November - Föreningen Sveriges Socialchefer

More documents

Recommendations

Info

14 föreningen SVERIGES SOCIALCHEFER nov 2006 Vägval i välfärdsstaten FSS vill stimulera samhällsdiskussionen om sociala frågor och bjöd därför in Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Växjö universitet, och Mauricio Rojas, riksdagsledamot och docent i ekonomisk historia vid Lunds universitet, till en öppen diskussion som stundtals mest liknade en debatt. FSS ordförande Per-Olof Forsblom var moderator. Omdana välfärdssystemet Tapio Salonen inledde med att ta upp fem punkter som styrker hans tes att välfärdssystemen i det postindustriella samhället bör omdanas. 1. Sverige har som nation aldrig varit rikare än nu. 2. Vi fördelar tillgångarna alltmer ojämnt. 3. Vi lämnar industrisamhället till förmån för upplevelser och relationer. 4. Samhällsförvaltande krafter som anser att välfärdssystemet är färdigbyggt står mot samhällsbyggande krafter som anser att vi måste tänka nytt. 5. Medborgaren är utbildad och kapabel att agera och kräva sin rätt. – En grundbult till varför vi sitter fast i gamla tankebanor är synen på lönearbete – vilket är egentligen det nödvändiga lönearbetet?, frågar Tapio Salonen retoriskt. Två svenska folksjukdomar är innanförskapets gissel där allt färre jobbar allt mer och utanförskapets gissel med meningslösa åtgärder, stora grupper utanför arbetsmarknaden och många förtidspensioneringar. – Det här är två sidor av samma väl- En människovänlig tillväxt måste till för att bekämpa utanförskapet, hävdade Mauricio Rojas. färdsmynt, sa Tapio Salonen, men de behandlas var för sig och häri ligger pudelns kärna. Människovänlig tillväxt Mauricio Rojas beskrev situationen i Herrgården i Malmö där 75 procent står utanför samhället och Rosengårdsskolan uppvisar mycket dåliga utbildningsresultat. Militanta källarmoskéer drar många av traktens grabbar, vilka tar den radikala islamen som sin utväg från ett liv i kriminalitet, men som samtidigt får ett verktyg för att göra motstånd mot samhället och stärka sitt utanförskap. Rojas anser att Sverige är ensamt om att ha en långvarig jobbkris trots långvarig tillväxt. – A, B och C i kampen mot utanförskap är att skapa en människovänlig tillväxt, allt annat blir bara plåster på ett växande sår, sa Rojas, som också anser att lokal mobilisering är viktig. Hur öppna arbetsmarknaden? – Hur vill ni öppna arbetsmarknaden för dem som står utanför?, frågade Per-Olof Forsblom. – Jag tror inte alls som Rojas att vi måste släppa in dem i de gamla systemen. Vi behöver nya demokratiska strukturer. – De behöver en bro in, vilket är en typisk politisk uppgift, kanske samhällsnyttiga insatser, replikerade Rojas och citerade centerledaren Maud Olofsson: ”Bättre en fot på väg någonstans, än två som står utanför”. Vitaliserad demokrati Per-Olof Forsblom frågade gästerna hur de vill vitalisera och skapa bättre former för demokratin. Rojas vill mobilisera lokala krafter, t.ex. genom utvecklingsråd eller andra mötesplatser i utsatta förorter och låta dem utforma egna lösningar i större utsträckning. Salonen anser att den representativa demokratin är otillräcklig och att konkreta strukturer för att forma konkreta frågor måste till. Han tog också upp ”flexicurity” som en framtida utmaning. Hitta kraften som utvecklar – Vi är på jakt efter den kraft som utvecklar, avrundade Per-Olof Forsblom, men ibland kanske vi har mentala hinder. Vad vill ni säga till oss om det? – Det stora mentala hindret är att se det offentliga och politiker som de som ”gör”, sa Mauricio Rojas. Vi måste återföra kraften till mäniskorna. – Många av er började arbeta på grund av sociala ideal. Jag ser en kamp för er mellan det förvaltande att hålla budget, följa formalia, och det byggande att ge konkreta personliga bidrag till samhällsbyggandet, sa Tapio Salonen. ■ Tapio Salonen ansåg att det postindustriella samhället nu behöver nya demokratiska strukturer. www.socialchefer.org
Mångkulturellt samhälle på lika villkor Det var mitt under Ramadan när Nalin Pekgul kom till Åre. Hon gjorde liksom Per-Olof Forsblom en hänvisning till valresultatet och kommenterade Sverigedemokraternas framgång i valet. – Efter muhammedkarikatyrerna trodde jag att det var skillnad på Sverige och Danmark, men Sverigedemokraternas framgång i valet fick mig att förstå att tankarna har fått fäste även här. Något har hänt i Sverige Det är inte bara Sverigedemokraterna som har gått framåt. – Så många burkor som jag ser i Tensta, ser jag inte i Kurdistan. I just Tensta har det blivit så, att de som inte tolkar islam på samma sätt som de extrema grupperna gör, är inte välkomna. Nalin Pekgul förundras också över att svenskarna tillåter sig att forma en så ensidig bild av muslimer. – Hur många av er skulle känna igen er om ni bedömdes efter hur en del kristna har betett sig i Knutby? Av okunskap låter alltså många svenskar samma bild representera alla muslimer. Om bilden blir för stark kan den bli en självuppfyllande profetia och”normala” muslimska barn kan börja dras till extremgrupper. Det är vad som har hänt i Tensta, mycket beroende av ungas känsla av diskriminering och utanförskap. Här är det barnen som tvingar mammorna att bära sjal. Så hur bekämpar man extremism? – Samhället måste vara starkt och aldrig särbehandla grupper, vare sig det handlar om kristna, muslimska eller nationalister. I rädsla för att diskriminera någon är det lätt att ”gulla” med smågrupper som är föreningen SVERIGES SOCIALCHEFER nov 2006 Nalin Pekguls recept för att skapa ett mångkulturellt samhälle på lika villkor är ett gemensamt språk, lagar och demokrati. helt fel ute, vilket i stället kan leda till att stärka och legitimera extremister. Språk, lagar, demokrati Vad kan vi göra för att få ett mångkulturellt samhälle på lika villkor? Nalin Pekgul pekar på tre betydelsefulla faktorer: Gemensamt språk, lagar och demokrati. – Språket är oerhört viktigt. För vidare till era handläggare att svenska ska man lära sig för att behålla makten över sina barn! Föräldrarna ska respekteras av sina barn, inte vara beroende av dem. Många låter sina väldigt unga barn tolka åt dem på vårdcentralen eller i affären. Nalin Pekgul sa också att vi i en tid av folkomflyttningar måste tillåta dubbla identiteter. – Jag känner mig till ett hundra procent som kurd, muslim och svensk. ■■■ 15
Page 1 and 2: NYHETER NOV 2006 Specialnummer om F
Page 3 and 4: Åre kommun hälsar välkommen Elsa
Page 5 and 6: Peyman Nawab tar kontakt med sina r
Page 7 and 8: den omvårdnad och hjälp de behöv
Page 9 and 10: Uppdrag Granskning På kollisionsku
Page 11 and 12: föreningen SVERIGES SOCIALCHEFER n
Page 13: Kön spelar roll Agneta Stark är g
Page 17 and 18: gängliga för sans och förnuft, s
Page 19 and 20: föreningen SVERIGES SOCIALCHEFER n

November - Föreningen Sveriges Socialchefer

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?