Mikael Wiehe - Sparbanken Syd

sparbankensyd.se

Mikael Wiehe - Sparbanken Syd

Mikael Wiehe

Om livet som skånsk artist

Rallystjärna på Idrottsdagen

Olof Viktor

Skånes bästa café

Telefonbanken

Hur en vinterträdgård

blir

en sommardröm

PPM-Placering

februari 08

www.sparbankensyd.se

1


Ta inget för givet

Senvintern är för många en transportsträcka mot vårens ljus och fågelsång. Vi skåningar är lite bortskämda, vi har förmånen

att möta våren tidigare än de flesta i vårt land. Det tycker jag att vi ska uppskatta och inte ta för givet.

Det är mycket i livet som vi tar för självklart, både i stort och i smått. I en globaliserad värld är det viktigt att det finns

alternativ till de internationella affärsbankerna. Med 150 medarbetare placerade i sydöstra Skåne, är Sparbanken Syd den

bank som har i störst lokal närvaro. De svenska affärsbankerna satsar framför allt på tillväxt i andra länder och de har sina

specialister placerade i storstäderna. Då andra banker skickar sitt vinstkapital till Stockholmsbörsen, stannar vårt i sydöstra

Skåne. Vi är bankalternativet för alla som anser att det är viktigt att stödja utvecklingen av det lokala förenings- och näringslivet

i sydöstra Skåne.

I detta nummer av tidningen finns ett alldeles särskilt exempel på vad vi som sparbank kan vara med och bidra till. Stora

Idrottsdagen är en hyllning till den samhällsnytta som sydöstskånes idrottsföreningar, ledare och aktiva bidrar med. Tillsammans

med medarrangören Ystads Allehanda och andra sponsorer skapade vi detta evenemang. Konkurrensen om priserna

var hård och inga vinnare var givna.

Vi ska inte heller ta för givet att ungdomar kan värja sig för konsumtionssamhället och de mindre hänsynsfulla kreditgivare

som marknadsför snabba SMS-lån och andra extremt dyra konsumtionskrediter. Sparbanken Syd försöker på olika

sätt upplysa ungdomar om vikten att bry sig om sin privatekonomi. I denna tidning berättar vi bland annat mer om vårt

samarbete med den populära informationssajten Unga Fakta och informationsträffar om privatekonomi för hela skolklasser.

Premiepensionssparandet är en annan sak som är angelägen och där det inte går att ta någon avkastning för given. Det

finns undersökningar som visar att många inte är aktiva med omplaceringar. Om du själv inte har tid eller lust så finns det

mycket att vinna på att låta någon initierad förvalta dina premiepensionspengar. Vi har

avlägsnat beslutsångesten för många genom att erbjuda våra kunder en tjänst för aktiv

förvaltning av premiepensionspengar. Läs mer om PPM och aktiv förvaltning i artikeln på

sidan 10 och 11.

Jag tänkte avsluta med ett skånskt musiktips. Lyssna på

Mikael Wiehes nya skiva. Där finns guldkorn som jag tror att

ni kommer att uppskatta.

Staffan Olander

Trevlig läsning!

VD Sparbanken Syd

Tidningen ges ut av Sparbanken Syd

box 252, 271 25 ystad tfn 0411 82 20 00

ansvarig utgivare: Ingemar Helgesson, Sparbanken Syd, info@sparbankensyd.se

chefredaktör: Jörgen Ulvsgärd, ju@sundkommunikation.se

redaktion: Eva Sandelius, Jörgen Ulvsgärd, Nicklas Sjöqvist

Text: Henrik Hællquist, Jörgen Ulvsgärd, Christer Fälldin, Åke Arenhill, Anders Mathlein, Ida Åstrand

Foto: Per Gustafson, Jörgen Ulvsgärd, Henrik Hællquist, Malla Hukkanen, Ida Åstrand, Jerker Palm,

Christer Wahlgren, Nille Leander, SAJ Förmedlingsbyrå, Mark Hanlon, Bass Nilsson, Lars Thulin.

illustration: Tomas Lindell/Rithuset

Produktion: Sund Kommunikation, Lundgren Reklam & Design

Tryck: Prinfo Ystads Centraltryckeri

2

Sparbanken Syd etablerades år 1827 och är idag

en av Sveriges största fristående sparbanker och

den marknadsledande banken i Sydöstra Skåne.

Banken bedriver verksamhet i Ystad, Simrishamn och

Tomelilla kommuner med god lönsamhet. Sparbanken

Syd har som målsättning att medverka till en positiv

ekonomisk utveckling i regionen där lojalitet och

känsla för bygden ska genomsyra allt arbete. Banken

har 150 anställda och en affärsvolym på drygt 20

miljarder SEK.

Innehåll februari 2008

10

4 Svaren finns på webben. Webbsajten

Unga Fakta är en rik källa att ösa ur.

Den vänder sig till skolelever från förskola

till årskurs 9. Här kan den vetgirige hitta

all tänkbar information.

6 Bollerup - mecka för hästfrälsta.

Bollerup är ett av Sveriges mest välrenommerade

Lantbruksinstitut och Naturbruksgymnasium.

Det är tillika det största

skoljordbruket med en hästinriktning som

omfattar halvblodsavel och veterinärklinik.

10 Tjäna pengar på aktiv PPMplacering.

Det lönar sig att vara en aktiv

förvaltare av sina PPM-placeringar. Den

som inte vill övervaka placeringarna själv

kan låta Sparbanken Syds experter göra

det.

12 att skriva sånger är att

hantera livet. Mikael Wiehe om nya

hyllningsskivan till Bob Dylan och om sitt

24

26

16 Vinterträdgård - en sommardröm.

Om konsten att förvandla en

vinterträdgård till en sommardröm, få tips

och idéer.

18 Olof Viktors. Sveriges bästa

bageri och konditori heter Olof Viktors och

ligger i Glemmingebro. Ärlig mat av högsta

kvalitet och utan kompromisser ligger

till grund för framgångarna.

20 Den gröna fakturan. Internetbanken

och elektroniska fakturor är ett

smidigt sätt att sköta sin ekonomi på distans.

Sparbanken Syd lotsar dig in i systemet

och presenterar samtidigt tjänsten.

22 Stora idrottsdagen 2008 presenteras

med en intervju av gästföreläsaren

och rallykartläsaren Tina Thörner om

sin syn på ledarskap och teamwork. Olika

människor som bidrar till sydöstra Skånes

rika idrottsliv hyllades på galan.

liv som artist och skåning. Omslag: Per Gustafson

24 Kossorna är de som får

bestämma. Om korna får bestämma så

väljer de Sverigestallet berättar lantbrukaren

Thuve Yngvesson i Eljaröd. Här sätts

kornas välbefinnande i främsta rummet.

26 regissör Troells luftfärd.

Film i Skåne spelar en stor roll i det skånska

film- och kulturlivet och ligger bakom

en rad kända dokumentär- och långfilmer,

bland annat ”Den bästa av mödrar”.

29 Vardagsekonomi. Frågor och

svar om vår vardagsekonomi plus Trendspaningen

om vad som är på gång.

31 Skånes heliga kor. Den välkända

Skåneprofilen Åke Arenhill skriver

om Ale stenar och Skånes heliga kor i sitt

kåseri på sista sidan.

18

3


Svaren

finns

på webben

Här finns fakta om hur man ser till att en vampyr håller sig lugn i kistan,

hur en råtta fick 50 tåg att stanna i londons tunnelbana, eller när de första

mynten började användas. Webbsajten Unga Fakta är en rik källa att ösa ur.

illsammans med flera andra sparbanker

bekostar Sparbanken Syd den populära

informationssajten Unga Fakta. Den

vänder sig till barn och ungdomar från

förskola till årskurs 9. De kan använda den

för att hitta information om alla tänkbara

ämnen, som till exempel att spela online

eller skicka elektroniska vykort.

– Genom att materialet anpassats för

yngre nätsurfare blir information som

ligger där, väldigt praktisk att använda i

skolarbetet, säger Göran Ljungkrantz på

Sparbanken Syd, en av dem som utvecklat

materialet till faktasidorna under knappen

”Ung Ekonomi”.

Kopplat till Unga Fakta finns också lärarhandledningar

som gör sajten väldigt användbar.

Den har en pedagogisk uppläggning

och blir på så sätt enkel att navigera i. Från

sparbankernas sida är syftet att propagera för att

barn och ungdomar ska intressera sig för frågor

TexT: Henrik HællquisT FOTO: Jerker Palm

som påverkar deras egen ekonomi.

– Det tjänar de oerhört mycket på i långa loppet.

Informationen ska vara lätt att begripa och ta till

sig, vilket är också viktigt, säger Göran Ljungkrantz.

Att många vuxna också har stor glädje av

att gå in på denna underhållande sajt är knappast

fel. Vem vill inte läsa om den första ”bilolyckan”

1771?

Med utgångspunkt från Unga Fakta anordnade

Sparbanken Syd en Kunskapstävling förra

våren, där inte mindre än 160 skolklasser deltog.

Svaren på frågorna fanns på sajten. Räknar man

med att det i varje klass går 25 elever i genomsnitt

blir antalet deltagare imponerande. Alla

klasser som medverkade fick en prissumma på

500 kronor.

– Många andra sparbanker har blivit intresserade

av tävlingen, säger Göran Ljungkrantz. Så nu

genomförs motsvarande tävlingar på flera andra håll

i landet.

www.ungafakta.nu

Pengakunskap

i skolan

när föräldrar och barn ska prata pengar och ekonomi blir det ofta laddat.

Därför uppskattas det av alla parter när en utomstående visar på fällor och glädjeämnen

i det som rör ungdomars ekonomi.

äkningar för mobiltelefon,

kostnader för framtida eget

boende, de ibland tragiska

följderna på dyra sms- och telefonlån och

mycket annat brukar Göran Ljungkrantz,

Sparbanken Syds skolinformatör ta upp

med eleverna. I princip bjuder han in alla

ungdomar i skolorna inom Ystads,

Tomelilla och Simrishamns kommun till

klassvisa träffar på banken.

aKTie-

TÄVLING

SOM LOckAr

örra året deltog 21 klasser i den aktietävling

som Sparbanken Syd genomförde för elever i

gymnasiets årskurs 2. Engagemanget bland

deltagarna var som vanligt högt. Även bland gymnasieungdomar

finns ett växande intresse för aktiehandel,

trots att de själva är för unga för att få

handla med ”riktiga” aktier. Men tävla med tänkta

placeringar i värdepapper kan alla. I tävlingen

ingick att fördela 100 000 kronor mellan fyra olika

och valfria aktier.

Det blev stor spridning i utfallet av placeringarna,

vilket speglar verkliga förhållanden. Därmed

uppfylldes en del av syftet med tävlingen för de deltagande

klasserna på gymnasierna i Ystads, Tomelilla

och Simrishamns kommun.

Förra årets tävling vann klass Freja, John Bauergymnasiet

i Ystad. För denna bedrift fick klassen

5 000 kr att använda till gemensamma aktiviteter.

De ökade värdet på sin aktieportfölj med hela 20,9

procent.

Inom ämnen som hemkunskap utgör privatekonomi

en viktig del. Det finns gott

om fallgropar och den som ramlar ner i

en sådan kan få stora problem med att

kravla sig upp på fast mark igen.

Redan i grundskolans högre årsklasser

finns det anledning att prata om hur man

bäst planerar sin ekonomi redan som ung,

betonar Göran Ljungkrantz. Det kan trots

allt handla om ganska mycket pengar.

Den som efter gymnasiet tänker stå på

egna ben, kan få en fullständig chock när

alla räkningar börjar ramla in. Att tidigt

vara medveten om hur man gör en budget

och vad som krävs för att man ska klara

av sin egen ekonomi är nyttig kunskap.

Jag ger vissa ledtrådar och pekar på hur

var och en sedan själv kan ta reda på mer

fakta, säger Göran Ljungkrantz.

Sparbanken Syds Stiftelse delar varje år ut

totalt 200 000 kronor i stipendier till dem

som är mellan 18 – 30 år och som studerar

vid universitet och högskolor.

Två gånger om året delar Sparbanken

Syds Stiftelse ut stipendier på 10 000 kronor

till vardera tio studeranden. Det kan

handla om allt från juristutbildning i lund,

dansutbildning i göteborg, studier i fordonsdesign

i Milano, masterexamen i ekonomi

i Toledo, USa till Taekwondostudier i

Sydkorea.

LÄrOrIkA

STIPENDIEr

Sökande ska ha anknytning till sparbankens

verksamhetsområde, det vill säga någon

av Ystads, Tomelilla och Simrishamns

kommuner. Villkor och ansökningsblankett

finns på Sparbanken Syds hemsida under

Stiftelser. nästa ansökningstillfälle är före

den 31 mars 2008.

www.sparbankensyd.se

4 5


Bollerup Lantbruksinstitut är en fantastisk

miljö att vistas och arbeta i, säger ridlärare

Linda Jacobsson. Här på en av deras

framavlade halvblodshästar.

