Hela tidningen - Familjehemmens Riksförbund

Familjehemmet
En tidning för och om familjevård Årgång 29 • Nr 1 • april 2011
Åtgärder för att öka säkerheten i samhällsvården, SOU 2011:9
Humorn som räddningsplanka • Äntligen!!!! Det tog 3 år
och fler intressanta artiklar

Behovet av familjehem
Behovet av familjehem och kontaktfamiljer
och kontaktfamiljer är stort!
är stort!
KONTAKTA OSS GÄRNA 0156-170 25
KONTAKTA OSS GÄRNA
I samarbete med Familjehemsguiden har vi nu startat
ett hvb-hem för flickor 14-19 år med möjlighet till
utsluss i erfaret familjehem
Flickhemmet Artemis HVB AB
www.sposit.se
Föreståndare för Artemis Hvb Gerty Fexler-Höjer
Fil. Mag. i socialt arbete
070-332 48 30 / 0156-105 77
Gerty.hojer@telia.com
2 Familjehemmet 1-2011
F@miljehems Guiden
0156-17025
Till Er Kommuner kan vi nu även erbjuda konsulentstödda familjehem till
barn och ungdomar!
Verksamhetschef Gerty Fexler -Höjer
Fil. Mag. i socialt arbete
SPAM. Förlaget med positiv attityd.
Och med glimten i ögat!
SPAM startades 2007 av mig Per Martinsson, av
den enkla anledningen att det ”stora” förlaget inte
var så intresserat av de ”mindre författarna”. Det
gjorde mig arg! Jag skriver och ger själv ut böcker
efter eget tycke och smak. Innehållet i böckerna
hittills, handlar om mina erfarenheter som konsult
bland människor. Jag träffar bland andra, familjer
med barn och ungdomar, andra vuxna, HVB hem
och familjehem. Därför har jag skrivit Miljötekniker
som handlar om bemötandet av människor inom
barn- och ungdomspsykiatrin, Tankar om… ditt
liv, din vardag som handlar om olika tankekorn
som kan vara bra att tänka på i livet. Jag har vidare
skrivit Gympa för det mentala, en glimt i
ögat som är en sorts coachande bok (”alla skriver
sådana” därför ville jag också det) fast med en
skämtsam inriktning (allt i boken är faktiskt ändå
väldigt användbart). Jag har just gett ut Handboken,
för familjehem och alla andra som möte
människor i beroendeställning. En bok, Emellan
Curling och Bowling och som främst vänder sig till
föräldrar och deras barn, ges ut våren/sommaren
2011. Uppskattande konversationer består av 65
frågor som handlar om Allmänt, Dig själv, Etik
och Filosofi och de är väldigt användbara i många
olika sammanhang inte minst när ”orden tryter”.
Samtliga dessa böcker, konversationskorten och
lite till beställes enklast
via spam@pemcon.se
Prislista finns på
www.pemcon.se
STOJ rimmar på SKOJ
Läger för familjehemsplacerade barn/biologiska barn i familjehem
mellan 7-13 år. Syftet med lägret är att erbjuda en möjlighet för
barn i familjehem att träffa varandra. Under lägervistelsen kommer
vi under lekfulla former beröra tankar och känslor om hur det är
att ha två viktiga familjer. Lägervistelsen för barn innebär även en
veckas avlastning för familjehemsföräldrarna.
Lägret för 7-13 åringar är 1-6 augusti 2011
Lägret är i Stockholmstrakten, men barn från hela landet är välkomna att delta.
Lägret för 13 år och äldre ordnas någonstans i Sverige. Är du intresserad ring till Telle.
Vidare information och lägerbroschyr kan du få av Telle Söderberg 070-520 40 87

Ordföranden
har ordet!
Familjehem behövs
För att familjehemmet skall kunna vara en bra ersättningsfamilj tycker
barnen och ungdomarna att familjehemmet skall vara en trygg plats
där var och en kan få den uppmärksamheten som man behöver och
vill ha. Det skall vara en bra stämning och familjehemsföräldrarna
skall visa att de bry sig om en och bemöter en med ärlighet. Det är
också bra om familjehemmet har ett socialt nätverk som även det placerade
barnet kan inkluderas i. Det skall finnas en möjlighet att göra
roliga saker och odla sina egna intressen. Det skall inte vara för många
barn i familjehemmet och alla barnen skall behandlas lika.
Måste man flytta av någon anledning måste en ordentlig förklaring
ges till barnet.
De regler som finns måste vara rättvisa och tydliga och inte bara
finnas till för att underlätta för familjehemsföräldrarna. Familjehemsföräldrarna
skall lyssna på en när man vill prata och berätta, de
får inte nonchalera en. De skall orka även när barnet är jobbigt.
Familjehemsföräldrarna får gärna hjälpa till så att barnet har möjlighet
att träffa sina föräldrar så mycket de själva önskar. Syskon är viktiga,
har man inte möjlighet att bo tillsammans med dem vill man träffa de
ofta. De vuxna skall förstå det.
Välkommen till
Det är vad barnen berättade för
Barnombudsmannen 2010.
Läs gärna rapporten Bakom fasaden Barn och
ungdomar i den sociala barnavården 2011.
www.barnombudsmannen.se
FR:s Kongress på Ekbacken
Katrineholm den 20-22 maj 2011
Föreläsningar, information,
erfarenhetsutbyte, årsmötesförhandlingar
Trevlig läsning
Telle Söderberg
Närmare upplysningar och anmälningar:
FR-kansliet 0150-780 10, e-post: famriks@hotmail.com
Familjehemmet
Ansvarig utgivare
Roland Oscarsson
Produktion och tryck
Linderoths Tryckeri,
Vingåker, tel. 0151-130 90
Redaktion
Carina Wahlström
Södervägen 11
696 73 Aspabruk
0583-504 63
familjehemmet.wahlstrom@telia.com
Manusstopp
Till nästa nummer: 1/6 -2011
Annonspriser 2011
Svartvitt
Helsida 6 800:-
Halvsida 3 900:-
180 mm bred 35,00:-/mm
85 mm bred 20,00:-/mm
Priser baseras på färdigt annonsmaterial.
Moms uttages ej.
Annonser 0150-780 10
Prenumeration
400:-/år
Plusgiro 86 52 68 – 7
Medlemsavgift inkl. tidning
375:-/år
Plusgiro 86 52 68 – 7
FR-Kansli
Roland Oscarsson
Stora Malmsvägen 7
641 50 Katrineholm
Tel. 0150-780 10, 070-516 02 33
E-post: famriks@hotmail.com
Hemsida:
www.familjehemmensriksforbund.se
Rätt adress?
Har ni bytt adress så skicka både
den nya och den gamla till:
famriks@hotmail.com
Tack på förhand!
Foto
Alla bilder används som illustrationer.
Personerna på bilderna har
ingen anknytning till ämnet om
det inte står speciellt angivet.
ISSN 02821346
Familjehemmet 1-2011 3

Vi söker familjer som har tid, plats och engagemang att ta emot barn/ungdomar i sitt hem.
Vi arbetar med kraftigt förstärkt familjehemsvård med många års erfarenhet inom området.
Vi kan erbjuda ett nära och regelbundet konsultstöd, 24-timmars tillgänglighet, handledning
och övriga professionella tjänster av läkare, psykolog och terapeuter.
Vi arbetar i ett team för den placerade där familjehemmet är den viktigaste i länken.
Ring oss så berättar vi mer!
Maud Wallgren, 070-837 86 67
Kontoret, 0650-59 53 22 (08.00-17.00)
4 Familjehemmet 1-2011
Familjehem
www.brizad.se
Riksförbundet för Förstärkt
Familjehemsvård, RFF
I RFF:s förstärkta familjehemsvård får familjehemmen:
• särskilt stöd av familjehemskonsulenter tillgängliga
dygnet runt och året om.
• god service, handledning, utbildning och ett tätt teamarbete
mellan socialtjänst, familjehem och familjehemskonsulent.
• kvalitetssäkring av verksamheten.
I detta nummer
Nr 1 2011
”Vi är också eran framtid!” .................................. 5
Studie av levnadsnivå
bland barn i familjehem och HVB ..................... 6
Nära samarbete kan rädda placerade barn ...... 7
Det behövs en hel by
för att uppforstra ett barn ................................... 8
Angelägen föreläsning med sång och spex ..... 9
Öppen spontan privatremiss
till barn- och äldreminister Maria Larsson ....... 10
Åtgärder för att öka
säkerheten i samhällsvården, SOU 2011:09 ..... 11
Vad är en ursäkt värd? ......................................... 13
Humorn som räddningsplanka ........................... 15
När jag blir vuxen, sådär 18 ungefär.
Då får jag svar på allt. ............................................... 17
Äntligen!!!! Det tog 3 år ........................................ 18
Familjehemmens Riksförbund .......................... 19
Tenntrådssmyckeriet Snåret
www. tenntradssmyckeriet.se
ÄÄventyrsläger
i Katrineholm
Skytteläger i Björkvik/Katrineho
Övernattningsläger V.26 FR.11år
V.26 fr.14år Pris: 1500kr
Dagläger V. 24,25,27,31 och 32
99-13år 13å Pris: P i dag d 550kr 550k V.26 V 26 950kr 950k
Lajv (levande rollspel) i Katrineholm
Kod: Familj = 100kr Rabat.
1 dag 8-12år nybörjare
21/5, 30/6, 24/9
Äventyrsläger i Katrineholm
Lajv (levande rollspel) i Katrineholm Flerdagars: 2-6/6, 26-28/8, 14- 16/
Övernattningsläger v. 26 fr. 11 år
1 dag 8-12 år nybörjare 21/5, Mer 30/6, info: 24/9 www.lajv.nu, www.barnla
ÄÄventyrsläger
i Katrineholm
Skytteläger i Björkvik/Katrineholm
Dagläger v. 24, 25, 27, 31 och 32 Skog och Ungdom Flerdagars: I samarbete 2-6/6, 26-28/8, 14-16/10
9-13 Övernattningsläger år Pris: dag 550 kr V.26 v. 26 FR.11år 950 med kr d Familjehemmens F ilj hMer info: V.26 riksförbund ik www.lajv.nu, fr.14år fö b dPris:
www.barnlajv.nu
1500kr
Kod: Dagläger Familj = V. 100 24,25,27,31 kr rabatt. och 32 Mer info: www.distriktet.org
99-13år 13å Pris: P i dag d 550kr 550k V.26 V 26 950kr 950k Skog och Ungdom i samarbete
Skytteläger Lajv (levande rollspel) i Katrineholm
Kod: Familj
i Björkvik/Katrineholm
= 100kr Rabat.
med Familjehemmens riksförbund
v. 26 fr. 14 år Pris: 1500 kr
Mer 1 info: dag www.distriktet.org
8-12år nybörjare
21/5, 30/6, 24/9
Flerdagars: 2-6/6, 26-28/8, 14- 16/10
Mer info: www.lajv.nu, www.barnlajv.nu
Skog och Ungdom I samarbete
Läs mer om oss och våra medlemsorganisationer: www.rff.se
Kontakta oss: info@rff.se 019-31 03 98

