Vägvisare till Sjöss

Tidningen:el 

EN TIDNING FRÅN DITT LOKALA ELFÖRETAG 

NUMMER 2-2007 | ÅRGÅNG 61 

Vägvisare till sjöss 

Släckta Släckta fyrar får nytt ljus 

VINDKRAFT TILL HAVS SE UPP NÄR DU KÖPER BUBBELBAD SLÄCK GLÖDLAMPAN

FOTO: HÅKAN JANSSON 

TROLLHÄTTAN 

Traditionsrika vattenfall 

Fallens dagar i Trollhättan, Älvkarleby och Porjus 

lockar varje år tusentals fascinerade besökare. 

I Sverige har vi en tradition med speciella Fallens dagar. I början hette evenemanget 

Fallens dag (i singularis) och det var just bara fallpåsläppen denna dag 

som var den stora och enda attraktionen. Men kring detta har det byggts upp 

rena folkfester med diverse attraktioner och aktiviteter som ibland pågår 

under tre dagar – som i Trollhättan (mer info på: www.fallensdagar.se). 

Just Trollhättan var först med Fallens dag, i regi av kraftbolaget med det i 

sammanhanget särskilt passande namnet, nämligen Vattenfall. Redan 1959 

genomfördes där Fallens dag för allra första gången – ingen hade då hört talas 

om vattenfestivaler eller stadsfester någon annanstans i Sverige. För Trollhätteborna 

och tillströmmande turister blev evenemanget en succé från första 

stund. 

Nästa plats med Fallens dag blev Harsprånget 1963, då kallad Harsprångsdagen. 

Det var först 1966 som det fick namnet Fallens dag – i samband med 

flytten till den då nybyggda festplatsen på ön. 

I Älvkarleby arrangeras Fallens dag i år för 36:e gången. Här rör det sig 

fortfarande om en dag – som alltid söndagen före midsommar. 

Så här ser programmet ut i sommar: 

17/6 Fallens dag i Älvkarleby 

8/7 Fallens dag i Porjus 

20–22/7 Fallens dagar i Trollhättan 

ÄLVKARLEBY 

22 

PORJUS 

FOTO: ALF WALLBING FOTO: JERKER ANDERSSON 

KRAFTNÄTSPRIS FÖR 

HOTADE FJÄRILAR 

Svenska Kraftnäts miljöpris 

2007 gick till en fjärilsexpert. 

Ingemar Frycklund har 

genom sina studier visat att flera av 

de utrotningshotade fjärilsarterna hittat 

en livsmiljö i kraftledningsgator. 

Sveriges gamla kulturlandskap med ängsoch 

hagmarker har minskat dramatiskt under de 

senaste decennierna till följd av det moderniserade 

skogs- och jordbruket. Detta har drabbat 

många fjärilsarter, som varit beroende av det 

tidigare öppna jordbrukslandskapet. 

Fjärilskännaren Ingemar Frycklunds studier 

har visat att flera av de utrotningshotade fjärilsarterna, 

bland annat väddnätfjärilen, kunnat 

finna en livsmiljö i kraftledningsgator som därmed 

blivit en viktig reträttplats för dem. Dessa 

gator kan vara en viktig resurs för att bevara 

biologisk mångfald. Det är därför också viktigt 

att de röjs från sly, så att inte marken skuggas 

från solvärme och ljus som fjärilarna behöver. 

Ingemar Frycklund delar miljöpriset på 

100 000 kronor med företaget ABB, som 

utvecklat en brytare för ställverk som ger färre 

strömavbrott och bättre miljö. 

FRISKA FLÄKTAR PÅ 4-D-BIO 

Sveriges första 4D-biograf, Cino4, på Tekniska 

museet i Stockholm har blivit en succé. Efter 

premiären i januari i år har cirka 50 000 köpt 

biobiljetter. 

På Cino4 visas 3D-filmer med förstärkta 

effekter. Biofåtöljerna rör sig, det stänker 

vatten, puffar ut dofter, blåser och kittlas. 

REKORDMÅNGA 

BYTER ELHANDLARE 

Allt fler ser över sina elkostnader. I januari i år 

bytte 49 procent fler hushållskunder elhandlare 

jämfört med januari 2006. 

45 134 hushåll bytte elhandlare under årets 

första månad, enligt SCB. Dessutom bytte 22 888 

företag och andra kunder elhandlare. Det innebär 

att 68 022 kunder var aktiva på elmarknaden och 

valde bort sin gamla elhandlare. 

Det är den största ökning som SCB noterat 

sedan man 2004 började föra statistik över 

byten av ellevarantörer. SCB tror att det är 

elhandelsföretagens marknadsföring och det 

höga elpriset under 2006 som bidragit till att 

elkunderna blivit mer aktiva. 

Källa: Energimarknadsinspektionen 

Tidningen:el NUMMER 2-2007

NUMMER 2:2007 

MOT LJUSARE TIDER 

Eldsjälarna i Svenska Fyrsällskapet har en 

mission: att återtända de svenska fyrarna! 

De senaste decennierna har flera fyrar 

släckts och nu aviserar Sjöfartsverket att 

ytterligare 200 fyrar ska släckas – bland 

annat Holmögadd utanför Umeå. 

Fyrsällskapets medlemmar har tagit på 

sig en kulturhistorisk uppgift. För visst hör 

våra fyrar till det svenska kulturarvet. 

I detta nummer av Tidningen El kan du 

läsa om Pite Rönnskär, där den resliga järnfyren 

efter 47 års mörker åter kastar sitt vita 

sken ut över Bottenviken. 

