Seminarieblock 1 (1-6) - Föreningen Sveriges Socialchefer

Seminarieblock 1 (1-6)
Nummer 1 till 6, onsdag 26 september kl 14.00-15.00.
1. Tre år och 90 miljoner - vad gör det för barns och ungas psykiska hälsa?
Ing-Marie Wieselgren, SKL. Inledning av Sabina Wikgren Orstam, SKL
Modellområdesprojektet arbetade under tre år med kommuner och landsting
på 14 olika platser i landet för att synkronisera samhällets insatser för barn och
unga som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa.
Seminariet fokuserar på framgångsfaktorer och fallgropar samt hur man
undviker dem.
Föreläsaren behandlar också sociala investeringar som kan flytta sena, dyra
insatser till tidiga, billiga.
Synkroniseringsarbetet går vidare i ytterligare i tre år och under seminariet
presenteras även den nya - nivåbaserade- projektmodellen och tankarna
bakom den.
Socialtjänstens roll i synkroniseringsarbetet uppmärksammas extra.
Läs mer på www.skl.se/psynk
2. Help wanted? Providing and Paying for Long-Term Care in OECD
countries
Francesca Colombo, Senior Health Policy Analyst, OECD, Paris
With rapid population ageing and societal changes resulting in growing demand
for care for frail old and disabled people, policymakers across OECD countries
want to know how to improve the performance of long-term care systems.
This workshop will show the results from the recent OECD report Help wanted?
Providing and paying for Long-Term Care. After showing some graphics and
other projections, four main policy directions will be adressed:
1. supporting family carers, while reducing unwanted stress on carers
and keeping incentives to work for working-age carers,
2. recruiting and retaining an adequate care workforce,
3. financing long-term care to reconcile access for those needing care
with financial substainability for governments,
4. improving value for money and efficiency in the longer run.
3. Höjd kompetens och gemensam titulatur inom funktionshinderområdet
Sirpa Niemi, verksamhetschef i Ales kommun och Camilla Blomqvist, socialchef
i Stenungsunds kommun
Vad innebär det att kompetensen är för låg inom funktionshinderområdet och
att vi använder olika titlar i olika kommuner till samma typ av funktioner?
Funktionshinderverksamheter i kommuner i västra Sverige uppmärksammade
detta som ett gemensamt bekymmer och beslutade sig för att tillsammans
göra något åt frågan.
Socialchefsdagarna 2012 1

4. Skatteverket - från fruktad skattefogde till modern servicemyndighet
Anders Stridh, verksamhetsutvecklare på Skatteverkets huvudkontor, arbetar
bl. a med strategiska bemötandefrågor.
Skatteverket som blev utsedd till Sveriges Modernaste Myndighet 2011 har
genomgått en stor förändring när det gäller synen på medborgare och företag,
resultat, attityder, bemötande m.m.
Myndigheten vill få det rätt från början och utvecklingen inom verket handlar
mycket om att förstå medborgare och företags situation och öka viljan att göra
rätt. Det ska vara lätt att göra rätt och svårt att göra fel. Presentationen
kommer att handla om det förändringsarbete och den kulturresa som gjorts
och som pågår inom myndigheten.
5. Ledningssystem för kvalitetsarbete och lex Sarah - hur hänger det ihop?
Bitte Fritzon, jurist, samt Helena Axestam, utredare, båda från avdelningen
regler och tillstånd, Socialstyrelsen
För att åstadkomma god kvalitet i socialtjänstens olika verksamheter behövs
ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Den 1 januari 2012 trädde
nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt
kvalitetsarbete i socialtjänst, verksamhet enligt LSS samt hälso- och sjukvård
och tandvård i kraft.
En stor förändring inom socialtjänsten är att dessa föreskrifter till skillnad från
de som upphävdes gäller direkt för enskilda verksamheter. Sedan den 1 juli
2011 gäller nya bestämmelser om lex Sarah i SOL och LSS.
Tillämpningsområdet för lex Sarah utvidgades till hela socialtjänsten, all
verksamhet vid Statens institutionsstyrelse och verksamhet enligt
lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Seminariet presenterar vad kommuner och enskilda verksamheter behöver
göra för att arbeta enligt de nya föreskrifterna om ledningssystem för
systematiskt kvalitetsarbete och lex Sarah.
