riktiga kartor behövs! - Liber

SO/NO f–6
möjligheter med Liber
riktiga
kartor
behövs!
Svensk
NO-undervisning
på export!
Prata mer om
faktatexter
INterVJU MeD LäSfOrSkareN MONICa reICheNBerG

Redaktion: Charlotte Beutler,
Gunilla Martinsson, eva Skarp,
inga Henriksson, Lennart Holmgren
Det man känner till bryr man sig om
att eleverna tar till sig fakta inom So och no är inte bara en fråga om allmänbildning.
det är en viktig samhällsfråga.
eftersom man blir mer engagerad i ett ämne ju mer man vet om det är det bra
för framtiden om barn lär sig mycket om naturen och dess villkor. och eftersom
man blir mer positiv ju mer man känner till om något är det bra i vårt mångkulturella
samhälle att eleverna tidigt lär sig om olika religioner.
ett bidrag till ökad förståelse – på flera plan
i det här numret av Möjligheter med Liber tar vi upp just hur du kan träna
eleverna i att ta till sig fakta. Bland annat berättar Monica Reichenberg om
sina forskningsrön när det gäller fördjupad läsförståelse, och Hans Persson
om hur han brukar börja med det konkreta i no.
Vi berättar också om vår egen strävan att beskriva fakta på ett sätt
som barnen kan ta till sig och som väcker nyfikenhet så att de vill förstå.
Ge dig tid till det som bara du kan göra
Läromedel, såväl tryckta som digitala, är ett av dina viktigaste läroverktyg. de
frigör tid så att du som lärare kan ge eleverna all den inspiration och det stöd
som bara en lärare kan. Men de ger dig också trygghet – genom Libers läromedel
får du tillgång till förlagets samlade expertkompetens i en kvalitetssäkrad
förpackning och kan ägna din kraft åt att stötta alla dina elever!
Vill du veta mer om våra läromedel finns all information på www.liber.se.
Självfallet står kundservice också gärna till tjänst.
Välkommen in!
Marie Carlsson, Förlagschef Skola
MöJLIGheter MeD LIBer SO/NO f–6
FotoGRaFeR: Johnér och
SkRiBenteR: Suzanne neuss
istockphoto, Sara Mac key och ann-Sofie Söderberg
iLLuStRationeR: Victoria Backman tRyCk: Åtta45 tryckeri aB
GRaFiSk FoRM: Victoria Backman
PRoJektLedaRe: ka Widebeck

Intresset för att undervisa utomhus ökar, kanske
för att barn vistas allt mer inomhus och rör sig allt
mindre. Oavsett orsak – varma förespråkare för
utelektioner är journalist- och författarparet Mats
och Åsa Ottosson.
Mats ottosson menar att biologi har fantastiska möjligheter
att vara ett upplevelseämne, inte bara pluggämne.
– om man till exempel läser om skogen och går ut och
tittar hur det verkligen ser ut, doftar och känns, är det ännu
roligare att gå tillbaka och läsa igen.
– att bara sitta inne och lära sig om naturen är som att
prata om fotboll på gymnastiken men aldrig få spela.
– Läraren behöver inte vara någon expert, man kan ju
ta reda på vad man ser tillsammans med eleverna. och att
bara vara i naturen ger också kunskaper.
Ge barnen en hemkänsla i naturen
– när jag var barn var vi ute mycket på fritiden. Så är det inte
längre. unga har ju så mycket kul att göra inne nuförtiden.
det betyder att vårt ansvar som vuxna har ökat. det är mer
upp till oss nu om barnen ska komma ut.
Förskolorna och många lågstadielärare är duktiga på att
vara ute och låta barnen upptäcka. det borde man fortsätta
med även på mellanstadiet, anser Mats.
– naturen är alltid spännande – intresset tycks vara medfött.
eller som david attenborough sa som svar på frågan
Inne med
utebiologi
varför han blev så naturintresserad: ”Hur i hela världen gick
det till när du förlorade ditt intresse för naturen?”.
– det behöver inte vara krångligt att gå ut, säger Mats.
ta matsäck med er, tänd en lägereld och bara lyssna och se
er omkring.
Vår uppgift – att väcka fascinationen
Förutom att Mats och Åsa har skrivit faktaböcker om natur
för barn och vuxna har de även skrivit Libers serie upptäck
Biologi.
– där ser vi som vår kanske främsta uppgift att hjälpa
läraren att väcka barnens fascination. Visst är regnskogsskövling,
växthuseffekt, fotosyntes och näringskedjor viktiga
frågor. Men ännu viktigare tycker vi det är att väcka nyfikenhet.
då får man det andra på köpet. Blir man fascinerad av
djuren i dammen lär man sig automatiskt vem som äter vem,
det vill säga hur en näringskedja fungerar. Lär man sig tycka
om att vara i naturen blir man också rädd om den.
VÄCk nyFikenHeten Med
uPPtÄCk BioLoGi!
i upptäck Biologi berättas det om Sveriges,
europas och världens naturtyper, vattnets
kretslopp, hur jordklotet mår och mycket
annat.
Även om böckerna i första hand ska täcka kursplanen
i biologi har författarna smugit in utomhusövningar som
att fånga småkryp i en fälla, skugga en myra, och hur man
känner igen bärnsten.
de har också stoppat in fascinerande fakta, både för
att väcka intresse och för att konkretisera. till exempel:
• att man sett femton olika sorters hajar i svenska vatten.
• hur spindlar gör när de ska flyga.
• att trollsländelarver simmar genom att ta in vatten där
fram och prutta ut det där bak.
• att det finns blommor som bara växer där skogen brunnit.
På det här sättet vill Mats och Åsa ottosson att
läroboken ska dra åt samma håll som utevistelserna i
naturen: att väcka barnens nyfikenhet.
3

