November - Föreningen Sveriges Socialchefer

NYHETER NOV 2006 

Specialnummer 

om FSS Studiedagar 

i Åre! 

Det goda värdskapet sidan 4 

Etikrådet diskuterar sidan 6 

Uppdrag Granskning sidan 9 

Kön spelar roll sidan 13 

Reklam för omsorgsyrket sidan 20 

www.socialchefer.org

2 

föreningen SVERIGES SOCIALCHEFER nov 2006 

Vi är navet 

i kraften som 

utvecklar 

– Det förpliktigar att mötas på hög höjd. Vi är här för att hitta kraften 

som utvecklar och för att göra det måste vi blicka både tillbaka och 

framåt, sa FSS ordförande Per-Olof Forsblom när han inledde 

FSS Studiedagar 2006 från stora scenen på Holiday Club i Åre. 

Med fjällen som inramning och Åresjön 

som en spegel alldeles nedanför 

anläggningen samlades de närmare 

400 deltagarna på Holiday Club för att 

under tre studiedagar förkovra sig i allt 

från bekämpning av extremism till marknadsföring 

av vård- och omsorgsyrket. 

Per-Olof Forsblom hänvisade i sin 

inledning till det färska valresultatet. Han 

tror att den nya mandatperioden kan vara 

betydelsefull för oss inom socialtjänsten. 

– Vi behöver mer av en långsiktig 

satsning på forskning och utveckling 

inom socialtjänsten genom någon form 

av ny ”dagmaröverenskommelse” mellan 

staten och Sveriges kommuner och landsting, 

och mindre av tidsbegränsade statliga 

satsningar. 

Mycket prat 

Per-Olof Forsblom tycker att det pratas 

mycket om grundläggande begrepp utan 

att något egentligen händer. 

– Är det inte konstigt att man kan 

komma upp på Akropolis med rullstol, 

men i Sverige är rullstolsburna utestängda 

från en mängd faciliteter, trots allt prat 

om tillgänglighet. Vi pratar också en 

massa om jämställdhet och jämlikhet, 

men ser hela tiden ökande löneskillnader. 

FSS ordförande uppmanade deltagarna 

att återupprätta förtroendet för äldreomsorgen. 

– Vi har aldrig haft så välutbildad personal 

som idag. Vi har aldrig haft så bra 

bostäder som idag. Vi har aldrig haft så 

stor möjlighet att låta de äldre bo kvar 

hemma. Och ändå säger många att äldreomsorgen 

inte fungerar. 

– Har svenska folket glömt hur det var 

före ÄDEL när långvård och sjukhem var 

främsta alternativet för omfattande omvårdnad? 

Viktiga områden för FSS 

En del i kraften som utvecklar är att vara 

aktiv, att inte vänta på att bli inbjuden till 

planeringsbordet. Här nämnde Per-Olof 

Forsblom det långsiktigt hållbara samhället 

som exempel på ett utvecklingsområde 

som vi kan ta för oss mer inom. 

En annan del är att öka attraktions- 

Per-Olof Forsblom provar buffen som 

deltagarna fick i konferenspresent av Åre 

kommun. Buffen kan användas som 

halsduk, pannband, mössa eller huva. 

kraften i yrket, så att vi får fler unga som 

vill arbeta inom socialtjänsten. 

Per-Olof avslutade med att nämna 

några områden som FSS vill satsa på: Att 

utveckla den kunskapsbaserade socialtjänsten, 

att hitta hållbara arbetsmetoder, 

att tillsammans prioritera i vardagen och 

arbeta för att få till en prioriteringsutredning. 

– Och för att trygga välfärden i framtiden 

skulle socialtjänsten behöva kompletterande 

former för sitt arbete, till 

exempel genom volontärer. 

Slutligen påminde Per-Olof Forsblom 

om att ledarnas syn och förhållningssätt är 

helt avgörande för ett klimat där människor 

görs delaktiga och kreativiteten 

blomstrar. 

– Som ledare är vi navet i kraften som 

utvecklar! Vi är alla tillsammans en enorm 

resurs för den framtida utvecklingen. 

■ ■■

Åre kommun hälsar välkommen 

Elsa Danielsson som är ordförande i 

Åres kommunstyrelse (”i en månad 

till”) berättar att man i Åre har lång 

erfarenhet av turism och av att göra det 

bekvämt och intressant för besökare. 

Åre har de senaste åren haft en positiv 

befolkningsutveckling. Kommunen har 

låg arbetslöshet, över 2.110 företag och 

en tredjeplats i riket i kvinnligt företagande. 

Man har skapat åretrunt-arbeten genom 

en storsatsning på Holiday Club, 

som kan ta emot stora konferenser. 

- En del var rädda för att de skulle ta 

för stor del av marknaden, men i stället 

har hela byn fått ett uppsving eftersom 

stora konferenser ger positiva effekter 

även för andra företag. 

En nyckel till framgången är kommunens 

goda samarbete med näringslivet 

och en tillväxtstrategi som sträcker sig till 

2011. 

- Vi fick ju också alpina skid-VM 

2007, lägger Elsa Danielsson till. 

Strategins mål är uppnådda med råge. 

Sommarturismen har ökat i Jämtland, och 

det är Åre och Holiday Club som står för 

ökningen. 

Vi som var med på FSS Studiedagar 

2006 i Åre kan berätta att Holiday Club 

bjöd på fräscha och fina lokaler, hänförande 

utsikt och mycket serviceinriktad 

personal. Den som hade tid kunde 

besöka upplevelsebadet med inomhusoch 

utomhusbassänger, bubbelpool och 

relax, eller sjunka ned i en stor fåtölj invid 

foajéns stora öppna spis. ■■■ 

Tack till alla! 


Elsa Danielsson, Åre kommun, hälsar 

välkommen. 

När Lotta Persson avrundade den sista studiedagen sa hon att vi har 

levt upp till ett möte på hög nivå, både här bland bergen och med 

varandra. 

– FSS tackar Åre kommun, arbetsgruppen under det senaste året, de fantastiska 

teknikerna och övrig personal här på Holiday Club, det har fungerat prickfritt! 

Tack till utställarna, hoppas att ni har fått bra och många besök. 

– Sist men inte minst: Tack till alla er som har deltagit! 

3

4 


Konsten 

att utöva det goda värdskapet 

Det blev en kickstart på FSS Studiedagar 2006. Jan Gunnarsson, en av 

författarna till Det goda värdskapet och Den tjänande ledaren, var en riktig 

humörhöjare under den timme som han utlovade som ”garanterat teorifri”, 

och som gav åhörarna insikt i det goda värdskapet. 

–J 

ag är döglad över att stå här framför 

er, sa Jan Gunnarsson med ett 

brett leende och en närvaro som kändes 

till sista stolsraden. 

– Jag känner också stor ödmjukhet, 

jag känner inte er värld och era utmaningar 

och hoppas att jag kan tillföra ett 

nytt perspektiv på värdskap som ni kan 

ha nytta av när ni möter andra människor. 

För det är i mötet med andra som det 

goda värdskapet utövas. Inte bara när du 

bjuder hem någon som gäst till ditt hem, 

inte bara när du tar emot en besökare på 

ditt kontor. Utan just i mötet med vem 

som helst, var som helst. 

Janne och hans författarkollega Olle 

Blohm skrev boken Det goda värdskapet 

för att de hade tröttnat på charmkurser 

och den påklistrade trevligheten. 

– Vi började fundera på vad som finns 

bortom den, inom människan, och genom- 

förde intervjuer i Sverige och Europa. 

Varför upplever sig en del människor mer 

framgångsrika i sina möten än vad andra 

gör? 

”Jag råkar bara sitta i en plåtburk” 

Janne Gunnarsson lovade en garanterat 

teorifri timme eftersom föreläsningen 

bygger på intervjuer med människor som 

är framgångsrika i mötet med andra. 

Så börjar Janne Gunnarsson berätta 

om en person som verkligen förstått 

detta med att möta människor, Peyman 

Nawab i Umeå. Det var när Janne hade 

flugit från ”Stroppholm” till Umeå och 

stressad stod och väntade i taxikön som 

plötsligt en man knycker hans rullväska 

och drar iväg med den. ”Vad håller du på 

med?” ”Följ med mig, ta flygbussen, det 

är mycket bättre och billigare än taxi, 

miljövänligt också. Jag kör dig till Umeå, 

Janne Gunnarsson, författare 

till bland annat boken Det 

goda värdskapet, är en 

fantastisk historieberättare. 

toppar allt med fin persisk musik!” 

– Peyman Nawab är chaufför på flygbussen, 

men enligt honom själv kör han 

inte flygbuss, berättade Janne Gunnarsson. 

