också en gemensam sida för jobbsökande. 

Här kan man nominera någon som 

man tror passar för jobben, eller mäta 

hur bra man själv passar som artist. 

Alla som är sugna på ett jobb inom 

koncernen ansöker via hemsidan. Bland 

dessa ansökningar görs en första gallring 

baserad på ålder och grundläggande krav. 

En viktig egenskap för rekryterarna är 

engagemang, vilket kan vara svårt att 

utläsa genom en skriftlig ansökan. Därför 

genomförs telefonintervjuer med de 

sökande. 

– De flesta av våra tjänster kan man 

lära sig, men engagemang är avgörande 

för att man ska ha kul på jobbet. Redan 


under telefonaudition märker man om den energi och 

vilja som vi letar efter finns, förklarar Kaj Holmgren. 

De som går vidare efter telefonintervjuerna kallas 

till gruppaudition. Under februari–mars är koncernens 

rekryterare ute på auditionturné för att träffa 

engagerade jobbsökare. Under dessa audition som 

görs gruppvis, testas egenskaper genom rollspel och 

iscensättningar av olika situationer. Rekryterarna 

gör också enskilda avstämningar med de sökande. 

– Vi vill att våra audition ska vara en kul upplevelse, 

oavsett om man får jobb eller inte. Det är ju 

inte bara vi som väljer artister, de ska också välja oss 

som arbetsgivare. Därför försöker vi vara tydliga 

med vad vi förväntar oss och vår värdegrund, säger Kaj. 

” Det är ju inte bara vi som 

väljer artister, de ska också 

välja oss som arbetsgivare” 

Målet är att snabbt återkoppla till dem som deltagit 

i en audition och en månad före första arbetsdagen 

ska anställningen vara klar. 

Hälften av alla säsongsanställda är dock inga 

nykomlingar, utan har tidigare jobbat inom koncernen. 

De behöver bara fylla i ett formulär på hemsidan. 

– De återvändande artisterna är fantastiska mentorer 

för våra nyanställda, så vi försöker få tillbaka 

så många som möjligt. Om man är välkommen tillbaka 

till sin ursprungspark så är man välkommen 

tillbaka till alla koncernens parker, säger Kaj. 

ElSa laRSSon 

*Parks and Resorts kallar alla sina 

anställda för artister. Eftersom det är 

precis det de är, artister – i världsklass! 

Och sen dÅ? 

När du klarat alla steg i ansökningsprocessen, och 

erbjudits ett jobb inom Parks and Resorts börjar det 

roliga! Alla anställda får gå en introduktionsutbildning, 

bestående av en praktisk del där arbetsuppgifter och 

regler gås igenom och serviceutbildningen ”Gästen i 

fokus”. Den anpassas efter de olika parkerna, men 

huvudbudskapet är detsamma. 

– Som gäst ska man känna igen sig, oavsett om 

man kommer till Kolmården eller Gröna Lund. Därför 

satsar vi mycket på service och på att lära ut vår 

gemensamma syn på hur gästerna ska bemötas, 

säger Fia Westerberg som tillsammans med Ida 

Einarsson är ansvarig för ”Gästen i fokus”. 

När ”Gästen i fokus” är avklarad är de säsongsanställda 

fullfjädrade artister, redo att ge service i 

världsklass! 

Hur fick du drömjobbet på 

parks and Resorts? 

Ditt bästa tips till den som 

söker säsongsjobb? 

josefin einarsson, 23 år, 

PARkVäRd, FuRuVIk 

– Jag ville ha ett spännande sommarjobb 

medan jag pluggade. När jag gick vidare 

efter första uttagningen kände jag att 

det bara var att köra. Det här var ett jobb 

jag skulle ha! 

– Se jobbet som något som kan 

utveckla och stärka din personlighet, 

annars blir det svårt att göra ett bra jobb. 

Var dig själv och förklara varför du är rätt 

för jobbet. 

tim malmborg, 22 år, 

FEmkAmPSVäRd, GRönA Lund 

– Jag såg på Gröna Lunds hemsida att de 

sökte folk, och efter intervjuer och audition 

fick jag jobbet. Jag har varit spelvärd, 

entrévärd, jobbat med parkvård och event 

och stått i butik. 

– Våga sticka ut och lita på din kompetens. 

Det är också viktigt att du har roligt 

och kan skratta, både med gästerna och 

kollegorna! 

kristoffer löwdin, 18 år, 

BAdAttRAktIOnSVäRd, 

SkARA SOmmARLAnd 

– Jag ansökte via hemsidan och fick 

komma på audition. När de frågade om 

jag ville ha jobbet som badattraktionsvärd 

tackade jag ja direkt! 

– Våga bjuda på dig själv och gör ditt 

bästa. Se till att visa de sidor som de 

efterfrågar och som gör att de kommer 

välja just dig! 

ALExAndRA JOHAnSSOn, 

20 år, djurvårdare, 

kOLmÅRdEn 

– Jag gick på naturbruksgymnasium och 

gjorde praktik på Kolmården. När jag 

sedan såg att de skulle anställa djurvårdare 

så sökte jag direkt! 

– Visa vem du är, att du är social och 

glad, för det är en viktig egenskap när 

man jobbar med många olika människor. 

caroline braun, 23 år, 

AquARIA 

– Jag började som praktikant via Sensus 

(jobbcoach hos arbetsförmedlingen) och 

har sedan dess arbetat som timanställd. 

Nu ska jag gå på ett vikariat för en mammaledighet. 

– Som på vilket jobb som helst är det 

viktigt att visa att man är glad, framåt 

och entusiastisk. 

ElSa laRSSon 


SäSongSJobb 2012 

LInA EmmESJö 

Teamledare för två restauranger 

på Skara Sommarland. 

Jobbat sedan: 2008. 


Gör annars: Pluggar till 

sjuksköterska. 

Att som 18-åring bli chef och 

plötsligt bestämma över sina 

kompisar är inte alltid lätt. 

Lina Emmesjö, teamledare 

på Sommarland, vågade ta 

utmaningen. 

Ung Och chef 

Sommaren 2008 började 

Lina Emmesjö jobba som 

restaurangbiträde på Saloonen 

på Skara Sommarland. 

Hon kände sig genast som 

hemma, och efter tre säsonger i samma 

tjänst utnämndes Lina till ”Årets stjärna” 

på Sommarlands avslutningsfest 2010. 

Samma kväll kom uppmaningen från 

restaurangchefen: ”Sök tjänsten som 

teamledare till nästa sommar!”. 

– Det var förstås smickrande, speciellt 

eftersom chefen hörde av sig igen under 

vintern och påminde mig om att söka, 

säger Lina. 

