Mikael Wiehe - Sparbanken Syd

Mikael Wiehe 

Om livet som skånsk artist 

Rallystjärna på Idrottsdagen 

Olof Viktor 

Skånes bästa café 

Telefonbanken 

Hur en vinterträdgård 

blir 

en sommardröm 

PPM-Placering 

februari 08 

www.sparbankensyd.se 

1

Ta inget för givet 

Senvintern är för många en transportsträcka mot vårens ljus och fågelsång. Vi skåningar är lite bortskämda, vi har förmånen 

att möta våren tidigare än de flesta i vårt land. Det tycker jag att vi ska uppskatta och inte ta för givet. 

Det är mycket i livet som vi tar för självklart, både i stort och i smått. I en globaliserad värld är det viktigt att det finns 

alternativ till de internationella affärsbankerna. Med 150 medarbetare placerade i sydöstra Skåne, är Sparbanken Syd den 

bank som har i störst lokal närvaro. De svenska affärsbankerna satsar framför allt på tillväxt i andra länder och de har sina 

specialister placerade i storstäderna. Då andra banker skickar sitt vinstkapital till Stockholmsbörsen, stannar vårt i sydöstra 

Skåne. Vi är bankalternativet för alla som anser att det är viktigt att stödja utvecklingen av det lokala förenings- och näringslivet 

i sydöstra Skåne. 

I detta nummer av tidningen finns ett alldeles särskilt exempel på vad vi som sparbank kan vara med och bidra till. Stora 

Idrottsdagen är en hyllning till den samhällsnytta som sydöstskånes idrottsföreningar, ledare och aktiva bidrar med. Tillsammans 

med medarrangören Ystads Allehanda och andra sponsorer skapade vi detta evenemang. Konkurrensen om priserna 

var hård och inga vinnare var givna. 

Vi ska inte heller ta för givet att ungdomar kan värja sig för konsumtionssamhället och de mindre hänsynsfulla kreditgivare 

som marknadsför snabba SMS-lån och andra extremt dyra konsumtionskrediter. Sparbanken Syd försöker på olika 

sätt upplysa ungdomar om vikten att bry sig om sin privatekonomi. I denna tidning berättar vi bland annat mer om vårt 

samarbete med den populära informationssajten Unga Fakta och informationsträffar om privatekonomi för hela skolklasser. 

Premiepensionssparandet är en annan sak som är angelägen och där det inte går att ta någon avkastning för given. Det 

finns undersökningar som visar att många inte är aktiva med omplaceringar. Om du själv inte har tid eller lust så finns det 

mycket att vinna på att låta någon initierad förvalta dina premiepensionspengar. Vi har 

avlägsnat beslutsångesten för många genom att erbjuda våra kunder en tjänst för aktiv 

förvaltning av premiepensionspengar. Läs mer om PPM och aktiv förvaltning i artikeln på 

sidan 10 och 11. 

Jag tänkte avsluta med ett skånskt musiktips. Lyssna på 

Mikael Wiehes nya skiva. Där finns guldkorn som jag tror att 

ni kommer att uppskatta. 

Staffan Olander 

Trevlig läsning! 

VD Sparbanken Syd 

Tidningen ges ut av Sparbanken Syd 

box 252, 271 25 ystad tfn 0411 82 20 00 

ansvarig utgivare: Ingemar Helgesson, Sparbanken Syd, info@sparbankensyd.se 

chefredaktör: Jörgen Ulvsgärd, ju@sundkommunikation.se 

redaktion: Eva Sandelius, Jörgen Ulvsgärd, Nicklas Sjöqvist 

Text: Henrik Hællquist, Jörgen Ulvsgärd, Christer Fälldin, Åke Arenhill, Anders Mathlein, Ida Åstrand 

Foto: Per Gustafson, Jörgen Ulvsgärd, Henrik Hællquist, Malla Hukkanen, Ida Åstrand, Jerker Palm, 

Christer Wahlgren, Nille Leander, SAJ Förmedlingsbyrå, Mark Hanlon, Bass Nilsson, Lars Thulin. 

illustration: Tomas Lindell/Rithuset 

Produktion: Sund Kommunikation, Lundgren Reklam & Design 

Tryck: Prinfo Ystads Centraltryckeri 

2 

Sparbanken Syd etablerades år 1827 och är idag 

en av Sveriges största fristående sparbanker och 

den marknadsledande banken i Sydöstra Skåne. 

Banken bedriver verksamhet i Ystad, Simrishamn och 

Tomelilla kommuner med god lönsamhet. Sparbanken 

Syd har som målsättning att medverka till en positiv 

ekonomisk utveckling i regionen där lojalitet och 

känsla för bygden ska genomsyra allt arbete. Banken 

har 150 anställda och en affärsvolym på drygt 20 

miljarder SEK. 

Innehåll februari 2008 

10 

4 Svaren finns på webben. Webbsajten 

Unga Fakta är en rik källa att ösa ur. 

Den vänder sig till skolelever från förskola 

till årskurs 9. Här kan den vetgirige hitta 

all tänkbar information. 

6 Bollerup - mecka för hästfrälsta. 

Bollerup är ett av Sveriges mest välrenommerade 

Lantbruksinstitut och Naturbruksgymnasium. 

Det är tillika det största 

skoljordbruket med en hästinriktning som 

omfattar halvblodsavel och veterinärklinik. 

10 Tjäna pengar på aktiv PPMplacering. 

Det lönar sig att vara en aktiv 

förvaltare av sina PPM-placeringar. Den 

som inte vill övervaka placeringarna själv 

kan låta Sparbanken Syds experter göra 

det. 

12 att skriva sånger är att 

hantera livet. Mikael Wiehe om nya 

hyllningsskivan till Bob Dylan och om sitt 

24 

26 

16 Vinterträdgård - en sommardröm. 

Om konsten att förvandla en 

vinterträdgård till en sommardröm, få tips 

och idéer. 

18 Olof Viktors. Sveriges bästa 

bageri och konditori heter Olof Viktors och 

ligger i Glemmingebro. Ärlig mat av högsta 

kvalitet och utan kompromisser ligger 

till grund för framgångarna. 

20 Den gröna fakturan. Internetbanken 

och elektroniska fakturor är ett 

smidigt sätt att sköta sin ekonomi på distans. 

Sparbanken Syd lotsar dig in i systemet 

och presenterar samtidigt tjänsten. 

22 Stora idrottsdagen 2008 presenteras 

med en intervju av gästföreläsaren 

och rallykartläsaren Tina Thörner om 

sin syn på ledarskap och teamwork. Olika 

människor som bidrar till sydöstra Skånes 

rika idrottsliv hyllades på galan. 

liv som artist och skåning. Omslag: Per Gustafson 

24 Kossorna är de som får 

bestämma. Om korna får bestämma så 

väljer de Sverigestallet berättar lantbrukaren 

Thuve Yngvesson i Eljaröd. Här sätts 

kornas välbefinnande i främsta rummet. 

26 regissör Troells luftfärd. 

Film i Skåne spelar en stor roll i det skånska 

film- och kulturlivet och ligger bakom 

en rad kända dokumentär- och långfilmer, 

bland annat ”Den bästa av mödrar”. 

29 Vardagsekonomi. Frågor och 

svar om vår vardagsekonomi plus Trendspaningen 

om vad som är på gång. 

31 Skånes heliga kor. Den välkända 

Skåneprofilen Åke Arenhill skriver 

om Ale stenar och Skånes heliga kor i sitt 

kåseri på sista sidan. 

18 

3

Svaren 

finns 

på webben 

Här finns fakta om hur man ser till att en vampyr håller sig lugn i kistan, 

hur en råtta fick 50 tåg att stanna i londons tunnelbana, eller när de första 

mynten började användas. Webbsajten Unga Fakta är en rik källa att ösa ur. 

illsammans med flera andra sparbanker 

bekostar Sparbanken Syd den populära 

informationssajten Unga Fakta. Den 

vänder sig till barn och ungdomar från 

förskola till årskurs 9. De kan använda den 

för att hitta information om alla tänkbara 

ämnen, som till exempel att spela online 

eller skicka elektroniska vykort. 

– Genom att materialet anpassats för 

yngre nätsurfare blir information som 

ligger där, väldigt praktisk att använda i 

skolarbetet, säger Göran Ljungkrantz på 

Sparbanken Syd, en av dem som utvecklat 

materialet till faktasidorna under knappen 

”Ung Ekonomi”. 

Kopplat till Unga Fakta finns också lärarhandledningar 

som gör sajten väldigt användbar. 

Den har en pedagogisk uppläggning 

och blir på så sätt enkel att navigera i. Från 

sparbankernas sida är syftet att propagera för att 

barn och ungdomar ska intressera sig för frågor 

TexT: Henrik HællquisT FOTO: Jerker Palm 

som påverkar deras egen ekonomi. 

– Det tjänar de oerhört mycket på i långa loppet. 

Informationen ska vara lätt att begripa och ta till 

sig, vilket är också viktigt, säger Göran Ljungkrantz. 

Att många vuxna också har stor glädje av 

att gå in på denna underhållande sajt är knappast 

fel. Vem vill inte läsa om den första ”bilolyckan” 

1771? 

Med utgångspunkt från Unga Fakta anordnade 

Sparbanken Syd en Kunskapstävling förra 

våren, där inte mindre än 160 skolklasser deltog. 

Svaren på frågorna fanns på sajten. Räknar man 

med att det i varje klass går 25 elever i genomsnitt 

blir antalet deltagare imponerande. Alla 

klasser som medverkade fick en prissumma på 

500 kronor. 

– Många andra sparbanker har blivit intresserade 

av tävlingen, säger Göran Ljungkrantz. Så nu 

genomförs motsvarande tävlingar på flera andra håll 

i landet. 

www.ungafakta.nu 

Pengakunskap 

i skolan 

när föräldrar och barn ska prata pengar och ekonomi blir det ofta laddat. 

Därför uppskattas det av alla parter när en utomstående visar på fällor och glädjeämnen 

i det som rör ungdomars ekonomi. 

äkningar för mobiltelefon, 

kostnader för framtida eget 

boende, de ibland tragiska 

följderna på dyra sms- och telefonlån och 

mycket annat brukar Göran Ljungkrantz, 

Sparbanken Syds skolinformatör ta upp 

med eleverna. I princip bjuder han in alla 

ungdomar i skolorna inom Ystads, 

Tomelilla och Simrishamns kommun till 

klassvisa träffar på banken. 

aKTie- 

TÄVLING 

SOM LOckAr 

örra året deltog 21 klasser i den aktietävling 

som Sparbanken Syd genomförde för elever i 

gymnasiets årskurs 2. Engagemanget bland 

deltagarna var som vanligt högt. Även bland gymnasieungdomar 

finns ett växande intresse för aktiehandel, 

trots att de själva är för unga för att få 

handla med ”riktiga” aktier. Men tävla med tänkta 

placeringar i värdepapper kan alla. I tävlingen 

ingick att fördela 100 000 kronor mellan fyra olika 

och valfria aktier. 

Det blev stor spridning i utfallet av placeringarna, 

vilket speglar verkliga förhållanden. Därmed 

uppfylldes en del av syftet med tävlingen för de deltagande 

klasserna på gymnasierna i Ystads, Tomelilla 

och Simrishamns kommun. 

Förra årets tävling vann klass Freja, John Bauergymnasiet 

i Ystad. För denna bedrift fick klassen 

5 000 kr att använda till gemensamma aktiviteter. 

De ökade värdet på sin aktieportfölj med hela 20,9 

procent. 

Inom ämnen som hemkunskap utgör privatekonomi 

en viktig del. Det finns gott 

om fallgropar och den som ramlar ner i 

en sådan kan få stora problem med att 

kravla sig upp på fast mark igen. 

Redan i grundskolans högre årsklasser 

finns det anledning att prata om hur man 

bäst planerar sin ekonomi redan som ung, 

betonar Göran Ljungkrantz. Det kan trots 

allt handla om ganska mycket pengar. 

Den som efter gymnasiet tänker stå på 

egna ben, kan få en fullständig chock när 

alla räkningar börjar ramla in. Att tidigt 

vara medveten om hur man gör en budget 

och vad som krävs för att man ska klara 

av sin egen ekonomi är nyttig kunskap. 

Jag ger vissa ledtrådar och pekar på hur 

var och en sedan själv kan ta reda på mer 

fakta, säger Göran Ljungkrantz. 

Sparbanken Syds Stiftelse delar varje år ut 

totalt 200 000 kronor i stipendier till dem 

som är mellan 18 – 30 år och som studerar 

vid universitet och högskolor. 

Två gånger om året delar Sparbanken 

Syds Stiftelse ut stipendier på 10 000 kronor 

till vardera tio studeranden. Det kan 

handla om allt från juristutbildning i lund, 

dansutbildning i göteborg, studier i fordonsdesign 

i Milano, masterexamen i ekonomi 

i Toledo, USa till Taekwondostudier i 

Sydkorea. 

LÄrOrIkA 

STIPENDIEr 

Sökande ska ha anknytning till sparbankens 

verksamhetsområde, det vill säga någon 

av Ystads, Tomelilla och Simrishamns 

kommuner. Villkor och ansökningsblankett 

finns på Sparbanken Syds hemsida under 

Stiftelser. nästa ansökningstillfälle är före 

den 31 mars 2008. 

www.sparbankensyd.se 

4 5

Bollerup Lantbruksinstitut är en fantastisk 

miljö att vistas och arbeta i, säger ridlärare 

Linda Jacobsson. Här på en av deras 

framavlade halvblodshästar. 

