Läs Alla har rätt till vård - Svensk sjuksköterskeförening

AllA hAr rätt till vård!
En guide om mänskliga rättigheter i vårdens vardag

Produktionsfakta
Utgivare Svensk sjuksköterskeförening
text Sara Månsson
Grafisk form Losita Design, www.lositadesign.se
tryck Åtta45 2010
iSBNnummer 978-91-850-60-17-7
2

AllA hAr rätt till God vård
Alla har rätt till god vård och ett gott omhändertagande och det är behovet som
ska styra – inte om man är ung eller gammal, fattig eller rik, tystlåten eller påstridig,
svensk medborgare eller gömd flykting.
FNs deklaration om mänskliga rättigheter och de olika konventionerna är
glasklara på den punkten och i sjuksköterskornas och andra vårdande yrkens
etiska koder är det också självklart att vården ska vara rättvis och ges till den
som behöver det.
Nu är det inte så.
Alla får inte vård utifrån sina behov. På många håll runt om i världen har kvinnor,
barn, fattiga, flyktingar och andra utsatta grupper inte samma rättigheter som
andra. Därför har Förenta nationerna (FN) lagt stor kraft och möda på att utforma
dokument till skydd för grundläggande mänskliga rättigheter, som bland annat
tar upp rätten till vård och rätten att slippa åtgärder som försämrar hälsan. FNs
medlemsstater har också enats om konventioner för att skydda särskilt utsatta
grupper i samhället som kvinnor, barn och personer med en funktionsnedsättning.
Konventionerna gäller också i Sverige. Inte ens här är vården rättvist för delad.
Barns behov glöms bort, kvinnor får vänta längre än män på vård, pappers lösa
flyktingar har svårt att få akut vård eftersom de måste betala den verkliga kostnaden.
Du som möter patienter i din vardag har en viktig uppgift att se till att det blir
en ändring på det. Vård ska ges efter behov och ingen grupp ska ställas utanför.
Om du ser att patienter nekas vård är du skyldig att agera och protestera – även
om du går emot chefer och kolleger. Vi är alla skyldiga att följa FNs konventioner.
3

4
Med begreppet papperslös
avses alla människor som
vistas i Sverige utan tillstånd
från staten. Det kan vara människor
som fått avslag på sin
asylansökan, människor som
stannat kvar trots att visumet
gått ut eller andra som på icke
konventionella vägar kommit till
Sverige. Rent praktiskt saknar
dessa personer de fyra sista
siffrorna i personnumret.
deklaration – inte rättsligt
bindande regler utan vilje- och
åsiktsyttringar antagna av
staterna i FN.
Konvention – Internationella
bestämmelser för mänskliga
rättigheter. De är juridiskt bindande
för staterna. Staten har
ett ansvar för att skapa de
lagar och de system som behövs
för att garantera människor
tillgång till sina rättigheter.

Ett tUNGt lAGliGt SKydd
FNs deklarationer och konventioner är ett tungt lagligt skydd för svaga grupper
i samhället, oavsett vilket land de bor i. Konventionerna ska driva på politiska
beslut som förbättrar situationen för dessa grupper och de är ett redskap för FNs
kontroll er, revisioner och offentliga rapporter om hur olika länder lever upp till
kraven.
De är också tänkta att påverka vården i varje land, region, på varje sjukhus
och i varje möte.
Dessutom är de ett stöd för ditt personliga ställningstagande, att just du ska
känna dig engagerad och i din vardag ta ansvar för att hälso- och sjukvården
följer de högt ställda kraven.
Vi hoppas att den här broschyren kan ge dig inspiration till det.
NödväNdiG dEl i UtBildNiNGEN
FNs deklarationer om mänskliga rättigheter och skydd av utsatta grupper ska
prägla all hälso- och sjukvård. Samtliga vårdutbildningar på universitet och högskolor
ska enligt Högskoleförordningen förmedla kunskap om mänskliga rättigheter
och också diskutera hur ansvaret ser ut och vad det i praktiken innebär för
den egna yrkesgruppen i vardagen.
Det betyder också att rätten till vård utifrån ett humanitärt perspektiv är ett
område som bör finnas med på varje sjuksköterskeutbildning.
Så är det inte, men det kan bli en ändring på det och du kan hjälpa till. Kräv att
universitet och högskolor tar sitt ansvar och ger studenterna nödvändig kunskap
för att kunna följa internationell rätt och etiska yrkeskoder.
5

dEt räcKEr iNtE mEd Ett Gott
BEmötANdE
Engagemanget och ansvaret för att all vård ges utifrån FN:s deklarationer berör
dig och ditt arbete väldigt konkret. För att vi ska kunna nå upp till de självklara
kraven är det nödvändigt att just du som sjuksköterskestudent, lärare eller sjuksköterska
i tjänst är med och bidrar. I varje möte med en patient ska du ha med
dig detta, som en inre ledstjärna: Vård till den som behöver.
Det är inte enkelt. För hur gör du om du anar blåmärken under sminket på en
patient som söker för något helt annat? Vågar du fråga hur hon har det och vad
gör du med svaret? Nöjer du dig med ett undvikande svar, har du mod att fråga
om barnen, vet du vilka ord som öppnar upp och vilka som stänger i samtal om
våld?
I sådana lägen räcker det inte att känna empati och ge ett gott bemötande.
Framför dig har du en kvinna som kanske misshandlas av sin partner och för att
leva upp till din del av ansvaret att ge vård utifrån FNs deklarationer krävs att du
vågar se vad som händer, att du vågar fråga, vågar agera och att du skaffar dig
kunskap om hur du ska göra detta på ett bra sätt.
Vad det konkret handlar om kan du till exempel läsa om i The right to health:
a toolkit for health professionals som du kan hämta på adressen:
www.bma.org.uk/ethics/human_rights/RighttoHealthtoolkit.jsp.
6