”Vi är också eran framtid!”
Orden som går direkt in i hjärtat ut -
talas av en ung kaxig tjej som blivit
inbjuden att dela med sig av sina
erfarenheter av flera år i samhällets
vård. Scenen är Barnrättsdagarna
i Örebro. Hon pratar om att barn
i samhällets vård ofta inte har det
lika väl förspänt som barn som
växer upp under trygga omständigheter.
Hon vill att vi låtsas att barnen
i samhällets vård är våra egna barn,
och att vi funderar på hur vi då önskar
att de, våra käraste, hade blivit
behandlade. Hur hennes föräldrar
har precis samma önskan, men kanske
mer begränsade möjligheter att
driva dessa frågor. Hon petar med
vassa fingrar på våra ömmaste punkter,
på samma sätt som jag antar att
representanter för samhällsvården
petat på hennes ömma punkter med
än omildare handlag. Vi i publiken
värjer oss. På utvägen nämner någon
barnens egna ansvar, någon annan
minskade resurser, en tredje att vi
har olika perspektiv. Klart att vi värjer
oss. Men orden ligger där med
en bitter eftersmak ”Vi är också eran
framtid”…
Jag kan knappt ta in tanken. Tänk
om mina fina barn, mina allra närmaste,
de mitt hjärta är helt bart
inför, blev omhändertagna av samhället.
Vad hade jag då önskat?
Värme, närhet, trygghet, tillit. Någon
som bryr sig om på riktigt. Någon
som alltid finns där för dem. Både
när de är omöjliga och möjliga att
älska. Goda förebilder som tar tillvara
på mina barns förmågor. Som
tillåter dem att misslyckas och som
Erbjuder
* Konsulentstödd familjehemsvård i utredda familjehem
* Stöd och handledning till kommunens egna familjehem
* Utbildning för verksamma familjehem i bland annat
BBIC, att samtala med biologiska föräldrar, att få teamarbetet
i skolan att fungera.
* Lediga jourhem
Läs mer www.scholinkonsult.se
070-560 13 78
visar dem att världen i grunden är
god. Någon som gillar att tillbringa
tid med dem och som ler varmt åt
deras utforskande frågor. Någon
som vill att de ska växa, utvecklas
och blomma, men inte lyda blint.
Någon med snälla ögon. Ett hem att
kalla hemma, där det finns intresse
för att göra anpassningar utifrån just
det här speciella unika barnet.
Vad vill vi erbjuda dem, de som
också är vår framtid? Vad erbjuder vi
på kort och på lång sikt? Hur ser vi
till att bevaka att metoder med långsiktigt
tänkbara goda effekter inte
tar över barnens möjlighet att få finnas
till och ha det gott i precis detta
nu? Hur försvarar vi deras egenvärde?
Det kan vi ta ställning till. Det
kan vi ta ansvar för.
Carolina Lindberg
Handledare och utbildare
inom autismspektrumtillstånd
Fler familjehem i Småland sökes!
Intresserad? Kontakta oss!
ADITIA Individ och familjehemsvård
070-371 42 47 ia@aditia.se
Familjehemmet 1-2011 5

Studie av levnadsnivå
bland barn i familjehem och HVB
En större studie av levnadsnivå bland
barn i familjehem och HVB har gjorts
av forskare vid Institutionen för socialt
arbete, Stockholms universitet
(Välfärd i samhällsvården? En levnadsnivåundersökning
av ungdomar
i socialtjänstens dygnsvård).
När materialet till studien samlades
in var det flera av föreningens
medlemmar som medverkade och
var mycket hjälpsamma. Tack! Här
kommer en kort presentation av studien.
För den som vill läsa mer finns
artiklar i nr 1 och 2, 2010 av Socialveten
skaplig tidskrift. Om du vill
läsa artik larna men har svårt att få
fram dem, kan du ta kon-
takt med mig (Marie
Sallnäs) så kan jag
hjälpa till.
I studien har alltså
levnadsnivå bland
barn i samhällsvård
undersökts. Tidigare
forskning visar att det är
barn från underprivilegierade
familjer som oftare än andra placeras
i samhällsvård. I vilken utsträckning
innebär då en placering i familjehem
eller HVB goda levnadsförhållanden
för de berörda barnen? För att studera
detta kan man undersöka vårdens
effekter på sikt för barnen. Man kan
emellertid också fråga sig hur förhållanden
ser ut för barnen medan de
befinner sig i vård och det är det vi
har gjort.
Vi har undersökt i vilken utsträckning
en placering innebär att barn
och unga under vårdtiden har en levnadsnivå
som är bättre, sämre eller
likvärdig med den levnadsnivå andra
barn och unga har. Under sökningen
kan med andra ord be lysa kvalitet
och kompensationsförmåga hos
familjehem och HVB och också peka
ut inom vilka områden brister finns.
Levnadsnivå är ett samlande be -
grepp för en rad olika resurser som
man har kommit fram till är viktiga
i människors dagliga liv. I levnadsnivå
ingår följande dimensioner: hälsa
och tillgång till vård, sysselsättning
och skolmiljö, ekonomiska resurser,
kunskaper och utbildningsmöjligheter,
familj och social förankring,
6 Familjehemmet 1-2011
Sammantaget
kan man säga att barnen
i familjehem kom bättre
ut i vår studie än
barnen i HVB.
bostad och närmiljö, trygghet och
säkerhet, rekreation och kultur samt
politiska resurser. Ett grundantagande
är att om människor har god tillgång
till resurser inom dessa olika
områden ökar möjligheten att styra
sitt liv och förverkliga sina mål
I de nationella levnadsnivåundersökningarna
har inte barn i HVB alls
funnits med och mycket få familjehemsplacerade
barn. Vi har i vår studie
ställt samma frågor till placerade
barn som i de levnadsnivåundersökningar
som riktar sig till barn som
bor hemma. På det sättet får vi en
bild av levnadsnivå för barn i familjehem
och HVB och kan
jämföra med hemmaboende
barn.
Rent praktiskt har
det gått till så att
barnen i hörlurar
har lyssnat på en
röst som läser upp
frågor och de har sedan
fyllt i sina svar i ett formulär.
Metoden har fungerat mycket bra.
Vi har besökt många familjehem och
HVB, men när det inte varit möjligt
har vi skickat cd-skiva med frågorna
och svarsformulär. Sammanlagt
har 272 barn i åldern 12-18 år deltagit
i undersökningen. Av dessa
var 157 placerade i HVB och 125 i
familjehem.
Vi har ett stort material från studien
och allt är ännu inte bearbetat. Så
här långt kan vi emellertid säga att
våra resultat visar att barn i samhällsvård
har sämre resurser inom
flera levnadsnivådimensioner.
Mönstret är dock inte likadant för
HVB och familjehem. Övergripande
kan man säga att för barn i HVB är
det för flera dimensioner av levnadsnivån
ett märkbart avstånd till de
”vanliga barn” vi jämför med, medan
detta gäller endast för några dimensioner
ifråga om barn i familjehem.
Vi fann att ifråga om materiella och
ekonomiska låg barn i familjehemsvård
bättre till än de i HVB-vård.
Barnen i familjehem hade ungefär
likadan tillgång till materiella ägodelar
och pengar som barn som
bor i hemmet, men det hade inte
HVB-barnen. När det gäller psykisk
hälsa var det avstånd till jämförelsegruppen
för både HVB- och familjehemsbarn,
men störst för dem i
HVB. Barn i HVB verkar alltså må
sämre under vårdtiden än vad barn i
familjehem gör. Det var också tydligt
att barn i HVB umgicks mera sällan
med kamrater i vårdmiljön än vad
andra barn gjorde. För familjehemsbarnen
var det ingen större skillnad
mot barnen vi jämförde med.
Sammantaget kan man säga att barnen
i familjehem kom bättre ut i vår
studie än barnen i HVB. Delvis kan
detta förklaras av att HVB-barn har
fler och allvarligare problem, men
det borde inte påverka sådant som
ekonomiska och materiella resurser.
0
Jag har tagit några exempel på resultat
från studien. Utrymmet gör att inte
allt kan presenteras här. Om cirka ett
år kommer en avhandling att läggas
fram vid Institutionen för socialt
arbete, Stockholms universitet, som
bygger på vår studie. Avhandlingen
skrivs av Hélène Lagerlöf och handlar
om de dimensioner av levnadsnivå
som rör av barnens skolgång,
fritid och kamratkontakter.
Marie Sallnäs, Professor
Stockholm University

