Skolinformationsmanual_20120907 (pdf) - RFSL

SKOLINFORMATIONSMANUALSenast reviderad 2012-09-07

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING Skolinformation från RFSL Att tänka på under en skolinformation Uppförandekod för skolinformatörer Planering av information åk 7 -­‐ uppåt, 90 minuter Innehåll skolpass Regler för skolpasset Heteronormen Exempel på heteronormativitet (i skolan) Konsekvenser av heteronormen I klassrummet Kön, cis och trans Vad är ”kön”? Cis-­‐ och transpersoner Transidentiteter Ej transidentiteter? Att respektera alla, oavsett könsidentitet och/eller könsuttryck I klassrummet Sexuell läggning Vad är ”sexuell läggning”? Vad avgör en persons sexuella läggning? Queer Bakgrund Queerteori I klassrummet Hbt-­‐historia Vanliga föreställningar, myter och frågor Kroppsspråk och pedagogik Normkritisk pedagogik Reflektionsövningar Begreppslista – sexualitet och kön 1 1 3 5 6 8 8 9 11 11 16 17 17 18 19 20 20 21 22 22 22 24 24 24 25 26 32 35 37 39 41

Skolinformation från RFSLVarför ha skolinformation från RFSL?Alla skolor måste ha ett målinriktat arbete för att aktivt främja elevers lika rättigheter ochmöjligheter. Skolorna måste också arbeta förebyggande dels mot kränkande behandling, dels motdiskriminering och trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annantrosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Sedan 1 januari 2009 är det ocksåförbjudet med diskriminering som har samband med könsidentitet eller könsuttryck samt ålder.En skolinformation från RFSL då det ger eleverna möjlighet att se och ifrågasätta normer, fåinformation och ställa frågor som få andra kan svara på. Förutom att ha en skolinformation somen del av en temadag om sexualitet och samlevnad väljer vissa skolor att lägga in föreläsningeninom ramen för andra ämnen i skolan såsom samhällskunskap, biologi, psykologi ellerlivskunskap, vilket egentligen är att föredra.Att bjuda in RFSL till en skola kan vara en del av att skapa ett inkluderande klimat för alla eleveroch att göra det lättare för hbtq-ungdomar (och lärare) att vara öppna. Det kan också vara ett sättatt bearbeta eventuellt negativa attityder och föreställningar som kan komma till uttryck i ettnedsättande språkbruk, mobbning och andra typer av bestraffningar för elever som inte följerheteronormen.Genom att på ett öppet och pedagogiskt sätt svara på elevernas frågor, vill vi uppnå en dialog därvi tillsammans med eleverna reder ut eventuella missförstånd och erbjuder eleverna en unikmöjlighet att bredda sin förståelse och insikt vad gäller hbtq-frågor, normer och deraskonsekvenser.Vad är en skolinformation?Vanligtvis är en skolinformation en eller flera lektioner där oftast två informatörer informerar omheteronormen och dess konsekvenser, samt grundläggande fakta om hbtq-frågor. Informatörernaär utbildade och ger enligt överenskommelse en genomgång om de begrepp som vanligtvisanvänds, resonemang kring heteronormen, kanske några historiska fakta, och annat som kan varalämpligt på den nivå som eleverna studerar.RFSL skolinformerar sedan 1970 i två syften: dels att öka kunskapen om RFSL:smedlemsgrupper och öka kunskap om heteronormens verkningar (vilket minskar okunskap ochfördomar) och dels att stärka de unga hbtq-personer vi möter i klasserna. RFSL är tyvärr ofta deenda som under skoltiden nämner något om hbtq över huvud taget, vilket gör RFSL:sskolinformationer till ett otroligt viktigt tillfälle för alla hbtq-elever i de klasser vi möter. Det allramest identitetsstärkande tror vi är att det kommer någon som öppet representerar RFSL och sompratar om dessa frågor på ett icke-problematiserande sätt.1

Vad ska eleverna kunna efter ett pass?Efter en skolinformation ska eleverna kunna följande:• Skillnaden mellan sexuell läggning (homo/bi/hetero) och könsidentitet/könsuttryck (trans)• Vad heteronormen är och lite om hur den påverkar allas liv• De viktigaste årtalen inom hbt-historia• Vad RFSL är och hur man kommer i kontakt med RFSL.Hur lång ska skolinformationen vara?Ofta behöver en information vara 90 minuter per klass för att allt ska hinna gås igenom.Lektioner som är kortare än så blir otillräckliga och eleverna får inte de kunskaper och tid förreflektioner som behövs. I värsta fall kan 60 minuter fungera, men aldrig kortare än så och det fårskolorna lov att acceptera trots schemaläggningsproblem och så vidare.Hur bör klasserna vara sammansatta?Det är viktigt att inte ha för många elever på samma lektion. Då blir det svårt att ha en bradiskussion med eleverna och informationen blir mer föreläsningsliknande. Idealt har man ca 13-17 personer i gruppen, men tyvärr är detta ofta omöjligt att få. Riktlinjen för en övre gräns förantal elever kan vara 25 personer.Det bästa är om eleverna sedan tidigare känner varandra och träffas regelbundet till vardags, föratt eleverna ska känna sig så trygga som möjligt i gruppen. Försök därför få skolan att undvika attmixa klasser alltför mycket.Vad ska vara med på ett skolpass?Nedanstående ”alltid” och ”aldrig”-punkterna ska just alltid/aldrig vara med vid ettinformationstillfälle oavsett var/när/hur och för vem man informerar. Däremot kan varje punktgenomföras på lite olika sätt. Anpassa hur mycket tid varje moment tar efter behovet i gruppenDetta ska alltid finnas i en information från RFSL• Introduktion där informationens syfte beskrivs.• Ange tydlig avsändare – (Jag heter N kommer från RFSL N…).• RFSL-kunskap: Vad vi är för organisation och vad vi jobbar med.• Diskussion kring heteronormen och dess konsekvenser• Definitioner/begrepp – i vart fall de som används under informationen.• Kort hbtq-historia för att ge perspektiv till åhörarna.• Kontaktvägar om man vill veta mer eller fråga annat (telefonnummer och webbadress).Detta ska aldrig finnas i en information från RFSL:• Privata kontaktuppgifter – lämna aldrig ut egen e-post, eget telefonnummer etc• Privata detaljer – var gärna personlig men inte privat• Outing (att berätta att ”den och den är H/B/T/Q”), vare sig direkt eller indirekt• Nedsättande omdömen mot några som helst grupper eller individer• Kränkningar mot eleverna• Aldrig ge igen med samma mynt mot provokatörer• Framför inte dina egna åsikter om de avviker från RFSL:s ställningstaganden2

• Ljug eller chansa aldrig om fakta! (tipsa om t.ex. rfsl.se, umo.se eller transformering.se)RFSL:s förbund avråder starkt från att blanda samman hbtq- och säkrare sex/kondomer/hiv/STI-information. Eleverna kan göra fördomsfulla sammankopplingar om hbtq-personer ochhiv/aids, osv. Dela därför inte ut säkrare sex-material eller liknande. Gör detta vid andra tillfällen,t.ex. genom en Colour of Love-kampanj.Att tänka på under en skolinformationVar personlig men inte privatDu är i klassrummet för att du är utbildad skolinformatör för RFSL och för att du kan saker omhbtq och heteronormativitet, inte för att prata om dig själv. Skolinformationen har tidigare varitmer inriktad på att den som har informerat har utgått mycket från sig själv i informationen, mendet har vi i mångt och mycket gått ifrån numera.Detta betyder alltså att du inte bör prata om hur du lever eller vilka erfarenheter just du har.Du ska aldrig prata om ditt eller andras sexliv, relationsproblem, exakt var du bor, vilket parti duröstar på eller är aktiv för och så vidare.Detta betyder inte att du inte får berätta hur du identifierar dig, om du känner dig bekväm meddetta, men lektionen ska inte ha fokus på dig som person.Om du får en alltför privat fråga är det bra att lära sig att plocka upp frågan till en högre, allmännivå:ex. ”Jag tänker inte svara på vad jag själv gillar sexuellt, men generellt kan man säga att på grundav heteronormen så tror alla att sex = heterosexuellt samlag…. ”ex. ”Det finns så många historier om hur personer gjorde för att ”komma ut” – saker som kanhända är bland annat …..”ex. ”En bekant var med om det här: ….”Du är representant för RFSL – inte dig självAlla kommer uppfatta dig som representant för RFSL och inte som privatpersonen. Det du sägertycker alltså RFSL i åhörarens öron. Om du tycker annorlunda än förbundet i någon fråga så ärdet bästa att du inte talar om detta alls, eller att du ger dig själv samvete genom att tydligt säga”RFSL som förbund tycker….”. Undvik att därefter säga ”jag å andra sidan tycker…” eftersomdu är där som representant för RFSL.Var saklig – ljug aldrigSäg inget som du inte känner till eller något som du inte är säker på. Säg hellre att du inte vet. Detär aldrig fel att inte veta. Du är en amatör och det är inte mer än så någon kan förvänta digkunna. Om det skulle vara så att någon ljuger och detta avslöjas så kan RFSL:s rykte få sig en rejältörn.3

Var rolig – men ingen pajasAtt skoja och att låta det finnas skratt i lektionen är viktig. Det du berättar är inte gravallvarligthelt igenom, och ska inte heller vara det. Å andra sidan ska du inte skämta om eleverna, omnågon enskild person (än kanske dig själv) och bara på så sätt att ni skrattar med varandra ochinte åt varandra. Använd gärna en ice-breaker, ett skämt som du tidigt berättar och som lättarupp spänningen.Var lugn – hetsa inte upp digDet finns få tillfällen som man som informatör måste bli arg, höja rösten eller gå från rummet iprotest. Du är där för elevernas skull, inte för din egen, och det är deras behov, frågor ochfunderingar som ska stå i centrum. Som informatör kan det därför innebära att någon sägerdumma saker som du tar som en förolämpning men som de inte förstår/avser som sårande motdig som person. Om någon elev är rakt av elak eller medvetet provocerande så fråga varförpersonen säger så. Förklara lugnt att du tar illa upp och att du vill fortsätta tala enligt det niplanerat tidigare.Tala med eleverna så mycket det gårDu ska tala med eleverna, inte till dem. Om det finns en tydlig linje att de kan fråga vad som helstoch att det är okej att prata så kommer informationen flyta lättare. (Däremot behöver du intesvara på vad som helst eller bara ta emot kränkande kommentarer.) En lektion därinformatörerna pratar non-stop, är inte rolig för någon. Till och med i större samlingar går det attha viss interaktivitet, i form av handuppräckningar eller annat.4

Uppförandekod för skolinformatörerGlöm aldrig att du under skolinformationerna representerar RFSL, men såklart gäller gottuppförande och accepterande av t.ex. skolans regler även före och efter informationen. T.ex. äroftast rökning förbjuden på skolans område och bjuder skolan på lunch är det ofta förbjudet attha på sig ytterkläder i skolmatsalen. Var också noga med att inte tala om passet och vad elevernahar sagt direkt på väg ifrån skolan. Någon från klassen som du just var i kan sitta på samma busseller höra vad ni säger om dem.Att respektera åhörarna• Inte kränka eleverna på något sätt• Om man blir kränkt, att inte använda samma metoder tillbaka mot åhörarnas• Vara öppen för sakliga frågor• Att vara lugn, det finns sällan skäl att hetsa upp sigMan är representant för RFSL – inte för sig själv• Vara tydlig med att man representerar RFSL• Man informerar inte för sitt eget välbefinnande, fokus är att de man informerar till ska få utnågot av informationen• Att inte framföra sina egna åsikter om de avviker från RFSL:s ställningstaganden• Ha goda kunskaper om heteronormen och gärna erfarenhet av att leva utanför den.Exempelvis genom att tillhöra någon av grupperna H/B/T/Q• Att känna sin begränsning – att våga svara ”det vet jag inte” om det är så• Att aldrig chansa/ljuga om fakta• Att kunna använda sig själv som verktyg, om så behövs• Att inte outa någon, oavsett om det är kändisar eller lokala personer, vare sig direkt ellerindirekt• Inte komma med nedsättande omdömen mot några som helst grupper eller individer, inte ensuttalade meningsmotståndareAtt vara personlig men inte privat• Vara tydlig med vad som är personlig och vad som är privat och kunna dra den gränsen själv• Aldrig lämna ut privata kontaktvägar (hemadress, Facebook, mobilnummer, privat mailadresseller Qruiser-nickname) eller liknande. De enda kontaktvägarna som får förmedlas är viaRFSL• Privata detaljer som sexliv, politiska åsikter eller vad det nu kan vara får aldrig förmedlas5