”Nej, jag ger människor en bättre 

dag, jag råkar bara sitta i en plåtburk”. 

Medan bussresenärerna väntar på avgång 

passar Peyman på att samla ihop bagagevagnar 

utanför flygterminalen. ”Det måste 

vara ordning och reda när det kommer 

folk till Umeå.” 

Han kommer från början från Iran. På 

Jannes fråga om vad folk tycker om att 

han nästan kidnappar dem ur taxikön för 

att sätta dem på flygbussen svarade Peyman 

att ”ibland kan folk vara fundersamma, 

men mest glada”. Och hans chef är 

stolt över honom ”men samtidigt förbannad 

– jag ger folk för mycket rabatter, 

och sen säger hon att jag ska köra samma 

väg varje gång!”.

Peyman Nawab tar kontakt med sina 

resenärer och får dem att känna sig glada 

och sedda. Han tar omvägar med bussen 

om så behövs – Hagamannen har fått 

honom att köra unga tjejer så nära hemmet 

som möjligt. Janne frågade honom 

”varför är du så här?”. Är det något 

kulturellt, är det för att han vill göra något 

för någon annan? Ja, säkert spelar det roll, 

men Peymans svar blev ”jag har valt det, 

ingen kan förstöra min dag utan min 

tillåtelse”. 

Så som jag tänker, så blir min dag. 

2.000 relationer i genomsnitt 

Relationer ger mening. Visste du att en 

genomsnittlig svensk har relationer med 

ungefär 2.000 personer? Vi får, utvecklar 

och avvecklar relationer. Relationer betyder 

mer än kost och motion och ofrivilligt 

utanförskap gör ont. ”Hellre öl och 

chips med polarna än ensam med broccoli”. 

Och även för verksamheten betyder relationer 

allt. 

– Om vi har relationer till varandra 

som medmänniskor kan vi möta alla möjliga 

utmaningar som mänskligheten står inför, 

idag och imorgon, sa Janne Gunnarsson 

med eftertryck. 

Väntad och önskad 

Vad är värdskap? Kanske konsten att få 

människan att känna sig välkommen i 

mötet med dig. Och vad betyder då 

”välkommen”? Väntad, önskad, att du är 

glad över att möta just den människan, 

FSS Studiedagar 2006 fick en kickstart med många 

glada skratt under den första föreläsningstimmen. 

tror Janne. För att känna sig välkommen 

ska man känna ”de hade verkligen förberett 

sig och tänkt på allt inför mötet med 

mig”. 

– Tänk på hur invandrare får känna att 

de är tolererade men inte väntade. Värdskapets 

utsida är en spegelbild av hur vi är 

på insidan av oss själva eller inom organisationen. 

Kommun-icera mera 

Smaka på ordet kommunikation. Kommun 

betyder gemenskap och gemensam. 

Att arbeta med kommun-ikation som kommun-ikatör 

är att skapa gemenskap. Allt 

kommun-icerar. 

– Men ta reda på var gemenskapen 

som byggs upp inom organisationen egentligen 

har fäste. Ligger den i gemensamma 

värderingar eller i att lönekontoret gör 

vad de ska en gång i månaden? 

De som utövar ett mycket gott värdskap 

har ofta kommit en bra bit på väg 

med organisationens kommunikationsstrategi, 

enligt Janne Gunnarsson. De har 

tänkt igenom och ”kommun-icerat” allt 

både internt och externt: verksamhetsidé, 

värderingar, kultur, mission, vision. 

Sjukfrånvaron sjunker med gott värdskap, 

som handlar om att se människan, 

inte bara ”omslagspapperet”. 

– För att se vem som utövar ett gott 

värdskap kan man studera hur personen 

behandlar städare, chaufförer, den som 

kör sopbilen … 


Tacksamhet föder generositet 

– Värdskap betyder glädje och lycka över 

att dela med sig. Då krävs att det finns en 

generositet som kommer ur tacksamhet 

över sig själv och över andra människor. 

Den som aldrig fick höra att den var 

värdefull och älskad är nog den som rakar 

skallen – hur ska den personen kunna 

välkomna sig själv och andra? 

Sex fundament 

Värdskapet har sex strängar att spela på, 

berättade Janne Gunnarsson. Tjänande, 

helhet, dialog, ansvar, omtänksamhet och 

kunskap. Två av dessa fundament hann 

Janne tala om innan det var dags att 

avrunda. 

– Tjänande betyder att sätta någon 

annan före mig själv. Jag bjuder på mig 

själv utan att ha någon egen vinning. 

Vinsten kommer helt och hållet inifrån 

mig själv. En ledare är en tjänare, ”I’m 

proud to serve my people” som en 

amerikansk företagsledare sa. 

– Kom också ihåg det Peyman Nawab 

sa om att han väljer att vara som han är. Ett 

gott värdskap bottnar i ansvar. Jag är till 

hundra procent ansvarig för hur jag förhåller 

mig till allt. 

”Värdskapets belöning: Resultatet av 

ett gott värdskap stavas stolthet. Den 

känsla vi bär med oss efter ett möte där 

värdskap ägt rum. Stolthet är en positiv 

kraft som kan växa sig stark hos alla 

människor, oavsett om den härstammar 

från eget arbete eller den plats vi är 

verksamma på.” 

Vill du läsa mer om värdskap hittar du 

Om värdskap (från vilken sista stycket är 

hämtat och där alla sex fundamenten 

beskrivs) på www.socialchefer.org, fliken 

Studiedagarna. ■ ■■ 

5

6 


Arga pensionärer etikrådets 

dilemma 

Hos ett pensionärspar gör kvinnans aggressivitet det 

svårt för hemtjänsten att ge bästa möjliga hjälp till 

båda. I ett fullsatt rum på Holiday Club i Åre vred 

och vände Socialstyrelsens etikråd på dilemmat för 

att få fram olika aspekter. Etikrådets uppgift är att 

analysera inkomna etikfrågor från personer inom 

socialtjänsten och resonera sig fram till olika handlingssätt 

och deras konsekvenser för alla parter. 

Vid etikrådets öppna möte i Åre presenterade 

Ylva Elonsdotter från Östersunds 

kommun ett etiskt dilemma. 

Pensionärsparets situation 

Anders och Anna är över 80 år, utan egna 

barn. Anders har hemtjänst och växelvård 

sedan drygt fem år. Han är rörelsehindrad 

och får hjälp med personlig omvårdnad 

och alla praktiska sysslor. Ibland är han 

inte ”klar och redig”. 

Anna har tidigare anhörigvårdat Anders. 

Hon är fysiskt aktiv men dement, klarar 

lite hushållssysslor och hjälper Anders en 

del. Hon får hjälp med matdistribution, 

städ, tvätt och inköp, sällskap vid måltider 

när maken är på växelvård och sällskap till 

läkare. 

Anna har flera gånger slagit Anders 

och blir ofta arg på personalen och säger 

att hon vill själv hjälpa sin man. Hon 

kommer inte ihåg att hon ibland slår 

Anders. 

Personalen märker att Anders inte är 

tillfreds, men vid ett gemensamt möte 

med omsorgspersonalen och gode mannen 

sa både Anna och Anders att de vill 

fortsätta som tidigare. 

Hemtjänstens etiska dilemma 

Personalen anser att de inte kan ge vård 

och omsorg på ett tryggt och säkert sätt 

och tycker att det är jobbigt att alltid 

medla mellan paret.Vad kan de göra för 

att hjälpa Anna och Anders? De ska värna 

om bådas integritet och självbestämmande 

och samtidigt arbeta för att båda ska ha 

en dräglig tillvaro, en skälig levnadsnivå 

och känna trygghet. 

Etikrådets diskussion 

Några juridiska aspekter 

Etikrådets jurist gick igenom de juridiska 

aspekterna, bl.a. självbestämmandeprincipen, 

godmanskapet och möjlighet till 

förvaltarskap. Faktorer som spelar roll är 

t.ex. den enskildes förmåga att uttrycka 

sina önskemål och att makarna har olika 

omvårdnadsbehov där deras olika 

(o)förmågor inverkar försvårande för att 

tillgodose den andra makens behov. 

Autonomi 

Autonomiprincipen är stark inom både 

juridiken och etiken. Men om individen 

inte kan överblicka konsekvenserna, kan 

vi då respektera dennes integritet och 

självbestämmande? 

Vad vill Anders? 

Anders vet inte riktigt om han vill förändra 

boendesituationen. Vi vet inte om 

han känner ansvar för Anna eller utsätts 

för påtryckningar från henne. 

Det är lätt att reagera mot våldet i 

relationen, men trots att han blir slagen 

måste man se att det kan finnas ett värde 

för Anders att bo kvar med Anna. 