4
VÄCK UPPTÄCKARGLÄDJEN!
I Upptäckarserien gör vi allt vi kan
för att tala till barnen på ett sätt
som väcker nyfikenhet. Kunskapen
presenteras i små portioner, med lagom
långa stycken, tydliga rubriker, bildtexter, faktarutor
och förklarande illustrationer. Ungefär som i modern
populärvetenskap, med många ingångar till kunskapen.
Upptäckarserien finns i ämnena Geografi, Biologi
och Religion.
FöR DIG som söKER
ETT LÄTT mATERIAL
Kolla vad du kan är en serie
häften med enkla texter om viktiga fakta. Den
som läst ett sådant häfte kan det allra viktigaste om
ämnet. Häftena har lugn layout med fakta och bilder
på vänstersidan och uppgifter på högersidan. Att
läsa och arbeta i samma bok är något de flesta barn
gillar. För några är det en förutsättning för inlärningen.
serien finns än så länge om Istiden, Vikingatiden,
medeltiden och Kartor.

LäSförStåeLSe
– SärSkILt VIktIGt för faktatexterNa
– Att kunna koda av orden på papperet är inte detsamma
som att förstå, säger Monica Reichenberg.
Som lärarutbildare och läsforskare vid Göteborgs
universitet är det just den fördjupade läsförståelsen
som Monica främst ägnar sig åt.
– i svenska skolor diskuterar vi mycket olika läsinlärningsmetoder,
men inte lika mycket hur vi ska gå tillväga för att
elever ska öka sin läsförståelse. Ändå kräver vi att de ska
kunna reflektera, tolka och läsa mellan raderna.
i årskurs tre börjar faktatexter dyka upp alltmer i undervisningen.
de ställer andra krav än de berättande texter
eleverna stött på tidigare. För att eleverna inte ska halka
efter behöver de få träning i hur man läser faktatexter.
– Jag förstår inte varför man inte bygger vidare på den
grund som lagts i förskolan och under de första skolåren,
säger Monica. där har man oftast boksamtal och eleverna
uppmuntras att reflektera och dra slutsatser.
Välj läromedel med omsorg
– det är viktigt att lärare väljer läromedel noggrant, fortsätter
Monica. texter kan bli oöverstigliga hinder om de ligger
på fel nivå. Läraren har ett stort ansvar när det gäller att
välja texter som både lockar till läsning, håller intresset vid
liv, har rätt nivå och dessutom är pedagogiska och avstämda
mot mål.
– Forskning har visat att faktatexter kan bli lättare att
Så här kaN DU träNa LäSförStåeLSe:
Genom strukturerade samtal (gärna i små grupper så att alla
kommer till tals) till exempel med ”Reciprocal teaching”, där
eleverna får träna fyra strategier:
1. Sammanfatta med egna ord. På så sätt tränas barnen att identifiera
huvudtankar i texten.
2. initiera frågor, det vill säga uppmuntra eleverna att ställa egna
frågor till texten.
3. Reda ut oklarheter, som vad är det som gör att jag inte förstår.
”Jag kanske läste för snabbt”, ”Jag kanske inte vet tillräckligt om
innehållet för att förstå”.
4. Föregripa, till exempel händelseutvecklingen i en historia. Genom
att träna sig på att föregripa kan eleven gå vidare i texten och se
om förutsägelserna stämde eller inte. då tränas också en vana att
gå tillbaka i texten.
förstå om de lånar drag från berättelsen. Förr var exempelvis
texter i historia mer berättande. under senare år har det
kommit ett antal läromedel med berättande drag. Men det är
svårt att skriva bra berättande text. tänk om läseboksförfattare
också ville skriva läromedel i So/no! om exempelvis
Martin Widmark skulle skriva en So-bok skulle det nog inte
vara svårt att motivera elever att läsa.
Men att texterna passar elevernas nivå och har ett
intressant innehåll räcker inte. Man måste prata om dem
för att eleverna ska kunna förstå på djupet.
undervisa i läsförståelse!
ett sätt att träna upp elevers läsförståelse är att ha strukturerade
textsamtal.
– I flera studier har jag låtit lärare använda modeller för
strukturerade textsamtal. eleverna har under lärarens ledning
i smågrupper fått samtala kring faktatexter. en modell är
“Reciprocal teaching” där eleverna får träna fyra strategier.
– en annan modell är ”Questioning the author” där tanken
är att eleverna ska börja ifrågasätta texten och författaren,
istället för att själva ta på sig allt ansvar för att de
inte förstår. Syftet är att eleverna ska bli aktiva, medskapande
läsare genom att ställa egna frågor till texten och
föreslå omformuleringar.
– det är lika viktigt att tala om faktatexter som om
skönlitteratur, menar Monica. det är i samtalet som vi kan
träna lässtrategier tillsammans.
Med direkt undervisning, i de här stegen:
a) Låt eleverna identifiera var i texten de har svårigheter, till exempel
”andra stycket på sidan 52”.
b) Sedan får eleverna identifiera vari svårigheten består, till exempel
”Jag förstår inte vad författaren menar när hon/han säger…”
c) därefter uppmanar du dem att omformulera den svåra meningen,
alternativt textstycket, med egna ord.
d) Be eleverna gå tillbaka i texten för att se om de missat något.
e) Be eleverna att fortsätta vidare i texten för att se om ny information
kan hjälpa dem att förstå.
Modellerna är beskrivna i ett kapitel som Monica Reichenberg skrivit i
lärarhandledningen till Jag läser, Libers nya läslära av barnboksförfattaren
Martin Widmark.
5