6. Modellen som halkat efter sig själv –svensk socialförsäkring i
internationell belysning
Joakim Palme, professor i statskunskap, VD Institutet för Framtidsstudier
Joakim Palme analyserar utvecklingen socialförsäkringarna i Sverige i ett
jämförande perspektiv. Han redovisar såväl långsiktiga trender som
länderskillnader i ersättningsnivåer och andra viktiga försäkringsvillkorvillkor.
Fokus ligger på sjukpenning- och arbetslöshetsförsäkringarna. I Sverige har de
faktiska ersättningsnivåerna har sjunkit i dessa socialförsäkringar, i viss
utsträckning p g a sänkta formella ersättningsnivåer som påverkat samtliga
försäkrade, men också därför att de ersättningstaken släpat efter
löneutvecklingen. Om ersättningarna i framtiden inte räknas upp i takt med
reallöneutvecklingen innebär det i praktiken att Sverige överger den modell
som via lagstiftning tidigare gett inkomstbortfallsskydd för de allra flesta
heltidsarbetande. Sverige står alltså i inför viktiga vägval inför formandet av
framtidens trygghetssystem.
Socialchefsdagarna 2012 2

Seminarieblock 2 (7-12)
Nummer 7 till 12, onsdag 26 september kl 15.30-16.30.
7. Socionom - och sen då? Om framtida kompetensbehov och karriärvägar
Mona Fransehn, prefekt vid Institutionen för socialt arbete Göteborg, ledamot i
samarbetskommittén för socionomutbildning.
Seminariet kommer att behandla hur utbildningsansvariga och arbetsgivare
kan samverka för att utveckla det sociala yrkesfältet med hjälp av kompetenta
socionomer. Idag leder ofta karriärvägarna bort från det klientnära arbetet.
Arbetsgivarna saknar många gånger långsiktiga strategier för fortbildning vad
gäller socionomer. Hur kan arbetsgivare bli bättre på att efterfråga och
använda en ökad kompetens? Vilka kunskaper krävs inför framtiden? Hur kan
man skapa tydliga karriärvägar för socionomer med kvalificerad
vidareutbildning och/eller forskarutbildning?
8. Vårdanalys granskar omsorgen. Hur påverkar det kommunerna?
Fredrik Lennartsson, myndighetschef på Vårdanalys (Myndigheten för
vårdanalys)
Vårdanalys uppgift är att utreda brukarnas och anhörigas behov av information
i omsorgen. Den nya myndigheten ska också ge kvalitetssäkrad information till
beslutsfattare i omsorg och hälso- och sjukvård. Vad händer när brukare och
anhöriga får bättre tillgång till vederhäftig information i äldreomsorgen? Hur
påverkar det beslut i äldreomsorgen och kommunerna?
I Vårdanalys inledande arbete ingår en granskning av Öppna jämförelser och
Äldreguiden. Har Öppna jämförelser använts för sitt syfte i
verksamhetsutvecklingen av äldreomsorgen? Vårdanalys ska också försöka
klarlägga hur Öppna jämförelser kan vässas för att få större effekt.
9. Vet medborgaren sitt bästa? – Brukaren som medskapare
Riitta-Leena Karlsson, funktionshinderombudsman i Stockholms stad.
Funktionshinderpolitiskt inriktningsmål inom socialpolitiken är att öka
kunskapen om i vilken utsträckning de individuella stödens utformning bidrar
till att medborgaren med funktionsnedsättning blir delaktig i samhället. Hur
kan mottagaren av socialtjänstens insatser få rollen som medskapare? Hur kan
individualisering av välfärdstjänster leda till bättre resultat? Hur ska
Stockholms stad arbeta med delaktighet för personer med
funktionsnedsättning utifrån FN-konventionen?
FO:s uppgift är att direkt underställd kommunstyrelsen bevaka frågor utifrån
funktionshinderaspekter inom stadens samtliga verksamhetsområden. FO är en
resurs och ett komplement till stadens ansvariga nämnder och bolag i arbetet
med att skapa en stad för alla. Omvärldsbevakning, samverkan,
verksamhetsuppföljning, kompetensutveckling samt rådgivning och vägledning
är FO:s viktigaste arbetsuppgifter.