Mer om sjön kan du läsa på sidan 15. Här 

handlar det om hur man gör en säker båtresa 

– utan elhaveri. 

Ett enkelt sätt att dra sitt strå till stacken 

för att motverka klimatförändringen är att 

byta till lågenergilampor. Om hela Sverige 

byter ut sina glödlampor till lågenergilampor 

skulle vi spara energi som motsvarar en 

trekvarts Barsebäcksreaktor! Läs mer på 

sidan 8. 

I det nummer du nu har framför dig kan 

du också läsa om LED-belysning och annat 

smått och gott. 

Trevlig läsning – och en ljus och skön 

sommar! 

CHEFREDAKTÖR Lars Abelin 

Tidningen:el 

Distribueras till dig via ditt lokala elföretag. Se baksidan! 

Produceras av Svensk Energi, bransch- och intresseorganisation 

för landets elförsörjningsföretag. 

CHEFREDAKTÖR Lars Abelin, tidningenel@svenskenergi.se 

ANSVARIG UTGIVARE Eva Elfgren, eva.elfgren@svenskenergi.se 

ART DIRECTOR Anna-KarinJakobsson, anna-karin@thefactoryofdesign.se 

ADMINISTRATOR Kristina Sällström, kristina.sallstrom@svenskenergi.se 

TRYCK Sörmlands Grafiska Quebecor AB 2007 

UPPLAGA ca 500 000 ex. Tryckt på miljövänligt papper. 

OMSLAG: 

FARLEDSFYREN 

STENKOBBSGRUND 

UTANFÖR MÖJA I STOCK- 

HOLMS SKÄRGÅRD 

FOTO: MAGNUS RIETZ 

Sid. 4–6 NYTÄND FYR 

Tidningen El har besökt Pite Rönnskär, där den resliga järnfyren efter 47 års 

mörker åter kastar sitt vita sken ut över Bottenviken 

Sid. 7 VÄGLEDNING I MÖRKRET 

Med dagens satellitnavigering går det att klara sig utan fyrljuset och en rad 

fyrar har släckts. Men nu finns ett sällskap som vill återtända fyrarna. Vi har 

besökt Pite Rönnskär – en av de fyrar som återigen ser ljuset. 

Sid. 8 SLÄCK GLÖDLAMPAN 

Det är snart dags att släcka glödlampan – för gott. Och i stället sätta in lågenergilampor. 

Även om lågenergilampan är dyrare i inköp håller den betydligt längre 

och gör att du i längden sparar pengar. Och vinsten för miljön är stor. 

Sid. 10–11 LED PÅ VÄG IN I VÅRA HEM 

Driftsäker, energisnål belysning som spar både pengar och miljö. Låter det lockande? 

Tekniken är inte ny – det handlar om ljusdioder vilket har funnits i många 

år. Men nu börjar de hitta in i de svenska hemmen. 

Sid. 12–13 VINDKRAFT TILL HAVS 

Kanske kan det låta som en framtidsutopi, men verkligheten är närmare 

än vi tror. Norrmännen har kommit långt när det gäller planerna på jättelika 

vindkraftsparker långt ute till havs. 

Sid. 15–16 SÄKER BÅTRESA 

Det vanligaste felet till sjöss är att båtar blivit utan ström. Här får du tips om hur 

du får en tryggad strömtillförsel och ett säkert elsystem – förutsättningar för att 

sommarens utflykter med fritidsbåten ska bli lyckade. 

3

4 


Det är emot tingens ordning att fyrar är släckta om natten, 

tycker entusiasterna i Svenska Fyrsällskapet och närboende 

längs kuster och på öar. Tidningen El har besökt Pite Rönnskär, 

där den resliga järnfyren efter 47 års mörker åter kastar sitt 

vita sken ut över Bottenviken tack vare ideellt ingripande. 

Nytänd fyr 

TEXT: MONIKA TROZELL FOTO: MAGNUS RIETZ 

Tiderna då vattnen här utanför var 

öbornas livsavgörande källa till försörjning 

är historia. 

Fiskarnas ättlingar dröjer sig ändå kvar i stugorna 

på Pite Rönnskär. Hav har en förmåga 

att rista in bestående spår i arvsmassan. 

– Det går inte att vara någon annanstans 

än vid havet, säger Tord Stenberg. 

Han har sitt yrkesliv i Pite hamn, sitt permanenta 

boställe på en sjötomt söder om 

stan och fritidsvistet på den två kilometer 

långa och en kilometer breda ön i Bottenviken 

mellan Piteå och Skellefteå. 

Både farfar och morfar var fiskare på öarna 

här runtomkring. Själv började han som 

15-åring köra lotsbåt med stationering på 

Rönnskär. Båtmännen bodde i lotsstugan 

och fick hålla vakt i skift dygnet runt, och 

när de såg fartyg närma sig väckte de lotsen. 

Senare fick Tord Stenberg ta över en fallfärdig 

stuga från 1700-talet, och 1974 byggde 

han nytt. 

Vid den tidpunkten tecknade sig öns resliga 

järnfyr som ett dött skelett från fornstora 

dar mot kvällshimlen, brädad av en yngre 

konkurrent. 

De första fiskarna bosatte sig på Pite Rönnskär 

på 1500-talet. Den äldsta byggnaden som 

står kvar i dag är det lilla vita kapellet på stenåsen 

på södra udden. Kapellet fungerade 

också som sjömärke. Trafiken på sjön ökade 

och behövde mer vägledning. 1832 uppfördes 

en båk bredvid kapellet, och femtio år senare 

sattes en fyranordning upp på lotsstugans 

vägg. 

