adda ner den här. - Svetskommissionen

More documents

Recommendations

Info

Effektivare åtgärder mot exponering för svetsrök IVL rapport B1931 Sambandet mellan strömstyrka och emission är inte linjärt även om emissionen i grova drag ökar med strömstyrkan. Ett exempel är MAG-svetsning i stål med 1,6 mm solid tråd. Vid 150 A är emissionen cirka 1 mg svetsrök/sekund, vid 250 A cirka 2,5 mg/sekund och vid 350 A cirka 7 mg/sekund för att sedan minska till 3,5 mg/sekund vid 400A (Econweld, dokument D2.5 2008). Ett exempel på att även ökad spänning inte alltid behöver medföra ökad emission (Grundmann 2005): Vid 300 A och 29 V bildades 2,45 mg svetsrök/sekund och vid 27 V och övriga parametrar oförändrade 13 mg/sekund. 5.10 Om TIG-svetsning Svetsrök bildas i mindre utsträckning med TIG-svetsning jämfört med MIG- och MAG-svetsning. Vid TIG-svetsning i rostfritt bildas betydligt mindre mängd rök, men de ämnen som bildas har låga gränsvärden. För exempelvis sexvärt krom är gränsvärdet 0,005 mg/m 3, så även vid TIG-svetsning är risken för överskridande av gränsvärdet stort särskilt om svetsaren utsätts för koncentrerad svetsrök eller arbetar i dåligt ventilerade lokaler. Ozonbildning är ett problem också med TIG-svetsning. 5.11 Grundmaterialets betydelse för svetsröken En mindre del av svetsröken kommer från det grundmaterial som svetsas. Vid till exempel MMAsvetsning härrör huvuddelen av svetsröken från tillsatsmaterial. Olegerat stål avger mangan Olegerat stål kan innehålla upp till 2 % mangan och vissa legerade stålkvaliteter över 10 %. Mangan anrikas dessutom i svetsröken, vilket innebär att halten mangan i svetsröken är högre än i tillsatsmaterialet. Anrikningen beror på att mangan har lägre kokpunkt än järn och därmed snabbare övergår i gasfas (Ewing et al 2005). När svetsröken kyls ner, kondenserar det gasformiga manganet till små partiklar. I en sydsvensk studie där 113 svetsare ingick var över hälften exponerade för manganhalter över nivågränsvärdet (Karlsson 2008), d v s en betydligt större andel än vad IVL erhöll (Gavelin 2006). Sexvärt krom från rostfritt stål Rostfritt stål innehåller normalt cirka 18 % krom. Ozonet som bildas vid svetsning och i särskilt höga halter vid TIG-svetsning bidrar till oxidering av krom till sexvärd kromoxid. Sexvärt krom är klassat som cancerframkallande och innebär en hälsorisk redan vid mycket låga halter. Ozon från MIG/MAG-svetsning i aluminium Högproduktiv MIG/MAG-svetsning i aluminium ger kraftig bildning av ozon (Sjögren et al 1990). Det bildas mer ozon vid svetsning i aluminium än i stål, mer om det är kisel än magnesium i aluminiumlegeringen och mer om man använder argon än helium som skyddsgas (Dennis et al 1996). 18
Effektivare åtgärder mot exponering för svetsrök IVL rapport B1931 Särskilda risker med galvaniserat eller ytbehandlat grundmaterial Det har länge varit känt att svetsning av galvaniserade eller målade ytor ökar risken för problem med luftvägarna (Steel 1964, Lillienberg et al 2008). Exempel på ytmaterial och färger som kan orsaka problem är zink från galvaniserad plåt, diisocyanater från polyuretanlack (används bland annat som fordonslack) sönderfaller lacken och diisocyanater avges då den upphettas (Antonsson et al 2002), organiska och oorganiska klorföreningar från polymerlacker som innehåller klorföreningar, och bly eller sexvärt krom från rostskyddsfärger. De besvär och effekter på hälsan som de bildade ämnena orsakar beskrivs kortfattat i avsnitt 4.2. Det uppstår mer svetsrök vid svetsning i målat/ytbehandlat grundmaterial. Mängden mangan, koppar, zink, järn och krom som avges vid svetsning är högre för svetsning i målat grundmaterial. Detta beror förmodligen på att grövre trådar och högre strömstyrka normalt sett används för svetsning av målat/ytbehandlat grundmaterial. 5.12 Svetselektrodernas betydelse för svetsröken Vid svetsning med rörelektrod bildas mer svetsrök än vid svetsning med motsvarande massiva elektrod. Vid användning av rörtråd med fluortillsats kan lösliga manganfluoridföreningar bildas på partikelytan. Det finns även belagda elektroder där beläggningens sammansättning ändrats för att bilda mindre mängd svetsrök. 5.13 Skyddsgasens betydelse för svetsrök och ozon Skyddsgasens sammansättning påverkar bildningen av både svetsrök och ozon. Betydelsen av svetsgasens sammansättning för bildningen av svetsrök framgår av följande exempel (MAGsvetsning med 1,2 mm solid tråd i kolstål och 300 A:s effekt). En gasblandning av 95 % argon och 5 % syre ger 4 mg svetsrök/sekund. Vid svetsning med ren koldioxid är mängden svetsrök 15 mg/sekund, det vill säga nästan fyra gånger mer (Matusiak 1995). Med helium som skyddsgas bildas större mängder svetsrök jämfört med argon. Tillsats av helium minskar impedansen i ljusbågen, då helium har högre joniseringspotential. Det krävs därför en lägre strömstyrka för att uppnå samma värmeöverföring och man får lägre UV-intensitet och följaktligen lägre ozonhalt (Dennis et al 1996). 19
Page 1 and 2: Effektivare åtgärder mot exponeri
Page 19: Effektivare åtgärder mot exponeri
Page 71 and 72:
Effektivare åtgärder mot exponeri
Page 73 and 74:
Page 75:
show all

adda ner den här. - Svetskommissionen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?