Socialchefsdagarna 2012 3

10. Kvalitetssäkrad välfärd – håller vården och omsorgen i din kommun den
kvalitet ni beslutat om?
Sabina Wikgren Orstam, sektionschefschef, Lena Svensson, projektledare, SKL
De senaste årens vårdskandaler har satt än mer fokus på utveckling,
uppföljning och kontroll. Utmaningen ligger i att utveckla metoder och
arbetssätt som gör så att vården och omsorgen kan säkras. Sveriges
Kommuner och Landsting driver ett arbete kring dessa frågor. Målet är att
enskilda kommuner och landsting tillsammans med utförarna ska utveckla
system, rutiner och arbetssätt oavsett vem som är leverantör.
11. Allmännytta eller kommunal egennytta?
Barbro Engman, förbundsordförande Hyresgästföreningen
Bristen på bostadspolitik, utförsäljningar av allmännyttan, ombildningar till
bostadsrätter, den tilltagande bostadsbristen, de ökade kraven för att komma
in på bostadsmarknaden, allmännyttans förändrade roll, kommer det att leda
till att även Sverige får ett system med social housing? Eller är vi redan där?
Tar kommunerna sitt bostadsförsörjningsansvar? Vilken roll kan allmännyttan
spela som samhällsaktör? Vi har byggt oss åtskilda, kommer vi att fortsätta
med det? Kommer segregationen att öka eller minska?
12. Mer nationellt samarbete inom socialtjänsten – vad kan det innebära?
Anders Åhlund, f.d. huvudsekreterare i Statens vård och omsorgsutredning
Statens vård- och omsorgsutredning målar upp en framtidsbild där
medborgarnas förväntningar på likvärdig vård och omsorg ökar, där
möjligheterna till evidensbaserad utveckling blir allt större och där bl.a.
kommuner och landsting efterfrågar mer nationell samordning.
Deras bedömning är att detta medför allt mer behov av nationellt samarbete.
Framförallt betonar de frivillig samverkan, men de ser också behov av en
tydligare roll för staten.
Vad betyder detta för socialtjänsten? Stämmer utredningens bedömningar?
Och hur kan staten i så fall bli ett positivt stöd?
Socialchefsdagarna 2012 4

Seminarieblock 3 (13-18)
Nummer 13 till 18, torsdag 27 september kl 14.00-15.00.
13. Välgörenhet eller egenmakt?
Jenny Lindroth, ansvarig social verksamhet och Pia Stolt, VD. Båda från
Situation Stockholm.
Synsättet att välgörenhet inte är det bästa sättet att varken bemöta eller driva
verksamheter på för socialt utsatta människor går som en röd tråd genom
Situation Sthlm:s verksamhet. Situation Sthlm arbetar istället aktivt för att
skapa verktyg och projekt som alla strävar efter att målgruppen själva får
egenmakt och kan ställa krav på sin tillvaro. För att driva en verksamhet som
är professionell krävs kompetens, erfarenhet och kontinuitet, något som
verksamheter som enbart bygger på ideella och värdegrundade initiativ blir
svårare att uppnå då maktbalansen blir asymmetrisk när någon av sin goda
vilja ”ger” och någon i behovsställning ”får”. Seminariet kommer även att
belysa det unika med att skapa sysselsättning för den grupp som står allra
längst från arbetsmarkanden, och att det faktiskt fungerar.
14. Bemanning på demensboenden utifrån insatser och behov – inte tvärtom
Seminariet presenteras av Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen sammanställde under sommaren 2012 nya bindande regler
kring bemanningen på särskilda boenden för demenssjuka. Samtidigt
diskuteras regler kring bemanning i hela äldreomsorgen ia allt från media till
riksdagen just nu. Seminariet fokuserar på hur Socialstyrelsen kan reglera för
att åstadkomma bättre kvalitet i äldreomsorgen.
15. Frågar man inget får man inget veta
Therese Eriksson, verksamhetschef, Sandra Patel, projektledare, Maskrosbarn
Frågar man inte får man inget veta är en kvalitativ intervjustudie med 50
ungdomar mellan 14-18 år. Studiens fokus är förändringsmöjligheter, vad
ungdomarna tycker behöver förändras inom socialtjänsten, psykiatrin,
missbruksvården och skolan när det gäller bemötande och stöd.
