Ladda hem nummer 1/2012 som PDF - Parks and Resorts

More documents

Recommendations

Info

Djurvård & forskning Lika som bäR? Likheten mellan dig och en häst är större än du tror. Faktum är att de flesta av våra gener har vi gemensamt med andra däggdjur. Men bara fem procent finns hos samtliga djur. Just den gemensamma arvsmassan är till stor hjälp för forskning om sjukdomar. trots enorma skillnader i storlek och sätt att leva, finns många likheter mellan människor och andra däggdjur. Vi är alla ryggsträngsdjur med ryggrad, vi har fyra extremiteter, liknande andningsorgan, matspjälkning, nervsystem och blodomlopp. Däggdjur är jämnvarma och diar sina barn och nästan alla föder levande ungar. Likheterna finns också på DNA-nivå. Det visar en stor internationell studie där människans arvsmassa har jämförts med DNA från 29 andra däggdjur. De flesta av våra gener finns hos de andra djuren. Men inte mer än cirka fem procent av arvsmassan är gemensam för samtliga djur i studien. Detta gemensamma DNA har bevarats genom hela evolutionen och är speciellt viktigt. DEt äR näMligEn här reglerelementen finns – gener som slår på eller av andra gener, så att det bildas mer eller mindre av ett protein i en viss cell. Regleringen gör att våra celler fungerar och är även involverat när de inte fungerar och vi blir sjuka. – Dessa reglersignaler är otroligt viktiga för att göra oss människor till de komplexa organismer vi är, trots att våra gener är ganska lika andra ryggradsdjurs gener, säger forskaren Kerstin Lindblad- Toh vid Broad Institute i Boston, som har lett studien. Djuren i jämförelsen har valts för att så många slags däggdjur som möjligt ska vara representerade. – Nu vet vi var vi ska leta för att hitta DNA med viktiga reglerande funktioner och kan titta mycket mer specifikt på var i arvsmassan de mutationer finns som orsakar människans sjukdomar, säger hon. Kunskaper om djurens genetik ökar förståelsen för gener bakom människors sjukdomar. Forskarna har lärt sig mycket om människor genom att jämföra arvsmassan hos friska och sjuka hundar. Fördelarna med att studera djurs gener i stället för människans är många. Rashundar är avlade för att få fram vissa egenskaper. Det urvalet gör vissa genvarianter vanligare och även att vissa raser drabbas av speciella sjukdomar. Därför är det lättare att hos hundar hitta gener kopplade till sjukdomar som drabbar både människor och hundar, till exempel cancer, diabetes och epilepsi. – Nästan alla sjukdomsgener vi hittar hos hund hittar vi efter en tid också hos människa, berättar Kerstin Lindblad-Toh. Hon har tillsammans med kollegor vid Professor kerstin Lindbladtoh, chef för Science for Life Laboratory vid uppsala universitet och för avdelningen för ryggradsdjurens genomik vid Broad Institute vid mIt och Harvard i Boston. Sveriges lantbruksuniversitet och universitetet i Uppsala hittat en rad exempel på sådana gener. Benskörhet som drabbar taxar till exempel, beror på en mutation som också finns hos människan. Och samma gen orsakar nervsjukdomen ALS hos hund som hos människa. ävEn HäStEnS DNA kan lära oss mer om människan. Det finns mer än 100 sjukdomar som är samma hos hästar och människor, till exempel allergier. Nio av djuren i den nya studien, samt människan, har fått sitt DNA kartlagt tidigare. De resterande 20 djurens arvsmassa har samlats in från blod- eller vävnadsprover. Från djur som finns i parker har det lämnats blodprov i samband med veterinärbesök, som till exempel elefanthonan Swazi på San Diego zoo. Andra prover man utgått från i studien fanns sparade i laboratorier eller biobanker. Ytterligare något DNA kommer från vävnader från djur på biologiska museer. Siv EngElMaRK 20 green room 1-2012