Vildvittror 

och gårdstroll 

- Bollerup ett mecka för hästfrälsta 

Bollerups lantbruksinstitut är inte ryttargården i Bröderna lejonhjärta, men när jag 

rider ut på slätterna med pilalléer, små skogsdungar och äppelodlingar får jag känslan 

av att när som helst kunna möta Jonatan och Skorpan bakom nästa krök. Kanske inte 

så konstigt. Det är ju bara en bit härifrån som astrid lindgrens bok blev film. 

Det finns något himmelskt vackert och 

otidsenligt som vilar över de vitkalkade 

stallbyggnaderna och de lugna 

omgivningarna runt Bollerup. En atmosfär som 

hämtat från en annan tid. Och förvisso har 

skolan några år på nacken. Etthundrafem för att 

vara mer exakt. Men kanske är det läget en bit 

från allfarvägen mellan Tomelilla och Ystad som 

förstärker känslan av tidlöshet. 

Skrapar man lite på fasaden, lyfter blicken 

bortom gårdens 1400-tals borg, för övrigt 

jämngammal med Glimmingehus, skingras 

sagans vildvittror med vinden och fram träder 

ett modernt gårdssamhälle med senaste maskinpark. Bollerup 

är ett av Sveriges mest välrenommerade Lantbruksinstitut och 

Naturbruksgymnasium och tillika största skoljordbruk med en 

hästinriktning som omfattar halvblodsavel och veterinärklinik. 

– Här får vi följa hästarna från de att de får föl till inridning 

och treårstest, berättar Ida Hansson, medan hon selar av sin 

häst efter körlektionen och hjälper mig att göra i ordning en 

annan för en ridtur i gårdens omgivningar. 

Hon gör sitt sista år på gymnasiet, trivs som fisken i vatten 

på skolan och bävar lite för att det snart är slut. Att få vistas 

TexT OcH FOTO: Jörgen ulvsgärd 

bland gårdens närmare 300 hästar varav ett 

hundratal tillhör eleverna är naturligtvis ett 

eldorado för de redan frälsta. 

– Gemenskapen är fantastisk, utbildningen 

jättebra och så denna favör att få utöva min stora 

passion för hästar och ridning. Att det ligger 

lite avsides med knepiga kommunikationer har 

både för och nackdelar, säger hon. En del slutar 

av hemlängtan, men de är faktiskt inte många. 

Som att kliva in i en Brügelmålning. Att 

kliva in på Bollerup är som att gå rakt in i en 

Brügeltavla. Det kryllar av aktiviteter i varje 

hörn av gården. Allt pågår samtidigt. Några ungdomar passerar 

förbi med en fårskock i släptåg, andra utfordrar gårdens ankor 

och i ridhusen passerar unga ryttare ut och in. På gårdsplanen 

utanför ett av stallen står hovslagaren och skor en häst och 

lite längre bort ser jag veterinären i färd med att ge en häst sin 

spruta mot en infektion. Några elever spänner vagn för hästarna 

till dagens första körlektion. 

Tvåhundrafemtio elever bor på skolans internat. Lantbruket 

omfattar en välskött areal av 710 hektar. Förutom en omfattande 

djurhållning baserad på nöt- och mjölkdjur, får och svin 

6 

7

Dressyrtränare Per Holmstrand 

på väg ut till dagens träningspass. 

är institutet känt för sin uppfödning och 

avel av kvalitetshästar. Besättningen är av 

svenskt halvblod. 

– De flesta av våra hästar är födda på 

institutet. Vi har fött upp flera framgångsrika 

dressyrhästar som gått vidare till 

världsberömda ryttare som Kyra Kyrklund. 

Vi har även samarbete med Flyinge 

samt Lisen och Peder Bratt Fredriksson, 

berättar Daniel Moell ansvarig lärare på 

skolans hästinriktning. 

På gräsmattan utanför en av stallbyggnaderna 

möter jag en av en av gårdens beridare 

med rätt att utbilda dessa skickliga 

dressyrhästar. 

”Det är ett vackert ekipage”, som 

den välkände hästkommentatorn Anders 

Gernandt skulle sagt. Per Holmstrand 

som tränar hästarna inför bruksprov och 

treårstester gör halt med en av gårdens 

skönheter, en svartskimrande hingst, och 

citerar en annan berömd person, Churchill, 

som vid något tillfälle lär ha sagt: 

”Ingen tid är förspilld om den tillbringas i 

en hästsadel”. 

Han gör en bländande dressyruppvisning 

med passager och skänkelvikningar 

under fullständig kontroll. Per har ett förflutet 

som beridare åt Jan Brink och har 

ridit för den världsberömde Herbert Rehbein 

i Tyskland. Halva sin tid tillbringar 

han på Bollerup med dressyrträning. 

Hästkörning står högt i kurs för eleverna på Bollerup. 

Ida Hansson har just sadlat av hästarna efter sin körlektion. 

Resten ägnar han åt avelsverksamhet på 

familjens hingststation i Flyinge. 

– Det är fantastiskt att träna hästarna 

här, säger Per Holmstrand. Eftersom de 

tas väl om hand från början och rids in på 

rätt sätt kan slutresultatet bara bli bra. 

En del hästar sparas för den egna 

verksamheten andra säljs på marknaden. 

Bollerups hästar står högt i kurs. 

Ingen tid är 

förspilld 

om den tillbringas 

i en hästsadel 

Med passion för hästar. Jag lämnar 

gården för en stund och rider ut med 

en av gårdens ridlärare längs de smala 

vägarna som delar åkrar och fält. Vinden 

över Skåneslätten rycker och sliter 

i avenbokens bladverk och får hästarna 

att spetsa öronen. När något löv eller 

grenverk dansar runt vid sidan om stigen 

rycker hästarna till av ett nedärvt flyktbeteende. 

– Det är en fantasisk miljö att få 

arbeta i, säger Linda Jacobsson som varit 

ridinstruktör för eleverna under tre års 

tid. Eftersom jag jobbat på andra ställen 

har jag något att jämföra med. Så här fina 

hästar finns inte någonstans, säger hon, 

ger hästen galoppfattning och vi drar i 

full fart bort mot en av de få skogspartierna 

i området. 

Långt där borta i skogskanten kan man 

höra det vinande lätet från bilarnas gummidäck 

mot asfalten. Själv känner jag det 

som jag befinner mig i Bröderna Lejonhjärtas 

Körsbärsdal. Jag ser bara ljuset och 

hör hästarnas rytmiska klapprande när 

hovarna slår mot grusvägen. Någonstans 

här skulle drakvidundret Katla kunna 

sticka upp sitt eldsprutande huvud. 

– När byns killar drar fram på på 

dessa vägar med sina trimmade mopeder 

kör de sakta som om hela Bollerup var 

en ständig poliskontroll, berättar Linda 

Jacobsson medan hästarna lugnar ned sig 

i en sakta skritt. 

Men vad gör man inte för chansen att 

få skymta en snygg tjej. För tjejerna är i 

klar majoritet även om det finns en hel del 

killar som framför allt väljer jordbruksprofilen. 

De som väljer profilen hästhållning får 

grundläggande kunskaper inom ridning, 

körning, stalltjänst, specialhästvård, 

utfodring, sjukvård och avel. På samma 

sätt får de som väljer jordbruksprofilen 

kunskaper inom växtodling, djurskötsel, 

teknik och företagsekonomi. 

Det känns som 

jag befinner mig i Bröderna 

Lejonhjärtas Körsbärsdal 

lärare blir surrogatföräldrar. Nere i 

kostallet är det mjölkdags, vilket idag sker 

helt automatiskt bland de 120 korna. 

Karin Mårtensson, som är lärare på jordbruksprofilen 

undervisar i djurkunskap, kor, 

får och grisar, visar ett par elever hur de ställer 

in och programmerar mjölkmaskinen. 

– Eleverna som kommer hit är enormt 

motiverade och har alla ett gemensamt 

intresse, vilket också skapar stor sammanhållning 

i grupperna, säger hon. Stämningen 

är öppen och vi lärare får ofta agera pappa 

och mamma eftersom de flesta bor långt 

hemifrån. 

I skolans matsal möter jag rektor Leif 

Andersson i samspråk med ett par elever. 

– Det är så här vi vill att det ska vara. 

Lärarna finns tillgängliga för eleverna på 

ett helt annat sätt än i en vanlig skola. Vi är 

en stor familj och alla vill göra det bästa av 

utbildningen, säger han. Bollerup är en skola 

utöver det vanliga. 

Det lider mot kväll på gården. Lektionerna 

är slut för dagen. Nu tar kvällens aktiviteter 

vid. Träns och sadlar görs i ordning för 

ridpassen i något av de fyra ridhusen. När 

mörkret sluter sig bakom fornborgen och 

stallbyggnaderna smyger gårdens hjälptroll 

fram bakom buskagen. Nu blandas skolans 

vitterhet med skrönans och fantasins. 

Det är dags att stiga ur Brügelmålningen 

och ge sig av. 

Gårdens 1400-tals borg, en länk mellan sagans 

värld och dagens moderna Lantbruksskola. 

Den gröna näringen 

Bertil Bolander är en 

av körlärarna som 

gärna ser eleverna 

som framtida tävlingskuskar. 

Blandbruk har blivit allt vanligare inom de lite 

mindre jordbruksarealerna. Många bönder kompletterar 

sina inkomster med ekoturism, ekologiskt 

odlade grönsaker, energigrödor eller binäringar 

som ridverksamhet och butiksverksamhet. 

Ett av dessa blandjordbruk driver Torsten Andersson i Ingelstorp. Han 

kombinerar det konventionella lantbrukets spannmålsodling med slaktsvinsuppfödning 

och grönsaksodlingar. 

– I den här branschen gäller det att vara optimistisk och flexibel. Fluktuerande 

priser på livsmedelsmarknaden och olika politiska direktiv styr en 

stor del av vår verksamhet, säger Torsten Andersson. 

Den mark som han har till förfogande fördelas på sockerbetor, potatis 

och spannmål i form av maltkorn till Absoluts bryggerier, samt morotsodling. 

– Jordarna på Österlen passar för grönsaksodlingar eftersom det inte är 

så styv och lerig jord, säger Torsten Andersson. Det är visserligen lite mer 

arbete med grönsaksodlingar, inte minst när det gäller bevattningen. 

På gårdarna runtomkring, berättar han, har flera lantbruk satsat på sallads- 

och tomatodlingar. Andra har startat bed & breakfast-verksamhet och 

några har investerat i ridanläggningar. 

– För oss har satsningen på att föda upp slaktsvin varit en viktig del i vår 

ekonomi. Vi levererar 400 smågrisar i månaden, vilket står för hälften av 

vår omsättning, säger Torsten Andersson. 

På Bollerups Lantbruksinstitut och Naturbruksgymnasium håller rektor 

Leif Andersson med om att blandjordbruken blir fler och fler. 

– För att ge eleverna kunskap, så att de kan sköta olika typer av verksamhet 

kopplat till jordbruket, satsar vi på det som kallas ”Ungt företag”. 

8 9

Tjäna pengar 

PÅ aKTiV 

PPM-PLAcErING 

TexT: cHrisTer Fälldin illusTraTiOn: TOmas lindell 

Det lönar sig att vara en 

aktiv förvaltare av sina 

PPM-placeringar. Den 

som inte vill eller 

kan övervaka placeringarna 

själv kan 

välja att låta någon 

annan göra det. 

Sparbanken Syds två 

portföljer är en unik 

tjänst eftersom kundernas 

PPM-pengar har ett 

återbetalningsskydd, vilket 

inte är möjligt inom ramen för 

PPM-systemet. 

ästan 2,5 miljoner av pensionsspararna är ”soffliggare” 

och har inte rört sitt premiepensionssparande 

sedan pengarna placerades första gången år 2000. 

Det är knappt hälften av alla pensionssparare. 

Under året har premiepensionsmyndigheten i en stor kampanj 

skickat påminnelser till dem som aldrig ändrat sin premiepensionsförvaltning 

sedan starten. 

Det finns mycket att vinna på att vara en aktiv förvaltare, 

eller att låta någon annan aktivt förvalta den egna premiepensionen. 

Svårigheten med att själv vara aktiv är att det är 

tidsödande att följa rörelserna på fondmarknaderna och svårt 

att göra riktiga egna analyser. 

Om den aktiva förvaltningen däremot överlåts till en professionell 

aktör finns det mycket att vinna. 

Sparbanken Syds samarbete med den oberoende fondana- 

10 

lytikern Indecap har varit mycket 

lyckosamt sedan starten den 

28 februari 2007. Via samarbetet 

med Indecaps fondguide 

erbjuder Sparbanken Syd sina 

kunder att välja en av två 

portföljer att placera premiepensionen 

i. 

– Det finns två risknivåer, 

Sparbanken Syds PPM-service 

Bas eller Offensiv, säger Hans 

Andersson, chef Placera på 

Sparbanken Syd i Ystad. 

Utvecklingen under de åtta 

första månaderna har varit mycket 

fördelaktig för kunderna. 

– Den försiktiga placeringen, Bas, 

har ökat med 4,9 procent mot jämförelseindex 

som ökat 2,8 procent. De som valde 

denna placering från starten har redan gjort en bra 

placering, säger Niklas Lundblad, vd för Indecap. 