Under seminariet kommer vi att lyfta ungdomars egen röst och diskutera kring
ämnen som ungdomarna har lyft fram, bemötande miljö, att bli lyssnad på och
tagen på allvar, att få göra sin röst hörd och deras brist på kunskap kring
barnkonventionen och sina rättigheter.
16. Mäta för att lära eller mäta för att döma? Att använda statistik som
beslutsstöd i vardagen
Mattias Elg, docent i kvalitetsteknik, Centrumchef HELIX VINN Excellence
Centre, Linköpings universitet
Mätetal och statistik kan vara en viktig del i ett framgångsrikt chefsskap. Det
handlar om att basera beslut på fakta om den egna verksamhetens olika
aktiviteter, prestationer och resultat. Genomförståelse av läge,
problemområden och starka delar i verksamheten kan prioriteringar av
utvecklingsområden sättas in. Ofta uppfattas dock statistik och mätningar som
svårfångat och ibland även obegripligt, vilket gör att många inte kommer
vidare i sitt arbete.
Socialchefsdagarna 2012 5

I detta seminarium belyser Mattias Elg hur mätningar kan bli en del i det
vardagliga ledarskapet och hur mätningar och statistik kan vara till nytta. Goda
exempel såväl som tips för att praktiskt arbeta med mätningar i praktiken tas
upp under seminariet.
17. Principer och utmaningar för socialförsäkringarna
Irene Wennemo, huvudsekreterare i Parlamentariska
socialförsäkringsutredningen
Under föredraget presenteras utredningens pågående arbete med speciellt
fokus på viktiga principer och utmaningar för sjuk- och
arbetslöshetsförsäkringen. Frågan i centrum är hur och varför dessa
försäkringar behöver reformeras. Och hur de ska klara förändringar i
befolkningen - med fler äldre, förändrat hälsoläge och ändrade värderingar -
och på arbetsmarknaden - med större rörlighet mellan olika sysselsättningar
och länder och ökade kvalifikationskrav. Vilka bör och kan bli de kommande
blocköverskridande överenskommelserna inom sjuk- och
arbetslöshetsförsäkringarna?
18. Normalt – när massdiagnostiken tar över
David Eberhard, chefläkare på Prima Vuxenpsykiatri Danderyds sjukhus,
författare och debattör
Föredrag om massdiagnostisk, psykiatrisering. var går gränsen mellan friskt
och sjukt? Problem med symptomdiagnoser och hur ska man hantera
välfärden?
Socialchefsdagarna 2012 6

Seminarieblock 4 (19-24)
Nummer 19 till 24, torsdag 27 september kl 15.30-16.30.
19. När barn signalerar
Fredrik Malmberg, barnombudsman
För att förbättra samhällets stöd för barn och unga som upplevt våld i nära
relationer är det viktigt att lyssna på de främsta experterna, barnen själva!
Under 2011 har Barnombudsmannen mött barn och unga med erfarenheter av
våld i nära relationer, psykiskt våld, fysiskt våld och våld i form av sexuella
övergrepp. Flera av dem lever med skyddade personuppgifter och har
erfarenheter av att leva med hedersnormer.
Barnombudsmannen har lyssnat på barn och unga i åldrarna 8 till 26 år.
Barnen berättar hur viktigt det är att vuxna lär sig se, höra, bemöta och gripa
in när barn signalerar. Fredrik kommer att presentera resultatet av detta
arbete och återge några av ungdomarnas röster.
20. Välfärdsteknologi i äldreomsorgen - kartläggning av Sveriges alla
kommuner
Bengt Andersson, Hjälpmedelsinstitutet, programchef regeringsuppdraget
Teknik för äldre.
Inför ”äldreboomen” står Sverige inför stora utmaningar. Inom äldreomsorgen
finns möjligheter att finna vägar där teknik och tjänster kan underlätta såväl
arbetsprocesser som omsorgen om de äldre. Inte minst tjänster som skapar
trygghet, kommunikationsmöjligheter och livskvalitet.
Våren 2012 genomfördes en nationell kartläggning av it, teknikstöd och andra
tjänster i äldreomsorgen i 288 av 290 kommuner. Resultatet ligger till grund
för regeringens bedömning av fortsatta satsningar inom området.