98 % En jämförelse mellan människans och andra däggdjurs arvsmassa visar att det finns stora likheter. Forskarna har letat efter de delar av dnA där byggstenarna sitter i samma ordning hos oss som hos de andra djuren. Procentsatserna kan skilja sig något mellan olika studier, till exempel anges ibland att schimpansen till 98 procent är lika oss, ibland 99 procent. Skillnaderna beror på att man jämför olika delar av arvsmassan. Ibland tittar man bara på de gener som bildar proteiner, ibland också på gener som har en reglerande funktion. Många av DE 29 DjuR, vars DNA forskningsgruppen har jämfört med människa, finns i våra svenska djurparker. Ett exempel är elefanterna på Kolmården: Saba, 43 och Bua och Saonoi, 14 respektive 15 år gamla. De yngre elefanterna väger två och ett halvt ton var, Saba tre och ett halvt. De äter mer än 200 kilo färskt gräs och grenar varje dag sommartid och dricker 200 liter vatten per dygn. Inte mycket som påminner om en människa. Men vi är ganska nära släkt. Två tredje- delar av vår arvsmassa liknar elefantens. – Det är egentligen inte särskilt överraskande. Vi är alla däggdjur, det är klart att det finns likheter. Och elefanterna påminner om oss på många sätt. De lever i familjer och lär sig att bli elefanter av föräldrar och syskon, liksom vi lär oss att bli människor. De är sociala och indivi- 68 % 70 % Gemensamma gener i parken 98, 70 respektive 67 procent. Så många gemensamma gener har vi människor med schimpans, delfin och elefant. Djurvårdare på Kolmården och Furuvik är inte förvånade över undersökningens resultat. der med unika personligheter. Snälla, elaka, klumpiga eller smidiga, säger elefantskötaren Stefan Aspegren. Bua och Saonoi är särskilt tajta, berättar han. De går tillsammans i stallet och hagen. De följer varandra på promenader med elefantskötarna i skogen där de får välta träd och annat som de gillar – hela tiden med ett beskyddande öga på varandra. Om en av dem blir upprörd över något, kommer den andra i rask fart. Det däggdjur som har flest gemensamma gener med människan är schimpansen. – Vi har enorma likheter med män niskoaporna, speciellt schimpansen. De har familjer, visar känslor, kan bli deprimerade av sorg och kramas när de blir glada, precis som vi. Vi har liknande händer och fötter och hjärnorna är nästan identiska, fast vår är större. Jag tycker 67 % 69 % det är häftigt, säger Ing-Marie Persson som är primatansvarig på Furuvik. Schimpansen är till och med mer lik oss människor genetiskt än vad den liknar gorillan, berättar hon. Vi kan ge varandra blod, men schimpansen och gorillan kan inte göra det på samma sätt. Och när schimpanser blir sjuka, behandlas de med mediciner som är för människor. Delfinen representerar den enda vattenlevande ordningen av däggdjur i studien, valarna. Och trots den annorlunda levnadsmiljön delar delfinen hela 70 procent DNA med oss. Att vi är ganska lika det smarta och sociala djuret är inte så svårt att förstå. Kanske kan andra resultat vara svårare att acceptera. Som att vi till exempel är något mer lika katten än hunden. Åtminstone när det handlar om vårt DNA. Siv EngElMaRK green room 1-2012 21
Page 1 and 2: Green room För oSS Som jobbar iNom
Page 3 and 4: Ett gott skratt smittar av sig För
Page 5 and 6: louise enhörning/b.MarTin • nytt
Page 7 and 8: - Nu har vi en ny plan som är helt
Page 9 and 10: saMir soudah hej nicklas! namn: Nic
Page 11 and 12: under telefonaudition märker man o
Page 13 and 14: hej emma! namn: Emma Nyberg. Ålder
Page 15 and 16: 9 10 11 4 5 15 12 6 Bakre raden, fr
Page 17 and 18: mannen som talar med djuren I 30 å
Page 19: sCanpix tumlare som hoppar är en o
Page 23 and 24: tIVoLItajM. I glatt samspråk med J
Page 25 and 26: små energikickar som jag lagrar oc
Page 27 and 28: david Hellenius, konferencier för

Ladda hem nummer 1/2012 som PDF - Parks and Resorts

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?