Luftutredning (PDF, 1,2 MB) - Solna stad

Kv. Pyramiden och kv. 

Farao i Arenastaden, 

Solna 

SPRIDNINGSBERÄKNINGAR ÅR 2020 

AVSEENDE HALTER AV PARTIKLAR, PM10 

OCH KVÄVEDIOXID, NO2 

Lars Burman 

Sanna Silvergren 

SLB-ANALYS, OKTOBER 2012 

LVF 2012:15

LVF 2012:15 Luftutredning för kv. Pyramiden och kv. Farao i Arenastaden, Solna 

Förord 

Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm. 

SLB-analys är operatör för Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds system 

för övervakning och utvärdering av luftkvalitet i regionen. Uppdragsgivare för 

utredningen är Fabege AB (Victoria Berggren). 

Rapporten har granskats av: 

Sanna Silvergren 

Uppdragsnummer: 201277 

Daterad: 2012-10-18 

Handläggare: Lars Burman, 08-508 28 922 

Status: Granskad 

Miljöförvaltningen i Stockholm 

Box 8136 

104 20 Stockholm 

www.slb.nu 

2


Innehållsförteckning 

Förord .......................................................................................................... 2 

Sammanfattning ........................................................................................... 4 

Inledning ...................................................................................................... 6 

Beräkningsförutsättningar ........................................................................... 6 

Planområde och trafikmängder ........................................................ 6 

Spridningsmodeller .......................................................................... 8 

Emissioner ........................................................................................ 8 

Osäkerheter i beräkningarna ........................................................................ 9 

NO2 och ökad andel dieselbilar ........................................................ 9 

PM10 och framtida dubbdäcksandelar ........................................... 10 

Miljökvalitetsnormer ................................................................................. 10 

Partiklar, PM10 .............................................................................. 11 

Kvävedioxid, NO2 .......................................................................... 11 

Resultat ...................................................................................................... 13 

PM10-halter för utbyggnadsalternativet år 2020 ........................... 13 

NO2-halter för utbyggnadsalternativet år 2020 .............................. 14 

Exponering för luftföroreningar ..................................................... 15 

Hälsoeffekter av luftföroreningar .............................................................. 15 

Referenser .................................................................................................. 16 

3


Sammanfattning 

Inom Arenastaden i Solna stad planeras ny bebyggelse vid kv. Pyramiden och kv. 

Farao. SLB-analys har på uppdrag av Fabege AB genomfört spridningsberäkningar 

för hur planförslaget kommer att påverka luftkvaliteten i området. Utöver att de 

lagreglerade miljökvalitetsnormerna klaras är det viktigt att se till att människor 

utsätts för så låga luftföroreningshalter som möjligt med tanke på negativa 

hälsoeffekter. 

Beräkningarna har gjorts för partiklar, PM10, och kvävedioxid, NO2, och omfattar 

ett utbyggnadsalternativ med den nya bebyggelsen och prognostiserad trafik år 

2020. De framräknade halterna har jämförts med gällande miljökvalitetsnormer till 

skydd för människors hälsa. 

Miljökvalitetsnorm för partiklar (PM10) klaras år 2020 

För partiklar, PM10, finns två olika normvärden definierade i lagstiftningen om 

miljökvalitetsnormer (SFS 2010:477). Det som normalt sett är svårast att klara 

gäller för dygnsmedelvärden. Dygnsmedelvärdet av PM10 får inte överstiga halten 

50 µg/m 3 (mikrogram per kubikmeter) vid mer än 35 tillfällen under ett kalenderår. 

Miljökvalitetsnormen för PM10 till skydd för människors hälsa klaras i hela 

beräkningsområdet år 2020 då planen är genomförd. Halterna är högst längs södra 

delen av Pyramidvägen samt längs västra delen av Råsta strandväg, ca 36-40 

µg/m 3 , vilket är lägre än miljökvalitetsnormen 50 µg/m 3 . Förutom ökad trafik 

kommer gaturummen förtätas vilket innebär att utvädringen av luftföroreningar 

från trafiken försämras. Det senare innebär att PM10-halten som mest ökar med ca 

40 % längs delar av Pyramidvägen. För gaturum med lite trafik, t.ex. Magasinsvägen 

och Evenemangsvägen kommer halterna att öka marginellt med den nya 

bebyggelsen. I större delen av planområdet kv. Pyramiden och kv. Farao beräknas 

PM10-halterna ligga i bakgrundsnivå, vilket innebär ca 25 µg/m 3 . 