Vildvittror

och gårdstroll

- Bollerup ett mecka för hästfrälsta

Bollerups lantbruksinstitut är inte ryttargården i Bröderna lejonhjärta, men när jag

rider ut på slätterna med pilalléer, små skogsdungar och äppelodlingar får jag känslan

av att när som helst kunna möta Jonatan och Skorpan bakom nästa krök. Kanske inte

så konstigt. Det är ju bara en bit härifrån som astrid lindgrens bok blev film.

Det finns något himmelskt vackert och

otidsenligt som vilar över de vitkalkade

stallbyggnaderna och de lugna

omgivningarna runt Bollerup. En atmosfär som

hämtat från en annan tid. Och förvisso har

skolan några år på nacken. Etthundrafem för att

vara mer exakt. Men kanske är det läget en bit

från allfarvägen mellan Tomelilla och Ystad som

förstärker känslan av tidlöshet.

Skrapar man lite på fasaden, lyfter blicken

bortom gårdens 1400-tals borg, för övrigt

jämngammal med Glimmingehus, skingras

sagans vildvittror med vinden och fram träder

ett modernt gårdssamhälle med senaste maskinpark. Bollerup

är ett av Sveriges mest välrenommerade Lantbruksinstitut och

Naturbruksgymnasium och tillika största skoljordbruk med en

hästinriktning som omfattar halvblodsavel och veterinärklinik.

– Här får vi följa hästarna från de att de får föl till inridning

och treårstest, berättar Ida Hansson, medan hon selar av sin

häst efter körlektionen och hjälper mig att göra i ordning en

annan för en ridtur i gårdens omgivningar.

Hon gör sitt sista år på gymnasiet, trivs som fisken i vatten

på skolan och bävar lite för att det snart är slut. Att få vistas

TexT OcH FOTO: Jörgen ulvsgärd

bland gårdens närmare 300 hästar varav ett

hundratal tillhör eleverna är naturligtvis ett

eldorado för de redan frälsta.

– Gemenskapen är fantastisk, utbildningen

jättebra och så denna favör att få utöva min stora

passion för hästar och ridning. Att det ligger

lite avsides med knepiga kommunikationer har

både för och nackdelar, säger hon. En del slutar

av hemlängtan, men de är faktiskt inte många.

Som att kliva in i en Brügelmålning. Att

kliva in på Bollerup är som att gå rakt in i en

Brügeltavla. Det kryllar av aktiviteter i varje

hörn av gården. Allt pågår samtidigt. Några ungdomar passerar

förbi med en fårskock i släptåg, andra utfordrar gårdens ankor

och i ridhusen passerar unga ryttare ut och in. På gårdsplanen

utanför ett av stallen står hovslagaren och skor en häst och

lite längre bort ser jag veterinären i färd med att ge en häst sin

spruta mot en infektion. Några elever spänner vagn för hästarna

till dagens första körlektion.

Tvåhundrafemtio elever bor på skolans internat. Lantbruket

omfattar en välskött areal av 710 hektar. Förutom en omfattande

djurhållning baserad på nöt- och mjölkdjur, får och svin

6

7


Dressyrtränare Per Holmstrand

på väg ut till dagens träningspass.

är institutet känt för sin uppfödning och

avel av kvalitetshästar. Besättningen är av

svenskt halvblod.

– De flesta av våra hästar är födda på

institutet. Vi har fött upp flera framgångsrika

dressyrhästar som gått vidare till

världsberömda ryttare som Kyra Kyrklund.

Vi har även samarbete med Flyinge

samt Lisen och Peder Bratt Fredriksson,

berättar Daniel Moell ansvarig lärare på

skolans hästinriktning.

På gräsmattan utanför en av stallbyggnaderna

möter jag en av en av gårdens beridare

med rätt att utbilda dessa skickliga

dressyrhästar.

”Det är ett vackert ekipage”, som

den välkände hästkommentatorn Anders

Gernandt skulle sagt. Per Holmstrand

som tränar hästarna inför bruksprov och

treårstester gör halt med en av gårdens

skönheter, en svartskimrande hingst, och

citerar en annan berömd person, Churchill,

som vid något tillfälle lär ha sagt:

”Ingen tid är förspilld om den tillbringas i

en hästsadel”.

Han gör en bländande dressyruppvisning

med passager och skänkelvikningar

under fullständig kontroll. Per har ett förflutet

som beridare åt Jan Brink och har

ridit för den världsberömde Herbert Rehbein

i Tyskland. Halva sin tid tillbringar

han på Bollerup med dressyrträning.

Hästkörning står högt i kurs för eleverna på Bollerup.

Ida Hansson har just sadlat av hästarna efter sin körlektion.

Resten ägnar han åt avelsverksamhet på

familjens hingststation i Flyinge.

– Det är fantastiskt att träna hästarna

här, säger Per Holmstrand. Eftersom de

tas väl om hand från början och rids in på

rätt sätt kan slutresultatet bara bli bra.

En del hästar sparas för den egna

verksamheten andra säljs på marknaden.

Bollerups hästar står högt i kurs.

Ingen tid är

förspilld

om den tillbringas

i en hästsadel

Med passion för hästar. Jag lämnar

gården för en stund och rider ut med

en av gårdens ridlärare längs de smala

vägarna som delar åkrar och fält. Vinden

över Skåneslätten rycker och sliter

i avenbokens bladverk och får hästarna

att spetsa öronen. När något löv eller

grenverk dansar runt vid sidan om stigen

rycker hästarna till av ett nedärvt flyktbeteende.

– Det är en fantasisk miljö att få

arbeta i, säger Linda Jacobsson som varit

ridinstruktör för eleverna under tre års

tid. Eftersom jag jobbat på andra ställen

har jag något att jämföra med. Så här fina

hästar finns inte någonstans, säger hon,

ger hästen galoppfattning och vi drar i

full fart bort mot en av de få skogspartierna

i området.

Långt där borta i skogskanten kan man

höra det vinande lätet från bilarnas gummidäck

mot asfalten. Själv känner jag det

som jag befinner mig i Bröderna Lejonhjärtas

Körsbärsdal. Jag ser bara ljuset och

hör hästarnas rytmiska klapprande när

hovarna slår mot grusvägen. Någonstans

här skulle drakvidundret Katla kunna

sticka upp sitt eldsprutande huvud.

– När byns killar drar fram på på

dessa vägar med sina trimmade mopeder

kör de sakta som om hela Bollerup var

en ständig poliskontroll, berättar Linda

Jacobsson medan hästarna lugnar ned sig

i en sakta skritt.

Men vad gör man inte för chansen att

få skymta en snygg tjej. För tjejerna är i

klar majoritet även om det finns en hel del

killar som framför allt väljer jordbruksprofilen.

De som väljer profilen hästhållning får

grundläggande kunskaper inom ridning,

körning, stalltjänst, specialhästvård,

utfodring, sjukvård och avel. På samma

sätt får de som väljer jordbruksprofilen

kunskaper inom växtodling, djurskötsel,

teknik och företagsekonomi.

Det känns som

jag befinner mig i Bröderna

Lejonhjärtas Körsbärsdal

lärare blir surrogatföräldrar. Nere i

kostallet är det mjölkdags, vilket idag sker

helt automatiskt bland de 120 korna.

Karin Mårtensson, som är lärare på jordbruksprofilen

undervisar i djurkunskap, kor,

får och grisar, visar ett par elever hur de ställer

in och programmerar mjölkmaskinen.

– Eleverna som kommer hit är enormt

motiverade och har alla ett gemensamt

intresse, vilket också skapar stor sammanhållning

i grupperna, säger hon. Stämningen

är öppen och vi lärare får ofta agera pappa

och mamma eftersom de flesta bor långt

hemifrån.

I skolans matsal möter jag rektor Leif

Andersson i samspråk med ett par elever.

– Det är så här vi vill att det ska vara.

Lärarna finns tillgängliga för eleverna på

ett helt annat sätt än i en vanlig skola. Vi är

en stor familj och alla vill göra det bästa av

utbildningen, säger han. Bollerup är en skola

utöver det vanliga.

Det lider mot kväll på gården. Lektionerna

är slut för dagen. Nu tar kvällens aktiviteter

vid. Träns och sadlar görs i ordning för

ridpassen i något av de fyra ridhusen. När

mörkret sluter sig bakom fornborgen och

stallbyggnaderna smyger gårdens hjälptroll

fram bakom buskagen. Nu blandas skolans

vitterhet med skrönans och fantasins.

Det är dags att stiga ur Brügelmålningen

och ge sig av.

Gårdens 1400-tals borg, en länk mellan sagans

värld och dagens moderna Lantbruksskola.

Den gröna näringen

Bertil Bolander är en

av körlärarna som

gärna ser eleverna

som framtida tävlingskuskar.

Blandbruk har blivit allt vanligare inom de lite

mindre jordbruksarealerna. Många bönder kompletterar

sina inkomster med ekoturism, ekologiskt

odlade grönsaker, energigrödor eller binäringar

som ridverksamhet och butiksverksamhet.

Ett av dessa blandjordbruk driver Torsten Andersson i Ingelstorp. Han

kombinerar det konventionella lantbrukets spannmålsodling med slaktsvinsuppfödning

och grönsaksodlingar.

– I den här branschen gäller det att vara optimistisk och flexibel. Fluktuerande

priser på livsmedelsmarknaden och olika politiska direktiv styr en

stor del av vår verksamhet, säger Torsten Andersson.

Den mark som han har till förfogande fördelas på sockerbetor, potatis

och spannmål i form av maltkorn till Absoluts bryggerier, samt morotsodling.

– Jordarna på Österlen passar för grönsaksodlingar eftersom det inte är

så styv och lerig jord, säger Torsten Andersson. Det är visserligen lite mer

arbete med grönsaksodlingar, inte minst när det gäller bevattningen.

På gårdarna runtomkring, berättar han, har flera lantbruk satsat på sallads-

och tomatodlingar. Andra har startat bed & breakfast-verksamhet och

några har investerat i ridanläggningar.

– För oss har satsningen på att föda upp slaktsvin varit en viktig del i vår

ekonomi. Vi levererar 400 smågrisar i månaden, vilket står för hälften av

vår omsättning, säger Torsten Andersson.

På Bollerups Lantbruksinstitut och Naturbruksgymnasium håller rektor

Leif Andersson med om att blandjordbruken blir fler och fler.

– För att ge eleverna kunskap, så att de kan sköta olika typer av verksamhet

kopplat till jordbruket, satsar vi på det som kallas ”Ungt företag”.

8 9


Tjäna pengar

PÅ aKTiV

PPM-PLAcErING

TexT: cHrisTer Fälldin illusTraTiOn: TOmas lindell

Det lönar sig att vara en

aktiv förvaltare av sina

PPM-placeringar. Den

som inte vill eller

kan övervaka placeringarna

själv kan

välja att låta någon

annan göra det.

Sparbanken Syds två

portföljer är en unik

tjänst eftersom kundernas

PPM-pengar har ett

återbetalningsskydd, vilket

inte är möjligt inom ramen för

PPM-systemet.

ästan 2,5 miljoner av pensionsspararna är ”soffliggare”

och har inte rört sitt premiepensionssparande

sedan pengarna placerades första gången år 2000.

Det är knappt hälften av alla pensionssparare.

Under året har premiepensionsmyndigheten i en stor kampanj

skickat påminnelser till dem som aldrig ändrat sin premiepensionsförvaltning

sedan starten.

Det finns mycket att vinna på att vara en aktiv förvaltare,

eller att låta någon annan aktivt förvalta den egna premiepensionen.

Svårigheten med att själv vara aktiv är att det är

tidsödande att följa rörelserna på fondmarknaderna och svårt

att göra riktiga egna analyser.

Om den aktiva förvaltningen däremot överlåts till en professionell

aktör finns det mycket att vinna.

Sparbanken Syds samarbete med den oberoende fondana-

10

lytikern Indecap har varit mycket

lyckosamt sedan starten den

28 februari 2007. Via samarbetet

med Indecaps fondguide

erbjuder Sparbanken Syd sina

kunder att välja en av två

portföljer att placera premiepensionen

i.

– Det finns två risknivåer,

Sparbanken Syds PPM-service

Bas eller Offensiv, säger Hans

Andersson, chef Placera på

Sparbanken Syd i Ystad.

Utvecklingen under de åtta

första månaderna har varit mycket

fördelaktig för kunderna.

– Den försiktiga placeringen, Bas,

har ökat med 4,9 procent mot jämförelseindex

som ökat 2,8 procent. De som valde

denna placering från starten har redan gjort en bra

placering, säger Niklas Lundblad, vd för Indecap.