6
Bilden skapar förståelse
Hur vet man hur en älg ser ut om man aldrig mött en,
och hur förstår man hur saker och ting hänger ihop
om man inte har sett dem? Det är sånt man kanske
inte tänker på. Men efter att ha pratat med Inga
Henriksson, förläggare på Liber, och Bo Lundwall, bildkonstnär
som målat de stora naturbilderna som finns
med i Libers Upptäckarserie, klarnar bilden.
So/no innehåller ämnen som alla på ett eller annat sätt
beskriver vår omvärld. Bilden är ett fantastiskt hjälpmedel
för eleverna när de ska sortera och förstå verkligheten.
inga Henriksson understryker att det är viktigt med rätt
ton i bilden och att den är skapad för målgruppen. Med ord
och bild i samarbete kan eleverna få en förklaring av olika
förlopp men också orden för att berätta om dem. det är en
oslagbar kombination.
en helhet växer fram
när Liber anlitar konstnären Bo Lundwall är hans uppdrag
tydligt och avgränsat. Bilden ska berätta något och man vill få
med så mycket som möjligt. det är så många element som ska
ingå i en och samma bild och man måste improvisera.
Så här kan man visa vad som händer i en sladd
när lampan lyser. Bild ur Boken om Fysik och
kemi, för 10–12-åringar.
Tecknare: Jonas Burman.
LIBER
SATSAR PÅ
BILDER!
– Jag får lita till min erfarenhet som konstnär och min egen
känsla, berättar Bo.
Så hur gör man när man ska fånga ett stycke natur i en
bild? Bo börjar med att tänka kring ett av djuren som ska
vara med och väljer sen naturen som djuret brukar befinna
sig i. Sen fyller han på med andra arter och växter runt
omkring. det blir som små byggklossar som han lägger, en
efter en. och sakta växer helheten fram.
Man måste dessutom vara oerhört noggrann med hur
bilderna ser ut, förklarar Bo. det räcker inte bara med att en
bofink har rätt färg och form. den måste ha rätt uppsyn.
Bilden ska ju förmedla en känsla av djuret, inte bara en yta.
– Bilder är ett sätt att förklara verkligheten på, säger
inga. de är bra för att visa sånt som är svårt att förklara.
Men bilder väcker också nyfikenhet. en känsla av att ha
upplevt det man ser. då vill man veta mer, blir angelägen
och bryr sig, säger inga.
Med hjälp av en serie kan man kort och enkelt berätta om ett historiskt
skede. Bild ur Boken om Sverige. Tecknare: Anders Nyberg Bild ur Upptäck Sverige. Tecknare: Bo Lundwall.

