Våra trädslag

More documents

Recommendations

Info

17. Hos 36 ALM Ulmus sp. oss i Finland påträffar vi i naturtillstånd, om än sällan, två almarter, vresalmen och skogsalmen. Vresalmen trivs i lundskogar ända upp till södra Tavastland. Skogsalmen är i naturen sällsyntare än vresalmen, men som parkträd kan den växa ända upp till södra Lappland. Vardera arten har sträva blad som är osymmetriska vid basen (den ena halvan av bladskivan är längre). Hos skogsalmen förgrenar sig nästan alla bladnerver i ändan. Hos vardera arten utvecklas efter blomningen rikligt med stora frukter. Frukterna består av ett ljusgrönt, tunt membran med en liten nöt i mitten. Membranet fungerar som en vinge. Skogsalmen kan bli ett mäktigt träd, upp till 40 meter högt och 3 meter i diameter. Vresalmen blir inte högre än 30 meter och diametern högst något över en meter. Ett Ett av av de de de få få få ädla ädla lövträden lövträden i i Finland Finland Almarna hör till de verkliga ädla lövträden. Deras ved är uppskattad för många ändamål. Den hårda kärnveden som är gråskiftande eller rödbrun, mörknar något av luftens inverkan. Almvirke ska torkas med omsorg så att det inte spricker. Virket används till finare möbler och faner. Det vackraste faneret får man av almens rötter. Under missväxtår gjorde man i Norge almbarkbröd. Man skalade av barkens inre skikt i långa remsor, som hängdes på tork tills de kunde malas till mjöl. De späda bladen användes som grönsaker under missväxtår. I Finland är vardera arten fredad på grund av sin sällsynthet. U. laevis, vresalm Fi jalava E the elm D die Ulme (-n) F l’orme (masc.) Almvirke är svårkluvet och svårt att bearbeta. Det har också en tendens att spricka och vrida sig. Det är också svårt att genom hyvling få en slät yta. Trots dessa nackdelar är almvirket tack vare sitt dekorativa utseende användbart för många olika ändamål, särskilt inom möbelindustrin. (ToV) Almlöv är effektiva myggfångare. Om man på kvällen tar in några almkvistar och hänger upp dem i rummet så tar alla myggor omedelbart sin tillflykt till de här almkvistarna. (ToV) Tidigare valde man från ett träd ut delar som trädets egna former gav. De här delarna användes för olika behov när man byggde och tillverkade transportredskap. Det här är inte möjligt vid industriell framställning fastän man också då försöker välja virke utgående från vad det ska användas till. (mk)
Skogsalm © Marja Koistinen 37
Page 2 and 3: 2 Innehåll: 1. TALL (Pinus sylvest
Page 4 and 5: 1. TALL Pinus sylvestris Tallen är
Page 6 and 7: 2. Picea abies GRAN E n ensam gran
Page 8 and 9: 3. EN E nen 8 Juniperus communis ä
Page 10 and 11: 4. I Finland 10 LÄRK Larix sp. vä
Page 12 and 13: 5. L andskapet 12 VÅRTBJÖRK Betul
Page 14 and 15: 6. Betula pubescens 14 GLASBJÖRK G
Page 16 and 17: 7. Alnus glutinosa KLIBBAL Klibbale
Page 18 and 19: 8. Alnus incana 18 GRÅAL Många an
Page 20 and 21: 9. ASP A spens 20 Populus tremula l
Page 22 and 23: 10. RÖNN Rönnen 22 Sorbus aucupar
Page 24 and 25: 11. S älgen 24 SÄLG Salix caprea
Page 26 and 27: 12. HÄGG Prunus padus H äggen, so
Page 28 and 29: 13. Tilia cordata 28 SKOGSLIND L in
Page 30 and 31: 14. LÖNN Acer platanoides I motsat
Page 32 and 33: 15. EK Quercus robur Eken är vid s
Page 34 and 35: 16. ASK Fraxinus excelsior A sken
Page 38 and 39: Vresalm 38 © Marja Koistinen
Page 40 and 41: 40 asp tall gran TRÄDSLAGENS UTBRE
Page 42 and 43: 42 ÖVER HÄLFTEN AV SKOGARNA I FIN

Våra trädslag

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?