Den Offensiva portföljen som startade samtidigt hade ökat

med 12,8 procent fram till den 31 oktober. Under samma period

var jämförelseindex 10,8 procent och MSCI World Index

2,3 procent. Under denna första period gick Stockholmsbörsen

upp med 5,2 procent.

Indecap är ett företag som normalt hjälper stora företag och

institutioner att bygga portföljer. Sedan tre år tillbaka samarbetar

Indecap med tidningen Privata Affärer som i varje nummer

redovisar Indecaps basportfölj.

– Efter ett par år insåg vi att det här är en mycket bra tjänst

för vanliga människor. I vårt samarbete med Sparbanken Syd

kommer den vanliga spararen åt våra fondanalyser utan att

behöva ha mycket pengar, säger Niklas Lundblad.

I dag har redan över 600 kunder valt att låta Sparbanken

Syd förvalta sin premiepension, och av dem har 80 procent valt

den Offensiva portföljen.

– Eftersom sparbankernas kunder representerar den breda allmänheten

är det lite förvånande att majoriteten valt den Offensiva

portföljen. Det gör att man borde fundera på om 7:e AP-fonden valt

rätt risknivå, säger Niklas Lundblad.

Sparbanken Syds PPM-service Bas och Offensiv går ut på att

Sparbanken Syd byter fonder åt kunderna med hjälp av deras egna

koder. Portföljerna är gemensamma för alla, och det unika är att

PPM-pengarna har ett återbetalningsskydd i Sparbanken Syds tjänst.

– Vi är återförsäkrade på ett sätt som gör att arvingarna får ut

premiepensionen om innehavaren avlider. Det går inte att åstadkomma

inom det egentliga PPM-systemet, säger Niklas Lundblad.

Hela tjänsten bygger på en samarbetstanke, menar han. Det är

tryggt att någon hela tiden tar hand om och förvaltar premiepensionen,

samtidigt som försäkringsskyddet ger möjligheter till återbetalning.

Lätt Med aktiV FörVaLtning

Så här går det till att aktivt förvalta dina PPM-pensionspengar via

Sparbanken Syd.

Välj först risknivå, antingen Sparbanken Syds PPM-service Offensiv

eller Bas. Bas rekommenderas till dem som snart ska gå i pension.

Portföljen förvaltas av Indecap under tillsyn av Finansinspektionen.

Pengarna placeras i minst fem olika ränte- och aktiefonder där risken

minskas med en tyngdpunkt på räntebärande papper.

Offensiv ger högre tillväxt men innebär också högre risk. Pengarna

placeras i minst fem aktiefonder som i sin tur placerar i både

svenska och utländska aktier. Risken minskas i den här placeringen

genom att flera olika förvaltare används.

Sparbanken Syds PPM-service har ett återbetalningsskydd till efterlevande

vid en eventuell

bortgång i stället för att gå

tillbaka till statskassan som

är fallet med vanliga PPMplaceringar.

Förvaltningskostnaden

är 1,25 procent av det sparade

PPM-kapitalet.

Inkomstpension

Frivilligt

pensionssparande

Tjänstepension

Allmän pension

Den som har haft låg

eller ingen inkomst

får garantipension

Premiepension

Fakta om PPM

Premiepensionen är en del av den allmänna pensionen, men de

pengar du tjänar in här är öronmärkta till dig själv den dag du går i

pension.

Varje person avsätter 2,5 procent av sin månadslön upp till

25 200 kr i månaden till premiepensionen. Maxbeloppet avsätts upp

till 7,5 basbelopp.

Det finns flera sätt att förvalta sin premiepension. Den som inte gör

ett aktivt val har kvar sin premiepension i premiesparfonden. Den som

inte vill förvalta avsättningen själv kan välja att låta den ingå i den

statliga premievalsfonden, eller i någon annan av de aktiefonder som

är knutna till premiepensionssystemet.

1. Har du placerat om dina

PPM-pengar någon gång?

2. Varför inte?

ann-Kristin Johansson,

59 år, Förskollärare

1. Nej, det har aldrig känts

aktuellt. Jag förlitar mig på att

proffsen sköter det åt mig.

2. Det har helt enkelt aldrig bekymrat

mig. Känner att jag inte

är tillräckligt insatt.

lars-Åke Kristensson, 55 år,

Projektsamordnare

1. Ja, många gånger. Senast

förra veckan. Jag gillar att vara

aktiv i mina placeringar.

2. Jag tycker dessutom om att

ta risker. Det är kul att se hur

mitt val av fonder påverkar min

avkastning.

emir Krajisnik, 53 år,

Konstnär

1. Ja. En gång på Internet faktiskt

och det kanske blir nu när

jag väl börjat.

2. Jag blev helt enkelt nyfiken

på att se om det var möjligt att

påverka avkastningen på mina

pengar. Om det blir så får framtiden

utvisa.

annika Dahlström, 37 år,

söker jobb

1. Nej. Inte fram tills för någon

månad sen när det damp ner

information på nytt i lådan. Då

fick jag mig en tankeställare.

2. Nu ligger i alla fall papperna

framme och jag tycker att det

börjar bli dags att engagera sig.

Det finns ju pengar att tjäna.

11


Mikael Wiehe

om nya skivan

och sitt liv som

artist och skåning

”Att skriva

sånger är att hantera livet”

Den 61-årige protest- och vissångaren ger åter ut ett hyllningsalbum till sin store idol och

inspiratör, Bob Dylan. Med sin omisskännliga skånska röst och sina egna tolkningar får

sångerna Mikael Wiehes personliga signum.

TexT: Jörgen ulvsgärd FOTO: Per gusTaFsOn, lars THulin

iksom för Bob Dylan är det låtskrivandet som främst

engagerat Wiehe genom åren. Många har under hans

långa artistkarriär placerat honom i olika fack. Protestsångare,

proggare, rock och vissångare, det senare kanske är

mest träffande. Över 300 sånger har det blivit sedan han skrev

sin första sång på svenska ”Måndåren” 1969. Sedan dess har

han stått på den svenska musikscenen och med sitt oefterhärmliga

skånska tilltal uttryckt det som både upprört och berört

honom. Inte sällan har det handlat om orättvisor i världen,

ofta med den lilla människans perspektiv. Likheterna med Bob

Dylan är flera.

– Han är ju en av vår tids bästa låtskrivare, inga andra

jämförelser, så vad kan vara mer lämpligt än att jag åter igen

försöker mig på några egna tolkningar, säger Mikael Wiehe

när vi träffas i samband med skivsläppet av senaste albumet,

”Dylan på svenska”, som han gör tillsammans med sångerskan

Ebba Forsberg.

Det är några snygga versioner av välkända Dylanlåtar med

vassa texter av Wiehe, inte minst Master of War som fått titeln

”Ni som tjänar på krig” presenteras på den nya skivan. De ibland

slitna sångerna får nytt liv och ny mening i hans tolkningar och

med Ebba Forsbergs sparsmakade röst. Återstår att se om det

blir en lika stor framgång på listorna som förra gången.

– Jag har alltid haft ett starkt uttrycksbehov, säger han. Jag

kom fram i en tid där utrymmet fanns att få uttrycka sina åsikter

via musiken. Världen och människorna har alltid intresserat

mig. Scenen är min plattform. Den ständiga utmaningen som

artist är att sparka låten över rampen, att lyckas beröra den

som sitter i publiken ända ner till sista bänkraden. Det är själva

essensen i ett liveframträdande och det är det som driver mig.

Han vill både roa och oroa. Mikael Wiehe är definitivt en av

de artister som turnerar mest i landet. Det blir ofta ett hundratal

konserter om året. När han nu, för vilken gång i ordningen

är svårt att säga, med all sannolikhet ger sig ut på turné igen

till våren är det som alltid med målsättningen att både roa och

oroa sin publik.

– En bra föreställning innehåller både något vackert och

något hemskt, något mycket roligt och samtidigt sorgligt, helst

inte alltför mycket däremellan, säger han, lutar sig tillbaka på

stolen och ser så där klurigt underfundig ut, gungar tillbaka

igen och tillägger allvarligt:

– Både kärlekssånger och politiska sånger kräver att man

lodar vissa djup inom och utom sig. Det måste vara den egna

12 13


livserfarenheten parat med ett äkta tilltal som ger sångerna nerv och laddning,

gärna kryddat med lite passion.

att skriva låtar är för honom en överlevnadsstrategi.

– Genom att formulera mig i text och musik kan jag förstå det jag annars inte

begriper. Jag tvingar mig helt enkelt att tänka efter och i bästa fall ger det i vissa

stunder en sorts förståelse av livets mysterium både för mig själv och ibland också

för andra.

De bästa sångerna är de sånger man inte vågar skriva men gör det ändå, menar

Wiehe och berättar om sången han skrev om sin mammas begravning.

– De första gångerna jag framförde den rann svetten längs ryggraden. Den var

oerhört personlig och jag trodde inte att publiken skulle orka höra den, men det

blev precis tvärt om. Många kom fram efteråt och tackade, säger Mikael Wiehe.

Ordet och musiken är förunderliga kommunikationsvägar. Det är inte så att jag

tror att jag kan omvända en publik, men kanske kan jag träffa någon i djupet av

deras hjärtan. Då är jag nöjd, säger Mikael Wiehe.

livet efter detta. Trots att han inte

är den artist som i första hand förknippas

med andlighet, snarare tvärt

om, finns det i hans sånger ett sökande

stråk som inte tagit sig så konkreta

uttryck som hos Bob Dylan, men

som ändå tangerat frågorna om livets

mysterium. Som i sången ”Gud” där

han efter diskotekbranden i Göteborg

1998 ställer följande frågor.

– Människan lever inte av bröd

allena, säger Wiehe och dröjer lite med

Du i all din vishet

Du i all din makt

Du i all din härlighet

Du i all din prakt

Du som tänder stjärnorna

Och färgar himlen röd

gud, hur kan du

låta barnen dö

svaret. Vi har alla ett andligt behov, en strävan efter inre harmoni i tillvaron. Då är

musiken en tillgång. Nästan alla i min generation har kyrkan eller frikyrkan i sin

bakgrund. För min del var det morfar som stod för det andliga.

Under åren som artist har han haft mycket med religiösa människor att göra.

Det har blivit deltagande i gudstjänster i både radio och teve. Allt från Båstadprästen

Ingemar Simonsson, en av hans förebilder, till Ernesto Cardinal, Desmund Tutu

till biskop KG Hammar som han högaktar.

– Själv tar jag det nog från ett annat håll. Men när jag för en tid sedan läste om

barns nära-döden-upplevelser fick jag mig en tankeställare, säger han. Barn hittar

Genom att formulera mig

i text och musik kan jag förstå

det jag annars inte begriper

ju knappast på, men jag nöjer mig med att vänta och se vad som händer efter detta.

Jag har en ganska krass och jordnära livssyn och i den ryms ingen Gud för tillfället.

Men jag försöker ändå leva ett så hederligt och trovärdigt liv jag kan.

Dylans sånger blir Wiehelåtar. Flera Dylantolkningar har det blivit under åren

även om inspirationen inte bara kommit från Dylan utan från en uppsjö musiker

och låtskrivare som John Lennon, Paul Simon till den svenska vissångaren Olle

Adolphson. Men att ge sig på att tolka ikonen Bob Dylan ytterligare

en gång var inget lätt beslut.

– Det var först när Totta Näslund bad mig, som min motspänstighet

gav med sig. Jag tyckte att jag gjort min Bob Dylanskiva

”De ensligas allé” från 1982. Så blev det inte och nu är

jag här med ett nytt Dylaninspirerat album, säger Mikael Wiehe

och berättar att han är väldigt nöjd med skivan och samarbetet

med Ebba Forsberg.

Den första skivan han köpte av Bob Dylan var Blond of

Blond från 1966. Sedan dess har han funnits mer eller mindre

närvarande hos honom . Den första tolkningen kom med

”Boots of Spanish Leather”, som i Wiehes händer blev Spanska

Stövlar 1973.

– Det går inte att göra raka översättningar. Den svenska

texten måste få ett eget liv och hänga ihop på sina egna villkor,

därför är jag ganska fri i mina tolkningar, säger Mikael Wiehe.

ingen rebell som James Dean. Att bryta upp och skapa något

nytt som Mikael Wiehe gjorde med Hoola Bandoola Band

har många artister gjort före honom.

– Men någon fixstjärna för sin tid som Dylan var har jag

knappast varit. Inte har jag heller odlat min myt på samma sätt

som han, säger Wiehe. Jag lever ett väldigt enkelt och normalt

familjeliv, har skjutsat mina fem barn till skola och dagis. Att

vara som folk är mest, inte tränga sig före i kön, inte gå på

kändisfester eller åka limousin. Bära svarta glasögon och dricka

champagne på Stureplan är inget för mig. Och det trivs jag

djävligt bra med.