EftER Dubbla anställningsintervjuer 

fick Lina jobbet, och när säsongen drog i 

gång hade hon ansvar för två restauranger. 

Som teamledare ska hon se till att gästerna 

får sin mat i tid, men framför allt 

dirigera de andra medarbetarna så att allt 

fungerar som det ska. En helt ny arbetsuppgift 

för Lina. 

– Eftersom jag fick gå en ledarskapsutbildning, 

och har några år på nacken 

här, så kände jag mig väl förberedd, även 

om jag till en början hade svårt att se mig 

själv i chefsrollen, säger Lina. 

En av de största utmaningarna var att 

plötsligt ge order åt personer som både 

var äldre och hade jobbat längre än Lina. 

Samtidigt var det en trygghet att ha erfaren 

personal på plats, eftersom de inte 

krävde lika mycket ledning som de nyanställda. 

Linas chefstips 

Var dig själv! 

Försök hitta något positivt i alla 

situationer. 

Pigga upp dina kollegor när du känner 

att energin blir låg. 

Hitta någon att ventilera med. En 

av mina bästa kompisar var teamledare 

på en annan restaurang. När 

det blev jobbigt låste jag in mig på 

toaletten, ringde henne och babblade 

av mig. 

– De flesta som jag jobbade med var 

helt nya, och med dem var det lätt att ta 

ledarrollen. Det absolut svåraste var att 

jobba med personer som man verkligen 

tyckte om och kände att man kunde bli 

kompis med. 

– Det är såklart lättare att vara 

bestämd och hård mot folk som man inte 

umgås med privat, man vill ju inte trampa 

sina kompisar på tårna. Men man får 

göra en avvägning och försöka skilja på 

jobb och privatliv, säger hon. 

tRotS DivERSE svårigheter är Lina 

glad att hon sökte jobbet och hon fortsätter 

även nästa säsong. 

– Det är världens roligaste jobb! Det är 

fantastiskt att stanna upp, mitt under 

stressigaste högsäsong, och se hur allting 

plötsligt fungerar. Att se hur alla har 

utvecklats, trots att man i början av sommaren 

trodde att det aldrig skulle gå. När 

man också inser att man själv bidragit till 

allt detta, då vet man att man är duktig, 

och det är en härlig känsla! 

ElSa laRSSon 


jesper anhede

hej emma! 

namn: Emma Nyberg. 


Jobbar som: 

Arbetsledare i butik. 

Började i Furuvik: 2003. 

Favoritdjur: Sakiaporna. 

Eftersom jag är 

uppvuxen i Furuvik 

var det nästan en 

självklarhet att börja sommarjobba 

just här. 

Jag har gjort olika saker 

genom åren, de senaste två 

säsongerna har jag jobbat som 

butikschef och arbetsledare för 

våra tre butiker. Jag älskar att 

sälja och har pluggat till kommunikatör 

och dekoratör. Efter 

det fick jag jobb på Twilfit men 

det kändes för litet för mig, så 

jag tackade nej till ett fast jobb. 

När man är ung ska man göra 

det som är roligt och parken ligger 

mig varmast om hjärtat. 

Det bästa med jobbet är att 

man träffar mycket folk – inte 

en dag är den andra lik. Det 

passar mig eftersom jag är en 

sådan person som alltid är på 

väg till något, det är inte en 

lugn stund. 

Min högsta dröm är att få en 

årsanställning men min säsong 

är ändå längre än många 

andras. I början av november 

måste jag till exempel börja 

”kaoslager” kallar 

emma lagret ovanpå 

butiken i furuvik 

– mest för att 

andra tycker det ser 

ut som kaos. själv 

har hon örnkoll på 

vilka lådor som 

innehåller vilka 

gosedjur och stortrivs 

vid skrivbordet 

uppe på vinden. 

fixa inför julen. Våra butiker har 

lite olika sortiment och jag och 

Nina Tano brukar göra inköp på 

Formex-mässan. 

Under högsäsong är det 

överfullt här uppe på mitt kaoslager 

på Magasinets vind. Jag 

kallar det kaoslager men det är 

ett organiserat kaos, jag vet 

precis var allt är.” cb 


saMir soudah

Gänget 

Redo att RekRyteRa 

Innan det är dags att slå upp portarna för 

säsongen 2012 är det mycket som ska hinnas 

med. Ett av de viktigaste uppdragen har det 

här gänget, Parks and Resorts rekryterare. 

Deras uppgift: att fylla anläggningarna med 

artister i världsklass! 

TExT: ELSA LARSSON FOTO: SAMIR SOUDAH 

1 


7 

2 

8 

14 

3

9 

10 

11 

4 

5 

15 

12 

6 

Bakre raden, från vänster: 

1. kristofer sandström, 25 år, jobbat sedan 2010. 

2. evin candan stenmark, 23 år, jobbat sedan 2008. 

3. Ylva nordmark, 27 år, jobbat sedan 2004. 

4. anton knopff, 25 år, jobbat sedan 2006. 

5. jonas lundmark, 23 år, jobbat sedan 2006. 

6. cecilia palmberg, 25 år, jobbat sedan 2011. 

Andra raden, från vänster: 

7. liselotte sydh, 26 år, jobbat sedan 2012. 

8. karl aspengren, 26 år, jobbat sedan 2007. 

9. cilia personne, 25 år, jobbat sedan 2010. 

10. sebastian hillerström, 27 år, jobbat sedan 2005. 

11. katarina lundstedt, 27 år, jobbat sedan 2010. 

12. liza axén, 30 år, jobbat sedan 2009. 

13. hanna blomstrand martén, 23 år, jobbat sedan 2012. 

På golvet, från vänster: 

14. gabriella löwström, 25 år, jobbat sedan 2009. 

15. martin lindvall, 23 år, jobbat sedan 2006. 

med i rekryteringsgänget, men inte med på bild är också: Erika 

Gustavsson, Liivi Lepisk, christine Lundh och Selvi Olgac. 


13 

saMir soudah

Djurvård & forskning 

mats Höggren och Pernilla 

mosesson från kolmården var 

mer än nöjda med utbildningsdagarna. 

och ken ramirez imponerad 

av hur duktiga Parks and 

Resorts djurvårdare är. 

Konsten att 

väga en gorilla 

Säker och effektiv djurträning. Det har djurvårdarna på Kolmården, Aquaria 

och Furuvik fått lära sig i vinter av djurgurun från USA, Ken Ramirez. 

positiv förstärkning kallas det; 

djurträning som bygger på 

förståelse, förtroende och att 

lära sig se vad det är som 

motiverar djur. Syftet är att 

djurvården ska bli säkrare och effektivare 

– för bägge parter. Tidigare i vinter tränades 

Parks and Resorts djurvårdare under 

en vecka av gurun på området, amerikanen 

Ken Ramirez. 