Tidningen:el NUMMER 2-2007 

När så statsmakten bestämt att ostkustens 

huvudfarled skulle förses med ett heltäckande 

system av angöringsfyrar blev Pite Rönnskär 

en av de utvalda platserna. Den ena av skånska 

Sandhammarens två fyrar flyttades hit i början 

av förra seklet. Det var en ”heidenstammare”, 

där en trappcylinder i mitten med 

lanternin och altan överst stagats upp av en 

öppen järnkonstruktion i sektioner. Fyrtypens 

upphovsman, ingenjören Nils Gustaf 

von Heidenstam, hade 1849 anställts av Lotsverket 

för att leda utbyggnaden av det svenska 

fyrväsendet. 

Fördelen med järnfyrarna var att de kunde 

uppföras även på sand och porösa klippor. 

Det gick att prefabricera dem, uppsättningen 

gick fort och fyren kunde vid behov 

monteras ned och flyttas. Nackdelen visade 

sig vara att de, framförallt på västkusten, 

angreps av rost och underhållet blev dyrt. 

Rönnskärsfyren byggdes på med två sektioner 

och blev därmed 37 meter hög och landets 

högsta Heidenstamsfyr. 

Som bränsle till fyrlampan användes först 

fotogen, senare ersatt av gas. De krävde kontinuerligt 

vakthållande. Linserna roterade 

med hjälp av ett urverk med lod. Med denna 

spegelapparat, som gjorde det möjligt att ge 

fyrarna olika karaktärer, blev den svenske 

konstruktören Jonas Norberg en av världens 

ledande fyringenjörer. 

Urverket måste dras upp, så med jämna 

mellanrum fick Rönnskärsväktarna klättra 

Både farfar och morfar var fiskare på öarna här runtomkring. Själv började fyrentusiasten 

Tord Stenberg som 15-åring köra lotsbåt med stationering på Rönnskär. 

5 

»

» 

de 160 trappstegen upp för att ombesörja 

den manuella uppgiften. Varje morgon skulle 

också gardinerna dras för så att prismorna 

inte förstördes av solljuset. För bränslet 

fanns en hissanordning så att man slapp 

släpa det uppför trapporna. 

Fyren hade placerats på öns högsta punkt 

och fiskestugorna som stått där fick maka 

på sig ner till hamnen. Geografiskt hör Pite 

Rönnskär till Västerbotten, men det var för 

trafiken på de norrbottniska hamnarna som 

fyren och ön hade sin stora betydelse. 

Fiskare med drängar, fyrvaktare, fyrmästare, 

lotsar och båtmän med fruar och barn 

bildade ett livaktigt samhälle. Mjölkbåten, 

som kom ut ett par gånger i veckan, kunde 

vara lastad med 300 liter mjölk. 

Andra tider stundade när en elkabel drogs 

ut till ön 1958. Elektrifieringen och automatiseringen 

av fyrskötseln och väderstationen 

underlättade förstås arbetet men var också 

början till byns avfolkning. 

Strax efter togs en ny bottenfast så kallad 

kassunfyr i bruk, uppförd en bit utanför ön. 

Rönnskär släcktes och lotsarna flyttade till 

Skelleftehamn. Rönnskär tändes igen mellan 

1969 och 1971 då kassunfyren Nygrån kvaddats 

av isen, men därefter var det oåterkalleligen 

svart. Då hade också yrkesfiskarna bytt 

adress till fastlandet. 

Planerna på att riva fyren stoppades dock, 

och för några år sedan bestämde sig Tord 

Stenberg och Rönnskärsgrannen Lars Lundholm 

för att skingra mörkret – påhejade av 

Svenska Fyrsällskapet. 

Skellefteå kommun och Riksantikvarieämbetet 

blästrade och målade fyren, och de 

frivilliga krafterna stod för resten av jobbet. 

Själva linsapparaten var intakt men elmotorn 

och växellådan var bortplockade. 

Den gamla tusenwattslampan byttes också 

ut. Lanterninens fönster var uttjänta, och 

Tord Stenberg har släpat 36 stycken nya 

centimetertjocka rutor uppför de 160 trappstegen. 

– Den augustikväll 2005 när fyren skulle 

tändas för första gången hade en stor publik 

samlats. Hela ön har levt upp av återtändningen, 

berättade han utan minsta andfåddhet 

när vi klättrat hela vägen upp och 

belönats med en svindlande utsikt över 

Bottenviken och ön. 

Det var september och vardag då och bara 

Anderssons stuga visade livstecken. En stund 

senare satt vi där vid köksbordet och blev 

bjudna på kaffe och tunnbröd med gravad 

öring när fyrljuset tändes kl 18.45. 

– Då är det dags för oss gamla och barn att 

gå till sängs, skämtade Evert Andersson. 

Han gick i pension 1991 efter 42 års tjänst 

som båtman på Rönnskär. Han träffade sin 

Ulla här ute, Piteskärgården är ett gemensamt 

släktarv. Hon har jobbat på sjukhuset i 

stan, men nu när de själva styr sin tid är de 

först ut när isen gått upp och väntar så långt 

som möjligt in i oktober med att återvända 

till stadslägenheten. 

Evert är en passionerad fiskare. Jämte att 

ta hand om fångsten plockar Ulla de hjortron-, 

Evert Andersson gick i pension 1991 efter 42 års tjänst som båtman på Rönnskär. Han träffade 

sin Ulla här ute, Piteskärgården är ett gemensamt släktarv. 