Någon rebell a´ la unge James

Dean eller Marlon Brando ser han inte

sig själv som.

– Jag är inte rebellisk till min

person, men jag är kritisk till många

saker i vårt samhälle som till exempel

det ekonomiska - och politiska system

vi har idag. Vänsterextremisten lever

kvar i mig om än i något förändrad

form än under Hoola Bandoolatiden,

säger Mikael Wiehe.

Att det pågår en proggrevival just nu tar han med en axelryckning.

– Allt har sin tid. I dag är det Hip Hop som är vår tids

musik, men det är roligt att vissa låtar som Keops Pyramid och

Titanic fortfarande håller att sjungas.

De skånska ränderna går aldrig ur. Sitt kärleksförhållande

till hemtrakten Skåne sitter djupt hos artisten Wiehe.

– Jag bor i Malmö och har ingen bil och inget sommarhus.

Skånska är mitt språk, säger Mikael Wiehe. Jag är glad att

jag kom fram under den tid då etablissemangets maktspråk

ifrågasattes. I ifrågasättandet av hierarkierna på 60-70-talen

ingick också detta att vara stolt över sin dialekt. Makten skulle

komma nerifrån och dialekter gick från att ha blivit förlöjligade

till att bli respekterade. Att hindra människor sitt tala sitt eget

språk är ett gammalt beprövat sätt att hålla folk på plats och

det är jag glad över att ha sluppit. Jag kan idag uppträda i ett

stycke.

Att skånskan av vissa människor kan upplevas som dryg och

lite otrevlig har han en viss förståelse för.

– Det finns en tyngd i den skånska dialekten, som ibland

kan upplevas som dominant, aggressiv och lite auktoritär. Jag

tänker inte själv på det, men mina barn påpekar det emellanåt.

Jag var helt tagen.

Hade inte någon före mig skrivit sången

Himlen över Österlen

så hade jag nog gjort det

Men vad som är genuint skånskt hos honom själv ställer han

sig frågande inför.

– Mitt namn är tyskt, min far dansk, min fru chilenska och

barnen en blandning av allt detta. Den skånska naturen har

jag däremot ett gott förhållande till. Det öppna landskapet och

ljuset är magiskt, men det är det också i Provence eller i Skagen.

Kanske är det Provence som är Frankrikes Österlen, säger han

synbart nöjd med ordvändningen.

När han i somras efter en spelning på Viarps gård åkte genom

den skånska sommarnatten var himlen över Österlen rent

förtrollande.

– Jag var helt tagen. Hade inte Michael Saxell skrivit sången

”Om himlen över Österlen” så hade jag gärna gjort det.

Istället fyrar Mikael Wiehe av en laddad version av Bob

Dylans ”Maters of War”. En bra föreställning, liksom en skiva,

ska ju innehålla både något vackert och något hemskt, något

som både oroar och roar.

14

15


VinTerTräDgÅrD

En sommardrömDen

BäSTa TiD är nU

Den gröna turismen på Österlen har blivit

allt mer omfattande och nu arrangeras

träd gårdsresor till och med från england

hit. Flera privata trädgårdar har blivit

besöksmål för den ena busslasten efter

den andra. Därför är det inte heller konstigt

att en del plantskolor kan utvidga sin

verksamhet år från år.

TexT OcH FOTO: Henrik HællquisT

rädgårdslivet innebär inte bara en glädjekälla för

den enskilde odlaren, utan utgör även en växande

näringsgren.

Ska man börja med den krassa, ekonomiska

delen av odlandet möts den som måste anlägga en trädgård från

början av en rejäl prislapp. De som är otåliga och vill vinna

tid genom att investera i stora exemplar av buskar, träd och

perenner får räkna med avsevärda belopp – för tillväxt räknas

i pengar. En välplanerad och uppvuxen trädgård representerar

därför ofta högre värde än vad nybörjaren egentligen inser.

Fastighetsmäklarna har också blivit allt duktigare på att lyfta

fram sådana mervärden.

rosfrossa Vem tänker på pengar när man står mitt i de fält

med krukor fyllda av löftesspäckade perenner som breder ut sig

hos Åbergs Trädgård utanför Ystad. Hit skyndar också alla vi

som inte kunnat eller hunnit driva fram egna plantor från frön.

Lena och Kjell Åberg försöker tålmodigt räcka till för alla som

Ingvar Nilsson på Raskarums Rosor har

förslag på bra rosval.

Även vintern har sin charm. På sommaren blommar klängrosen Constance Spry.

överöser dem med frågor, om vad de ska satsa på i sina trädgårdar

med styv lera, sandiga jordar eller skuggiga lägen.

Oavsett vilken plantskola du besöker så är ett tips när köplusten

sätter in: - köp flera exemplar av färre sorter för massverkan,

det vinner alltid över en plottrig mångfald.

Uppe hos Raskarums Rosor utanför St Olof drabbas mången

besökare av rena rosfrossan när Ingvar och Ingela Nilsson

öppnar vid midsommar. För ingen trädgård är värd namnet om

den inte innehåller åtminstone några olika rosor. De som satsar

på den kraftigt växande honungsrosen Rosa Helena Hybrida

eller den tätt fyllda Rose de Recht lär knappast bli besvikna.

Här finns också en hel rad med gamla österlenrosor uppodlade

till försäljning genom ett samarbete med Föreningen Österlens

Kulturhistoriska rosor. Namn som Hannas ros, Rosen i backen,

Dassarosen, Skeppar Henrikssons Doftros väcker ett habegär

hos vilken trädgårdsmänniska som helst.

Växande turism. Turistchefen Margaretha Hemne på Turistbyrån

i Simrishamn har arbetat metodiskt på att utveckla trädgårdsresor

till en viktig del av besöksnäringen.

– Trädgårdar på Österlen har blivit ett lockande resmål

och man kan numera räkna besökarna i tusental. Det betyder

viktiga intäkter för såväl plantskolor som olika restauranger

och caféer. Vid sidan av besöken i fantastiska privatträdgårdar

har vår satsning på Trädgård à la Carte med odlare av sparris,

tomater, jordgubbar och annat smakrikt blivit en succé.

Vintern är den perfekta trädgårdstiden Du

behöver inte kämpa med kirskål och sniglar,

gräsmattan behöver inte klippas. nu finns

däremot tid för planering och förberedelser.

idéer och rum. Den som har en äldre trädgård med mäktiga

och skuggande tujor eller där allt känns invant och lite tråkigt

har en tacksam utgångspunkt. Bättre läge för förnyelse finns

inte. Då kan det vara idé att ta in en utomstående landskapsarkitekt

eller trädgårdsanläggare som med fräscha ögon kommer

med sådana förslag odlaren själv inte kommer på.

Fast självklart kan man sätta sig ner och på egen hand ta

lite djärva grepp och planera för en ny sittplats, ett efterlängtat

växthus eller en rosenpergola.

Ett allmänt tips är att dela in sin tomt genom att skapa olika

rum. Det är ett utmärkt sätt att förstora sin trädgård och göra

den intressantare. Våga experimentera och blir det inte så bra,

gör man om det till ett annat år. Med ett glest plank, en spaljé

för klängväxter, en häck – det finns mängder med möjligheter

som på kort tid kan göra underverk.

inspiration från böcker, internet och kataloger. Det finns

många bra trädgårdsböcker som innehåller planeringsförslag

både för den som står med nybyggt hus och dem som har en

befintlig trädgård i behov av förnyelse. Exempelvis har Marie

och Björn Hansson i Kivik sammanställt en sådan ”matnyttig”

bok, Allt om Trädgård från Natur och Kultur med 500 sidor

inspiration.

Att prenumerera på någon av alla de trädgårdstidningar

som finns kan vara en god idé i vintermörkret där vårljuset bara

anas i fjärran.

Med egen dator eller med bibliotekets kan man ge sig ut i en

svindlande trädgårdsvärld på Internet. Allt finns att läsa om och

titta på. Man kan söka på enskilda växter, få planerings- och

planteringstips, njuta av vackra bilder eller skapa kontakter.

Sök till exempel efter ”Konsten att klippa fruktträd” på Google

och det dyker upp 14 000 träffar.

gå med i en trädgårdsförening. Här i sydöstra Skåne finns

flera föreningar som ordnar intressanta föreläsningar, studiebesök,

trädgårdsresor, växtbytardagar och mycket annat. Några

av dem är Österlens, Ystads, och Tjörnedala Trädgårdsföreningar

samt Föreningen Österlens Kulturhistoriska rosor.

16 17


Ärlig mat utan

kompromisser

Olof Viktors

– café och bageri i mästarklass

Maria Olsson langar in bröddegar i den vedeldade stenugnen

medan Madeleine Karlsson förbereder Olof Viktors

berömda knäckebröd.

Det är en vacker skånsk gårdslänga med glasveranda och innergård av kullersten som

rymmer Sveriges bästa bageri och konditori. Det är en utmärkelse som Olof Viktors och

ägaren christer alfredsson fick ta emot förra året. i år har det dessutom korats till Skånes

bästa café.

et är vintersäsong på Olof

Viktors i Glemmingebro när

vi kommer på besök. En tid

då ett bageri och café borde

vara stängt med tanke på läget ute på den

skånska landsbygden. Men icke. Många

av gästerna reser hit både från när och

fjärran för att njuta av bröd som är bakat

efter hundraåriga tillagningstraditioner

eller ta en fika och smaka caféets hemmagjorda

citronpaj eller bara för att handla

hemmagjord marmelad eller sylt.

– Det är full fart nästan hela tiden,

berättar Maria Olsson och sätter in ett

par degar av de vita surdegsbröden i den

vedeldade stenugnen. När vi startade för

sex år sedan trodde vi att det skulle vara

stängt under vinterhalvåret, men det satte

som tur var gästerna stopp för.

På bakbordet intill kavlas det berömda

knäckebrödet ut. Överallt i bageriet

pågår arbetet för att förbereda nästa dag.

Dagligen rullar leveranser ut i landet med

Olof Viktors nio sorters bröd. Populärast

av dem alla är det vita surdegsbrödet,

men också saffranskorporna, knäckebrödet

och de berömda citronpajerna är hett

eftertraktade. De går med brödbil till

Köpenhamn och andra städer i Sverige

och med DHL-transporter till Tyskland

och Norge.

– Hemligheten till framgången är

att vi till hundra procent arbetar efter

slowfood-principen, vi godkänner inga

halvfabrikat och inga konserveringstillsatser.

Allt bröd får jäsa i minst 12 timmar,

berättar Maria Olsson.

Även alla mousser, sylter, krämer och

marmelader görs på äkta råvaror från

grunden. Det är kvalitet som sätts i första

rummet och det är det som lett till utmärkelserna.

Idag arbetar 25 personer på

caféet, som under sommaren utökas med

fler säsongsarbetare.

– Alla konditorivaror bakas på riktigt

smör och grädde. Utöver det som bakas

för leverans utanför caféet håller vi hårt på

att vissa bröd och bakelser ska vara unika

TexT OcH FOTO: Jörgen ulvsgärd

för Olof Viktors. Allt bröd säljs färskt. Det

som inte går åt slängs dagen efter.

När Maria Olsson för sex år sedan

fick förfrågan av grundarna Christer Alfredsson

och Jan Hedh om att ansvara för

konditoriet och bageriet i Glemmingebro

hade hon svårt att tro att det skulle gå att

driva konditori här ute på vischan mellan

Ystad och Simrishamn.

– Det fanns inte i min värld att det

skulle funka, men tvivlet kom snart på

skam, säger hon.

Nu planeras att sprida Olof Viktors

koncept utanför Skånes gränser. Till utlandet

har man redan nått i och med etableringen

i Skottland där ägarna nyligen

dragit igång verksamheten i Edinburgh

som första svenska bageri i Skottland.

Här hemma är det Christer Alfredsson

som basar för verksamheten. Inspiration

har han fått ifrån sin farfar som också fått

ge namn åt konditori och bageriverksamheten.

– Farfar drev lanthandel i Skånes

Tranås där han gjorde egna kvalitetsprodukter

som till exempel lutfisk och

glass. Han tummade aldrig på kvaliteten

och det gör inte jag heller, säger Christer

Alfredsson.

– Det är viktigt att Olof Viktor står för

ärlig och riktig mat utan kompromisser.

18 19


leverpastejmacka

• Olof Viktors grova brögette

• Kävlinge leverpastej

• Olof Viktors kryddpickles

• Ingelsta Kalkons bacon

• Balsamicokokta tranbär

• Timjankvist

Sillamacka

En klassisk ”sillamacka” på stekt inlagd sill.