Några alternativ 

Om Anders vill flytta ifrån Anna bör 

personalen stärka honom i detta; Växelboendetiden 

skulle kunna utökas; Ett 

särskilt boende kan ge dem ökad trygghet 

i samvaron; Anna kan involveras i 

arbetet med hemmet och Anders för att 

hon inte ska känna sig utanför. 

I detta läge är medling kanske det 

bästa personalen kan göra, trots att det är 

frustrerande. Hos par där ena maken är 

dement finns det mycket att vinna på att 

parrelationen stöds i stället för att de 

separeras från varandra. 

Hantera aggressivitet 

Vi vet inte hur omfattande våldet är, det 

På www.socialstyrelsen.se/etik hittar du mer information om hur du 

gör för att själv sända in ett etiskt dilemma till etikrådet. Här kan du 

också läsa mer ingående referat av denna och andra etikdiskussioner 

som etikrådet har haft under åren. 

måste personalen vara vaksam på. Risken 

är också att bådas tillstånd försämras och 

att Annas aggressivitet ökar. Det kommer 

an på personalens skicklighet att hantera 

aggressiviteten. 

Dementa personer uppvisar ibland ett 

förändrat beteende och blir aggressiva. 

Kanske känner Anna ibland inte igen 

Anders som nu sitter i rullstol. Dessutom 

kommer det personer som tar ifrån Anna 

hennes arbetsuppgifter och detta gör 

henne arg och olycklig. 

Personalen får handledning för att 

hantera de känslor som olika situationer 

väcker, vilket blir vägledande för hur 

personalen hanterar denna och liknande 

situationer i framtiden. 

Använda nätverket 

Personalen kan känna sig handlingsförlamade 

och utan påverkansmöjlighet. Släktingarna, 

varav en är god man, anser att 

det är bra att Anna och Anders får bo 

tillsammans. Genom att samla makarnas 

nätverk kan personalen få stöd i hur de 

ska hantera situationen och nätverket 

kan kanske påverka makarna i en eller 

annan riktning. 

Konklusion 

Anna och Anders har levt ihop i många 

år och det finns en bindning mellan dem 

även om det förekommer konflikter. Att 

Anna slår Anders är inte acceptabelt och 

han far illa av det. 

Personalen måste ta reda på hur Anders 

vill ha det. Om makarna väljer att bo kvar 

tillsammans hemma och situationen inte 

förändras kommer makarna inte att få

den omvårdnad och hjälp de behöver, 

och arbetssituationen blir påfrestande för 

personalen. 

Risken är stor att båda makarna försämras 

i sina tillstånd, därför vore det 

kanske mest realistiskt med ett särskilt 

boende för dem, eller att de under en 

kortare period har var sin lägenhet. 

TES 

Tack för det fantastiska mottagandet 

TES-systemet fick på FSS-konferensen. 

Läs mer på nätet 

Observera att detta endast är ett kort 

referat av etikrådets resonemang. Du 

hittar ett längre referat av detta, och alla 

andra resonemang som etikrådet har fört, 

på www.socialstyrelsen.se/etik. ■■■ 

”Kvällen före” 

Innan FSS Studiedagar 2006 drog igång på riktigt 

bjöd STT System och WM-data på ”Kvällen före” i 

Holiday Club Sportsbar. Förutom att äta god buffé 

kunde gästerna lyssna på Mike Florett som drog ett 

ståuppnummer som både innehöll visa om frugan 

Inga-Lill och förvandling till ”sörmlands Elvis”. Men 

framför allt var kvällen ett tillfälle för deltagarna att 

sitta ner och prata med gamla och nya bekantskaper. 


Deltagare vid etikrådets möte den 27 september: 

Lotta Persson, Göte Appelberg, Gunilla Silfverberg, 

Mikael Sandlund, Åke Bergmark, 

Erik Blennberger, Barbro Lewin, Eskil Franck, 

Åsa Börjesson, Elisabet Svedberg samt från 

Östersunds kommun Ylva Elonsdotter. 

ett optimalt 

planeringsverktyg 

för hemtjänsten 

• effektiviserad och 

snabbare planering 

• kvalitetssäkring med 

uppföljning av vårdinsatser 

• mer tid för vård 

• kostnadsbesparande 

Läs mer på www.sttsystem.se 

eller ring 090-70 64 60 

7

8 


Attendo Systems AB utvecklar och marknadsför kompletta 

trygghetslösningar för äldre och funktionshindrade 

Vårt kompletta produkt- och tjänsterbjudande 

gör det lätt att planera och budgetera 

kommande trygghetssatsningar och med 

vår rikstäckande organisation är det alltid 

lätt att nå oss. 

Vår position som marknadsledande leverantör 

av trygghetssystem stärktes 2005 genom 

sammangåendet med det Engelska bolaget 

Tunstall som är Europas största leverantör 

av trygghetslarm. 

Attendo Systems AB 

Årstaängsvägen 1A 

117 43 Stockholm 

Telefon 08-775 77 00 

www.attendosystems.se 

A MEMBER OF THE TUNSTALL GROUP 

• Trygghetscentral 

• Trygghetstelefoner 

• Internsystem 

• Anhörigsystem 

• Interntelefoni 

• Demensprodukter 

• Trygghetstillbehör 

• Teknisk service 

• Utbildning 

• Planerings- och uppföljningssystem 

för hemtjänsten

Uppdrag Granskning 

På kollisionskurs 

mot samma mål 

Hur många av er skulle ställa upp på en intervju om plötsligt en reporter 

från Uppdrag Granskning ringer? Det var inte många händer som 

sträcktes upp i den 150 personer starka publiken när Nils Hansson ställde 

frågan i början av seminariet om hur Uppdrag Granskning arbetar. 

Visst har du någon gång suttit framför 

teven och sett Uppdrag Granskning? 

Med ungefär 900.000 tittare varje 

vecka är det ett av SVT:s flaggskepp. 

Programmets uppdrag är att granska och 

blottlägga missförhållanden och maktmissbruk 

i samhället. 

– Och för det behöver vi er hjälp, 

men vi befinner oss av någon outgrundlig 

anledning på kollisionskurs med varandra, 

sa projektledaren Nils Hansson som 

tillsammans med redaktören Kenny Adersjö 

berättade om hur SVT:s samhällsgranskande 

program arbetar. 

– Hur definieras ett missförhållande?, 

frågade en av FSS-åhörarna. Någon kan 

ha drabbats av ett missförhållande eller 

maktmissbruk, personer i ansvarsställning 

vill inte ta sitt ansvar, det ska finnas ett 

allmänintresse och vara något som inte 

skulle komma i dagen utan Uppdrag 

Gransknings arbete, berättade Nils Hansson 

som också sa att de flesta är ovilliga att 

ställa upp på intervjuer. 

– Våra reportrar är oerhört pålästa och 

inte lätta att tas med. 

6.000 tips varje år 

Kenny Adersjö berättade att en myt om 

Uppdrag Granskning är att de ”friserar 

verkligheten”. Han sa att de utgår från ett 

tips och gör grundlig research. Redaktionen 

försöker alltid hitta kritik mot sitt 

eget arbete. En sändningstimme kan ha 

föregåtts av sex månaders arbete. De får 

6.000 tips om året som de sållar kraftigt ur. 

– För att gå till botten med ett tips 

använder vi oss av hemliga källor, kollar 

och dubbelkollar allas svar, vilken sida 

uttalandet än kommer från, sa Nils Hansson. 

Uppdrag Granskning kan sända både 

bild och ljud från dolda källor om det kan 

befogas av ett stort allmänintresse, berättade 

Nils Hansson. 

– Vi arbetar mycket med etiska frågor. 

Vi kan utsätta folk för publicitetsskador, 

och det får inte göras obefogat. Vi måste 

redogöra för innehållet i en dold inspelning 

och ge personen möjlighet att komma 

till tals. 

Det är inte konstigt att man känner sig 

på kollisionskurs med Uppdrag Granskning 

och helst vill lägga på luren om man 

blir uppringd. Hur ska en intervjuperson 

kunna känna sig trygg? 

– Ta reda på vilka rättigheter du har. 

Reportern har haft lång tid på sig att göra 

research och du ska också få tid på dig att 

förbereda dig och få rätt att framföra dina 

bästa argument, sa Nils. Och skulle du 

inte ha rent mjöl i påsen, säg det på en 

gång så har du det sagt. 

Trots det är det en redigeringsfråga 

vad som sänds. Av en entimmesintervju 

kanske bara tre minuter visas. Men om 

sändningen skulle innehålla sakfel kan 

man begära genmäle och om fel påvisas 

publiceras en rättelse. 