Nära samarbete
kan rädda placerade barn
Media rapporterar missförhållanden
för barn och unga vilka omhändertagits
och placerats i familjehem.
Förfärande uppgifter om barn, som
lämnas utan uppföljning och utan
kontinuerlig kontakt med vare sig
socialtjänst eller annan som ser till
barnets bästa. Dessvärre är detta inga
som helst nyheter. Att både barn och
familjehem lämnas åt sitt öde är snarare
regel än undantag. De ensamma
förutsätts klara det som samhället på
andra sätt tidigare misslyckats med.
Hur ska man förstå denna underlåtenhet
som pågår och har pågått
i decennier. Är det för att de barn
och unga som placeras oftast kommer
från fattiga familjer, både ekonomiskt,
socialt och språkligt? Beror
det på att de av oss som arbetar med
familjevård inte har tillräcklig status
och självförtroende? Eller har det att
göra med fullständigt orealistiska
förväntningar på i grunden vanliga
familjer, de som kallas familjehem?
De allra flesta familjehem är storartade
och gör ett fantastiskt arbete. De öppnar
sina hem och sina hjärtan för
barn och unga som livet farit hårt
fram med. Detta möte är inte enkelt,
mycket misstro och många skillnader
ska överbryggas. Det är ett tidskrävande
arbete som, enligt mitt sätt att
se det, förutsätter att någon utanför
finns med.
När ett barn eller en ung människa
omhändertas och placeras i ett annat
hem finns starka skäl. Inte sällan
har den unge haft en rad kontakter
med professionella hjälpare, både i
öppenvård och ibland på institution.
Det som inte professionella hjälpare
har ”lyckats med” förutsätts familjehemmet
klara av, och detta utan
stöd och hjälp vare sig för egen del
eller för det barn eller den ungdom
som bor i deras hem. Den biologiska
familjen får heller inte tillnärmelsevis
det stöd de önskar och behöver.
Sedan snart 25 år arbetar jag i ett
sammanhang med både familjehem,
”placerade” barn och ungdomar och
deras familjer samt professionella
hjälpare. Vi arbetar i team och vi
träffar det placerade barnet, hennes
eller hans familj och familjehemmet
flera gånger varje månad. Det
är ytterligt sällan någon känner sig
försummad eller bortglömd; vare sig
barnet, deras familj eller familjehemmet.
Det är också ytterligt sällan,
tack och lov, som människor upplever
att de inte tas på allvar eller räknas
med. Ofta, nästan alltid, går de
stärkta ur behandlingen, till ett liv i
delaktighet med samhället i övrigt.
Jag har skrivit artiklar och böcker
som handlar om familjevård på vårt
sätt att arbeta, det vi kallar det utvidgade
terapirummet, där människor
bjuds in och görs delaktiga. Ett arbete
som handlar om att samarbeta och
att låta allas röster och erfarenheter
bli hörda. Det ter sig tröstlöst ibland,
att höra berättas om människor, som
lämnats åt sitt öde och inte blivit
inkluderade, vare sig av socialtjänst
eller av någon i deras ställe.
Hur kommer det sig att vi på Familje -
vårdsstiftelsen alltjämt är så ensamma
om att arbeta med både familjehemmet,
den som unge och hans
eller hennes familj? När ska socialtjänst
och samhälle inse att det är
oerhört kostsamt att inte ta vare sig
placerade barn, deras ursprungsfamiljer
eller familjehemmen på allvar
och se till att bidra med nödvändig
kompetens, närvaro och möten
och inte minst ett hjärtinnerligt
engagemang?
Carina Håkansson,
socionom och leg. psykoterapeut
Familjevårdsstiftelsen
Stockholms stad söker familjehem
Vi söker familjehem / fosterfamiljer i Stockholmstrakten för barn
och ungdomar.
Vi erbjuder stöd och handledning samt ett intressant utbildningsprogram.
Familjehemskonsulterna rekryterar och utbildar familjehem
åt Stockholms stadsdelsnämnder.
Ring 08-508 25 221 eller besök www.stockholm.se/familjehem
RESURSTEAMEN BARN OCH UNGDOM
FAMILJEHEMSKONSULTERNA
SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN
TFN: Tfn: 08-508 25 25 221 221 – E-posT: - E-POST: familjEhEmskonsulTErna.saf@sTockholm.sE
FAMILJEHEM@SOT.STOCKHOLM.SE
Familjehemmet 1-2011 7

8 Familjehemmet 1-2011
Det behövs en hel by för
att uppfostra ett barn
Det behövs en hel by för att uppfostra ett barn, sägs det, och en
liten härlig kommun har hjälpt mig att genomföra en föreläsningsserie
för barn och unga, jag har fått möta nästan 2000 härliga,
berörda, roliga och modiga ungdomar. Några har jag mött i skolor
utanför stan, men de flesta har suttit i de mjuka fåtöljerna på
Sagabion och lyssnat på min berättelse om vad mobbning gör med
alla inblandade.
När de kom in i biosalongen sa några killar: ”Vilken film ska vi se?”
”Ni ska inte se film,” svarade jag. ”Va, vad ska vi göra då,?”
”Lyssna på mig och min berättelse om mobbning.” ”Va? Du skojar,
eller? Lyssna på dig i 1 ½ timme, säg att du skojar!”
En viss oro infann sig i magtrakten. Tänk om det inte går att få de
här killarna att lyssna? Vad gör jag då?
Men efter några få minuter tystnar även denna grupp och alla lyssnar.
Berättelsen om utsatthet, mobbning och en svår uppväxt griper
tag. Jag vet ju att vi vuxna måste bjuda på våra egna erfarenheter
av mobbning och utsatthet, eftersom berättelser från verkligheten
får både barn, unga och vuxna att lyssna. Genom att våga berätta
kan vi förändra.
Efteråt kom det epost. Joel mailade: ”Jag var den där rödhåriga
killen som störde din föreläsning när du var på vår skola. Jag har
slutat mobba. Jag har aldrig förut förstått hur mycket man skadar
en annan människa när man mobbar. När du berättade förstod jag
och nu lovar jag dig att jag aldrig mer ska mobba någon. Lärarna
borde bli bättre på att berätta vad mobbning är och hur mycket
man skadar en annan med sin mobbning. Jag har aldrig innan tänkt
på att den man mobbar blir vuxen och att mobbningen då liksom
finns kvar som den gjorde hos dig. Jag tycker det är tufft att du
kunde förlåta dem som mobbade dig.”
Joel är en modig kille, om ni frågar mig. Han vågar stå för vad han
gjort och vad han vill.
Det går att påverka, det går att få ”tuffa” killar och tjejer att förstå
att mobbning skadar den som blir utsatt, att den mobbades livsglädje
tar slut. Den som mobbar skadas också för livet om man
inte får hjälp att sluta och barn och unga vill inte mobba. Vi vuxna
måste våga upptäcka och se mobbning och sedan hjälpa barn att
välja att inte mobba.
Jag hade aldrig kunna genomför de här dagarna själv, det är här
hela byn kommer in. Utan engagerade handlare och företagare
hade det inte gått. Tusen tack till alla ni som stöttat projektet Jag
mobbar inte.
Min jul- och nyårsönskan är att vuxna
ska våga prata om mobbning. Våga prata
med våra barn och ungdomar varje dag
så att ingen kränker och mobbar andra.
Hela byn behöver agera för att skolan
och barnens värld ska bli fri från mobbning.
Ett nyårslöfte jag lovar hålla hela
året minst.
Lisbeth Pipping