Intro 5 minuterPlanering av information åk 7 -­‐ uppåt, 90 minuter Presentation av er.Presentation av vad RFSL är och vilken avdelning ni kommer ifrån.Gå igenom regler för lektionen.Heteronormen och dess konsekvenser 25 minBerätta om hur heteronormen funkar genom att gå igenom heteronormsmodellen.Ge några konkreta exempel på heteronormativitet (gärna med skolan som exempel).Berätta om heteronormens konsekvenser: privilegier för normföljare, föreställningar omnormbrytare, ”komma ut” och öppenhet, tolerans, samt något om hatbrott och diskriminering.Prata om varför heteronormen måste problematiseras och luckras upp.Avsluta (om tid finns) med reflektionsövningar om heteronormen.Kön 20 minGå igenom hur en kan förstå kön, genom att gå igenom olika sätt att förklara kön (biologi,könsuttryck, könsidentitet, juridik) på tavlan. Poängtera hur viktigt det är att en själv fårbestämma vilket kön en tillhör.Gå igenom olika begrepp: cisperson, paraplybegreppet transperson (poängtera igen att t:et i hbtqstår för transpersoner), transsexuell, transvestit, intergender (pronomenet hen), intersexuell ochdrag-king/drag-queen. Gå igenom ”transkille” och ”transtjej”. Poängtera att könsidentitet ochsexualitet är olika saker.Ge exempel på hur skolan kan göras mer inkluderande för transpersoner.Du bestämmer!Sexuell läggning 10 minEleverna bör få en förklaring av vilka sexuella läggningar det finns och vad sexuell läggning är.Gå igenom begreppen hetero, homo, bi och queer på tavlan.Var och en definierar och bestämmer sin sexuella läggning (behöver inte ha med praktik att göra)och var och en väljer själv om man berättar vilken läggning man har eller inte.Hur vet man vad man vill kalla sig? En persons sexuella läggning, då den bland annat består avidentitet, kan förändras över tid. Sexualiteten är inte statisk just utifrån att begreppen är förfyrkantiga och dels för att människor förändras över tid.Du bestämmer!6

Historia 10 minGör tidslinjen eller gissa årtalet. Berätta om 1944 avkriminalisering, 1950 RFSL bildas, 1972möjlighet att korrigera kön, 1979 homosexuella friska i Sverige, 1995 partnerskap, 1999 förbuddiskriminering i arbetslivet, 2003 adoptionsmöjlighet för registrerade partners och hetsskydd,2005 insemination, 2006 BESK, 2009, nya diskrimineringsgrunder och äktenskap.Om det finns tid kan du i dialog med eleverna prata fördjupat om vilka konsekvenser gällandeöppenhet osv som lagändringar medfört och diskutera huruvida samhällets normer osv förändrasnär lagstiftningen förändras.Glöm inte att poängtera att väldigt lite skulle ha skett på detta område om vi inte hade haft RFSLoch det påverkansarbete som vi gör. Hbtq-rörelsen behövs för att hbtq-personers rättigheter skatas till vara, tyvärr.Tid för diskussion och frågor 15 minGe tid för ytterligare diskussion och frågor. Kanske behöver något förtydligas eller exemplifieras,eller så finns tid för reflektionsövningar.Avslutning 5 minuter”Här får ni material som vi delar ut.””Ni kan ringa/maila vår RFSL-avdelning på NN.””FIAAALEH: Förutsätt inte att alla alltid lever enligt heteronormen. Och kom ihåg att dubestämmer!””Det var roligt att vara här! Hejdå!”7

Innehåll skolpass Här följer fakta och förslag på upplägg för de delar som ingår i ett skolpass.IntroPresentation av er.Presentation av vad RFSL är och vilken avdelning ni kommer ifrån.Regler för skolpassetBra regler att komma överens om med eleverna innan passet börjar:• Personligt inte privat. Ni kan få ställa vilka frågor ni vill, men vi kanske inte svarar på demom det är för privat. Vi vill heller inte att ni berättar privata saker om er själva, det kanske niångrar sen.• Inga kränkningar. Vissa åsikter man har kanske sårar personer som är här eller som intebefinner sig i klassrummet. Tänk på vad ni säger så att alla känner sig respekterade och intebehöver känna sig kränkta.• Inga personnamn. Ibland säger elever namn på personer som är närvarande eller som inteär det. Ibland används detta som ett sätt att såra eller att prata illa om någon annan. Därför ärdet bäst att vi inte använder personnamn, utom våra egna, förstås.8

HeteronormenHeteronormen är (i korthet)1. Antagandet att alla är heterosexuella tills något annat bevisas2. Uppfattningen att heterosexualitet och traditionella könsroller är det som är normalt, givet ochförväntat (allt annat ses som onormalt och konstigt)3. Antagandet att alla är det kön som de ser ut att vara och att alla trivs i den kropp de fötts i4. En norm som vi uppfostras i och som samhället upprätthållerHeteronormativitet är en omedveten föreställning om att heterosexualiteten är den önskvärdasexualiteten och den leder till att alla andra former av sexuella läggningar ses som ”avvikande”.Heteronormen innebär att alla människor blir bemötta som om de vore heterosexuella och att detär det mest ”naturliga” sättet att vara. Den är så självklar att den blir osynlig och få tänker ens påheterosexualitet som en sexuell läggning. Heteronormativiteten tar sig uttryck i samhällets allamiljöer – i arbetslivet, skolan, vardagens samtal, i sex- och samlevnadsundervisningen och i hälsoochsjukvården.Heterosexuella reflekterar sällan eller aldrig över sin egen eller sina skolkamraters sexuellaläggning; de flesta utgår helt enkelt från att alla är just heterosexuella. Man kan säga att det är endel av det heteronormativa tänket: vårt samhälle bygger på en livsstil med tvåsamhet mellankvinna och man, som lever i kärnfamilj – det är det som är normalmönstret och allt det andra ärosynligt. Det betyder att heterosexualitet och homo-/bisexualitet inte är jämlika läggningar, utanhierarkiskt ordnade. Därmed betraktas personer som är homo- eller bisexuella som ”avvikande”– och det kan leda till utestängning och diskriminering.Heteronormen innebär att man är heterosexuell tills motsatsen är bevisad: man måste ”kommaut”. För icke-heterosexuella och/eller transpersoner innebär det hela tiden en avvägning om manska vara öppen eller inte med sin läggning. Det är en bedömning som behöver göras inte bara engång i livet utan ständigt, kanske flera gånger om dagen. (Ur: Det syns inte, HomO, 2006)Det är vanligt att normen hela tiden upprepas, men utan att benämnas. Tänk till exempel påreklam. Vad som helst kan säljas med vita, heterosexuella par utan funktionsnedsättningar, alltifrån resor till soliga stränder till vitamintillskott, deodoranter och smör. Paret får representera detvanliga, det normala. Kanske är det också vanligare att höra om kvinnliga chefer än manligachefer, då ordet chef i sig själv brukar förutsätta en man. Det är inte förrän det är en kvinna somär chef som det blir tydligt att det till synes neutrala ordet ”chef” också är könskodat. Kanske ärdet också troligare att vi förknippar ”chef” med en särskilt etnicitet, vissafunktionsförutsättningar, eller en viss bakgrund?Inom heteronormen ingår också att alla förutsätts känna sig bekväma med och identifiera sig meddet kön en fötts med, samt att det bara finns två kön. Är du man förutsätts du uppträda”manligt” och är du kvinna förutsätts du uppträda ”kvinnligt”. På grund av att det som uppfattassom ”manligt” är högre värderat än det som uppfattas som ”kvinnligt” är det lättare för enkvinna som har ”manliga” egenskaper än tvärt om. Detta innebär att även personer som bryternormer kring kön, exempelvis många transpersoner, påverkas på samma sätt som personer sombryter mot heteronormen på andra sätt.9

Nedan är ett sätt att visa hur heteronormen omfattar både könsidentitet och sexuell läggning, attheteronormen drabbar heterosexuella, homosexuella och bisexuella samt både transpersoner ochcis-personer då den begränsar möjligheten för var och en att vara sig själv, precis som man är.Uppställningen kallas ”Heteronormsmodellen” och används under skolpasset.När vi föds ställs det en fråga: ”Vad blev det?” Vi placeras i två olika kategorier: flickor ochpojkar. Dessa kategorier styr sedan hur vi uppfostras och vad som förväntas av oss. Exempel:färgkoder (rosa/blå), leksaker (dockor/bilar), aktiviteter (hushållstjänster/idrott), intressen(mode/teknik), förväntade beteenden (snäll och ordningsam/tuff och stökig). Vi förväntas heltenkelt att växa upp till att vara ”kvinnlig” respektive ”manlig”. När man väl växt upp förväntasdet att man förälskar sig i någon av det motsatta könet, blir ihop, och helst skaffar barn.Det går en osynlig gräns mellan könen som uppmärksammas först när någon träder över dengenom att, t ex, klä sig eller bete sig på det sättet som vanligtvis associeras med det motsatt könet,och/eller förälska sig i någon av samma kön. Då uppfattas man som konstig, onormal,”avvikande”, fast de flesta människor oavsett sexuell läggning eller könsidentitet bryter motnormen på något sätt.Personer som följer normen premieras på olika vis:• lagar är utformade för detta sätt att leva• att personer aldrig ifrågasätter dessa personers kön eller sexuella läggning• de vet alltid vilken toalett de ska gå på• att de kan gå hand i hand med den de älskar på stan utan att riskera glåpord eller blickar• att filmer, tv, reklam hela tiden bekräftar att den kärlek man känner är önskvärd• att man kan ha de kläder man vill utan att bli ifrågasattAtt normer existerar i ett samhälle är i sig inte ett problem och det är inte ”fel” att känna igen sigsjälv i en norm. Problemet blir när normen utestänger och begränsar människor från att delta isamhället på samma villkor. De flesta, inte bara hbtq-personer, bryter mot heteronormen pånågot sätt, även om hbtq-personer bryter tydligast mot den. Heteronormen måste helt enkeltluckras upp så att det är lika okej att vara utanför den som att vara innanför den.10

Exempel på heteronormativitet (i skolan)Det kan vara bra att ha lite konkreta exempel på heteronormativitet på lager som vi kan dra iklassrummet för att få eleverna med på noterna. Här går det självklart bra att hitta på egnaexempel.• Lärare som frågar en kvinnlig elev om hon har pojkvän, eller säger till sina manliga elever”sen när ni får flickvänner….”• Uppdelning i tjej- och killgrupper, där dels transpersoner kan hamna i kläm och dels att detutgår ifrån att tjejer har en massa gemensamt bara för att de är tjejer och tvärt om.• Sex och samlevnadsundervisning som inleds med en massa lektioner, och som sen har enlektion specifikt om hbtq. Gällde alla andra lektioner enbart dem som är heterosexuella cispersoner,då?• Skolbalen där det blir ett problem om någon vill gå med sin partner av samma kön.• Att om två personer av olika kön umgås så förutsätts de automatiskt vara kära, och tvärt omifall två personer av samma kön umgås.Konsekvenser av heteronormenPersoner som bryter mot normerna riskerar olika former av bestraffning. Det kan vara alltifrånblickar till hot och hatbrott. Här nedan finns en illustration om vad som händer för de sombefinner sig innanför normen (innanför boxen) och vad som händer om en befinner sig utanför.Nedanför finns en genomgång av olika fenomen som hör till konsekvenser av normbrytande.ToleransI bästa fall kan normbrytare bli ”tolererade”. Tolerans är en maktutövning som de som har mermakt (följer normen) kan visa mot de som har mindre makt (bryter mot normen). Ordet toleranssignalerar också att fenomenet som tolereras inte är någonting önskvärt, men att det är någotman kan stå ut med.Normen får tycka till om normbrytareSpeciellt i attitydundersökningar blir normer väldigt tydliga. Undersökningar kan rikta sig tillallmänheten och innehåller ibland frågor som: ”Skulle du tycka att det var ok att bo granne meden muslim?”, ”Vad tycker du om transsexuella?” eller ”Tycker du att homosexuella ska fåadoptera barn?”. Uppenbarligen tänker sig de som gjort enkäten att de som svarar är vita,11

heterosexuella personer ur medelklassen och att dessa får ”tycka till” om ”de andra”. Det blirännu mer uppenbart när man funderar på varför följande frågor verkar uppenbart absurda:”Skulle du tycka att det var ok att bo granne med en medelålders vit man?”, ”Vad tycker du omsvenskar?” eller ”Tycker du att heterosexuella borde få skaffa barn?”.Föreställningar och fördomarAtt befinna sig utanför heteronormen innebär att man klumpas ihop med andra som brytersamma norm. Det är vanligt att en homosexuell person kanske får frågan: ”Vad tycker nihomosexuella om ditten eller datten?”, man förväntas vara en representant för hela gruppen ochförväntas kunna ta ansvar för vad alla som bryter mot samma norm som en själv gör. Det ärganska ovanligt att man hör samma fråga: ”Vad tycker ni heterosexuella om ditten eller datten?”.Detta beror på att om man följer normen anses man vara en unik person som inte går att klumpaihop med andra, medan om man bryter mot normen så har man genast en massa gemensamtmed andra som bryter samma norm. Detta resulterar även ofta i generaliseringar och fördomarom personer som har brutit mot heteronormen. Heteronormativitet kan också resultera iföreställningar om att i ett riktigt par är ”en mannen och en kvinnan” i förhållandet, vilketpersoner i samkönade relationer relativt ofta får svara på frågor om, trots att det uppenbarligen ärväldigt korkat och helt och hållet sett ur ett heteronormativt synsätt.Heteronormen gör också att bisexuella personer osynliggörs extremt mycket. Är en tjej ihop meden annan tjej förutsätts hon automatiskt vara homosexuell och är hon ihop med en kille förutsättshon vara hetero. Detta för att sexualiteten enligt heteronormen anses vara statisk, ”gillar enperson killar så kommer den alltid att göra det”. Kommer det sig att personen sen blir kär i en tjejså förutsätts det att personen ”hade fel” om sin sexuella läggning från början. Detta leder till attbisexualitet ofta osynliggörs och misstänkliggörs ytterligare.”Komma ut”Uttrycket "att komma ut" kommer från början från det längre uttrycket "att komma ut urgarderoben". Det kallas ibland att man tvingas leva instängd i en garderob om man inte kanberätta att man är homosexuell, bisexuell och/eller transperson.Man behöver oftast inte komma ut om man är en heterosexuell cisperson, eftersom en då följerheteronormen och en är så som en förväntas vara.Homosexuella, bisexuella och transpersoner är dock inte självklara i dagens samhälle. Man kanläsa om orden i tidningar, höra och se dem på TV eller kanske höra någon prata om dem i skolaneller på jobbet. Men många hbtq-personer är med om att inte beskrivas som några som faktisktfinns överallt och är närvarande i klassrummet, i fikarummet eller på släktträffen. En förälder kanse en homosexuell person på TV, utan att tänka på att dottern som sitter i soffan bredvid ocksåskulle kunna vara homosexuell. Därför kanske dottern aldrig får frågor om hon till exempelträffat en annan tjej, men föräldern kanske frågar hur det går med killar.Det är ofta jobbigt att inte bli sedd och respekterad för den man är och som att man håller pånågon sorts hemlighet. Då kan man behöva komma ut. För vissa är det enkelt och för andrakräver det mycket styrka. Det är också jobbigare i vissa sammanhang än i andra. Att komma ut ärinte något som personer utanför heteronormen gör bara en gång, utan det måste ske om och omigen i en rad olika sammanhang.Att komma ut första gången är oftast den svåraste gången och det kan vara något man gör i flerasteg. Det kan börja med en känsla av att inte känna igen sig i förväntningarna om att varaheterosexuell cis-person. Det kanske känns fel när andra frågar om man träffat en kille om man12