– Idag publicerar vi ofta oklippta intervjuer 

på nätet, sa Kenny Adersjö, då 

ser man urklippet i sitt sammanhang. 

Alla sidor granskas 

Kenny berättade att en andra myt om 

Uppdrag Granskning är att de bara riktar 

in sig på dem som det är synd om och 

betraktar alla andra som ”onda”. 

– Men ”the good guys” utstår minst 

lika omfattande granskning, sa Kenny 

och exemplifierade med programmet om 

barnen som dumpats i Somalia. 

– Det var huvudpersonen Ahmed som 

jag granskade allra mest och den som jag 

kollade alla referenser på. Vår brist är 

kanske att vi inte visar de kritiska frågorna 


Kenny Adersjö (till vänster) och Nils Hansson 

från SVT:s program Uppdrag Granskning 

tipsade om att den som blir kontaktad av en 

journalist ska be att få tid att förbereda sig på 

och föra fram sina bästa argument. 

som vi ställer till vår ”goda” intervjuperson. 

Den tredje myten är att Uppdrag 

Granskning filmar allt och överallt. Det är 

sant, sa Kenny och berättade att den 

etiska prövningen av vad som kan visas 

eller ej sker först vid redigeringsbordet. 

Det kan inte den som sköter kameran 

avgöra ute på fältet. 

Hänvisar vidare 

Socialtjänstpersonal är rädda för att bli 

intervjuade. Ofta hänvisar en person till 

en annan, tills reportern har hamnat hos 

kommundirektören som säger att det 

inte går att uttala sig om enskilda fall. 

– Den som tar på sig ett ansvar får ofta 

ett positivt gensvar, sa Kenny och exemplifierade 

med kommundirektören i 

Nacka, Lennart Jonasson, som ställde 

upp på en intervju och sa att de hade 

begått formella fel i fallet med de dumpade 

barnen i Somalia. 

En röst ur publiken frågade hur det 

påverkar reportrarna att folk hängs ut och 

kanske hör av sig och säger att de har 

blivit felaktigt utpekade. 

Kenny svarade att det är svåra bedömningar. 

Reportrarna ställer sig hela tiden 

frågan om de gör rätt – inte bara efteråt 

utan medan arbetet pågår. 

– Många skulle inte tro det om våra 

reportrar, men vi har ett stort mått av 

självkritik inom redaktionen. 

Efter att seminarietimmen hade gått 

avslutade Nils Hansson med att fråga hur 

många ur publiken som nu skulle våga 

ställa upp på en intervju. Från att bara ha 

varit några få i början av seminariet sträckte 

nu ett tjugotal personer i publiken upp 

handen. ■ ■■ 

På www.svt.se/granskning kan du läsa om programmets etiska riktlinjer, 

se oredigerat material och klipp från tevesändningar. 

9

10 


Några deltagare tycker till ... 

HARALD ENGLUND ELISABETH MEJERSJÖ 

MARIANNE NORMARK 

Sundsvalls kommun, personalchef. Det är 

tredje gången han är med på FSS Studiedagar. 

– Föreläsarna har varierat, det är mycket 

som är väldigt basic men Gunnar Wetterberg 

och Agneta Stark var mycket bra. 

Älggrejen var skoj! 

– Seminarierna var sådär, föreläsningarna 

var bättre. Jag uppskattar vidare 

perspektiv och på seminarierna blir det 

naturligt nog smalare. 

– Utställarna har jag inte engagerat mig 

i i år. 

– Nästa år skulle jag vilja lyssna till de 

skarpa hjärnorna som har helhetsperspektiv 

och kan koppla ihop historik med det 

nationella och det internationella. Det får 

gärna handla om samhällsutveckling i 

stort, inte bara socialtjänsten. ■ 

CHRISTINA EMBRETSEN 

Ordförande i omsorgsnämnden i Ljusdals 

kommun. Är för andra gången med på FSS 

Studiedagar. 

– Storföreläsningarna är jättebra, det 

är inte bara vad de säger utan hur de säger 

det. Lustigt nog läste jag Janne Gunnarssons 

bok för två veckor sedan. 

– Seminarierna var okej, det ena om 

kvalitetssäkring av hemtjänsten var intressant 

eftersom vi nu för in samma typ av 

system hos oss. 

– Utställarna är intressanta, även om 

jag kan sakna utställare som för fram 

visioner och idéer. 

– Nästa år skulle jag vilja att studiedagarna 

tar upp det senaste inom anhörigstöd, 

som är en fråga jag brinner för. ■ 

Socialdirektör i Jönköping. 

– Föreläsningarna är jättebra och håller 

hög kvalitet. De har olika inriktningar 

och ger oss viktiga reflektioner som jag 

hoppas att både politiker och tjänstemän 

tar med sig härifrån. 

– Seminarierna tycker jag var bra, jag 

var med på etiska rådet, Uppdrag Granskning 

och Kanadaseminariet. 

– Jag har inte hunnit besöka alla utställare. 

– I framtiden skulle jag vilja att studiedagarna 

ger mer utrymme för debatt efter 

storföreläsningarna, eller åtminstone ger 

deltagarna möjlighet att ta vara på alla 

tankar som väcks utan att direkt behöva 

gå vidare till ett nytt ämne. Det vore 

livgivande att få diskutera med personer 

som jag inte känner. ■ 

” 

– För oss utställare är 

det helt rätt forum. 

– Hit kommer man 

för att det är bra 

föredragshållare. 

Vice ordförande i socialnämnden i Umeå. Har 

varit med på studiedagarna ”mååånga gånger”, 

första gången i slutet av 1980-talet. 

– FSS Studiedagar är ett forum för att 

få koll på vad som händer i socialsverige 

och socialeuropa, och att möta socialpolitiker 

från hela landet. Jag prioriterar 

hårt bland det som finns i fortbildningsväg. 

Ändå finns det inget som konkurrerar 

ut studiedagarna. 

– Föreläsningarna var våldsamt mycket 

bättre än seminarierna. Agneta Stark och 

Gunnar Wetterberg var de allra bästa. 

– Utställarna är bra med ett brett utbud. 

– Nästa gång skulle jag vilja veta vad 

som ligger i framkant inom socialtjänsten. 

Och jag påminns gärna om genusperspektivet 

då och då. ■ 

Några röster från 

”Kvällen före”: 

– Efter två dagar 

brukar man vara helt 

mätt på intryck. 

– Man blir lyft. 

” 

– Konferensen ger 

massor även för oss som 

inte är socialchefer. 

– Det är intressant att följa den röda tråden 

genom föreläsningar och seminarier.


SEMINARIER I SAMMANDRAG SEMINARIER I SAMMANDRAG SEMINARIER I SAMMANDR 

Mentala dörröppnare 

Tove Lifvendahl, som bland annat går under titeln samhällsdebattör, 

talade om mentala dörröppnare och berömde FSS för studieresan om 

volontärverksamhet till Kanada i maj. 

- Vår storsvenska mentalitet gör att Sverige ska framstå som bäst på 

allt. Men att vilja lära av andra är ju jättebra, sa Tove. 

En mental dörröppnare kan vara just att låna idéer av varandra och 

öppna upp de vattentäta skotten mellan politiker, det ideella samhället 

och näringslivet. 

Ytterligare en mental dörröppnare kan vara sociala entreprenörer. 

De är ofta personer som är väl genomtänkta och har insett att man inte 

bara har fri- och rättigheter utan också skyldigheter. Tove Lifvendahl 

nämner här en person som arbetar med missbrukare och en annan som 

är medborgarnas flyktingombudsman. ■ 

Marie Wörlén och Åke Bergmark. 

Den förstatligade människan 

Lotta Gröning, debattredaktör på Aftonbladet och 

författare höll ett seminarium om glappet mellan lojalitet 

med mål och regler och att lägga tid på kärnverksamheten. 

Det blev en stor diskussion där många klagade över att 

de nästan inte hade tid för annat än att fylla i blanketter 

och redovisningar. ■ 

Lotta Gröning. 

Tove Lifvendahl. 

Prioriteringar 

Åke Bergmark, professor i socialt arbete vid Mittuniversitetet och 

Marie Wörlén, doktorand, ska göra en undersökning i ett antal 

kommuner om vilka värden som ligger till grund för hur vi prioriterar. 

I en förstudie i Östersunds kommun svarade politiker och personal 

inom IFO och vård och omsorg att de prioriterar barn och ungdomar 

högst, vilket inte är konstigt, men i övrigt prioriterar de olika och 

utifrån sina egna områden. ■ 

11

12 

Foto: Jenny Lundberg. 