FN GEr SKydd till UtSAttA
GrUPPEr
Vad är det då du ska följa? Hur ser FNs regler ut och vad händer om lagen i Sverige
säger något annat?
Det som medlemsstaterna i FN har kommit överens om i deklarationen om
mänskliga rättigheter och konventionerna är överordnat lagarna i ett land som
har undertecknat dokumenten. Det går med andra ord inte att förminska genom
landets egna politiska beslut. Följer du det FN säger gör du med andra ord rätt.
Dessutom är de formella dokumenten en jättebra utgångspunkt för dig i arbetet
som sjuksköterska. De ligger helt i linje med sjuksköterskornas egen etiska kod.
Här kan du se en sammanfattning av fyra FN-dokument som berör hälso- och
sjukvården.
● FNs deklaration om mänskliga rättigheter
I sin berömda deklaration om mänskliga rättigheter från 1948 slår FN fast att alla
människor – oavsett till exempel kön, utbildning, egendom och social ställning –
har flera grundläggande mänskliga rättigheter.
Rättigheterna beskrivs i 30 olika artiklar och tar bland annat upp rätten till
lika värde, rätt till liv, frihet, personlig säkerhet och rätt att i ”såväl fysiskt som
psykiskt avseende åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa”. Den som har besvär ska ha
rätt till vård och den ska ges på lika villkor. Alla har också rätt att slippa åtgärder
som bidrar till ohälsa.
Det land där man befinner sig ska ge var och en skydd så att rättigheterna
inte kränks. Det betyder att alla, oavsett om man har medborgarskap eller inte,
omfattas av rättigheterna.
Staten har det yttersta ansvaret, men även du som sjuksköterska, ansvarar
för att patienterna får del av rättigheterna. Exakt hur det ska gå till måste varje
arbetsplats diskutera.
7

● Barnkonventionen
FNs konvention om barns rättigheter antogs 1989. De fyra huvudprinciperna
säger bland annat att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får
diskrimineras och rättigheterna gäller samtliga barn i ett land, det vill säga även
barn till papperslösa, barn i fattiga områden, barn till missbrukare, psykiskt sjuka
och så vidare.
Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Det gäller såväl barnets
fysiska hälsa som psykisk och sociala utveckling. Det talas till och med om rätt
till andlig och moralisk utveckling.
I alla åtgärder som gäller barnet ska barnets bästa vara avgörande.
Ditt ansvar som sjuksköterska är att bidra till att alla barn som du möter –
som patienter eller anhöriga – ska omfattas av den tryggheten.
● Kvinnokonventionen
FN förbjöd redan på 1960-talet diskriminering av flickor och kvinnor och 1979
antogs dessutom en särskild konvention för att skydda flickor och kvinnor och se
till att de fick del av de mänskliga rättigheterna som är grunden för FNs arbete.
Men arbetet har gått trögt och många frågor har varit känsliga för medlemsstaterna.
1993 antogs trots allt en deklaration för att avskaffa våld mot kvinnor
och 2000 betonades återigen flera frågor som måste åtgärdas. Flera av dem hör
ihop med kvinnors hälsa som fattigdom, utbildning, våld mot kvinnor, kvinnor och
väpnade konflikter, ekonomi, kvinnor och makt, institutionella mekanismer för
framsteg för kvinnor, mänskliga rättigheter, miljö, media samt flickors situation.
Många svenska studier har visat att hälsa är ett område där det fortfarande
finns stora ojämlikheter mellan könen. Skillnaderna är tydliga och visar att kvinnor
många gånger har sämre överlevnad vid olika diagnoser och får sämre vård.
Ett särskilt problem är omhändertagandet av kvinnor efter sexuella övergrepp
och våld mot kvinnor, vilket inte alltid uppmärksammas i deras möte med vården.
Ditt ansvar som sjuksköterska är att informera dig om vilka särskilda orättvisor
kvinnor drabbas av när det gäller hälsan och fundera över hur du i mötet
med patienterna kan se och stödja patienten att få och ta emot den hjälp hon
behöver.
8

● Konventionen om funktionsnedsättning
2009 skrev Sverige under en FN-konvention till skydd för personer med en
funktions nedsättning. Konventionen slår fast att även dessa personer om fattas
av FNs regler om mänskliga rättigheter och ger också exempel på vad det handlar
om. Det gäller bland annat rätten till hälsa, arbete, fritid, rättsväsendet, utbildning
och privatliv.
Viktigt att tänka på är att en funktionsnedsättning inte bara är fysisk utan
också kan vara psykisk. Socialstyrelsen har i flera stora genomgångar sett att
personer med psykisk sjukdom har svårt att få hjälp med och oftare än andra dör
i somatiska sjukdomar som går att behandla och förebygga. De får helt enkelt
sämre vård och sämre läkemedel.
Av de psykiskt sjuka personer som får stroke dör till exempel 30 procent
fler inom tre månader, jämfört med övriga befolkningen. Samma problem gäller
personer med psykisk sjukdom som får lungcancer. De löper 50 procent högre
risk att dö jämfört med andra patienter med samma diagnos.
Även personer med utvecklingsstörning och autism kan ha det svårt att få
vård som är anpassad efter de egna behoven. De får inte alltid träffa vård personal
som kan skilja på symptom av en tillfällig sjukdom och funktionsnedsättningen.
Ditt ansvar som sjuksköterska är naturligtvis att hela tiden vara uppmärksam
på de hälsoproblem patienten beskriver, oavsett om han eller hon också har en
funktionsnedsättning.
måStE mAN FöljA
FN:S KoNvENtioNEr?
Jan Eliasson är särskild rådgivare till FN:s generalsekreterare. Han har sett fruktansvärda
konsekvenser av krig och konflikter i världen och i alla lägen lyfter han
fram kampen för de mänskliga rättigheterna. De måste försvaras ute i världen
och även här hemma och det gäller att se de stora sammanhangen, för att åstadkomma
en förändring.
Han betonar att global hälsa och välfärd hänger ihop med klimatförändringar
och socioekonomisk utveckling.
9