Den Offensiva portföljen som startade samtidigt hade ökat 

med 12,8 procent fram till den 31 oktober. Under samma period 

var jämförelseindex 10,8 procent och MSCI World Index 

2,3 procent. Under denna första period gick Stockholmsbörsen 

upp med 5,2 procent. 

Indecap är ett företag som normalt hjälper stora företag och 

institutioner att bygga portföljer. Sedan tre år tillbaka samarbetar 

Indecap med tidningen Privata Affärer som i varje nummer 

redovisar Indecaps basportfölj. 

– Efter ett par år insåg vi att det här är en mycket bra tjänst 

för vanliga människor. I vårt samarbete med Sparbanken Syd 

kommer den vanliga spararen åt våra fondanalyser utan att 

behöva ha mycket pengar, säger Niklas Lundblad. 

I dag har redan över 600 kunder valt att låta Sparbanken 

Syd förvalta sin premiepension, och av dem har 80 procent valt 

den Offensiva portföljen. 

– Eftersom sparbankernas kunder representerar den breda allmänheten 

är det lite förvånande att majoriteten valt den Offensiva 

portföljen. Det gör att man borde fundera på om 7:e AP-fonden valt 

rätt risknivå, säger Niklas Lundblad. 

Sparbanken Syds PPM-service Bas och Offensiv går ut på att 

Sparbanken Syd byter fonder åt kunderna med hjälp av deras egna 

koder. Portföljerna är gemensamma för alla, och det unika är att 

PPM-pengarna har ett återbetalningsskydd i Sparbanken Syds tjänst. 

– Vi är återförsäkrade på ett sätt som gör att arvingarna får ut 

premiepensionen om innehavaren avlider. Det går inte att åstadkomma 

inom det egentliga PPM-systemet, säger Niklas Lundblad. 

Hela tjänsten bygger på en samarbetstanke, menar han. Det är 

tryggt att någon hela tiden tar hand om och förvaltar premiepensionen, 

samtidigt som försäkringsskyddet ger möjligheter till återbetalning. 

Lätt Med aktiV FörVaLtning 

Så här går det till att aktivt förvalta dina PPM-pensionspengar via 

Sparbanken Syd. 

Välj först risknivå, antingen Sparbanken Syds PPM-service Offensiv 

eller Bas. Bas rekommenderas till dem som snart ska gå i pension. 

Portföljen förvaltas av Indecap under tillsyn av Finansinspektionen. 

Pengarna placeras i minst fem olika ränte- och aktiefonder där risken 

minskas med en tyngdpunkt på räntebärande papper. 

Offensiv ger högre tillväxt men innebär också högre risk. Pengarna 

placeras i minst fem aktiefonder som i sin tur placerar i både 

svenska och utländska aktier. Risken minskas i den här placeringen 

genom att flera olika förvaltare används. 

Sparbanken Syds PPM-service har ett återbetalningsskydd till efterlevande 

vid en eventuell 

bortgång i stället för att gå 

tillbaka till statskassan som 

är fallet med vanliga PPMplaceringar. 

Förvaltningskostnaden 

är 1,25 procent av det sparade 

PPM-kapitalet. 

Inkomstpension 

Frivilligt 

pensionssparande 

Tjänstepension 

Allmän pension 

Den som har haft låg 

eller ingen inkomst 

får garantipension 

Premiepension 

Fakta om PPM 

Premiepensionen är en del av den allmänna pensionen, men de 

pengar du tjänar in här är öronmärkta till dig själv den dag du går i 

pension. 

Varje person avsätter 2,5 procent av sin månadslön upp till 

25 200 kr i månaden till premiepensionen. Maxbeloppet avsätts upp 

till 7,5 basbelopp. 

Det finns flera sätt att förvalta sin premiepension. Den som inte gör 

ett aktivt val har kvar sin premiepension i premiesparfonden. Den som 

inte vill förvalta avsättningen själv kan välja att låta den ingå i den 

statliga premievalsfonden, eller i någon annan av de aktiefonder som 

är knutna till premiepensionssystemet. 

1. Har du placerat om dina 

PPM-pengar någon gång? 

2. Varför inte? 

ann-Kristin Johansson, 

59 år, Förskollärare 

1. Nej, det har aldrig känts 

aktuellt. Jag förlitar mig på att 

proffsen sköter det åt mig. 

2. Det har helt enkelt aldrig bekymrat 

mig. Känner att jag inte 

är tillräckligt insatt. 

lars-Åke Kristensson, 55 år, 

Projektsamordnare 

1. Ja, många gånger. Senast 

förra veckan. Jag gillar att vara 

aktiv i mina placeringar. 

2. Jag tycker dessutom om att 

ta risker. Det är kul att se hur 

mitt val av fonder påverkar min 

avkastning. 

emir Krajisnik, 53 år, 

Konstnär 

1. Ja. En gång på Internet faktiskt 

och det kanske blir nu när 

jag väl börjat. 

2. Jag blev helt enkelt nyfiken 

på att se om det var möjligt att 

påverka avkastningen på mina 

pengar. Om det blir så får framtiden 

utvisa. 

annika Dahlström, 37 år, 

söker jobb 

1. Nej. Inte fram tills för någon 

månad sen när det damp ner 

information på nytt i lådan. Då 

fick jag mig en tankeställare. 

2. Nu ligger i alla fall papperna 

framme och jag tycker att det 

börjar bli dags att engagera sig. 

Det finns ju pengar att tjäna. 

11

Mikael Wiehe 

om nya skivan 

och sitt liv som 

artist och skåning 

”Att skriva 

sånger är att hantera livet” 

Den 61-årige protest- och vissångaren ger åter ut ett hyllningsalbum till sin store idol och 

inspiratör, Bob Dylan. Med sin omisskännliga skånska röst och sina egna tolkningar får 

sångerna Mikael Wiehes personliga signum. 

TexT: Jörgen ulvsgärd FOTO: Per gusTaFsOn, lars THulin 

iksom för Bob Dylan är det låtskrivandet som främst 

engagerat Wiehe genom åren. Många har under hans 

långa artistkarriär placerat honom i olika fack. Protestsångare, 

proggare, rock och vissångare, det senare kanske är 

mest träffande. Över 300 sånger har det blivit sedan han skrev 

sin första sång på svenska ”Måndåren” 1969. Sedan dess har 

han stått på den svenska musikscenen och med sitt oefterhärmliga 

skånska tilltal uttryckt det som både upprört och berört 

honom. Inte sällan har det handlat om orättvisor i världen, 

ofta med den lilla människans perspektiv. Likheterna med Bob 

Dylan är flera. 

– Han är ju en av vår tids bästa låtskrivare, inga andra 

jämförelser, så vad kan vara mer lämpligt än att jag åter igen 

försöker mig på några egna tolkningar, säger Mikael Wiehe 

när vi träffas i samband med skivsläppet av senaste albumet, 

”Dylan på svenska”, som han gör tillsammans med sångerskan 

Ebba Forsberg. 

Det är några snygga versioner av välkända Dylanlåtar med 

vassa texter av Wiehe, inte minst Master of War som fått titeln 

”Ni som tjänar på krig” presenteras på den nya skivan. De ibland 

slitna sångerna får nytt liv och ny mening i hans tolkningar och 

med Ebba Forsbergs sparsmakade röst. Återstår att se om det 

blir en lika stor framgång på listorna som förra gången. 

– Jag har alltid haft ett starkt uttrycksbehov, säger han. Jag 

kom fram i en tid där utrymmet fanns att få uttrycka sina åsikter 

via musiken. Världen och människorna har alltid intresserat 

mig. Scenen är min plattform. Den ständiga utmaningen som 

artist är att sparka låten över rampen, att lyckas beröra den 

som sitter i publiken ända ner till sista bänkraden. Det är själva 

essensen i ett liveframträdande och det är det som driver mig. 

Han vill både roa och oroa. Mikael Wiehe är definitivt en av 

de artister som turnerar mest i landet. Det blir ofta ett hundratal 

konserter om året. När han nu, för vilken gång i ordningen 

är svårt att säga, med all sannolikhet ger sig ut på turné igen 

till våren är det som alltid med målsättningen att både roa och 

oroa sin publik. 

– En bra föreställning innehåller både något vackert och 

något hemskt, något mycket roligt och samtidigt sorgligt, helst 

inte alltför mycket däremellan, säger han, lutar sig tillbaka på 

stolen och ser så där klurigt underfundig ut, gungar tillbaka 

igen och tillägger allvarligt: 

– Både kärlekssånger och politiska sånger kräver att man 

lodar vissa djup inom och utom sig. Det måste vara den egna 

12 13

livserfarenheten parat med ett äkta tilltal som ger sångerna nerv och laddning, 

gärna kryddat med lite passion. 

att skriva låtar är för honom en överlevnadsstrategi. 

– Genom att formulera mig i text och musik kan jag förstå det jag annars inte 

begriper. Jag tvingar mig helt enkelt att tänka efter och i bästa fall ger det i vissa 

stunder en sorts förståelse av livets mysterium både för mig själv och ibland också 

för andra. 

De bästa sångerna är de sånger man inte vågar skriva men gör det ändå, menar 

Wiehe och berättar om sången han skrev om sin mammas begravning. 

– De första gångerna jag framförde den rann svetten längs ryggraden. Den var 

oerhört personlig och jag trodde inte att publiken skulle orka höra den, men det 

blev precis tvärt om. Många kom fram efteråt och tackade, säger Mikael Wiehe. 

Ordet och musiken är förunderliga kommunikationsvägar. Det är inte så att jag 

tror att jag kan omvända en publik, men kanske kan jag träffa någon i djupet av 

deras hjärtan. Då är jag nöjd, säger Mikael Wiehe. 

livet efter detta. Trots att han inte 

är den artist som i första hand förknippas 

med andlighet, snarare tvärt 

om, finns det i hans sånger ett sökande 

stråk som inte tagit sig så konkreta 

uttryck som hos Bob Dylan, men 

som ändå tangerat frågorna om livets 

mysterium. Som i sången ”Gud” där 

han efter diskotekbranden i Göteborg 

1998 ställer följande frågor. 

– Människan lever inte av bröd 

allena, säger Wiehe och dröjer lite med 

Du i all din vishet 

Du i all din makt 

Du i all din härlighet 

Du i all din prakt 

Du som tänder stjärnorna 

Och färgar himlen röd 

gud, hur kan du 

låta barnen dö 

svaret. Vi har alla ett andligt behov, en strävan efter inre harmoni i tillvaron. Då är 

musiken en tillgång. Nästan alla i min generation har kyrkan eller frikyrkan i sin 

bakgrund. För min del var det morfar som stod för det andliga. 

Under åren som artist har han haft mycket med religiösa människor att göra. 

Det har blivit deltagande i gudstjänster i både radio och teve. Allt från Båstadprästen 

Ingemar Simonsson, en av hans förebilder, till Ernesto Cardinal, Desmund Tutu 

till biskop KG Hammar som han högaktar. 

– Själv tar jag det nog från ett annat håll. Men när jag för en tid sedan läste om 

barns nära-döden-upplevelser fick jag mig en tankeställare, säger han. Barn hittar 

Genom att formulera mig 

i text och musik kan jag förstå 

det jag annars inte begriper 

ju knappast på, men jag nöjer mig med att vänta och se vad som händer efter detta. 

Jag har en ganska krass och jordnära livssyn och i den ryms ingen Gud för tillfället. 

Men jag försöker ändå leva ett så hederligt och trovärdigt liv jag kan. 

Dylans sånger blir Wiehelåtar. Flera Dylantolkningar har det blivit under åren 

även om inspirationen inte bara kommit från Dylan utan från en uppsjö musiker 

och låtskrivare som John Lennon, Paul Simon till den svenska vissångaren Olle 

Adolphson. Men att ge sig på att tolka ikonen Bob Dylan ytterligare 

en gång var inget lätt beslut. 

– Det var först när Totta Näslund bad mig, som min motspänstighet 

gav med sig. Jag tyckte att jag gjort min Bob Dylanskiva 

”De ensligas allé” från 1982. Så blev det inte och nu är 

jag här med ett nytt Dylaninspirerat album, säger Mikael Wiehe 

och berättar att han är väldigt nöjd med skivan och samarbetet 

med Ebba Forsberg. 

Den första skivan han köpte av Bob Dylan var Blond of 

Blond från 1966. Sedan dess har han funnits mer eller mindre 

närvarande hos honom . Den första tolkningen kom med 

”Boots of Spanish Leather”, som i Wiehes händer blev Spanska 

Stövlar 1973. 

– Det går inte att göra raka översättningar. Den svenska 

texten måste få ett eget liv och hänga ihop på sina egna villkor, 

därför är jag ganska fri i mina tolkningar, säger Mikael Wiehe. 

ingen rebell som James Dean. Att bryta upp och skapa något 

nytt som Mikael Wiehe gjorde med Hoola Bandoola Band 

har många artister gjort före honom. 

– Men någon fixstjärna för sin tid som Dylan var har jag 

knappast varit. Inte har jag heller odlat min myt på samma sätt 

som han, säger Wiehe. Jag lever ett väldigt enkelt och normalt 

familjeliv, har skjutsat mina fem barn till skola och dagis. Att 

vara som folk är mest, inte tränga sig före i kön, inte gå på 

kändisfester eller åka limousin. Bära svarta glasögon och dricka 

champagne på Stureplan är inget för mig. Och det trivs jag 

djävligt bra med. 