är tjej eller tvärtom, eller när man måste gå på en tjejtoa trots att man känner sig som en kille.Man saknar ofta ord för känslorna.För att ta reda på mer om sina känslor surfar många runt på nätet och hittar information ellerandras berättelser på bloggar och i communities. Man kan också ringa anonymt till olikajourtelefoner eller använda frågetjänster på nätet. Nästa steg kan vara att man vill träffa någonsom känner likadant, för att prata om sina tankar och känslor men också för att bli tillsammans,älska och ha sex med. Någon besöker ett ställe eller en cafékväll som vänder sig till homosexuella,bisexuella och transpersoner, någon annan stämmer en träff med någon och tar en fika. Finns detredan öppna hbtq-personer i ens närhet kan detta göra att det blir lättare, men det behöver intevara så. Är omgivningen icke-heteronormativ och tillåtande är det förstås lättare.När man själv har accepterat sina känslor berättar man ofta för någon som står en nära om attman är homosexuell, bisexuell eller transperson. Många börjar med en kompis och tar kanskeföräldrar senare. En del väljer att komma ut för så många som möjligt, medan andra kommer utför några utvalda.Det tar olika lång tid för olika människor att bestämma sig för att komma ut och hitta ett sätt attgöra det på som känns bra. Det kan gå mycket snabbt eller så kan det ta flera år. Sedan räcker detoftast inte att komma ut en gång. Man träffar alltid nya människor som förväntar sig att man skavara på ett visst sätt. Men många tycker att det är läskigast första gången och att det blir lättare attkomma ut sen.Det är viktigt att känna till att det går väldigt bra för de allra flesta som väljer att komma ut.Vänner, familj och alla som tycker om en vill att man ska må bra och bli respekterad.Men man kan också möta dåliga reaktioner. En del personer har väldigt svårt att förstå att någonkan vara homosexuell, bisexuell eller transperson. En del kan till och med säga att det är sjukteller förbjudet. Trots att de har fel, och ofta kommer på det senare, så kan det förstås vara väldigtjobbigt att höra. Det sättet att tänka kan också göra att man hamnar i farliga situationer. Man kanutsättas för våld eller hot om våld. Därför gäller det att noga tänka efter vem man kommer utinför och börja med någon som man verkligen litar på eller söka stöd hos till exempel enungdomsmottagning eller en förening för hbtq-personer.Om man kommer ut och personer i ens omgivning behandlar en illa så är det viktigt att tänka påatt man har rätt att vara den man vill och att känna sig trygg. De kan göra sig skyldiga till någotolagligt, vare sig det handlar om kompisar, arbetskamrater eller familj. Bor man hemma hos sinfamilj och de behandlar en illa så kan man ta hjälp av socialtjänsten i sin kommun som då ska sevad de kan göra för att man ska få det bättre. I yttersta fall kan man få skyddat boende.(omarbetat utifrån texten på Umo.se).På avvikarens ansvarPå grund av normer i samhället är det för många hbtq-personer svårt att vara öppna med sinidentitet och att leva så som en vill leva. Tyvärr blir det ofta så att icke-öppna hbtq-personer fårskulden för att hbtq-personer inte vågar vara öppna. ”Om fler vore öppna så skulle det finnas flersom kan jobba för hbtq-personers rättigheter och fler bra förebilder….” Problemet med detta attdet blir normbrytarens ansvar att förändra normen genom att utsätta sig för risken att utsättas förde konsekvenser som ett normbrytande kan ha. Sällan läggs ansvaret för normen på personersom faktiskt följer normen och som har makten att göra något åt den. Det anses inte varaheterosamhällets ansvar att pusha för hbtq-personers rättigheter, och gör någon heterosexuellperson det så blir den ganska snart en hjälte bland hbtq-personer.13

Ett problem med detta är också att hbtq-personer som väljer att jobba för hbtq-personersrättigheter ibland kan misstänkliggöras för att enbart jobba i ”egen sak”, och att trovärdighetendärmed minskar (detta kan ses gällande även andra maktordningar). Det blir en dubbelhet i attnormpersoner inte har något ansvar att jobba för hbtq-personers rättigheter, och hbtq-personersom gör det misstänkliggörs.ÖppenhetNär en tjej berättar att hon var på bio i helgen med sin kille, är det ingen som reagerar på det,annat än att kanske fråga vad det var för film de såg. Hon upplevs vara lagom personlig. När enkille däremot berättar att han var på bio med sin kille, kan det upplevas som något väldigt privateller som om han ”manifesterar” sin sexuella läggning. Heteronormen innebär att om en personberättar om sitt olikkönade förhållande är det så vanligt att de flesta inte ens tänker på attpersonen i viss mån pratar om sin sexuella läggning, trots att det är det personen faktiskt gör.Men att vara öppen med att man inte lever enligt heteronormen handlar inte om att manifestera,utan om att slippa dölja – att kunna vara hela sig själv.Öppenhet kan handla om …… att kunna prata om sina intressen… att bli tilltalad med det namn man själv väljer… att kunna ta med någon av samma kön till skolbalen… att kunna berätta om att ens bror är bög… att kunna visa bild på sin familj… att berätta att man varit på Pride… att inom ramarna för yrket kunna klä sig som man vill… att kunna berätta att ens dotter är förlovad med en tjej… att berätta om vad man gjort under helgen tillsammans med sin kille eller tjejÖppenhet är individens val. Ingen ska tvingas ut ur sin garderob. Men det är allas ansvar attskapa en sådan inkluderande miljö att alla som vill vara öppen, kan vara det.Hälsa och vårdVårdinstanser behöver hbtq-kompetens för att undvika att hbtq-personer blir kränkta i mötetmed vården. Bemötandefrågor är otroligt viktiga, och är avgörande för om personer väljer attsöka upp vården eller inte.Detta är dock inte den enda anledningen varför hbtq-kompetens och icke-heteronormativitet ivården är betydelsefullt. På grund av heteronormativitet i vården händer det att hbtq-personer fårfel behandling, felaktiga diagnoser eller otillräcklig information i sina kontakter med vården.Hbtq-personer får själva ofta utbilda vårdpersonal i hur det funkar att vara h, b och/eller t(framför allt t), vilket gör att förtroendet för vården blir lägre och en orimlig börda läggs påpatienten. Framför allt unga transpersoner undviker ofta att kontakta vården innan det blir akut,av rädsla att bli ifrågasatta eller kränkta i mötet med vården.En lesbisk kvinna hos gynekologen t ex får frågan om när hon hade samlag senast och fårerbjudande om p-piller. Detta är fel sorts hälsovård och allt kommer sig av att läkaren utgår frånatt kvinnan är hetero. Det är först när man själv markerar att man inte följer normen som manuppfattas som icke-hetero.När det gäller testning av hiv och könssjukdomar blir heteronormativiteten extra tydlig då dethänder att personer blir nekade hivtest om de inte uttryckligen säger att man är en man som har14

sex med andra män. Dessutom leder den heteronormativa föreställningen om att allt sex ärtvåkönat kuk-i-fittan-sex att vårdcentraler inte vet att t.ex. klamydia och gonorré måste testas ianalen om personen har haft analsex eller i halsen om personen har haft oralsex.Tjejer som enbart har sex med andra tjejer går heller inte på cellprovskontroller lika ofta somtjejer som har manliga partners, eftersom kallelserna ofta är heteronormativa och varken ksk(kvinnor som har sex med kvinnor) själva eller vårdpersonal har kunskaper om att HPV-virusöverförs även vid sex mellan tjejer och att även ksk behöver testa sig regelbundet. Detta gäller iännu högre utsträckning transkillar, som borde gå på cellprovtagning, men som ofta inte hellerkänner sig tilltalade av kallelserna eller ens blir kallade till provtagning.Heteronormativitet påverkar alltså mer än hur vi blir bemötta när det gäller hälsa och sjukvård.Hbtq-personer i Sverige idag har överlag bra hälsa. Oroväckande är dock att undersökningar visaratt hbtq-personer i större utsträckning än andra lider av både psykisk och fysisk ohälsa, därhomo- och bisexuella kvinnor samt transpersoner är mest utsatta (Källa: Hälsa på lika villkor?,FHI, 2006).Utsatthet för brottKriminolog Eva Tiby (”Hatbrott”, 1999) har studerat utsatthet för brott på grund avhomosexuell/bisexuell läggning och hon kom i korthet fram till att av 23 % (fler män än kvinnor)har blivit utsatta för brott det senaste året. Förövarna är främst (60 %) unga män (15-25 år).Nästan hälften av offren anfölls av tre eller fler gärningsmän. Bara en av fyra utsatta anmäler attman är utsatt för brott och skälet att inte fler anmäler är att man inte vågar berätta för polisen attman är homo/bisexuell, att man är rädd för repressalier från gärningsmannen eller att man troratt brottet ska betraktas som ”mindre allvarligt”.Mängden hatbrott på grund av homofobi fortsätter att öka. Enligt Brottsförebyggande rådets(Brå) hatbrottsstatistik inkom år 2009 1060 st anmälningar med homofobiska motiv, varav 252 ärvåldsbrott (2006 var det totalt 684 st, varav 160 våldsbrott), samt 30 st med transfobiska motiv.Erfarenheter från RFSL:s brottsofferjour pekar på att just transpersoner utsätts för det grövstavåldet.Självmord och psykisk ohälsaStatens folkhälsoinstitut har genomfört en sammanställning av hälsosituationen bland unga hbpersoner,16-29 år och statistiken kommer från folkhälsoenkäten år 2005 och 2008.På flera punkter upplever unga homo- och bisexuella en sämre hälsa än den övriga befolkningen.Det är exempelvis dubbelt så vanligt att uppleva ett nedsatt psykiskt välbefinnande ochsjälvmordsförsök förekommer betydligt oftare än hos unga heterosexuella. Var fjärde homo- ochbisexuell kvinna och var tionde man har någon gång försökt ta sitt liv. Vidare utsätts unga homoochbisexuella betydligt oftare för hot om våld och fysiskt våld än heterosexuella i sammaåldersgrupp.15

I klassrummetBerätta om hur heteronormen funkar genom att gå igenom heteronormsmodellen.Ge några konkreta exempel på heteronormativitet, ge gärna exempel från skolan.Berätta om heteronormens konsekvenser: privilegier för normföljare, föreställningar omnormbrytare, ”komma ut” och öppenhet, tolerans, samt något om hatbrott och diskriminering.Prata om varför heteronormen måste problematiseras och luckras upp.Avsluta (om tid finns) med reflektionsövningar om heteronormen.16

Kön, cis och trans Vad är ”kön”?"Har du snopp är du pojke, har du vagina är du flicka." I vårt samhälle är det förväntat att det påett ögonblick ska gå att avgöra om det är en kvinna eller man som en talar med. Så enkelt är detinte. Könet som omgivningen uppfattar kan skilja sig från det kön som personen anser sigtillhöra.Tyvärr är kön en mycket viktig variabel i vårt samhälle, då till och med språket är uppbyggt eftergenus. Vet man inte vilket kön en person har kan man inte prata om henne/henom/honom påett vettigt sätt. Förutom språket är det väldigt mycket som är beroende på kön, vilken toalett manfår använda, hur man blir behandlad av sina föräldrar, vilka leksaker man förväntas leka med,vem man förväntas bli kär i, vilken lön man får och så vidare.Vanligtvis delas personer in i antingen män eller kvinnor och en vanlig föreställning i samhället äratt det bara finns två kön, fast vi vet att det inte stämmer. En queer syn på kön kan vara att inteanse att kön är en viktig kategori att dela upp människor i och att kön inte borde spela roll, attkön är en social konstruktion som kan göras om och ifrågasättas.Kön kan i korthet sägas bestå av olika delar där biologiskt kön, juridiskt kön, socialt kön ochmentalt (självupplevt) kön ingår. Dessa faktorer inverkar på en persons könsidentitet ochbeskriver hur just den människan uppfattar sig själv. Det finns många olika sätt att se på kön ochvad kön består av.Kön är beroende av dessa variabler:Biologiskt kön – som beskriver personens kroppsliga utseende, hormoner, könskromosomer,könsorgan eller annat som har just med kroppen att göraKönsuttryck – hur vi agerar och uppfattas i samhället (kläder, hår, rörelsemönster med mera).Kallas ibland genus eller socialt kön.Könsidentitet – hur man känner sig innerst inne - som kvinna, man, ingetdera, blandat ellerskiftande kvinna/man - är vad som utgör det mentala könet.samtJuridiskt kön – könet som man har enligt, t ex, sitt personnummer RFSL anser att var och en har rätt att definiera sitt eget kön, och att det är en personskönsidentitet som avgör vilket kön en person har om personen själv anser det.Biologiskt könDet biologiska könet hör ihop dels med könskromosomerna, dels med om vi har kuk eller fittaoch om vi har andra könskaraktäristika t.ex. bröst eller skägg eller inte. Könshormoner påverkarkroppen på olika sätt och gör att kroppar med olika hormoner och hormonnivåer ser olika ut.17