Hålla Lågan Levande
Angelägen föreläsning
med sång och spex
Vi var ett gäng förväntansfulla familje -
hemsföräldrar som hade bänkat oss.
Det skulle bli en föreläsning/föreställning
med Solveig Bergkvist-Larsson
och hennes dotter Cecilia Bergkvist.
Solveig har skrivit boken Låtsas morsa
och det kom sig av. Att hon inte hittade
rätt bland redan skrivna böcker.
Hon och henne make hade adopterat
tre barn. Det visade sig att den äldsta
en 6-årig pojke hade svårt att anpassa
sig i den nya miljön. De trodde att
det skulle bli bättre med åren. Men
de misstog sig rejält. Svårigheterna
var många så de fick söka BUP. De
fick också gå på handledning. Solveig
började söka bland böcker på biblioteket
för att få lite vägledning. Men
i hyllorna fanns inte vad hon sökte.
Det var ingen som skrivit något om
detta, så då gjorde hon det själv. Så
kom boken Låtsas morsa till. När den
kom ut var sonen fyllda 18 år. Han
hade fått läsa manus och tycka till.
När han var yngre så hade de kommit
till en punkt när det inte gick längre.
De fick lämna ifrån sig honom. Det
kändes som att överge ett barn som
redan övergetts. Det var mycket svårt.
Kontakten är nu mycket bra och han
har ett bra liv.
Cecilia Bergkvist Solveig Bergkvist-Larsson
AC omsorg växer! Nu söker vi fler
familjehem i Norrbotten & Västerbotten
Mer info: www.ac-omsorg.se
Solveig har några råd om hur man
kan göra. Separationer brukar vara
känsligt så där får man tänka till.
Man behöver bara ta fight om det
är fara för livet, alltså välja sina slag.
Får man som förälder ett utbrott är
det en ren vinst för barnet. Man kan
tänka på att ge korta direktiv när det
är lugnt. Barnet behöver veta att ett
dåligt beteende får konsekvenser.
Solveig berättar att hon tycker att
gränslösheten breder ut sig bland
barn. Små barn får redan tidigt be -
stämma över sina föräldrar. Fler och
fler flata vuxna finns i skolan. De vill
hellre vara populära än respekterade.
Människor som görs till offer tar inte
tag i sitt eget liv.
Cecilia har en fantastisk röst, ut -
trycks full och vacker. Hon sjunger ett
antal sånger under föreställningen.
Så vi är många som vill köpa skiva
efteråt. Cecilia och Solveig skojar och
spexar flitigt och vi får se div olika
karaktärer.
Detta var en mycket bra föreläsning
/föreställning som manar till eftertanke.
Solveig säjer att vi som familje -
hemsföräldrar kan se hela föreställningen
som en hyllning. Det tackar
vi för och hoppas på ett återseende!
Carina
Magelungen Evidens söker familjehem i Stockholmsområdet
Våra familjehem arbetar efter ett program, ingår i team, får hand ­
ledning varje vecka och har en vuxen hemma mot heltidsersättning!
MTFC (Multidimensional Treatment Foster Care) riktar sig till
ton åringar som behöver hjälp att bryta negativa beteendemönster.
De får intensiv hjälp under ca ett år och flyttar sedan hem igen. Som
MTFC­familj får ni utbildning, mycket stöd och har tillgång till jour
för att på bästa sätt positivt stötta er ungdom. Intresserade?
Välkomna på infomöte 27/4­11, kl 17–19 på Bondegatan 35!
Anmäl (ej bindande) till
malin.bergman@magelungen.com eller 0707–335734.
Besök oss på: www.magelungen.com
Magelungen Evidens söker familjehem i Stockholmsområdet
Våra familjehem arbetar efter ett program, ingår i team, får handledning varje ve
en vuxen hemma mot heltidsersättning! MTFC (Multidimensional Treatment Fos
sig till tonåringar som behöver hjälp att bryta negativa beteendemönster. De får
under ca ett år och flyttar sedan hem igen. Som MTFC-familj får ni utbildning, m
har tillgång till jour för att på bästa sätt positivt stötta er ungdom. Intresserade? V
infomöte 27/4-11, kl 17–19 på Bondegatan 35! Anmäl (ej bindande) till
malin.bergman@magelungen.com eller 0707–335734. Besök oss på: www.mag
Familjehemmet 1-2011 9

Öppen spontan privatremiss
till barn- och äldreminister Maria Larsson
– angående ersättning och ursäkt till fosterbarn som utsatts för barnvåld
Jag var fosterhemsplacerad från 18
månaders ålder till 6,5 år. När jag
läser om de fosterbarn som blev placerade
i hem där de blev utnyttjade
och utsatta för övergrepp känner
jag ett stort medlidande
med dem men sam-
tidigt en stor tacksamhet
för att jag
själv hamnade hos
en trygg familj i en
lantlig miljö.
Det är två händelser
under min fosterhemstid
som särskilt etsat sig in i mitt
medvetende och stör mig fortfarande
fast de hände för nästan sjuttio
år sedan. Min biologiska mamma
var och besökte mig på fosterhemmet
när jag var sex år och jag var för
blyg för att våga prata med henne.
Hon hade skjutsats från sjukhus et i
Stockholm för att träffa mig men fick
åka därifrån med oförrättat ärende.
Det måste ha tagit hårt i hennes själ
att hon inte fick kontakt med mig
och jag har levt med denna händelse
som en tung börda sedan jag som
vuxen förstod den mänskliga situationens
innehåll.
Det andra minnet som förföljt mig
hände när jag vid sex års ålder skulle
hämtas för att placeras hos en
adoptivfamilj. Ryktet gick ute på gården
att jag skulle hämtas. När den
stora svarta bilen kom till gården
10 Familjehemmet 1-2011
Varför skall mänskliga
lidanden ha sämre dignitet
när det gäller ersättning
än egendomsskador?
stack jag till skogs och de fick återvända
tomhänta. Dagen efter blev
jag emeller tid infångad och, som
en tjuren Ferdi nand, förd till staden
och den nya familjen. Att ha hunnit
med sex föräldrar vid
drygt sex års ålder är
i sanning en snabb
fosterhemskarriär!
Dessa händelser
känns tungt att
bära men de hände
i ett sammanhang
där alla ville mitt bästa
och de blir små krusningar
i själen i jämförelse med de otäckheter
som jag läser om hos de tusentals
fosterbarn som utsattes för svåra
trauman genom fysisk och psykisk
misshandel, sexuella övergrepp och
ett liv i ensamhet och utanförskap.
Denna remiss är skriven med den
insikt jag fått av mina egna upplevelser.
Vi får i sammanhanget inte glömma
att de allra flesta fosterhemmen
var trygga hem där barnen mottogs
med glädje och blev väl omhändertagna.
Dessa fosterhem har gjort
mycket positivt viktiga insatser för
både barnens framtida trygghet som
utvecklingen av vårt lands välstånd.
Maria Larsson skall, med utgångspunkt
från en utredning som gjorts,
föreslå regeringen att med en värdig
ceremoni framföra en officiell
ursäkt till de utsatta barnen för
deras lidande. Vad jag förstår är det
många av de före detta fosterbarnen
som framfört att de vill ha det så för
att känna att dagens myndigheter
står på deras sida och att de lever
i en rättssäker stat. Det gäller cirka
5000 före detta fosterhemsbarn,
Ceremonien skall också vara en
påminnelse som skall garantera att
barn i framtiden skall slippa denna
förnedring.
Det andra förslaget från regeringen
är att kompensera de utsatta barnen
med en penningsumma på 250 000
kronor. Summan verkar nästan hånfullt
liten. Den motsvarar kostnaden
för en riksdagsledamot under
ett kvartal och vilken som helst av
landets skattesmitare skulle le överseende
åt beloppets storlek. En rättvis
kompensation vore att det börjar
med en miljon kronor för de barn
som kom lindrigast undan från dessa
skräckupplevelser och sedan ökas
på för de svårast utsatta. Jag känner
det som en skyldighet, som levt upp
under trygga fosterhemsförhållanden,
att med skärpa framföra detta
krav för dem som blev illa behandlade
under sin tid i barn- och fosterhem.
Varför skall mänskliga lidanden
ha sämre dignitet när det gäller
ersättning än egendomsskador?
Utredningen har även föreslagit att
de kommuner som i framtiden inte
sköter sina åtaganden för dessa barn
Vill ni ingå i vårt team av erfarna jourhem? Vilka slags uppdrag passar er bäst?
Småbarn, skolbarn, ungdomar eller föräldrar med barn?
Våra jourhem tycker att de får gott stöd av oss. Ni bör bo i Stockholms län
eller i dess närhet. Läs om oss på vår hemsida www.abcjourhem.se
Ring oss på telefon 08- 603 35 30
eller mejla till info@abcjourhem.se