– Ingen fred utan hållbar utveckling och ingen hållbar utveckling utan fred och
respekt för mänskliga rättigheter.
I detta ryms alla stora frågor om hälsa, klimatförändringar, sjukvård, krig och
svår nöd i flyktingläger, menar han.
– Vi jobbar med samma sak, att få ihop en värld av mänsklig utveckling där
alla delar behövs. I detta finns också en hälsodimension. Ett glas vatten symboliserar
de komplexa sammanhangen. Ett glas rent vatten är en dröm för 900
miljoner människor i världen, vatten som en förutsättning för hälsa, utbildning och
försörjning. Men vatten kan också vara ett strategiskt vapen i krig, där en förgiftad
källa kan slå ut en hel by. Vattenbrist eller översvämningar kan också vara en
konsekvens av klimatförändringar.
Men mänskliga rättigheter är inte bara en fråga för länder på andra sidan jordklotet,
betonar han. Kampen för mänskliga rättigheter måste föras i alla länder,
även i Sverige.
– Ingen kan inte göra allt, men alla kan göra något.
diNA EtiSKA rEGlEr
StällEr ocKSå KrAv
Alla professioner inom vården har egna etiska regler som ska styra och vägleda
arbetet i vardagen. I den etiska koden för sjuksköterskor ingår att hon eller han
ska ha patientens hälsa som det främsta målet och aldrig frångå principen om
människors lika värde. I deklarationer från vårdprofessionernas internationella
organisationer anges dessutom att varje patient, utan åtskillnad, har rätt till lämplig
vård och att vårdpersonalen har en skyldighet att tillhandahålla vård oavsett
patientens rättsliga status.
Sjuksköterskornas etiska kod, som är fastslagen av International Council of
Nurses (ICN), lyfter fram fyra grundläggande ansvarsområden för sjuksköterskan:
att främja hälsa, att förebygga sjukdom, att återställa hälsa och att lindra lidande.
Svensk sjuksköterskeförening har tillsammans med över 100 andra länders
sjuksköterskeföreningar ställt sig bakom ICNs etiska kod. Den etiska koden på
svenska hittar du på Svensk sjuksköterskeförenings hemsida.
10

ta ditt yrke på allvar
– Det handlar om att ta sitt omvårdnadsansvar på allvar och
se vilka grundperspektiv som genomsyrar vården. Gör man
det så följer man också det som står i FNs deklaration om
mänskliga rättigheter, anser Anne Sjögren.
● ● För henne själv har innebörden av vård och omvårdnad med åren fördjupats
och blivit allt tydligare.
– Sjukvård måste man hela tiden stämma av utifrån olika perspektiv som
humanism, medicinsk etik, mänskliga rättigheter och folkhälsovetenskap säger
hon. Om vi ska utföra vårt jobb som sjuksköterskor med kvalitet, då ingår just
detta – att hela tiden låta olika grundidéer genomsyra det vi gör.
Anne Sjögren är mest känd för sitt arbete med det medicinska nätverket
Rosen grenska, som på ideell grund ser till att även papperslösa flyktingar får
vård. Idag är hon anställd av Röda korset för att arbeta med de frågorna, men
hon har också lång erfarenhet av annat omvårdnadsarbete som gett henne inblick
i människors utsatthet när det gäller hälsa och sociala förutsättningar. Hon
har bland annat jobbat som sjuksköterska i Libanon och Moçambique och i Sverige
11

som distriktssköterska och skolsköterska i stadsdelar med många nyanlända
flyktingbarn.
Hon har dessutom haft kontakter på nationell och internationell nivå när det
gäller vård till papperslösa och asylsökande och ser så tydligt sambanden mellan
de stora orden i formella dokument och sjuksköterskans vardagliga möte med
patienten.
– Hälso- och sjukvården är inte bara en fråga om naturvetenskap och hur
kroppen fungerar. Det handlar också om ett helt förhållningssätt och en helhetssyn
på kropp, själ och det samhälle vi lever i. Den humanistiska tanken är inte
bara tomma ord utan något som är mycket jordnära och nödvändigt för att vi ska
lyckas med vår uppgift inom vården.
Hon vill betona tyngden i formuleringarna om de mänskliga rättigheterna.
– När de skrevs var det en gigantisk process i hela världen, det var inte några
enskilda personer som träffades och totade ihop några snygga meningar. Det
är noga genomtänkt och det håller oftast. Men under åren som har gått har
det tillkommit kommentarer som uttalat nämner till exempel asylsökanden och
papperslösa, just för att man har sett att denna ömtåliga grupp annars kan förhandlas
bort.
– Sverige som stat har skrivit under deklarationen att alla ska få vård på
grund av att man är människa, inte på grund av att man är medborgare, fortsätter
hon. Precis som andra stater har Sverige undertecknat att man ska bygga
upp sjukvård, att den ska vara tillgänglig, av god kvalitet och utformad så att den
kan accepteras av alla. Att inte ge sjukvård till lidande människor bryter därför
mot alla regler.
Att ge sjukvård på lika villkor för alla är bra, menar hon, inte bara för papperslösa
och asylsökande flyktingar, utan också för övriga medborgare.
12