8
KARTAN BEHÖVS
I KLASSRUMMET!
Kan man klara sig utan fysiska kartor i klassrummet?
Allt finns ju på nätet och det är enkelt att hitta
kartor där.
Hur viktigt är det egentligen att kunna läsa och
hämta information från en karta? Lennart Holmgren,
redaktör på Liber, ger sin syn på saken.
− Det är oerhört viktigt att kunna läsa och förstå kartor för
att få en rumslig uppfattning och förstå samband. Vi har
behov av att relatera oss till omvärlden och bygger därför
upp “inre kartor” i vårt medvetande. Att lära sig läsa och
förstå kartor är en process som man bygger upp stegvis.
Samma slags kartor i kartböcker som i grundböcker
De läromedel som Liber ger ut i geografi innehåller samma
manér som de kartor som finns i kartböckerna, nämligen
miljökartor. Ett gult område betyder alltid odlad mark, ett
grönt betyder barrskog och så vidare. I början är kartan enkel
En kartbok för de yngre eleverna
med en Sverigekarta att vika ut och
enkla förklaringar av väderstreck,
skalor och geografiska begrepp.
men sedan bygger man på med mer information allt eftersom
eleverna lär sig. Tydliga symboler och teckeninformation finns
alltid med för att underlätta förståelsen.
Olika kartböcker − för elever på olika nivåer
Kartbok, behövs det? Det finns ju massor med kartor på
internet. Internetkartan är ofta till för den som söker specifik
information och som är van att läsa kartor. Den har sällan
en pedagogisk uppbyggnad och när det gäller kartor är
eleverna i de lägre åldrarna nybörjare.
En kartbok kan ses som en allt-i-ett-bok till skillnad från
kartorna på internet. Eleverna får i en kartbok steg för steg
lära sig tolka kartans “byggstenar”, färger och symboler. I
takt med elevernas mognad blir det mer information, namntätheten
ökar, andra kartor än miljökartor introduceras och
så vidare.
Vi har ett behov av att kunna läsa kartor utan att vi
ens tänker på det. – Kartor hjälper till att skapa en bild av
världen! Utan dem är man “lost!” säger Lennart.
Ett lätt material där barnen får lära sig vad
en karta är, om karttecken, om olika slags
kartor och hur man läser dem. Lugn layout
med faktatexter och uppgifter att arbeta
med i samma bok.
Den klassiska kartboken för klassrummet
med lagom namntäta kartor, som är
lätta att läsa. Här finns miljökartor och
befolkningskartor, flaggor, landskapsdjur
och mycket mera!

14
Nu ingår
COLUMBUS
när du köper
LIBer eSPreSSO
Har du testat Liber espresso ännu? Det är vår multimediatjänst
på nätet, ett omfattande digitalt arkiv
med inspirerande innehåll till dina lektioner – i alla
ämnen.
Nu blir tjänsten än mer omfattande: När du abonnerar
på Liber espresso får du vår nya karttjänst,
Columbus, på köpet.
Med Liber espresso får du tillgång till tusentals videoklipp,
interaktiva övningar, lärspel och allt du kan önska dig för att
bjuda på spännande undervisning och glädje i inlärningen.
Columbus – ett sätt att arbeta med kartor
Columbus är en interaktiv karttjänst med pedagogiska
övningar i geografi. i den första delen, Columbus Sverige,
får eleverna lära sig mer om landskapen, men också att
förstå kartsymboler och att öva namngeografi.
Precis som med Liber espresso kan du använda tjänsten
på såväl interaktiv skrivtavla som med projektor eller på
enskild dator. På så sätt får du ett flexibelt verktyg samtidigt
som undervisningen blir omväxlande och stimulerar
flera sinnen. Ett utmärkt komplement till din SO-serie och
dina väggkartor.
Ger skolan full valuta på It-satsningarna
Med Liber espresso och Columbus får du på ett naturligt sätt
in ikt* i undervisningen. Skolan hamnar i framkant när det
gäller it samtidigt som du spar massor av planeringstid. den
här typen av interaktiva tjänster blir en allt mer naturlig
del av undervisningen. inte för att det är modernt utan för
att det gör ditt arbete som lärare lättare och elevernas
lärande effektivare.
testa våra demos!
Med den här typen av läromedel – e-läromedel – får du
hjälp med allt från planering till uppföljning samtidigt som
eleverna gärna jobbar självständigt på sin nivå. Mer pedagogisk
tid och mer arbetsro, helt enkelt.
Vi har bestämt oss för att vara bäst på e-läromedel
och göra det lättare för Sveriges lärarkår att hjälpa varje
elev att lyckas.
Vill du veta mer om e-läromedel i allmänhet eller Liber
espresso och Columbus i synnerhet? Läs gärna mer på
www.liber.se/elaromedel och se vad vi har för dina elever
och din skola.
*Informations- och kommunikationsteknik.
En digital karta kan aldrig bli lika detaljerad som en tryckt. Därför kan du tända
och släcka olika lager med text och symboler så att du själv bestämmer vad som
ska visas på kartan.
Väggkartan – ständig repetition i kartkunskap
Att ha en väggkarta tillgänglig i klassrummet är inte bara ett utmärkt stöd i geografiundervisningen.
Det blir också intressantare att diskutera aktuella händelser när
du direkt kan visa var de sker. Liber har ett heltäckande sortiment av väggkartor.
Ladda ner den nya katalogen på www.liber.se.
9