skall få ordentliga böter. Ett annat
bra förslag som utredningen kommit
fram till är att det tas fram ett
program för ökad säkerhet för barn
i samhällsvård. Utredningen föreslår
också en bättre samsyn, samarbete,
kontroll och heltäckande åtgärder
för barnen. Här har vi viktiga utmaningar
för de av samhällets myndigheter
som har ansvar för barns
trygghetsfrågor. Barnens biologiska
föräldrar får inte heller glömmas
bort som en viktig grupp att stödja.
Jag vädjar till Maria Larsson att snarast
verkställa dessa punkter och
höja förslaget om kompensationsersättning
så att de äldre personer som
upplevt en hemsk tid på barn- eller
fosterhem får del av detta medan de
är i livet.
Stora Sundby den 15 februari 2011
Alf Karlman
Fotnot: Alf Karlman bor numera, som pensionerad bankdirektör med några politiska uppdrag, på bondgården Pilo, som ligger vid Hjälmarens norra strand utanför Eskilstuna. På gården bor också hustru, två söner
med sambos och tre barnbarn och deras två syskon. Alltså en koloni på elva personer, en bjär kontrast till uppväxtårens enstöringsliv. Genom släktforskning har Alf på senare år kartlagt sin biologiska släkt, som
bestod av en ensamstående mamma som dog på Beckomberga Mentalsjukhus 1947 efter att bl.a. behandlats med lobotomering. Mamma Astrid växte upp i Lenhovda i Småland och hade fjorton syskon. Hon
flyttade till Stockholm och arbetade som hembiträde innan hennes psykiska sjukdom tog överhanden och hon fick lämna Alf till fosterhem. På fädernet har Alf tre halvbröder varav en tyvärr är avliden. Att få den
biologiska släkten bekräftad har varit mycket viktig för Alf. Ett kuriosum är att släktutredningen visat att två kusiner i Alfs adoptionssläkt är han även släkt med på den biologiska sidan. Alfs adoptionspappa var
bankdirektör och hans dröm var att Alf skulle bli det också. Trots att Alf inte hade större intresse eller fallenhet för detta yrke så blev han efter många vedermödor bankdirektör till adoptivpappans stora glädje.
Från Upprättelseutredningen SOU 2011:9
Åtgärder för att öka
säkerheten i samhällsvården
I betänkandet redogörs för pågående
och planerat arbete på den nationella
nivån i syfte att förbättra samhällsvården
av barn och unga. Redogörelsen
visar att värdefullt arbete pågår. Ut -
redningen anser dock att arbetet för
ökad säkerhet inom samhällsvården
inte har den omfattning och långsiktighet
som krävs för att man ska
kunna säga att samhället på övergripande
nivå har gjort det som behövs
för att förhindra en upprepning av
vanvården. Utredningen har, genom
den ovan nämnda kartläggningen,
även funnit att det är sällsynt med
dokumenterade och väl kända rutiner
inom kommunernas socialtjänst
och på institutioner för att förebygga,
upptäcka och åtgärda missförhållanden
i samhällsvården av barn och
unga. Utredningen har inte heller
kunnat finna några exempel på systematiskt
arbete med att samla in och
analysera allvarliga händelser som
inträffat eller fel som begåtts.
Utredningen föreslår därför
– att regeringen initierar ett nationellt
långsiktigt program för ökad
säkerhet inom samhällsvården av
barn och unga,
– att Barnskyddsutredningens för -
slag om att det av lagen ska fram -
gå att socialnämnden har ansvar
för att det finns rutiner för att förebygga,
upptäcka och åtgärda risker
och missförhållanden inom den
sociala barn- och ungdomsvården
genomförs samt
– att regeringen uppdrar åt Socialstyrelsen
att kontinuerligt följa omfattningen
av övergrepp och allvarliga
försummelser samt analysera och
sprida de erfarenheter som görs.
Säkerheten för barn och unga i samhällsvård
är nära kopplad till barnets
rättigheter. Barnets rättskydd är
i dagens lagstiftning reglerat fram till
beslut eller dom, men är svagt tillgodosett
under själva samhällsvården.
Att få ta del av dokumentationen
av vården och få sina synpunkter
antecknade är en viktig del av barnets
möjlighet att påverka vården.
Utredningen anser
– att huvudmän och arbetsledning
måste ta ett aktivt ansvar för att
de arbetssätt och metoder som tilllämpas
respekterar de placerade
barnens rättigheter och är etiskt
genomtänkta och försvarbara,
– att Socialstyrelsen bör stödja huvud -
männen i utvecklingen av etiskt
och rättsligt grundade arbetssätt
inom institutionerna samt redovisa
både vilken vetenskaplig och etisk
prövning en metod har genomgått
innan den introduceras i praktiken
samt
– att barnet, i takt med ålder och
mog nad, måste få insyn i sin personakt
och få sina synpunkter
doku menterade.
Utredningen föreslår även
– att en översyn av lagstiftningen i
syfte att stärka placerade barns och
ungas rättigheter under genom -
förandet av vården bör övervägas.
Socialtjänstens uppföljning av det
placerade barnets situation är den
allra viktigaste åtgärden för att förhindra
och upptäcka missförhållanden
i ett tidigt skede. I dag finns
stora och väl kända brister i uppföljningen,
både när det gäller personkontinuitet
och hur ofta barnet
besöks liksom hur barnet ges möjlighet
att komma till tals.
Utredningen föreslår att Barnskyddsutredningens
förslag genomförs i
fråga om
– att det ska finnas en av nämnden
särskilt utsedd socialsekreterare
som ansvarar för kontakterna med
barnet och
– att den särskilt utsedda social -
sekreteraren ska besöka barnet
Familjehemmet 1-2011 11
PPP

PPP
i den omfattning som är lämplig
utifrån barnets behov, dock minst
fyra gånger om året.
Familjehemsvården är av strategisk
betydelse genom sin unika karaktär
och potential. Samtidigt befinner sig
de barn som placeras i familjehem
i en särskilt utsatt situation. Många
kommuner är alltför små för att på
egen hand ha tillräcklig specialistkompetens
och för att kunna tillgodose
behovet av kompletterande
stöd till familjehemmen. Det regionala
samarbetet kring rekrytering,
utbildning, stöd, säkerhet och metodutveckling
bör därför förstärkas.
Utredningen föreslår
– att det regionala samarbetet kring
familjehemsvården bör få ekonomiskt
och kunskapsmässigt stöd
och
– att en långsiktig satsning för att
utveckla familjehemsvården bör
göras, baserad på regionalt samarbete
och inom ramen för avtal
mellan regeringen och Sveriges
Kommuner och Landsting.
12 Familjehemmet 1-2011
Socialnämnden måste försäkra sig
om att de familjehem och jourhem
som man anlitar är lämpliga och väl
förberedda för uppgiften. Vissa hem
intar en särställning genom att de
som huvudsaklig sysselsättning och
inkomstkälla tar emot flera barn och
ungdomar med stora behov från olika
kommuner. Jourhemsverksamheten
har samtidigt ökat kraftigt och till
stor del ersatt kortare institutionsvård.
Det är rimligt att det ställs
större krav på dessa familjehem och
jourhem, jämfört med vanliga familjehem,
och att kontrollen förbättras.
Utredningen bedömer även att
dagens otydliga ansvarsfördelning
mellan de privata konsulentstödda
verksamheterna och socialtjänsten
kan innebära att det placerade barnet
får sämre samhälleligt skydd.
Utredningen anser att det är rimligt
att kraven på och kontrollen av
dessa verksamheter skärps.
Utredningen föreslår
– att det bör regleras vad en utredning
av familjehem och jourhem
ska omfatta,
Familjehemscenter i Östergötland AB
0122-210 00 • www.familjehemscenter.nu • Kontaktperson: Andreas Ramlöv 0122-26 10 27
– att utbildning inför en placering
bör vara ett krav,
– att det bör krävas ett särskilt tillstånd
för ett enskilt hem som tar
emot fler än två barn, som inte är
syskon, för stadigvarande eller tillfällig
vård och fostran och
– att den konsulentstödda verksamheten
i sin helhet bör omfattas
av det särskilda tillstånd som Barnskyddsutredningen
föreslagit.
Kerstin Wigzell och Berith Josefsson
Remissvaren ska ha kommit in till Socialdepartementet senast 15 maj 2011. Helst i elektronisk form och då både
i wordformat och pdf-format, till följande e-postadresser: registrator@social.ministry.se och s.fst@social.ministry.se

Svensk familjehemsvård i framtiden!
Vad är en ursäkt värd?
Upprättelseutredningen har i sitt
betänkande ”Barnen som samhället
svek, SOU 2011:9” kommit med förslag
om hur man ska be om ursäkt
och gottgöra dem, som har lidit
skada av att som barn och/eller ungdomar
vårdats av samhället. Det är
bra och viktigt för alla dessa människor
att få sina barndomsöden bekräftade,
erkända och att samhället tar
på sig ansvaret för det som hänt.
Upprättelseutredningen har också
haft som uppgift att utreda och ge
förslag på hur man ska kunna undvika
att missförhållanden händer igen.
För Forum för Familjevård är detta
en mycket viktig framtidsfråga.
Det finns fortfarande många barn
och ungdomar som lever i familjehem
eller bor i så kallade HVB
hem någon gång under sin uppväxt.
Under många år har det bedrivits
intensivt utredningsarbete kring
hur dessa barn och ungdomar har
det och hur man skulle kunna förbättra
deras förhållanden. Före
Upprättelseutredningen har utredningarna
Källan till en chans och
Barnskyddsutredningen kommit
med sina betänkanden och gett förslag
till en rad åtgärder.
Utredningarna har emellertid inte lett
till några större förändringar i sats -
ningen på till exempel familjehemsvården.
Barnskyddsutredningen har
föreslagit flera förändringar i lagstiftning
som skulle leda till större
trygghet för de placerade barnen.
Utbildning av familjehem, tätare kontakter
med kommunens handläggare,
oberoende kontaktpersoner för barnen
o s v. Därefter har det varit tyst.
Regeringen har inte lagt någon proposition
i dessa frågor. Om förslagen
genomförs skulle det innebära
ökade kostnader för kommuner vilket
antagligen inte är gångbart i dag.
Fosterbarnen är ju ändå en marginell
grupp och barnen har ju inte ens
rösträtt. Det kanske blir billigare
att be om ursäkt igen om några år.
Runt om i Sverige bedrivs det ut -
veck lingsarbete och metodutveck ling
kring den kommunala barna vården.
Det är främst kommunerna som själv -
ständigt beslutar om vilka re surser
man är beredd att satsa på omhändertagna
barns och ungdomars väl färd.
Forum för familjevård
Om man verkligen skulle vilja förändra
villkoren för de placerade barnen
så skulle man involvera barnen
och ungdomar själva om hur förutsättningarna
för deras liv skall vara.
Det kan man göra genom att fråga
dem hur de vill ha det och låta dem
ingå i det team, som finns kring en
placering, och där alla vuxna runt
barnet, som bor i familjehemmet,
tvingas att samarbeta för det enskilda
barnets bästa.
Låt dessa barn, som behöver samhällets
vård genom att bo i familjehem
eller i HVB-hem bli synliga i samhället.
De har ingenting att skämmas
för. Det är vi vuxna, som har en skyldighet
att ge barnen alla resurser till
att utvecklas maximalt. Resurserna
handlar inte bara om pengar utan
synen på de grupper som traditionellt
befinner sig utanför det etablerade
samhället.
Forum för Familjevård är övertygad
om att en förändrad syn på familjehemsvård
behövs för att man ska
finna de personer som är beredda att
tillsammans med barnen, deras föräldrar
och socialarbetare ge barnen
en trygg uppväxtmiljö med god insyn
i hur barnen har det.
Forum för Familjevårds svar på den
inledande frågan är att en ursäkt
är värdelös om vi, det vill säga
samhället, inte tänker ändra vårt
beteende för att undvika en upprepning
av misstagen.
För Forum för Familjevård
Pirkko Nilsson, styrelseledamot
Roland Oscarsson, ordförande
Britta Schölin, styrelseledamot
FAMILJEVÅRDSGRUPPEN I JÖNKÖPING
Konsulentstödd familjehemsverksamhet för barn och ungdomar
Kontakta oss gärna! Tfn: 036-16 00 30, 036-16 90 30, E-post: fvg@familjevardsgruppen.se
eller besök vår hemsida www.familjevardsgruppen.se
Familjehemmet 1-2011 13