KönsuttryckEn persons könsuttryck är hur andra uppfattar oss, samt hur vi själva uttrycker vårt kön, t.ex.genom kläder, kroppsspråk, sätt att prata, frisyr med mera. Vissa delar av vårt könsuttryck väljervi själva, medan vissa saker är svårare att påverka själv.Under uppväxten fostras kvinnor in i en viss könsroll och män in i en annan könsroll.Traditionella könsroller säger att kvinnor ska vara på vissa sätt och män på andra sätt. Detta ser vigenom färgkoder (rosa och blått för barn), leksaker, kläder, sätt att tilltala barn, aktiviteter, osv.Detta är genomgående även för vuxna, vilket ger en skillnad i benägenhet att vara hemma medsina barn, yrkesval, kläder och andra accessoarer, intressen och så vidare. Kvinnor förväntas heltenkelt bete sig på vissa sätt och män på andra sätt enligt samhällets normer.KönsidentitetKönsidentiteten är det kön som du själv anser att du har. Detta kan vara fixerat eller variera övertid. Det kan vara man, kvinna, mitt emellan, något helt annat, inget eller variera över tid. Ochbehöver alltså inte hänga ihop med det biologiska eller det juridiska könet.Många som följer normer kring kön funderar ofta inte på sin könsidentitet utan tänker att detautomatiskt hänger ihop med ens biologiska kön, vilket det ju inte alls behöver göra.Juridiskt könEtt barns juridiska kön bestäms kort efter födseln och tar inte hänsyn till barnets könsidentitet.Man kan vara antingen man eller kvinna enligt det juridiska synsättet, och det är svårt att få bytajuridiskt kön om man vill. För att få byta juridiskt kön, dvs ändra personnummer i personligadokument såsom pass, körkort och betyg etc, måste man få diagnosen transsexualism ochgenomgå en könsbytesutredning och ansöka till Socialstyrelsens rättsliga råd om fastställelse i nyttjuridiskt kön. Detta är en process som tar lång tid och som kräver mycket av den som söker.Juridiska kvinnor har en jämn siffra som näst sista siffra i personnumret, juridiska män en ojämn.Fram tills hösten 2009 bestämde ens juridiska kön även vilka namn som var tillåtna att heta iförnamn, men detta har ändrats bland annat tack vare RFSL:s idoga arbete med frågan.I vissa länder, såsom Sydafrika, Australien och Nepal finns ett tredje juridiskt kön för personersom inte definierar sig som män eller kvinnor.Cis- och transpersonerFör många är det biologiska och juridiska könet, samt könsidentiteten och könsuttrycketdetsamma; dvs. en person som är född med kuk och XY-kromosomer, som uppfattas avomgivningen som en man och vill uppfattas av omgivningen som en man. Han känner sig somen man och han har en ojämn siffra som näst sista siffra i sitt personnummer (juridiskt kön). Hanär en s.k. cis-person som oftast inte stöter på så mycket motstånd i sin könsidentitet.Hos transpersoner är det något av de olika sätten att se på kön som inte går i linje med varandra,vilket gör att man faller utanför heteronormens syn på könsidentitet och/eller könsuttryck.Begreppet transperson är ett paraplybegrepp för olika typer av transpersoner. Begreppetinnefattar människor som har en mängd olika identiteter. Vanligtvis är transperson i sig inte en18

identitet, men för vissa är det så. De flesta transpersoner identifierar sig som transsexuella,transvestiter eller intergender, se mer i begreppsordlistan, samt här nedanför.Hur många transpersoner som finns är okänt. Det är omöjligt att kartlägga alla som känner sigsom transpersoner alltid eller ibland, de som förkastar de traditionella könsrollerna, de som väljeratt definiera sig som något annat än man eller kvinna eller som bara människa. Egentligen spelardet inte så stor roll hur många som är transpersoner, alla har rätt att vara sig själva och få väljavem man är, oavsett om man tillhör en minoritet eller inte. Dessutom tjänar alla på om ramarnaför vad som anses ”kvinnligt” och ”manligt” blir lite större, även cis-personer blir oftabegränsade av normer kring kön.En transidentitet har inget att göra med en persons sexuella läggning eller sexualitet, vilket iblandär en missuppfattning som finns i och med att RFSL även har homo- och bisexuella i sinmålgrupp. Det är viktigt att komma ihåg att hbt inte betyder ”homo-, bi- och transsexuella”, utanjust homosexuella, bisexuella och transpersoner. Notera också att det heter ”transsexualism” ochinte ”transsexualitet” av samma skäl. Som transperson kan en alltså vara både homo-, heteroellerbisexuell, eller se sig själv som queer eller något annat.En transkille är en person som själv, där och då, identifierar sig som eller vill bli uppfattat som enkille, oavsett hur personen ser ut i kroppen eller vad personen har för juridiskt kön. En tjej medtransbakgrund kanske kallar sig för transtjej. Här kan begrepp som FTM och MTF (female tomale/male to female) användas för att hjälpa förståelsen på traven.Olyckligtvis blir ibland blir begreppet transperson synonymt enbart med transsexuella, som ärden grupp som kanske har fått mest uppmärksamhet. Det är viktigt att komma ihåg att begreppettransperson innefattar väldigt många olika transidentifierade personer, av vilka alla inte har ettbehov av att förändra sin kropp.TransidentiteterTransvestitEn transvestit kan till exempel vara biologiskt och juridiskt kvinna, som ibland eller alltid klär sig imer eller mindre typiskt manliga attribut. Det handlar alltså om ett könsuttryck som bryter nmotnormen. Det är självfallet hon/han/hen själv som bestämmer om den vill definiera sig somtransvestit (eller transperson överhuvudtaget), det kan ingen annan göra åt henom.Omklädningen kan vara enbart i hemmet utan att ens någon i familjen vet om det eller det kanvara i stort sett dagligen på jobbet osv. Personen kanske använder sig av ett alternativttilltalsnamn beroende på dagens klädsel, och vill kanske då använda han som pronomen.TranssexuellTranssexualism kan innebära en person som är född med kuk som samhället ser som en kille ochsom känner sig som en kvinna, hon kanske är transsexuell. Här handlar det alltså om attkönsidentiteten inte är samma som det biologiska och juridiska könet. Hon kanske vill förändrasin kropp och byta juridiskt kön, vilket hon kan göra om hon får diagnosen transsexualism i enkönsbytesutredning. Vissa transsexuella anser sig vara transpersoner och vissa vill inte kalla sigdet. RFSL jobbar för transsexuellas rättigheter, men självfallet får varje person själv bestämmaom en vill kalla sig trans eller inte.Ca 50 personer per år får fastställelse i nytt juridiskt kön efter en könskorrigeringsutredning. Hurmånga transsexuella som inte sökt hjälp är okänt, så mörkertalet är nog stort.19

IntergenderEn person som definierar sig som intergender vill inte inordna sig i tvåkönsnormen ”kvinnaman”utan definierar sig istället mellan eller bortom dessa kategorier. Konkret innebär detta atten person som är intergender definierar sig som något annat än kille eller tjej eller som både killeoch tjej. En person som identifierar sig som intergender vill ibland ändra sin kropp för att t.ex. blimindre könsbestämd med hjälp av hormoner eller operationer, men ofta finns inte detta behov.Ofta vill intergenderidentifierade personer bli talade om med ett könsneutralt pronomen, somhen eller den. Intergender är en ganska queer könsidentitet som innebär att en inte tycker att könär viktigt eller inte vill gå med på att kön är en relevant kategori att dela in människor i.Ej transidentiteter?IntersexuellEn person som inte har ett tydligt eller självklart biologiskt kön kommer säkert också fundera påsin könstillhörighet. Personen kanske föddes med otydliga könsorgan eller märkte i tonåren attkroppen inte utvecklades så som det var förväntat. Denna person är kanske intersexuell; det villsäga, att det biologiska könet är oklart.Fenomenet kallas intersexualism. Vissa intersexuella anser sig vara transpersoner och vissa villinte kalla sig det. RFSL jobbar för intersexuellas rättigheter, men självfallet får varje person självbestämma om en vill kalla sig trans eller inte.DragInte att förväxlas med transsexuella och transvestiter finns drag-queens och drag-kings. Detta ärpersoner som av politiska, underhållsmässiga eller andra skäl ikläder sig ett köns normtypiskaattribut, kända exempel är gruppen Dragon-kings och Babsan. Drag-queens och drag-kingsidentifierar sig ibland som transpersoner, men oftast är dessa artister cis-identifierade.Att respektera alla, oavsett könsidentitet och/eller könsuttryckBra bemötanden gentemot transpersoner kan röra sig om att fråga hur personen vill bliuppfattad/tilltalad, att inte oreflekterat dela upp i kill-/tjejgrupper, att ha könsneutralatoaletter/duschar, att respektera en persons egenvalda namn och pronomen etc. Att inte könamänniskor, t.ex. säga ”Hej tjejer” till en grupp människor, en vet ju aldrig hur de definierar sittkön.Om det finns osäkerhet om hur en person vill tilltalas eller hur en person ser på sig själv är det enbra idé att fråga: Vilket pronomen känner du dig hemma med? Vissa transpersoner vill användapronomenet hen, som är ett könsneutralt pronomen. Då blir henom motsvarigheten tillhenne/honom. Personer måste alltid själva få välja vilket pronomen (han, hon eller hen) samtvilket namn en person vill använda om sig själv.20

I klassrummetGå igenom hur en kan förstå kön, genom att gå igenom de olika sätten att se på kön på tavlan.Poängtera hur viktigt det är att en själv får bestämma vilket kön en tillhör.Gå igenom olika begrepp: cisperson, paraplybegreppet transperson (poängtera igen att t:et i hbtstår för transpersoner), transsexuell, transvestit, intergender (pronomenet hen), intersexuell ochdrag-king/drag-queen. Gå igenom ”transkille” och ”transtjej”. Poängtera att könsidentitet ochsexualitet är olika sakerGå igenom exempel på bra bemötande av transpersoner.Du bestämmer!21

Vad är ”sexuell läggning”?Sexuell läggning Bisexualitet, heterosexualitet och homosexualitet är sexuella läggningar i lagens mening. Sexuellläggning beskriver om en person blir förälskad i och/eller attraherad av tjejer, killar eller bådetjejer och killar.Sexuella läggningar:Bisexualitet: förmågan att sexuellt och/eller emotionellt bli intresserad av personer oavsett könHomosexualitet: förmågan att sexuellt och/eller emotionellt bli intresserad av personer avsamma kön som en självHeterosexualitet: förmågan att sexuellt och/eller emotionellt bli intresserad av personer av ettannat kön som en självIbland anses även queer vara en sexuell läggning, se nedan en förklaring av queer.En intressant aspekt av begreppet är att för att kunna beskriva sin sexuella läggning måste vi alltsåveta om en själv är man eller kvinna, samt om den eller de vi tänder på/blir kär i är män ellerkvinnor. Därför är den sexuella läggningen beroende av kön, och detta kan vara bra att varamedveten om som skolinformatör. Vilken sexuell läggning har en person som definierar sig somintergender? (Självklart kan vi inte veta det utan att fråga personen, men det är extra svårt attutifrån avgöra en persons sexuella läggning om personen inte har en specifik könskategori).Queer är för vissa en sexuell läggning, som för de flesta innebär att man inte bryr sig om kön alls,eller att en anser att det finns fler kön än två (vilket gör ett ord som bisexuell oanvändbart).Eftersom heterosexualitet utgör normen är det ofta som att personer glömmer attheterosexualitet är en sexuell läggning, då normen ofta är så självklar att den inte syns.Vad avgör en persons sexuella läggning?En sexuell läggning består av olika komponenter och kan i en modell förklaras som bestående avbegreppen praktik, identitet och preferens. Dessa tre komponenter kan användas för att beskrivaden sexuella läggningen, enligt PIP-modellen nedan.Sexuell läggning kan vara beroende av dessa variabler:Praktik: Vad du gör och vad du har för erfarenheter. Vem du har relationer/sex med.Identitet: Vad du känner dig som och vad du kallar dig/skulle vilja kalla dig.Preferens: Vad du gillar och föredrar. Om du vill ha relationer/sex med tjejer och/eller killareller andra.Det är alltid individen som bestämmer vilken sexuell läggning han/hon/hen har. Det är alltsåidentiteten som avgör.Att låta praktiken - exempelvis erfarenhet av sex med inget, ett eller båda könen - avgöra ochstyra en persons sexuella läggning är fel eftersom någon som exempelvis är heterosexuell kan varasäker på att vara hetero även om personen inte ännu haft sex med någon av motsatt kön. Samma22