För Tord Stenberg handlar fyrarnas dragningskraft om fyrskenet, fågellivet och själva platsen. 

åker- och tranbär som växer på ön och långa 

höstkvällar stickar hon åt Röda Korset. 

Det är en ö att bli betagen i, med de röda 

stugorna som hukar sig tätt mot varandra 

som skydd mot nordanvinden, horisonten 

att vila blicken i, minnena i lotsstugans 

museum och fyrtornet som viskar om både 

mänskliga stordåd och litenheten inför 

naturens mäktigare krafter. 

Även om inget av öns 132 hus längre har 

några permanentboende, så lever ön upp 

desto mer på sommaren. Nya generationer 

anammar traditionerna och klämmer ihop 

sig i stugor och sovbodar. Nestorn Evert 

Andersson låter barnen följa med på fiskafänge 

och lär dem rensningens konst. 

Här finns en välskött gästhamn med toaletter 

på bryggan och grillplatserna med ved 

på stranden. Det går också att ta sig hit ut 

med turbåt, och öborna delar generöst med 

sig av sitt smultronställe. 

– Vi visar gärna fyren och hoppas på att 

det blir vandrarhem i det stora lotsbostadshuset 

där bara hemvärnet håller till i dag, 

säger Tord Stenberg. 

När vi i hans båt lämnat Rönnskär bakom 

oss kommer fyrljuset till sin fulla rätt. De tre 

breda ljusstrålarna syns 20 sjömil bort, och 

fritidsbåtfolket gläds åt den nygamla vägvisaren. 

– Man måste ut på havet för att uppleva 

fyrens karaktär. 

Pite Rönnskär är nummer ett för Tord 

Stenberg, men har han vägarna förbi så 

besöker han gärna andra fyrar. Ölands södra 

udde är en favorit. För honom handlar dragningskraften 

om fyrskenet, fågellivet och 

själva platserna. 

– Fyrarna är ju alltid placerade så att både 

människor och fåglar dras dit. ■ 

6 Tidningen:el NUMMER 2-2007

Vägledning i mörkret 

Under flera hundra år gav Sveriges fyrar 

sjöfararna livsavgörande vägledning i 

mörkret. Med dagens satellitnavigering 

går det att klara sig utan fyrljuset och en 

rad fyrar har släckts. Det är helt galet, 

tycker fotografen Magnus Rietz, som 

leder Fyrsällskapets mission att återtända 

fyrarna. 

Den första fyren byggd i landet var trätornet 

som restes på Landsort 1699. Den och alla de 

andra som kom efter blev livsviktiga hållpunkter 

för den växande sjöfarten. 

Genom seklerna har dessa utposter på 

randen mellan trygga land och oberäkneligt 

hav fängslat, väckt känslor och satt fantasin i 

rörelse. Tornen har varit symboler för utsatthet 

och längtan, för ensamhet och frihet. 

Myter, skrönor och spökhistorier har svävat 

kring fyrtornen. På sin ensliga post kunde 

fyrvaktaren bli galen av ensamhet och skräck. 

Men här kunde han också demonstrera hjältemod 

och styrka. 

Skötseln av fyrarna var ett enahanda och 

ibland livsfarligt slitgöra. Lanterninens rutor 

skulle hållas rena, även om det innebar livsfarliga 

balansakter i snöstorm. Bränsle till 

lamporna måste regelbundet fyllas på, och 

nåde den fyrvaktare som somnade så att 

fyren slocknade och något fartyg förliste. 

Sedan kom elektriciteteten och en snabb 

teknisk utveckling. När Sjöfartsverket kunde 

styra landets alla fyrar från Norrköping hemförlovades 

större delen av fyrpersonalen på 

1960 och -70-talen. 

De två senaste decennierna har gps-navigeringen 

gjort sitt segertåg över farvattnen. 

När man med hjälp av satelliter exakt kunde 

bestämma sin position vilken tid på dygnet 

som helst, så var inte heller fyrljuset längre 

nödvändigt. 

En rad fyrar har mörklagts, och i januari 

aviserade Sjöfartsverket att 200 fyrar till, 

bland annat Holmögadd utanför Umeå 

skulle släckas. 

Sjöfartsverket, som är ett affärsdrivande 

och kostnadsjagande verk, vill helst riva eller 


sälja fyrarna. Några är byggnadsminnesförklarade 

och måste därför vårdas, andra har 

rustats upp och skötseln har sedan överlåtits 

på föreningar. Vissa har fått nytt liv som 

vandrarhem. 

Fyrvännerna menar att platserna är ovärderliga 

kulturarv. Det vore lika oförlåtligt att 

låta fyrarna förfalla som det var att politikerna 

rev alla dessa småstadscentra, menar 

Magnus Rietz. Han har rest kusterna runt 

och med sin kamera dokumenterat fyrplatserna. 

I bagaget hade han egna lampor och 

kablar för bildeffekternas skull. Så fick både 

Pite Rönnskär och Pater Noster på Västkusten 

för en kort stund återuppleva sin ljusa tid. 

– Det var då idén föddes om att återtända 

fyrar mer permanent, säger han. 

Så blev han härförare i den återtändningskommitté 

som bildades inom Svenska Fyrsällskapet, 

en drygt tio år gammal förening 

för fyrvänner som tillsammans både besöker 

fyrar och agerar för deras fortlevnad. 