Miljökvalitetsnorm för kvävedioxid (NO2) klaras år 2020 

För kvävedioxid, NO2, finns tre olika normvärden definierade i lagstiftningen om 

miljökvalitetsnormer (SFS 2010:477). Det som normalt sett är svårast att klara 

gäller för dygnsmedelvärden. Dygnsmedelvärdet av NO2 får inte överstiga halten 

60 µg/m 3 (mikrogram per kubikmeter) vid mer än 7 tillfällen under ett kalenderår. 

För utbyggnadsalternativet år 2020 klaras miljökvalitetsnormen för kvävedioxid, 

NO2, i hela beräkningsområdet. Även kvävedioxidhalterna är högst längs södra 

delen Pyramidvägen och längs västra delen av Råsta strandväg, ca 40-45 µg/m 3 , 

vilket är lägre än miljökvalitetsnormen 60 µg/m 3 . P.g.a. förtätningen av bebyggelse 

som sker längs södra delen av Pyramidvägen kommer NO2-halten som mest att öka 

med ca 25 %. För gaturummen med lite trafik, t ex Magasinsvägen och 

Evenemangsvägen kommer halterna att öka marginellt med den nya bebyggelsen. I 

större delen av planområdet kv. Pyramiden och kv. Farao beräknas PM10-halterna 

ligga i bakgrundsnivå, vilket innebär ca 25-30 µg/m 3 . 

Exponering för luftföroreningar 

I jämförelse med nuläget innebär planförslaget att människor som vistas kring 

södra delen av Pyramidvägen och västra delen av Råsta strandväg får en ökad 

exponering som beror på ökad trafik och förtätning av gaturummen med ny 

4


bebyggelse. I övriga delar av beräkningsområdet är trafikökningarna små, vilket 

motverkas av att fordonsparken blir något renare p.g.a. skärpta avgaskrav samt 

något lägre dubbdäcksandelar. Människors exponering för luftföroreningar blir 

därför ungefär densamma som i nuläget. 

Osäkerheter för beräkningarna 

Osäkerheter i beräkningarna finns vad gäller prognostiserade trafikflöden och 

framtida utsläpp från vägtrafiken, t.ex. utvecklingen och användningen av olika 

bränslen, motorer och däck. I beräkningarna har 2010 års förhållanden vad gäller 

fordonssammansättning antagits bestå förutom att fler fordon av renare euroklasser 

fasas in enligt emissionsmodeller och att dubbdäcksandelarna minskar något. 

Framtida utveckling av framförallt dieselfordon utgör osäkerheter i beräkningsresultaten 

för år 2020. Förutom högre utsläpp av kväveoxider har dieselmotorer 

generellt en högre andel av kvävedioxid i utsläppen. Direktemissionerna av 

kvävedioxid har framförallt stor betydelse för halter av kvävedioxid i trånga 

gatuutrymmen. 

5


Inledning 

Till år 2020 planeras ny bebyggelse vid kv. Pyramiden och kv. Farao inom 

Arenastaden i Solna stad. I kv. Pyramiden planeras kontor och handel som föreslås 

anslutas till rampen i Evenemangsgatans förlängning och Stjärntorget vid norra 

pendeltågsuppgången. För kv. Farao föreslås kompletterande bebyggelse, bl.a. 

genom påbyggnad av befintliga byggnader. Öster om Pyramidvägen mot 

järnvägsspåren planeras ett parkeringshus. 

Spridningsberäkningar har gjorts för halter av partiklar, PM10, och kvävedioxid, 

NO2, för ett utbyggnadsalternativ år 2020. Beräknade halter har jämförts med 

gällande miljökvalitetsnormer för PM10 och NO2 (SFS 2010:477). 

Utifrån beräknade halter har även en bedömning gjorts för hur människor som 

vistas i området kommer att exponeras för luftföroreningar, enligt Länsstyrelsens 

vägledning för detaljplaneläggning med tanke på luftkvalitet 1. 