Föreläsningen tar upp resultatet och ger också exempel på hur några
kommuner arbetar med välfärdsteknologi i äldreomsorgen.
21. Inkludering af unge uden for skole og arbetsliv
Ole Johnny Hansen, projektledare för ”Inkludering af unge uden for skole og
arbejdsliv”
Seminariet presenteras av Nordens Välfärdscenter, och ges på norska
Hovedudfordringen i forhold til unge, som står udenfor skole og arbejde, det
såkaldte ”ungt utenförskab”, i de nordiske lande er, at utenförskab hindrer
unge i at ”lære sig samfundets arenaer” og derved skabes en oplevelse af ikke
at være en del af samfundet.
Vi ved at skole og uddannelse er en afgørende faktor for at få varigt arbejde.
Unge, som ikke har fuldført en uddannelse, er de der er i størst risiko for at
tabe på arbejdsmarkedet, fordi de mangler de kompetencer, arbejdsmarkedet
efterspørger.
På baggrund af Nordens Välfärdscenters projekt vil vi på seminaret præsentere
situationen for unge mellem 16-25 år udenfor skole og arbejde i Norden.
”Hvordan knækkes koden”. Hvad virker i forhold til at forhindre ungt
utenförskab og hvad skal til for at inkludere i skole og arbejde efter
utenförskab.Der præsenteres udvalgte ungdomsprojekter i Norden og en
analyse af, hvorfor de har lykkedes.
Socialchefsdagarna 2012 7

Afslutningsvis vil vi præsentere NVC`s anbefalinger til nordiske
beslutningstagere i arbejdet med at inkludere unge, som står uden for skole og
arbejde.
22. Unga och sociala medier – tryggt eller farligt?
Johnny Lindqvist, MEC Interaction
De sociala medierna har blivit en naturlig del av våra liv, och framförallt en stor
del av de ungas liv. I den snabba digitala utvecklingen så ser vi att internet nu
tagit klivet på allvar från datorer till smartphones. Vad betyder det för ungas
användning av ny teknik? Vilka krav och förväntningar kommer de unga ha när
det gäller möjligheten att kunna kommunicera med skolan, socialtjänsten,
sjukvården osv.
Att förstå morgondagens teknik är att förstå hur och varför man använder
tekniken idag. Så låt oss titta på en vanlig dag i ungas liv online, för att se var
vår plats finns, vårt samtal och var någonstans i deras värld är vi relevanta.
Behöver vi förändra hur vi kommunicerar med unga idag?
23. Practice Governance in Scotland: the role of the Chief Social Worker and
the Registered Social Worker
Vi har i Sverige en diskussion om kompetens och legitimation av socionomer. I
Skottland har man (såväl som i Storbritannien i övrigt) infört ett system för att
nationellt registrera socialarbetare, och som innefattar ett gemensamt ansvar
för såväl arbetsgivaren som den enskilde socialarbetaren.
Following a review of social work in the 21st century, much progress has been
made in improving practice through providing a registration body and a
framwork for governing practice. The workshop will explore the development of
regulation and practice governance for social work in Scotland, together with
the statutory responsibilities of the Chief Social Worker.
Seminariet ges på engelska.
24. Äldreomsorg i förändring
Eva Frunk Lind, direktör Äldreförvaltningen Stockholms stad
Äldreomsorgen har sedan kommunerna övertog det samlade ansvaret genom
Ädelreformen 1992 förändrats i grunden. Borta är långvårdssjukhusen som
ersatts av mer personlig omvårdnad. Men trycket på att ständigt förbättra
äldreomsorgens innehåll och kvalitet har kanske aldrig varit större från
invånarna. Valfrihet och avskaffade monopol gör människor vana vid att ha
inflytande. Kraven ökar och många fruktar skenande kostnader för
äldreomsorgen.
Men samhällsförändringarna skapar också möjligheter – äldres vilja att klara
sig själva växer, vilket inte minst märks på att alltfler äldre använder RUTavdraget.
Är tiden inne att avskaffa biståndsbedömningen som vi känner den
idag? Vilka nya boendeformer ska ersätta de stora dyra institutionsbyggen som
vi nu ofta bedriver modern omsorg i?
Socialchefsdagarna 2012 8