10
KRISTENDOMEN
Inne i kyrkan
På den här bilden ser vi flera saker
som brukar finnas i kyrkor.
Många har frågat efter en ny sorts bok i religion. En
bok som låter eleverna upptäcka hur spännande religion
kan vara, som visar hur människorna lever med
sin tro i vardagen, och som tar hänsyn till elevernas
bakgrund och behov. Nu är den här.
en angelägen nyhet
eftersom vi lever i en mångkulturell värld är det viktigt att
eleverna redan i tidig ålder får lära sig om olika religioner
och olika sätt att tänka.
därför ger upptäck Religion alla de fem världsreligionerna
lika mycket uppmärksamhet. Boken utgår från hur
man praktiserar sin religion i vardagen och den lyfter fram
likheter och skillnader mellan religionerna. den ger också
sammanhang via historiska fördjupningar. Boken är kryddad
med spännande berättelser, livfullt illustrerade i ett manér
som eleverna känner sig hemma med.
På den här tavlan sätter man
upp nummer på de sånger som
ska sjungas under gudstjänsten.
Sångerna kallas för psalmer.
Alla psalmer har ett nummer och
fi nns samlade i en psalmbok.
Det fi nns en tavla till på andra
sidan. Det är för att alla i kyrkan ska
kunna se numren på psalmerna.
Om du tittar noga kan du också se
siffrorna som används för att sättas
upp på tavlorna. Hittar du dem?
Altare kallas det stora bordet
i mitten med blommor på. Altaret
ska påminna om det bord där
Jesus åt sin sista måltid tillsammans
med sina vänner.
Vid altaret står prästen när han
eller hon leder gudstjänsten.
10
70
En bok där alla
världsreligionerna
får lika stor
uppmärksamhet
ISLAM
Inne i en moské
På den här bilden ser vi flera saker
som brukar finnas i moskéer.
En muslim ska be till Gud fem
gånger om dagen. Om man kan,
går man till en moské och ber. Det
är främst männen som gör det,
kvinnorna behöver inte. Om man
inte kan gå till moskén, så går det
bra att be på den plats där man är
just då.
Det fi nns inga stolar i en moské
utan alla sitter på golvet.
Interiör
Foto + bildtexter
KRISTENDOMEN
Bakom altaret fi nns en målad
tavla. Den kallas för altartavla.
På en altartavla fi nns målningar
som ofta beskriver händelser
i Jesus liv.
Här hänger Jesus på ett kors.
Det var så Jesus dog. Ett kors
med Jesus på kallas för krucifi x.
Den stora halvcirkeln runt
altaret kallas för altarring. Där
faller man på knä vid en ceremoni
som kallas för nattvard.
Då får man del av bröd och vin,
det som Jesus och hans vänner
åt vid den sista måltiden.
1 1
ett modernt sätt att prata livsfrågor
att barnen intresserar sig för existentiella frågor är inget
nytt. Men religion är ett svårt och känsligt ämne. det gäller
att närma sig frågorna på ett respektfullt sätt och i en ton
som passar dagens unga.
därför har boken ett tydligt fokus på etiska frågeställningar
som ligger nära elevernas egen vardag – sådant som
barn i 10–12-årsåldern funderar över.
upptäck Religion är en modern religionsbok som verkligen
engagerar, ett redskap som hjälper dig att få igång många
intressanta diskussioner om etik, tro och livet. något som
de flesta elever tycker är viktigt.
”Lär om andras
sätt att tänka och
du får respekt
för andras åsikter”
ISLAM
Bönen leds av en imam.
Han står då i den här nischen,
fördjupningen, i väggen.
Den viktigaste bönen i veckan är
fredagsbönen mitt på dagen. Då
ställer sig imamen i trappan när
han talar. Det är för att synas och
höras extra bra.
På väggarna fi nns inga bilder, för
det är förbjudet inom islam. Men
det fi nns fi na mönster som ibland
är texter ur Koranen. Koranen är
skriven på ett språk som heter
arabiska.
71
I Upptäck Religion visar vi
interiörer från olika religioners
heliga rum.