Beräkningsförutsättningar 

Planområde och trafikmängder 

Aktuellt område med förslag till utbyggnad av kv. Pyramiden och kv. Farao 

framgår av figur 1. Södra delen av Arenastaden och området runt Solna station 

visas i figur 2. Beräknade trafikflöden för omgivande gator och vägar i området för 

utbyggnadsalternativet år 2020 framgår av figur 3. 

Figur 1. Aktuellt planområde för kv. Pyramiden och kv. Farao markerat med röd 

streckad linje. Källa: Solna stad 2012. 

6


Figur 2. Planområdet i södra delen av Arenastaden, samt området kring Solna 

station. Den nya bebyggelsen i kv. Pyramiden och kv. Farao i mörkbrunt. 

Figur 3. Prognoser för trafikflöden på gatunätet som årsmedeldygn år 2020 då 

planen är genomförd. 

7


Spridningsmodeller 

Beräkningar av PM10- och NO2-halter har utförts med hjälp av olika typer av 

spridningsmodeller: SMHI-Airviro gaussmodell [2] samt SMHI-Simair 

gaturumsmodell [3]. Utöver dessa modeller har också SMHI-Airviro vindmodell 

använts för att generera ett representativt vindfält över gaussmodellens 

beräkningsområde vid planområdet. 

SMHI-Airviro vindmodell 

Halten av luftföroreningar kan variera mellan olika år beroende på variationer i 

meteorologiska faktorer och intransport av långväga luftföroreningar. När 

luftföroreningashalter jämförs med miljökvalitetsnormer ska halterna vara 

representativa för ett normalår. Som indata till SMHI-Airviro vindmodell används 

därför en klimatologi baserad på meteorologiska mätdata under en flerårsperiod 

(1993-2010). De meteorologiska mätningarna har hämtats från en 50 meter hög 

mast i Högdalen i Stockholm och inkluderar horisontell och vertikal vindhastighet, 

vindriktning, temperatur, temperaturdifferensen mellan tre olika nivåer samt 

solinstrålning. Vindmodellen tar även hänsyn till variationerna i lokala 

topografiska förhållanden. 

SMHI-Airviro gaussmodell 

SMHI-Airviro gaussiska spridningsmodell har använts för att beräkna den 

geografiska fördelningen av luftföroreningshalter två meter ovan öppen mark. I 

områden med tätbebyggelse representerar beräkningarna halter två meter ovan 

taknivå. En gridstorlek, dvs. storlek på beräkningsrutorna, på 25 meter x 25 meter 

har använts för planområdet kv. Pyramiden och kv. Farao. För att beskriva 

haltbidragen från utsläppskällor som ligger utanför det aktuella området har 

beräkningar gjorts för hela Stockholms och Uppsala län. Haltbidragen från källor 

utanför länen har erhållits genom mätningar och har adderats till resultatet. 

SMHI-Simair gaturumsmodell 

I tätbebyggda områden beskriver gaussmodellen halter av luftföroreningar i 

taknivå. För att beräkna halten nere i gaturum kompletteras därför gaussberäkningarna 

med beräkningar med gaturumsmodeller. Förutsättningarna för 

ventilation och utspädning av luftföroreningar varierar mellan olika gaturum. Breda 

gator tål betydligt större avgasutsläpp, utan att halterna behöver bli oacceptabelt 

höga, än trånga gator med dubbelsidig bebyggelse. Just bebyggelsefaktorn, dvs. om 

gaturummet är slutet samt dess dimensioner, spelar stor roll för gatuventilationen 

och därmed för haltnivåerna. SMHI- Simair gaturumsmodell används för att 

beräkna halterna vid enkel- och dubbelsidig bebyggelse. 

Emissioner 

Emissionsdata, dvs. utsläppsdata, utgör indata för spridningsmodellerna vid 

framräkning av halter av luftföroreningar. För beräkningarna med gaussmodellen 

har Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds länstäckande emissionsdatabas 

för år 2010 använts [4]. Där finns detaljerade beskrivningar av utsläpp från bl.a. 

vägtrafiken, energisektorn, industrin och sjöfarten. I Stockholmsregionen är 

vägtrafiken den största källan till luftföroreningar. Utsläppen innehåller bl.a. 

kväveoxider, kolväten samt avgas- och slitagepartiklar. 