Genom samarbete med Trelleborgs kommun 

kunde Smygehuks fyr åter tändas efter 

25 svarta år. En stor publik jublade vid det 

högtidliga tillfället på valborgsmässoaftonen 

2001. Grönskär i Stockholms skärgård, bohuslänska 

Nordkoster och Lungö vid inloppet 

till Härnösand är andra platser där ljuset 

återuppstått. 

– Som vi hoppats har de första återtändningarna 

inspirerat andra att ta efter. Det 

blir bäst om människor lokalt håller i projektet 

med stöd av oss i Fyrsällskapet. 

Så som det gick till på Pite Rönnskär. På 

Gåsören utanför Skellefteå har Svenska 

kryssarklubbens lokalavdelning fyren som 

granne till sitt klubbhus och har sett till att 

den nu lyser igen. 

En del av de återtända fyrarna finns med 

på sjökortet, då med markeringen ”occas”. 

– Det innebär att kraven är lägre än på 

andra fyrar. Vi vill att alla fyrar som återtänds 

ska ingå i det ordinarie navigationssystemet, 

säger Magnus Rietz och menar att 

fyrarna fortfarande fyller en viktig funktion 

för fritidsbåtfolket. 

– Det är skillnad på att stå på kommandobryggan 

på en tretusentonnare och befinna 

sig i en krängande segelbåt. 

Det kan vara riskabelt att helt förlita sig på 

gps:en. Om strömförsörjningen fallerar blir 

fyrarna oundgängliga ledstjärnor. I dagsljus 

fungerar de också som värdefulla sjömärken, 

som hjälper till att skilja öar åt och att avgöra 

sin position. Även skärgårdsborna månar 

om sina fyrar som viktiga vägvisare vid dimma 

och dålig sikt. ■ 

ÖVERNATTA I FYRMILJÖ 

Här finns vandrarhem på fyrplatser: 

• Smygehuk, Sveriges sydligaste udde 

Tel. 0410-245 83 

• Hanö utanför Blekingekusten 

Tel. 0456-530 00 

• Hållö intill Smögen 

Tel. 0523-303 17 

• Stora Karlsö utanför Gotland 

Tel. 0498-24 05 00 

• Örskär utanför Gräsö i Uppland 

Tel. 0173-340 21 

• Högbonden, en ångermanländsk fyrö 

Tel. 0613-230 05 

Medlemskap i Svenska Fyrsällskapet ger 

möjlighet att övernatta på vissa andra fyrplatser. 

Hemsida: www.fyr.org 

Örskär utanför Gräsö i Uppland är en av 

fyrmiljöerna som man kan övernatta i. 

7 

FOTO: MONIKA TROZELL

Släck glödlampan! 

TEXT: LARS ABELIN 

Australien tänker bannlysa glödlampor om 

tre år. Även i Kalifornien, Kanada och Storbritannien 

är förbud på gång. I eu-parlamentet 

har diskussioner förts om ett alleuropeiskt 

lampbyte. 

Belysningen i en genomsnittlig villa drar 

ungefär 1240 kwh per år. Det är 20 procent 

av det totala behovet av hushållsel för en 

familj i det svenska genomsnittshuset. 

1 kwh el räcker till att få en lågenergilampa 

att lysa i 111 timmar medan en glödlampa 

bara lyser i 25 timmar. En 9 w lågenergilampa 

ger lika mycket ljus som en 40 w glödlampa 

och en 11 w lågenergilampa motsvarar 

en 60 w glödlampa. 

Även om lågenergilampan är dyrare i inköp 

håller den betydligt längre, vilket 

betyder att du kommer att spara 

pengar i längden. Om du till 

exempel ersätter en 60 w glödlampa 

med en 11 w 

lågenergilampa sparar du ungefär 

400 kronor under lågenergilampans 

livslängd. Dessutom 

orsakar en vanlig glödlampa 

under 10 000 timmars användning 

19 mg kvicksilverutsläpp 

(om den använder 

kolkraftsproducerad el) medan 

lågenergilampan endast orsakar 

3 mg utsläpp. Du sparar 

även in på koldioxidutsläppen 

med en lågenergilampa. 

Det man däremot tappar är 

glödlampans värmande effekt – 

något som är en nackdel under 

888 

FOTO: INGRAM OCH OSRAM 

Det är snart dags att släcka glödlampan – för gott. 

Och i stället sätta in lågenergilampor. 

vinterhalvåret men som kan vara en fördel 

under sommarmånaderna. 

Om hela Sverige skulle byta ut sina glödlampor 

mot lågenergilampor, så skulle den 

totala energianvändningen sänkas kraftigt: 

– Med en sådan övergång skulle Sverige 

spara energi som motsvarar en trekvarts 

Barsebäcksreaktor, säger Egil Öfverholm, 

expert på Energimyndigheten. 

Besparingarna skulle bli ännu större om 

inte bara Sverige utan hela Europa övergår 

till lågenergilampor. Det finns beräkningar 

som visar att det i dag används 3,6 miljarder 

vanliga lampor med glödtrådsteknik i Europa. 

Om bara hälften av dessa byttes ut till 

lågenergilampor med samma ljusflöde, så 

skulle vi skona miljön från 23 miljoner 

ton koldioxid – vilket motsvarar 

utsläppen från 27 kolkraftverk á 

2 twh. Och vår gemensamma 

elräkning skulle sänkas med 

nära 70 miljarder kronor. 

OBS! Tänk på att lågenergilampor 

innehåller kvicksilver 

och därför måste lämnas in på en 

miljöstation för återvinning! 