H
Historieboken som
når ända fram
Ofta börjar historieböckerna med vad som hände för
flera tusen år sedan. Men de kommer aldrig fram till de
människor som lever idag. I Boken om Historia 1 har vi
valt att börja med hur det var när gammelmormor var
barn, i början på 1900-talet.
Fördelen med att börja för 100 år sedan är att barnen får
en koppling till livet idag. om man börjar med istiden och
slutar med upplysningen blir historien mer abstrakt.
allt det viktiga är med
Förutom återblicken till förra sekelskiftet innehåller första
boken en snabbrepetition av Sverige under 10 000 år, vikingatid
och medeltid. kopplingar till idag finns hela tiden med,
som till exempel ”Från torkning och rökning till kyl och frys”.
andra boken, med 1500-talets Sverige, stormaktstiden
och karolinska tiden, har temavsnitt om exempelvis ”att
mäta tiden” och ”Från röksignal till sms”.
i tredje boken berättar vi om 1700-talet, svenska vetenskapsmän
och nya idéer från europa. Vi tar upp 1800-talet
då potatis, vaccin och dynamit var med och lyfte Sverige
från jordbruksland till industrination. Vi hinner också med
utblickar framåt, som till världskrigen och eu.
Boken om Historia har ett
lättsamt tilltal och viktiga
fakta presenteras på ett
spännande sätt.
hur hade vanligt folk det?
i Boken om Historia finns all fakta med som du kan förvänta
dig. Vi tar upp kungar, regenter, krig och stormaktstider. Men
vi berättar också hur folket upplevde saker och ting. ibland
i intervjuform, som till exempel då medeltidspojken erik
knutsson, 11 år, berättar om sin dag.
Genom att locka fram människorna och ställa frågor
som ”Vad läste folk, hur tänkte de, vad åt de?” och ”Lyssnade
de på musik och i så fall vilken?” gör vi historien spännande.
titta gärna i smakproven på www.liber.se.
“ MÅnGa inGÅnGaR SoM VÄCkeR nyFikenHet
Vi har försökt göra historien verkligt angelägen för barnen! till exempel genom att ta
upp barnens situation i olika tider och genom att ha texter med en tydlig röst och direkt
tilltal. Varje sida har flera ingångar – rubriker, bilder, faktarutor och liknande – för att
tilltala flera lärstilar.
när barnen öppnar boken efter gympa eller kanske jullov, är det inte lätt att komma
ihåg vad de gjorde förra gången. därför startar varje kapitel med en tidslinje så att
barnen ser vad som ska tas upp. det hoppas vi ska göra det lättare för dig som lärare att
väcka barnens nyfikenhet för detta spännande ämne. ”
Elisabeth Ivansson, mellanstadielärare på Duvnäs skola i Nacka, och en av författarna till
Boken om Historia.
.
Nu äR
SERIEN
komPLETT!
11