argument gäller såklart också en homosexuell kille eller tjej.En person som hittills bara haft förhållanden med personer av ett och samma kön kan vara säkerpå att vara bisexuell, men inte ännu har hittat någon eller haft tillfälle att vara med någon av ettkön som personen vanligtvis inte har relationer med.Den sexuella läggningen kan också variera över tid hos en och samma person, även om den hosmånga är konstant över livet. En kille kan vara helt övertygad om att han är bög, fram tills dendagen han träffar en tjej som han blir kär i eller attraherad av. Hur han sen definierar sig är svårtatt veta, men det är uppenbart att han har en bisexuell preferens just då. På samma sätt kannågon som är hetero bli homo eller någon som är bi bli hetero och så vidare.Behövs begreppen heterosexuell, bisexuell och homosexuell? Egentligen inte. Begreppen är brapå det sätt att de förklarar och ger informationsvägar. Däremot leder användandet av begreppenockså till att individen associeras med, exempelvis, vissa kulturella fenomen eller beteenden föratt man tillhör en viss grupp. Framför allt gäller detta för personer som definierar sig som homoellerbisexuella, eftersom normen är att vara heterosexuell och det inte finns några särskildaförväntningar på att heterosexuella ska ha vissa gemensamma beteenden eller kulturer, utom attde blir ihop exklusivt med personer av ett annat kön än en själv.En framtidsvision att se fram emot är då den sexuella läggningen har så liten betydelse för hurman blir bemött att man inte behöver identifiera sig som hetero, bi eller homo.RFSL:s tillämpar samma syn på sexuell läggning som t.ex. lagstiftningen har, dvs. att det finns tresexuella läggningar, men självklart instämmer inte alla i det. Exempel kan vara vissa polyamorösa,asexuella och BDSM-utövare som ser detta som sin sexuella läggning. Det är viktigt att man självfår definiera sin sexuella läggning, så om en person känner att det är ens sexuella läggning så ärdet så. Skillnaden mot homo-, bi- och heterosexualitet är att de andra läggningarna inte räknassom sexuella läggningar enligt svensk lag och inkluderas alltså inte i diskrimineringslagstiftningen.Notera att sexuella beteenden, som ibland blandas ihop med sexuell läggning, inte är sexuellaläggningar i lagens mening, som exempelvis pedofili (sex med barn), nekrofili (sex med dödamänniskor) eller tidelag (sex med djur).Om det är den sexuella praktiken som är viktig kan man använda begrepp som män som har sexmed män (msm) och kvinnor som har sex med kvinnor (ksk). Detta gör man ofta i hivpreventionssammanhangdå det är den sexuella praktiken, inte identiteten, som är viktig för hurutsatt man är för olika typer av risker för överföring av hiv.Detsamma gäller debatter som rör rättigheter för parkonstellationer. Om två tjejer är ihop medvarandra och vill adoptera barn är det inte alls säkert att dessa är homosexuella (om de inteuttryckligen sagt att de är det). Därför är det lämpligt att kalla detta en adoption av ett samkönatpar och inte en adoption av ett homosexuellt par (eller homoadoption, som är ett fruktansvärtuttryck som absolut bör undvikas). Två personer av motsatt kön är på samma sätt inteautomatiskt heterosexuella och då kan man använda ordet olikkönat.23

Queer BakgrundOrdet queer kommer från engelskan och betyder ungefär ”konstig” eller ”onormal”. Ordetanvändes i början som ett skällsord för framför allt homosexuella. Ordet har anammats av hbtqrörelsenför att ta tillbaka dess betydelse och göra det till något positivt.Idag används ordet på olika sätt. I USA är det i vissa fall fortfarande synonymt med ordethomosexuell, men i Sverige och även på andra ställen har det kommit att bli ett bredare begreppän så.Queera identiteter och uttryckQueer används i många fall som en identitetskategori, att någon kan säga att ”jag är queer”. Dåkan det ofta förstås som en identitet som bryter mot heteronormen, men kanske inte på ettspecifikt sätt.En person kan kalla sig queer om den inte känner sig hemma i de konventionella sexuellaläggningarna homosexuell eller bisexuell, antingen av anledningen att en känner sig som någotannat eller att en inte vill gå med på att det bara finns två kön, så som orden homosexuell ochbisexuell antyder. Personen kanske bryter mot heteronormen men tycker inte att det finns någonpoäng med att sätta en specifik etikett på sig själv gällande sexuell läggning.En person kan också ha en queer syn på kön, och ha en queer könsidentitet. Detta kan innebäraatt den tycker att kategorierna ”kvinna” och ”man” känns hämmande och personen tycker inteatt dessa könskategorier är särskilt relevanta när det gäller en själv. Till exempel kantransidentiteten intergender ofta förstås som en queer könsidentitet, som är utanför ramarna närdet gäller kön.Queer är således en identitet som i grund och botten var och en får definiera själv utan att folktolkar in vad det innebär.QueerteoriVissa som hör ordet queer tänker på queerteori, vilket är ett akademiskt begrepp som handlarmycket om att syna normer och maktskillnader som normer skapar. Normkritisk pedagogik harsitt ursprung i queerteorin, i att ifrågasätta hur normerna ser ut och varför istället för att prata omhur toleransen för normbrytare ska höjas. Queerteorin ifrågasätter uppfattningen om fastasexuella kategorier och identiteter. Den förtydligar att människors identiteter och sätt att se på sigsjälva och sin omgivning är något som definieras och omdefinieras ständigt, samt betraktar bådekön och sexualitet som sociala konstruktioner vilka enbart har betydelse i vårt samhälle för att vihar tillskrivit dem betydelse. Det går att tycka att det är en självmotsägelse att använda queer somen identitetskategori, men queer blir en identitet i de fall personer själva väljer att benämna sigsom queer.24

Queer:Identitet: en identitet som ifrågasätter fasta kategorier gällande kön och sexualitetTeori: en teori som ifrågasätter fasta kategorier gällande kön och sexualitet, samt ifrågasättermaktskillnader mellan normföljande och icke-normföljandeSammanfattningsvis kan sägas att queer är det som bryter mot de rådande normerna kring könoch sexualitet.I klassrummetEleverna bör få en förklaring av vilka sexuella läggningar det finns och vad sexuell läggning är.Förslagsvis kan detta göras utifrån hbtq-begreppet om en då förklarar att heterosexualitet ocksåär en sexuell läggning samt att begreppet transpersoner inte har något med sexuell läggning attgöra. Gå igenom begreppen hetero, homo, bi och queer på tavlan.Prata om olika aspekter av sexuell läggning och glöm inte det viktigaste – var och en definieraroch bestämmer sin sexuella läggning och var och en väljer själv om man berättar vilken läggningman har eller inte.En persons sexuella läggning, då den bland annat består av identitet, kan förändras över tid.Sexualiteten är inte statisk just utifrån att begreppen är för fyrkantiga och dels för att människorförändras över tid.Du bestämmer!25

Hbt-­‐historia 590 f Kr Poeten och lärarinnan Sapfo (Sappho), som levde på ön Lesbos, dör. Hon skrev omkärlek mellan kvinnor. Därifrån kommer uttrycket lesbisk kärlek.1398 Termen "hermafrodit" finns i text för första gången. Avser både manliga och kvinnliga(kroppsliga) karakteristika som dubbla könsorgan etc. Kommer från den grekiska mytologin omHermes (Afrodites son) som nymfen Salmacis var så förälskad i att hennes bön om att få varatillsammans med honom förenade deras kroppar.1377 Kung Magnus Eriksson dör. Han hade under sitt liv anklagats av bland andra den heligaBirgitta för "onaturlig samvaro med män" och smädligen kallats "Kung Smek". Detta är detförsta kända omnämnandet av en svensk (kung) som homosexuell. Riddar Bengt Algotsson, somvar kungens kärlek, fick rika förläningar och titlar.1608 gavs en nyutgåva av Landslagen ut. Karl IX gjorde ett tillägg om ”högmålsbrott”: ”Tu skalticke liggia när Drängiar såsom när enne qwinno Ty thet är een styggelse: Och de skola bådhendödhen döö Theras blodh ware öfwer them.” Detta är en gammelsvensk läsning av bibeln, därdet står ”Du får inte ligga med en man som man ligger med en kvinna; det är något avskyvärt.”samt straffet ”De ska båda dö, deras blod är över dem.” Delar av detta citat kan man än idag läsai bibeln, tredje mosebok 18:22.1726 gavs en ny kommentar till landslagen ut. Karl IX:s tillägg är borta, men i anslutning tillparagrafen om tidelag sägs: ”Begår någon någon annan Sodomitisk synd den straffas äfwen somför Tidelag halshuggas och brännas.” Även uppmaning till sodomi straffades med kyrkoplikt ochstraffarbete.1734 Gavs en helt ny landslag ut och i denna försökte man "tiga ihjäl" sodomi. Om ingen hördeom det och fick inspiration så skulle ingen göra det. De som ändå befanns skyldiga dömdes, somtidigare, till döden.1778 bestämmer Gustav III att alla dödsdomar ska godkännas av honom själv. Ingen blir därefteravrättad vare sig för tidelag eller för sodomi i Sverige. Kritikerna ansåg att kungens mildhet isedliga brottsmål hade med hans egen sexuella läggning att göra.1824 Termen "bisexuell" introduceras som ersättning för "hermafrodit".1864 började en ny strafflag att gälla. Paragraf 18:10 löd: ”Övar någon med en annan peson otuktsom emot naturen är, eller övar någon otukt med djur; varde dömd till straffarbete i högst två år”.Lagen gällde både för kvinnor och för män. I många andra länder var förbudet mot sex mellanpersoner av samma kön bara riktat mot män.1869 Den ungerske journalisten Karl M Benkerty skapar under pseudonym begreppethomosexualitet. Består av grekiskans ”homo” som kan betyda ”samma” eller ”gemensam” samtlatinets ”sexualitet” som kommer från ”sexus” och som oftast avser kön.1885 Englands drottning Victoria vägrar kriminalisera sex mellan kvinnor. Ska antingen ha sagtatt "något så rysligt kan två kvinnor inte göra med varandra" eller "sådant finns inte".26

1892 Begreppet "bisexuell" används första gången i en tidig upplaga av Krafft-Ebbings”Psycopathica Sexualis”. Bytte härmed betydelse i vetenskapliga sammanhang (se 1824). Består avgrekiskans "bi" som står för "båda" samt latinets ”sexualitet” som kommer från ”sexus” och somoftast avser kön.1895 Författaren Oscar Wilde arresteras den 5 april och döms till straffarbete för sexuellt samröremed adelsmannen Lord Alfred ”Bosie” Douglas. Detta utlöste en våg av antihomosexuellaattityder i England.1897 Den 14 maj grundas ”Vetenskapliga humanitära kommittén” – den första politiskaorganisationen för homosexuella (män) i Tyskland. VHK genomförde en insamling av namn mot§ 175 i Tyska strafflagen som kriminaliserade sex mellan män. Albert Einstein var en av de somskrev under.1907 Begreppet homosexualitet används första gången i Sverige i en recension av boken”Psycopathica Sexualis” skriven av tysken Krafft-Ebbing. Även heterosexualitet anses vara ensjukdom, som innebär ett begär att ha sex med någon av motsatt kön utan vilja att avla barn.1910 Den tyske homosexuelle juden Magnus Hirschfeld skapar begreppet transvestit. Begreppetbestår av de latinska orden "trans" som oftast betyder över/på andra sidan och "vestis" sombetyder kläder.1917 Den 1 december avkriminaliseras sex mellan personer av samma kön i Sovjetunionen. Seockså 1934.1920/30-talet I Berlin växer en myllrande kultur fram med mängder av kaféer, restauranger ochfestlokaler för kvinnor och män som var homo, bi eller trans. Detta trots att det då i Tyskland varförbjudet med sex mellan män. Det hela raserades när Hitler kom till makten 1933.1923 Den tyske homosexuelle juden Magnus Hirschfeld skapar begreppet transsexuell. Begreppetbestår av de latinska orden "trans" som oftast betyder över/på andra sidan och "sexus" somoftast betyder kön.1930 Första kända transitionen/könskorrigerande operationen genomförs i Tyskland.1933 Den 6 maj plundrar nazistiska studenter Sexualforskningsinstitutet som grundats av MagnusHirschfeld. Institutet stängs kort därefter av myndigheterna och den 10 maj arrangeras ett bokbålmed institutets böcker och verk av andra "otyska" författare.1934 I Sovjet sker massarrestering av homosexuella och fängelsestraff (3-8 år) och straffarbeteinförs.1935 I Tyskland kriminaliseras homosexuella fantasier.1936 I Tyskland inrättades ”Rikscentralen för bekämpandet av homosexualitet ochfosterfördrivning”. Antalet män som internerades från 1935 till 1945 är okänt men antas varamellan 10 000 till 100 000 män. Antalet kvinnor som fördes bort då de var lesbiska/bisexuella ärokänt och inte heller är antalet transpersoner som drabbades känt.1937 Den rosa triangeln användes första gången som symbol på fångar i nazisternaskoncentrationsläger för de män som dömts för brott för sin homosexualitet.27