Vägtrafikens utsläpp av kväveoxider och avgaspartiklar är beskrivna med 

emissionsfaktorer för olika fordons- och vägtyper enligt Artemismodellen [5]. 

8


Artemis är en gemensam europeisk emissionsmodell för vägtrafik. 

Trafiksammansättningen avseende fordonsparkens avgasreningsgrad beräknas 

utifrån prognoser för år 2020. Fordonens utsläpp av kväveoxider kommer att 

minska i framtiden beroende på kommande skärpta avgaskrav som beslutats inom 

EU. 

Slitagepartiklar i trafikmiljö orsakas främst av dubbdäckens slitage på vägbanan 

men bildas också vid slitage av bromsar och däck. Längs starkt trafikerade vägar 

utgör slitagepartiklarna huvuddelen av PM10-halterna. Under perioder med torra 

vägbanor under vinter och tidig vår kan haltbidraget från dubbdäckslitaget vara 80- 

90 % av totalhalten PM10. Emissionsfaktorer för slitagepartiklar har bestämts 

utifrån kontinuerliga mätningar på Hornsgatan i centrala Stockholm. Korrektion 

har gjorts för att slitaget och uppvirvlingen ökar med vägtrafikens hastighet [6]. 

Även för beräkningarna med gaturumsmodellen SMHI-Simair har emissionsfaktorer 

från Artemis använts. Beräkningsresultat har justerats mot olika mätningar 

i gaturum i regionen. 

Osäkerheter i beräkningarna 

Modellberäkningar av luftföroreningshalter innehåller osäkerheter. Systematiska 

fel uppkommer när modellen inte på ett korrekt sätt förmår ta hänsyn till alla 

faktorer som kan påverka halterna. Kvaliteten på indata är en annan parameter som 

påverkar hur väl resultatet speglar verkligheten. För att få en uppfattning om den 

totala noggrannheten i hela beräkningsgången dvs. emissionsberäkningar, vind- 

och stabilitetsberäkningar samt spridningsberäkningar har modellberäkningarna 

jämförts med mätningar av både luftföroreningar och meteorologiska parametrar i 

länet. Hänsyn har också tagits till intransporten av luftföroreningar baserat på 

mätningar vid bakgrundsstationen Norr Malma, 15 km nordväst om Norrtälje. 

Spridningsberäkningar jämförs fortlöpande med kontinuerliga mätningar i olika 

utsläppsbelastade miljöer i Stockholms och Uppsala län [8, 9]. Jämförelserna visar 

att beräknade halter av NO2 och PM10 gott och väl uppfyller kraven på 

överensstämmelse mellan uppmätta och beräknade halter enligt Naturvårdsverkets 

föreskrift om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft 10. 

Osäkerheterna i de beräknade halterna är större för ett framtidsscenario jämfört 

med nuläget. Detta beror på att det i dessa beräkningsscenarier tillkommer 

osäkerheter vad gäller prognostiserade trafikflöden och framtida utsläpp från 

vägtrafiken, t.ex. utvecklingen och användningen av bränslen, motorer och däck. 

NO2 och ökad andel dieselbilar 

Under mitten av 1990-talet utgjorde de dieseldrivna personbilarna i Stockholmsregionen 

mindre än 5 % av personbilarnas trafikarbete. Under senare delen av 

1990-talet började andelen dieselpersonbilar att öka. Därefter har andelen ökat 

kontinuerligt och då särskilt under de allra senaste åren. År 2010 utgjorde de ca 17 

% av fordonsparken. Huvudskälet till dieslarnas ökande andel har varit målsättningen 

att minska personbilarnas utsläpp av växthusgaser. 

9


Även de lätta dieseldrivna lastbilarna har ökat och tillsammans med den tunga 

trafiken står dieselfordon för ungefär en tredjedel av trafikarbetet i regionen. 

Andelen kommer successivt att öka ytterligare i och med den kraftiga ökningen av 

nyregistreringar av dieselbilar. 