– Detta är världens vitamininjektion 

för Parks and Resorts. Vi har skitduktiga 

djurtränare, men alla har varit duktiga på 

respektive kammare. Det här är första 

gången som alla parker gör något tillsammans. 

Nu kan vi hitta en gemensam 

plattform att utgå ifrån, säger Mats Höggren, 

zoologisk chef på Kolmården. 

Ett 60-tal djurvårdare från Kolmården, 

Aquaria och Furuvik fick genomgå en 

omfattande grundkurs i ämnet, med teori 

på Kolmårdens forsknings- och utbildningsenhet 

och praktik hos parkens djur. 

Detta följdes av en fördjupningskurs 

för dem med störst erfarenhet. Pernilla 

Mosesson är operativ chef på Marine 

World på Kolmården. 

– Ken Ramirez har 30 års erfarenhet 

inom ämnet. Därför kan han visa det han 

berättar om så konkret – trots att det kan 

vara väldigt avancerat. Han ger oss verktyg 

som vi måste anpassa till olika förut- 

sättningar på olika parker och, givetvis, 

upprätthålla även sedan han åkt hem. 

Detta är en stor gest av Parks and 

Resorts, säger Pernilla. 

Det finns flera anledningar till utbildningssatsningen. 

– Vi gör det för att djuren ska vara 

lättare att hantera. För att en gorilla självmant 

ska sätta sig på en våg, eller att ett 

gäng noshörningar ska gå ut och in ur 

stallet när man vill. När djuren är mer 

samarbetsvilliga går arbetet effektivare, 

vilket gör att det inte blir så mycket övertidstimmar. 

Och det är förstås en bonus, 

säger Mats Höggren och skrattar. 

jonatHan lEijonbERg 


saMir soudah

mannen som 

talar med djuren 

I 30 år har han kommunicerat med ormar, primater, 

fiskar och insekter. nu delar ken ramirez med sig av 

sina kunskaper till Parks and Resorts djurvårdare. 

vad lär sig eleverna på kursen? 

– Djurbeteende och träning, med 

fokus på positiv feedback. Ofta har djurvårdare 

zoologisk eller biologisk bakgrund, 

men saknar utbildning i hur djur 

beter sig. Jag lär dem vetenskapen om 

djurens inlärningsförmåga, så att de bättre 

kan förstå djurens bästa. Djurs inlärningsförmåga 

är principiellt densamma 

oavsett djur. 

vilka djur har du jobbat med? 

– Marina djur, elefanter, tigrar, lejon, 

primater, fåglar, reptiler och fiskar. 

vilka är lättast att kommunicera 

med? 

– Det är alltid lättare att träna djur 

som har utvecklat en god relation till sin 

vårdare. Arter spelar ingen roll. Allt 

handlar om tillit. 

” det är alltid 

lättare att träna 

djur som har 

utvecklat en 

god relation 

till sin vårdare” 

… och vilka är svårast? 

– Ibland kan djur med mindre hjärnor, 

som ormar och insekter, vara lite svårare 

eftersom de inte har samma beteenderepertoar. 

Men principen är densamma: 

du måste lista ut vad som motiverar dem. 

Det finns till exempel två saker som 

motiverar en orm: mat och värme. Eftersom 

de bara äter en gång i veckan, eller 

varannan vecka, måste du anpassa träningen 

efter det. 

Ibland kan djur vara svåra att träna 

beroende på deras storlek. Med en giraff 

måste du hitta på ett sätt att komma upp 

ken ramirez är biolog och beteendevetare 

och jobbar som träningsansvarig på 

Shedd Aquarium i chicago. Han började 

karriären med att arbeta med ledarhundar 

för synskadade. 

till samma nivå som den – du vill inte 

tvinga giraffen att komma ned till dig. 

Sådant kräver lite påhittighet. 

om jag har problem att kommunicera 

med min hund, vilka 

råd skulle du ge? 

– Att lära dig lärandets lagar. Fråga dig 

vad som motiverar djuret: leksaker, mat, 

trygghet. En skicklig tränare kan få ett 

djur att göra tusentals saker med dessa 

verktyg, eftersom djuret kommer att 

njuta av er relation. Det är exakt samma 

sak, oavsett om det handlar om en fisk – 

eller din fru. Alla varelser lär sig på 

samma sätt: genom motivation. 

när har vårdarna bäst nytta 

av sina nya lärdomar? 

– När de ska få djuren lugna och förstå 

sitt eget bästa, till exempel när de ska ta 

ett blodprov eller genomgå en ultraljudsundersökning. 

Dessa stunder kan vara 

avgörande för att rädda djurets liv eller 

förhindra svåra sjukdomar. Genom att 

träna djuret kan man få det att må bättre. 

berätta om något av dina 

andra uppdrag. 

– Nyligen åkte jag till Alaska för att 

oskar häger, allt-i- 

ALLO, AquARIA. 

”Det är häftigt att lyssna 

till Ken och ta del av alla 

hans erfarenheter. Det 

är fantastiskt lärorikt 

och ger mig mer kött 

på benen i jobbet.” 

nAtALIE mAGnuS- 

SOn, PRImAtSkötA- 

RE, FuRuVIk. 

”Att träffa alla kollegor från de 

andra parkerna. Och att få inspiration 

och kunskap som jag 

kan använda i mitt arbete 

med primaterna. Nu 

känner jag att jag kan 

fånga in småapor på 

ett bättre sätt och 

överlag handskas med 

djuren med mer förtroende.” 

jimmY persson, djur- 

VÅRdARE, kOLmÅRdEn. 

”Att få en ny inblick i vad djurträning 

kan innebära. Vi har 300 djur 

och är ungefär elva i personalen. 

Att nu kunna hantera 

djuren på ett 

säkert och bra sätt 

– både för oss och 

djuren – är förstås 

väldigt välkommet.” 

hjälpa en by från ovälkomna besök av 

isbjörnar. Eftersom de är utrotningshotade 

ville man inte skada djuren, så jag 

kallades in för att få isbjörnarna att självmant 

lämna byn. 

Jag ryckte även ut efter oljekatastrofen 

i Mexikanska golfen. Havssköldpaddornas 

ägg skulle kläckas, men ingen kunde 

hitta dem, eftersom alla sköldpaddor 

flytt. Då tränade jag hundar till sköldpaddsspårare. 