Någon rebell a´ la unge James 

Dean eller Marlon Brando ser han inte 

sig själv som. 

– Jag är inte rebellisk till min 

person, men jag är kritisk till många 

saker i vårt samhälle som till exempel 

det ekonomiska - och politiska system 

vi har idag. Vänsterextremisten lever 

kvar i mig om än i något förändrad 

form än under Hoola Bandoolatiden, 

säger Mikael Wiehe. 

Att det pågår en proggrevival just nu tar han med en axelryckning. 

– Allt har sin tid. I dag är det Hip Hop som är vår tids 

musik, men det är roligt att vissa låtar som Keops Pyramid och 

Titanic fortfarande håller att sjungas. 

De skånska ränderna går aldrig ur. Sitt kärleksförhållande 

till hemtrakten Skåne sitter djupt hos artisten Wiehe. 

– Jag bor i Malmö och har ingen bil och inget sommarhus. 

Skånska är mitt språk, säger Mikael Wiehe. Jag är glad att 

jag kom fram under den tid då etablissemangets maktspråk 

ifrågasattes. I ifrågasättandet av hierarkierna på 60-70-talen 

ingick också detta att vara stolt över sin dialekt. Makten skulle 

komma nerifrån och dialekter gick från att ha blivit förlöjligade 

till att bli respekterade. Att hindra människor sitt tala sitt eget 

språk är ett gammalt beprövat sätt att hålla folk på plats och 

det är jag glad över att ha sluppit. Jag kan idag uppträda i ett 

stycke. 

Att skånskan av vissa människor kan upplevas som dryg och 

lite otrevlig har han en viss förståelse för. 

– Det finns en tyngd i den skånska dialekten, som ibland 

kan upplevas som dominant, aggressiv och lite auktoritär. Jag 

tänker inte själv på det, men mina barn påpekar det emellanåt. 

Jag var helt tagen. 

Hade inte någon före mig skrivit sången 

Himlen över Österlen 

så hade jag nog gjort det 

Men vad som är genuint skånskt hos honom själv ställer han 

sig frågande inför. 

– Mitt namn är tyskt, min far dansk, min fru chilenska och 

barnen en blandning av allt detta. Den skånska naturen har 

jag däremot ett gott förhållande till. Det öppna landskapet och 

ljuset är magiskt, men det är det också i Provence eller i Skagen. 

Kanske är det Provence som är Frankrikes Österlen, säger han 

synbart nöjd med ordvändningen. 

När han i somras efter en spelning på Viarps gård åkte genom 

den skånska sommarnatten var himlen över Österlen rent 

förtrollande. 

– Jag var helt tagen. Hade inte Michael Saxell skrivit sången 

”Om himlen över Österlen” så hade jag gärna gjort det. 

Istället fyrar Mikael Wiehe av en laddad version av Bob 

Dylans ”Maters of War”. En bra föreställning, liksom en skiva, 

ska ju innehålla både något vackert och något hemskt, något 

som både oroar och roar. 

14 

15

VinTerTräDgÅrD 

En sommardrömDen 

BäSTa TiD är nU 

Den gröna turismen på Österlen har blivit 

allt mer omfattande och nu arrangeras 

träd gårdsresor till och med från england 

hit. Flera privata trädgårdar har blivit 

besöksmål för den ena busslasten efter 

den andra. Därför är det inte heller konstigt 

att en del plantskolor kan utvidga sin 

verksamhet år från år. 

TexT OcH FOTO: Henrik HællquisT 

rädgårdslivet innebär inte bara en glädjekälla för 

den enskilde odlaren, utan utgör även en växande 

näringsgren. 

Ska man börja med den krassa, ekonomiska 

delen av odlandet möts den som måste anlägga en trädgård från 

början av en rejäl prislapp. De som är otåliga och vill vinna 

tid genom att investera i stora exemplar av buskar, träd och 

perenner får räkna med avsevärda belopp – för tillväxt räknas 

i pengar. En välplanerad och uppvuxen trädgård representerar 

därför ofta högre värde än vad nybörjaren egentligen inser. 

Fastighetsmäklarna har också blivit allt duktigare på att lyfta 

fram sådana mervärden. 

rosfrossa Vem tänker på pengar när man står mitt i de fält 

med krukor fyllda av löftesspäckade perenner som breder ut sig 

hos Åbergs Trädgård utanför Ystad. Hit skyndar också alla vi 

som inte kunnat eller hunnit driva fram egna plantor från frön. 

Lena och Kjell Åberg försöker tålmodigt räcka till för alla som 

Ingvar Nilsson på Raskarums Rosor har 

förslag på bra rosval. 

Även vintern har sin charm. På sommaren blommar klängrosen Constance Spry. 

överöser dem med frågor, om vad de ska satsa på i sina trädgårdar 

med styv lera, sandiga jordar eller skuggiga lägen. 

Oavsett vilken plantskola du besöker så är ett tips när köplusten 

sätter in: - köp flera exemplar av färre sorter för massverkan, 

det vinner alltid över en plottrig mångfald. 

Uppe hos Raskarums Rosor utanför St Olof drabbas mången 

besökare av rena rosfrossan när Ingvar och Ingela Nilsson 

öppnar vid midsommar. För ingen trädgård är värd namnet om 

den inte innehåller åtminstone några olika rosor. De som satsar 

på den kraftigt växande honungsrosen Rosa Helena Hybrida 

eller den tätt fyllda Rose de Recht lär knappast bli besvikna. 

Här finns också en hel rad med gamla österlenrosor uppodlade 

till försäljning genom ett samarbete med Föreningen Österlens 

Kulturhistoriska rosor. Namn som Hannas ros, Rosen i backen, 

Dassarosen, Skeppar Henrikssons Doftros väcker ett habegär 

hos vilken trädgårdsmänniska som helst. 

Växande turism. Turistchefen Margaretha Hemne på Turistbyrån 

i Simrishamn har arbetat metodiskt på att utveckla trädgårdsresor 

till en viktig del av besöksnäringen. 

– Trädgårdar på Österlen har blivit ett lockande resmål 

och man kan numera räkna besökarna i tusental. Det betyder 

viktiga intäkter för såväl plantskolor som olika restauranger 

och caféer. Vid sidan av besöken i fantastiska privatträdgårdar 

har vår satsning på Trädgård à la Carte med odlare av sparris, 

tomater, jordgubbar och annat smakrikt blivit en succé. 

Vintern är den perfekta trädgårdstiden Du 

behöver inte kämpa med kirskål och sniglar, 

gräsmattan behöver inte klippas. nu finns 

däremot tid för planering och förberedelser. 

idéer och rum. Den som har en äldre trädgård med mäktiga 

och skuggande tujor eller där allt känns invant och lite tråkigt 

har en tacksam utgångspunkt. Bättre läge för förnyelse finns 

inte. Då kan det vara idé att ta in en utomstående landskapsarkitekt 

eller trädgårdsanläggare som med fräscha ögon kommer 

med sådana förslag odlaren själv inte kommer på. 

Fast självklart kan man sätta sig ner och på egen hand ta 

lite djärva grepp och planera för en ny sittplats, ett efterlängtat 

växthus eller en rosenpergola. 

Ett allmänt tips är att dela in sin tomt genom att skapa olika 

rum. Det är ett utmärkt sätt att förstora sin trädgård och göra 

den intressantare. Våga experimentera och blir det inte så bra, 

gör man om det till ett annat år. Med ett glest plank, en spaljé 

för klängväxter, en häck – det finns mängder med möjligheter 

som på kort tid kan göra underverk. 

inspiration från böcker, internet och kataloger. Det finns 

många bra trädgårdsböcker som innehåller planeringsförslag 

både för den som står med nybyggt hus och dem som har en 

befintlig trädgård i behov av förnyelse. Exempelvis har Marie 

och Björn Hansson i Kivik sammanställt en sådan ”matnyttig” 

bok, Allt om Trädgård från Natur och Kultur med 500 sidor 

inspiration. 

Att prenumerera på någon av alla de trädgårdstidningar 

som finns kan vara en god idé i vintermörkret där vårljuset bara 

anas i fjärran. 

Med egen dator eller med bibliotekets kan man ge sig ut i en 

svindlande trädgårdsvärld på Internet. Allt finns att läsa om och 

titta på. Man kan söka på enskilda växter, få planerings- och 

planteringstips, njuta av vackra bilder eller skapa kontakter. 

Sök till exempel efter ”Konsten att klippa fruktträd” på Google 

och det dyker upp 14 000 träffar. 

gå med i en trädgårdsförening. Här i sydöstra Skåne finns 

flera föreningar som ordnar intressanta föreläsningar, studiebesök, 

trädgårdsresor, växtbytardagar och mycket annat. Några 

av dem är Österlens, Ystads, och Tjörnedala Trädgårdsföreningar 

samt Föreningen Österlens Kulturhistoriska rosor. 

16 17

Ärlig mat utan 

kompromisser 

Olof Viktors 

– café och bageri i mästarklass 

Maria Olsson langar in bröddegar i den vedeldade stenugnen 

medan Madeleine Karlsson förbereder Olof Viktors 

berömda knäckebröd. 

Det är en vacker skånsk gårdslänga med glasveranda och innergård av kullersten som 

rymmer Sveriges bästa bageri och konditori. Det är en utmärkelse som Olof Viktors och 

ägaren christer alfredsson fick ta emot förra året. i år har det dessutom korats till Skånes 

bästa café. 

et är vintersäsong på Olof 

Viktors i Glemmingebro när 

vi kommer på besök. En tid 

då ett bageri och café borde 

vara stängt med tanke på läget ute på den 

skånska landsbygden. Men icke. Många 

av gästerna reser hit både från när och 

fjärran för att njuta av bröd som är bakat 

efter hundraåriga tillagningstraditioner 

eller ta en fika och smaka caféets hemmagjorda 

citronpaj eller bara för att handla 

hemmagjord marmelad eller sylt. 

– Det är full fart nästan hela tiden, 

berättar Maria Olsson och sätter in ett 

par degar av de vita surdegsbröden i den 

vedeldade stenugnen. När vi startade för 

sex år sedan trodde vi att det skulle vara 

stängt under vinterhalvåret, men det satte 

som tur var gästerna stopp för. 

På bakbordet intill kavlas det berömda 

knäckebrödet ut. Överallt i bageriet 

pågår arbetet för att förbereda nästa dag. 

Dagligen rullar leveranser ut i landet med 

Olof Viktors nio sorters bröd. Populärast 

av dem alla är det vita surdegsbrödet, 

men också saffranskorporna, knäckebrödet 

och de berömda citronpajerna är hett 

eftertraktade. De går med brödbil till 

Köpenhamn och andra städer i Sverige 

och med DHL-transporter till Tyskland 

och Norge. 

– Hemligheten till framgången är 

att vi till hundra procent arbetar efter 

slowfood-principen, vi godkänner inga 

halvfabrikat och inga konserveringstillsatser. 

Allt bröd får jäsa i minst 12 timmar, 

berättar Maria Olsson. 

Även alla mousser, sylter, krämer och 

marmelader görs på äkta råvaror från 

grunden. Det är kvalitet som sätts i första 

rummet och det är det som lett till utmärkelserna. 

Idag arbetar 25 personer på 

caféet, som under sommaren utökas med 

fler säsongsarbetare. 

– Alla konditorivaror bakas på riktigt 

smör och grädde. Utöver det som bakas 

för leverans utanför caféet håller vi hårt på 

att vissa bröd och bakelser ska vara unika 

TexT OcH FOTO: Jörgen ulvsgärd 

för Olof Viktors. Allt bröd säljs färskt. Det 

som inte går åt slängs dagen efter. 

När Maria Olsson för sex år sedan 

fick förfrågan av grundarna Christer Alfredsson 

och Jan Hedh om att ansvara för 

konditoriet och bageriet i Glemmingebro 

hade hon svårt att tro att det skulle gå att 

driva konditori här ute på vischan mellan 

Ystad och Simrishamn. 

– Det fanns inte i min värld att det 

skulle funka, men tvivlet kom snart på 

skam, säger hon. 

Nu planeras att sprida Olof Viktors 

koncept utanför Skånes gränser. Till utlandet 

har man redan nått i och med etableringen 

i Skottland där ägarna nyligen 

dragit igång verksamheten i Edinburgh 

som första svenska bageri i Skottland. 

Här hemma är det Christer Alfredsson 

som basar för verksamheten. Inspiration 

har han fått ifrån sin farfar som också fått 

ge namn åt konditori och bageriverksamheten. 

– Farfar drev lanthandel i Skånes 

Tranås där han gjorde egna kvalitetsprodukter 

som till exempel lutfisk och 

glass. Han tummade aldrig på kvaliteten 

och det gör inte jag heller, säger Christer 

Alfredsson. 

– Det är viktigt att Olof Viktor står för 

ärlig och riktig mat utan kompromisser. 

18 19

leverpastejmacka 

• Olof Viktors grova brögette 

• Kävlinge leverpastej 

• Olof Viktors kryddpickles 

• Ingelsta Kalkons bacon 

• Balsamicokokta tranbär 

• Timjankvist 

Sillamacka 

En klassisk ”sillamacka” på stekt inlagd sill. 