em för barn och ungdomar med en
ättning inom autismspektrum (AST)
nga utmaningar. Den här boken
tt undvika en del av fallgroparna
det så smidigt som möjligt för barnet
landa i ditt hem. Du får kunskap om
nsnedsättningen, förståelse för den
miljens historia samt tankar och idéer
m familjehem bäst stöttar barnet.
r sig i första hand till familjehem och
arbetar med familjehemsplaceringar.
logiska familjen samt andra familjer
få igenkännande, bekräftelse och
erg är pedagog. Hon arbetar som
h utbildare inom autismspektrum och har
t av att stötta familjer med AST, bland
ergercenter i Stockholm. Carolina har
som biologiskt barn i ett familjehem.
Carolina Lindberg
En alldeles särskild familj
Böcker och skrifter för dig som arbetar med människor
Carolina Lindberg
En alldeles
särskild familj
att vara familjehem för unga
med autism och asperger
D
en sociala barnavården är ett område som
länge har kritiserats för dålig insyn, bristande
kunskap och metodik samt i vissa fall ren vanvård.
I denna antologi samlas expertisen inom familjehems- och
institutionsvården kring frågan: Hur kan samhället förbättra
tillvaron och framtidsutsikterna för barn och unga
som placerats och redan har ett svårt utgångsläge?
Här ryms både teori och praktik och vi får en bred och
omfattande bild av hur den sociala barnavården sett ut
historiskt, hur den ser ut i dag och – framförallt – vad som
görs och kan göras för att förbättra den. Boken ger inte
bara en översikt över kunskapsläget idag – den ger också
konkreta verktyg för socialtjänsten.
Boken vänder sig till anställda inom socialtjänsten,
beslutsfattare i kommunerna samt till universitets- och
högskolestudenter vid socionomutbildningar.
Anna Fredriksson är socionom, journalist (bland annat
på Socionomen och Dagens Samhälle) och författare.
Anna Kakuli är journalist med inriktning på samhällsfrågor.
Hon har bevakat sociala frågor på bland annat SVT
och Dagens Samhälle.
Läs mer och beställ på www.gothiaforlag.se
Kundservice 08-462 26 70 • Moms och porto tillkommer
Konsulentstödd familjehemsvård
i mellersta och södra Sverige
Familjehemspoolen har arbetat med Konsulentstödd
familjehemsvård sedan 1992.
Konsulenter med gedigen kompetens och erfarenhet.
Hög tillgänglighet och en fördelaktig prisbild.
Kontakta vår samordnare
Caroline Wennerholm
0142-121 15
www.familjehemspoolen.com
14 Familjehemmet 1-2011
Ett annat hemma
Ett annat hemma
Om samhällets ansvar för placerade barn
Pris: 250:-
En alldeles särskild familj
Att vara familjehem för unga med
autism och asperger
Pris: 145:-
Red. Anna Fredriksson Anna Kakuli
Ett annat
hemma
om samhällets ansvar
för placerade barn
Red. Anna Fredriksson
Anna Kakuli
Hört hemma hos oss
Tioåringen frågar nyfiket:
– Varför sätter du på rött läppstift precis innan du går och lägger dig?
– Ifall prinsen kommer i natt förstås! svarar femåringen självklart
och slänger nonchalant med håret innan hon lägger sig i sängen
med den senaste prinsessboken.
* * * * * *
Förskoleklassbarnet kommer hem upprörd från skolan. – Vet du,
mamma? I dag så sa fröknarna att vi fick välja precis vad vi ville vara
i Lucia-tåget. Och då sade jag att jag ville vara clown - men det fick
jag inte! Vet du vad de ville att jag skulle vara? Jo, tärning!
Trygga hem skapar
starka människor
0515-180 30
Utbildning, konsultation, handledning
och förstärkt familjehemsvård
Handledarutbildning med inriktning
mot familjehem
Familjehemsutbildningar
Handledning till professionsgrupper
och familjehem
Förstärkt familjehemsvård
Börje Lindberg - borje@luvab.se
Gull-Britt Lindberg - gull-britt@luvab.se
Lindberg Utveckling AB
019-184000 • www.luvab.se

Humorn som räddningsplanka
– Jag har haft fruktansvärt roligt! Orden är skåde spelaren Morgan Allings
under ett bejublat framträdande på Barnrättsdagarna i Örebro i början av mars.
På plats är, förutom de cirka 500
åhörarna, ett filmteam från TV3. De
gör en serie om människor som haft
det svårt i livet men ändå lyckats.
Morgan Alling är en av dem.
I salongen sitter också Martin, Morgans
fosterpappa, och barndomsvännen
Björn.
Men det är inte roligt, det han berättar
om. En uppväxt kantad av våld
och svek. Ständiga separationer från
en missbrukande mamma och vistelser
i diverse barn- och fosterhem
där han inte alltid behandlades väl.
Erfarenheterna har han samlat i
boken ”Kriget är slut”.
Det var drömmen om att bli skådespelare
som räddade honom. Teatern
blev hans räddningsplanka. Gång på
gång återkommer han till betydelsen
av att ha drömmar och mål. Att göra
aktiva val i livet.
Nu är hans mål att göra skillnad för
andra.
– Jag vill att barn och ungdomar som
befinner sig i samma situation idag
ska känna styrka och mod. Förstå att
det inte är deras fel. Fokus hamnar
lätt på att överleva dagen men det är
viktigt att sätta upp mål för hur man
ska leva sitt liv.
Begåvning underskattas
Bo Vinnerljung, forskare vid Stockholms
universitet, anser att omhändertagna
barns begåvning ofta underskattas.
Man förväntar sig att det ska
gå dåligt för barn som fått en svår
start i livet.
Det har Morgan Alling också upplevt.
Fördomarna har funnits hos
socialtjänsten, fosterföräldrar, institutionspersonal
och lärarna i skolan.
– Om man har fått höra hela sin
barndom att man är värdelös blir
man det. Jag har fått kämpa med låg
självkänsla. Alltid varit angelägen om
att anpassa mig.
Samtidigt föddes en enorm revanschlust.
När omvärlden insåg att han
hade teatertalanger, ändrades också
bemötandet.
Vändningen kom när han som åttaåring
hamnade hos Martin Alling.
Där blev han sedd och bekräftad.
För första gången bemöttes han med
respekt.
– Martin satte gränser på ett varmt,
diplomatiskt och kärleksfullt sätt,
berättar Morgan.
Det dröjde länge innan Morgan förstod
att han skulle bli kvar hemma
hos Martin. Med sitt bagage förväntade
han sig inget.
Morgan ville testa gränser så långt det
bara gick, berättar Martin, som aldrig
upplevde att det fanns något ont i
honom. Kanske har han fått med sig
sin positiva grundsyn häri från.
– Jag tyckte det var lätt att få honom
att fokusera på något annat istället,
som fotboll. Hur mycket glädje
och roligt har inte jag upplevt med
Morgan!
Björn instämmer:
– Det klickade direkt när Morgan
kom till vår klass. Han var en skoj
kille och vi hade samma intressen.
Morgan Alling gjorde ett bejublat framträdande på Barnrättsdagarna i Örebro. PPP
Familjehemmet 1-2011 15