Ingredienser

600 g sillfilé

1 dl skorpmjöl

4 msk vetemjöl

3 msk salt

1 tsk vitpeppar

Lag:

Till 6 flundror

3/4 dl ättiksprit 12%

2,5 dl vatten

3/4 dl socker

1 tsk kryddpepparkorn

lagerblad

1 gul lök

Ostmacka

• Olof Viktors grova brögette

• Saint agur ost från Osthuset

i Lund eller motsvarande

• Brieost från Osthuset i Lund

• Olof Viktors fikon & äpplemarmelad

• Ärtskott

gör så här: Blanda mjölen,

salt och vitpeppar. Lägg filéerna

dubbla. Vänd i mjölblandningen.

Smält smör och stek på ganska

hög värme. För kall panna gör att

paneringen drar åt sig mycket fett.

Garnering med gurka och dillkvist

Om man får över färdigstekt sill

kan man bevara den som inlagd,

mycket god som pålägg.

gör så här: Koka upp lagen, låt

kallna. Varva lök, flundror och

kryddor, ställ svalt i 2 dygn.

mackOrna är Tillagade av cilla ivanssOn På OlOF vikTOrs.

FOTO: Jörgen ulvsgärd

Den gröna fakturan

frigör tid och skonar miljön

Med internetbanken har du full koll på din

ekonomi dygnet runt - i hemmet, på jobbet

eller kanske på ett internetcafé på semestern.

Du kan också bidra till en bättre miljö

genom att välja e-faktura istället för vanliga

pappersfakturor.

TexT: Jörgen ulvsgärd

Elektroniska fakturor är ett smidigt sätt att sköta sin

ekonomi på. Egentligen är det samma sak som en

vanlig pappersfaktura fast den skickas elektroniskt till

Internetbanken. Efter inloggning är det bara att välja konto

för betalningen och godkänna. Rätt belopp och förfallodag är

redan ifyllt och man slipper skriva in krångliga OCR-nummer.

– Vi bevakar och betalar sedan fakturan på förfallodagen.

Det går också beställa en bevakningstjänst som skickar ett sms då

du fått en e-faktura, säger Magnus Eneskär på Sparbanken Syd.

Internetbanken är ett utmärkt sätt att ha koll på sina betalningar,

både de man gjort och de som ska betalas och ligger för

bevakning.

– Själv har jag beställt en tjänst som innebär att jag får ett

sms-meddelande om jag inte har tillräckligt med pengar på

kontot. Det räcker ju som alla vet att det fattas några kronor så

går betalningen inte i väg, säger Magnus Eneskär.

Du kan också hantera autogiro och överföringar till lån, aktier,

fonder och annat sparande i Internetbanken. Och mycket

annat, säger Magnus Eneskär.

Så här beställer du e-faktura

Logga in till Internetbanken och gå till startsida/beställ tjänster.

Välj sedan anmälan/avanmälan elektronisk faktura. Därefter

väljer du företag i listan och klicka på anmälan. Fyll sedan i de

uppgifter som efterfrågas och godkänn/skicka anmälan.

Över 300 företag erbjuder idag e-faktura. De flesta större företag,

samt flera lokala företag som kommuner, energibolag och

bostadsbolag ingår i dessa företag.

Så här skaffar du autogiro

Har du Internetbanken kan du teckna nya autogiro eller skicka

en intresseanmälan till företaget. Det gör du under Betala/överföra/Autogiro

när du är inloggad. Du kan också teckna autogiro

genom att kontakta företaget direkt.

Så skaffar du internetbanken

Har du inte Internetbanken - kontakta ditt Sparbanken Syd kon -

tor, eller ring Telefonbanken Personlig Service, tfn 0411-82 20 82.

TeleFOnBanKen

– ett enkelt sätt att spara tid

– Hos oss kan kunderna utföra nästan alla sina bankärenden

utan att ens behöva gå utanför dörren, säger Åsa Dovander

chef för Telefonbanken på Sparbanken Syd. Dessutom

gör de generösa öppettiderna att tillgängligheten ökar

för kunden.

et talas ofta om hur tempot har

ökat i samhället och att vi

människor blivit allt mer stressade.

Då är det skönt med sådant som

faktiskt frigör tid. Idag arbetar nio

personer med Personlig service på Sparbanken

Syds Telefonbank, som har varit

igång sedan år 2000. De besvarar omkring

300 samtal per dag som rör bankärenden.

– Kunderna uppskattar verkligen att

få prata med levande människor och inte

förinspelade svarsmeddelanden, säger Åsa

Dovander och tillägger att målet är att

lyckas besvara 80 procent av samtalen

inom sex signaler.

– De som ringer ofta känner vi igen

och de känner igen oss, säger Åsa Dovander.

Det underlättar arbetet på många

sätt, fortsätter Åsa Dovander, som dock

betonar att säkerheten är hög och att inga

ärenden utförs innan kunden är identifierad

med personnummer och kod. Dessut-

TexT: OlOF BelFrage

om spelas alla samtal in vilket garanterar

kundens säkerhet och sekretess.

Man skulle kunna tro att det ökade

Internetanvändandet har gjort Telefonbanken

överflödig. Men det håller inte

Åsa Dovander med om.

– Det ena utesluter inte det andra,

ibland vill man göra bankärenden utan

att ha tillgång till datorn, exempelvis när

man är utomlands eller på landet, säger

Åsa Dovander.

Att använda Telefonbanken är väldigt

enkelt och alla, oavsett ålder eller bakgrund,

kan utföra sina bankärenden via

telefon.

– Vi har kunder i alla åldrar, allt ifrån

unga killar i 20-årsåldern till gamla damer

i 90-årsåldern, säger Åsa Dovander

och avslutar intervjun med att framhålla

hur roligt det är att så många kunder

upptäckt hur smidigt och lättillgängligt

det är med Personlig service via telefonen.

FÖrSTärKning PÅ

kommunikationsavdelningen

Sedan mitten av december 2007 är Stina

Dahlander anställd som informatör/webbredaktör

Sparbanken Syd.

Stina kommer närmast från Skånemejerier

i Malmö där hon arbetade som

informatör och projektledare med fokus

på webben.

- Det känns oerhört spännande att få

vara med på denna resa som Sparbanken

Syd har inlett med bland annat ett intensivt

varumärkesarbete. Jag tror att webben

kommer att spela en stor roll i detta arbete.

Än så länge bor Stina med man och

två barn i Höllviken men tanken är inte

helt främmande för en flytt längre österut.

- Jag har tillbringat alla mina somrar

på Österlen och regionen har en väldigt

stor del i mitt hjärta, säger Stina.

röster om

telefonbanken

Vad använder du Telefonbanken till?

anders Johansson, 48 år

Anders Johansson driver lantbruk och åkeri

med 16 anställda. Därför har han väldigt ofta

bankärenden att utföra.

– Telefonbanken fungerar otroligt bra för

mig som ofta är ute och kör när jag behöver

föra över pengar, kolla saldo eller betala ut

löner, säger Anders Johansson.

Maj nilsson, 92 år

Maj Nilsson och maken byggde sitt hus 1948

och det är sedan länge avbetalat.

– I min ålder har man inte så många räkningar

längre utan jag använder Telefonbanken

till att föra över pengar till mina barnbarn

och barnbarns barn, säger Maj Nilsson.

Kristian Svensson, 23 år

Kristian är snickare och bor numera i Göteborg.

– Men jag vill behålla Sparbanken Syd

jag använder Telefonbanken för att regelbundet

föra över pengar mellan olika konton,

säger Kristian Svensson och fortsätter med

att berömma Telefonbankens personal som är

väldigt trevliga och hjälpsamma.

FaKTa OM TeleFOnBanKen

Öppettider Personlig service:

Vardagar 08.00-19.00

Självbetjäning är öppen dygnet runt.

Telefon: 0411-82 20 82

Tjänster: alla bankärenden utom kontanter

20 21


Tina Thörners tankeuniversum handlar det

mycket om motivation, positivt tänkande,

självdisciplin och teamarbete. Men hemligheten

till hennes framgångar ligger mycket i

hennes positiva livssyn och förmåga att ta dagen

och situationen som den kommer.

– Jag hoppas kunna motivera och inspirera

människor att skapa en ny inställning till hur

man bör börja sin dag, säger Tina Thörner i telefon

från sitt nya hemland Schweiz sedan två år

tillbaka. Blir starten bra går allt så mycket lättare.

På Den Stora Idrottsdagen i Ystad är hon

en av föreläsarna tillsammans med äventyraren

Renata Chlumska och före detta slalomåkaren Thomas Fogdö.

I sin föreläsning varvar hon humor och allvar

och bjuder ohämmat på sig själv. Parallellt med

sin idrottskarriär arbetar hon idag som coach för

racingföraren Mattias Ekström i DTM-stallet. Hon

föreläser också i företag och skolor om konsten att

nå sina mål i livet.

– Att motivera och peppa andra ger mig en riktig

adrenalinkick. Det känns roligt, inspirerande och

meningsfullt. Alla dessa möten med unika människor

är otroligt spännande.

Att vara kartläsare i en rallybil där allt skakar,

svänger och hoppar i oerhört höga hastigheter på

ibland obefintliga vägar är ingen dans på rosor precis

och inget man gör med vänster hand.

– Farten har alltid tjusat mig, men det är viktigt

att man har respekt för de krafter och faror som

finns i sporten. Men rädd är jag inte för då skulle

jag aldrig hålla på, säger hon. Jag tror att drivkraften

för mig är att se hur långt jag når.

Det krävs en enorm planering och minutiösa

förberedelser både fysiskt, mentalt och praktiskt för

att lyckas på hög internationell nivå inom motor-

Kartläsare,

föreläsare

och inspiratör

Hon är en av våra främsta motorsporttjejer. efter 17 år som framgångsrik kartläsare i de

stora rallytävlingarna i världen är Tina Thörner nu redo att berätta om sina erfarenheter.

TexT: Jörgen ulvsgärd FOTO: saJ FörmedlingsByrå, mark HanlOn, Bass nilssOn

sporten. För en tjej kanske ännu mer.

– Även om det ser ut som vi bara är två i bilen är det ett

stort team runt omkring. Det gäller att skapa tillit till varandra

och utnyttja varandras styrkor och komplettera de svaga

sidorna. Det är så man skapar dynamik och kraft i ett lag. Alla

kan vara vinnare på sitt sätt.

Mycket av sina erfarenheter har hon hämtat från sina Paris-

Dakar-rallyn tillsammans med den brittiske rallyföraren Collin

McRae, som tragiskt omkom i en helikopterolycka förra året.

I år siktade hon på att ta förstaplatsen tillsammans med en ny

förare från Qatar, Nasser Al-Attiyah, men tävlingen ställdes in.

– Den “röda tråden” i föredragen är att jag delar med mig

av min “verktygslåda” för att klara av vardagens utmaningar

på ett spännande och humoristiskt sätt, säger Tina Thörner.

uccén var ett faktum när Stora Idrottsdagen 2008

hyllade de som genomfört anmärkningsvärda insatser

under året som gått i den sydöstskånska idrottsvärlden.

Av totalt 300 nomineringar i nio av de tolv

kategorierna fick vinnarna ta emot en prischeck och en glasstatyett

formgiven av konstnären Klas Sundkvist.

Idrotten erbjuder så mycket mer än slit, svett och tårar. Dramatik,

glädje och kamratskap är några ingredienser som bidrar

till att idrotten engagerar så många människor. Framgången

för svensk idrott vilar på ett kunnigt och engagerat ledarskap.

Bakom varje organisation finns en aktiv ledare.

– Det är dessa engagerade eldsjälar som satsar både arbetstid

och fritid på att stötta och uppmuntra våra idrottande

ungdomar, som vi vill visa vår uppskattning

med denna idrottsgala, säger Göran Ljungkrantz

ordförande i Stora Idrottsdagens jury.

Till vardags arbetar han på Sparbanken

Syd som tillsammans med Ystad Allehanda är

huvudsponsorer för galan och som på detta sätt

bidrar till att öka kunskapen och motivationen

hos alla de ledare som arbetar inom föreningslivet

Årets ledare. Niklas Ohlsson, Sjöbo IF, fotboll

En modern ledare som genom stor taktisk

kunskap och goda ledaregenskaper lyckats

”nita fast” nykomlingen i division 1. Under

Niklas ledning tog Sjöbo IF flera fina skalper

mot meriterat motstånd, bland annat flera

tidigare allsvenska lag.

Årets förening. Köpingebro IF

Föreningen lyckades avancera i fotbollens

seriesystem med både herr- och damlag under

STOra iDrOTTSDagen HYllar

Idrottens eldsjälar

samma säsong. Ungdomsverksamheten är ett

föredöme för andra föreningar inte minst för

deras tydliga policy för kamratskap och mot

droger och mobbing. Den sprudlar av entusiasm

och det idrottsliga utbudet har under

de senaste åren breddats utöver fotbollen och

omfattar idag även innebandy och gymnastik.