Ingredienser 

600 g sillfilé 

1 dl skorpmjöl 

4 msk vetemjöl 

3 msk salt 

1 tsk vitpeppar 

Lag: 

Till 6 flundror 

3/4 dl ättiksprit 12% 

2,5 dl vatten 

3/4 dl socker 

1 tsk kryddpepparkorn 

lagerblad 

1 gul lök 

Ostmacka 

• Olof Viktors grova brögette 

• Saint agur ost från Osthuset 

i Lund eller motsvarande 

• Brieost från Osthuset i Lund 

• Olof Viktors fikon & äpplemarmelad 

• Ärtskott 

gör så här: Blanda mjölen, 

salt och vitpeppar. Lägg filéerna 

dubbla. Vänd i mjölblandningen. 

Smält smör och stek på ganska 

hög värme. För kall panna gör att 

paneringen drar åt sig mycket fett. 

Garnering med gurka och dillkvist 

Om man får över färdigstekt sill 

kan man bevara den som inlagd, 

mycket god som pålägg. 

gör så här: Koka upp lagen, låt 

kallna. Varva lök, flundror och 

kryddor, ställ svalt i 2 dygn. 

mackOrna är Tillagade av cilla ivanssOn På OlOF vikTOrs. 

FOTO: Jörgen ulvsgärd 

Den gröna fakturan 

frigör tid och skonar miljön 

Med internetbanken har du full koll på din 

ekonomi dygnet runt - i hemmet, på jobbet 

eller kanske på ett internetcafé på semestern. 

Du kan också bidra till en bättre miljö 

genom att välja e-faktura istället för vanliga 

pappersfakturor. 

TexT: Jörgen ulvsgärd 

Elektroniska fakturor är ett smidigt sätt att sköta sin 

ekonomi på. Egentligen är det samma sak som en 

vanlig pappersfaktura fast den skickas elektroniskt till 

Internetbanken. Efter inloggning är det bara att välja konto 

för betalningen och godkänna. Rätt belopp och förfallodag är 

redan ifyllt och man slipper skriva in krångliga OCR-nummer. 

– Vi bevakar och betalar sedan fakturan på förfallodagen. 

Det går också beställa en bevakningstjänst som skickar ett sms då 

du fått en e-faktura, säger Magnus Eneskär på Sparbanken Syd. 

Internetbanken är ett utmärkt sätt att ha koll på sina betalningar, 

både de man gjort och de som ska betalas och ligger för 

bevakning. 

– Själv har jag beställt en tjänst som innebär att jag får ett 

sms-meddelande om jag inte har tillräckligt med pengar på 

kontot. Det räcker ju som alla vet att det fattas några kronor så 

går betalningen inte i väg, säger Magnus Eneskär. 

Du kan också hantera autogiro och överföringar till lån, aktier, 

fonder och annat sparande i Internetbanken. Och mycket 

annat, säger Magnus Eneskär. 

Så här beställer du e-faktura 

Logga in till Internetbanken och gå till startsida/beställ tjänster. 

Välj sedan anmälan/avanmälan elektronisk faktura. Därefter 

väljer du företag i listan och klicka på anmälan. Fyll sedan i de 

uppgifter som efterfrågas och godkänn/skicka anmälan. 

Över 300 företag erbjuder idag e-faktura. De flesta större företag, 

samt flera lokala företag som kommuner, energibolag och 

bostadsbolag ingår i dessa företag. 

Så här skaffar du autogiro 

Har du Internetbanken kan du teckna nya autogiro eller skicka 

en intresseanmälan till företaget. Det gör du under Betala/överföra/Autogiro 

när du är inloggad. Du kan också teckna autogiro 

genom att kontakta företaget direkt. 

Så skaffar du internetbanken 

Har du inte Internetbanken - kontakta ditt Sparbanken Syd kon - 

tor, eller ring Telefonbanken Personlig Service, tfn 0411-82 20 82. 

TeleFOnBanKen 

– ett enkelt sätt att spara tid 

– Hos oss kan kunderna utföra nästan alla sina bankärenden 

utan att ens behöva gå utanför dörren, säger Åsa Dovander 

chef för Telefonbanken på Sparbanken Syd. Dessutom 

gör de generösa öppettiderna att tillgängligheten ökar 

för kunden. 

et talas ofta om hur tempot har 

ökat i samhället och att vi 

människor blivit allt mer stressade. 

Då är det skönt med sådant som 

faktiskt frigör tid. Idag arbetar nio 

personer med Personlig service på Sparbanken 

Syds Telefonbank, som har varit 

igång sedan år 2000. De besvarar omkring 

300 samtal per dag som rör bankärenden. 

– Kunderna uppskattar verkligen att 

få prata med levande människor och inte 

förinspelade svarsmeddelanden, säger Åsa 

Dovander och tillägger att målet är att 

lyckas besvara 80 procent av samtalen 

inom sex signaler. 

– De som ringer ofta känner vi igen 

och de känner igen oss, säger Åsa Dovander. 

Det underlättar arbetet på många 

sätt, fortsätter Åsa Dovander, som dock 

betonar att säkerheten är hög och att inga 

ärenden utförs innan kunden är identifierad 

med personnummer och kod. Dessut- 

TexT: OlOF BelFrage 

om spelas alla samtal in vilket garanterar 

kundens säkerhet och sekretess. 

Man skulle kunna tro att det ökade 

Internetanvändandet har gjort Telefonbanken 

överflödig. Men det håller inte 

Åsa Dovander med om. 

– Det ena utesluter inte det andra, 

ibland vill man göra bankärenden utan 

att ha tillgång till datorn, exempelvis när 

man är utomlands eller på landet, säger 

Åsa Dovander. 

Att använda Telefonbanken är väldigt 

enkelt och alla, oavsett ålder eller bakgrund, 

kan utföra sina bankärenden via 

telefon. 

– Vi har kunder i alla åldrar, allt ifrån 

unga killar i 20-årsåldern till gamla damer 

i 90-årsåldern, säger Åsa Dovander 

och avslutar intervjun med att framhålla 

hur roligt det är att så många kunder 

upptäckt hur smidigt och lättillgängligt 

det är med Personlig service via telefonen. 

FÖrSTärKning PÅ 

kommunikationsavdelningen 

Sedan mitten av december 2007 är Stina 

Dahlander anställd som informatör/webbredaktör 

på Sparbanken Syd. 

Stina kommer närmast från Skånemejerier 

i Malmö där hon arbetade som 

informatör och projektledare med fokus 

på webben. 

- Det känns oerhört spännande att få 

vara med på denna resa som Sparbanken 

Syd har inlett med bland annat ett intensivt 

varumärkesarbete. Jag tror att webben 

kommer att spela en stor roll i detta arbete. 

Än så länge bor Stina med man och 

två barn i Höllviken men tanken är inte 

helt främmande för en flytt längre österut. 

- Jag har tillbringat alla mina somrar 

på Österlen och regionen har en väldigt 

stor del i mitt hjärta, säger Stina. 

röster om 

telefonbanken 

Vad använder du Telefonbanken till? 

anders Johansson, 48 år 

Anders Johansson driver lantbruk och åkeri 

med 16 anställda. Därför har han väldigt ofta 

bankärenden att utföra. 

– Telefonbanken fungerar otroligt bra för 

mig som ofta är ute och kör när jag behöver 

föra över pengar, kolla saldo eller betala ut 

löner, säger Anders Johansson. 

Maj nilsson, 92 år 

Maj Nilsson och maken byggde sitt hus 1948 

och det är sedan länge avbetalat. 

– I min ålder har man inte så många räkningar 

längre utan jag använder Telefonbanken 

till att föra över pengar till mina barnbarn 

och barnbarns barn, säger Maj Nilsson. 

Kristian Svensson, 23 år 

Kristian är snickare och bor numera i Göteborg. 

– Men jag vill behålla Sparbanken Syd så 

jag använder Telefonbanken för att regelbundet 

föra över pengar mellan olika konton, 

säger Kristian Svensson och fortsätter med 

att berömma Telefonbankens personal som är 

väldigt trevliga och hjälpsamma. 

FaKTa OM TeleFOnBanKen 

Öppettider Personlig service: 

Vardagar 08.00-19.00 

Självbetjäning är öppen dygnet runt. 

Telefon: 0411-82 20 82 

Tjänster: alla bankärenden utom kontanter 

20 21

Tina Thörners tankeuniversum handlar det 

mycket om motivation, positivt tänkande, 

självdisciplin och teamarbete. Men hemligheten 

till hennes framgångar ligger mycket i 

hennes positiva livssyn och förmåga att ta dagen 

och situationen som den kommer. 

– Jag hoppas kunna motivera och inspirera 

människor att skapa en ny inställning till hur 

man bör börja sin dag, säger Tina Thörner i telefon 

från sitt nya hemland Schweiz sedan två år 

tillbaka. Blir starten bra går allt så mycket lättare. 

På Den Stora Idrottsdagen i Ystad är hon 

en av föreläsarna tillsammans med äventyraren 

Renata Chlumska och före detta slalomåkaren Thomas Fogdö. 

I sin föreläsning varvar hon humor och allvar 

och bjuder ohämmat på sig själv. Parallellt med 

sin idrottskarriär arbetar hon idag som coach för 

racingföraren Mattias Ekström i DTM-stallet. Hon 

föreläser också i företag och skolor om konsten att 

nå sina mål i livet. 

– Att motivera och peppa andra ger mig en riktig 

adrenalinkick. Det känns roligt, inspirerande och 

meningsfullt. Alla dessa möten med unika människor 

är otroligt spännande. 

Att vara kartläsare i en rallybil där allt skakar, 

svänger och hoppar i oerhört höga hastigheter på 

ibland obefintliga vägar är ingen dans på rosor precis 

och inget man gör med vänster hand. 

– Farten har alltid tjusat mig, men det är viktigt 

att man har respekt för de krafter och faror som 

finns i sporten. Men rädd är jag inte för då skulle 

jag aldrig hålla på, säger hon. Jag tror att drivkraften 

för mig är att se hur långt jag når. 

Det krävs en enorm planering och minutiösa 

förberedelser både fysiskt, mentalt och praktiskt för 

att lyckas på hög internationell nivå inom motor- 

Kartläsare, 

föreläsare 

och inspiratör 

Hon är en av våra främsta motorsporttjejer. efter 17 år som framgångsrik kartläsare i de 

stora rallytävlingarna i världen är Tina Thörner nu redo att berätta om sina erfarenheter. 

TexT: Jörgen ulvsgärd FOTO: saJ FörmedlingsByrå, mark HanlOn, Bass nilssOn 

sporten. För en tjej kanske ännu mer. 

– Även om det ser ut som vi bara är två i bilen är det ett 

stort team runt omkring. Det gäller att skapa tillit till varandra 

och utnyttja varandras styrkor och komplettera de svaga 

sidorna. Det är så man skapar dynamik och kraft i ett lag. Alla 

kan vara vinnare på sitt sätt. 

Mycket av sina erfarenheter har hon hämtat från sina Paris- 

Dakar-rallyn tillsammans med den brittiske rallyföraren Collin 

McRae, som tragiskt omkom i en helikopterolycka förra året. 

I år siktade hon på att ta förstaplatsen tillsammans med en ny 

förare från Qatar, Nasser Al-Attiyah, men tävlingen ställdes in. 

– Den “röda tråden” i föredragen är att jag delar med mig 

av min “verktygslåda” för att klara av vardagens utmaningar 

på ett spännande och humoristiskt sätt, säger Tina Thörner. 

uccén var ett faktum när Stora Idrottsdagen 2008 

hyllade de som genomfört anmärkningsvärda insatser 

under året som gått i den sydöstskånska idrottsvärlden. 

Av totalt 300 nomineringar i nio av de tolv 

kategorierna fick vinnarna ta emot en prischeck och en glasstatyett 

formgiven av konstnären Klas Sundkvist. 

Idrotten erbjuder så mycket mer än slit, svett och tårar. Dramatik, 

glädje och kamratskap är några ingredienser som bidrar 

till att idrotten engagerar så många människor. Framgången 

för svensk idrott vilar på ett kunnigt och engagerat ledarskap. 

Bakom varje organisation finns en aktiv ledare. 

– Det är dessa engagerade eldsjälar som satsar både arbetstid 

och fritid på att stötta och uppmuntra våra idrottande 

ungdomar, som vi vill visa vår uppskattning 

med denna idrottsgala, säger Göran Ljungkrantz 

ordförande i Stora Idrottsdagens jury. 

Till vardags arbetar han på Sparbanken 

Syd som tillsammans med Ystad Allehanda är 

huvudsponsorer för galan och som på detta sätt 

bidrar till att öka kunskapen och motivationen 

hos alla de ledare som arbetar inom föreningslivet 

Årets ledare. Niklas Ohlsson, Sjöbo IF, fotboll 

En modern ledare som genom stor taktisk 

kunskap och goda ledaregenskaper lyckats 

”nita fast” nykomlingen i division 1. Under 

Niklas ledning tog Sjöbo IF flera fina skalper 

mot meriterat motstånd, bland annat flera 

tidigare allsvenska lag. 

Årets förening. Köpingebro IF 

Föreningen lyckades avancera i fotbollens 

seriesystem med både herr- och damlag under 

STOra iDrOTTSDagen HYllar 

Idrottens eldsjälar 

samma säsong. Ungdomsverksamheten är ett 

föredöme för andra föreningar inte minst för 

deras tydliga policy för kamratskap och mot 

droger och mobbing. Den sprudlar av entusiasm 

och det idrottsliga utbudet har under 

de senaste åren breddats utöver fotbollen och 

omfattar idag även innebandy och gymnastik. 

