adda ner den här. - Svetskommissionen

Effektivare åtgärder mot exponering för svetsrök IVL rapport B1931
Ur ett ekonomiskt perspektiv är det billigast att fånga in och föra bort föroreningar så nära källan
som möjligt. Ju närmare föroreningskällan ett utsug placeras, desto lägre flöde krävs för att fånga in
föroreningarna Med utsug i pistolen räcker det med flöden på 80 - 100 m 3/h, förutsatt att det
integrerade utsuget har korrekt hylsa. Med rörligt utsug krävs flöden på 600 - 1000 m 3/h. Den luft
som förs bort, måste ersättas och under en stor del av året måste den nya luften också värmas upp.
Höga flöden som dessutom måste värmas, kräver energi vilket kostar.
Även om utsugen inte fångar in 100 % av föroreningarna, är det mer kostnadseffektivt att med låga
flöden fånga in en del av luftföroreningarna istället för att ventilera bort mycket luft (höga flöden)
med utspädda och låga halter av luftföroreningar.
Ofta används värmeväxlare för att ta tillvara energin i frånluften. Eftersom frånluften är förorenad
måste värmeväxlare skyddas av ett effektivt partikelfilter. Det är också viktigt att filtret byts
regelbundet så att luftomsättningen inte minskar på grund av igensatta frånluftsfilter. Med
punktutsug minskar nedsmutsningen av värmeväxlarens skyddsfilter.
7.5.2 Utvärdering av allmänventilation
Vid svetsning bildas i regel så mycket rök att det inte är realistiskt att enbart med
allmänventilationen ventilera bort svetsröken så effektivt att svetsarens exponering ligger under
gränsvärdet. Ett undantag är om svetsning sker tillfälligt under mycket kort tid. Däremot ska
allmänventilationen kunna transportera bort svetsrök och ozon så att halterna ligger klart under
aktuella gränsvärden i svetslokalen någon meter från svetsarbetsplatserna.
Luftomsättningen i svetshallar är för låg
Uppgifter om luftomsättningen inhämtades i samband med arbetsplatsbesök i nio svetshallar. För
två av hallarna saknas ventilationsdata och några mätningar av allmänventilationen har inte utförts i
detta projekt. På basis av uppgifter om allmänventilation och punktventilation samt kompletterande
mätningar och lokalmått har antalet luftutbyten av lokalluften per timme beräknats, se tabell 4. Vid
beräkningen har inte utbyteseffektiviteten beaktats, d v s det sanna (effektiva) luftutbytet är lägre än
de redovisade nominella värdena. Skillnaden mellan det nu beräknade luftutbytet och det sanna
luftutbytet beror på ventilationsanläggningens utformning.
I samtliga hallar användes i samband med besöket någon form av punktutsug på
svetsarbetsplatserna. Den vanligaste åtgärden var utsug integrerat i svetspistolen följt av rörligt
utsug. Samtliga sju hallar för vilka det finns uppgifter om luftomsättning, hade en nominell
luftomsättning under fem omsättningar per timme.
Tabell 4. Nominell luftomsättning i sju besökta svetshallar. I luftomsättningen
ingår inte okontrollerad ventilation från eventuella öppna portar och
dörrar. Flödet från punktutsug är inte medräknat.
Luftomsättning, antal nominella luftutbyten/timme Antal företag
0 – 1,5 1
1,5 – 2,5 4*
2,5 – 5,0 2
5,0 – 10,0 0
>10,0 0
*Vid ett företag fanns även flera större luftrenare som återförde luften efter filtrering.
Dessa har inte medräknats vid beräkning av det nominella luftutbytet.
41