De letade rätt på 30 000 

ägg som vi kunde placera i säkerhet från 

oljan. Det var rätt spektakulärt. 

jonatHan lEijonbERg 


saMir soudah


Världsunik 

öringslek 

Varje år i november får Aquaria besök av 

öringar som kommer för att leka. Robban 

tranefalk hjälper dem på traven i det 

världsunika projektet – en fiskodling mitt i 

storstaden! 

Allt börjAde 1994, när den sista spiken 

sattes i Aquarias laxtrappa och öringar 

släpptes ut i området. Laxtrappan byggdes 

med förhoppningen att fiskarna skulle 

återkomma för att leka. Till personalens 

glädje kom öringarna också simmande 

i november året därpå. Då insåg 

man att det fanns ett problem; vattnet var 

för salt för naturlig lek. 

Robban Tranefalk, utställningstekniker 

på Aquaria och ansvarig för öringarna, 

experimenterade under flera år för att 

hitta en lösning. Att fiskarna skulle kramas 

på rom och mjölke och att Aquaria 

faKta 

1 liter rom kan befruktas 

av endast ett knappnålshuvud 

med mjölke. 

Rommen kläcks efter 

cirka 450 dygnsgrader, 

till exempel 5 grader 

= cirka 90 dagar. 

sedan skulle föda upp ynglen stod klart. 

Hur kläckningsprocessen skulle gå till var 

svårare att lösa. En behållare som i stor 

utsträckning simulerar ett strömmande, 

syrerikt vattendrag skulle vara optimal 

för de befruktade äggen. År 2000, efter 

flera misslyckade försök, var behållaren 

färdig. Robbans egenpåhittade kläckare 

gav tusentals yngel. 

I dag kan museets besökare följa 

utvecklingen från att fiskarna kramas på 

rom och mjölke till att de nya fiskarna, 

två år senare, släpps ut i Östersjön. 

MAtildA MAersk-Möller 

när personalen håvat upp fiskarna torkar 

de av dem ordentligt. detta för att undvika 

att rommen och mjölken kommer i kontakt 

med vatten. 

Rommen och mjölken kramas sedan ut i 

varsin bunke. Lite av mjölken blandas 

sedan försiktigt med äggen. nästa steg är 

att hälla kallt sötvatten över äggen. Först 

då sker befruktningen. 

äggen läggs nu i kläckaren. det är en 

behållare som gör att vattnet hela tiden är 

i rörelse och håller en temperatur på fem 

grader. I kläckaren stannar äggen i cirka 

tre månader tills de är kläckta. 

när öringarna är två år gamla är det slutligen 

dags att få komma ut i östersjön. 

fiskarna släpps ut i laxtrappan som deras 

föräldrar besökte två år tidigare. 


SAMIR SOUDAH

sCanpix 

tumlare som 

hoppar är en 

ovanlig syn. 

Kolmården 

kartlägger tumlare 

kanske får vi snart se tumlare på kolmården. 

Parken driver ett Euprojekt som 

kämpar för den hotade arten i östersjön 

och forskningschef mats Amundin vill ge 

skadade tumlare en frizon på kolmården. 

Tumlare har länge legat Kolmården, och 

framför allt parkens forskningschef Mats 

Amundin, varmt om hjärtat. Arten är 

hotad i Östersjön och Kolmården har 

därför tidigare varit med och utvecklat så 

kallade pingers. Pingers fästs i näten, där 

de ger ifrån sig ljud som skrämmer bort 

tumlarna, som därmed kan undvika att 

fastna i näten och drunkna. 

Och nu är parken koordinator för ett 

projekt som håller på att räkna tumlarna; 

SAMBAH, Static Acoustic Monitoring of 

the Baltic Sea Harbour Porpoise. 

– Det är viktigt att veta hur många 

tumlare som finns och i vilka områden de 

trivs i Östersjön, för att kunna avgöra 

mats Amundin servar 

en detektor som kartlägger 

tumlarnas 

bestånd och var de 

befinner sig. 

vilka områden som ska skyddas och se 

vilka andra insatser som krävs, säger Mats. 

Mats intresse för tumlare började när 

han studerade zoologi vid Stockholms 

universitet i början av 70-talet. Åren som 

följde tillbringade han på en tumlarstation 

i Danmark innan han började på 

Kolmården. 

AllA eU-länder med kust mot Östersjön 

är med i projektet. Totalt har 300 

detektorer utplacerats, varav 99 på 

svenskt vatten. Detektorerna registrerar 

tumlarnas ekolodsljud, visar var tumlarna 

befinner sig och – efter avancerad statistisk 

bearbetning – hur många de är. 


oMtuMlanDE faKta 

Tumlaren blir upp till 180 cm och 

är en av de minsta valarna. Den är 

svår att upptäcka då den ofta lever 

ensam och sällan hoppar upp ur 

vattnet som delfinen gör. Arten är 

hotad både på grund av att den 

fastnar i fiskeredskap och en kraftigt 

ökad båttrafik som rubbat ekosystemet 

i Östersjön. Östersjöns 

tumlare klassas som akut hotad av 

IUCN, International Union for 

Conservation of Nature. 

Tillsammans med forskningsassistenterna 

Cynthia Ljungqvist och Daniel 

Wennerberg ger sig Mats var fjärde 

månad ut på Östersjön för att byta batterier 

och minneskort i detektorerna på 

svenskt vatten. 

– Vi har redan konstaterat att detektorerna 

fungerar och att det finns tumlare i 

svenskt vatten. Det är väldigt glädjande 

men det är alldeles för tidigt att säga hur 

många de är, menar Mats. 

I framtiden kan det även bli möjligt att 

se tumlare även på Kolmården. 

– Det är ett avtal på gång med en holländsk 

park som tar hand om strandade 

och skadade tumlare. Men det kommer 

inte att bli av under nästa år utan det är 

ett långsiktigt åtagande, säger Mats. 

Tumlare som inte blir tillräckligt återställda 

för att kunna släppas ut i havet 

igen kommer då att få möjligheten att 

flytta in till sälarna i Bråddjupet. 

MAtildA MAersk-Möller 



Lika som bäR? 

Likheten mellan dig och en häst är större än du tror. Faktum är att 

de flesta av våra gener har vi gemensamt med andra däggdjur. Men 

bara fem procent finns hos samtliga djur. Just den gemensamma 

arvsmassan är till stor hjälp för forskning om sjukdomar. 

trots enorma skillnader i 

storlek och sätt att leva, 

finns många likheter mellan 

människor och andra 

däggdjur. Vi är alla ryggsträngsdjur 

med ryggrad, vi har fyra 

extremiteter, liknande andningsorgan, 

matspjälkning, nervsystem och blodomlopp. 