1944 I Sverige avkriminaliseras sex mellan personer av samma kön. Istället användssjukdomsdiagnoser för att kvarhålla homo- och bisexuella i mentalsjukhus tills de är"friska".1948 F-48 i Danmark grundas. ”Forbundet af 1948” var den första föreningen i Norden förhomosexuella.1949 Läkaren Harry Benjamin i USA börjar behandla transsexuella patienter med hormonterapi. ISverige bildas ”Kometen” som var den första svenska organisationen för homosexuella.Föreningen förfaller dock snabbt och upplöstes.1950 RFSL bildas den 21 oktober som en underavdelning till Forbundet af 1948.Målgruppen innefattar enbart homosexuella.1951 Allan Hellman, en av RFSL:s förgrundsfigurer, är den första utkomne i svensk medianågonsin. I påsknumret av tidningen ”Se” berättar han öppet och utnämns till ”Sverigesmodigaste man”. RFSL hade vid årets slut cirka 500 medlemmar.1952 RFSL bryter sig loss från F-48 och blir därmed första formella organisationen förhomosexuella i Sverige. Christine Joergensen, ofta refererad till som världens första person somgenomgått en lyckad könskorrigerande operation, genomgår sin operation.1953 RFSL kräver äktenskap för homosexuella.1955 Högsta domstolen i Sverige bekräftar i en vårdnadstvist att en kvinna inte är en sämre morbara för att hon är lesbisk. RFSL startar tidningen Följeslagaren.1957-58 RFSL:s avdelningar var Diana (för kvinnor, Stockholm), Kretsen (för män, Stockholm),Friends Club (mixat, i Göteborg) och Albatross (brevklubb, hela övriga landet).1962 Klubben Transvestia bildas i Sverige och medlemmarna var både transvestiter, transsexuellaoch olika sexuella minoriteter.1964 Första egna RFSL-lokalen ”Timmy” invigs i Stockholm.1968 Författaren Bengt Martin och hans sambo blev de första utkomna i svensk i programmet”Storforum” 31 oktober. Efter programmet kontaktades de båda av nära 1000 personer.1969 Den 28 juni utbryter upploppen som sedan kom att kallas Stonewallrevolten. Stonewall varen svartbar i New York som polisen försökte göra razzia på och de hbt-are (och andra) somfanns på plats slogs tillbaka. Här föddes den moderna politiska kampen och det som senare komatt bli Pride.1970 Första skolinformationen sker i Stockholm för studerande från USA.1971 Första gaydemonstrationen sker i Örebro och arrangerades av ”Club Gay Power”.Tidningen Revolt startas. Inom RFSL sker stora förändringar. Från att ha varit mer fokuserat inåtblir RFSL efter extra kongress betydligt mer politiskt och utåtriktat. Bisexuella inkluderas blandmålgrupperna.1972 Sverige blir första land i världen med en formell möjlighet i lagen om bådemedicinsk och juridisk möjlighet till transsexuella och intersexuella att efter prövning få28

en ny juridisk könstillhörighet fastslagen. Behandling med kostnadsfri hormonterapi ochoperationer startar i Sverige.1973 Riksdagen uttalar att homosexuell samlevnad ”är en ur samhällets synpunkt fullt acceptabelsamlevnadsform”. RFSL har cirka 1000 medlemmar.1974 På en internationell konferens i Edinburgh i Storbritannien antas grekiska bokstavenlambda som internationell symbol för gayrörelsen.1977 Första Frigörelsedagarna arrangeras. Dagarna bestod av uppträdande, demonstrationer ochseminarier. Arrangerades av RFSL Stockholm.1978 Lägsta ålder för sexuella relationer – ”byxmyndighetsåldern” – blir likställd oavsett om detgäller sex mellan två personer av samma kön eller två personer av olika kön. Innan 1978 var den15 år för sex mellan olika kön och 18 för sex mellan samma kön.1978-84 Den statliga ”Homosexutredningen” arbetar med att finna ”eventuell kvarvarandediskriminering” i lagstiftningen. Föreslår bland annat någon form av äktenskapslag,diskrimineringsskydd och skydd enligt hetslagen.1979 Socialstyrelsen tar bort homosexualitet ur registret över diagnoser i Sverige efter enockupation av Socialstyrelsens trappa av cirka 30-40 "sjuka" homo- och bisexuella.Föreningen Benjamin bildas och ansluter sig till RFSL. Benjamin blir Sveriges första organisationför enbart transsexuella. Frigörelsedagen växer och blir nu Frigörelseveckan.1981 RFSL har cirka 2500 medlemmar.1982 Första svenska dödsfallet i AIDS 1985. Sveriges ärkebiskop råder homosexuella att leva ivänskap och celibat.1985 Föreningen Benjamin lämnar RFSL då man inte ansåg att RFSL arbetade tillräckligt mycketmed transfrågor.1986 Tidningen Reporter startas. RFSL-Rådgivningen i Stockholm och hivkansliet startar sinhivpreventiva verksamhet.1987 Gaysaunorna förbjuds då bastklubbslagen träder i kraft. Det införs ett förbud om olagadiskriminering för näringsidkare och offentliganställda att diskriminera ”homosexuella”.1988 Lag om samkönade sambopar införs. Denna lag är dock inte likadan som sambolagen förolikkönade par och inte heller har den uppdaterats på samma sätt.1989 Danmark blir första landet i världen med partnerskapslag. Lagen gav samkönade par nästansamma rättigheter och skyldigheter som två personer som ingått äktenskap.1994 RFSL har cirka 4000 medlemmar.1995 Partnerskapslagen träder i kraft i Sverige.1996 RFSL startar www.rfsl.se och blir därmed först i Sverige med en webbplats för homo- ochbisexuella. Webbplatsen växer snabbt.29

1998 Lika möjlighet till bostadsbidrag för samkönade sambos som för olikkönade sambos.Europride firas i Stockholm istället för Frigörelseveckan/Homofestivalen. OrganisationenStockholm Pride arrangerar därefter varje år festivalen med samma namn.1999 Lag mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning införs.Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, HomO, inrättas.2000 Lättare att ingå partnerskap då anknytningskraven luckrades upp något. Detta år finns femhbtq-tidningar i Sverige: Kom Ut, QX, Sylvester, Corky och ZON. RFSL utses till ”Åretslobbyist” av tidningen Resumé.2001 Vid RFSL:s kongress beslutas att transpersoner ska inkluderas som en del avRFSL:s målgrupp.2002 Lag mot diskriminering inom högskolan på grund av sexuell läggning träder i kraft.2003 Nya lagen om hets mot folkgrupp träder i kraft 1 januari. I grundlagen införs nuförbud mot hets mot folkgrupp på grund av gruppens sexuella läggning. Lagen skyddarnu mot hets riktat mot heterosexuella, bisexuella och homosexuella. Lagen om adoptionför par som ingått partnerskap träder i kraft 1 februari. Samma lag för samboförhållanden församkönade och olikkönade par införs den 1 juli.Den 1 juli trädde en utvidgad diskrimineringslag i kraft. Lagen förbjuder diskriminering som harsamband med sexuell läggning inom en rad områden. Skydd mot diskriminering finns motsocialtjänst, socialförsäkring, arbetslöshetsförsäkring samt hälso- och sjukvård, dock baradiskriminering på grund av etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. InomRFSL bildas RFSL:s ungdomsförbund. Vid årets börjar har RFSL cirka 6700 medlemmar, 39 %är kvinnor.2004 RFSL antar ett feministiskt handlingsprogram vid kongressen i Göteborg.2005 Från och med den 1 januari 2005 är också diskriminering som har samband med sexuellläggning också förbjuden inom det sociala området. Det vill säga socialtjänsten,socialförsäkringssystemet, A-kassan och hälso- och sjukvården. Från den 1 juli blirinsemination och in vitro fertilisation (IVF/”provrörsbefruktning”) för kvinnopar möjligtvia den svenska hälso-/sjukvården.2006 Från 1 april gäller Barn- och elevskyddslagen (BESK) för studerande vid grundskolaoch gymnasium. Vid ingången på året har RFSL cirka 5000 medlemmar.2009 Könsöverskridande identitet eller uttryck som en diskrimineringsgrund i Sverige.Socialstyrelsen tar bort transvestism, BDSM och fetischism ur registret över diagnoser iSverige. Könsneutralt äktenskap träder i kraft i Sverige. De olikadiskrimineringsombudsmännen slås ihop till en myndighet. Praxis för namnlagen ändras så attalla vuxna kan lägga till vilket namn de vill, oavsett kön.2010 USA tar bort reserestriktionerna för personer som lever med hiv, vilket gör att hiv-positivanumera har möjlighet att besöka USA.2012 Argentina inför den mest fulltäckande lagen hittills för transpersoners rätt att byta juridisktkön och tillgång till könskorrigerande vård. Inga krav på medicinska ingrepp eller diagnos finnsför att få byta juridiskt kön. RFSL har cirka 5000 medlemmar och 31 olika avdelningar.30

Vill du veta mera?”Homo i folkhemmet” av Andreasson mfl (2000). Boken behandlar RFSL och hbt-rörelsen i Sverigefrån 1950 till 2000.”Undantags människor – En svensk hbt-historia” av Svante Norrhem, Jens Rydström, HannaWinkvist (2008)”Gay – En världshistoria” av Robert Aldrich (red.) (2007)”Sympatiens hemlighetsfulla makt” av Söderström mfl (1999) Boken handlar främst om män iStockholmstrakten men ger en god och bred bild av livet som (homo eller möjligtvis bi) mellan1860 och 1980.I klassrummetGör tavelövningen tidslinjen eller gissa årtalet (se nedan). Berätta om 1944 avkriminalisering,1950 RFSL bildas, 1972 möjlighet att korrigera kön, 1979 homosexuella friska i Sverige, 1995partnerskap, 1999 förbud diskriminering i arbetslivet, 2003 adoptionsmöjlighet för registreradepartners och hetsskydd, 2005 insemination, 2006 BESK, 2009, nya diskrimineringsgrunder ochäktenskap.Om det finns tid kan du i dialog med eleverna prata fördjupat om vilka konsekvenser gällandeöppenhet osv som lagändringar medfört och diskutera huruvida samhällets normer osv förändrasnär lagstiftningen förändras.Glöm inte att poängtera att väldigt lite skulle ha skett på detta område om vi inte hade haft RFSLoch det påverkansarbete som vi gör. Hbt-rörelsen behövs för att hbt-personers rättigheter ska tastill vara, tyvärr.”Gissa årtalet”Detta är en interaktiv övning vars syfte är att presentera viktiga årtal utan att föreläsa om dem.Skriv upp några viktiga historiska händelser på tavlan, t ex avkriminalisering, lag om nykönstillhörighet, sjukdomsklassificering bort, partnerskap, och adoption. Be sedan deltagarnasäga vilket år de tror händelserna inträffade. Hjälp till om det behövs, och anteckna rätt årtal vidrespektive händelse. Alternativt kan man dela ut händelser på lappar, så får deltagarna tejpa fastdem under årtalen de tror är rätta.31

Vanliga föreställningar, myter och frågor Dessa frågor, föreställningar och myter kommer ibland upp i samband med skolinformationer.De tas absolut inte automatiskt upp under informationen, men det kan vara bra att veta hur ensom skolinformatör kan svara om det kommer upp.Hur många är hbtq-personer?Hur många som är öppna med att vara hbtq beror förstås på hur stark heteronormen är isamhället och vilka bestraffningar som blir av att vara öppen. Det är omöjligt att veta hur mångapersoner det finns som inte är öppna. Det spelar egentligen ingen roll hur många som ärhomosexuella, bisexuella och/eller transpersoner, alla har rätt att vara sig själva och få välja vemman är, oavsett om man tillhör en minoritet eller inte.Hur många transvestiter och andra transpersoner som finns är okänt. Det är omöjligt attkartlägga alla som känner sig som transpersoner alltid eller ibland, de som förkastar detraditionella könsrollerna, de som väljer att definiera sig som något annat än man eller kvinnaeller som bara människa. De siffror man känner till är de grupper som kommer i kontakt medsjukvården på något sätt, och det är oftast de som är har någon typ av oklart kön (intersexuella)eller som vill ha hjälp av samhället att korrigera sitt kön (transsexuella). Detta är en väldigt litendel av alla transpersoner. Då det finns en rad olika syndrom och tillstånd som räknas somintersexualism så kan man sammantaget uppskatta antalet intersexuella till uppemot 1 per 5000enligt Läkartidningen nr 9, 2008. Cirka 50 personer per år ansöker om att få byta juridiskt kön.Hur många transsexuella som inte sökt hjälp (eller som inte har fått sin diagnos och därmed kanansöka om ändring av juridiskt kön) är okänt.Ingen vet hur många som är homo-/bisexuella. Vi kan dock, med stöd av vetenskaplig forskning,säga på en skolinformation att antalet homo- och bisexuella i befolkningen uppgår tillprocentenheter, och att man, beroende på vad man menar, kan anta att mängden homo- ochbisexuella är någonstans mellan 5 och 10 procent av befolkningen.Varför är vissa homosexuella?Detta är en lite lustig fråga, man kan på ett skämtsamt sätt (utan att göra bort den som frågat)undra hur ofta en frågar varför vissa är heterosexuella. På grund av heteronormen så behöver denfrågan inte ställas, eftersom det ingår att heterosexualitet är det som är självklart och ”rätt”.När det gäller frågan om varför vissa är homosexuella, vissa är bisexuella och vissa ärheterosexuella så kan det finnas en poäng i att säga att RFSL ser detta som självklartförekommande variationer bland människor som finns i alla samhällen, och att det är samhälleliganormer som tidvis har satt en kriminell eller sjukdomsstatus på att vara homo-/bisexuell, vilketgör det svårt att vara öppen eller att ens tänka tanken att en inte är heterosexuell.Homosexualitet är väl inte naturligt?Undvik om möjligt att gå in i diskussioner kring naturlighet, det är oftast en diskussion som inteleder någon vart. Heteronormen fungerar ju så att allt som inte följer den kan anses varaonaturligt och sämre, så det är ganska självklart att heterosexuella kan tycka att ickeheterosexualitetär onaturligt. Dessutom: varför måste allt vara naturligt? Vi åker bil, det gör inga32