Årets ungdomsförening. Österlens Ridklubb, 

Borrby 

Ålder och kön saknar betydelse i klubben och 

omfattar allt från knatteridning till äldre seniorridning. 

Klubben brinner av entusiasm och 

medlemmarna inte bara sitter utan även står på 

hästryggarna i discipliner som dressyr, hopp- 


– För att genomföra anmärkningsvärda prestationer krävs 

det inte bara ett engagemang, en vinnarattityd och järnvilja hos 

de aktiva. Det krävs även kvalificerade ledare som kan hjälpa till 

och bygga upp den aktives fysiska och mentala styrka, samt en 

organisation eller team som stöttar och uppmuntrar dem i sitt 

arbete, säger Göran Ljungkrantz. 

Sparbanken Syd sponsrar ett hundratal föreningar i regionen 

varav en del uppmärksammades under prisutdelningen på Stora 

Idrottsdagen. Men för att ge alla aktiva och idrottsintresserade 

något mer bjöds på proffsiga föreläsningar av kända idrottsprofiler 

som Thomas Fogdö, Renata Chlumska och Tina Thörner. 

De har alla genomfört anmärkningsvärda prestationer och kunde 

delge sin syn på vad som krävs för att lyckas. 

– En sådan tillställning visar att föreningslivet 

i vårt område blomstrar och att den lokala 

idrotten är viktig för våra ungdomar. Jag är 

glad att vi kan lyfta fram några av de arbetsinsatser 

som gjorts i det tysta. De är i högsta 

grad värda att hamna i strålkastarljuset, säger 

Göran. 

ning och voltige. Klubben har även en härlig 

inställning i sitt arbete med handikappade, som 

visat att ridning har en positiv och läkande 

inverkan både fysiskt och mentalt för de aktiva. 

Övriga kategorier som tilldelades pris på 

Stora Idrottsdagen var: Årets trotjänare, Årets 

ambassadör, Årets domare, Årets talang, Årets 

fotbollsspelare, dam, Årets fotbollspelare, herr, 

Årets Målvakt, Årets Skyttekung/drottning, 

Radiokristallen, samt Juryns specialpris. 

För en del av överskottet från evenemanget 

startas ett nytt stipendium till föreningar eller 

idrottare med funktionshinder. 

22 23

kossorna 

etta är inte ett stall vilket som helst. 

Thuve Yngvesson i Eljaröd var först 

med det så kallade Sverigestallet 

som utvecklats av DeLaval, specialistföretag 

på mjölkproduktion. Idén är att lantbrukaren 

utifrån en relativt avskalad byggnad för 

lösdrift kan välja till olika utrustning och 

tekniska lösningar. 

är de som får 

BeSTäMMa 

ett lugn vilar över det väldiga stallet trots att här finns just nu nästan 150 kor. några av 

dem ligger på sina madrasser och idisslar, andra äter utan jäkt, ett par mumsar i sig sin 

tilldelning av kraftfoder, en rödbrokig ko låter borstmaskinen ge ryggen en omgång och 

njuter synbart medan några kvigor stillsamt flanerar omkring i sin avdelning. 

TexT OcH FOTO: Henrik HællquisT 

Fast pris avgjorde. I det tidigare stallet 

har Thuve Yngvesson ett 100-tal mjölkor 

vilket var maximalt. Fler fick inte plats och 

större besättning gick inte att orka med. 

Men prisutvecklingen på mjölk gjorde att 

valet stod mellan att öka besättningen och 

produktionen eller att avveckla. När han började 

1988 fanns 16 mjölkbönder i området. 

Jag driver gården 

som ett företag och det gäller 

att förränta satsat kapital 

Idag är de bara två kvar, men mjölkproduktionen uppgår ändå 

till samma volymer. 

– Först var jag inte intresserad av förslaget med Sverigestallet 

som DeLaval presenterade, men det innehöll flera lockande 

lösningar som kunde lösa mina problem. Själva byggnaden, 

mjölkningsutrustningen, utfordringssystemet, den automatiska 

mockningen, dataanläggningen och annat jag valde ingick i 

ett paket till fast pris och med totalentreprenad. Därmed kom 

investeringen i en annan dager. Jag driver ju gården som ett 

företag och det gäller att förränta satsat kapital. Kontakterna 

med Sparbanken Syd och lantbruksrådgivaren Mats Roos har 

också bidragit till att det blivit en bra lösning. 

– Bland det viktigaste var att antalet kor kunde ökas kraftigt 

utan att det krävde större arbetsinsats. Alternativet hade varit 

att avveckla. En annan fördel var att hela miljön för korna 

förbättrades påtagligt. 

Köpt gård. Till skillnad mot många andra lantbrukare har 

Thuve Yngvessons gård inte gått i arv eftersom han kom från 

en hantverksfamilj. Men intresset för djurhållning fanns där. 

Och hela verksamheten vid den 85 hektar stora gården kretsar 

idag kring mjölkproduktion med hjälp av den anställda djurskötaren 

Madeleine Larsson. Även sonen som går på lantbruksskola 

hoppar in då och då. 

När anläggningen stod klar i november 2005 fungerade 

omställningen nästan överraskande bra. 

– Kor är mycket större individer än många tror och några av 

dem klarade inte den konkurrens som uppstod i det nya stallet. 

Det finns ju en rangordning bland djuren som stressar en del 

av de svagaste. Men nu avlar vi på dem som fungerar bra i den 

här sortens lösdrift och därför fungerar det praktiskt taget utan 

problem idag. 

Mjuka madrasser. En viktig lösning i stallet 

är att kornas bås saknar det konventionella 

betonggolvet med halm. Istället ligger där 

en sviktande madrass och över den strös 

sågspån. Genom det håller korna sig renare 

och man slipper allt det tunga arbetet med 

halmen. 

– På prov har vi även ett något sviktande underlag i en av 

gångarna, vilket vi märkt att korna föredrar att gå på när de 

kan välja. Det liknar mer naturlig mark i en hage. Alla sådana 

trivselfaktorer påverkar självklart även mjölkproduktionen. 

Genom datasystemet 

kan vi följa exakt hur 

mycket varje enskild 

ko mjölkar och avviker 

det från de normala 

värdena får vi direkt ett 

larm så vi kan kolla upp 

vad som är fel. 

– Genom det 

systemet styr vi också 

doseringen av kraftfoder 

som korna får utdoserat 

när de besöker den speciella 

station som finns. 

Det vanliga fodret har 

de fri tillgång till hela 

dygnet medan kraftfodret 

utgör någon sorts 

”prestationslön”. 

Djurskötaren Madeleine Larsson 

har god hand med djuren på gården. 

lugn automatik. I den 

stora foderrännan mitt 

i stallet lägger en vagn 

automatiskt ut nytt foder var fjärde timme. Under den varma 

årstiden har korna även tillgång till bete utomhus. 

Ett par skrapor håller med täta intervaller gångarna rena. 

Helt tysta och i sakta mak matar de ut gödseln ner i ett schakt 

för vidare transport ut ur stallet. Korna flyttar sig makligt när 

de tycker att skrapan blir för närgången. Ligger de ner i någon 

av avbalkningarna lyfter de knappt svansen. 

– Nu fungerar anläggningen mycket bra och efter hand ska 

Bland det viktigaste var att 

antalet kor kunde ökas kraftigt utan 

att det krävde större arbetsinsats 

jag utöka besättningen ytterligare. Stallet är dimensionerat för 

totalt 250 kor och idag finns här 175. Det är nödvändigt med 

stordrift med tanke på det låga pris vi får för mjölken samtidigt 

som kostnaderna för foder skjuter i höjden. Men jag är ändå 

optimistisk inför framtiden. 

24 25

Regissör Troells 

luftfärd 

nej, Skåne är naturligtvis inte alls så platt och enformigt 

som i den efterhängsna klichébilden. Tvärtom, det är fantastiskt 

vackert och väldigt tilltalande, säger regissören 

Jan Troell. Och innehållsrikt, enormt innehållsrikt. 

TexT: anders maTHlein FOTO: cHrisTer WaHlgren/kvP/scanPix, Jörgen ulvsgärd 

OcH malla Hukkanen/mrP PrOducTiOns. 

sina filmer har han visat många sidor av Skåne, men 

också låtit skånska miljöer föreställa något helt annat. I 

Utvandrarsviten, till exempel togs många Minnesota- 

scener i Skåne, och i ”Ingenjör Andrées luftfärd” var 

Spetsbergen i själva verket Bjärehalvön. 

76- årige Jan Troell är född i Limhamn, bor i Smygehamn 

och arbetar nu med klippningen av sin senaste långfilm, ”Maria 

Larssons eviga ögonblick”, som får premiär hösten 2008. 

– Berättelsen utspelar sig egentligen i Göteborg, men jag ville 

göra den i Malmö som jag känner mycket bättre, säger han. 

Malmö var för övrigt spelplats också för den allra första 

film han regisserade, kortfilmen ”Stad” från 1960. 

Film i Skåne långt före Film i Skåne. Jan Troell är en del 

av en lång skånsk filmhistoria där såväl Edvard Persson som 

Ingmar Bergman, Bo Widerberg, Hasse & Tage och Richard 

Hobert också ingår. ”Kalle på spången”, ”Det sjunde inseglet”, 

”Bröderna Lejonhjärta”, ”Elvira Madigan”, ”Den enfaldige 

mördaren” och ”Så vit som en snö” är bara några av alla titlar 

där det skånska landskapet har haft en huvudroll. 

Länge var SVT Syd en stor producent i Skåne, en roll som 

förlorades i omorganisationer av verksamheten. 

Produktions- och resurscentret Film i Skåne etablerades 

1995 i Malmö, men finns nu också i Ystad och är en motor 

för filmproduktion i regionen. Bakom Film i Skåne står Region 

Skåne och Svenska Filminstitutet, men även Ystad kommun och 

Sparbanken Syd spelar betydelsefulla roller. 

Att de gamla luftvärnshallarna på regementet år 2004 förvandlades 

till Ystad Studios och genast kom att användas för 

inspelningen av de 13 Wallander- filmerna, blev en knuff framåt 

för såväl filmproduktionen i Skåne som för regionen. 

Av budgeten på 194 miljoner kronor spenderades omkring 

50 miljoner i Skåne, på allt från hotell, restaurang och transporter 

till filmarbetare, kulissbyggen och studiohyra. Stora filmproduktioner 

kommer de flesta delarna av samhället tillgodo. 

– För besöksnäringen har filmerna haft stor betydelse, säger 

Anna Maris som är kommunens projektledare för filmsatsningen. 

En mätning visar att marknadsföringsvärdet av Wallanderfilmerna 

för sydöstra Skåne uppgår till omkring 550 miljoner kronor. 

Semester i Wallanderland. Film- och litteraturturism är ett 

växande fenomen, och att besökarströmmen från Tyskland har 

ökat med 18 procent är till stor del Wallanders förtjänst. På 

Ystad kommuns hemsida finns ett överflöd av material på tre 

språk om kommissarie Wallander och hans Ystad. På sommaren 

går guidade turer genom detta ”Wallanderland”. 

– Ja, satsningen på film passar väl till andra utvecklingsmål i 

kommunen, som turism och bra boende, säger Anna Maris. 

Nu finns också Cineteket i anslutning till Ystad Studios, ett 

upplevelsecentrum om filmproduktion och med bland annat 

miljöer ur Wallanderfilmerna. 

Sparbanken Syd har varit med och ekonomiskt stöttat såväl 

Wallanderinspelningarna som Cineteket och den kommande 

universitetsutbildningen (se artikel här intill). Sparbanken Syd 

avser också att bidra till den filmfond om 15 miljoner kronor 

som kommunen planerar. 

– Vi vill vara med och locka fler företagare inom bland 

annat upplevelsesektorn till regionen, säger Anders Nilsson, 

tillväxtansvarig på Sparbanken Syd. Men de kommer först när 

filmproduktionen är tillräckligt stor. Just nu har vi 16 företag 

här som jobbar med film, och det är för lite. 

Skälen till att Sparbanken Syd satsar pengar i filmverksamheten 

är bl.a. att filmen stärker regionens varumärke, vilket 

drar till sig företagare, dvs. potentiella kunder. 

nytta för både ekonomin och kulturen. I nästa års kommunala 

budget finns målsättningen att minst fem bolag inom 

film och video ska etablera sig i Ystad, och förhoppningar om 

två långfilmsproduktioner. En handlingsplan ska skrivas för att 

stödja företag med nätverksbyggande och annat. 

Enligt Film i Skånes vd Ralf Ivarsson är det som avgör om 

en långfilm ska bli av eller inte att det finns lokal eller regional 

medfinansiering till filmprojektet. Film är dyrt och kräver 

många finansiärer, producenter söker sig dit där de kan få pengar. 

När nu Filminstitutets stöd förändras till att ge mer pengar 

till färre filmer, kommer privata finansiärer att bli än viktigare. 

– Ur ett regionalekonomiskt perspektiv är investeringar i film 

väl använda pengar för regionen, säger Ralf Ivarsson. I år lägger 

vi in cirka 14 miljoner kronor i filmprojekt – att jämföras med 

Västra Götaland som satsar 60 miljoner på Film i Väst. 

För att en regional filmindustri ska stå på egna ben behövs 

ungefär tio långfilmsproduktioner om året, så än har Film i 

Skåne en bra bit kvar. 

Vad gäller filmproduktionens nytta för det regionala kulturlivet 

ser Ralf Ivarsson minst tre viktiga faktorer. 