(Även glödlampor måste samlas 

in separat, eftersom de innehåller 

tungmetaller.) Tänk också på 

att köpa ce-märkta lampor. 

Märkningen intygar att produkten 

uppfyller grundläggande 

hälso- och säkerhetskrav. ■ 

SÅ MYCKET ELENERGI 

KAN VI SPARA! 

Samtliga uträkningar är beräknade 

på ett byte från en 60 W glödlampa 

till en 11 W lågenergilampa med en 

lystid på 1 000 timmar. 

• 1 utbytt lampa sparar samma mängd 

elenergi som krävs för att använda en 

mikrovågsugn 1 timme om dagen i en 

månad. 

• 10 utbytta lampor sparar samma 

mängd elenergi som krävs för att 

ha datorn påslagen i 200 dygn. 



ta 130 bad i badkaret. 



köra 1600 maskindiskar. 



stryka kläder i 3200 timmar. 



titta på en 32 tums platt-tv i 19,5 år. 

• 100 000 utbytta lampor sparar 

samma mängd elenergi som att 

koka upp 46 miljoner liter vatten 

med en vattenkokare. 

• 600 000 utbytta lampor sparar 

samma mängd elenergi som krävs 

för årsförbrukningen av el i 1500 

småhus som är uppvärmda med 

direktverkande el. 

• 9 miljoner utbytta lampor sparar 

samma mängd elenergi som krävs 

för att lysa upp 44 900 julgranar 

i tio år framöver. 

Källa: Vattenfall – som i våras delade ut lågenergilampor 

till sina drygt 600 000 svenska elkunder 


ENERGILEXIKON 

Ampere 

Enhet för strömstyrka. 

Har beteckningen A. 

Energi 

Effekt x tid. Energi kan varken 

produceras eller konsumeras, 

utan endast övergå från en form 

till en annan. Exempel på energivaror 

är el, olja, kol, gas, 

biobränslen med mera. 

Effekt 

Den mängd arbete som kan utföras 

tillfälligt, till exempel under 

en sekund. Effekt brukar definieras 

som arbete per tidsenhet. 

W (Watt) 

Enhet för effekt. Den internationella 

standardenheten är 

uppkallad efter James Watt 

(1783–1819), brittisk instrumentmakare 

och uppfinnare. 

Wh (Wattimme) 

Den energi som förbrukas då 

effekten 1 watt utvecklas under 

1 timme. 

1 kWh (kilowattimme) 

Motsvarar den energi som 

utvecklas i en elektrisk kokplatta 

under en timme. 

1 kWh = 1 000 Wh. 

1 MWh (megawattimme) 

Motsvarar den energi som en 

familj på fyra personer använder 

för matlagning under ett år. 

1 MWh = 1 000 kWh. 

1 GWh (gigawattimme) 

Elåtgången för 40 normalvillor 

under ett år. 1 GWh = 1 000 000 

kWh. 

1 TWh (terawattimme) 

Den genomsnittliga energimängd 

som Sverige använder under ett 

dygn. 1 TWh = 1 000 000 000 kWh. 


Källa: Svensk Energi 

Se upp när du köper 

bubbelbadkar! 

3 av 4 bubbelbadkar har så stora brister att de 

utfärdats med försäljningsförbud av Elsäkerhetsverket! 

Badrummet har, bredvid köket, blivit ett av hemmets viktigaste rum 

och ett nytt badrum står högt upp på svenskarnas önskelista. Det här 

har lett till en explosion i försäljning av bubbelbadkar – och av 

importfirmor som tar in kar till Sverige. 

Efter att ha fått indikationer på att bubbelbadkaren inte uppfyller 

säkerhetskraven, så har Elsäkerhetsverket besökt 20 tillverkare och 

importörer för att undersöka om karen uppfyller gällande säkerhetskrav. 

Av de testade bubbelbadkaren hade 15 av 20 så allvarliga säkerhetsbrister 

att Elsäkerhetsverket utfärdade försäljningsförbud på dem. 

Felen bestod till exempel i att de inte uppfyllde kraven mot inträngande 

väta och att de var försedda med stickpropp på anslutningskabeln 

trots att kravet är att de måste inkopplas med fast anslutning. 

Om säkerhetskraven inte är uppfyllda, så kan i värsta fall vattnet bli 

strömförande och orsaka livsfarliga skador! 

– Det allra viktigaste ur säkerhetssynpunkt är att bubbelbadkaren 

har en fast installation via en jordfelsbrytare och en fast installation 

får endast göras av en behörig elinstallatör, säger Fredrik Kagerud på 

Elsäkerhetsverket. 

– Installations- och bruksanvisning ska alltid medfölja en elektrisk 

apparat och dessutom ska de vara på svenska. I en del fall av de bubbelbadkar 

vi undersökte medföljde inga instruktioner alls. Några hade 

anvisningar på engelska, vilket alltså inte heller uppfyller reglerna. 

På Elsäkerhetsverkets hemsida www.elsakerhetsverket.se finner du 

en aktuell lista över de bubbelbadkar som fått försäljningsförbud. Och 

glöm inte att anlita en elektriker för installationen. Därefter kan du 

bubbla på och njuta med gott samvete. ■ 

9

LED på väg in i våra hem 

Driftsäker, energisnål belysning som spar både pengar och miljö. Låter 

det lockande? Tekniken är inte ny. Det handlar om ljusdioder, som har 

funnits i många år. Men nu börjar de hitta in i de svenska hemmen. 

TEXT: KJELL EDGREN FOTO: FLUX 

LED har länge funnits i vår omgivning, i trafiken och i varuhus. Nu är tekniken på väg in i våra hem. 