Nuvarande kravnivåer för nya bilar medger högre utsläpp av kväveoxider från 

dieselbilar än från bensindrivna bilar. Förutom högre utsläpp av NOx har 

dieselmotorer en högre andel av kvävedioxid (NO2 av NOx) i utsläppen. 

Direktemissionerna av kvävedioxid bidrar till halterna av kvävedioxid speciellt i 

trånga gatuutrymmen och speciellt under omständigheter med låg luftomblandning, 

t.ex. under vintern vid försämrad omblandning av luften på grund av stabil 

skiktning (inversion). 

I denna studie har NOx-emissionerna från fordonstrafiken beräknats med Artemismodellen, 

som i sin tur bygger på emissionsfaktorer framtagna under olika 

körförhållanden i avgaslaboratorier. Mätningar i verkliga trafikmiljöer har visat att 

laboratorietesterna ibland underskattar utsläppen för dieseldrivna fordon. Det gäller 

t.ex. för personbilar och lätta lastbilar samt tunga lastbilar (Euro 4) och bussar 

(Euro 5). För den tunga trafiken tycks skillnaden i utsläpp vara störst i stadstrafik 

där dieslarna inte kan köras effektivt. Skillnaden verkar också öka för nyare fordon 

med strängare avgaskrav. 

I beräkningarna har 2010 års förhållanden vad gäller fordonssammansättning 

antagits bestå förutom att fler fordon av renare euroklasser fasas in enligt 

emissionsmodellen. Den antagna utvecklingen av framförallt dieselfordonen utgör 

osäkerheter i beräkningsresultaten för år 2020. 

PM10 och framtida dubbdäcksandelar 

PM10-halterna i trafikmiljö består främst av partiklar som har orsakats av 

dubbdäckens slitage på vägbanan. Andelen dubbdäck bland de lätta fordonen låg 

länge på ca 70 % under vinterperioden i Stockholmsregionen, men har under 

senare år minskat något. Regeringen har beslutat om olika åtgärder för att minska 

partikelutsläppen från vägtrafiken där t.ex. kommunerna har getts möjlighet att i 

lokala trafikföreskrifter förbjuda fordon med dubbdäck att köra på vissa gator eller 

i vissa zoner. Regeringens beslut innebär också att dubbdäcksperioden har 

förkortats med två veckor på våren. För dubbdäck tillverkade efter den 1 juli 2013 

genomförs också en begränsning av antalet tillåtna dubbar vilket enligt 

Transportstyrelsen ger en minskning av antalet dubbar med ca 15 % och en 

motsvarande minskning av vägslitage och partiklar [7]. 

Osäkerheter finns för framtida dubbdäcksandelar. För beräkningarna år 2020 har 

samma dubbdäcksandelar som i nuläget använts vilket innebär ca 50-60 %. Vidare 

antas i denna utredning, som följd av regeringens beslut om förkortad dubbdäcksperiod 

och minskat antal tillåtna dubbar i däcken, en utsläppsminskning av PM10 

på ca 10 % år 2020 jämfört med år 2010. 

Miljökvalitetsnormer 

Miljökvalitetsnormer syftar till att skydda människors hälsa och naturmiljön. 

Normerna är bindande nationella föreskrifter som har utarbetats i anslutning till 

miljöbalken. Normvärden och begrepp grundas på gemensamma direktiv inom EU 

10


och ska spegla den lägsta godtagbara luftkvaliteten som människa och miljö tål 

enligt befintligt vetenskapligt underlag. I praktiken har dock de svenska 

miljökvalitetsnormerna närmat sig EU:s gränsvärden, som också tar hänsyn till 

praktiska möjligheter att uppnå normerna. Vid planering och planläggning ska 

kommuner och myndigheter ta hänsyn till miljökvalitetsnormerna. I plan- och 

bygglagen anges bl.a. att planläggning inte får medverka till att en miljökvalitetsnorm 

överträds. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, 

partiklar (PM10 och PM2,5), bensen, kolmonoxid, svaveldioxid, ozon, 

bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly 11. Halterna av svaveldioxid, 

partiklar, PM2.5, kolmonoxid, bensen, bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och 

bly är så låga att miljökvalitetsnormer för dessa ämnen klaras i hela regionen [12, 

13, 14, 15, 16]. 