– Film är ett multikonstverk som drar till sig kreativa 

personer från många kulturområden, som författare, musiker, 

Mr Film i Skåne, 

Ralf Ivarsson. 

Bilder från filmandet av Maria Larssons 

eviga ögonblick i hamnen i Malmö 2007. 

Medverkar gör bl a Mikael Persbrandt, 

Maria Heiskanen och Jesper Christensen. 

Filmen har premiär under 2008. 

fotografer och formgivare, säger han. 

Filmen har också stor synlighet och är 

med och skapar omvärldens bild av 

regionen, men också den inre bilden, 

alltså för oss som verkar här. Att det 

händer mycket är främjande för ett 

kreativt klimat. 

Att filmproduktion tillför kapital 

och bidrar till en regionalekonomisk 

dynamik stärker arbetsmarknaden, 

vilket också kommer kultursektorn till 

del. Men det finns förstås de som ifrågasätter 

om filmproduktion ska vara 

en del av arbetsmarknadspolitiken. 

Även stora filmprojekt som inte har koppling till Skåne kan 

välja att producera här, men de hämtar då de kreativa krafterna 

från sin egen miljö. 

– De spenderar men försvinner sedan, säger Ralf Ivarsson. 

För oss är det bättre med projekt som har Skånerötter så att 

regionens kreativa nätverk kan utnyttjas och utvecklas. 

Vad gäller produktioner under kommande år vill Ralf Ivarsson 

inte nämna några detaljer innan avtal är skrivna. 

– Sannolikt blir det fem, sex långfilmer och en tv- serie. 

Av de lång- och kortfilmer som hittills producerats hos Film 

i Skåne hör till exempel ”Den bästa av mödrar” och ”Hata 

Göteborg” till de mer omtalade. Aktuella filmer just nu är Jan 

Troells ”Maria Larssons eviga ögonblick”, Morgan Pålssonvärldsreporter 

av gänget bakom Hipp Hipp och ”Det som 

ingen vet” av Sören Kragh Jacobsen. Men ur ett strategiskt och 

ekonomiskt perspektiv är det inget som slår Wallandersviten. 

– Inte minst var det betydelsefullt för den politiska viljan att 

gå in i filmprojekt, säger Ralf Ivarsson. Det var då politikerna 

insåg vad filmen kan betyda för den här delen av landet. 

26 27

Från 

regementsstad 

28 

tiLL FiLMstad 

TexT: Henrik HællquisT FOTO: nille leander 

Sydöstra Skåne blir ett allt viktigare område 

inom filmproduktion genom att lunds 

Universitet nu planerar att starta två nya 

utbildningslinjer med inriktning på film. 

Detta har blivit möjligt genom att framförallt 

Sparbanken Syd och dess stiftelse går 

in med miljonbelopp. 

lera exempel visar att när orter och regioner blivit centrum 

för filmproduktion har de fått en stark tillväxt 

som även gynnat andra branscher. Trollhättan – eller 

Trollywood – är den mest omtalade i Sverige. 

Satsningen som ledde till att ett par av de gamla regementsbyggnaderna 

i Ystad fick nytt liv i form av Ystad Studios har 

varit framgångsrik. Där har tretton Wallanderfilmer spelats 

in och fler kan det bli. Dessa filmstudios och olika platser här 

i området är också utnyttjade för andra lång- och kortfilmer. 

Och ytterligare produktioner väntar runt hörnet. 

Miljonbelopp. Efter de inledande kontakterna som Staffan 

Olander, vd vid Sparbanken Syd, tog med rektorn vid Lunds 

Universitet, Göran Bexell, väcktes ett förslag om en universitetsfilial 

i Ystad med inriktning på film. Möjligheten till kopplingar 

mellan högre utbildning och praktisk produktion skulle 

innebära ömsesidiga fördelar. 

Banken fattade beslut om sitt ekonomiska engagemang på 

2,5 miljoner kronor väldigt snabbt efter det att universitetet 

presenterade planer och budget. Efter diskussion ställde även 

Ystad kommun upp med en insats för att möjliggöra denna 

satsning. 

Sponsorerna ska inte lägga sig i utbildningens och forskningens 

uppläggning men man anser från universitetets sida att det 

är viktigt att forskarna ställer upp och ger något tillbaka som 

gynnar bidragsgivarna på något sätt. I det här fallet handlar det 

om tillväxt genom att filmbranschen kan utvecklas ytterligare i 

sydöstra Skåne. 

Mikael Persbrandt och Maria Heiskanen i filmen 

Maria Larssons eviga ögonblick. 

Två utbildningar. Konkret handlar det om två olika mastersutbildningar, 

det vill säga utbildning för studenter som redan 

har en akademisk grundexamen. En av dem gäller Film- och 

medieproduktion och den andra Komposition av filmmusik. 

De båda utbildningarna är tvååriga och ska börja hösten 

2008. De kommer i huvudsak att äga rum i Ystad där kommunen 

bidrar till projektets finansiering genom att bland annat 

ställa lokaler till förfogande. 

Vid planeringen riktas blickarna helt självklart mot Högskolan 

i Trollhättan som redan har utbildning i filmproduktion. 

Där har kringeffekterna också blivit tydliga. Filmsatsningen 

som sådan är därför mycket viktig för utvecklingen av näringslivet 


– Det finns undersökningar som visar på ett samband mellan 

filmproduktion och allmänt ökad ekonomisk omsättning i ett 

område, betonar universitetslektor Olof Hedling som ansvarar 

för uppläggningen av utbildningen i filmproduktion. En del av 

den forskning vi kommer att bedriva ska vara inriktad på att 

studera effekten av regionala satsningar på filmproduktion i 

Europa. 

Genom sina praktikperioder kommer studenterna även att 

vara ute i den praktiska verkligheten vid planering och inspelning 

av film i regionen. 

Sparbanken Syds 

Stiftelse stöder film 

Sparbanken Syds Stiftelse har tidigare delat ut 

bidrag till etableringen av Ystad Studios. Stiftelsen 

bidrog även till finansiering av Hasse & Tagemuseet 

i Tomelilla samt cineteket i Ystad. 

– Film som media och filmproduktion i olika 

former är en viktig del av tillväxten i området, 

betonar sparbankens vd Staffan Olander. 

Frågor och svar 

VarDagSeKOnOMi 

Sparbanken Syds rådgivare ger svar 

Hur mycket ska man buffertspara? 

Man hör ofta att det pratas om 

”buffertsparande”. Vad är det och 

hur mycket tycker du att man skall 

spara? 

Undrande 

Svar: Buffertsparande är ett sparande till 

oförutsedda utgifter, till exempel när bilen 

eller tvättmaskinen går sönder. Alla 

som har en egen inkomst bör ha 

ett buffertsparande. Jag rekommenderar 

dig att minst ha en 

månadslön på ett konto eller 

sparat i en räntefond. Inled 

ditt månadssparande på en nivå 

som du känner att du klarar av. 

Jag garanterar att det kommer att 

kännas skönt att ha en reserv att ta fram 

när det behövs. Lycka till! 

Jag vill ordna ett bra 

pensionsparande 

Jag har tittat på lyxfällan på tv och 

känner faktiskt igen mig lite… Jag 

har en massa ”småskulder” på olika 

ställen och skulle gärna vilja ta tag i 

detta och samla ihop allt på ett ställe 

och betala av så jag blir skuldfri. 

Kan ni hjälpa till med det på 

banken? 

Pank & Fågelfri 

Svar: Du är inte ensam om att ha 

”småskulder” hos många olika kreditgivare. 

Jag träffar många som lockats 

av räntefria lån och kontokrediter och 

som inte kan betala av sina skulder i tid. 

De problem som uppstår när hushållets 

kostnader skenar iväg på grund av 

höga räntor och aviseringsavgifter kan få 

oanade konsekvenser. Min rekommendation 

är att du snarast kontaktar din 

rådgivare på banken för att se över din 

ekonomi. Ta kontakt innan du hamnar i 

betalningssvårigheter. Det är lättare för 

oss att hjälpa till om du har fullgjort dina 

betalningsskyldigheter. Förutom att det 

är ekonomiskt fördelaktigt att ha samlat 

dina lån och ditt sparande på ett ställe så 

förenklar det för dig. 

Ska jag tillåta förvaltning av 

PPM-Konto? 

Jag har blivit uppringd av ett företag 

som sysslar med pensionsförvaltning 

och som mot en årsavgift 

på 575 kr åtar sig att 

förvalta mitt PPM-Konto. 

Vad bör jag tänka på innan 

jag bestämmer mig för att 

lämna ut min PPM-Kod? 

PPM- SParare 

Svar: Företag som ägnar sig åt 

finansiell rådgivning måste vara godkända 

och ha tillstånd av Finansinspektionen. 

Gå in på www.finansinspektionen.se och 

kontrollera om bolaget finns registrerat. 

Du bör ta reda på hur pensionsförvaltaren 

arbetar och vilken strategi 

som ligger bakom förvaltningen. 

Titta också på hur företaget 

har lyckats historiskt med sin 

förvaltning. 

Den avgift du betalar för 

tjänsten ska sättas i relation till 

det kapital som ska förvaltas. Om 

kapitalet är litet så kan en fast avgift bli 

väldigt hög procentuellt sett. Kontrollera 

också vad du betalar för - ska de bara 

sköta dina fondbyten som ju i premiepensionssystemet 

är gratis, eller finns det 

andra tjänster inbyggda i priset? 

Ska jag avsluta mitt pensionssparande? 

Jag blir 65 år under detta år och har 

sparat i fonder för min pension. Ska 

jag avsluta dessa och placera kapitalet 

i någonting annat eller bara plocka ut 

pengarna? Vilket är ert råd? 

Sture S 

Svar: Det beror på om du ska börja lyfta 

pengarna nu och hur beroende du är av 

detta pensionssparande. Om du har svårt 

att klara en värdeminskning eller inte vill 

oroa dig för hur det går på börsen blir 

rådet generellt att du flyttar över hela eller 

delar av kapitalet från aktie till räntefonder. 

Vi är oroliga för räntorna 

Vi söker ett nytt boende men är lite 

oroliga för räntorna. Har du något 

tips till oss? 

nina och rickard 

Svar: När ni funnit ert boende och har 

skrivit kontrakt på fastigheten samt vet 

tillträdesdagen (då lånen skall betalas 

ut), kan ni skriva ett räntesäkringsavtal. 

Då vet ni vad räntesatsen blir den dagen 

lånen utbetalas. Försäkringen kostar lite 

men den ger er trygghet. Den avtalade 

räntan gäller oavsett om räntan stigit eller 

sjunkit till tillträdesdagen. 

Hur ska pengarna placeras? 

Våra barn har fått 10 000 kronor 

av sina morföräldrar. Hur 

skall vi placera dem för att få 

bäst avkastning? Barnen är nu 

13 och 15 år gamla och vi räknar 

med att de behöver pengarna när de 

flyttar hemifrån. 

Undrande tonårsföräldrar 

Svar: Avkastning är alltid 

kopplad till den risk man 

är villig att ta! Pengar som 

skall placeras på ca 5 år 

kan placeras i aktiefonder. 

För att minska risken men 

ändå ha möjlighet till god 

avkastning välj svenska fonder som 

placerar brett, i många olika branscher. 

Vill man själv söka fonder kan man läsa 

på www.morningstar.se 

29

Mammor gillar nätshopping 

Mammor är flitiga shoppare på Internet. Hela 86 procent av 

mammor med barn upp till nio år uppger att de har nätshoppat 

det senaste halvåret. En ökning med 18 procent sedan 2005. 

Och mammorna handlar för mycket; ungefär för en tusenlapp 

i månaden. Tillsammans med de norska mammorna toppar de 

statistiken för näthandel i Europa där bara 62 procent av mammorna 

handlar på nätet. 

Mammor med småbarn är ofta den grupp i samhället som 

har störst utmaningar då det gäller att få tiden att gå ihop. 

Varje vardagsgöromål som avhjälps med Internet innebär en 

välkommen tidsbesparing. 

Källa: European Interactive Advertising Association står bakom 

undersökningen. 

Sverige mest jämställt i världen 

Sverige och våra nordiska grannar är bäst i världen på jämställdhet. 

Det visar den årliga rankningen från intresseorganisationen 

World Economic Forum (WEF). De mäter i procent hur 

jämställda länderna är enligt kriterier på fyra olika områden; 

hälsa (Sverige, 73:e), utbildning (Sverige, 27:e), politik (Sverige, 

1:a) och ekonomi (Sverige, 6:e). 

Inom ekonomi mäts fyra olika aspekter, däribland andelen 

högre tjänstemän fördelat på kön. I Sverige är 69 procent män 

och 31 procent kvinnor. Det renderar en 36:e plats i den ekonomiska 

rankningen (som toppas av länder som Moçambique och 

Filippinerna) och drar ner snittrankningen för ekonomi vilket 

gör att vi landar på en sjätteplats. 

På jumboplatserna på den 128 länder långa listan ligger 

Pakistan, Chad och Jemen. 

Enligt rapporten har den globala jämställdheten ökat det 

senaste året. Lettland och Litauen har enligt WEF förbättrat sin 

jämställdhet mest, fler kvinnor förvärvsarbetar till en högre lön, 

och stiger därför med sex respektive sju platser på listan. 

Sverige sämst på förmåner 

I Sverige har vi länge följt debatten om politiker som har svårt 

att leva som de lär. Detta samtidigt som regeringen arbetar hårt 

för att komma åt bidragsfuskare och svartjobbare. 