Arbetsmarknadens 

huvudfrågor 

Gunnar Wetterberg gjorde först en 

historisk tillbakablick på Sverige som 

i mitten av 1800-talet var ett fattigt land 

i utkanten av Europa. 

– Varför är vi i Sverige så rädda för 

globalisering? Det är så ännavänt som det 

nånsin kan bli!, sa Gunnar Wetterberg på 

sin breda skånska. 

Sverige knöts ihop och började fungera 

som ett näringsliv med frihandel under 

den kanske vassaste finansminister som 

Sverige hittills har haft, Johan August 

Gripenstedt (1856-1866). Han avskaffade 

de sista näringshindren och – efter det 

största ekonomiska beslutet i svensk fredstid 

– byggde ut stambanenätet med hjälp 

av statslån. 

Tillväxt blir välfärd 

– Varför är det viktigt med näring och 

handel för socialchefer? Jo, det handlar 

om ansvar för varandra. På 1800-talet drev 

industrialiseringen och tillväxten fram 

system som omfattade alla oavsett bakgrund, 

sa Gunnar, som definierar tillväxt 

som herrelösa pengar som ingen ”sörjer” 

Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef på SACO, är 

tillbaka på FSS-scenen efter att ha ”suttit i karantän” 

sedan studiedagarna i Kristianstad. Under sin föreläsning 

tog han upp att marginalisering är ett betydligt större 

problem för arbetsmarknaden än vad globaliseringen är. 

och som vi kan bygga upp välfärden med. 

1913 kom första folkpensionen för 

alla. Medellivslängden ökade med 25 år, 

lönerna steg och priserna pressades under 

hela 1900-talet. De senaste 15 åren har 

exporten ökat, vi får nya avsättningsmarknader 

och får också mer för pengarna 

än tidigare. 

– Sverige har klarat omställningen från 

industriland till kunskapsmarknad i denna 

världshandelsomfördelning, sa Gunnar 

Wetterberg. Så globaliseringen är inte ett 

så stort arbetsmarknadsproblem. Det 

mycket större problemet för Sveriges 

arbetsmarknad är marginaliseringen. 

– I valdebatten beskrevs alla som högpresterande 

och får vi bara ”mer drag 

under galoscherna” kommer alla ut i 

arbete. Nej, hävdar Gunnar, det är mycket 

svårare än så. 

Bekämpa ohälsa i arbetslivet 

Antalet personer som står utanför arbetsmarknaden 

ökar för varje konjunkturcykel. 

– Vi kan inte acceptera en diskussion 

som enbart handlar om näringslivet – vad 

gör vi för dem som riskerar att bli eller är 

utslagna? 

– För det första, sa Gunnar, måste vi 

förhindra den utslagning som sker genom 

ohälsa i arbetslivet. Som ledare har ni en 

viktig uppgift att hålla glädjen uppe i 

arbetslivet och få medarbetarna att vilja 

jobba. Man kräver alltid att en chef ska ha 

kunskap inom juridik, ekonomi osv, men 

empati kommer visst via osmos! 

Ohälsa handlar inte bara om småkrämpor. 

I 30-40 procent av förtidspensionsbesluten 

skvalpar alkohol under ytan. 

För att hitta dem krävs kunniga och 

empatiska ledare. 

– För det andra måste trösklarna till 

arbetslivet bli lägre. Vi måste tänka nytt, 

hitta andra ingångar till arbetsplatserna, 

acceptera lärlingslöner för att få en trappa 

in i arbetslivet och till en praktisk utbildning 

i arbetsgivarens regi. 

Med arbetsmarknadens krav på högre 

ingångslöner blir det också krav på att de 

nyanställda ska vara högproduktiva från 

dag 1. Det är den viktigaste förklaringen 

till varför 1990-talets invandrare 

har så svårt att komma in på 

arbetsmarknaden och en orsak 

till att 5.000 personer under 30 år 

förtidspensionerades förra året. 

20-25 procent av de unga förtidspensionerade 

hade inte börjat 

eller inte slutfört gymnasiet. 

– Och för det tredje, plusjobben 

får inte försvinna. Denna 

tanke är den bästa trampolin 

som finns in till arbetsmarknaden 

för dem som länge har stått 

utanför, avslutade Gunnar Wetterberg. 

■ ■■ 

Tillväxt är herrelösa pengar 

som vi kan bygga upp 

välfärden med, sa Gunnar 

Wetterberg.

Kön spelar roll 

Agneta Stark är genusforskare och sedan 2004 

rektor vid Högskolan Dalarna. Den sista studiedagen 

i Åre fick hon åhörarna att reflektera över hur ofta 

man kan påvisa könsstrukturer, både i den personliga 

vardagen och i samhällssystemen. 

Efter att ha presenterat sig själv tog 

Agneta Stark med åhörarna på en 

utflykt till Sydafrika. Hon berättade att 

när det generella pensionssystemet infördes 

blev det fattigdomsförbättring för 

svarta äldre kvinnor, precis enligt regeringens 

önskemål. 

Oförutsedda effekter 

Men sedan kom aids och skapade en ny 

familjekonstellation där ålderspensionären, 

ofta en kvinna, försörjer barnen. Det 

minskade barnarbetet och ökade skolgången, 

vilket blev en oförutsedd effekt 

av pensionssystemet. 

I arbetslöshetens Sydafrika flyttar 20åriga 

män utan jobb hem till farmor eller 

mormor och lever av deras ålderspension. 

Också det en oförutsedd effekt. 

– Vad bevisar det här? Jo, att man inte 

kan förutse allt och att det sociala systemet 

är organiskt. Men framförallt att kön 

spelar roll – fattigdomsförsörjning för 

kvinnor är viktigare än för män, sa Agneta 

Stark. 

Agneta kastade sig snabbt mellan ämnena 

och berättade parentetiskt om en 

löpsedelstext hon nyss hade sett: ”Hälften 

av alla svenska kvinnor har sex första 

kvällen”. 

– Varför står det inte män? Förmodligen 

säljer det inte lika många tidningar. 

Återigen ser vi att kön spelar roll. 

Så lever vi i Sverige 

- Alla pratar om åldersexplosionen i 

Sverige, men tittar man på befolkningspyramiden, 

som mer liknar en buske, ser 

vi rytmiskt återkommande ”pucklar” men 

ingen åldersexplosion. 

– Gamla i en befolkning anses som 

problem. Det gör inte de i mitten – om 

de gör vad de ska, sa Agneta Stark. 

Hur lever vi då i Sverige? Parbildningen 

är lika populär nu som någonsin. För 

kvinnor ligger samboendet på topp vid 

40 år. Men Agneta berättar att ensamheten 

finns hos gamla kvinnor, frånskilda ibland 

men oftast änkor. 

– 80 procent av svenska kvinnor över 

90 år är änkor. Redan vid 80 år är mer än 

Agneta Stark gav 

flera exempel på att 

kön spelar roll, i allt 

från löpsedelstexter 

till äldreomsorgen. 

hälften av kvinnorna änkor, det når männen 

först över 90 års ålder, berättar Agneta. 

Hon är upprörd över att långtidsutredningen 

säger att ensamma pensionärer får 

mer pengar. 

– De flesta ensamma pensionärer är 

kvinnor som lever av sin ålderspension på 

74.600 kronor. Många fler män än kvinnor 

har bra pensioner och lever dessutom i 

tvåinkomsthushåll! 

Äldreomsorgen bygger också i mångt 

och mycket på partnerskap. Men mäns 

förväntade livslängd är 78 år och kvinnors 

83. Maken är i genomsnitt äldre än makan, 

åldersskillnaden i första äktenskapet är 3- 

4 år och i andra 5-6 år. Agneta Stark går 

tillbaka till sin tes att kön spelar roll. 

– Vi kan få ett helt annorlunda system 

utan en enda extra krona i skatt om alla 

kvinnor gifter sig med 5-6 år yngre män!, 

sa Agneta. 

Utländsk äldreomsorg 

I Japan är den äldste sonen inte populär 

att gifta sig med, för då kommer hans 

föräldrar med i boet. Agneta berättar att 

det kallas att japanska kvinnor sviker sin 

plikt när de väljer att satsa på egen karriär. 

Spanien är den familjebaserade äldreomsorgens 

hemvist. Barnen tar hand om 

den gamla och akuthjälp finns bara åt de 

allra fattigaste. 

Tyskland har en vårdförsäkring. Den 

gamlas vårdbehov bedöms på en skala 

från 1-3 och den gamla kan välja organiserad 

hjälp eller familjehjälp. Den som 


väljs är också den som får ta emot omsorgspengarna, 

vilket kan få negativa följder. 

Vilka blir oftast slagna? 

