Medicinska körkortskrav vid Neurologiska och Psykiska sjukdomar

More documents

Recommendations

Info

22 Körkort och rörelseorganens funktioner Patient-Läkare-Myndighet Vem får utfärda läkarintyget? Svar: Läkare med specialistkompetens i barn och ungdomsmedicin, barn och ungdomspsykiatri eller annan specialist kompetens med god kunskap inom området. ForSkNING – äldre I TraFIkeN är äldre bilFörare en riSKgruPP i traFiKen? I en akademisk avhandling av Kurt Johansson (12) konstateras att äldre bilförare (65+), om man tar hänsyn till antalet körda mil, har en ökad risk för att vara involverade i en trafikolycka. Vidare konkluderar Johansson utifrån sina data att nedsatt kognitiv förmåga är en mycket viktig riskfaktor för att äldre bilförarare skall råka ut för en bilolycka. Vanligtvis är den intellektuella förmågan inte så nedsatt att den utan vidare noteras vid en vanlig enkel läkarundersökning. Det krävs en mer ingående värdering av tanke och förståelseförmågan med olika psykologiska tester för att upptäcka en kognitiv nedsättning. I avhandlingen fann man också att ”trafikfarliga läkemedel” kunde oftare spåras i blodet hos trafik dödade äldre manliga bilförare. Den äldre bilföraren måste också vara uppmärksam på hur förskrivna läkemedel påverkar körförmågan. Johansson konstaterar utifrån sina studier, att det är viktigt att sjukvården informerar även sina äldre patienter hur aktuell medicinering påverkar körförmågan. Idag är många i 75 – 90 års åldern aktiva bilförare och andelen ökar hela tiden. KörFörmåga ocH KroniSK SjuKdom – Hur oFta diSKuterar Vi det med Våra Patienter? Hur mycket skrivs det i medicinsk facklitteratur om kronisk sjukdom och körförmåga. En litteratursökning på en etablerad medicinsk databas, PubMed i maj 2008 gav referenser till 121950 artiklar om multipel skleros, MS, men bara 22 st berörde MS och körförmåga. Motsvarande sök ning för Parkinsons sjukdom gav uppgift på 41855 artiklar om Parkinsons sjukdom men bara 18 st som berörde Parkinsons sjukdom och körförmåga. Låt mig kort få beröra två tämligen färska artiklar, som berör körförmåga vid Parkinsons sjukdom. Den första är skriven av JM Wood och medarbetare i Kelvin Grove, Brisbane Australien 2005 – ”Quantitative assessment of driving performace in Parkinson disease” (13) och den andra av R. Singh och medarbetare i Edinburgh, Scotland – Parkinson´s disease and driving ability (14). I Woods och medarbetares studie (13) ville man se om man kunde upptäcka objektiva skillnader i körförmåga hos en grupp Parkinsonpatienter jämfört med en åldersmatchad kontrollgrupp. Studien kom att omfatta 25 Parkinson patienter och 21 kontroller. Studie deltagarna var informerade om studiens syfte och deltog frivilligt. Studien genomfördes som ett körtest på vanlig landsväg med en automatväxlad bil. I framsätet bredvid försökspersonen satt en auktoriserad körskolelärare och i baksätet satt en särskild utbildad arbetsterapeut som registrerade körningen. Varken bilskollärare eller arbetsterapeut var medvetna om det var en person med Parkinsons sjukdom som körde eller en kontrollperson. I sammanfattningen av studien skriver man att Parkinsonpatienterna som grupp körde sämre än sina åldersmatchade kontroller. Deras slutsats är, att när diagnosen Parkinson ställs ska sjukvården/ läkaren ge råd om att sjukdomen på sikt kan påverka förmågan att köra bil. Vidare att sjukvården ska medverka till att patienten får återkommande möjlighet att köra under överinseende av en tränad arbetsterapeut samt att man kan ge råd och uppmaning att förbättra sin körförmåga genom att ta körlektioner hos bilskollärare. Singh och medarbetares studie (14) omfattade 154 patienter med Parkinsons sjukdom som remitterats för värdering av körförmågan. Majoriteten (66%) av dessa kunde tillåtas få fortsätta att köra bil. 46 (30%) individer bedömdes ha nytta av att utrusta bilen med automatisk växellåda och 10st