Ljusemitterande dioder, så kallade led, 

finns överallt omkring oss, i 

trafikljus, på instrumentpaneler och 

som orienteringsljus på allmänna platser. I 

takt med att dioderna fått högre effekt och 

med mer precis färgstyrning har de också 

blivit mer användbara för belysningsändamål. 

Men armaturer och reglerutrustning är 

fortfarande dyra så det är mest i offentliga 

lokaler de kommit till användning. Än så 

länge. 

– led-tekniken kommer starkt i konsumentledet, 

säger Magnus Frantzell, vd för 

Ljuskultur, ett informationsorgan för belysningsbranschen 

– För några år sedan var det svårt att hitta 

armaturer, men den bilden har förändrats. 

Nu finns färdiga applikationer både för 

inredningsproffs och vanliga konsumenter, 

armaturer som kan anslutas direkt till 230 

volt. 

LED-tekniken är energieffektiv och ljuskällorna 

håller länge. Livslängden på dioderna 

brukar anges till omkring 50 000 timmar 

vilket innebär att man aldrig behöver byta 

dem. Normal användning av en armatur är 

1 000–2 000 timmar per år, så en led-armatur 

skulle kunna hålla 25–50 år utan underhåll. 

Dioderna tål dessutom ganska omild 

behandling, de är inte känsliga för vibrationer 

och skakningar som en vanlig glödlampa. 

Rött led-ljus har funnits i 50 år. Men det 

är de senaste åren, när man fått fram variation 

i färgblandningar, samt allra viktigast, 

ett tillräckligt effektivt vitt ljus som marknaden 

öppnat sig på riktigt. Tidigare var det 

vita ljuset både kallt i tonen och med svag 

effekt. Vi svenskar kräver ett varmare vitt 

ljus i våra bostäder och det börjar komma i 

större utsträckning. Men fortfarande är 

armaturer dyra och de flesta tillämpningar 

kräver fast installation. 

Tekniken fungerar utmärkt för punktbelysning, 

infälld belysning, och som dekoration 

men än så länge inte som allmänbelysning 

i rummet. Ljuskällorna är små och det 

skulle helt enkelt krävas för många för att 

lysa upp ett rum för att det skulle vara eko- 


nomiskt att investera i all armatur. Men med 

hjälp av reflektorer och linser ökas effekten 

hos dioderna. Redan idag finns färdiga 

armaturer med standardsockel som kan 

användas i stället för läslampan eller den 

infällda spotlighten. 

Thomas Fryklöf från Atsterbro, strax norr 

om Nybro i Småland, försöker dra nytta av 

de ekonomiska fördelarna med led-belysning. 

I sin villa har han installerat dioder 

som fönsterbelysning, som bänkbelysning 

i köket och som spotlights för läsbelysning. 

Bara genom att byta fönsterlamporna mot 

led-armaturer tjänar Thomas en bra slant. 

– Den förbrukning vi har nu för ledarmaturer 

i sju fönster kostar omkring 30 

kronor per år. Det är en tiondel av vad vanliga 

lampor skulle göra av med, säger han. 

– De spotlights jag bytt ut innebär ännu 

större besparing. De nya armaturerna är på 

1,2 Watt, att jämföra med halogenspots på 

30 Watt. 

Thomas har utbildning för att utföra fasta 

elinstallationer. Han köper komponenter via 

Internet och hittar på egna konstruktioner. 

För den som inte har samma kompetens 

återstår att prata med en fackman. Utbudet 

av färdiga armaturer är än så länge begränsat 

i lampaffärerna men det går att hitta ytterligare 

en del på Internet. 

Thomas Fryklöf tillhör de elkonsumenter 

som har intresse för ny teknik och kunskap 

för att omsätta den i praktisk nytta. Nästa 

projekt i huset är ett bibliotek där bokhyllorna 

ska förses med belysning. Med led-teknik 

förstås. 

Flux AB är ett av flera företag som 

specialiserat sig på led-teknik. Än så länge 

samarbetar man mest med arkitekter och 

byggföretag men man ser en stor utvecklingspotential 

för vanliga konsumenter. Det är 

redan nu möjligt att bygga in färg- och ljusfunktioner 

i en bostad och styra dem med 

intelligenta strömbrytare som anpassar funktionen 

efter förprogrammerade scenarier. 

– På lite sikt kommer den här tekniken att 

bli mer vanlig i hemmen, säger Mia Bruér, 

som är informationsansvarig på Flux AB. 

Dioderna har en livslängd på ca 25–50 år vid 

normal användning. Detta är optimalt på ställen 

där det är svårt att komma åt att byta lampor, 

till exempel i en pool. 

– Den kommer att få större betydelse när 

det gäller möjligheten att förnya sitt hem. 

Folk börjar mer och mer inreda med ljus. 

Det är mycket lättare att skapa stämning 

genom ljus än genom att köpa nya möbler. 

– Vi svenskar är vana att ha många ljuspunkter 

i hemmen. Tekniken utvecklas mot 

mer styrning genom smarta system som 

hanterar alla apparater i hemmet. Med ledtekniken 

kommer den styrningen också att 

omfatta belysningen. ■ 

Källor: LED - ljus ur lysdioden (Belysningsbranschen), 

Flux LED-skola (Flux AB). 