Statistiken för misshandelsbrott visar att 

kvinnor som slåss, slår kvinnor. Män slår 

män. Och betydligt fler män än kvinnor 

utsätts för misshandel. Situationerna är 

olika: Kvinnor blir oftast slagna inomhus 

av kvinnor och män de känner. Män blir 

oftast slagna utomhus av män de inte 

känner. 

– Men trots det är det kvinnorna som 

får tips om att inte röra sig ute när det är 

mörkt. Kön spelar roll! 

Ingen överraskning 

– Alla EU-medlemsländers önskemål är 

arbetskraftsinvandring av högutbildade 

personer från fattiga länder, sa Agneta. 

Om migration inte kan göras möjlig måste 

vi omstrukturera och betala omsorgsyrkena 

bättre, annars bygger vi in framtida 

problem. Och de kommer inte som 

någon överraskning. Även om folk är 

friska längre blir de så småningom skröpliga. 

”Passionären” med mycket hår som 

fladdrar i vinden med fjället eller golfbanan 

i bakgrunden är inte allas verklighet. 

Redan nu vet vi hur mycket 45åringen 

får i pension. Att förändra de 

framtida kvinnliga pensionärernas inkomstnivå 

är väldigt viktigt för den kommunala 

ekonomin. 

– Männen är inte osolidariska eller 

ovilliga att hjälpa sina gamla kvinnor. De 

är döda! ■■■ 

Agneta Stark rekommenderar den som själv vill läsa om statistik att gå in på www.scb.se och t.ex. 

titta på de rörliga befolkningspyramiderna. Statistikuppgifterna och bilderna som hon visade är 

hämtade från På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet, 2006, SCB. 

13

14 


Vägval i välfärdsstaten 

FSS vill stimulera samhällsdiskussionen om sociala frågor och bjöd därför in 

Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Växjö universitet, och Mauricio 

Rojas, riksdagsledamot och docent i ekonomisk historia vid Lunds universitet, 

till en öppen diskussion som stundtals mest liknade en debatt. 

FSS ordförande Per-Olof Forsblom var moderator. 

Omdana välfärdssystemet 

Tapio Salonen inledde med att ta upp 

fem punkter som styrker hans tes att 

välfärdssystemen i det postindustriella 

samhället bör omdanas. 

1. Sverige har som nation aldrig varit 

rikare än nu. 

2. Vi fördelar tillgångarna alltmer 

ojämnt. 

3. Vi lämnar industrisamhället till förmån 

för upplevelser och relationer. 

4. Samhällsförvaltande krafter som anser 

att välfärdssystemet är färdigbyggt står 

mot samhällsbyggande krafter som anser 

att vi måste tänka nytt. 

5. Medborgaren är utbildad och kapabel 

att agera och kräva sin rätt. 

– En grundbult till varför vi sitter fast i 

gamla tankebanor är synen på lönearbete 

– vilket är egentligen det nödvändiga 

lönearbetet?, frågar Tapio Salonen retoriskt. 

Två svenska folksjukdomar är innanförskapets 

gissel där allt färre jobbar allt 

mer och utanförskapets gissel med meningslösa 

åtgärder, stora grupper utanför 

arbetsmarknaden och många förtidspensioneringar. 

– Det här är två sidor av samma väl- 

En människovänlig tillväxt måste till för att 

bekämpa utanförskapet, hävdade Mauricio Rojas. 

färdsmynt, sa Tapio Salonen, men de 

behandlas var för sig och häri ligger 

pudelns kärna. 

Människovänlig tillväxt 

Mauricio Rojas beskrev situationen i 

Herrgården i Malmö där 75 procent står 

utanför samhället och Rosengårdsskolan 

uppvisar mycket dåliga utbildningsresultat. 

Militanta källarmoskéer drar många av 

traktens grabbar, vilka tar den radikala 

islamen som sin utväg från ett liv i kriminalitet, 

men som samtidigt får ett verktyg 

för att göra motstånd mot samhället och 

stärka sitt utanförskap. 

Rojas anser att Sverige är ensamt om 

att ha en långvarig jobbkris trots långvarig 

tillväxt. 

– A, B och C i kampen mot utanförskap 

är att skapa en människovänlig tillväxt, 

allt annat blir bara plåster på ett 

växande sår, sa Rojas, som också anser att 

lokal mobilisering är viktig. 

Hur öppna arbetsmarknaden? 

– Hur vill ni öppna arbetsmarknaden för 

dem som står utanför?, frågade Per-Olof 

Forsblom. 

– Jag tror inte alls som Rojas att vi 

måste släppa in dem i de gamla systemen. 

Vi behöver nya demokratiska strukturer. 

– De behöver en bro in, vilket är en 

typisk politisk uppgift, kanske samhällsnyttiga 

insatser, replikerade Rojas och 

citerade centerledaren Maud Olofsson: 

”Bättre en fot på väg någonstans, än två 

som står utanför”. 

Vitaliserad demokrati 

Per-Olof Forsblom frågade gästerna hur 

de vill vitalisera och skapa bättre former 

för demokratin. 

Rojas vill mobilisera lokala krafter, 

t.ex. genom utvecklingsråd eller andra 

mötesplatser i utsatta förorter och låta 

dem utforma egna lösningar i större utsträckning. 

Salonen anser att den representativa 

demokratin är otillräcklig och 

att konkreta strukturer för att forma 

konkreta frågor måste till. Han tog också 

upp ”flexicurity” som en framtida utmaning. 

Hitta kraften som utvecklar 

– Vi är på jakt efter den kraft som utvecklar, 

avrundade Per-Olof Forsblom, men 

ibland kanske vi har mentala hinder. Vad 

vill ni säga till oss om det? 

– Det stora mentala hindret är att se 

det offentliga och politiker som de som 

”gör”, sa Mauricio Rojas. Vi måste återföra 

kraften till mäniskorna. 

– Många av er började arbeta på grund 

av sociala ideal. Jag ser en kamp för er 

mellan det förvaltande att hålla budget, 

följa formalia, och det byggande att ge 

konkreta personliga bidrag till samhällsbyggandet, 

sa Tapio Salonen. ■ 

Tapio Salonen ansåg att det postindustriella samhället 

nu behöver nya demokratiska strukturer. 

www.socialchefer.org

Mångkulturellt 

samhälle på lika 

villkor 

Det var mitt under Ramadan när Nalin 

Pekgul kom till Åre. Hon gjorde 

liksom Per-Olof Forsblom en hänvisning 

till valresultatet och kommenterade 

Sverigedemokraternas framgång i valet. 

– Efter muhammedkarikatyrerna trodde 

jag att det var skillnad på Sverige och 

Danmark, men Sverigedemokraternas 

framgång i valet fick mig att förstå att 

tankarna har fått fäste även här. 

Något har hänt i Sverige 

Det är inte bara Sverigedemokraterna 

som har gått framåt. 

– Så många burkor som jag ser i Tensta, 

ser jag inte i Kurdistan. 

I just Tensta har det blivit så, att de 

som inte tolkar islam på samma sätt som 

de extrema grupperna gör, är inte välkomna. 

Nalin Pekgul förundras också över att 

svenskarna tillåter sig att forma en så 

ensidig bild av muslimer. 

– Hur många av er skulle känna igen er 

om ni bedömdes efter hur en del kristna 

har betett sig i Knutby? 

Av okunskap låter alltså många svenskar 

samma bild representera alla muslimer. 

Om bilden blir för stark kan den bli en 

självuppfyllande profetia och”normala” 

muslimska barn kan börja dras till extremgrupper. 

Det är vad som har hänt i Tensta, 

mycket beroende av ungas känsla av 

diskriminering och utanförskap. Här är 

det barnen som tvingar mammorna att 

bära sjal. Så hur bekämpar man extremism? 

– Samhället måste vara starkt och aldrig 

särbehandla grupper, vare sig det handlar 

om kristna, muslimska eller nationalister. 

I rädsla för att diskriminera någon är det 

lätt att ”gulla” med smågrupper som är 


Nalin Pekguls recept för att 

skapa ett mångkulturellt 

samhälle på lika villkor är 

ett gemensamt språk, lagar 

och demokrati. 

helt fel ute, vilket i stället kan leda till att 

stärka och legitimera extremister. 

Språk, lagar, demokrati 

Vad kan vi göra för att få ett mångkulturellt 

samhälle på lika villkor? Nalin Pekgul 

pekar på tre betydelsefulla faktorer: Gemensamt 

språk, lagar och demokrati. 

– Språket är oerhört viktigt. För vidare 

till era handläggare att svenska ska man 

lära sig för att behålla makten över sina 

barn! Föräldrarna ska respekteras av sina 

barn, inte vara beroende av dem. Många 

låter sina väldigt unga barn tolka åt dem 

på vårdcentralen eller i affären. 