Däggdjur är jämnvarma och diar 

sina barn och nästan alla föder levande 

ungar. 

Likheterna finns också på DNA-nivå. 

Det visar en stor internationell studie där 

människans arvsmassa har jämförts med 

DNA från 29 andra däggdjur. De flesta av 

våra gener finns hos de andra djuren. 

Men inte mer än cirka fem procent av 

arvsmassan är gemensam för samtliga 

djur i studien. Detta gemensamma DNA 

har bevarats genom hela evolutionen och 

är speciellt viktigt. 

DEt äR näMligEn här reglerelementen 

finns – gener som slår på eller av 

andra gener, så att det bildas mer eller 

mindre av ett protein i en viss cell. Regleringen 

gör att våra celler fungerar och är 

även involverat när de inte fungerar och 

vi blir sjuka. 

– Dessa reglersignaler är otroligt viktiga 

för att göra oss människor till de komplexa 

organismer vi är, trots att våra 

gener är ganska lika andra ryggradsdjurs 

gener, säger forskaren Kerstin Lindblad- 

Toh vid Broad Institute i Boston, som har 

lett studien. 

Djuren i jämförelsen har valts för att 

så många slags däggdjur 

som möjligt ska 

vara representerade. 

– Nu vet vi var vi 

ska leta för att hitta 

DNA med viktiga reglerande 

funktioner 

och kan titta mycket 

mer specifikt på var i 

arvsmassan de mutationer 

finns som orsakar 

människans sjukdomar, 

säger hon. 

Kunskaper om djurens 

genetik ökar förståelsen 

för gener 

bakom människors 

sjukdomar. Forskarna 

har lärt sig mycket om 

människor genom att 

jämföra arvsmassan 

hos friska och sjuka 

hundar. 

Fördelarna med att studera djurs 

gener i stället för människans är många. 

Rashundar är avlade för att få fram vissa 

egenskaper. Det urvalet gör vissa genvarianter 

vanligare och även att vissa raser 

drabbas av speciella sjukdomar. Därför är 

det lättare att hos hundar hitta gener 

kopplade till sjukdomar som drabbar 

både människor och hundar, till exempel 

cancer, diabetes och epilepsi. 

– Nästan alla sjukdomsgener vi hittar 

hos hund hittar vi efter en tid också hos 

människa, berättar Kerstin Lindblad-Toh. 

Hon har tillsammans med kollegor vid 

Professor kerstin Lindbladtoh, 

chef för Science for Life Laboratory 

vid uppsala universitet och för 

avdelningen för ryggradsdjurens 

genomik vid Broad Institute vid 

mIt och Harvard i Boston. 

Sveriges lantbruksuniversitet 

och universitetet 

i Uppsala 

hittat en rad exempel 

på sådana gener. 

Benskörhet som 

drabbar taxar till 

exempel, beror på en 

mutation som också 

finns hos människan. 

Och samma gen orsakar 

nervsjukdomen 

ALS hos hund som 

hos människa. 

ävEn HäStEnS 

DNA kan lära oss 

mer om människan. 

Det finns mer än 100 

sjukdomar som är 

samma hos hästar 

och människor, till 

exempel allergier. 

Nio av djuren i den nya studien, samt 

människan, har fått sitt DNA kartlagt 

tidigare. De resterande 20 djurens arvsmassa 

har samlats in från blod- eller vävnadsprover. 

Från djur som finns i parker 

har det lämnats blodprov i samband med 

veterinärbesök, som till exempel elefanthonan 

Swazi på San Diego zoo. 

Andra prover man utgått från i studien 

fanns sparade i laboratorier eller 

biobanker. Ytterligare något DNA kommer 

från vävnader från djur på biologiska 

museer. 

Siv EngElMaRK 


98 % 

En jämförelse mellan människans och andra 

däggdjurs arvsmassa visar att det finns stora likheter. 

Forskarna har letat efter de delar av dnA 

där byggstenarna sitter i samma ordning hos oss 

som hos de andra djuren. 

Procentsatserna kan skilja sig något mellan 

olika studier, till exempel anges ibland att schimpansen 

till 98 procent är lika oss, ibland 99 procent. 

Skillnaderna beror på att man jämför olika 

delar av arvsmassan. Ibland tittar man bara på de 

gener som bildar proteiner, ibland också på gener 

som har en reglerande funktion. 

Många av DE 29 DjuR, vars DNA 

forskningsgruppen har jämfört med 

människa, finns i våra svenska djurparker. 

Ett exempel är elefanterna på Kolmården: 

Saba, 43 och Bua och Saonoi, 

14 respektive 15 år gamla. 

De yngre elefanterna väger två och ett 

halvt ton var, Saba tre och ett halvt. De 

äter mer än 200 kilo färskt gräs och grenar 

varje dag sommartid och dricker 

200 liter vatten per dygn. Inte mycket 

som påminner om en människa. 

Men vi är ganska nära släkt. Två tredje- 

delar av vår arvsmassa liknar elefantens. 

– Det är egentligen inte särskilt överraskande. 

Vi är alla däggdjur, det är klart 

att det finns likheter. Och elefanterna 

påminner om oss på många sätt. De lever 

i familjer och lär sig att bli elefanter av 

föräldrar och syskon, liksom vi lär oss att 

bli människor. De är sociala och indivi- 

68 % 

70 % 

Gemensamma gener i parken 

98, 70 respektive 67 procent. Så många gemensamma gener har vi 

människor med schimpans, delfin och elefant. Djurvårdare på Kolmården 

och Furuvik är inte förvånade över undersökningens resultat. 

der med unika personligheter. Snälla, 

elaka, klumpiga eller smidiga, säger 

elefantskötaren Stefan Aspegren. 

Bua och Saonoi är särskilt tajta, berättar 

han. De går tillsammans i stallet och 

hagen. De följer varandra på promenader 

med elefantskötarna i skogen där de får 

välta träd och annat som de gillar – hela 

tiden med ett beskyddande öga på varandra. 

Om en av dem blir upprörd över 

något, kommer den andra i rask fart. 

Det däggdjur som har flest gemensamma 

gener med människan är schimpansen. 

– Vi har enorma likheter med 

män niskoaporna, speciellt schimpansen. 

De har familjer, visar känslor, kan bli 

deprimerade av sorg och kramas när de 

blir glada, precis som vi. Vi har liknande 

händer och fötter och hjärnorna är nästan 

identiska, fast vår är större. Jag tycker 

67 % 

69 % 

det är häftigt, säger Ing-Marie Persson 

som är primatansvarig på Furuvik. 