ing inte polisen
När Aisha, 32, kommer till akuten är hon livrädd för att
bli anmäld till polisen. Hon lever gömd med sin familj, men
smärtan och behovet av vård får henne ändå att ta risken.
● ● Hon behöver inte vara rädd, menar Kerstin Nilsson, sjuksköterska och vägledare
i etik på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Sjukhusets riktlinjer säger att
alla som behöver omedelbar vård också ska få det.
Aisha är ett påhittat fall, men plågsamt många människor befinner sig i hennes
situation. De behöver vård men lagen ger dem inte alltid rätt till det – i alla fall om
de är papperslösa flyktingar.
Enligt reglerna har gömda flyktingar rätt till akut vård, men de får då betala
den verkliga kostnaden, inte bara en patientavgift. De har däremot inte rätt att
få vård som kan anstå. Det kan till exempel gälla behandling mot cancer, psykisk
sjukdom eller kroniska sjukdomar som astma.
På Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg har ledningen sedan flera år tillbaka
beslutat att ta ett större ansvar än vad som sägs i lagar och centrala överenskommelser
som slår fast människors rätt till vård. De utgår från vårdpersonalens
etiska ansvar och har utifrån det skrivit regler till sin personal.
13

Reglerna följer FNs deklaration om mänskliga rättigheter och allt fler sjukhus
följer nu efter.
Kerstin Nilsson har tidigare arbetat på en akutmottagning på Sahlgrenska
universitetssjukhuset och arbetar nu några gånger per år på Rosengrenska mottagningen
i Göteborg – en mottagning för gömda flyktingar.
– Det märks med en gång när patienten anmäler sig, säger hon. Du kan se att
hon har väldigt ont samtidigt som hon ser vettskrämd ut och flackar med blicken.
Det finns en stor rädsla för att bli upptäckt och att personalen ska ringa polisen
eller Migrationsverket. En del avstår vård, fast de verkligen skulle behöva, bara
för att de är rädda för att bli utvisade ur landet. Tänk dig att inte våga åka till
sjukhuset fast ditt barn har bränt hela magen!
Enligt sekretesslagen är det förbjudet att ringa polisen och anmäla en patient.
Det betonas också i sjukhusets handlingsplan och skulle den någon gång inte
följas görs en avvikelserapport och Kerstin Nilsson tar dagen efter ett samtal
med berörd chef.
– Det kan finnas många åsikter om vilken vård papperslösa bör få, men handlingsplanen
är ett politiskt beslut, som inte ger utrymme för personligt tyckande,
säger hon. Det är finessen med det hela.
Men alla praktiska problem, hur hanterar man till exempel personnummer
och adresser?
– Personalen frågar alltid efter legitimation och ska ta reda på om patienten
är asylsökande eller lever gömd, men ifrågasätter aldrig uppgifter, säger hon.
Har patienten inte de fyra sista siffrorna i sitt personnummer skapar vårt system
en tiosiffrig kod. Det är inga problem. Men det är viktigt att patienten använder
samma födelseuppgifter vid nästa besök, så vi kan följa henne i journalerna. Det
underlättar och skapar säkerhet i den fortsatta vården.
Hon är glad för att så många ställer upp för den mänskliga rätten till vård.
– Polisen känner till hur vi jobbar, men de kommer aldrig hit för att söka
någon. Det är många som känner ett samvete och handlar efter det. Det är helt
underbart att handlingsplanen finns, men vansinnigt att den ska behövas.
14

Fakta om vård till papperslösa
Enligt hälso- och sjukvårdslagen har alla människor
som vistas i Sverige rätt till akut vård. Det gäller
också papperslösa, men besök på akuten kan kosta
2 000 kronor och en förlossning 20 000 kronor.
Vuxna asylsökande som fortfarande väntar på
beslut om uppehållstillstånd har också rätt till ”vård
som inte kan anstå” och även mödrahälsovård, vård
vid abort och preventivmedelsrådgivning.
Där slutar landstingens ansvar vilket innebär att
asylsökande och papperslösa kan vägras till exempel
vanlig tandvård, all planerad vård, samtal med
psyko log eller psykoterapeut, behandling för kroniska
sjukdomar och så vidare. Papperslösa kan också vägras
”vård som inte kan anstå”, det vill säga vård som
inte är omedelbart akut men som ändå är nödvändig
för att ett allvarligt tillstånd inte ska förvärras.
Barn till asylsökande har samma rätt till sjukvård
som andra barn i Sverige, men barn som inte har varit
asylsökande utan lever gömda har bara rätt till akut
vård om de kan betala fullt pris.
Begränsningarna i lag betyder inte att det är
förbjudet att erbjuda mer vård, men landstingen får
ingen statlig ersättning för vården.
15

våga se de misshandlade
kvinnorna
– Du kan inte vänta på att en expert ska fråga de kvinnliga
patienterna om de blivit utsatta för våld, säger Åsa Witkowski,
barnmorska och chef för den kliniska verksamheten vid
Nationellt centrum för kvinnofrid i Uppsala.
Det är du som sjuksköterska som måste våga ta samtalet, så
fort du möter en kvinna som du misstänker inte mår bra. Våld
i nära relationer visar sig ofta i försämrad hälsa eller symtom
som inte blir bättre.
● ● FNs deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor lyfter på ett tydligt sätt
fram våldet mot just kvinnor. Och det kan se väldigt olika ut.
– Man brukar definiera våld mot kvinnor som fysiskt, psykiskt eller sexuellt
och dessutom tala om våld både i det offentliga livet och i det privata, säger Åsa
Witkowski. Här på Nationellt centrum för kvinnofrid har vi i uppdrag att tala om
våld i det privata livet och har regeringens uppdrag att ta fram en handlingsplan
för att motverka våld i nära relationer, genom att ta fram metoder för att frågan
om våld ställs i mötet med vården.
Våldet förekommer i alla samhällsklasser och visar sig på många sätt, menar
hon. Varje år anmäler runt 25 000 kvinnor i Sverige att de utsätts för våld i nära
relationer. Runt 6 000 anmäler att de utsatts för sexuellt våld.
16