andra djur, vi lagar mat, kollar på tv, producerar film, begår självmord, äter falukorv, använder p-piller och en massa andra saker som inga djur gör. Varför ifrågasätts inte detta som önskvärdabeteenden som människor gör? Svar: Pga. heteronormenOm man dock måste se till vad som förekommer i ”naturen” så förekommer mängder avsamkönat sex, så homo- och bisexualitet är inte onaturligt utifrån en sådan aspekt. Ett vanligtargument är att det inte kan bli barn om två personer har samma kön har sex och därför skulledet vara onaturligt. Det är väldigt vanligt förekommande både bland människor och djur attanvända könsorganen sexuellt till annat än fortplantning. Sexualiteten har många funktioner bådeför människor och djur. De tre vanligaste för människor är (i fallande ordning från vanligast tillmest ovanligt): för att det är skönt, för att bekräfta en relation med någon och (för olikkönadepar) att bli med barn. Alltså är fortplantning en ganska ovanlig anledning att ha sex förolikkönade par, och många spenderar mycket tid och pengar på att undvika graviditeter, vilketsamkönade par slipper.Hur har samkönade par sex egentligen?Det finns många myter bland heterosexuella om hur icke-heterosexuella har sex. Det finns ävenföreställningar om att sex utan en kuk inblandat inte är ”riktig” sex eller att bögar är översexuella.Dessa föreställningar beror helt enkelt på heteronormativitet och bör lyftas upp som en frågasom rör heteronormen, inte en sexuell praktik. Detta beror på en väldigt stark samlagsnorm ochföreställningen att sex=vaginalt samlag mellan en man och en kvinna och att allt sex perdefinition måste innehålla penetration med en kuk.Personer av samma kön har sex på alla möjliga vis (smeksex, oralsex, vaginalsex, analsex, BDSMpraktikeretc.) precis som olikkönade par har sex. Heteronormens föreställning om hur sex skavara genererar en vanlig fördom om att lesbiska och bisexuella kvinnor måste ha en dildo för attkunna ha sex med varandra, eller att bögar bara har analsamlag. Detta är alltså föreställningar somrotar sig i heteronormens syn på vad sex är och inget som har någon som helst bäring iverkligheten.Om du får mycket frågor om sex och känner dig trygg att prata om ämnet kan du skriva uppolika typer av sex på tavlan (smekas, vaginalsex, webbcamsex, BDSM, oralsex, hångel, analsex)för att sedan diskutera huruvida t.ex. en kille och tjej kan ha analsex där tjejen är den som sätterpå eller hur alla oavsett kön kan smekas, ha oralsex och så vidare. Detta för att visa att olikasexuella praktiker kan utföras av i princip alla och att de normer som finns för vad ”sex” är kanvara alltför snäva många gånger.Är en mannen och en kvinnan i ett samkönat förhållande?Heteronormativitet kan också resultera i föreställningar om att i ett riktigt par är ”en mannen ochen kvinnan” i förhållandet, vilket personer i samkönade relationer relativt ofta får svara på frågorom, trots att det uppenbarligen är väldigt korkat och helt och hållet sett ur ett heteronormativtsynsätt. Folk skulle inte fråga som om deras syn på ett förhållande är att det per default ska varamellan en man och en kvinna och att relationer som ser ut på andra sätt är konstiga och svåra attförstå.Är transpersoner alltid homo- eller bisexuella?Det är en vanlig heteronormativ föreställning att eftersom transpersoner är en del av begreppethbtq, så hör en transidentitet ihop med en homo- eller bisexuell läggning, vilket självklart inte ärfallet. Transidentiteter har att göra med könsidentitet och könsuttryck, inte om sexuell läggning.33

Byter personer som byter kön även sexuell läggning?Enkelt svarat är att en del anser sig göra det, en del gör det inte. Det är upp till personen själv attdefiniera. Många transsexuella som genomgår transition och där verkar byta sexuell läggning gördet inte egentligen då de förmodligen hela tiden själva har identifierat sig som antingen män ellerkvinnor. Det är bara för omgivningen det ser ut som om de ”byter” sexuell läggning, då de förstuppfattades som, säg, en man (och gillade, säg, kvinnor) och sedan uppfattas som kvinna ochfortfarande gillar kvinnor. Ser utifrån ut som hetero lesbisk, medan personen troligtvis skullesäga ”jag är en lesbisk kvinna i en manskropp”.Använder transvestiter kvinnokläder för att tända sexuellt?För vissa är det sant, men för de flesta transvestiter handlar det inte om det, utan om uttryck försin könsidentitet.34

Kroppsspråk och pedagogik Kroppsspråket är en viktig del i skolinformationen. Även om det som sägs är de ”rätta” sakernaså betyder detta ingenting om kroppsspråket säger motsatsen.ÖverlagTänk på att informationen är till för åhörarna, inte för er. Det är därför ni ska riktauppmärksamheten mot dem hela tiden. Vänd inte ryggen åt dem om ni inte måste och försök haögonkontakt med den person ni talar med. Försök att befinna er framför eventuell kateder ellerliknande. Att stå bakom en möbel kan ses som att gömma sig lite. Ha händerna borta frånfickorna. Händer i fickor kan markera ”jag tycker det här är tråkigt” eller ”jag vill sluta nu”.Att korsa sina armar eller ben är oftast en signal som uppfattas som ”jag tycker inte som du” eller”det här vill jag inte lyssna på”. Ni har ofta större chans att få ut ert budskap om ni har en”öppen” kroppshållning. Tänk på vad båda informatörerna gör och befinner sig. Om den enainformatören talar så kanske den andra ska sätta sig ned för att rikta blickfånget mot talaren.KlassrummetNär ni kommit in i klassrummet så hälsa glatt på åhörarna. Mumla inte hemligt med varandra omdet inte behövs – det ska ni ha gjort innan. Ta initiativet på så sätt att läraren gärna får säger att”nu är föreläsarna här” men att ni själva presenterar er och vart ni kommer ifrån.Tänk på vart ni har händerna och vad de gör. Nervösa föreläsare kan börja fingra på pennor,plocka med håret eller något liknande. Detta distraherar och ger ett oprofessionellt intryck.Placeringen, röstvolym och rörelse i rummet kan användas för att få uppmärksamheten mot er.Om ni har ordet så tala högt och tydligt och se gärna i ögonen på de som lyssnar ett ögonblick.Låt inte er blick fastna i ett hörn eller på golvet. Upprepa frågor/kommentarer från elever innandu svarar på dem för att säkerställa att alla i rummet hör både frågan/kommentaren och ditt svar.Om det går, förbered gärna klassrummet på så sätt att alla kan se er utan hinder.Hur man lär sig saker – hur man minns sakerÅhörare vid en information kommer ihåg allra mest i början och innan förväntat avslut på eninformation. Däremellan minns man ganska lite av det som sagts. Lägg alltså det viktigaste förstrespektive sist under passet.Ett grundläggande knep att förbättra minnesinlärningen är att göra en repetition, exempelvisgenom att i början av informationen gå igenom i korthet vad man ska diskutera ”RFSL-fakta,heteronorm, historiska årtal, begrepp” eller vad det nu kan vara, sedan genomföra vad man sagtoch vid avslutningen återigen berätta om vad man berättat ”Vi har nu alltså genomfört eninformation som tagit upp RFSL-fakta, historiska årtal…” Be också skolan att eleverna skriverfrågor till er en vecka innan ni kommer och en vecka efteråt kanske de ska utvärderainformationen. På så sätt pågår denna tankeprocess riktigt lång tid.35

En annan metod – kanske den viktigaste – att öka minnesinlärningen är att involvera åhörarna.Gör det hela interaktivt genom att åhörarna deltar i en diskussion eller annat som ”sätter fart påtankarna”.Den största fällan för minnesinlärning är enformighet. En föreläsare som maler på utanförändring i en timma är det få som minns väl, eller ens tycker är rolig. Variera er därför; röstläge,position i rummet, visuellt hjälpmedel, metod (man kan ha en smågruppsdiskussion eller visa enkort film mitt i allt). Utnyttja gärna det faktum att ni oftast är två som föreläser.Pratglada eleverElever som pratar väldigt mycket eller på annat sätt stör informationen är ofta svåra att hanterasom informatör som kommer in under en väldigt kort tid för att hålla en information. Kom ihågatt du aldrig vet varför den personen stör eller vad som ligger bakom, men du kan försöka lösasituationen på olika sätt. Det är aldrig bra att ignorera någon som stör, det blir oftast bara värredå. Om en elev talar högt/mycket eller kommer med förolämpningar så stanna upp och taladirekt till eleven. Fråga kanske varför personen säger som den gör eller att personen bryter motera uppsatta regler och att det inte är okej. Syftet är att visa att ni sett/uppmärksammat henomoch därefter gå vidare.Om det finns en pratglad elev vid informationen så kan det vara besvärligt att denna hela tidentalar högt, inte bryr sig om att också andra vill ställa frågor, osv. Dels kan man då tydligt visa attni sett elevens fråga men ändå säger någonting av typen ”du har pratat väldigt mycket nu enstund, någon av dina kamrater kanske vill ställa en fråga”. Om det inte då finns andra frågande sålåt eleven fråga på. Det viktiga är att frågorna ställs och besvaras i klassrummet, inte vem somställer frågorna.När ni ber om frågor eller kommentarer så utgå från att eleverna har både frågor ochkommentarer. Fråga därför ”vilka frågor har ni?” och inte ”har ni några frågor?”. Om det finnsen elev som alltid genast svarar ”nej” när ni ber om frågor eller ”ja” när ni frågar om alla harförstått så kan det hindra andra från att ställa frågor. Säg i så fall, ”OK, du har inte frågor, vilkaandra har frågor?”Ibland händer det att läraren utgör ett störande moment. Ta kontroll över läraren om denne ärmed. Läraren ska sitta längst bak och vara alldeles tyst, inte lägga sig i det som ni säger, och fårinte tala i mobiltelefon eller liknande (jodå, det har hänt). Om en lärare börjar ställa egna frågor såförklara att informationen är till för eleverna, att lärarna får beställa egna utbildningar men svarakort på frågan. Är läraren störande så bryt för en liten paus och fråga läraren om denne villfortsätta vara med men utan att störa informationen, om inte, be läraren lämna klassrummet.Tänk på:• Att det finns en skillnad mellan den stora kunskapen som ni äger och vad ni ska förmedla tillgruppen. Gå inte in i överkurs! Hellre att de får en stabil grundkunskap än att debombarderas med massvis med information och avancerade teorier som de omöjligen kankomma ihåg eller ens ta till sig.• Att elever inte kan sitta och lyssna hur länge som helst. Be dem stå upp, sträcka på sig, skakapå armarna och benen, och öppna fönstren/dörren för att få in lite frisk luft.• Att det är ni som styr. Ibland känns det läskigt att stå inför och ta tag i en grupp, särskilt omden är lite stökig, men var inte rädd. Stå på er och visa att det är ni som har kontroll övergruppen och inte visa versa.• Att det inte går att planera för mycket! Ibland kan klassen vara seg eller väldigt lättdiskuteradoch då är det bra att ha några extra aktiviteter som ni kan göra med eleverna.36

Normkritisk pedagogik RFSL:s skolinformatörer i Stockholm har slutat att åka runt och presentera sig själva som”alldeles vanliga människor, bara lite annorlunda”. Numera vänder de istället påperspektivet och diskuterar grunden för diskriminering och kränkande behandling - våraosynliga normer.- Normkritisk pedagogik handlar om att synliggöra och ifrågasätta de osynliga regler som gör attvissa människor ses som normala och andra som onormala, säger Veronica Berg, ansvarig förRFSL Stockholms skolinformation.Normbrytarna i fokusSkolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling är ofta grundad i vad man kan kallaför toleranspedagogik. Den utgår från att de som sitter i klassrummet tillhör normen, denfokuserar på normbrytarna och vill fostra eleverna att acceptera dessa. Ett vanligt inslag i arbetetär värderingsövningar där deltagarna ska ta ställning till frågor som: ”Är det rätt att låtahomosexuella par adoptera barn?”. (Trots att allas rätt att prövas som adoptivföräldrar ärlagstadgad sedan flera år).Genom att pröva sina argument och få dem ifrågasatta, ska elever som fördömer människor sominte faller inom samhällsnormen bringas att förstå och acceptera ”de andra”. Och det kan kanskeligga ett gott syfte bakom den formen av pedagogik, tror Veronica Berg. Det är bara det attresultatet blir tvärt emot alla goda intentioner. Denna pedagogik cementerar maktordningar ochkränker dem i rummet som inte hör till majoritetsnormen. Minoritetens livsvillkor görs tillmajoritetens åsiktsfrågor.- Toleranspedagogiken vill väl, men ruckar inte några maktstrukturer. Och normer har med maktatt göra. Den som uppfyller normen får utrymme att välja förhållningssätt till normbrytarna.Normuppfyllaren ges rätt att uttala sina åsikter högt och sätta upp livsvillkor för normbrytarnasom: ”Det är okej att vara bög, bara de inte tafsar på mig”, säger Veronica Berg.Uppskattade besökNär hon började som skolinformatör arbetade RFSL Stockholm fortfarande eftertoleranspedagogiskt tänkande. Två informatörer, en tjej och en kille, åkte runt istockholmsskolorna och pratade om sina liv som Hbtq-personer.- Vi var jätteuppskattade. En vanlig kommentar var: ”Gud vad ni är modiga!”, berättar VeronicaBerg.Och det kändes på sitt sätt bra, tyckte hon. Men samtidigt inte. Att på detta sätt stå och vädja ommajoritetens tolerans och förståelse genom att bemöta påståenden och svara på frågor om detsom anses utgöra grunden till ens utanförskap, det är egentligen kränkande.– Grundkonceptet var så att säga: ”Homosexuella är precis som alla andra – bara liteannorlunda”, säger Veronica Berg.Omvänt perspektivNumera har RFSL Stockholms skolinformatörer vänt på perspektivet. De undersöker i ställettillsammans med eleverna de osynliga normer som utgör gränser för vad som anses som normaltoch vad som anses onormalt i vårt samhälle. Vad innebär det att födas till tjej, vilkaföreställningar om vem man är och bör vara för det med sig? Vem är man tänkt att tända på och37