Detta är bakgrunden till att allt fler företag lockar med hushållsnära 

förmåner då det för många handlar om att hitta en 

lösning på vardagsekvationen med heltidsjobb och familj, utan 

att handla svarta tjänster. 

Men arbetsgivarna i Sverige ligger långt efter i utvecklingen 

om man jämför med det stora landet i väst. Till exempel erbjuder 

37 procent av de amerikanska arbetsgivarna sina anställda 

barnomsorg. Ett företag som gjort sig kända för sina personalerbjudanden 

är sökjätten Google. På sitt huvudkontor i Mountain 

View erbjuder de sina anställda dagis, tvättstugor, cykellagning, 

gratis busstransport till och från arbetet samt biltvätt. 

Även gym, massage, frisör och läkare finns på jobbet. 

Handla rätt och ät klimatsmart 

Larmrapporterna om klimatförändringar avlöser varandra och 

intresset för att handla miljövänligt ökar. Produktion och transport 

av livsmedel står för en stor del av människans utsläpp av 

växthusgaser. Nedan följer tre enkla tips på hur man genom att 

välja bort och framför allt välja rätt produkter kan hjälpa till 

att minska koldioxidutsläppen, utan allt för stor belastning på 

plånboken. 

• Välj mat långt ner i näringskedjan. Ju högre upp i näringskedjan, 

desto mer energi går åt för att framställa maten. Kött 

kräver mångdubbelt mer energi per kilo än grönsaker. 

• Ät lokalt producerad mat. Kortare transporter är alltid bättre 

för klimatet. Samtidigt gynnas den lokala matproduktionen. 

• Välj ekologiskt. Ska man bara göra en enda sak - välj ekologiskt. 

Det minskar utsläppen av gifter och bekämpningsmedel 

i naturen. 

TrenD 

spaning 

30 31 

rest 

av eld 

÷ 

vinns 

mången 

i 

tidning 

⁄ 

ger 

färdighet 

kall 

dryck 

ganska 

ny 

valuta 

ger binds 

runt 

trygga 

mid- 

kunder sommar 

⁄ 

kunga- 

namn 

ç 

många 

är enarmade 

flöde 

‹ 

glädjande 

för 

art ist 

var grym 

flyg- 

bolag 

fargalt 

ç ç 

svarar 

ohyfsat 

rymd- 

opera 

typ pärm 

kan vara 

lätt på 

foten 

tvivel 

rarus 

‹ 

för- 

tjusa 

var sem 

enligt 

gt 

‹ 

hörs 

före 

hurra 

befälhavare 

vanlig 

dryck 

kompis 

säger 

positiv 

mindre 

använd 

firas i 

augusti 

skjuter 

igång 

loppet 

känner 

sig 

säker 

⁄ 

kan lyfta 

jättetungt 

areal 

⁄ 

jag på 

latin 

tog tag 

om 

kvar 

säker- 

efter 

bistick 

het 

för- 

älskade 

‹ 

kommer 

efter 

gåva 

puré 

Ç Ç Ç Ç 

÷ ‹ 

vardags- 

sotaren 

Korsord nr 1/08 

1:a pris 1000 kr i valfri fond ur Sparbanken Syds sortiment. 2:a pris 

500 kr i valfri fond ur Sparbanken Syds sortiment. 3:e pris 250 kr i 

valfri fond ur Sparbanken Syds sortiment. 4 – 10:e pris 200 kr i valfri 

fond ur Sparbanken Syds sortiment. 11 – 15:e pris Väska. De 15 först 

öppnade rätta lösningarna får pris. Vinnarna meddelas personligen. 

Namn ................................................................ 

Adress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Postadress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Barnkorsord nr 1/08 

1:a – 5:e pris 200:- insatt på ett kompiskonto 

6:e – 10:e pris 100:- insatt på ett kompiskonto 

De 10 först öppnade rätta lösningarna får pris. 

Vinnarna meddelas personligen. 

Namn ................................................................ 

Adress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Postadress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Vinnarna korsord nr 2/07. 1:a – 5:e pris Linus Benz Meiers Brösarp, Pontus Hansson 

Lövestad, Emma Anders Ystad, Elin Nilsson Tomelilla, Johan Lundgren-Nordin 

Simrishamn 6:e – 10:e pris Erica Persson Hammenhög, Marielle Robertsson Tomelilla, 

Nicole Norin Ystad, Mathilda Henningsson Simrishamn, Jacob Aspegren Brösarp 

Skicka de rätta lösningarna senast 2008-04-01 till Sparbanken Syd, 

att. eva Sandelius, Box 252, 271 25 Ystad 

krubba 

tar emot 

många 

båtar 

blir 

kvar 

heta 

skär 

är nyfödda 

grisar 

åsneläte 

föder 

dunungar 

drar 

resande 

uppe i 

toppen 

visar 

tiden 

är det 

dags 

att 

svänga i 

valuta 

vaksamt 

följe 

ein- 

steinium 

ytenhet 

säger 

inte ett 

knäpp 

delsträckor 

platina 

i kemin 

förord 

franskmackan 

äldre 

bil 

ämne 

man 

kan 

göra 

soldater 

av 

© svenska korsord ab 

2 5 1 

2 7 

8 9 7 4 5 

1 4 

9 8 

3 7 

1 5 4 9 6 

9 3 

6 1 8 

Sudoku 

nr 1/08 

2 7 5 1 6 8 9 4 3 

4 9 1 2 3 5 6 8 7 

rutmönstret 8 3 6 9 7består 4 2 av1 

5 

3 x 3 rutor (”lådor”) 

3 1 4 6 8 7 5 2 9 

som i sin tur består av 

3 7x 3 2 rutor. 9 3 5 1 8 6 4 

Placera 6 5 8in 4siffrorna 9 2 31 7till 19 

på 1 ett 8 sådant 2 5 4sätt 9 att 7 varje 3 6 

vågrät 9 6 7rad, 8 lodrät 1 3 rad 4 5och 2 

låda på 3 x 3 rutor innehåller 

5 4 

varje 

3 7 

siffra 

2 6 

exakt 

1 9 8 

en gång. 

Vinnarna korsord nr 2/07. 1:a pris Lars Björkqvist Ystad 2:a pris 

Ruth Nilsson Tomelilla 3:e pris Margareta Wernfors Simrishamn 4:e 

– 10:e pris Hanna Nilsson Löderup, Berndt Ödarp Smedstorp, Lars- 

Olof Grahn Ystad, Krister Carlsson Ystad, Lena Olsson Löderup, Björn 

Romaeus Ystad, Marianne Benz Brösarp 11 – 15:e pris Liisa Lektonen 

Simrishamn, Carina Anders Ystad, Maja-Lena Aspegren Brösarp, Christer 

Larsson Simrishamn, Gunnel Sundelius Tomelilla 

ligga 

på badstranden 

kamrat 

÷ 

kallas 

rävens bo 

har vi 

blommor i 

÷ 

Ç Ç 

gorilla 

när 

det är 

gosigt 

fixar 

banken 

lätt 

smajla 

ilskna 

tar de 

som ska 

hoppa 

lycklig 

÷ 

roddbåt 

badar vi 

i hemma 

rep som 

cowboys 

kastar 

‹ 

⁄ 

÷ 

har 

skoj 

går det 

som 

duger 

prome- 

nerat 

ç 

göra 

en 

kaka 

skaka 

sugga 

© svenska korsord ab

SKÅneS Heliga KOr 

rubrikerna i morgontidningarna var för någon månad sedan feta: ale stenar hotas! 

Oh, alla dessa miljölarm. Den ständigt ökande bilismen, tänkte man. Men fann när man 

läste vidare, att det inte alls var bilarna (Skånes heliga kor) som utgjorde faran. Hotet 

kom från våra vanliga, veliga skånska kor. Som fått för vana att njutningsfullt gnida 

sig mot stenarna i det stolta monumentet som därvid eroderar. Och faller samman. 

ersonligen har jag alltid misstänkt detta: Ingenting är så 

farligt för naturen, som naturen. Det gäller att hålla 

den på mattan. Att begränsa den. Golfbanebyggare i 

Skåne gör där en behjärtansvärd insats. 

Långt i förfluten tid, före de 100 golfbanornas och konstrundornas 

tid, en tid då myten om den ljuva idyllen Skåne ännu 

kunde hållas vid liv, drog jag runt i detta landskap och berättade 

om det i ord och bild. Jag talar om Lasse Holmqvists tid. 

Sommar efter sommar for vi till Slott och Koja. Vi levde ett 

slags cirkusliv. TV-teamet anlände under fredagen till den trakt 

som skulle porträtteras. Då hade jag redan under veckan farit 

runt som en visping och tecknat av vartenda pilträd i nejden 

och satt redan och redigerade materialet. Dom fasta medarbetarna 

började anlända. Jan Öjwin Swahn kom lunkande med 

sin lilla reseskrivmaskin, tittade som hastigast sig om för att få 

klart för sig var han befann sig och gick in i sin lilla skrivarlya. 

Snart hörde man knattret av det som bara några timmar senare 

skulle bli en ofta lysande betraktelse av traktens historia. 

Olle Adolphsson, programseriens poet, kom med sin gitarr 

och för varje vecka en nyskriven visa. Visor som för alltid skulle 

göra avtryck i bilden av Skåne. Det här begreppet ”att göra ett 

avtryck i historien”, hör man nu allt oftare. Men Nytt är det 

inte. För inte så länge sedan såg jag ett sådant någonstans mitt i 

Skåne. Det var ett enormt fotavtryck. Av en dinosaurie! 

Mitt eget, mer diskreta, avtryck i Skånes historia kan man 

finna i trakten av Tomelilla – ett avtryck av min rumpa. Det var 

Hasse & Tage, de framsynta, som insåg dess estetiska värde. 

Dock tycker jag att Suzanne Bröggers är aningen vackrare. 

Dessa ”tryckningar” ägde rum vid inspelningen av filmen 

”Falskt som vatten”. Jag hade en roll i den. Nåja, roll? Jag hade 

EN replik. Så hade också Klas Östergren, författaren. 

Vår filmdebut blev inte friktionsfri. Vi kände 

oss nämligen tvungna att överklaga de repliker 

vi fått. Vi, jag och Klas, ansåg att Hasses förslag 

inte gjorde oss rättvisa. Han hade inte lyckats 

tränga in i våra mångfacetterade personligheter, 

hade inte fångat våra idiom. Hans ord ”låg inte 

bra i munnen”. Vår ambition försenade inspelningen 

med några timmar (varje timmes filminspelning 

kostar en förmögenhet) och vi fick aldrig 

någon ny roll. 

En profil som har gjort outplånliga avtryck i 

skånsk historia är Ernst Hugo Järegård. Jag har 

TexT: åke arenHill 

Åke Arenhill 

aldrig hört den mannen sjunga lovsånger över sin födelseort, 

Ystad. Inte heller är jag klar över vad han egentligen tyckte om 

Skåne. Han var ju knappast vad man kallar en ”öppen” person. 

Ett samtal med honom brukade mycket snabbt förvandlas till 

en föreställning – med E.H. i huvudrollen. 

Att han behärskade scenen även utanför teaterns värld, upplevde 

jag många gånger. En av dem var då han skulle underhålla 

vid en stor bankett i Tomelilla. Publiken var noga utvald, 

liksom maten, vinet och artisterna. Ernst Hugo skulle föredra 

en monolog som jag hade skrivit och han startade med stort 

självförtroende. 

Lokalen visade sig dock svårbemästrad, eftersom gästerna satt 

i tre intill varandra gränsande rum. Ett förhållande som ledde till 

att de gäster som satt längst bort (och dessutom inte såg artisten) 

försiktigt började ett stillsamt samtal. Detta skulle visa sig vara 

ett fatalt, nej katastrofalt misstag. Ernst Hugos känsliga sinnen 

tyckte sig ana ett ointresse för hans konst. Och reagerade! Han 

avbröt sitt anförande mitt i en stavelse. Och tystnade! Det blev 

bedövande tyst. Länge. Mycket länge. När han åter tog till orda 

var det med mycket, mycket len stämma – hans allra lenaste. 

(Alla minns säkert hur len den mannens röst kunde vara.). Han 

meddelade att publiken (gästerna) nu hade TVÅ möjligheter. 

Den första – att från och med detta ögonblick tyst avnjuta 

hans monolog. 

Den andra – att genast lämna lokalen! 

(De två sista orden var ett exploderande crescendo.) 

Senare, på natten, på väg mot Malmö, ställde Suzanne B. 

den fråga till Ernst Hugo som vi alla i bilen velat ställa. ”Hur 

känns det när en situation som denna uppstår? Blir man skakad, 

blir man illa till mods? Vad tänker man?” 

Ernst Hugo log stillsamt. ”Tja, jag tänkte 

bara på det vackert designade matsalsbord som 

jag s.a.s. skulle få under bordet. Mitt gage!” 

Så är vi tillbaks vid nuet, Ale Stenar. Och 

vi möter den enfaldigt tuggande kreaturen som 

ivrigt, men utan avsikt raskt reducerar det monoment 

som Urban, vikingahövdingen en gång 

lät bygga. Det som skulle bli handavtryck i 

skånsk historia. 

Och livet flyter vidare längs Hanöbuktens 

vackert spända båge. Mot aftonen skall man 

höra den långa dyningen. Utandningen. Som 

alltid.

Mikael Wiehe - Sparbanken Syd

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?