(7%) behövde göra andra ändringar av bilen, t ex rattknopp för att lättare styra med ena handen, handkontrollerad broms mm. Patienterna som redo visades i studien hade kommit till rehabiliteringsenheten under en 15 års period. 92 st (60%) var äldre än 65 år och 20 st (13%) var kvinnor. Deras slutsats är att de flesta Parkinsonpatienter är säkra bilförare, men att bilarna kan som nämns behöva modifieras något. Man understryker också att eftersom sjukdomen är fortskridande så måste man regelbundet utvärdera körförmågan utifrån kliniskt status och om möjlighet återkommande övervakade kliniska körtest. Möjligheten att erbjuda återkommande struktu r erade körtest i vanlig klinisk praxis är starkt begränsad ännu i Sverige, men kan komma att förbättras om vi i Sverige får som vi hoppas möjlighet att bygga upp Trafikmedicinska centra och enheter. Det finns sådana tankar, för den som är intresserad, att läsa om i Vägverkets utredning – Regeringsuppdrag om läkares skyldighet att anmäla olämpliga förare (3). reSemönSter ocH äldreS beteende i traFiKen Vad vet man om äldres resemönster och beteende i trafiken? I en aktuell forskningsöversikt (11) från Statens väg och transportforskningsinstitut, VTI (rapporten kan läsas i sin helhet på www.vti.se/publikationer) ges några svar. Resemönstret ändras med åldern. Man kör med lägre hastighet, färre mil med bil per år och kortare resor. Jämfört med tidigare under sökningar så kör äldre bil mer nu än tidigare. Medan man under den yrkesverksamma perioden använde bilen ofta för att lösa transportbehovet att ta sig till och från jobbet, så dominerar nu inköps, hälso och rekreationsresor. Äldre undviker att köra i rusningstrafik, mörker eller dåligt väglag. Man håller längre avstånd till framförvarande fordon. De tre vanligaste orsakerna till att man som äldre avstod från bilkörning var, ”inget behov” (pensionering), hälsoskäl och hektisk trafikrytm. Körkort och rörelseorganens funktioner Patient-Läkare-Myndighet 23 Manligt-kvinnligt – genusperspektiv Ur ett manligtkvinnligt synsätt, finns klara skillnader. Historiskt har mannen varit normen vid bilkörning. Äldre kvinnor slutar att köra bil i ”förtid” och drabbas onödigt av isolering till följd av nedsatt mobilitet. I rapporten beskriver man fenomenet med en internationellt använd term, ”the stranded widow” – den strandade änkan – kvinnan låter sig skjutsas av maken för att sedan när maken dör, tvingas in i ett livsmönster med starkt begränsad mobilitet. Åldrande och förmåga att köra Bilkörning ställer högra krav på intellektuell allmän kapacitet, varseblivning och motoriska funktioner och förmåga till samverkan mellan dessa funktioner. Bilkörningen kräver simultankapacitet själva, det praktiska körandet skall samordnas med trafik och trafiksystem som man färdas i. Aktuell forskning har visat att äldre presterar sämre än yngre i vissa kritiska situationer. Emellertid så verkar de inte avspeglas i olycksstatistiken – äldre är inte inblandade i fler svåra olyckor än yngre. En möjlig förklaring är att äldre genom sitt beteende, kör långsammare, undviker mörker körning, kör inte i halt väglag eller i rusningstrafik. sluta köra bil Blir man deprimerad av att sluta köra bil? Enligt rapporten så finns det inget säkert entydigt svar. Tidigare forskning har visat att upphörande med bilkörning kan minska möjligheten till friluftsliv och sociala kontakter och ökar risken för isolering och depressiva symtom. Äldre kvinnor slutar av andra skäl än äldre män. För kvinnor dominerar sämre ekonomi och sämre körvana, medan för män är den vanligaste orsaken försämrad hälsa. De som slutade tvärt gjorde det efter en olycka, hälsoskäl eller indraget körkort av hälsoskäl. De som slutade successivt angav ogillande med trafikmiljön och att man upplevde sämre reflexer jämfört med yngre. Emellertid så menade flertalet att de slutat köra bil i rätt tid, en tredje del att det slutat för tidigt och knappt var tionde tyckte att det slutade för sent.
Page 1 and 2: Medicinska körkortskrav vid Neurol
Page 3 and 4: Körkort och rörelseorganens funkt
Page 5 and 6: haddoNS MaTrIS När man diskuterar
Page 7 and 8: Anmälningsplikten väcker känslor
Page 9 and 10: hUr aNSöker MaN oM körkorTSTIllST
Page 13 and 14: passagerare och i andra hand med me
Page 15 and 16: ilresa. Kvinnan kände sig under f
Page 17 and 18: 8 kaP. ePIlePSI, ePIlePTISkT aNFall
Page 19 and 20: 10 kaP. deMeNS och aNdra koGNITIva
Page 21: Läkarundersökning 8 § Vid yrkesm
Page 25 and 26: FraMTId Inom en inte alltför avlä
Page 27 and 28: lITTeraTUr 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8.

Medicinska körkortskrav vid Neurologiska och Psykiska sjukdomar

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?