vad händer om man inte gör det? Hur ser vårt handlingsutrymme ut och vem bestämmer överdet?Och plötsligt händer det något i klassrummet. Maktbalansen rubbas, ”självklara” ordningar, somtill exempel hur vi kategoriserar människor i två kön och laddar dem med egenskaper och begär,avslöjas som sociala konstruktioner. Vem har nu självklar rätt att döma och bedöma andra? Närsjälva normen ställs i centrum involveras alla i klassrummet med sitt eget jag, tvingas att upptäckasin egen position på den sociala kartan och vad den innebär i förhållande till andra i samhället.Allt detta kan upplevas som provocerande.- Det blev något av en kris för många när RFSL Stockholm vände på perspektivet och börjadeställa krav. Varför komma och prata om tjejigt och killigt – det har väl ingenting med detta attgöra, reagerade en del lärare som hade varit nöjda så länge en ”vanlig bög” och en ”vanlig flata”kom och berättade om sina liv. Plötsligt blev de tvungna att titta på sig själva, säger VeronicaBerg.Numera svarar hon inte på frågor om sig själv, sin sexualitet eller könsidentitet i klassrummen.Hon tillåter inte påhopp och hon uppmuntrar inte diskussioner som går ut på vad någon vill ellerinte vill tillåta andra att göra, känna eller tänka. Den sortens samtal öppnar bara för kränkningar,anser hon; de förändrar ingenting i grunden, hierarkierna består.- Man anses ofta besvärlig om man jobbar normkritiskt, säger Veronica Berg. Jag blev jätteosamsmed en lärare som ansåg att hans elever måste få prata av sig om sina fördomar mothomosexuella för att de i slutändan skulle bli mer toleranta.Medhåll från SkolverketNormkritik är något av en gräsrotspedagogik, den har vuxit fram bland människor som arbetarinom flera områden som rör diskrimineringsfrågor, bland annat sexuell identitet och etnicitet.Och nu får de stöd av Skolverket för sitt arbete. ”Ett normkritiskt perspektiv utgör grunden föraktivt arbete mot diskriminering och kränkande behandling i skolan”, slår verket fast i rapporten”Diskriminerad, trakasserad, kränkt” (2009). Myndigheten vill att det normkritiska perspektivetska beaktas både i lärarnas utbildning och fortbildning och föreslår därför regeringen att det skaskrivas in i lärarutbildningarnas examensmål.Text: Martina Junströmwww.lafa.se(2009-05-038

Reflektionsövningar En reflektionsövning är ett sätt att få igång tankar och diskussioner bland eleverna. Ett annatsyfte är att få in lite interaktivitet i skolpasset och få eleverna att röra sig lite i klassrummet.Påståendena nedan är utformade för att syna heteronormen och hur den fungerar, inte attventilera åsikter om personer som bryter mot den. Detta är mycket viktigt i den normkritiskapedagogiken, vi vill synliggöra och kritisera normer samtidigt som klassrummet ska vara en tryggplats för de elever som identifierar sig som hbtq-personer.Det är mycket svårt att skapa egna reflektionsövningar. Påståenden nedan är noggrant skrivna föratt fokusera på normen och inte på de som upplevs som ”avvikare”. Det är alltid normen somska diskuteras, inte enskilda hbtq-personer eller gruppen hbtq-personer. Försök inte skapa egnapåståenden utan att först bolla dem med till exempel RFSL:s förbundskansli, använd de somfinns nedan.Tänk på att alltid förklara övningen innan ni genomför den. Betona att det inte finns ”rätt” eller”fel” svar utan att det hela går ut på att alla får tänka på vad de själva tycker efter varje påstående.Genomför gärna ett exempel så att alla känner till hur man deltar, exempelvis ”Jag gillar att gå iskolan”.Var tydlig med vem som leder övningen. Säg att de åsikter som deltagarna berättar om inte fårkritiseras eller bemötas (förutom som sagt att ledaren sätter ner foten om någon säger någotkränkande eller homo-/transfobiskt), även om någon annan kan säga varför hon/han ställde sigpå en annan plats. En reflektionsövning är inte en debatt.När man är i själva övningen och deltagarna har markerat vad de tycker så kan man fråga varförnågon tyckte si eller så i en viss fråga. Det finns förslag på följdfrågor till påståendena nedan. Varnoga med att personen får tala till punkt och att ingen annan avbryter.Heta stolenMan läser upp påståendena nedan. De som håller med om påståendet ställer sig upp (om detfinns möjlighet så byter alla som håller med plats med varandra, då måste det finnas en extrastol). De som inte håller med sitter kvar. Sen diskuterar man deltagarnas ställningstaganden.Linus på linjenÖvningen fungerar bäst för en lite större grupp. En tänkt linje i rummet (som kan vara böjd omrummet är litet) fungerar som en skala från ”jag håller med helt” till ”jag håller absolut inte med”.När påståendet är läst ställer deltagarna där de vill på den tänkta linjen.39

Exempel på påståenden till Linus på linjen eller Heta stolenVår sex- och samlevnadsundervisning har tagit upp hbtq-frågor på ett bra sätt.Vad har ni gjort för något hittills? Vad har varit bra, vad har varit dåligt?Vi har fått kunskap om trans i skolan tidigareVad har ni lärt er/Varför inte?Vår sex- och samlevnadsundervisning är heteronormativVad har ni gjort för något hittills? Vad har varit bra, vad har varit dåligt?Våra lärare reagerar på ett bra sätt om någon säger något taskigt om hbtq-personer.I skolan är heteronormen stark.Hur? Varför inte? På vilket sätt? Ge exempel.Lärare är bra på hbtq-frågor.Sexuell läggning spelar ingen roll på den här skolan.Hur spelar det roll? Varför spelar det inte roll, när det gör det i hela övriga samhället? Finnslikabehandlingsplaner?Heterosexuella pratar om sin sexuella läggningHur pratas det om sexuell läggning? Behöver man ”komma ut” som heterosexuell? Led in påsamtal om heteronormen.40

Begreppslista – sexualitet och kön Att själv identifiera och definiera sig Varoch en har rätt att själv bestämma hur manvill identifiera sig. Ingen utomstående kansätta en etikett såsom ”queer”,”transperson” eller ”homosexuell” på någonutan att den personen själv kallar sig för det.Vad är sexuellt och vad är det inte? I fleraav begreppen nedan finns ordet "sex" med,dock handlar många av begreppen inte omsex eller sexuell läggning. Begreppen äroftast översatta från engelska och där "sex"också betyder "kön". Transsexualism, tillexempel, handlar inte alls om sex ellersexuell läggning utan om en personskönsidentitet.Asexuell/Asexualitet En person som ärasexuell har ingen aktiv sexualitet och/ellerkänner sig inte intresserad av sexuellarelationer. Asexuella kan vara homo-/biellerheterosexuella. Vissa beskriver att dealltid varit asexuella, andra kan vara det iperioder, för vissa är det en sexuell läggning(hör dock inte i lagens mening till sexuellaläggningar).Bisexuell/Bisexualitet En person som ärbisexuell har förmågan att sexuellt och/elleremotionellt bli intresserad av både kvinnoroch män. Det finns flera sätt att varabisexuell på, vissa blir förälskade i motsattkön och är sexuellt intresserade av bådakönen medan för andra varierar intresset förrelationer och/eller sexuella kontakter övertid etc. Detta är en sexuell läggning.BDSM Sexuell praktik, identitet och/ellerpreferens där utövarna har ett ömsesidigterotiskt maktutbyte, ofta i form av dominansoch underkastelse. Ibland ingår tillfogandeav frivillig smärta som en del av det sexuellamötet, ibland gör det inte det. För vissa ärdet en sexuell läggning (hör dock inte ilagens mening till sexuella läggningar).Cis-person En person vars biologiska,sociala, mentala och juridiska kön ärdetsamma. ”Cis” kommer ifrån latin ochbetyder ”på samma sida”.Den Könsneutralt pronomen som vissatranspersoner känner sig hemma med attanvända.Drag-king En person som klär sig somman, ofta på ett överdrivet sätt, i syfte attunderhålla eller manifestera en politiskpoäng. Är oftast inte en transidentitet.Drag-queen En person som klär sig som enkvinna, ofta på ett överdrivet sätt, i syfte attunderhålla eller manifestera en politiskpoäng Är oftast inte en transidentitet.FTM "Female to Male" = "kvinna till man".Ett vanligt sätt att klargöra både vilket könpersonen har/hade biologiskt och vilket könpersonen i nuläget har/uppträder som. Idetta fall någon som fötts som biologiskkvinna som numera är/uppträder som man.Genus En persons sociala kön. Anses avmånga vara socialt och/eller kulturelltkonstruerat. Är en beskrivning ochteoribildning om kön.Han Könskodat pronomen som de flestamän (cis och trans) känner sig hemma medatt använda.Hen (henom) Könsneutralt pronomen somvissa transpersoner (och vissa andra) kännersig hemma med att använda.Heterosexuell/Heterosexualitet Enperson som är heterosexuell har förmåganatt bli sexuellt och känslomässigt intresseradexklusivt av personer av ett annat kön. Dettaär en sexuell läggning.41

Heteronormativitet Norm som utgår frånatt alla är och agerar på ett sätt där män ärintresserade av kvinnor och tvärtom samt attallt som inte är på detta sätt är avvikandeoch/eller onormalt. Det förutsätts att detkön som du ser ut att tillhöra också är detsom du känner dig som. Kan vara bådemedveten och omedveten. Detta är en socialnorm.Homofobi är fientlighet eller rädsla förhomosexuella, homosexualitet,homosexuella handlingar, hbt-kultur ellerandra företeelser kopplade till normbrytandesexuell läggning. Kan uttryckas medveteteller omedvetet.Homosexuell/Homosexualitet En personsom är homosexuell har förmågan att blisexuellt och känslomässigt intresserad enbartav personer av samma kön som en själv.Detta är en sexuell läggning.Homonormativitet Norm som utgår frånatt alla är och agerar på ett sätt där män ärenbart intresserade av män och kvinnorenbart intresserade av kvinnor samt att alltsom inte är på detta sätt är avvikandeoch/eller onormalt. Kan vara bådemedveten och omedveten, och göra att tillexempel bisexuella eller transpersoner blirosynliggjorda i hbtq-sammanhang. Detta ären social norm.Hon Könskodat pronomen som de flestakvinnor (cis och trans) känner sig hemmamed att använda.Intergender En person som är intergenderdefinierar sig som att befinna sig mellan, ibåda, eller bortom de traditionellakönsrollerna. Detta kan vara enkönsidentitet.Intersexuell/Intersexualism Ett stortantal olika tillstånd och diagnoser (DSD)samlas under detta begrepp. Kortfattat, enperson med ett medfött tillstånd i vilketkönskromosomerna, könskörtlarna (testiklareller äggstockar) eller könsorganensutveckling är ”atypisk”. ”Inter” betyder”mellan” på latin och ”sexus” betyder ”kön”på latin. Intersexuell betyder således ”mellankönen”. Detta kan vara en könsidentitet.Kön Vilket kön en person har kan bara denbestämma. Det som spelar roll ärvilket/vilka kön en själv känner att man har.Könskorrigering Procedur som mångatranssexuella vill genomgå. En transsexuellperson byter alltså inte kön (utom juridisktsett) utan korrigerar sitt biologiska ochjuridiska kön så att det stämmer överensmed personens mentala kön.MTF "Male to Female" = "man till kvinna".Ett vanligt sätt att klargöra både vilket könpersonen har/hade biologiskt och vilket könpersonen i nuläget har/uppträder som. Idetta fall någon som fötts som biologiskman som numera är kvinna.Polyamori Att ha flera samtidiga kärleksoch/ellersexuella relationer, där detta påförhand är överenskommet mellan partners.En form av flersamhet.Queer/Queerteori Kan dels vara en syn påsamhället där normer kring kön ochsexualitet ifrågasätts och dels en identitet därpersonen försöker eftersträva att inganormer ska vara hindrande för deras liv.Detta är en syn på samhället och/eller ettsätt att leva, det kan vara en könsidentitetoch/eller ett sätt att vara sexuell.Transfobi är fientlighet eller rädsla förtranspersoner, könsöverskridande eller andraföreteelser kopplade till normbrytandekönsidentitet och/eller könsuttryck. Kanuttryckas medvetet eller omedvetet.Transgender Engelskt uttryck som kanöversättas till ”transperson” på svenska.En person kan kalla sig transgenderist, det ären könsidentitet som vanligtvis är synonymmed intergender.Transperson Ett samlingsbegrepp somvanligtvis avser individer vars könsidentitetoch/eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer42

sig från normen för det kön somregistrerades för dem vid födseln. Bara densom själv identifierar sig som transperson ärdet. I begreppet ingår vanligtvisintergenderpersoner, transsexuella ochtransvestiter och andra som bryter normerkring kön.Transsexuell/Transsexualism En personsom har en könsidentitet som inte stämmeröverens med sitt biologiska eller juridiskakön (om könskorrigering ej har gjorts). Ären medicinsk diagnos och kan vara ett sättatt identifiera sig. ”Trans” betyder ”över tillandra sidan” på latin och ”sexus” betyder“kön” på latin. Transsexuell betyder således”över till andra sidans kön”.Transvestit/Transvestism En person somär transvestit vill tidvis, ofta eller alltid iklädasig eller använda sig av ett annat köns kläderoch/eller andra attribut i syfte att utrycka sinkönsidentitet. Är ett könsrollsuttryck.”Trans” betyder ”över till andra sidan” pålatin och ”vestis” betyder “kläder” på latin.Transvestit betyder således ”över till andrasidans kläder”43