I förordningen om miljökvalitetsnormer [11] framgår att normerna gäller för 

utomhusluften med undantag av arbetsplatser samt väg- och tunnelbanetunnlar. 

Partiklar, PM10 

Tabell 1 visar gällande miljökvalitetsnorm för partiklar, PM10 till skydd för 

människors hälsa. Normen omfattar dygnsmedelvärde och årsmedelvärde. 

Årsmedelvärdet får inte överskridas medan dygnsmedelvärdet får överskridas 

under 35 dygn per kalenderår (s.k. 90-percentil). I samtliga kontinuerliga 

mätningar som utförts i trafikmiljöer i Stockholms- och Uppsala län har normen för 

dygnsmedelvärde av PM10 varit svårast att klara. Även kartläggningen av PM10halter 

i Stockholms och Uppsala län för år 2010 visade att normvärdet för dygn var 

svårast att klara [17]. Normen för dygnsmedelvärden är således dimensionerande 

och överskrids om PM10-halten är högre än 50 µg/m³ fler än 35 dygn per 

kalenderår. 

Tabell 1. Miljökvalitetsnorm för partiklar, PM10 avseende skydd av hälsa [11]. 

Tid för medelvärde Normvärde (g/m3) Värdet får inte överskridas mer än: 

1 dygn 50 35 dygn per år 

Kalenderår 40 Får inte överskridas 

Kvävedioxid, NO2 

Tabell 2 visar gällande miljökvalitetsnorm för kvävedioxid, NO2 till skydd för 

människors hälsa. Normen omfattar tim-, dygns- och årsmedelvärde. I samtliga 

kontinuerliga mätningar som utförts i trafikmiljöer i Stockholms och Uppsala län 

har normen för dygnsmedelvärde av NO2 varit svårast att klara. Detta bekräftades 

även i kartläggningen av NO2-halter i Stockholms och Uppsala län [17]. Normen 

för dygnsmedelvärden är således dimensionerande och överskrids om NO2-halten 

är högre än 60 µg/m³ fler än 7 dygn per kalenderår. 

Tabell 2. Miljökvalitetsnorm för kvävedioxid, NO2 avseende skydd av hälsa [11]. 

Tid för medelvärde Normvärde (g/m3) Värdet får inte överskridas mer än: 

11


1 timme 90 175 timmar per kalenderår * 

1 dygn 60 7 dygn per kalenderår 

Kalenderår 40 Får inte överskridas 

* Förutsatt att halten inte överskrider 200 g/m 3 under en timme mer än 18 gånger 

per kalenderår. 

12


Resultat 

PM10-halter för utbyggnadsalternativet år 2020 

Figur 4 visar beräknad medelhalt av partiklar, PM10, under det 36:e värsta dygnet 

för utbyggnadsalternativet år 2020. Motsvarande miljökvalitetsnorm till skydd för 

människors hälsa är 50 µg/m 3 . Halterna gäller 2 m ovan mark för ett 

meteorologiskt normalt år. 

Miljökvalitetsnormen för PM10 till skydd för människors hälsa klaras i hela 

beräkningsområdet år 2020 då planen är genomförd. I större delen av planområdet 

kv. Pyramiden och kv. Farao är PM10-halterna i bakgrundsnivå, vilket innebär ca 

25 µg/m 3 . De högsta halterna är beräknade längs södra delen av Pyramidvägen 

samt längs västra delen av Råsta strandväg, ca 36-40 µg/m 3 , vilket är lägre än 

miljökvalitetsnormen 50 µg/m 3 . Förutom ökad trafik kommer gaturummen förtätas 

vilket innebär att utvädringen av luftföroreningar från trafiken försämras. Det 

senare innebär att PM10-halten som mest ökar med ca 40 % längs delar av 

Pyramidvägen. För gaturum med lite trafik, t.ex. Magasinsvägen (1000 fordon per 

dygn) och Evenemangsvägen (1500 fordon per dygn) kommer PM10-halterna att 

öka marginellt med förtätningen av den nya bebyggelsen. 

