Medicinska körkortskrav vid Neurologiska och Psykiska sjukdomar

More documents

Recommendations

Info

6 Körkort och rörelseorganens funktioner Patient-Läkare-Myndighet SjUkvårdeN och 0-vISIoNeN – läkareS aNMälNINGSPlIkT År 2007 dödades 490 människor i trafikolyckor. Hur många som dödas och skadas i trafiken av rent medic inska skäl har uppskattats i en aktuell utredning från Vägverket (3). I den gör man en grov uppskattning att sjukdomstillstånd förorsakar drygt 100 dödsfall per år i trafiken. Man räknar med att ca 80 st av dessa dödsfall utgörs av alkohol eller drogsjuk dom. Insomningsolyckor orsakat av sjuk dom och/eller medicinrelaterad trötthet svarar för ca 25 dödsfall årligen. Akuta medicinska till stånd som epilepsi, hjärtrytmrubbningar och akut låga blod socker halter hos diabetiker skattas till ungefär 20 fall per år. Man bedömer det svårt att värdera hur många dödsolyckor som inträffar där fel beslut orsakats av demens, psykisk sjuk dom, synnedsättning eller läke medelsbe hand ling. För att återknyta till Haddons matris så har sjukvården även en central roll när det gäller sam spelet mellan män ni ska och trafik. Läkare kan och har skyldighet att identifiera olämpliga bilförare dels för att de inte ska skada sig själva men även sina medtrafikanter. Det uppskattas att varje år drabbas ca 80 000 personer av sjukdomar som direkt påverkar individens förmåga att köra bil. Så här skrivs läkarens anmälningsskyldighet i körkortslagen: Körkortslagen 10 kapitel 2 §: Om läkare vid undersökning av en körkortsinnehavare finner att körkortsinnehavaren av medicinska skäl är uppen bart olämplig att ha körkort, skall läka ren anmäla det till Länsstyrelsen. Innan anmälan görs skall läkaren under rätta körkorts innehavaren. An mälan behöver inte göras om det finns anledning att anta att körkortsinnehavaren kommer att följa läkarens tillsägelse att avstå från att köra körkortspliktigt fordon. Bestämmelserna i första stycket gäller även den som har kör kortstillstånd och traktorkort. På sidan 26 finns Vägverkets blankett för läkares anmälan. Blanketten kan hämtas från Vägverkets hemsida, www.vv.se. I bilaga 1 ges exempel på anmälningar från verksamma läkare. Lagen om läkares anmälningsplikt har förorsakat en hel del debatt i läkarkåren (4). I en egen undersökning (3) riktad till specialister i allmän medicin hade 47% av läkarna anmält sin patient enligt körkortslagens krav, men hela 83% nyttjat ”Brasklappen” det vill säga muntligen överenskommit med patienten att inte köra bil. Förvånande nog var demenssjukdom den vanligaste orsaken till muntligt körförbud, i ca 20% hjärt och kärlsjukdomar, tätt följt av neurologisk sjukdom 15%. Enligt min mening kan man inte göra en muntlig överenskommelse med en dement person, samma sak gäller en person med svår psykisk eller beroende sjukdom. Muntliga överenskommelser över längre tid rekommenderas inte. Det blir svårt för läkaren att ha överblick och på ett rimligt sätt följa upp att överenskommelsen följs. Min rekommendation är att man överenskommer muntligen, enligt ”Brasklappen”, med sin patient om ett körförbud om maximalt sex månader. Journalför tydligt att du gjort en muntlig överenskommelse med din patient. Skriv gärna ett papper som undertecknas av dig och din patient där ni behåller var sitt exemplar. Beräknas olämpligheten att köra fordon kvarstå mer än sex månader bör man anmäla det till Länsstyrelsen. Under den tiden brukar man hinna utreda och ta ställning till om ens patient kan börja köra bil igen. I dagsläget finns dock inte något jurid iskt hinder för längre tids överenskommelser att inte köra bil. För innehavare med högre behörighet, lastbil (C, CE), och taxi/buss (Taxi, D, DE) rekommenderas starkt att inte göra muntliga överenskommelser. Personer med dessa behörigheter är vanligen yrkesförare och vistas därmed mycket ute i trafikmiljön. Istället gör man en anmälan till Länsstyrelsen i dessa fall. Det är således centralt, att man vid muntlig överenskommelse med sin patient, att inte köra bil under en viss tid (ofta sex månader t ex efter en stroke), gör en ny ordentlig värdering om patienten nu är så frisk att han/hon kan återuppta bilkörningen. Glöm inte vid den nya undersökningen, att ta reda på vilken körkortsbehörighet som patienten innehar.