PPP
Om Morgans bakgrund och livshistoria
blev han varse allteftersom.
– Jag förstod ju direkt att du var
fosterfarsan. Då hette han Persson
fortfarande.
Tur, tajming, styrka
Innan Morgan kliver upp på scenen
har tre ungdomar från Barn om buds -
mannens arbete med att lyssna till
barn och unga som är placerade på
HVB och i familjehem berättat om
hur de upplever den sociala barnavården
idag.
– Precis så där hade och kände jag
det! Jag hoppas att politikerna lyss -
16 Familjehemmet 1-2011
Vi söker jour- och familjehem
Vi utbildar och handleder alla jour- och familjehem samt erbjuder stöd
dygnet runt. Vi har PRIDE-utbildningar för nya och gamla familjehem.
PRIDE är ett utbildningsprogram som förbereder, utreder, utvecklar
och stöder familjehem.
Stockholm Dalarna
Mälardalen Värmland
Västergötland Umeå
Östergötland Skåne
nar. Det känns som att det kan bli en
förändring.
Samhället har byggt ett bättre socialt
skyddsnät idag, tror han. Men innanför
väggarna har verkligheten inte
ändrats.
– Vi lever i ett av världens bästa
samhällen genom tiderna. Ändå tilllåter
vi skit som vi inte pratar om.
Det handlar om så många människor
att vi kan tala om ett verkligt
samhällsproblem.
Tur, tajming och styrka ligger bakom
hans egna framgångar. Han lärde sig
att vara strategisk. Välja sina krig.
För mer information kontakta vår rekryterare:
Stina Thurfjell 08-731 20 94, eller gå in på: www.socialatjanster.se
Under våren 2010 blev Sociala Tjänster en del av INOM Innovativ Omsorg. INOM
är en vårdkoncern som verkar i Sverige och i övriga Norden. INOM bedriver
verksamheter med jour- och familjehemsvård, kvalificerad specialistvård inom
psykiatri och psykosocialt förändringsarbete. Visionen är att skapa en ny och högre
standard inom våra områden med fler vårdmetoder och behandlingar som bygger
på vetenskaplig grund.
För mer information: www.inom.com
Budskapet till dagens omhändertagna
barn är: Ta ingen skit, ge ingen
skit men håll inte tyst!
Morgan uppmanar också vuxenvärlden
att våga agera här och nu.
– Det är ni som gör skillnad på en
bra och en dålig barndom. Att inte
göra något är också ett val.
– Förstärkt familjehemsvård
med barnet i fokus –
www.knytpunkten-familjevard.se
om barn med
alkoholrelaterade
fosterskador
FAS-föreningen
Norra Långgatan 8
261 31 Landskrona
tel 0418-48 11 50
FAS@telia.com
www.fasforeningen.nu
Text: Catherine Johnsson,
Barnombudsmannen
Bild: Frida Enroth,
Barnombudsmannen
Kontakta
FAS-föreningen
för gemenskap,
stöd och råd

Kåseri
När jag blir vuxen, sådär 18 år ungefär.
Då får jag svar på allt.
Jag har precis kommit hem
från en bilresa till Hedekas.
29 mil dit och 29 mil hem. Det
var ett uppföljningsbesök och
med mig i bilen var två trevliga
och kunniga handläggare
från socialtjänsten. Fyra timmar
till Hedekas i bilen, två
timmar i familjehemmet och
fyra timmar tillbaka. Vad resonerar
två handläggare och en
handledare om i de åtta timmar
som vi hade tillsammans
i bilen. Jo, familjehemsvård,
metoder i socialt arbete, teorier
och annat smått o gott. Jag
har kommit hem med lite nya
perspektiv på socialt arbete
och framförallt familjehemsvård.
Jag tror nog att de två
handläggarna också fått lite
nya perspektiv. Jag vet det,
för så envis som jag är så kan
ingen undgå att förändra sitt
förhållningssätt en smula efter
åtta timmars in stängdhet tillsammans
med mig i en bil. Ja,
allting är föränderligt. Även jag.
T.ex. när jag blev morfar förändrades
jag till det bättre. Hur då? Kan
man undra. Jo, jag fick lättare kontakt
med mina känslor av ömhet och
förståelse för barns behov än tidigare.
Jag har handlett familjehem
och arbetsgrupper i snart 15 år och
varit pappa i över 35 år. Man skulle
ju kunna tycka att jag är ju så gammal
så att åldern tagit ut sin rätt och
att mitt motto skulle vara att jag vet
bäst, och nu är det som det är. Men
så är det inte, inte alltid.
Mina barnbarn blir min kontakt med
min egen barndom och en påminnelse
om hur jag tänkte och funderade
när jag själv var i deras ålder.
Så är det. Ture, sexåringen frågar
mig mycket om livet och döden, min
mamma och pappa, hur gammal jag
är och om jag skall leva länge, eller
om jag skall dö snart.
Hans frågor får mig att minnas när
jag som sexåring satt uppkrupen
på köksbänken i köket medan min
mamma lagade mat till kvällen.
Jag kommer ihåg hur jag frågade
mamma om hon kunde lova mig att
aldrig dö medan tårarna rann nedför
mina kinder. Mamma torkade mina
tårar medan hon talade om för mig
att när man blir väldigt gammal så
dör man, det gör alla, men det är så
väldigt långt till dess.
Hedvig, åttaåringen får mig att minnas
mina egna skidturer med min
pappa. Jag åkte nämligen skidor
med henne när hon var hos oss
på sportlovet. Hon blir en lovande
skidtalang när hon får träna lite
mer. Jag lärde henne att diagonala,
staka med påskjut och bara staka.
Det lärde min pappa mig när jag var
liten. Det har jag haft nytta av hela
livet. Min pappa talade också om för
mig att jag var en lovande skidtalang
och var det bara så att jag tränade
tillräckligt så skulle jag kunna slå
Sixten Jernberg. Det gjorde jag aldrig,
men jag åkte vasaloppet för första
gången som 60-åring. Jag orkade
hela vägen till Evertsberg. Det är jag
nöjd med. Min pappa åkte Vasan 5
gånger så att alla barnen fick varsitt
diplom. Det är jag också nöjd med.
Jag blev äldre och frågvisare för var
dag som gick. I tioårsåldern fun de -
rade jag som så att när jag blir
vuxen, sådär arton år ungefär,
då får jag svar, då vet jag hur
allt hänger ihop. Artonårsdagen
kom men jag visste inte
mer för det. Dock blev frågorna
bara fler och mer komplicerade.
Förra året fyllde jag 60 år
och fick i födelsedagspresent
en deltagarplats i Vasaloppet
av mina syskon. Nu vet jag lite
mer. Jag vet hur det är att åka
Vasaloppet. I alla fall ända
fram till Evertsberg. Och jag
vet hur det kunde kännas för
min pappa att stå där på startlinjen
med 9 mil framför sig.
Och jag tror mig ha blivit lite
klokare om placerade barns
behov av att ha en kontakt
med sina rötter och dess betydelse
för identiteten, hur bakgrunden
än ser ut. Min barn -
dom var inte alltid den bästa
och mina föräldrar var inte av
allra bästa sorten alltid, men
de var mina föräldrar och som
sådana ser man även som 60-åring
genom fingrarna när man fortsätter
att ställa frågor om livet för att kunna
bygga och utveckla sin identitet.
Ja, det var en kväll i övernattningslägenheten
i Örebro. Dagen har varit
givande och klockan är snart nio på
kvällen. Det är dags att gå och lägga
sig för att vakna till en ny spännande
dag.
Vill ni kommentera det jag skrivit
kan ni nå mig på borje@luvab.se
Gonatt från Börje Lindberg
Familjehemmet 1-2011 17

Så här skrev FfF 2008, som reaktion
på barnskyddsutredningen
Familjehemsvården får äntligen
skärpta regler för privata organisationer
som ger stöd och handledning
till familjehem.
Forum för Familjevård (FfF) är en
paraplyorganisation inom familjevården
och har till syfte att
stödja, utveckla och företräda familjehemsvården
i Sverige. I Forum för
Familjevård ingår familjehem, det
biologiska nätverket, socialsekreterare
och konsulentstödd familjehemsvård.
FfF är anlitad av centrala
myndigheter som referensgrupp och
som remissinstans.
• FfF kräver att tillståndsplikt
in förs för konsulentstödd
familjehemsvård.
• FfF kräver samma kompetens
för konsulenter inom konsulentstödd
familjehemsvård som före -
ståndare för HVB-hem skall ha.
• FfF kräver att konsulentstödet
inom familjehemsvård definieras
som öppenvård.
• FfF kräver att tillståndsplikten
gäller all verksamhet inom konsulentstödd
familjehemsvård för
barn/ungdom/vuxna
En tillståndplikt innebär att oseriösa
konsulentstödda familjehemsorganisationer
försvinner.
En tillståndsplikt ökar säkerheten
för de som är placerade i familjehem
som får handledning av en
organisation som tillhandahåller
konsulentstöd.
En tillståndsplikt ökar tryggheten
och säkerheten för familjehemmen
att konsulenten har kompetens att
göra en rätt matchning.
18 Familjehemmet 1-2011
Äntligen!!!! Det tog 3 år
Förslag från Upprättelseutredningen i betänkandet
Barnen som samhället svek, SOU 2011:9
att
“ett särskilt tillstånd införs för enskilda verksamheter som bedriver konsulentstödd (förstärkt)
familjehemsvård för barn och unga” sid. 277-283.
En tillståndplikt ökar kravet på kompetens
och ger möjlighet för länsstyrelserna
att ha direkt tillsyn över
konsulentstödd verksamhet.
En tillståndsplikt ger samhällsekonomiska
vinster i en konsulentstödd
verksamhet med tillståndsplikt eftersom
den högre kompetensen minskar
risken för felplaceringar.
En tillståndsplikt ger möjlighet till ett
nationellt register på konsulentstödd
familjehemsvård.
Kravet på tillstånd för verksamheter
som handleder och stödjer familjehem
har varit en av FfF:s viktigaste
frågor. Hittills har vi inte fått gehör
hos centrala myndigheter för detta
krav eftersom konsulentstödet till
familjehemmen inte definieras som
behandling och därför inte kan
omfattas av samma tillstånd, som ett
HVB måste ha.. Centrala myndigheter
har ingen kontroll på hur många
företag som arbetar med konsulentstödd
familjehemsvård. Det innebär
att man inte heller har någon som
helst kontroll på kompetens och
kvalite.
Men…. De ändrade reglerna om
skydd eller stöd för barn och unga
inom den sociala barn- och ungdomsvården
som trädde i kraft den
1 april 2008 ger nya möjligheter.
Tidigare definition har varit – ”konsulentstödd
familjehemsvård är inte
behandling” vilket inneburit att
det inte gått att kräva tillstånd. Nu
finns möjlighet till en omdefinition –
”konsulentstödd familjehemsvård är
öppenvård”.
I 7 kap.1 § 4. i socialtjänstlagen står:
Ett bolag m m får inte utan tillstånd
yrkesmässigt bedriva verksamhet i
form av hem eller öppen verksamhet
under en begränsad del av dygnet,
oavsett var verksamheten bedrivs.
Denna skrivning öppnar möjlighet
till krav på tillstånd.
I dag finns det ett stort mörkertal
på antal privata och offentliga
verksamheter som arbetar med
konsulentstödd familjehemsvård
gällande barn/ungdomar och
vuxna och på de familjehemsplaceringar
som görs av kommunerna
i privata enheter. Det
finns ingen kunskap om den
kvalité, som de privata enheterna
har. Alla som arbetar seriöst
med privat familjehemsvård
välkomnar tillståndsplikten, som
förväntas höja kvalitén och därigenom
bidra till tryggare vistelser
för familjehemplacerade barn
och ungdomar; sade Suzanne
Juhlin, f d avdelningsdirektör
på Socialstyrelsens individ och
familjeenhet vid en intervju
2008.
Britta Schölin
Styrelseledamot i Forum för
Familjevård (FfF)

