November - Föreningen Sveriges Socialchefer

More documents

Recommendations

Info

8 föreningen SVERIGES SOCIALCHEFER nov 2006 Attendo Systems AB utvecklar och marknadsför kompletta trygghetslösningar för äldre och funktionshindrade Vårt kompletta produkt- och tjänsterbjudande gör det lätt att planera och budgetera kommande trygghetssatsningar och med vår rikstäckande organisation är det alltid lätt att nå oss. Vår position som marknadsledande leverantör av trygghetssystem stärktes 2005 genom sammangåendet med det Engelska bolaget Tunstall som är Europas största leverantör av trygghetslarm. Attendo Systems AB Årstaängsvägen 1A 117 43 Stockholm Telefon 08-775 77 00 www.attendosystems.se A MEMBER OF THE TUNSTALL GROUP • Trygghetscentral • Trygghetstelefoner • Internsystem • Anhörigsystem • Interntelefoni • Demensprodukter • Trygghetstillbehör • Teknisk service • Utbildning • Planerings- och uppföljningssystem för hemtjänsten
Uppdrag Granskning På kollisionskurs mot samma mål Hur många av er skulle ställa upp på en intervju om plötsligt en reporter från Uppdrag Granskning ringer? Det var inte många händer som sträcktes upp i den 150 personer starka publiken när Nils Hansson ställde frågan i början av seminariet om hur Uppdrag Granskning arbetar. Visst har du någon gång suttit framför teven och sett Uppdrag Granskning? Med ungefär 900.000 tittare varje vecka är det ett av SVT:s flaggskepp. Programmets uppdrag är att granska och blottlägga missförhållanden och maktmissbruk i samhället. – Och för det behöver vi er hjälp, men vi befinner oss av någon outgrundlig anledning på kollisionskurs med varandra, sa projektledaren Nils Hansson som tillsammans med redaktören Kenny Adersjö berättade om hur SVT:s samhällsgranskande program arbetar. – Hur definieras ett missförhållande?, frågade en av FSS-åhörarna. Någon kan ha drabbats av ett missförhållande eller maktmissbruk, personer i ansvarsställning vill inte ta sitt ansvar, det ska finnas ett allmänintresse och vara något som inte skulle komma i dagen utan Uppdrag Gransknings arbete, berättade Nils Hansson som också sa att de flesta är ovilliga att ställa upp på intervjuer. – Våra reportrar är oerhört pålästa och inte lätta att tas med. 6.000 tips varje år Kenny Adersjö berättade att en myt om Uppdrag Granskning är att de ”friserar verkligheten”. Han sa att de utgår från ett tips och gör grundlig research. Redaktionen försöker alltid hitta kritik mot sitt eget arbete. En sändningstimme kan ha föregåtts av sex månaders arbete. De får 6.000 tips om året som de sållar kraftigt ur. – För att gå till botten med ett tips använder vi oss av hemliga källor, kollar och dubbelkollar allas svar, vilken sida uttalandet än kommer från, sa Nils Hansson. Uppdrag Granskning kan sända både bild och ljud från dolda källor om det kan befogas av ett stort allmänintresse, berättade Nils Hansson. – Vi arbetar mycket med etiska frågor. Vi kan utsätta folk för publicitetsskador, och det får inte göras obefogat. Vi måste redogöra för innehållet i en dold inspelning och ge personen möjlighet att komma till tals. Det är inte konstigt att man känner sig på kollisionskurs med Uppdrag Granskning och helst vill lägga på luren om man blir uppringd. Hur ska en intervjuperson kunna känna sig trygg? – Ta reda på vilka rättigheter du har. Reportern har haft lång tid på sig att göra research och du ska också få tid på dig att förbereda dig och få rätt att framföra dina bästa argument, sa Nils. Och skulle du inte ha rent mjöl i påsen, säg det på en gång så har du det sagt. Trots det är det en redigeringsfråga vad som sänds. Av en entimmesintervju kanske bara tre minuter visas. Men om sändningen skulle innehålla sakfel kan man begära genmäle och om fel påvisas publiceras en rättelse. – Idag publicerar vi ofta oklippta intervjuer på nätet, sa Kenny Adersjö, då ser man urklippet i sitt sammanhang. Alla sidor granskas Kenny berättade att en andra myt om Uppdrag Granskning är att de bara riktar in sig på dem som det är synd om och betraktar alla andra som ”onda”. – Men ”the good guys” utstår minst lika omfattande granskning, sa Kenny och exemplifierade med programmet om barnen som dumpats i Somalia. – Det var huvudpersonen Ahmed som jag granskade allra mest och den som jag kollade alla referenser på. Vår brist är kanske att vi inte visar de kritiska frågorna föreningen SVERIGES SOCIALCHEFER nov 2006 Kenny Adersjö (till vänster) och Nils Hansson från SVT:s program Uppdrag Granskning tipsade om att den som blir kontaktad av en journalist ska be att få tid att förbereda sig på och föra fram sina bästa argument. som vi ställer till vår ”goda” intervjuperson. Den tredje myten är att Uppdrag Granskning filmar allt och överallt. Det är sant, sa Kenny och berättade att den etiska prövningen av vad som kan visas eller ej sker först vid redigeringsbordet. Det kan inte den som sköter kameran avgöra ute på fältet. Hänvisar vidare Socialtjänstpersonal är rädda för att bli intervjuade. Ofta hänvisar en person till en annan, tills reportern har hamnat hos kommundirektören som säger att det inte går att uttala sig om enskilda fall. – Den som tar på sig ett ansvar får ofta ett positivt gensvar, sa Kenny och exemplifierade med kommundirektören i Nacka, Lennart Jonasson, som ställde upp på en intervju och sa att de hade begått formella fel i fallet med de dumpade barnen i Somalia. En röst ur publiken frågade hur det påverkar reportrarna att folk hängs ut och kanske hör av sig och säger att de har blivit felaktigt utpekade. Kenny svarade att det är svåra bedömningar. Reportrarna ställer sig hela tiden frågan om de gör rätt – inte bara efteråt utan medan arbetet pågår. – Många skulle inte tro det om våra reportrar, men vi har ett stort mått av självkritik inom redaktionen. Efter att seminarietimmen hade gått avslutade Nils Hansson med att fråga hur många ur publiken som nu skulle våga ställa upp på en intervju. Från att bara ha varit några få i början av seminariet sträckte nu ett tjugotal personer i publiken upp handen. ■ ■■ På www.svt.se/granskning kan du läsa om programmets etiska riktlinjer, se oredigerat material och klipp från tevesändningar. 9
Page 1 and 2: NYHETER NOV 2006 Specialnummer om F
Page 3 and 4: Åre kommun hälsar välkommen Elsa
Page 5 and 6: Peyman Nawab tar kontakt med sina r
Page 7: den omvårdnad och hjälp de behöv
Page 11 and 12: föreningen SVERIGES SOCIALCHEFER n
Page 13 and 14: Kön spelar roll Agneta Stark är g
Page 15 and 16: Mångkulturellt samhälle på lika
Page 17 and 18: gängliga för sans och förnuft, s
Page 19 and 20: föreningen SVERIGES SOCIALCHEFER n

November - Föreningen Sveriges Socialchefer

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?