Schimpansen är till och med mer lik 

oss människor genetiskt än vad den liknar 

gorillan, berättar hon. Vi kan ge varandra 

blod, men schimpansen och gorillan 

kan inte göra det på samma sätt. Och 

när schimpanser blir sjuka, behandlas de 

med mediciner som är för människor. 

Delfinen representerar den enda vattenlevande 

ordningen av däggdjur i studien, 

valarna. Och trots den annorlunda 

levnadsmiljön delar delfinen hela 70 procent 

DNA med oss. Att vi är ganska lika 

det smarta och sociala djuret är inte så 

svårt att förstå. 

Kanske kan andra resultat vara svårare 

att acceptera. Som att vi till exempel är 

något mer lika katten än hunden. Åtminstone 

när det handlar om vårt DNA. 

Siv EngElMaRK 


en dag 

på jobbet 

MED Eva RunDfElt 

Ingen dag är den andra lik för Eva Rundfelt. Som 

vdassistent planerar hon affärsmöten, pratar 

ständigt i telefon och håller koll på evenemang. 

telefonen slår hon aldrig av. Inte ens på natten. 

TExT: ELSA LARSSON FOTO: SAMIR SOUDAH 

Många uppfattar förmodligen Eva Rundfelt 

som koncernchefen Jan Roys högra 

hand. Och det stämmer precis. Som vdassistent 

för Parks and Resorts och kvalitetsansvarig 

för Gröna Lund håller hon 

hundra bollar i luften. Dag som natt. 

Klockan åtta varje morgon kliver Eva in 

på Parks and Resorts kontor på Gröna 

Lund. Det gamla trähuset med sina kakelugnar, 

knirrande trätrappa, bekväma soffor 

och stora tavlor känns mer som ett hem 

än som ett kontor. 

Inne på Jan Roys arbetsrum börjar Eva 

dagen med frukost, samtidigt som hon och 

Jan går igenom dagens schema. De prioriterar, 

planerar och stämmer av. Men redan 

efter några timmar faller ofta planeringen. 

– Helt plötsligt händer något otippat, 

och då gäller det att vara flexibel. Någon 

kommer in och behöver hjälp med något, 

eller jag måste springa iväg på ett snabbt 

kallat möte. Ingen dag är den andra lik. 

Under vinterhalvåret är tempot lugnare 

men under sommarsäsongen är det, utöver 

hennes vanliga arbete, ofta konserter och 

specialevenemang på Gröna Lund. Som 

kvalitetsansvarig är Eva oftast på plats för 

att hålla koll. 

Som om inte det vore nog är hon alltid 

tillgänglig på telefon. På natten ligger den 

påslagen bredvid sängen. 

– Jag stänger aldrig av jobbet helt. Om 

det händer en olycka eller något annat på 

någon av anläggningarna måste jag veta 

det, eftersom journalisterna börjar ringa 

på en gång. Då är det viktigt att jag och 

Jan är informerade, säger hon. 

Oplanerade händelser, ständig tillgänglighet 

och mycket ansvar. Det låter som ett 

krävande jobb? 

– Ja, det är det, men jag älskar det. Det 

är världens roligaste jobb! skrattar Eva. 

gångaVStånd. med kontoret 

mitt i parken är det lätt att hålla 

sig uppdaterad om alla detaljer. 


tIVoLItajM. I 

glatt samspråk 

med Jens Olsson 

på Gröna Lund. 

SoFFHÄng. I loungen 

diskuteras högt och 

lågt med ägarna Johan 

tidstrand och mattias 

Banker. 

teLeFonKontaKt. Eva hälsar på hos djur och 

personal på Aquaria. Och telefonen ringer igen. Och igen. 

FRUKoStMÖte. Eva 

checkar av dagens agenda 

med koncernchefen Jan Roy. 

LUnCHdagS. 

dags att fylla på 

energiförrådet 

med Gröna Lunds 

informationsansvariga, 

Annika troselius. 

gott SÄLLSKap. Provsmakning av 

menyn för Björn Skifs och Lennie 

normans show på tyrol, tillsammans 

med bland andra ensemblen och Vera 

tjärnå från blixten & co. 

vaD göR Du på jobbEt? Mejla green Rooms redaktion på 

greenroom@spoon.se, så kanske nästa reportage handlar om just din dag! 


Hälsosammare 

högsäsong 

när de flesta varvar ner för semester, 

varvar personalen på Parks and Resorts 

upp. Och under rykande het högsäsong 

gäller det att tänka på hälsan så man inte 

kör slut på batterierna. därför har Parks 

and resorts utsett 2012 till hälsoår. 

HaR Du vaD SoM KRävS? Frågan 

avslutar rekryteringsfilmen som visas på 

audition hos Parks and Resorts. Och den 

är befogad. Mer än två miljoner gäster 

besöker Parks and Resorts anläggningar 

varje år och artisterna ska se till att de får 

en helhetsupplevelse i världsklass, trots 

trängsel, värmeslag och borttappade barn. 

Vad krävs för att man ska orka en hel 

säsong? Eller som heltidsanställd, orka 

varva upp när perioderna för återhämtning 

blivit allt kortare? 

– Det är viktigt att man är social och 

gillar utmaningar, säger Tim Malmborg, 

22 år, som i år gör sin tredje sommar på 

Gröna Lund. 

Han får medhåll av Nina Tano, 47 år, 

fast anställd affärsområdeschef och personalansvarig 

på Furuvik. 

Under sommarmånaderna jobbar de 

båda på högvarv. Nina Tano håller dessutom 

högt tempo resten av året, utom i 

januari och februari när arbetsbelastningen 

är mer normal och det finns tid 

för en längre, sammanhållen semester. 

För att kompensera de anställda för 

kortare återhämtningsperioder har företagsledningen 

prioriterat hälsofrågor 

2012. Det innebär att en hälsoplan sammanställs 

till nästa år, att alla får samma 

företagshälsovård och vid medarbetarsam 

talen är hälsa och återhämtning en av 

nyckelfrågorna. 

Dessutom jobbar Anja Ringdahl, som 

är HR-specialist, heltid med arbetsmiljö- 

och hälsofrågor från och med i år. 

– För att vi ska kunna leverera i världsklass 

är det en förutsättning att vi mår 

bra och tycker det är roligt att gå till jobbet. 

Därför kommer vi att ha extra fokus 

på arbetsglädje och balans, säger Anja. 

nina tano gillaR initiativet, även 

om hon själv inte har några problem med 

att jobba mycket. Hon är bra på att vila 

och tar mikropauser när systemet börjar 

bli överhettat. 

– Jag tar inte med mig jobbet hem och 

är noga med att avsluta bråttomgrejer 

innan jag går för dagen. Behöver jag en 

paus, går jag ner till havet en stund och 

andas in lugnet. Dessutom är jag bra på 

att bara vara när jag väl är hemma, berättar 

Nina. 