Figur 4. Beräknad dygnsmedelhalt av partiklar, PM10 (µg/m³) under det 36:e 

värsta dygnet för utbyggnadsalternativet år 2020. Halter 2 m ovan mark för ett 

meteorologiskt normalt år. Ny bebyggelse enligt planförslag för kv. Pyramiden och 

kv. Farao. 

13 

22-25 µg/m 3 

25-35 µg/m 3 

35-50 µg/m 3 

> 50 µg/m 3


NO2-halter för utbyggnadsalternativet år 2020 

Figur 5 visar beräknad medelhalt av kvävedioxid, NO2 under det 36:e värsta dygnet 

för utbyggnadsalternativet år 2020. Motsvarande miljökvalitetsnorm till skydd för 

människors hälsa är 60 µg/m 3 Halterna gäller 2 m ovan mark för ett meteorologiskt 

normalt år. 

Även miljökvalitetsnormen för NO2 till skydd för människors hälsa klaras i hela 

beräkningsområdet år 2020 då planen är genomförd. Liksom för PM10 återfinns de 

högsta halter längs södra delen Pyramidvägen och västra delen av Råsta strandväg, 

ca 40-45 µg/m 3 , vilket är lägre än miljökvalitetsnormen 60 µg/m 3 . P.g.a. förtätningen 

av bebyggelse som sker längs södra delen av Pyramidvägen kommer NO2halten 

som mest att öka med ca 25 %. För gaturum med lite trafik, t.ex. Magasinsvägen 

och Evenemangsvägen kommer halterna att öka marginellt med den nya 

bebyggelsen. I större delen av planområdet kv. Pyramiden och kv. Farao beräknas 

PM10-halterna ligga i bakgrundsnivå, vilket innebär ca 25-30 µg/m 3 . 

Figur 5. Beräknad dygnsmedelhalt av kvävedioxid, NO2 (µg/m³) under det 8:e 

värsta dygnet för utbyggnadsalternativet år 2020. Halter 2 m ovan mark för ett 

meteorologiskt normalt år. Ny bebyggelse enligt planförslag för kv. Pyramiden och 

kv. Farao. 

14 

24-30 µg/m 3 

30-36 µg/m 3 

36-48 µg/m 3 

48-60 µg/m 3 

> 60 µg/m 3


Exponering för luftföroreningar 

Eftersom det inte finns någon tröskelnivå under vilken inga negativa hälsoeffekter 

uppkommer är det viktigt med så låga luftföroreningshalter som möjligt där 

människor bor och vistas. 

I jämförelse med nuläget innebär planförslaget att människor som vistas kring 

södra delen av Pyramidvägen och västra delen av Råsta strandväg får en ökad 

exponering, vilken beror på ökad trafik och förtätning av gaturummen. I övriga 

delar av beräkningsområdet är trafikökningarna små, vilket motverkas av att 

fordonsparken blir något renare p.g.a. skärpta avgaskrav samt något lägre 

dubbdäcksandelar. Människors exponering för luftföroreningar blir därför ungefär 

densamma som i nuläget. 

Även om miljökvalitetsnormerna klaras i planområdet är det viktigt att luften är så 

ren som möjligt. Från hälsosynpunkt är det allra bäst om ventilationen till den nya 

bebyggelsen kan utformas så att tilluften inte tas från trafiksidor, utan från den 

renare luften i taknivå eller från fasader som vetter från trafiken. 

Hälsoeffekter av luftföroreningar 

Det finns tydliga samband mellan luftföroreningar och negativa effekter på 

människors hälsa 18. Effekter har konstaterats även om luftföroreningshalterna 

underskrider miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken. Att bo vid en väg eller gata 

med mycket trafik ökar risken för att drabbas av luftvägssjukdomar, t.ex. 

lungcancer och hjärtinfarkt. Hur man påverkas är individuellt och beror främst på 

ärftliga förutsättningar och i vilken grad man exponeras. Barn är mer känsliga än 

vuxna eftersom deras lungor inte är färdigutvecklade. Studier i USA har visat att 

barn som bor nära starkt trafikerade vägar riskerar bestående skador på lungorna 

som kan innebära sämre lungfunktion resten av livet. Över en fjärdedel av barnen i 

Stockholms län upplever obehag av luftföroreningar från trafiken. Människor som 

redan har sjukdomar i hjärta, kärl och lungor riskerar att bli sjukare av 

luftföroreningar. Luftföroreningar kan utlösa astmaanfall hos både barn och vuxna. 