Anmälningsplikten väcker känslor i läkarkåren (4). Vi tränas att vara patientens advokat och har svårt att ibland vara tvungna att vara myndighet, t ex lagen om psykiatriskt tvång (LPT). Läkares anmälningsplikt av personer som av medicinska skäl är olämpliga som bilförare är tvingande. Ingen läkare har dock ställts till ansvar för att ha underlåtit att göra en anmälan av sin patient, där en olycka inträffat senare. Det förs idag diskussioner om att läkare som under låter att anmäla uppenbart olämpliga bilförare ska kunna ställas till ansvar i Hälso och sjukvård ens ansvarsnämnd (HSAN). När man diskuterar anmälningsplikten med läkarstuderande så lyfter de just fram att eftersom det är lag på att anmäla, så blir det lättare i kontakten med patienten när man förklarar varför man gör en anmälan. En anmälan innebär ju inte att man skall överge sin patient, tvärtom. Anmälningsplikten för läkare avser att skydda vår patient – risken att skada sig själv och tredje person – risken att skada andra. Det skall erkännas av man som läkare kan känna ett etiskt dilemma. Det finns risk att patient inte söker läkare för en behandlingsbar sjukdom för att individen är rädd för att förlora sitt körkort. I läkartidningen (5) under rubriken ”Läkaren som myndighetsföreträdare – etiska dilemman utan enkla svar”, skriver för Läkarförbundets etik och ansvarsråd (EAR) Ulf Schöldström. Artikeln är en bearbetad och förkortad form av EARs rapport om läkaren som ”myndighetsföreträdare”. Här diskuteras hur läkaren skall ställa sig, när det inte är i patientens intresse att tystnadsplikten bryts, men å andra sidan kan andra människors liv och hälsa äventyras om läkaren inte meddelar vad läkaren har fått veta. Det betonas i artikeln att en av de fyra grund läggande etiska principerna är att läkaren skall sträva efter att ”göra gott”, vidare att ”läkaren skall besinna vikten av att skydda och bevara männi skoliv”. Det kan således motivera att läkaren bryter mot tystnadsplikten om människors liv och hälsa står på spel. Körkort och rörelseorganens funktioner Patient-Läkare-Myndighet 7 Man rekommenderar att berättigande av lagstiftning som tvingar läkaren att lämna ut sekretessbelagda uppgifter prövas med följande frågor: – Är det angivna målet gott? – Bidrar den föreskrivna upplysningsskyldigheten väsentligt till målet? – Finns det andra vägar att nå målet utan att tystnadplikten åsidosättes? – Hur stor är risken att vårdbehövande avstår från att söka vård på grund av anmälningsplikten, eller vid läkarkontakt undanhåller viktig information? – Hur stor är skadan för patienten? – Är bestämmelsen möjlig att tillämpa, det vill säga, är det klart definierat när anmälan skall göras? Med det som utgångspunkt analyseras i artikeln körkortslagen och läkares anmälningsplikt till Länsstyrelsen om ens patient är ”uppenbart olämplig som körkortsinnehavare”, samt den möjlighet som finns för läkare att föreskriva muntligt kör för bud. Slut satsen i artikeln blir att körkortslagens rapporteringsskyldighet bör accepteras. Det motiveras utifrån att lagen riktar in sig på ”uppenbart olämpliga fall” och att läkaren har möjlighet att göra muntlig överenskommelse om körför bud för de patienter som kan förväntas följa läkarens råd. Stor samhällsnytta med färre dödade och skadade i trafiken, samt att bestämmelsen kan tillämpas utan större svårighet. I vårt arbete som läkare skall vi diagnostisera och behandla sjukdom. Dessutom skall vi informera vår patient vilka konsekvenser sjukdomen får för den enskilde. Där ingår även information om i vilken grad sjukdomen/skadan påverkar körförmågan på kort och på lång sikt. Det kan nog inte påpekas hur viktigt det är att anmälan görs, förstås efter egen klinisk undersökning och bedömning, och att man som läkare är skyldig att informera patienten att anmälan kommer att ske.
Page 1 and 2: Medicinska körkortskrav vid Neurol
Page 3 and 4: Körkort och rörelseorganens funkt
Page 5: haddoNS MaTrIS När man diskuterar
Page 9 and 10: hUr aNSöker MaN oM körkorTSTIllST
Page 13 and 14: passagerare och i andra hand med me
Page 15 and 16: ilresa. Kvinnan kände sig under f
Page 17 and 18: 8 kaP. ePIlePSI, ePIlePTISkT aNFall
Page 19 and 20: 10 kaP. deMeNS och aNdra koGNITIva
Page 21 and 22: Läkarundersökning 8 § Vid yrkesm
Page 23 and 24: (7%) behövde göra andra ändringa
Page 25 and 26: FraMTId Inom en inte alltför avlä
Page 27 and 28: lITTeraTUr 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8.

Medicinska körkortskrav vid Neurologiska och Psykiska sjukdomar

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?