Familjehemmens Riksförbund
Länsföreningar, Lokalföreningar och Förbundsstyrelsen
Stockholm – AB
Carita Stenbacka-Tenezakis
08-18 76 02
Södermanland – D
Ann-Christin Larsson
0157-408 63
Östergötland – E
Sveneric Blixt
0141-800 68
Kronoberg – Kalmar– GH
Annette Andréen
0485-722 98
Gotland – I
Torsten Lindqvist
0498-380 21
Blekinge – K
Eva Folin
0454-32 36 49
Västsverige – P+O
Anette Bonath
0320-390 36
Halland – Skaraborg
– NR
Calle Bonath
0320-390 36
Skåne – LM
Mia Johnsson
0455-271 98
Örebro – T
Ingrid Heigren
0583-503 31
Västmanland – U
Maria Bergman
070-848 71 40
Västernorrland – Jämtland
– ZY
Monica Fahlén
0611-607 91
www.familjehem-xyz.se
Västerbotten – AC
Rolf Ringsell
090-390 43
www. familjehemsforeningen.se
Familjehemmens Unga Röster
f.u.r@hotmail.com www.fur.dinstudio.se
Är Du familjehem, släktinghem,
kontaktfamilj/person?
Rådgivare
Vi finns för
Dig!
Du kan ringa någon av dessa FR-utbildade rådgivare om
Du har frågor mm kring dina uppdrag/placeringar;
Maria Bergman Järna 070-848 71 40
Britt-Marie Johansson Gnesta 0158-107 39
Lars Sundström Värmdö 08-570 207 76
Telle Söderberg Södertälje 08-550 947 07
Yvonne Nordström-Pettersson Stjärnhov 0158-410 66
Ulrika Boklund Bli medlem Trekanten nu! 0480-503 55
Margareta Carlsson Rosenfors 0495-207 19
Anette o Calle Bonath Hyssna 0320-390 36
Familjehemmens Riksförbund (FR)
Ingrid Heigren Aspabruk 0583-503 31
Carina Wahlström tel 0921-649 88 • Aspabruk 0150-780 10 0583-504 63
Rolf Ringsell www.familjehemmensriksforbund.se
Umeå 090-390 43
Britt Bergman famriks@hotmail.com
Kalix 0923-137 21
Lisbeth Fareby Kiruna 0980-109 34
Norrbotten – BD
Stig-Roland Carlzon
0911-24 01 28
Dalarna – W
Telle Söderberg
08-550 947 07
Södertälje – AB
Maria Bergman
070-848 71 40
VA. Östergötland
Sveneric Blixt
0141-800 68
Ödeshög
Margot Pettersson
0144-318 97
Förbundsstyrelsen
Ordförande: Telle Söderberg,
Glasbergavägen 44, 152 59 SÖDERTÄLJE
08-550 947 07, 070-520 40 87
tellesoderberg@bredband2.com
V. ordförande: Hans Larsson, Lugnet,
640 30 HÄLLEFORSNÄS, 0157-408 63, 070-554 08 63
hans.hanas@gmail.com
Kassör, tidningen: Carina Wahlström,
Södervägen 11, 696 73 ASPABRUK, 0583-504 63
familjehemmet.wahlstrom@telia.com
Sekreterare: Susann Vikberg, Snårvägen 7,
961 44 BODEN, 0921-649 88, 070-323 14 29
vikberg.j@telia.com
Ledamot: Roland Oscarsson, Dimbo Dala,
643 95 VINGÅKER, 0151-602 33, 070-516 02 33,
rolandoscarsson@hotmail.com
Ledamot: Calle Bonath, Olofsred,
510 22 HYSSNA, 0320-390 36, 0735-39 44 54
callebonath@hotmail.com
Ledamot: Maria Bergman, Gullvivsstigen 20,
153 31 JÄRNA, 08-551 711 73, 070-848 71 40
miabergman@msn.com
Suppleant: Ulrika Boklund,
Mejerigatan 1 A, 388 40 TREKANTEN
0480-503 55 ulrika_boklund@hotmail.com
Suppleant: Carita Stenbacka-Tenezakis,
Telefonvägen 15, 126 37 HÄGERSTEN
08-18 76 02 carita.stenbacka@bredband.net
Suppleant: Ive Svensson, Börjesvägen 21,
463 35 Göta, 0520-65 37 93, 070-546 69 07
Revisor: Ros-Marie Svanborg,
Arnemarksvägen 72, 941 92 ARNEMARK
0911-711 87
Revisor: Martin Berglund, Sandåsgatan 13,
945 32 NORRFJÄRDEN, 0911-200 514
Valberedningens sammankallande:
Britt Bergman, Hallonstigen 8, 952 41 KALIx,
0923-137 21, jan-ulf@telia.com
Familjehemmet 1-2011 19

Familjehemmens Riksförbund
St. Malmsvägen 7
641 50 KATRINEHOLM
Välkommen till Nya
11-12 oktober 2011, kongress & mässa, Stockholmsmässan
Sveriges största mötesplats för socionomer!
• Nytt för i år - stora förändringar i upplägget ger deltagare och utställare bättre möjligheter till erfarenhetsutbyte och nätverkande
• Nytt datum - 11-12 oktober 2011
• Nytt deltagarpris - Som medlem i SSR betalar du 1.995 kr, övriga deltagare betalar 2.495 kr
Vill du ställa ut på Socionomdagarna 2011? Kontakta Anders Torkelson, du når honom på anders.torkelson@ibceuroforum.se eller
08-587 662 53. För hallskiss och lediga platser på utställningen: www.socionomdagarna.se/hallskiss
Vill du ha det färdiga programmet skickat till dig? Gå in på www.socionomdagarna.se och anmäl ditt intresse!
Läs mer på www.socionomdagarna.se
UTSTÄLLARE:
Attendo Individ och Familj söker
både erfarna och nya familjehem
Vi har en ökande efterfrågan på platser för barn, tonåringar samt unga vuxna och söker därför familjehem
för kortare eller längre tids placeringar i hela landet, men särskilt Västerbotten och Norrbotten.
I dag arbetar vi med över 200 familjehem i hela landet som kan ta emot barn- och ungdomar samt unga
vuxna och föräldrar med barn. Vi söker både erfarna familjehem och er utan erfarenhet, både på landsbygd
och i tätort. Vi utreder och utbildar nya familjer.
Attendo Individ och Familj har sedan 1993 arbetat med konsulentstödd jour- och familjehemsvård. Våra
familjehemskonsulenter har lång erfarenhet av socialt arbete och erbjuder er som familjehem stöd dygnet
runt. Som familjehem hos oss får ni professionell handledning i grupp och/eller enskilt av socionom eller
psykolog med handledarutbildning. Vi erbjuder goda villkor för er insats.
Ring så berättar vi mer eller gå in på vår hemsida, www.attendo.se/iof.
Västerbotten och Norrbotten Övriga landet
Familjehemskonsulent Åke Granqvist 073-600 72 33 Familjehemskonsulentgruppen 08-505 37 270
Familjehemskonsulent Eva Edlund 070-380 34 71
20 Familjehemmet 1-2011
!
Arrangör: Organiseras av:
Ett gott liv - hela livet
Samarbetspartners:
Socionomdagarna,
för 10e gången i ordningen!
Psykiatri AB