Äldre människor löper större risk än yngre att få en hjärt- och kärlsjukdom och 

risken att dö i förtid av sjukdomen ökar om de utsätts för luftföroreningar. 

15


Referenser 

1. Miljökvalitetsnormer för luft, En vägledning för detaljplaneläggning med hänsyn 

till luftkvalitet. Länsstyrelsen i Stockholms län 2005. 

2. SMHI Airviro Dispersion: 

http://www.smhi.se/airviro/modules/dispersion/dispersion-1.6846 

3. SIMAIR: Modell för beräkning av luftkvalitet i vägars närområde. SMHI 

rapport 2005-37, 

4. Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken 

kommun - Utsläppsdata för år 2008. Stockholms och Uppsala läns 

Luftvårdsförbund, LVF rapport 2010:12. 

5. SVARTEMIS - Implementering av ARTEMIS Road Model i Sverige. 

EMFO Emissionsforskningsprogrammet, IVL rapport B1831, februari 2009. 

6. Genomsnittliga emissionsfaktorer för PM10 i Stockholmsregionen som 

funktion av dubbdäcksandel och fordonshastighet, SLB-analys, Institutionen 

för tillämpad miljövetenskap (ITM), Väg och transportforskning institutet 

(VTI). SLB-rapport 2:2008. 

7. Samlad lägesrapport om vinterdäck. Redovisning av ett regeringsuppdrag. 

Vägverket 2009-01-07. FO 30 A 2008:68231. 

8. Exposure - Comparison between measurements and calculations based on 

dispersion modelling (EXPOSE), Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund, 

2006. LVF rapport 2006:12. 

9. Andersson, S., och Omstedt, G.,Validering av SIMAIR mot mätningar av PM10, 

NO2 och bensen. Utvärdering för svenska tätorter och trafikmiljöer avseende år 

2004 och 2005. SMHI, Meteorologi nr 137, 2009. 

10. Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för 

utomhusluft, Naturvårdverket, NFS 2007:7. 

11. Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft, Luftkvalitetsförordning 

(2010:477). Miljödepartementet 2010, SFS 2010:477. 

12. Luften i Stockholm. Årsrapport 2009, SLB-analys, SLB rapport 3:2010. 

13. Kartläggning av bensenhalter i Stockholm- och Uppsala län. Jämförelse med 

miljökvalitetsnormer. Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF 

rapport 2004:14. 

14. Kartläggning av bens(a)pyren-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle 

kommun. Jämförelse med miljökvalitetsnorm. Stockholms och Uppsala läns 

Luftvårdsförbund. LVF rapport 2009:5. 

15. Kartläggning av arsenik-, kadmium- och nickelhalter i Stockholm och Uppsala län 

samt Gävle och Sandvikens kommun. Jämförelse med miljökvalitetsnorm, 

Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF rapport 2008:25. 

16. Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun 

och Sandvikens tätort. Jämförelser med miljökvalitetsnorm. Stockholms och 

Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF rapport 2010:23. 

17. Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Stockholms och Uppsala 

län samt Gävle och Sandvikens kommun - jämförelser med miljökvalitetsnormer, 

Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF rapport 2011:19. 

18. Hälsoeffekter av partiklar. Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF 

rapport 2007:14. 

SLB- 16 och LVF-rapporter finns att hämta på www.slb.nu/lvf/


Stockholms- och Uppsala Läns Luftvårdsförbund är en ideell förening. Medlemmar är 

35 kommuner, länens två landsting samt institutioner, företag och statliga verk. 

Samarbete sker med länsstyrelserna i länen. Även Gävle och Sandvikens kommuner är 

medlemmar. Målet med verksamheten är att samordna arbetet vad gäller luftmiljö i 

länen med hjälp av ett system för luftmiljöövervakning, bestående av bl.a. mätningar, 

emissionsdatabaser och spridningsmodeller. SLB-analys driver systemet på uppdrag 

av Luftvårdsförbundet. 

17

Luftutredning (PDF, 1,2 MB) - Solna stad

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?