De senaste åren har man talat mycket om våld som en fråga om kvinnors
hälsa.
Sjuksköterskor kommer ofta i kontakt med drabbade kvinnor, men det gäller
att ha kunskap för att se och förstå sambandet mellan de hälsoproblem kvinnan
berättar om och det faktum att hon utsätts för våld i sin relation. Det gäller också
att ha mod att våga fråga hur det egentligen är, menar Åsa Witkowski.
– Så fort en kvinna inte blir bättre i de symtom som hon har, är det viktigt
att fråga. Det kan gälla högt blodtryck som inte blir bättre eller allergier som
fort sätter att ställa till med problem. Det finns kvinnor som har det så stressigt
hemma på grund av våld eller hot om våld, att de aldrig kan koppla av och därför
blir blodtrycket inte bättre. Andra kan bli tvingade att äta mat som de är allergiska
mot eller bli hindrade från att ta sin medicin, som en del av våldet.
Det kan också gälla en narkossjuksköterska som vid förberedelserna inför en
operation ser att kvinnan har blåmärken runt halsen eller på kroppen. För barnmorskor
är det numera självklart att vara uppmärksam på om kvinnan utsätts
för våld.
Att våga fråga handlar om omvårdnad, att se helheten, fundera över kvinnans
hemsituation, betonar Åsa Witkowski. Det kan gälla frågor som: Vilka möjligheter
har du att vila när du är hemma? Kan du träna som du ska? Har du möjlighet att
sköta din medicinering? Man kan också ställa frågan rakt på sak: Är du rädd för
någon? Eller säga: Jag möter ofta våldsutsatta kvinnor och jag undrar hur du har
det hemma. Eller: Har du någon som stöttar dig eller är det någon som försvårar
livet för dig?
Även om kvinnan förnekar att det skulle finnas några problem så kan frågan
ändå starta en process, menar Åsa Witkowski. Kvinnan kanske inte själv
har märkt att relationen som från början var passionerad, har glidit över till en
relation där hon blir kontrollerad. Hon kanske inte längre ser vad som är normalt.
– Det är också viktigt att se till att det finns broschyrer och visitkort i väntrummet
med telefonnummer till kvinnojourer, Kvinnofridslinjen eller terapeuter.
Många samtal börjar med orden ”Jag har fått det här numret av någon som tyckte
att jag behövde det. Vad tror du?”
17

Exempel på handlingsplan
Hälso- och sjukvården i Stor-Göteborg har tagit fram
en handlingsplan för hur vårdens personal ska agera
i mötet med patienter där man misstänker våld i nära
relationer.
Den sortens våld är ingen privatsak, konstaterar
man. Våldet finns i alla samhällsskikt, men viljan att anmäla
är mindre hos kvinnor som är socialt etablera de.
Personalen inom hälso- och sjukvården bör vara
uppmärksam och försöka hitta tidiga tecken på våld
och övergrepp, göra en medicinsk bedömning och
sedan följa upp insatser. Om det behövs ska kvinnan
hänvisas till andra inom vården som kan ge de insatser
och det stöd som kvinnan och familjen behöver.
Finns det barn under 18 år är personalen skyldig att
göra en anmälan till socialtjänsten om sin misstanke
om våld. Det är sedan Socialtjänsten som utreder det
hela.
Våga fråga, är ett av råden i handlingsplanen –
att vara tyst är att visa sitt samtycke till det man
har sett. Men undvik ordet misshandel. Visa att du
är bekymrad och berätta om möjligheterna till hjälp.
Andra råd är att se till att kvinnan snabbt får hjälp i
avskildhet, att hon inte lämnas ensam, att du lyssnar
och bekräftar, låter bli att kritisera, att du frågar om
barnen och betonar att det är viktigt med en grundlig
kropps undersökning, där en anhörig inte ska närvara.
18

Barnens behov går först
FNs konvention om barns rättigheter säger att alla barn ska
ha rätt att överleva, leva och utvecklas. Det gäller både fysisk
och psykisk hälsa och även social utveckling. Skolsköterskan
Pia Wall-Ohlsson vet att alla barn inte har den tryggheten.
Hon ser som sin viktigaste uppgift att vara den som dessa
barn vågar prata med och som lotsar dem till hjälp.
● ● – Alla skolsköterskor arbetar på olika sätt beroende på vilken skola de finns
på. Självklart måste man följa socialstyrelsens riktlinjer när gäller hälsokontroller
och annat, men det finns så mycket mer man kan göra, säger hon. Som skolsköterska
möter man ofta barn och ungdomar som har väldigt stora behov och
då finns det hur mycket som helst att göra.
Hon arbetar själv på just det sättet och har under många år valt att vara
skolsköterska i en större grundskola i en av Stockholms socioekonomiskt svaga
förorter, där det finns en större andel ensamstående, arbetslösa, missbrukare
och invandrare än på många andra håll. Och där barnen också har en tuffare livssituation
än många andra.
– Jag har jobbat här i tio år nu och känner väldigt många, säger Pia Wall-
Ohlsson. Jag ser ofta vilka som behöver extra stöd eftersom jag känner syskon
och till och med har haft kontakt med föräldrarna när de själva gick här i skolan.
Många får barn väldigt tidigt. Jag har också ett bra nätverk runt mig med duktiga
19