Årets ungdomsförening. Österlens Ridklubb,

Borrby

Ålder och kön saknar betydelse i klubben och

omfattar allt från knatteridning till äldre seniorridning.

Klubben brinner av entusiasm och

medlemmarna inte bara sitter utan även står på

hästryggarna i discipliner som dressyr, hopp-

i sydöstra Skåne.

– För att genomföra anmärkningsvärda prestationer krävs

det inte bara ett engagemang, en vinnarattityd och järnvilja hos

de aktiva. Det krävs även kvalificerade ledare som kan hjälpa till

och bygga upp den aktives fysiska och mentala styrka, samt en

organisation eller team som stöttar och uppmuntrar dem i sitt

arbete, säger Göran Ljungkrantz.

Sparbanken Syd sponsrar ett hundratal föreningar i regionen

varav en del uppmärksammades under prisutdelningen på Stora

Idrottsdagen. Men för att ge alla aktiva och idrottsintresserade

något mer bjöds på proffsiga föreläsningar av kända idrottsprofiler

som Thomas Fogdö, Renata Chlumska och Tina Thörner.

De har alla genomfört anmärkningsvärda prestationer och kunde

delge sin syn på vad som krävs för att lyckas.

– En sådan tillställning visar att föreningslivet

i vårt område blomstrar och att den lokala

idrotten är viktig för våra ungdomar. Jag är

glad att vi kan lyfta fram några av de arbetsinsatser

som gjorts i det tysta. De är i högsta

grad värda att hamna i strålkastarljuset, säger

Göran.

ning och voltige. Klubben har även en härlig

inställning i sitt arbete med handikappade, som

visat att ridning har en positiv och läkande

inverkan både fysiskt och mentalt för de aktiva.

Övriga kategorier som tilldelades pris på

Stora Idrottsdagen var: Årets trotjänare, Årets

ambassadör, Årets domare, Årets talang, Årets

fotbollsspelare, dam, Årets fotbollspelare, herr,

Årets Målvakt, Årets Skyttekung/drottning,

Radiokristallen, samt Juryns specialpris.

För en del av överskottet från evenemanget

startas ett nytt stipendium till föreningar eller

idrottare med funktionshinder.

22 23


kossorna

etta är inte ett stall vilket som helst.

Thuve Yngvesson i Eljaröd var först

med det så kallade Sverigestallet

som utvecklats av DeLaval, specialistföretag

på mjölkproduktion. Idén är att lantbrukaren

utifrån en relativt avskalad byggnad för

lösdrift kan välja till olika utrustning och

tekniska lösningar.

är de som får

BeSTäMMa

ett lugn vilar över det väldiga stallet trots att här finns just nu nästan 150 kor. några av

dem ligger på sina madrasser och idisslar, andra äter utan jäkt, ett par mumsar i sig sin

tilldelning av kraftfoder, en rödbrokig ko låter borstmaskinen ge ryggen en omgång och

njuter synbart medan några kvigor stillsamt flanerar omkring i sin avdelning.

TexT OcH FOTO: Henrik HællquisT

Fast pris avgjorde. I det tidigare stallet

har Thuve Yngvesson ett 100-tal mjölkor

vilket var maximalt. Fler fick inte plats och

större besättning gick inte att orka med.

Men prisutvecklingen på mjölk gjorde att

valet stod mellan att öka besättningen och

produktionen eller att avveckla. När han började

1988 fanns 16 mjölkbönder i området.

Jag driver gården

som ett företag och det gäller

att förränta satsat kapital

Idag är de bara två kvar, men mjölkproduktionen uppgår ändå

till samma volymer.

– Först var jag inte intresserad av förslaget med Sverigestallet

som DeLaval presenterade, men det innehöll flera lockande

lösningar som kunde lösa mina problem. Själva byggnaden,

mjölkningsutrustningen, utfordringssystemet, den automatiska

mockningen, dataanläggningen och annat jag valde ingick i

ett paket till fast pris och med totalentreprenad. Därmed kom

investeringen i en annan dager. Jag driver ju gården som ett

företag och det gäller att förränta satsat kapital. Kontakterna

med Sparbanken Syd och lantbruksrådgivaren Mats Roos har

också bidragit till att det blivit en bra lösning.

– Bland det viktigaste var att antalet kor kunde ökas kraftigt

utan att det krävde större arbetsinsats. Alternativet hade varit

att avveckla. En annan fördel var att hela miljön för korna

förbättrades påtagligt.

Köpt gård. Till skillnad mot många andra lantbrukare har

Thuve Yngvessons gård inte gått i arv eftersom han kom från

en hantverksfamilj. Men intresset för djurhållning fanns där.

Och hela verksamheten vid den 85 hektar stora gården kretsar

idag kring mjölkproduktion med hjälp av den anställda djurskötaren

Madeleine Larsson. Även sonen som går på lantbruksskola

hoppar in då och då.

När anläggningen stod klar i november 2005 fungerade

omställningen nästan överraskande bra.

– Kor är mycket större individer än många tror och några av

dem klarade inte den konkurrens som uppstod i det nya stallet.

Det finns ju en rangordning bland djuren som stressar en del

av de svagaste. Men nu avlar vi på dem som fungerar bra i den

här sortens lösdrift och därför fungerar det praktiskt taget utan

problem idag.

Mjuka madrasser. En viktig lösning i stallet

är att kornas bås saknar det konventionella

betonggolvet med halm. Istället ligger där

en sviktande madrass och över den strös

sågspån. Genom det håller korna sig renare

och man slipper allt det tunga arbetet med

halmen.

– På prov har vi även ett något sviktande underlag i en av

gångarna, vilket vi märkt att korna föredrar att gå på när de

kan välja. Det liknar mer naturlig mark i en hage. Alla sådana

trivselfaktorer påverkar självklart även mjölkproduktionen.

Genom datasystemet

kan vi följa exakt hur

mycket varje enskild

ko mjölkar och avviker

det från de normala

värdena får vi direkt ett

larm så vi kan kolla upp

vad som är fel.

– Genom det

systemet styr vi också

doseringen av kraftfoder

som korna får utdoserat

när de besöker den speciella

station som finns.

Det vanliga fodret har

de fri tillgång till hela

dygnet medan kraftfodret

utgör någon sorts

”prestationslön”.

Djurskötaren Madeleine Larsson

har god hand med djuren på gården.

lugn automatik. I den

stora foderrännan mitt

i stallet lägger en vagn

automatiskt ut nytt foder var fjärde timme. Under den varma

årstiden har korna även tillgång till bete utomhus.

Ett par skrapor håller med täta intervaller gångarna rena.

Helt tysta och i sakta mak matar de ut gödseln ner i ett schakt

för vidare transport ut ur stallet. Korna flyttar sig makligt när

de tycker att skrapan blir för närgången. Ligger de ner i någon

av avbalkningarna lyfter de knappt svansen.

– Nu fungerar anläggningen mycket bra och efter hand ska

Bland det viktigaste var att

antalet kor kunde ökas kraftigt utan

att det krävde större arbetsinsats

jag utöka besättningen ytterligare. Stallet är dimensionerat för

totalt 250 kor och idag finns här 175. Det är nödvändigt med

stordrift med tanke på det låga pris vi får för mjölken samtidigt

som kostnaderna för foder skjuter i höjden. Men jag är ändå

optimistisk inför framtiden.

24 25


Regissör Troells

luftfärd

nej, Skåne är naturligtvis inte alls så platt och enformigt

som i den efterhängsna klichébilden. Tvärtom, det är fantastiskt

vackert och väldigt tilltalande, säger regissören

Jan Troell. Och innehållsrikt, enormt innehållsrikt.

TexT: anders maTHlein FOTO: cHrisTer WaHlgren/kvP/scanPix, Jörgen ulvsgärd

OcH malla Hukkanen/mrP PrOducTiOns.

sina filmer har han visat många sidor av Skåne, men

också låtit skånska miljöer föreställa något helt annat. I

Utvandrarsviten, till exempel togs många Minnesota-

scener i Skåne, och i ”Ingenjör Andrées luftfärd” var

Spetsbergen i själva verket Bjärehalvön.

76- årige Jan Troell är född i Limhamn, bor i Smygehamn

och arbetar nu med klippningen av sin senaste långfilm, ”Maria

Larssons eviga ögonblick”, som får premiär hösten 2008.

– Berättelsen utspelar sig egentligen i Göteborg, men jag ville

göra den i Malmö som jag känner mycket bättre, säger han.

Malmö var för övrigt spelplats också för den allra första

film han regisserade, kortfilmen ”Stad” från 1960.

Film i Skåne långt före Film i Skåne. Jan Troell är en del

av en lång skånsk filmhistoria där såväl Edvard Persson som

Ingmar Bergman, Bo Widerberg, Hasse & Tage och Richard

Hobert också ingår. ”Kalle på spången”, ”Det sjunde inseglet”,

”Bröderna Lejonhjärta”, ”Elvira Madigan”, ”Den enfaldige

mördaren” och ”Så vit som en snö” är bara några av alla titlar

där det skånska landskapet har haft en huvudroll.

Länge var SVT Syd en stor producent i Skåne, en roll som

förlorades i omorganisationer av verksamheten.

Produktions- och resurscentret Film i Skåne etablerades

1995 i Malmö, men finns nu också i Ystad och är en motor

för filmproduktion i regionen. Bakom Film i Skåne står Region

Skåne och Svenska Filminstitutet, men även Ystad kommun och

Sparbanken Syd spelar betydelsefulla roller.

Att de gamla luftvärnshallarna på regementet år 2004 förvandlades

till Ystad Studios och genast kom att användas för

inspelningen av de 13 Wallander- filmerna, blev en knuff framåt

för såväl filmproduktionen i Skåne som för regionen.

Av budgeten på 194 miljoner kronor spenderades omkring

50 miljoner i Skåne, på allt från hotell, restaurang och transporter

till filmarbetare, kulissbyggen och studiohyra. Stora filmproduktioner

kommer de flesta delarna av samhället tillgodo.

– För besöksnäringen har filmerna haft stor betydelse, säger

Anna Maris som är kommunens projektledare för filmsatsningen.

En mätning visar att marknadsföringsvärdet av Wallanderfilmerna

för sydöstra Skåne uppgår till omkring 550 miljoner kronor.

Semester i Wallanderland. Film- och litteraturturism är ett

växande fenomen, och att besökarströmmen från Tyskland har

ökat med 18 procent är till stor del Wallanders förtjänst. På

Ystad kommuns hemsida finns ett överflöd av material på tre

språk om kommissarie Wallander och hans Ystad. På sommaren

går guidade turer genom detta ”Wallanderland”.

– Ja, satsningen på film passar väl till andra utvecklingsmål i

kommunen, som turism och bra boende, säger Anna Maris.

Nu finns också Cineteket i anslutning till Ystad Studios, ett

upplevelsecentrum om filmproduktion och med bland annat

miljöer ur Wallanderfilmerna.

Sparbanken Syd har varit med och ekonomiskt stöttat såväl

Wallanderinspelningarna som Cineteket och den kommande

universitetsutbildningen (se artikel här intill). Sparbanken Syd

avser också att bidra till den filmfond om 15 miljoner kronor

som kommunen planerar.

– Vi vill vara med och locka fler företagare inom bland

annat upplevelsesektorn till regionen, säger Anders Nilsson,

tillväxtansvarig på Sparbanken Syd. Men de kommer först när

filmproduktionen är tillräckligt stor. Just nu har vi 16 företag

här som jobbar med film, och det är för lite.

Skälen till att Sparbanken Syd satsar pengar i filmverksamheten

är bl.a. att filmen stärker regionens varumärke, vilket

drar till sig företagare, dvs. potentiella kunder.

nytta för både ekonomin och kulturen. I nästa års kommunala

budget finns målsättningen att minst fem bolag inom

film och video ska etablera sig i Ystad, och förhoppningar om

två långfilmsproduktioner. En handlingsplan ska skrivas för att

stödja företag med nätverksbyggande och annat.

Enligt Film i Skånes vd Ralf Ivarsson är det som avgör om

en långfilm ska bli av eller inte att det finns lokal eller regional

medfinansiering till filmprojektet. Film är dyrt och kräver

många finansiärer, producenter söker sig dit där de kan få pengar.

När nu Filminstitutets stöd förändras till att ge mer pengar

till färre filmer, kommer privata finansiärer att bli än viktigare.

– Ur ett regionalekonomiskt perspektiv är investeringar i film

väl använda pengar för regionen, säger Ralf Ivarsson. I år lägger

vi in cirka 14 miljoner kronor i filmprojekt – att jämföras med

Västra Götaland som satsar 60 miljoner på Film i Väst.