12
Svensk, kreativ NO-undervisning
När vi talar med Hans Persson, författare, lärare och
lektor vid Stockholms universitet, är han nyss hemkommen
från en konferens i New Orleans. Fylld av
entusiasm efter erfarenhetsutbyte med lärare från
hela världen berättar han om hur kul det är med NO
– för både lärare och elever – och hur bra vi har det i
Sverige med stor frihet i att utforma våra lektioner.
– Jag träffade en lärare från ett land där man är tvungen att
lämna in en detaljerad plan inför varje lektion och få den
godkänd av rektor, berättar Hans. utan våra öppna styrdokument
hade jag aldrig kunnat förändra no-undervisningen
till att väcka elevernas nyfikenhet, än mindre resa
runt och missionera om hur man kan göra lektionerna mer
varierade och kreativa.
Utgår från elevernas erfarenhet
Redan som ganska nyutexaminerad mellanstadielärare
slogs Hans av att flera av ämnena i läroplanen var mer
eller mindre osynliga på skolorna. Han började ge noämnena
större utrymme i schemat, och han nöjde sig
inte med att bara de duktiga skulle förstå.
– Jag ville hitta på sätt att dramatisera händelseförlopp
och företeelser. Jag använde petflaskor och gamla
leksaker och märkte att eleverna tyckte det var roligt, ja
nästan det roligaste på hela veckan! Förmodligen för att
jag fångade upp elevernas egna idéer och erfarenheter,
det de redan hade med sig, i stället för att börja med
förklaringar och teoretiska resonemang.
– Förr, när man skulle lära sig blommans delar, plockade
läraren ofta fram en plansch och eleverna fick placera rätt
sak på rätt plats, fortsätter Hans. Jag låter mina elever
bygga en blomma. de får en vecka på sig och när de
kommer tillbaka fylls klassrummet av en mångfald idéer
om hur en blomma ser ut. Vi kan börja diskutera intressanta
detaljer, vad det där i mitten av blomman är
för något, hur man kan sortera dem, någon föreslår
”efter färger”, en annan ”efter form på bladen” och så
vidare. Sedan kan vi prata om hur naturvetenskapen
har gjort för att systematisera blommorna. det är ett
för barnen betydligt intressantare sätt tror jag, än om vi
hade börjat med att berätta hur Linné gjorde och sedan
ställa frågan ”hur skulle du ha gjort?”.
ryktet om NO-undervisningen sprider sig
– en dag ringde fortbildningsansvarig i Stockholm. Precis som
jag tyckte hon att no-undervisningen var för osynlig, berättar
Hans. Hon hade skickat sina mellanstadielärare på fortbildning
i no, men det hände inget när de kom tillbaka. nu hade hon
hört om mig och frågade om jag ville hjälpa till.
Hans gjorde precis som han gjort hemma i skolsalen
i Bagarmossen, och visade experimenten som han under
åren tagit fram och visste fungerade.
– Jag tog ingenting för givet, berättar Hans. Jag utgick
inte från att lärarna var hemma med alla naturvetenskapliga
begrepp utan använde samma språk som jag har i undervisningen.
då plötsligt blev det enkelt för lärarna att undervisa i
no. det var bara för dem att ta med alla tips och idéer hem
till det egna klassrummet, och de kände sig duktiga.
De populära Försök med-böckerna innehåller
en mängd roliga experiment som gör
NO-ämnena vardagsnära och hjälper eleverna
nå kursplanens mål. Här finns elevblad för kopiering,
tydliga lärarinstruktioner men också
lite idéhistoria.

på export!
experimenten blir böcker
i samma veva ringde Hans runt till läromedelsförlagen för att
be dem skicka fysik- och kemiböckerna de hade för låg- och
mellanstadiet.
– alla bara skrattade åt mig, säger Hans. utom på Liber.
där började de ställa frågor och föreslog till slut att jag skulle
skriva sådana böcker själv. och på så sätt kom Försök medböckerna
till. nu är de översatta till engelska, delar av dem
även till japanska!
nästan alla Hans experiment bygger på enkel utrustning,
sådant som är lätt att få tag på, till exempel sax, tejp och petflaskor.
Vilket var tur när Hans skulle fortbilda lärare i Belfast
och resväskorna med allt experimentmateriel var borta!
– Visst blev jag lite nervös, men det var inga problem att
skaffa nya grejer. och fortbildningen blev faktiskt ännu bättre
när lärarna såg hur enkelt det var att genomföra experimenten.
Förutom experimentböckerna Försök med biologi, Försök
med fysik och Försök med kemi har Hans Persson skrivit
Boken om fysik och kemi, en faktabok med arbetsbok, och
nyfiken på naturvetenskap. du kan läsa mer om allihop på
www.liber.se.
Nyfiken på Naturvetenskap.
Massor av intressant läsning
som knyter an till de experiment
som eleverna jobbar
med i Försök med-böckerna.
Boken om fysik och kemi.
Här förklaras de viktiga begreppen
på ett enkelt språk och med
exempel hämtade ur vardagen, men
också med enkla pröva själv-tips. I
arbetsboken befäster eleverna sina
kunskaper och när barnen kan det
som boken tar upp, uppfyller de
målen i år 5 med råge!
Hans Persson, författare, lärare
och lektor vid Stockholms universitet.
Istället för att placera
rätt sak på rätt plats
på en blomplansch, får
Hans elever i hemuppgift
att bygga en
blomma. När klassrummet
fyllts av blomidéer
är det lätt att börja
diskutera och sortera.
13