personer från fritidsverksamheten, socialtjänsten och polisen och tillsammans
försöker vi hålla koll på de barn vi bedömer är i farozonen på något sätt.
Hon rör sig mycket där barnen vistas.
– Det är det viktigaste i mitt jobb. Om det är någon som jag inte har träffat
på ett tag eller jag ser ett barn som jag vill ha kontakt med så slår jag mig ned
och spelar spel en stund eller bara pratar lite. Jag vill att de ska känna att de kan
komma till mig, att de kan ha förtroende för mig. Det är viktigt för barn idag, att
ha någon de vågar prata med.
Sekretessen är helig för henne, samtidigt som hon är väl medveten om sin
anmälningsplikt till socialtjänsten, om hon misstänker att ett barn far illa och vet
när hon måste agera snabbt.
– Om någon har skurit sig och måste sys, måste jag ringa föräldrarna och det
förstår barnen, säger hon. Om barnet blir hotat, inte får träffa kompisar eller ha
pojkvän är situationen allvarlig, men inte lika akut. Då spelar det ofta ingen roll
om det tar en, två eller tre månader att övertala barnet att vi tar kontakt med
socialtjänsten. Det viktigaste är att barnet är med i processen.
– Det bästa är att allt sker frivilligt, men barnens problem är så olika och man
får fundera på hur man bäst till exempel hjälper flickor som lever i hederskulturer.
Kanske är det viktigast att de lär sig socialtjänstjourens nummer utantill, kanske
måste de tvingas med till socialtjänsten för att få en första kontakt där. I flera
fall har flickor på skolan fått hjälp att flytta hemifrån och till ett skyddat boende.
Själv har Pia Wall-Ohlsson inte använt FNs barnkonvention som argument för
olika insatser.
– Jag kan inte de exakta formuleringarna i konventionen, men jag vet att barn
har rätt att må bra, att skolan ska fungera för dem, att de ska slippa leva under
stor press och har rätt till samma villkor som andra barn. När det inte fungerar
måste vi gå in och ge stöd. Sedan vet jag att barnkonventionen och olika lagar är
viktiga för vår rektor, inte minst i hennes kontakt med föräldrar, där hon behöver
göra klart vilka rättigheter barn har och vilka skyldigheter föräldrar har.
20

SvENSK SjUKSKötErSKEFörENiNG
drivEr På
Etiken är en mycket viktig fråga i ditt arbete som sjuksköterska och alla människors
lika värde och rätt till vård är en självklar del i det. Det finns förstås med
i sjuksköterskornas etiska kod, i internationella överenskommelser och också
i Svensk sjuksköterskeförenings nyligen framtagna värdegrund för omvårdnad,
www.swenurse.se/vardegrund.
För Svensk sjuksköterskeförening är det viktigt att samtalet om etik handlar
om din vardag och de svåra situationer som kan uppstå. Etiska regler och värdegrunden
för omvårdnad är viktiga utgångspunkter för det. Du och dina kollegor
måste sedan föra samtalet vidare till situationen på just din arbetsplats och med
just dina patienter.
Svensk sjuksköterskeförening samarbetar med flera olika organisationer för
att sprida kunskap om FNs deklarationer och konventioner om mänskliga rättigheter.
Vi tar också ställning i konkreta frågor och har till exempel varit med och
arbetat fram ett upprop om rätt till vård för papperslösa. På sista sidan kan du
läsa uppropet.
21

Fotograf: Tomas Södergren
våGA SäG iFråN!
Jag brukar säga att vi ska assistera folk till ett liv i hälsa, det är vår uppgift.
Det som ligger som grund för att lösa den uppgiften är etik, moral och mod.
Det krävs speciella kunskaper för att kunna behandla människor på ett värdigt
sätt trots att behandlingsmetoderna många gånger upplevs som kränkande för
patienten.
När man stödjer en patient måste man vara beredd på svåra situationer, till
exempel måste man våga stanna kvar i svåra samtal och man måste våga vara
nära döden. Många, många av de 100 000 kvinnor och män som är utbildade
sjuksköterskor klarar detta alldeles utmärkt. De är jättemodiga.
Det jag skulle önska var att de var mer aktiva på samhällsnivå och använde
sitt mod till att också säga ifrån! Professionella sjuksköterskor kan sin etiska
kod och de känner till FN:s deklarationer om mänskliga rättigheter men alltför
ofta väljer de att se bort eller att vara tysta när de möter orättvisor och ser att
personer kränks.
Jag vet att det kostar på att stå upp för sin etik och våga tala högt, men som
Skorpan i Bröderna Lejonhjärta säger: ”man vill ju inte vara en liten lort”.
Ania Willman
ordförande
Svensk sjuksköterskeförening
”man vill ju inte vara en liten lort…”
23