För att en regional filmindustri ska stå på egna ben behövs

ungefär tio långfilmsproduktioner om året, så än har Film i

Skåne en bra bit kvar.

Vad gäller filmproduktionens nytta för det regionala kulturlivet

ser Ralf Ivarsson minst tre viktiga faktorer.

– Film är ett multikonstverk som drar till sig kreativa

personer från många kulturområden, som författare, musiker,

Mr Film i Skåne,

Ralf Ivarsson.

Bilder från filmandet av Maria Larssons

eviga ögonblick i hamnen i Malmö 2007.

Medverkar gör bl a Mikael Persbrandt,

Maria Heiskanen och Jesper Christensen.

Filmen har premiär under 2008.

fotografer och formgivare, säger han.

Filmen har också stor synlighet och är

med och skapar omvärldens bild av

regionen, men också den inre bilden,

alltså för oss som verkar här. Att det

händer mycket är främjande för ett

kreativt klimat.

Att filmproduktion tillför kapital

och bidrar till en regionalekonomisk

dynamik stärker arbetsmarknaden,

vilket också kommer kultursektorn till

del. Men det finns förstås de som ifrågasätter

om filmproduktion ska vara

en del av arbetsmarknadspolitiken.

Även stora filmprojekt som inte har koppling till Skåne kan

välja att producera här, men de hämtar då de kreativa krafterna

från sin egen miljö.

– De spenderar men försvinner sedan, säger Ralf Ivarsson.

För oss är det bättre med projekt som har Skånerötter så att

regionens kreativa nätverk kan utnyttjas och utvecklas.

Vad gäller produktioner under kommande år vill Ralf Ivarsson

inte nämna några detaljer innan avtal är skrivna.

– Sannolikt blir det fem, sex långfilmer och en tv- serie.

Av de lång- och kortfilmer som hittills producerats hos Film

i Skåne hör till exempel ”Den bästa av mödrar” och ”Hata

Göteborg” till de mer omtalade. Aktuella filmer just nu är Jan

Troells ”Maria Larssons eviga ögonblick”, Morgan Pålssonvärldsreporter

av gänget bakom Hipp Hipp och ”Det som

ingen vet” av Sören Kragh Jacobsen. Men ur ett strategiskt och

ekonomiskt perspektiv är det inget som slår Wallandersviten.

– Inte minst var det betydelsefullt för den politiska viljan att

gå in i filmprojekt, säger Ralf Ivarsson. Det var då politikerna

insåg vad filmen kan betyda för den här delen av landet.

26 27


Från

regementsstad

28

tiLL FiLMstad

TexT: Henrik HællquisT FOTO: nille leander

Sydöstra Skåne blir ett allt viktigare område

inom filmproduktion genom att lunds

Universitet nu planerar att starta två nya

utbildningslinjer med inriktning på film.

Detta har blivit möjligt genom att framförallt

Sparbanken Syd och dess stiftelse går

in med miljonbelopp.

lera exempel visar att när orter och regioner blivit centrum

för filmproduktion har de fått en stark tillväxt

som även gynnat andra branscher. Trollhättan – eller

Trollywood – är den mest omtalade i Sverige.

Satsningen som ledde till att ett par av de gamla regementsbyggnaderna

i Ystad fick nytt liv i form av Ystad Studios har

varit framgångsrik. Där har tretton Wallanderfilmer spelats

in och fler kan det bli. Dessa filmstudios och olika platser här

i området är också utnyttjade för andra lång- och kortfilmer.

Och ytterligare produktioner väntar runt hörnet.

Miljonbelopp. Efter de inledande kontakterna som Staffan

Olander, vd vid Sparbanken Syd, tog med rektorn vid Lunds

Universitet, Göran Bexell, väcktes ett förslag om en universitetsfilial

i Ystad med inriktning på film. Möjligheten till kopplingar

mellan högre utbildning och praktisk produktion skulle

innebära ömsesidiga fördelar.

Banken fattade beslut om sitt ekonomiska engagemang på

2,5 miljoner kronor väldigt snabbt efter det att universitetet

presenterade planer och budget. Efter diskussion ställde även

Ystad kommun upp med en insats för att möjliggöra denna

satsning.

Sponsorerna ska inte lägga sig i utbildningens och forskningens

uppläggning men man anser från universitetets sida att det

är viktigt att forskarna ställer upp och ger något tillbaka som

gynnar bidragsgivarna på något sätt. I det här fallet handlar det

om tillväxt genom att filmbranschen kan utvecklas ytterligare i

sydöstra Skåne.

Mikael Persbrandt och Maria Heiskanen i filmen

Maria Larssons eviga ögonblick.

Två utbildningar. Konkret handlar det om två olika mastersutbildningar,

det vill säga utbildning för studenter som redan

har en akademisk grundexamen. En av dem gäller Film- och

medieproduktion och den andra Komposition av filmmusik.

De båda utbildningarna är tvååriga och ska börja hösten

2008. De kommer i huvudsak att äga rum i Ystad där kommunen

bidrar till projektets finansiering genom att bland annat

ställa lokaler till förfogande.

Vid planeringen riktas blickarna helt självklart mot Högskolan

i Trollhättan som redan har utbildning i filmproduktion.

Där har kringeffekterna också blivit tydliga. Filmsatsningen

som sådan är därför mycket viktig för utvecklingen av näringslivet

i sydöstra Skåne.

– Det finns undersökningar som visar på ett samband mellan

filmproduktion och allmänt ökad ekonomisk omsättning i ett

område, betonar universitetslektor Olof Hedling som ansvarar

för uppläggningen av utbildningen i filmproduktion. En del av

den forskning vi kommer att bedriva ska vara inriktad på att

studera effekten av regionala satsningar på filmproduktion i

Europa.

Genom sina praktikperioder kommer studenterna även att

vara ute i den praktiska verkligheten vid planering och inspelning

av film i regionen.

Sparbanken Syds

Stiftelse stöder film

Sparbanken Syds Stiftelse har tidigare delat ut

bidrag till etableringen av Ystad Studios. Stiftelsen

bidrog även till finansiering av Hasse & Tagemuseet

i Tomelilla samt cineteket i Ystad.

– Film som media och filmproduktion i olika

former är en viktig del av tillväxten i området,

betonar sparbankens vd Staffan Olander.

Frågor och svar

VarDagSeKOnOMi

Sparbanken Syds rådgivare ger svar

Hur mycket ska man buffertspara?

Man hör ofta att det pratas om

”buffertsparande”. Vad är det och

hur mycket tycker du att man skall

spara?

Undrande

Svar: Buffertsparande är ett sparande till

oförutsedda utgifter, till exempel när bilen

eller tvättmaskinen går sönder. Alla

som har en egen inkomst bör ha

ett buffertsparande. Jag rekommenderar

dig att minst ha en

månadslön på ett konto eller

sparat i en räntefond. Inled

ditt månadssparande på en nivå

som du känner att du klarar av.

Jag garanterar att det kommer att

kännas skönt att ha en reserv att ta fram

när det behövs. Lycka till!

Jag vill ordna ett bra

pensionsparande

Jag har tittat på lyxfällan på tv och

känner faktiskt igen mig lite… Jag

har en massa ”småskulder” på olika

ställen och skulle gärna vilja ta tag i

detta och samla ihop allt på ett ställe

och betala av så jag blir skuldfri.

Kan ni hjälpa till med det på

banken?

Pank & Fågelfri

Svar: Du är inte ensam om att ha

”småskulder” hos många olika kreditgivare.

Jag träffar många som lockats

av räntefria lån och kontokrediter och

som inte kan betala av sina skulder i tid.

De problem som uppstår när hushållets

kostnader skenar iväg på grund av

höga räntor och aviseringsavgifter kan få

oanade konsekvenser. Min rekommendation

är att du snarast kontaktar din

rådgivare på banken för att se över din

ekonomi. Ta kontakt innan du hamnar i

betalningssvårigheter. Det är lättare för

oss att hjälpa till om du har fullgjort dina

betalningsskyldigheter. Förutom att det

är ekonomiskt fördelaktigt att ha samlat

dina lån och ditt sparande på ett ställe så

förenklar det för dig.

Ska jag tillåta förvaltning av

PPM-Konto?

Jag har blivit uppringd av ett företag

som sysslar med pensionsförvaltning

och som mot en årsavgift

på 575 kr åtar sig att

förvalta mitt PPM-Konto.

Vad bör jag tänka på innan

jag bestämmer mig för att

lämna ut min PPM-Kod?

PPM- SParare

Svar: Företag som ägnar sig åt

finansiell rådgivning måste vara godkända

och ha tillstånd av Finansinspektionen.

Gå in på www.finansinspektionen.se och

kontrollera om bolaget finns registrerat.

Du bör ta reda på hur pensionsförvaltaren

arbetar och vilken strategi

som ligger bakom förvaltningen.

Titta också på hur företaget

har lyckats historiskt med sin

förvaltning.

Den avgift du betalar för

tjänsten ska sättas i relation till

det kapital som ska förvaltas. Om

kapitalet är litet så kan en fast avgift bli

väldigt hög procentuellt sett. Kontrollera

också vad du betalar för - ska de bara

sköta dina fondbyten som ju i premiepensionssystemet

är gratis, eller finns det

andra tjänster inbyggda i priset?

Ska jag avsluta mitt pensionssparande?

Jag blir 65 år under detta år och har

sparat i fonder för min pension. Ska

jag avsluta dessa och placera kapitalet

i någonting annat eller bara plocka ut

pengarna? Vilket är ert råd?

Sture S

Svar: Det beror på om du ska börja lyfta

pengarna nu och hur beroende du är av

detta pensionssparande. Om du har svårt

att klara en värdeminskning eller inte vill

oroa dig för hur det går på börsen blir

rådet generellt att du flyttar över hela eller

delar av kapitalet från aktie till räntefonder.

Vi är oroliga för räntorna

Vi söker ett nytt boende men är lite

oroliga för räntorna. Har du något

tips till oss?

nina och rickard

Svar: När ni funnit ert boende och har

skrivit kontrakt på fastigheten samt vet

tillträdesdagen (då lånen skall betalas

ut), kan ni skriva ett räntesäkringsavtal.

Då vet ni vad räntesatsen blir den dagen

lånen utbetalas. Försäkringen kostar lite

men den ger er trygghet. Den avtalade

räntan gäller oavsett om räntan stigit eller

sjunkit till tillträdesdagen.

Hur ska pengarna placeras?

Våra barn har fått 10 000 kronor

av sina morföräldrar. Hur

skall vi placera dem för att få

bäst avkastning? Barnen är nu

13 och 15 år gamla och vi räknar

med att de behöver pengarna när de

flyttar hemifrån.

Undrande tonårsföräldrar

Svar: Avkastning är alltid

kopplad till den risk man

är villig att ta! Pengar som

skall placeras på ca 5 år

kan placeras i aktiefonder.

För att minska risken men

ändå ha möjlighet till god

avkastning välj svenska fonder som

placerar brett, i många olika branscher.

Vill man själv söka fonder kan man läsa

på www.morningstar.se

29


Mammor gillar nätshopping

Mammor är flitiga shoppare på Internet. Hela 86 procent av

mammor med barn upp till nio år uppger att de har nätshoppat

det senaste halvåret. En ökning med 18 procent sedan 2005.

Och mammorna handlar för mycket; ungefär för en tusenlapp

i månaden. Tillsammans med de norska mammorna toppar de

statistiken för näthandel i Europa där bara 62 procent av mammorna

handlar på nätet.

Mammor med småbarn är ofta den grupp i samhället som

har störst utmaningar då det gäller att få tiden att gå ihop.

Varje vardagsgöromål som avhjälps med Internet innebär en

välkommen tidsbesparing.

Källa: European Interactive Advertising Association står bakom

undersökningen.

Sverige mest jämställt i världen

Sverige och våra nordiska grannar är bäst i världen på jämställdhet.

Det visar den årliga rankningen från intresseorganisationen

World Economic Forum (WEF). De mäter i procent hur

jämställda länderna är enligt kriterier på fyra olika områden;

hälsa (Sverige, 73:e), utbildning (Sverige, 27:e), politik (Sverige,

1:a) och ekonomi (Sverige, 6:e).

Inom ekonomi mäts fyra olika aspekter, däribland andelen

högre tjänstemän fördelat på kön. I Sverige är 69 procent män

och 31 procent kvinnor. Det renderar en 36:e plats i den ekonomiska

rankningen (som toppas av länder som Moçambique och

Filippinerna) och drar ner snittrankningen för ekonomi vilket

gör att vi landar på en sjätteplats.

På jumboplatserna på den 128 länder långa listan ligger

Pakistan, Chad och Jemen.