Hon understryker också hur mycket 

energi hon får av samarbetet med alla 

fantastiska artister och kollegor. 

– Alla glada skratt under dagen ger 


små energikickar som jag lagrar och tar 

fram när det blir stressigt. 

Tim har också ett sätt att få distans till 

intensiteten. Han börjar varje arbetsdag 

med samma spända förväntan som han 

får inför en viktig handbollsmatch. 

– Jag tränar ofta på morgonen och laddar 

alltid upp med att vara på jobbet en 

halvtimme innan jag börjar, för att dricka 

kaffe och lyssna på musik. Under dagen 

måste jag äta var tredje timme för att 

orka ligga på topp. 

Både Tim och Nina är noga med att 

dricka mycket och äta lagad lunch mitt 

på dagen. De pausar också med ett rejälare 

mellanmål på eftermiddagen. 

MEn HuR funKaR det att varva ner 

efter en lång, intensiv arbetsdag? Nina 

går långa promenader med hunden och 

Tim, som jobbar till sent på kvällen, försöker 

varva ner i takt med att Gröna 

Lund gör det. 

– Men vissa kvällar är jag speedad som 

en Duracellkanin och ligger där i sängen 

klarvaken. Men till slut lär sig kroppen 

att slappna av även efter extra tuffa pass, 

för jag klarar mig inte utan sju, åtta timmars 

sömn per natt. 

Att ha vad som krävs för att klara jobbet 

på Parks and Resorts handlar alltså 

inte bara om att ta hand om andra. Det är 

lika viktigt att ta hand om sig själv. 

Anne-chArlotte eriksson 

Så orkar du! 

Tips från sömn- och maTexperTerna 

Sov 7–8 timmar per natt så hinner 

kroppen återhämta sig. Enstaka 

dagar med för lite sömn är ingen 

fara, så länge det inte blir en vana. 

Sov ut lediga dagar. Mindre sömn än 

5 timmar per natt är farligt för hälsan 

och något är fel om du regelbundet 

behöver mer än 11 timmars sömn per 

natt. 

Lämna jobbet på jobbet. Måste du ta 

med jobb hem, ta bara med sådant 

som är roligt och i begränsad omfattning. 

Varva ner två timmar före läggdags – 

ät eller träna inte hårt sent på kvällen. 

Drick inte för mycket kaffe! Överdosering 

av koffein hos friska personer 

ger liknande symtom som hos patienter 

med kroniska insomningsproblem, 

till exempel att det tar tid att somna, 

man vaknar ofta och har ont och är 

trött i kroppen. 

Svalt, mörkt och tyst sovrum är 

viktigt för att sova bra. 

Källa: Torbjörn Åkerstedt, professor, 

Stressforskningsinstitutet vid Stockholms 

universitet. 

Hoppa inte över frukost och lunch. 

Kroppen mår bäst när maten kommer 

på bestämda tider. Annars blir 

suget lätt för stort och risken ökar 

att vi stoppar i oss godis, bullar och 

mackor i väntan på middag. 

ät inte på natten. Då sjunker nämligen 

ämnesomsättningen och blodtrycket 

för att hjärta och kärl ska få 

vila. Det gör att kroppen inte har 

samma beredskap att ta hand om 

mat. Om du måste äta på natten, ät 

små portioner och låt bli vitt bröd, 

socker och läsk, eftersom kroppen 

har svårt att hantera blodsocker då. 

Kroppen behöver kolhydrater på 

morgonen (grovt bröd, müsli, gröt, 

mjölk, bär); proteiner, grönsaker och 

fiberrika kolhydrater till lunch samt 

proteiner och lite fett till middag 

(kött, fisk, kyckling, bönor). Mellis 

håller blodsockernivån i balans mellan 

måltiderna. 

Källa: Maria Lennernäs, professor i matoch 

måltidskunskap vid Högskolan i 

Kristianstad. 

Läs mer om hälsoåret i nästa nummer. 


CaTharina ThaM

Kickoff 

alla bilder saMir soudah 

rivstart 2012 

310 förväntansfulla och laddade kollegor 

från Sveriges bästa djur- och nöjesparker. 

Kan det bli annat än succé? Den 24 januari 

samlades alla årsanställda inom Parks 

and Resorts i Kolmården för en hejdundrande 

kickoff inför sommaren 2012. 

Förra året fokuserades konferensen på 

att svetsa samman koncernens anläggningar. 

I år vändes perspektivet mot gäst- 

Tillsammans 

Djurskötare, attraktionstekniker, ekonomichefer, 

snickare, receptionister, HR-specialister, 

marinbiologer, säljare. Ja, det är bara 

några av alla yrkesgrupper som möttes 

under vår kickoff. Jag imponeras av vilken 

kunskap och bredd det finns i den här koncernen 

och inser vilken dynamik som uppstår 

när vi alla får tillfälle att träffas. 

Vår samling i Kolmården blev kickstarten 

på ett år då vi på allvar kommer samman 

som koncern. I mars får vi vårt intranät 

som ger oss helt nya möjligheter att kommunicera 

med varandra, och snart kommer 

även personal- och ekonomihandböckerna 

som ska säkerställa gemensamma och 

effektiva rutiner. Försäljningsavdelningen 

har nu även Furuvik och Sommarland under 

sina vingar och med gemensamma riktlinjer 

för inköp blir vi en starkare förhandlingspart. 

Inte minst viktig är satsningen på 

Parks and Resorts Academy som ska se till 

att vi fortsätter ha världens bästa medarbetare. 

Tillsammans. Det är ett fint ord. 

mötet, de anställdas kompetens och ägarnas 

kärlek till företaget. 

David Hellenius lotsade än en gång 

publiken med lika säker hand som slagfärdighet. 

I hans ”Skavlanhörna” berättade 

bland andra Ing-Marie Persson, Anna 

Björn och Pernilla Mosesson om sin passion 

för djuren. Peter Osbeck talade om 

tematisering, Camilla Cederquist presen- 

Henrik Stensvad, köksmästare, 

Gröna Lund: 

– Maten är helt fantastisk 

i dag, över all förväntan! 

Bertil Persson, 

attraktionstekniker, 

Skara Sommarland. 

– God mat och bra 

gemenskap är aldrig 

fel! Man bara njuter av 

allt. Men lite för kort 

tid för spa tyvärr… 

terade det nya intranätet och Silvy Bohlin 

avslöjade allt om när Zlatan kom till 

Kolis med helikopter. Avslutande allsång 

med Hanna Hedlund fick taket att lyfta 

innan det blev mingel, spa, prisregn, middag 

och ett party som sent ska glömmas. 