AllA måStE FöljA rEGlErNA
FN:s deklarationer och konventioner om mänskliga rättigheter är inte förhandlingsbara.
De är inte en fråga om tyckande och rätt till personlig integritet för dig
själv. Konventionerna ska följas. Så tufft är det – både för dig och din arbetsgivare.
Ingen kan naturligtvis styra en annan människas värderingar eller beordra
fram känslor som empati och en personlig önskan att ta ansvar. Du har självklart
rätt att tycka vad du vill – det är också en mänsklig rättighet – men på samma
sätt som du måste låta bli att dricka alkohol om du ska köra bil och betala den
skatt som samhället kräver, måste du uppträda korrekt i din yrkesroll. Det ingår
att du som anställd i vården tar hänsyn till och följer de överenskommelser som
har gjorts mellan världens länder.
om dU iNtE Får
Det är mäktigt att ha Förenta Nationerna i ryggen, men alla arbetsplatser förstår
inte det. När det kommer till kritan saknas ibland kunskapen och ibland också
viljan att faktiskt anpassa arbetet och resurserna till de internationella överenskommelser
som är gjorda.
Konkret innebär det att många landsting förbjuder sina anställda att ge
pappers lösa flyktingar vård som inte kan anstå och att patienterna tvingas betala
den verkliga kostnaden för akut vård.
På andra håll får inte personalen resurser att arbeta med insatser som man
vet är de bästa för patienten. Det kan handla om förebyggande arbete bland
barn, kvinnor som misshandlas och funktionshindrade.
Oavsett hur hindren på just din arbetsplats ser ut, äger du dina händer, dina
ögon och ditt hjärta. Du kan agera ändå och göra det på många plan, enklast
tillsammans med andra. Sök stöd och hjälp hos Svensk sjuksköterskeförening,
Röda korset eller organisationer som förmedlar hjälp, som exempelvis Rosengrenska
stiftelsen.
24

SKAFFA diG KUNSKAP
Det är viktigt att skaffa sig kunskap. Detta är inget som kommer av sig självt,
bara för att du arbetar i ett yrke där du har en självklar uppgift att hjälpa människor.
Vi bär alla med oss fördomar och begränsningar, vilket också påverkar
våra handlingar. Trots att vi vill det goda i varje stund, blir det inte alltid rätt. Det
finns många studier som lyfter fram det som går snett när det gäller olika patientgrupper:
att äldre kvinnor får sämre och äldre läkemedel jämfört med män, att
barn som bor i fosterhem har sämre fysisk hälsa än andra, att psykiskt sjuka har
svårt att få vård för sina somatiska besvär.
När du känner till kraven kan du fundera på hur du för egen del kan låta respekten
för andra människor visa sig i ditt eget sätt att vara och bemöta patienter och
anhöriga.
Du kan också ta upp frågan med dina arbetskamrater. Vad det betyder FN:s
konventioner konkret på just din arbetsplats och i mötet med patienterna? Hur
kan du, dina arbetskamrater och dina chefer tillsammans komma fram till ett
arbetssätt som ligger i linje med FN:s konventioner.
En bra början kan vara att bjuda in någon som kan förklara hur FNs deklarationer
ser ut och hur hälso- och sjukvården i Sverige påverkas av det.
Att GörA dEt GodA
Allt du gör i mötet med patienter och hur du hanterar information och vårdinsatser
innehåller på ett eller annat sätt frågan om hur du ska göra det goda. Du tänker
säkert inte på ordet etik när timmarna rusar fram, men i praktiken handskas
du i varje stund med denna stora fråga: Hur gör jag det goda och det rätta i mötet
med patienter som befinner sig i en skör situation i livet? Vad kan jag göra för
att mötet med vården ska vara så positiv som möjligt och ge vård efter behov?
Att arbeta utifrån ett humanitärt perspektiv handlar om detta, men också
om att bemötandet och insatserna i vården ska vara jämlika och rättvisa. Alla
ska utifrån just sin situation få del av hälso- och sjukvårdens insatser för bot och
lindring. Inte bara de flesta, inte bara de yngre, inte bara de som talar svenska
eller som kan uttrycka sig väl.
25

tiPS På hEmSidor och KoNtAKtEr
det finns många webbplatser som beskriver FNs olika deklarationer och konventioner
och hur hälso- och sjukvården påverkas. Här kan du läsa mer:
Regeringens hemsida om mänskliga rättigheter www.humanrights.gov.se
Här hittar du fakta, inbjudningar till konferenser och en del utbildningsmaterial.
rosengrenska stiftelsen finns i Göteborg och ger på ideell grund medicinsk
hjälp till gömda flyktingar när de inte vågar eller får tillgång till den vanliga vården.
Stiftelsen sprider också kunskap om hur det är att leva som flykting, varför vissa
hamnar utanför sjukvården och om vanliga medicinska tillstånd.
På www.rosengrenska.org kan du läsa mer och också se vilka andra nätverk det
finns som hjälper flyktingar.
röda korsets hemsida www.redcross.se har samlat fakta om just mänskliga
rättig heter och vård. Här hittar du kortfattade presentationer, rapporter, uppsatser
och inbjudningar till konferenser och utbildningar. Här finns också en bra
lista på argument för att ge papperslösa vård på samma villkor som andra.
handisam är en statlig myndighet som samordnar handikappolitiken.
www.handisam.se
ANdrA hAr ocKSå tAGit StällNiNG
Det är inte bara Svensk sjuksköterskeförening som har tagit ställning för
en vård som följer FNs konventioner om mänskliga rättigheter. Många andra
organisation er inom vården tar också sitt ansvar. Inom nätverket Rätt till vård
samarbetar Svensk sjuksköterskeförening bland annat med Rädda barnen, olika
yrkesorganisa tioner, fackliga organisationer, kyrkor och många andra.
Läs mer på www.vardforpapperslosa.se.
26