Enligt rapporten har den globala jämställdheten ökat det

senaste året. Lettland och Litauen har enligt WEF förbättrat sin

jämställdhet mest, fler kvinnor förvärvsarbetar till en högre lön,

och stiger därför med sex respektive sju platser på listan.

Sverige sämst på förmåner

I Sverige har vi länge följt debatten om politiker som har svårt

att leva som de lär. Detta samtidigt som regeringen arbetar hårt

för att komma åt bidragsfuskare och svartjobbare.

Detta är bakgrunden till att allt fler företag lockar med hushållsnära

förmåner då det för många handlar om att hitta en

lösning på vardagsekvationen med heltidsjobb och familj, utan

att handla svarta tjänster.

Men arbetsgivarna i Sverige ligger långt efter i utvecklingen

om man jämför med det stora landet i väst. Till exempel erbjuder

37 procent av de amerikanska arbetsgivarna sina anställda

barnomsorg. Ett företag som gjort sig kända för sina personalerbjudanden

är sökjätten Google. På sitt huvudkontor i Mountain

View erbjuder de sina anställda dagis, tvättstugor, cykellagning,

gratis busstransport till och från arbetet samt biltvätt.

Även gym, massage, frisör och läkare finns på jobbet.

Handla rätt och ät klimatsmart

Larmrapporterna om klimatförändringar avlöser varandra och

intresset för att handla miljövänligt ökar. Produktion och transport

av livsmedel står för en stor del av människans utsläpp av

växthusgaser. Nedan följer tre enkla tips på hur man genom att

välja bort och framför allt välja rätt produkter kan hjälpa till

att minska koldioxidutsläppen, utan allt för stor belastning på

plånboken.

• Välj mat långt ner i näringskedjan. Ju högre upp i näringskedjan,

desto mer energi går åt för att framställa maten. Kött

kräver mångdubbelt mer energi per kilo än grönsaker.

• Ät lokalt producerad mat. Kortare transporter är alltid bättre

för klimatet. Samtidigt gynnas den lokala matproduktionen.

• Välj ekologiskt. Ska man bara göra en enda sak - välj ekologiskt.

Det minskar utsläppen av gifter och bekämpningsmedel

i naturen.

TrenD

spaning

30 31

rest

av eld

÷

vinns

mången

i

tidning


ger

färdighet

kall

dryck

ganska

ny

valuta

ger binds

runt

trygga

mid-

kunder sommar


kunga-

namn

ç

många

är enarmade

flöde


glädjande

för

art ist

var grym

flyg-

bolag

fargalt

ç ç

svarar

ohyfsat

rymd-

opera

typ pärm

kan vara

lätt på

foten

tvivel

rarus


för-

tjusa

var sem

enligt

gt


hörs

före

hurra

befälhavare

vanlig

dryck

kompis

säger

positiv

mindre

använd

firas i

augusti

skjuter

igång

loppet

känner

sig

säker


kan lyfta

jättetungt

areal


jag på

latin

tog tag

om

kvar

säker-

efter

bistick

het

för-

älskade


kommer

efter

gåva

puré

Ç Ç Ç Ç

÷ ‹

vardags-

sotaren

Korsord nr 1/08

1:a pris 1000 kr i valfri fond ur Sparbanken Syds sortiment. 2:a pris

500 kr i valfri fond ur Sparbanken Syds sortiment. 3:e pris 250 kr i

valfri fond ur Sparbanken Syds sortiment. 4 – 10:e pris 200 kr i valfri

fond ur Sparbanken Syds sortiment. 11 – 15:e pris Väska. De 15 först

öppnade rätta lösningarna får pris. Vinnarna meddelas personligen.

Namn ................................................................

Adress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Postadress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Barnkorsord nr 1/08

1:a – 5:e pris 200:- insatt på ett kompiskonto

6:e – 10:e pris 100:- insatt på ett kompiskonto

De 10 först öppnade rätta lösningarna får pris.

Vinnarna meddelas personligen.

Namn ................................................................

Adress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Postadress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Vinnarna korsord nr 2/07. 1:a – 5:e pris Linus Benz Meiers Brösarp, Pontus Hansson

Lövestad, Emma Anders Ystad, Elin Nilsson Tomelilla, Johan Lundgren-Nordin

Simrishamn 6:e – 10:e pris Erica Persson Hammenhög, Marielle Robertsson Tomelilla,

Nicole Norin Ystad, Mathilda Henningsson Simrishamn, Jacob Aspegren Brösarp

Skicka de rätta lösningarna senast 2008-04-01 till Sparbanken Syd,

att. eva Sandelius, Box 252, 271 25 Ystad

krubba

tar emot

många

båtar

blir

kvar

heta

skär

är nyfödda

grisar

åsneläte

föder

dunungar

drar

resande

uppe i

toppen

visar

tiden

är det

dags

att

svänga i

valuta

vaksamt

följe

ein-

steinium

ytenhet

säger

inte ett

knäpp

delsträckor

platina

i kemin

förord

franskmackan

äldre

bil

ämne

man

kan

göra

soldater

av

© svenska korsord ab

2 5 1

2 7

8 9 7 4 5

1 4

9 8

3 7

1 5 4 9 6

9 3

6 1 8

Sudoku

nr 1/08

2 7 5 1 6 8 9 4 3

4 9 1 2 3 5 6 8 7

rutmönstret 8 3 6 9 7består 4 2 av1

5

3 x 3 rutor (”lådor”)

3 1 4 6 8 7 5 2 9

som i sin tur består av

3 7x 3 2 rutor. 9 3 5 1 8 6 4

Placera 6 5 8in 4siffrorna 9 2 31 7till 19

på 1 ett 8 sådant 2 5 4sätt 9 att 7 varje 3 6

vågrät 9 6 7rad, 8 lodrät 1 3 rad 4 5och 2

låda på 3 x 3 rutor innehåller

5 4

varje

3 7

siffra

2 6

exakt

1 9 8

en gång.

Vinnarna korsord nr 2/07. 1:a pris Lars Björkqvist Ystad 2:a pris

Ruth Nilsson Tomelilla 3:e pris Margareta Wernfors Simrishamn 4:e

– 10:e pris Hanna Nilsson Löderup, Berndt Ödarp Smedstorp, Lars-

Olof Grahn Ystad, Krister Carlsson Ystad, Lena Olsson Löderup, Björn

Romaeus Ystad, Marianne Benz Brösarp 11 – 15:e pris Liisa Lektonen

Simrishamn, Carina Anders Ystad, Maja-Lena Aspegren Brösarp, Christer

Larsson Simrishamn, Gunnel Sundelius Tomelilla

ligga

på badstranden

kamrat

÷

kallas

rävens bo

har vi

blommor i

÷

Ç Ç

gorilla

när

det är

gosigt

fixar

banken

lätt

smajla

ilskna

tar de

som ska

hoppa

lycklig

÷

roddbåt

badar vi

i hemma

rep som

cowboys

kastar



÷

har

skoj

går det

som

duger

prome-

nerat

ç

göra

en

kaka

skaka

sugga

© svenska korsord ab


SKÅneS Heliga KOr

rubrikerna i morgontidningarna var för någon månad sedan feta: ale stenar hotas!

Oh, alla dessa miljölarm. Den ständigt ökande bilismen, tänkte man. Men fann när man

läste vidare, att det inte alls var bilarna (Skånes heliga kor) som utgjorde faran. Hotet

kom från våra vanliga, veliga skånska kor. Som fått för vana att njutningsfullt gnida

sig mot stenarna i det stolta monumentet som därvid eroderar. Och faller samman.

ersonligen har jag alltid misstänkt detta: Ingenting är så

farligt för naturen, som naturen. Det gäller att hålla

den på mattan. Att begränsa den. Golfbanebyggare i

Skåne gör där en behjärtansvärd insats.

Långt i förfluten tid, före de 100 golfbanornas och konstrundornas

tid, en tid då myten om den ljuva idyllen Skåne ännu

kunde hållas vid liv, drog jag runt i detta landskap och berättade

om det i ord och bild. Jag talar om Lasse Holmqvists tid.

Sommar efter sommar for vi till Slott och Koja. Vi levde ett

slags cirkusliv. TV-teamet anlände under fredagen till den trakt

som skulle porträtteras. Då hade jag redan under veckan farit

runt som en visping och tecknat av vartenda pilträd i nejden

och satt redan och redigerade materialet. Dom fasta medarbetarna

började anlända. Jan Öjwin Swahn kom lunkande med

sin lilla reseskrivmaskin, tittade som hastigast sig om för att få

klart för sig var han befann sig och gick in i sin lilla skrivarlya.

Snart hörde man knattret av det som bara några timmar senare

skulle bli en ofta lysande betraktelse av traktens historia.

Olle Adolphsson, programseriens poet, kom med sin gitarr

och för varje vecka en nyskriven visa. Visor som för alltid skulle

göra avtryck i bilden av Skåne. Det här begreppet ”att göra ett

avtryck i historien”, hör man nu allt oftare. Men Nytt är det

inte. För inte så länge sedan såg jag ett sådant någonstans mitt i

Skåne. Det var ett enormt fotavtryck. Av en dinosaurie!

Mitt eget, mer diskreta, avtryck i Skånes historia kan man

finna i trakten av Tomelilla – ett avtryck av min rumpa. Det var

Hasse & Tage, de framsynta, som insåg dess estetiska värde.

Dock tycker jag att Suzanne Bröggers är aningen vackrare.

Dessa ”tryckningar” ägde rum vid inspelningen av filmen

”Falskt som vatten”. Jag hade en roll i den. Nåja, roll? Jag hade

EN replik. Så hade också Klas Östergren, författaren.

Vår filmdebut blev inte friktionsfri. Vi kände

oss nämligen tvungna att överklaga de repliker

vi fått. Vi, jag och Klas, ansåg att Hasses förslag

inte gjorde oss rättvisa. Han hade inte lyckats

tränga in i våra mångfacetterade personligheter,

hade inte fångat våra idiom. Hans ord ”låg inte

bra i munnen”. Vår ambition försenade inspelningen

med några timmar (varje timmes filminspelning

kostar en förmögenhet) och vi fick aldrig

någon ny roll.

En profil som har gjort outplånliga avtryck i

skånsk historia är Ernst Hugo Järegård. Jag har

TexT: åke arenHill

Åke Arenhill

aldrig hört den mannen sjunga lovsånger över sin födelseort,

Ystad. Inte heller är jag klar över vad han egentligen tyckte om

Skåne. Han var ju knappast vad man kallar en ”öppen” person.

Ett samtal med honom brukade mycket snabbt förvandlas till

en föreställning – med E.H. i huvudrollen.

Att han behärskade scenen även utanför teaterns värld, upplevde

jag många gånger. En av dem var då han skulle underhålla

vid en stor bankett i Tomelilla. Publiken var noga utvald,

liksom maten, vinet och artisterna. Ernst Hugo skulle föredra

en monolog som jag hade skrivit och han startade med stort

självförtroende.

Lokalen visade sig dock svårbemästrad, eftersom gästerna satt

i tre intill varandra gränsande rum. Ett förhållande som ledde till

att de gäster som satt längst bort (och dessutom inte såg artisten)

försiktigt började ett stillsamt samtal. Detta skulle visa sig vara

ett fatalt, nej katastrofalt misstag. Ernst Hugos känsliga sinnen

tyckte sig ana ett ointresse för hans konst. Och reagerade! Han

avbröt sitt anförande mitt i en stavelse. Och tystnade! Det blev

bedövande tyst. Länge. Mycket länge. När han åter tog till orda

var det med mycket, mycket len stämma – hans allra lenaste.

(Alla minns säkert hur len den mannens röst kunde vara.). Han

meddelade att publiken (gästerna) nu hade TVÅ möjligheter.

Den första – att från och med detta ögonblick tyst avnjuta

hans monolog.

Den andra – att genast lämna lokalen!

(De två sista orden var ett exploderande crescendo.)

Senare, på natten, på väg mot Malmö, ställde Suzanne B.

den fråga till Ernst Hugo som vi alla i bilen velat ställa. ”Hur

känns det när en situation som denna uppstår? Blir man skakad,

blir man illa till mods? Vad tänker man?”

Ernst Hugo log stillsamt. ”Tja, jag tänkte

bara på det vackert designade matsalsbord som

jag s.a.s. skulle få under bordet. Mitt gage!”

Så är vi tillbaks vid nuet, Ale Stenar. Och

vi möter den enfaldigt tuggande kreaturen som

ivrigt, men utan avsikt raskt reducerar det monoment

som Urban, vikingahövdingen en gång

lät bygga. Det som skulle bli handavtryck i

skånsk historia.

Och livet flyter vidare längs Hanöbuktens

vackert spända båge. Mot aftonen skall man

höra den långa dyningen. Utandningen. Som

alltid.

More magazines by this user
Similar magazines