14
SerIeN SOM VäCker
UPPtäCkarGLäDJeN
I varje barn bor en upptäckare och den nyskrivna,
moderna Upptäckarserien för 10–12-åringarna väcker
verkligen nyfikenhet, både med ord och bild.
Kunskapen presenteras på ett sätt som liknar
populärvetenskap – i många små portioner och med
ett område på varje uppslag. Det är något dagens
barn känner sig hemma med, och tack vare korta
stycken, tydliga mellanrubriker, bildtexter, faktarutor
och förklarande illustrationer blir det lättare även för
svaga läsare att hänga med.
ÅR
4
ÅR
5
ÅR
6
Geografi grundbok
Geografi arbetsbok
Barn frågar om klimatet
klimatförändringarna skapar oro hos både
vuxna och barn. den här boken hjälper dig
bemöta elevernas frågor och ge dem hopp om
framtiden. den är fylld av fakta, kloka ord och
lektionstips – även på hur du kan arbeta med
klimatfrågan inom So/no kopplat till kursplanerna.
Boken är skriven av meteorologen
Pär Holmgren och läraren torun Paulsson
och ingår i Libers nya serie aktiva lärare.
Biologi grundbok
För att underlätta läsningen ytterligare kursiverar
vi svåra ord och begrepp i texten och förklarar dem
längst ned på sidan.
Vi har ägnat stor omsorg om bilderna, och även
de är ingångar till kunskapen. Exempelvis används
ibland serier för att förklara komplicerade förlopp.
I arbetsböckerna finns övningar till varje kapitel.
Där får eleverna själva fylla i sitt utvecklingsschema
och se hur det går framåt.
Biologi arbetsbok
UNDerVISNING för ett håLLBart SaMhäLLe!
Religion stadiebok
Upptäck Väder och klimat
en So/no-bok för år 4 – 6 om global uppvärmning, växthuseffekt,
klimatförändringar och mycket annat. Vad betyder orden och
vad kan hända med väder och klimat i framtiden? Meteorolog
Pär Holmgren förklarar på ett begripligt och
hoppfullt sätt om väder och klimat här i Sverige,
i europa och världen.

Visste du att…
ny kuRSPLan PÅ GÅnG
i slutet av september 2009 räknar Skolverket med att
kunna presentera ett första utkast till kursplaner
i varje ämne. dessa beräknas sedan kunna införas
successivt under 2011–2012.
i de nya kursplanerna i grundskolan försvinner systemet
med ”mål att sträva mot” och ”mål att uppnå”.
istället ska man med ”mål” och ”centralt innehåll” beskriva
vad eleverna ska lära sig. dock inte på detaljnivå.
det ”centrala innehållet” ska ses som ett kärninnehåll
och det ska fortfarande finnas frihet för lärare att därutöver
ha annat innehåll i undervisningen utifrån elevernas
behov och intressen, säger man på Skolverket.
Håll dig uppdaterad med liber
äNNu
mER PÅ
wEBBEN!
Bläddra i smakproven på nätet
Till de flesta av våra läromedel
finns digitala smakprov. Gå in
på www.liber.se och klicka dig fram
till boken. Där, till höger under bilden,
ligger ofta en länk till några sidor ur
boken att bläddra i.
Vill du veta mer?
Har du frågor om våra
läromedel eller vill
diskutera inköp? i så
fall står våra kunniga
representanter gärna
till tjänst.
På vår webbplats www.liber.se hittar du all information och senaste nytt om våra läromedel.
Där kan du också få inspiration och göra beställningar.
Beställ cirkex hos kundservice
Prenumerera på Libers nyhetsbrev
Gå in på www.liber.se och
anmäl dig som prenumerant
så får du kostnadsfritt senaste
nytt om nyutkomna läromedel, praktiska
undervisningstips och inbjudan till
seminarier och andra evenemang.
Ulf Widding
Mobil: 070-603 22 15
arbete/bostad: 0171-398 00
ulf.widding@liber.se
från Libers klimatseminarier
Missade du Libers seminarier ”klimatet och skolan” i
början av året? Gå in på www.liber.se och läs vad
som sades av såväl engagerade pedagoger som några
av Sveriges främsta experter inom klimatområdet.
där kan du också ladda ner talarnas presentationer
och en pdf med tips på hur du som lärare kan jobba
med klimatfrågan i klassrummet. det finns även
förslag på läromedel, från både Liber och WWF, som
stöttar dig i din klimatundervisning.
Ljudböcker finns hos Inläsningstjänst
Många av våra titlar finns
inlästa för elever med läs- och
skrivsvårigheter.
Beställ dem hos Inläsningstjänst
på www.inlasningstjanst.se eller på
telefon 08-556 115 50.
Är du intresserad av cirkex på någon av böckerna? Kontakta Kundservice på 08-690 93 30 så hjälper de dig.
tomas Nyberg
Mobil: 070-680 54 02
arbete/bostad: 0611-224 30
tomas.nyberg@liber.se
15

kUNSkaPeN BOr I Det
NYfIkNa kLaSSrUMMet.
när elevers nyfikenhet väcks följer kunskapen i dess spår – lärandet fortsätter när lektionen
tagit slut. det är därför vi, oavsett typ av läromedel, strävar efter att alla ska kunna hitta
något som fångar intresset. något som väcker just deras nyfikenhet. Gå in på www.liber.se
och se vad som inspirerar dig.
SkOLår f–6
www.liber.se
kundservice.liber@liber.se
tel 08 690 93 30
Fax 08 690 93 01/02
R0910-094 Samlingsfolder Möjligheter med Liber So/no F-6