PS. Har Mattias Banker och Johan 

Tidstrand återhämtat sig efter Hellenius/ 

Magnussons grymt roliga parodi?! 

Fredrik dahlbeck, vd, Aquaria: 

– Det märks att det är andra året vi kör, 

folk har knutit fler kontakter och det är ett 

välproducerat program. 

christer Fogelmarck, marknadsdirektör, 

Parks and Resorts: 

– Dagen har varit fantastisk, härligt att så 

många olika människor får komma till tals. 


david Hellenius, konferencier för 

andra året i rad: 

– Jag börjar bli en del av koncernen. 

Det är lockande att komma tillbaka 

eftersom alla på Parks and Resorts är 

glada och det känns inte påklistrat, 

det är en publik som vill ha kul! 

N N N N N N N N N N N N N 

N N N N N N N N N N N N N 

koncernstjärnor 

med strålglans 

Oscar och Grammis – släng er i väggen. Parks 

and Resorts Scandinavia Awards slår det 

mesta. Priset delades ut för första gången på 

kickoffen och ska återkomma årligen. Juryn, 

Mattias B anker, Eva Rundfelt, Jan Roy och 

Johan T idstrand, förärade fem anställda 

lyxig plakett, champagne och blommor som 

tack för extra goda insatser 2011. Vinnare 

blev: Årets nykomling: Johan Nordén, 

teknikchef, K olmården. Årets kvinnliga 

huvudroll: Anna Björn, djuransvarig, 

Aquaria. Årets manliga huvudroll: 

To rsten Möller, chefsveterinär, 

Kolmården. Årets regi: Louise Fröjdh, 

rest aurangchef, Skara Sommarland. 

Årets pr estation: Peter Osbeck, 

attraktionschef, Gröna Lund. 

DEt blEv RuSning till 

Green rooMs ViP-PlåtninG. 

Vill du se 

en stjärna? 


alla bilder saMir soudah

zoologik 

oologik 

SnölEopaRD 

(Unica unica) 

ursprung: Centralasiens 

bergstrakter. 

längd: 120–150 cm 

(mankhöjd 60–70 cm). 

vikt: Hane 45–55 kg. 

Hona 35–40 kg. 

föda: Vilda får och getter, 

hjortar, gaseller, harar, 

fåglar och gnagare. 

livslängd: 5–15 år. 

… marie Erlandsson, djurvårdare på kolmården, 

som sedan tre år har snöleoparder som kolleger. 

I det vilda är snöleoparden en 

enstöring. På kolmården bor 

de ihop – hur fungerar det? 

– Det går fint. Vi har en hona 

och en hane som trivs jättebra 

ihop. Dessutom har vi en ny hona 

som just nu får vara för sig själv 

för att vänja sig vid miljön på 

Kolmården, innan hon så småningom 

flyttar in till de andra. Vi 

håller tummarna för att de ska 

fungera ihop. Kan vi ha sju tigrar ihop, 

borde det gå att ha tre snöleoparder tillsammans. 

Så snöleoparden har även en social 

sida? 

– Absolut. Generellt märker vi att även 

djur som är ensamlevande i det vilda trivs 

marie Erlandsson 

med sina artfränder i fångenskap. 

De leker ihop och man ser i 

deras kroppsspråk att de får ut 

något av att vara tillsammans. 

Så är det med snöleoparden 

också. 

är de även sociala mot er 

djurskötare? 

– Jadå. Framför allt honorna. 

De kommer ofta springande mot 

gallret och söker kontakt med 

oss skötare. De stryker sig mot gallret och 

pratar med oss. Vi brukar kalla deras prat 

för att de fnurrar. Men vi kan absolut inte 

gå in till dem – då skulle de döda oss på 

direkten. Det är trots allt vilda djur vi talar 

om. 

joHan åbERg 

bonuSinfo. Snöleoparden används ofta som symbol. En bevingad snöleopard 

återfinns exempelvis i den ryska delrepubliken Tatarstans statsvapen och i Kirgizistan 

är snöleoparden symbol för landets flickscoutförbund. Ett annat exempel hämtas från 

forna Sovjet. Där delas snöleopardsordern ut till bergsbestigare som bestigit landets 

samtliga fem bergstoppar på 7 000 meter eller mer. En något mer välkänd referens är att 

snöleoparden gett namn till Apples operativsystem Snow Leopard. 

pälSEn 

Snöleopardens päls är vacker, välkamouflerad 

och inte minst värmande 

när temperaturen sjunker ned mot 

minus 50 grader på Himalayas bergstoppar. 

Att smälta in perfekt i sin 

omgivning är inte så dumt för ett rovdjur, 

men att vara vacker skulle den 

nog helst slippa. Det gör nämligen att 

den fridlysta snöleoparden jagas flitigt 

av tjuvskyttar. 

SvanSEn 

Snöleopardens randiga svans är nästan 

lika lång som resten av kroppen. 

Svansen har två huvudsakliga funktioner. 

Dels hjälper den till att hålla 

balansen i de jättehopp (upp till 16 

meter!) som snöleoparden gör mellan 

klipphyllorna, dels kan snöleoparden 

svepa in sig i svansen när den vilar. På 

så vis skyddas ansiktet och andra 

utsatta kroppsdelar mot den stränga 

kylan. 

taSSaRna 

Snöleopardens tassar är stora som 

snöskor vilket underlättar när den är 

på jakt. Dessutom är tassarna utrustade 

med långa klor för att ge bra fäste 

under själva jakten men också för att 

hålla fast bytet när det väl är infångat. 

Och på tal om infångande så är snöleopardens 

främsta jakt metod bakhåll – 

inte sällan genom attack ovanifrån. 

tänDERna 

Dessvärre är det inte bara snöleopardens 

vackra päls som gör att den 

jagas av tjuvskyttar. Dess tänder och 

ben används inom asiatisk alternativmedicin 

enligt den korkade devisen ”ju 

mer sällsynt djur, desto bättre potensmedel”. 

foRtplantning 

I dag finns endast 4 000–7 000 vilda 

snöleoparder. Risken för inavel är betydande 

då individerna är utspridda över 

extremt stora bergsområden. En dräktig 

snöleopardshona föder 1–5 ungar. 

Ungarna lever med sin mamma i 

knappt två år innan de kan klara sig 

ensamma. Just ensamhet är något 

som den skygge snöleoparden uppskattar. 

Ordet enstöring ligger nära 

tillhands för att beskriva snöleopardens 

sociala liv.

Ladda hem nummer 1/2012 som PDF - Parks and Resorts

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?