Nalin Pekgul sa också att vi i en tid av 

folkomflyttningar måste tillåta dubbla 

identiteter. 

– Jag känner mig till ett hundra procent 

som kurd, muslim och svensk. 

■■■ 

15

16 


Från hjärna till hjärna 

– Stopp!, sa Nisse Simonsson när publiken spontant applåderade i början av 

föreläsningen, det är det hemskaste som finns, tänk om jag inte lever upp till 

förväntningarna. Men det gjorde han, och mer därtill. Denna underfundiga 

hjärnkirurg höll högt tempo och lockade fram många skratt under den allra 

sista föreläsningen på FSS Studiedagar 2006. 

Nisse Simonsson från Östersund är 

pensionerad hjärnkirurg, numera 

skribent och föreläsare. Stora platta fötter, 

flinka fingrar, töjbar urinblåsa och inte 

alltför stort intellekt hävdar han är bra 

egenskaper om man ska arbeta som kirurg. 

Han beskrev hur han blev intresserad av 

hjärnan när han första gången gjorde en 

skalloperation. 

– Detta fantastiska organ kan förflytta 

oss från glädje till sorg, från sjukdom till 

hälsa, på en millisekund. 

Hans föreläsning handlade om hjärnans 

kommunikationsförmåga och om 

vikten av att mötas på samma mentala 

nivå. 

Vi bär med oss evolutionen 

Nisse tog fram ett 15 meter långt rep för 

att illustrera 15 miljarder års evolution. I 

ena änden av denna tidsskala inträffade 

Big Bang. Nisse halade fram en miljard år 

i taget (det blev många meter rep) tills han 

kom till Jordens tillblivelse för 4,6 miljarder 

år sedan – en liten grön ballong 

15 meter rep fick 

representera 15 miljarder 

års evolution från 

och med Big Bang. 

För 4,6 miljarder år 

sedan skapades 

Jorden och allra 

längst ut på repets 

ände skapades 

mänskligheten. 

fastknuten på repet. En bit längre in på 

repet kom de flercelliga organismerna, 

reptilerna och så småningom däggdjuren. 

När Nisse nästan inte hade något rep alls 

kvar att hålla i sa han: 

– Så kommer människan och med oss 

förmågan att kommunicera. Vi är ett 

däggdjur vars främsta uppgifter är att äta, 

överleva och reproducera sig. Vi är skapta 

som kommunikanter, men är inte så bra 

på att känna in mottagarens emotionella 

position, sa Nisse Simonsson. 

Människans äldsta hjärna, reptilhjärnan, 

bildas i tredje fosterveckan. Den styr 

”värme, vatten, avlopp” som Nisse uttryckte 

det, och andra automatiska 

kroppsfunktioner. 

– Du tänker väl inte på om det kommer 

kiss från vänster eller höger njure? 

Däggdjurshjärnan bildas i 5-6 fosterveckan. 

Det är den kännande hjärnan, 

limbiska systemet, som hanterar sådant 

som doft och emotioner. Den har vi haft 

i 150.000 år och enkelt uttryckt är den på 

schimpansnivå. 

När du möter en klient måste du känna in 

vilken mental nivå den befinner sig på för att 

kunna kommunicera på ett sådant sätt att ditt 

budskap går fram, sa Nisse Simonsson, 

hjärnkirurg, skribent och föreläsare. 

Den intellektuella hjärnan har människosläktet 

haft i 50.000 år. 

– Men ju äldre hjärna, desto starkare. 

Vid stress och rädsla kopplar den äldre 

hjärnan ur den yngre. Känsla vinner alltid 

över förnuft, det är nedärvt. Vi är skapta 

för att leva under hot. Lejonen kan man 

inte snacka med, man måste springa innan 

man vet varför. 

En tankeställare är att för 5.000 år 

sedan gick de flesta människor omkring 

och hade det relativt tyst omkring sig, 

medan vi idag lever med en ständig 

ljudmatta. Det skapar en förhöjd stressnivå. 

En annan tankeställare är att det flödar 

in en otrolig mängd intryck i hjärnan 

varje sekund, 16 miljoner bitar. Genast tar 

en sorteringsprocess vid och kvar blir 16 

bitar per sekund som jag kan ta till mig 

(kognition). Vi har alltså oändliga omedvetna 

resurser. 

Känn in nivån 

Nisse Simonsson drog under sin föreläsning 

många paralleller mellan att vara 

läkare och att arbeta inom socialtjänsten. 

– En klient på besök hos socialtjänsten 

eller en patient hos läkaren är ofta väldigt 

otrygg i situationen och i mentalt underläge. 

Då är det viktigt att kommunicera 

på den nivå som personen befinner sig – 

vilken hjärna är aktiv? Alla är inte till-

gängliga för sans och förnuft, särskilt inte 

om de är rädda. Rädsla primitiviserar. 

Rådet som Nisse gav är att få personen 

att känna sig trygg. Den som söker dig är 

beroende av dig. 

– Tänk ”hur skulle mamma må i samma 

situation?”, tipsade han. 

Vi ska också komma ihåg att det är 

alltför lätt att placera folk i mallar. Etnicitet, 

språk, religion, utbildning och attityder 

skapar tolkningsgrunden när vi möter en 

unik människa. Alla tolkar utifrån egna 

referenser. 

– Hjärnan konstruerar verkligheten. 

Vi tar ut ett extremt litet spektrum av alla 

intryck och gör en intuitiv bild av en 

människa, vilken kan vara mer eller mindre 

rätt. Gör alltid en kontrabild: stämmer 

mitt första intryck? 

93 procent sägs utan ord 

”Tala så att folk förstår”, brukar man säga. 

Men det är bara sju procent av kommunikationen 

som utgörs av ord, resten är 

icke-verbal kommunikation: mimik, ton, 

kroppsspråk, klädsel, attityd, avstånd, 

rummets möblering, osv. Vi kommunicerar 

med alla sinnen. 

Det finns till exempel ett äkta leende 

men nitton (!) falska. Vilket som är det 

äkta leendet har evolutionen lärt oss att 

känna igen. Rent fysiskt är det en liten 

muskel vid ögat som dras ihop när du ler 

på riktigt. 

– Ett intuitivt sätt att läsa ansikten ger 

oerhört mycket. Avläs ansiktet, anteckna 

i journalen efteråt för att kunna samla alla 

intryck från mötet. Vi anar oss till lögner, 

för det har under evolutionen haft betydelse 

för mänskligheten. 

Fler tips för klientmötet 

– Bordet ska vara rent och papperen 

genomlästa innan du tar emot din klient 

på rummet. Titta inte i datorn eller 

journalen under besöket om det inte är 

påkallat och du först ber om ursäkt, sa 

Nisse Simonsson. 

– Markera inte för stor skillnad mellan 

dig och klienten med din klädsel. Fundera 

alltid över vilket grundackord de ickeverbala 

signalerna ger. 

Din attityd kan skina igenom. En äldre 

läkarkollega gav Nisse rådet: ”Låt hellre 

en handfull personer lura dig än att ge 

massor av patienter känslan av att bli 

misstänkliggjorda och inte trodda”. 

Människans hjärna har en spegelneuron 

som gör att du tenderar att härma den 

som du kommunicerar med – leendet, 

skrattet, gäspningen eller kroppsställningen 

smittar av sig. 

– Livet är som en spegel, man får tillbaka 

det man skickar in. Och surkartarna 

lever sju år kortare än gladskitarna, konstaterade 

Nisse Simonsson glatt. 

Avstånd och beröring 

Vilket avstånd som känns bekvämt mellan 

två människor kallas proxemics. Det här 

varierar mellan olika kulturer och naturligtvis 

beror det också på om det är en publik, 

social, personlig eller intim situation. 

En annan kulturell sak är hur beröring 

uppfattas. I de flesta fall är beröring 

”tillåten” på axel och hand, men det är 

väldigt individuellt. Nisse beskrev här 

hur han brukade ta i hand och samtidigt 

lägga en trygg och lugnande hand på 

patientens axel för att de skulle känna sig 

välkomnade, omhändertagna och sedda. 

Titta på hur rummet är möblerat. Att 

ha skrivbordet mellan dig och klienten 

signalerar att du känner otrygghet. 

– Allt kommunicerar, inte bara dina 

ord. Det du pratar om måste hänga ihop 

med de icke-verbala signalerna du sänder 

ut, annars blir mottagaren förvirrad och 

tolkar ditt budskap på ett helt annat sätt 

än du hade tänkt dig. 

Sista tipset för mötet med klienten 


blev att ta ett steg fram mot den man ska 

hälsa på och ge ett fast men inte hårt 

handslag. Nisse ryste när han beskrev 

handslaget som känns som en död fisk. 