ätt till vård för asylsökande
och papperslösa
Gemensamt ställningstagande
från vårdprofessionerna år 2009
riksdagen antog år 2008 en lag som reglerar landstingens skyldighet att
erbjuda hälso- och sjukvård samt tandvård åt asylsökande och vissa andra utlänningar.
Så kallade papperslösa personer och vuxna asylsökande som håller
sig undan efter beslut om avvisning/utvisning faller dock helt utanför lagens tilllämpningsområde.
Dessa personer har enligt svensk lagstiftning endast rätt till
”omedelbar” vård, vilket i praktiken oftast innebär akutvård vid akutmottagning
på sjukhus. Dessutom måste de själva täcka hela kostnaden för vården, vilket för
många är en omöjlighet.
vårdprofessionerna vill mot denna bakgrund framhålla följande.
I FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna anges att alla människor
är födda fria och lika i värde och rättigheter. FN:s konvention om barnets
rättigheter innebär bland annat att inget barn ska berövas sin rätt till hälso- och
sjukvård. I den Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella
rättigheter anges vidare att konventionsstaterna, däribland Sverige, erkänner
rätten för var och en att åtnjuta bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa.
I vårdprofessionernas etiska koder ingår att vårdpersonalen ska ha patientens
hälsa som det främsta målet och aldrig frångå principen om människors lika
värde.
I deklarationer från vårdprofessionernas internationella organisationer anges vidare
att varje patient, utan åtskillnad, har rätt till lämplig vård samt att vårdpersonalen
har en skyldighet att tillhandahålla vård oavsett patientens rättsliga status.
28

Vårdprofessionerna anser därför att följande ska tjäna som utgångspunkter vid
vårdpersonals omhändertagande av alla människor, inklusive asylsökande och
papperslösa.
• Vårdpersonalens uppgift är att ge vård, behandling, omvårdnad
och rehabilite ring.
• Vårdpersonalens bedömningar ska utgå från patientens behov och grunda
sig på vetenskap och beprövad erfarenhet.
• Patientens rättsliga status ska inte inverka på vårdpersonalens beslut
att ge eller avstå från vård.
• Patientens betalningsförmåga ska inte vara en förutsättning för att
vård personalen ska erbjuda patienten nödvändig vård och 1 akut tandvård.
Vårdprofessionerna uppmanas att protestera och agera när människor förnekas
vård på grund av sin rättsliga status och ge sitt stöd för alla människors rätt till
vård.
1Fotnot: Inom försäkringssystemet för tandvård innebär nödvändig vård tandvård till patienter
med vissa slags funktionsnedsättningar och är förknippat med ett särskilt regel-
1 verk. Det skiljer sig alltså från nödvändig vård i övrig hälso- och sjukvård. För tandvårdens
område är därför akut tandvård det begrepp som är aktuellt här.
29

nsamt ställningstagande från
rofessionerna
g år 2008 en lag som reglerar landstingens skyldighet att erbjuda
vård samt tandvård åt asylsökande och vissa andra utlänningar.
sa personer och vuxna asylsökande som håller sig undan efter
ning/utvisning faller dock helt utanför lagens tillämpningsområde.
r har enligt svensk lagstiftning endast rätt till ”omedelbar” vård,
n oftast innebär akutvård vid akutmottagning på sjukhus. Dessutom
täcka hela kostnaden för vården, vilket för många är en omöjlighet.
onerna vill mot denna bakgrund framhålla följande:
förklaring om de mänskliga rättigheterna anges att alla människor
h lika i värde och rättigheter. FN:s konvention om barnets rättigheter
nnat att inget barn ska berövas sin rätt till hälso- och sjukvård.
nella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
tt konventionsstaterna, däribland Sverige, erkänner rätten för var
ta bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa.
nernas etiska koder ingår att vårdpersonalen ska ha patientens
främsta målet och aldrig frångå principen om människors lika värde.
från vårdprofessionernas internationella organisationer anges vidare
t, utan åtskillnad, har rätt till lämplig vård samt att vårdpersonalen
et att tillhandahålla vård oavsett patientens rättsliga status.
erna anser därför att följande ska tjäna som utgångspunkter vid
omhändertagande av alla människor, inklusive asylsökande och
lens uppgift är att ge vård, behandling, omvårdnad och
.
lens bedömningar ska utgå från patientens behov och grunda
skap och beprövad erfarenhet.
ttsliga status ska inte inverka på vårdpersonalens beslut att
å från vård.
etalningsförmåga ska inte vara en förutsättning för att
len ska erbjuda patienten nödvändig vård och 1) organisationer
som står bakom det gemensamma
ställningstagandet :
Akademikerförbundet SSR
Audionomerna
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter
Institutet för Biomedicinsk
Laboratorie vetenskap (IBL)
Legitimerade Sjukgymnasters
Riksförbund,
Riksföreningen för skolsköterskor
SRAT
Svenska barnmorskeförbundet
Svenska barnläkarföreningen
Svensk förening
för röntgensjuksköterskor
Sveriges läkarförbund,
Svenska läkarsällskapet
Sveriges Psykologförbund
Svensk sjuksköterskeföreningen
Sveriges Tandhygienistförening (STHF)
Sveriges Tandläkarförbund
Vårdförbundet
akut tandvård.
erna uppmanas att protestera och agera när människor förnekas
v sin rättsliga status och ge sitt stöd för alla människors rätt till vård.
systemet för tandvård innebär nödvändig vård tandvård till patienter med vissa slags
gar och är förknippat med ett särskilt regelverk. Det skiljer sig alltså från nödvändig
och sjukvård. För tandvårdens område är därför akut tandvård det begrepp som är
30
SVERIGES
TANDHYGIENISTFÖRENING

Svensk sjuksköterskeförening
Baldersgatan 1
114 27 Stockholm
Tel 08-412 24 00
Fax 08-412 24 24
www.swenurse.se
Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi
företräder professionens kunskapsområde med syfte att främja forskning, utveckling,
utbildning samt kvalitetsutveckling inom vård och omsorg. Alla legitimerade
sjuksköterskor och sjuksköterskestuderande kan bli medlemmar. www.swenurse.se