Verklighetens väljare – hbt-frågorna i riksdagen 2006-2010 - RFSL

Sakfrågorna
FN:s organ för hiv/aids-frågor UNAIDS har
riktat skarp kritik mot Sverige, och andra länder,
som tillämpar straffrättsliga åtgärder mot dem som
överför eller utsätter andra för risken att få hiv.
Det finns ingen forskning som stöder att en bred
tillämpning av strafflagstiftning förhindrar hivöverföring,
snarare riskerar detta att undergräva de
mänskliga rättigheterna. UNAIDS har uppmanat
länder att begränsa kriminalisering till fall av
avsiktlig överföring. Det vill säga till när en person
känner till sin hiv-positiva status och utför handlingar
i avsikt att faktiskt överföra hiv och faktiskt gör
detta. Internationellt existerar det en bred samsyn
om att det aldrig bör förekomma tvång i arbetet
när det gäller hiv. Det är främst framgångsrik
hiv-prevention samt väl utbyggda möjligheter till
testning som är framgångsrika vägar för att minska
antalet hiv-överföringar. Testning, vård och behandling
måste ske på frivillig väg istället för genom
tvång och repressalier. Dagens lagstiftning kan få
en motsatt effekt där endel väljer att inte testa sig då
de vet vilka långtgående konsekvenser ett positivt
provsvar kan få.
RFSL anser:
- att smittskyddsåtgärder måste stå i proportion
till sjukdomens smittsamhet och att hiv bör
betraktas som en allmänfarlig smittosam sjukdom
med låg smittsamhet och därför inte omfattas av
möjligheten till tvångsåtgärder,
- att informationsplikten i smittskyddslagen
gällande hiv-infektion ska tas bort i 2 kap. 2 § samt
i förhållningsregler enligt 4 kap. 2 § punkten 5.
5. Polisens kompetens kring hatbrott
Är du för att Rikspolisstyrelsen i sitt regleringsbrev
får i uppdrag att vidta åtgärder för att öka samtliga
polisers kompetens kring hatbrott? Detta i syfte att
polisen ska bli bättre på att förebygga, upptäcka och
utreda hatbrott.
Svar:
• JA - 80,9 procent (182 st)
• Troligtvis - 12,0 procent (27 st)
• Troligtvis inte - 3,6 procent (8 st)
• NEJ - 3,6 procent (8 st)
(En kandidat fyllde inte i något svar på frågan.)
10
Bakgrund till frågan:
Lagstiftningen anger i en skärpningsregel i brottsbalken
29:2:7 att brott med motiv att kränka någon
på grund av ras, hudfärg, nationalitet, etniskt
ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning kan
straffas hårdare än brott utan kränkningsmotiv.
Under 2008 anmäldes, enligt Brottsförebyggande
rådets statistik, totalt 1 046 homofoba hatbrott i
Sverige. 14 anmälningar av hatbrott med transfobiska
motiv gjordes samma år. Det vanligaste
brottet som anmäls är olaga hot och ofredande, följt
av våldsbrott och ärekränkning. Antalet anmälningar
av hatbrott mot hbt-personer har ökat under
den senaste tioårsperioden. När det gäller polisens
beredskap att arbeta aktivt för att bekämpa hatbrotten
finns positiva erfarenheter från bl.a. Stockholm
och Skåne. I Stockholm finns det en särskild enhet
inom polisen, hatbrottsjouren, verksam med
uppdrag att samordna arbetet mot hatbrott och
utveckla arbetsmetoderna i hela Stockholms län.
Kompetenta utredare av hatbrott gör att fler fall
kan leda till åtal. Ett professionellt bemötande från
polisens sida av offer för hatbrott underlättar också
för brottsoffret vid bearbetningen av vad han/hon
utsatts för. Brist på utbildning om hatbrott kan göra
att polisen missar att uppmärksamma att det rör sig
om ett hatbrott och att brottsoffret får ett bristfälligt
bemötande. Sedan 2001 ingår utbildning om
hatbrott som en del av den ordinarie polisutbildningen.
En betydande del av poliskåren är dock
anställd före 2001.
RFSL anser att samtliga polisers kompetens
kring att förebygga, upptäcka och utreda hatbrott
bör stärkas.
De fyra omröstningarna i riksdagen
Nedan följer en beskrivning av vad de fyra omröstningarna
mellan 2008-2010 som vi poängsatt
handlade om.
1. Utvärdering av smittskyddslagens regler om
informationsplikt
I Socialutskottets betänkande 2008/09:SoU1 Utgiftsområde
9 Hälsovård, sjukvård och socialomsorg