Just det här att ta i hand verkar vara 

överkurs, för Nisse förklarade för publiken 

att man kan tänka på hur man vrider 

sin hand – om den hamnar överst markerar 

du övertag. 

Lev livet nu 

Hur ska vi kunna följa alla tips som vi har 

fått för att känna in på vilken nivå den 

andra personen befinner sig, och kommunicera 

med sådana signaler som personen 

kan ta till sig? Ja, en förutsättning är 

att ha rätt person på rätt plats. Nisse 

Simonsson underströk hur viktigt det är 

för ledare att anställa folk på attityd, inte 

på kompetens. 

– Kompetensen kan man ändra på tre 

månader, det andra är det värre med. 

Avslutningsvis säger Nisse Simonsson: 

– Det är en livskonst att prioritera de 

viktiga sakerna, särskilt kommunikation. 

Sätt värde på varje dag, livet är värt att 

leva! ■■■ 

17

18 


Lite finurligare, 

Pukor och trumpeter är passé. När Jönköping, som avslutning 

på studiedagarna i Åre, skulle presentera sig själva som nästa 

års värdstad för FSS Studiedagar flög de in rapparen Fredrik 

Boltes som gjorde en specialskriven låt. ”Vi ska till en stad: 

mitt mitt mitt, mitt i landet mitt”. 

et finns gott om religion, nunnor å munkar, Det finns gott om musik, 

D Cardigans å det funkar, Det finns HV71 och Husqvarnas fabrik, även 

om Tändsticksindustrin nog aldrig mera blir sig lik. 

När Fredrik Boltes hade rappat klart släppte gänget från Jönköping, 

alla klädda i svarta t-shirts med JÖNKÖPING på bröstet, mängder 

med ballonger som snabbt steg till taket. Därefter läste socialdirektör 

Elisabeth Mejersjö Sagan om Jönköping och hälsade alla välkomna 

till Elmia-mässan i Jönköping den 19 till 21 september 2007. ■■■ 

”Vi ska till en stad mitt mitt 

mitt, mitt i landet mitt”, rappar 

Fredrik Boltes.


lite fiffigare, lite rappare ... 

Sagan om Jönköping 

et var en gång för länge sedan en stad som bestämde sig för att bli riktigt 

bra. Den hade i och för sig goda förutsättningar – läget vid Vätterns södra 

spets gjorde att människor redan för flera hundra år sedan upptäckte att 

staden låg riktigt bra till för affärer. Eller om man bara ville träffas sisådär, bara för 

att njuta av den fina utsikten med de böljande skogarna och det glittrande vattnet. 

Inte bara läget gjorde den till en sådan bra stad. Impulserna från alla besökande 

handelsmän, i kombination med den småländska företagsamheten, gjorde att människorna 

som bodde i staden sakta men säkert blev lite finurligare, lite fiffigare. Som när 

krig rådde under den mörka medeltiden och stadsborna visade sin finurlighet och 

rodde över till Visingsö istället för att stanna kvar. För det finurligaste är ju att leva 

vidare. 

Och staden levde vidare. Finurligheten och handlingskraften kunde utvecklas i lugn 

och ro genom åren. Här startades tändsticksfabrik och pappersindustri och här 

skapades ett gott samarbete med närliggande orter. Eftersom människor i staden var 

så handlingskraftiga spred sig snart ryktet om att man gjorde saker i Jönköping. 

Istället för att bara prata. Och fortfarande idag gör man mer än bara pratar i 

Jönköping. Man gör finurliga saker, som gör att man är företagstätast i landet, man 

har den bästa tillväxten i landet, man har Sveriges tredje största mässa, man har 

landets bästa internationella högskola, man är ett regionalt och nationellt handelscentrum 

och man är en av Sveriges hotelltätaste städer. Ja, listan kan göras lång … 

Dessutom är det så finurligt att alla som bor här tror, inte minst på framtiden. 

Och i framtiden kommer man även att kunna stoltsera med en finurlig konferens – en 

konferens som kommer att ge deltagarna större insikt och kunskap om socialtjänstens 

framtida utmaningar. Ett spännande område! En spännande konferens! 

Jönköpings kommun och Jönköpings län hälsar 

er alla välkomna till nästa års studiedagar! 

Vi ses 19-21 september 2007 i Jönköping! 

Socialdirektör Elisabeth Mejersjö hälsar alla 

välkomna till Jönköping den 19-21 september 

2007 genom att läsa Sagan om Jönköping. 

19

Vård och omsorg 

mer än ett jobb 

I Karlstad har de med en konsekvent reklamkampanj, som 

nu går in på sitt tredje år, förbättrat attityderna till vård- och 

omsorgsyrket både internt och hos omvärlden. 

För två år sedan brottades Karlstad 

kommun med samma problem som 

många andra: omvärlden hade en massa 

fördomar om vård- och omsorgsyrket 

som inte överensstämde med verkligheten 

och personalen kände sig lite håglös trots 

att de egentligen gillade jobbet. 

– Då bestämde vi oss för att ändra på 

det med hjälp av konsekvent och tydlig 

kommunikation, berättade Tommy Granqvist 

som är kommunikatör på Vård- och 

omsorgsförvaltningen. Vi började med 

att fråga personalen ”Varför valde du 

vårdyrket?” och ”Varför stannar du kvar?”. 

Mötet är grundbulten 

– Svaren vi fick använde vi som grundbulten 

i vår reklamkampanj, sa Tommy 

Granqvist. 

– Målet är att förbättra omvärldens 

attityder till yrket, öka personalens självkänsla 

och stolthet och få fler att bli 

intresserade av vård- och omsorgsyrket. 

Och grundbulten är mötet mellan 

människor. Mötet som skapar kvalitet 

hos både brukare och utförare. Mötet 

som ger båda så mycket – det är mer än 

ett jobb. 

Det är inte så vanligt att en 

kommun gör reklam för hemtjänsten. 

– Den största utmaningen har 

varit att få alla med på tåget innan 

vi drog igång, sa Susanne Öström 

som är förvaltningschef för vård 

och omsorg i Karlstad. Hon sa att 

invändningarna har varit att pengarna 

borde satsas på personalen i 

stället för på kommunikation. 

Kampanjen kostar 400.000 kronor 

per år och är en långsiktig 

investering för framtida rekrytering. 

Det behövs kommunikation 

i olika former och på olika nivåer 

i organisationen för att skapa mening i 

personalens vardag, det kan inte en reklamkampanj 

ensam åstadkomma – men den 

hjälper till att skapa samhörighet och 

identitet. 

Äkthet 

Susanne Öström berättade att strategin 

har varit att få med den egna personalen 

och få grundidén att bli meningsfull för 

dem. De har arbetat mycket med den 

interna förankringsprocessen. Dessutom 

är hemtjänstpersonalen och deras klienter 

fotomodeller. 

– Vi har vernissage för att lansera årets 

kampanj, dit kommer både modellerna 

och media. Storytelling – att berätta en 

historia om det man gör reklam för – blir 

möjligt när vi använder autentiska bilder 

och människor som kan berätta mer om 

sig själva. 

Under de två första åren riktades kampanjen 

i första hand till de anställda och 

till morgondagens medarbetare. I november 

startar 2007 års kampanj som ska visa 

medborgarna all den värme, omtanke 

Tommy Granqvist, Vård- och 

omsorgsförvaltningens kommunikatör. 

B 

En av bilderna ur 2006 års kampanj som lyfter 

fram omsorgsyrket. 

och professionalitet som man möts av om 

man behöver hjälp. Liksom tidigare är det 

reklambyrån Spenat i Karlstad som tillsammans 

med bland andra Tommy Granqvist 

har utformat den. Vill du veta mer, 

gå in på www.karlstad.se. ■■■ 

Föreningen Sveriges Socialchefer 

Box 2096, 471 11 Rönnäng 

www.socialchefer.org 

Sverige 

Porto 

betalt 

Ordförande Per-Olof Forsblom 

Tel 018–727 14 05 

per-olof.forsblom@uppsala.se 

Sekreterare Lars-Göran Jansson 

Tel 031–335 50 78 · Fax 031–335 51 19 

lgj@gr.to 

Kassör Gunnel Gyllander 

Tel 0250–264 12 

gunnel.gyllander@mora.se 

Text och foto: Kerstin Öhman, Immix AB 

kerstin@immix.se 

Layout: Infogruppen GR, Göteborg 

tony@gr.to 

Tryck: PR-Offset, Mölndal, 2006. 

Foto: Hans M Karlsson.

November - Föreningen Sveriges Socialchefer

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?