SÅ FUNGERAR DIODERNA 

Ljuset i en diod alstras genom att 

elektroner rör sig genom ett halvledande 

material. Vid den rörelsen frigörs fotoner 

och ljus uppstår. Färgen på ljuset 

bestäms av våglängden. Vitt ljus kan 

alstras genom en blandning av ljus med 

samtliga våglängder, eller genom att 

man tillför ett lyspulver till en blå LED. En 

högeffektiv LED är monterad på ett kylelement 

vilket gör det möjligt att höja 

spänningen. En högeffektiv LED kan vid 

1,2W producera 20 lumen. 

11

Vindkraft 

till havs 

12 

TEXT: LARS ABELIN FOTOMONTAGE: NORSK HYDRO 



Nästa stora energikälla kan bli vindkraft 

till havs. Gigantiska vindkraftsparker med 

200 kraftverk vardera långt ute till havs 

kan bli verklighet inom endast 10–15 år. 

Nu flyttar norrmännen vindkraften långt ut till havs. Det rör sig 

om vindraftverk som flyter på vattnet och kan producera ström 

under speciellt svåra förhållanden. 

De norska energibolagen Statkraft och Lyse har gått ihop med Shell Technology 

Norway och bildat det gemensamma bolaget Sway för att utveckla 

tekniken för stora anläggningar med havsbaserad vindkraft. Även norska 

Hydro utvecklar ett liknande koncept, under namnet Hywind. 

– Hywind är ett framtidsorienterat projekt där vi kombinerar våra erfarenheter 

från arbetet med de norska oljeplattformarna i Nordatlanten 

med vår kunskap om vindkraft för att utnyttja vinden där den är som 

starkast – ute till havs, säger Alexandra Bech Gjørv, chef för ny energi 

inom Hydro. 

– Om vi lyckas kan vindkraft ute till havs bli en viktig del i vår framtida 

energiförsörjning. 

Hydro har mätt vindstyrkan i norra Atlanten i över 30 år och kommit 

fram till att vindstyrkan är betydligt högre till sjöss än på land. Det innebär 

att ett vindkraftverk på öppet hav kan alstra mer ström än ett landbaserat. 

Ett jättekraftverk ute till havs kan komma att ha en rotor på 120 meter 

i diameter och synas 80 meter över havsytan. En ihålig köl i ett betongfundament 

ska hålla kraftverket flytande. Det 

kommer att vara förankrat med ankare på 

bottnen, så att det inte välter eller driver i väg, 

och kunna förankras på ett djup på 200–300 

meter. 

Hydro hoppas att inom 10–15 år bygga 

Hywind-parker med upp till 200 kraftverk som 

sammanlagt ska producera 4 twh (miljarder 

kilowattimmar) om året. Det är tillräckligt för 

att försörja cirka 200 000 hushåll. 

De högspänningskablar som ska användas ut 

till kraftverken måste tåla enorma mekaniska 

belastningar från rörelserna i havsströmmarna 

och de flytande kraftverken – och även från sin 

egen vikt. Ett alternativ är att samla ihop och 

leda kablarna från aggregaten till en eller flera 

flytande transformatorstationer. 

Norrmännen har redan kommit långt i sina 

planer. Vindkraftverkens sjöduglighet har 

redan testats och under 2007 planerar både 

Hydro och Sway att uppföra testanläggningar 

i havet. ■ 

Källa: Norsk Hydro, Illustrerad Vetenskap och ERA. 

En ihålig köl i ett betongfundament ska 

hålla kraftverket flytande. Det kommer att 

vara förankrat med ankare på bottnen. 

13

Visste du att..? 

...el är en färskvara som inte kan lagras? När vi tänder 

lyset i hemmet produceras samma mängd el i kraftverket 

exakt samma sekund vi behöver den. 

...Sverige är den fjärde största elanvändaren per invånare 

i världen efter Norge, Kanada och Island? Det beror 

främst på vårt kalla klimat men även på att Sverige har 

en energikrävande industri. 

...den högsta elanvändningen någonsin i Sverige 

inträffade vid middagstid den 5 januari 2001? 

Toppnoteringen är 26 800 MW (lika mycket som 

670 miljoner 40 W glödlampor). 

...pappersindustrin är den största elanvändaren 

i Sverige med ca 22 TWh årligen? 

...el har ersatt fossila bränslen som kol och olja 

i industriprocesser, vilket gjort oss mindre 

beroende av olja och bidragit till en bättre miljö? 

...det svenska elnätet är cirka 62 000 mil (15,5 varv runt 

jorden)? Drygt hälften är jordkabel och resten luftledning? 

...en elvärmd villa på 150 kvm och fyra personer konsumerar 

ca 22 000 kWh per år? Av dessa går mer 

än hälften, 12 500, till värme, 4 000 till varmvatten, 

2 100 till matlagning inklusive kyl och frys, 1 000 till 

belysning, 600 till disk- och tvätthantering och 

1 800 till ventilation med mera. 

...el har funnits i samhällets tjänst i Sverige sedan 

1870-talet? Den kom först som belysning vid 

industrier och därefter till Stockholms gator. 

...1 kWh räcker för att driva en brödrost i 1 timme, 

en äggkokare i 3 timmar, en TV i 10 timmar eller 

en video i 40 timmar? 

...svensk el till 90 procent produceras av vattenkraft 

och kärnkraft? Resten produceras främst med 

fossila bränslen genom värmekraft. En liten del kommer 

från vindkraft. 

...en del fyrar drivs av solceller som lagrar el i batterier? 

NY ELMÄTARE GER 

EXAKT FÖRBRUKNING 

Har du fått ny elmätare från ditt elnätsföretag? 

Om inte, så kommer du att få det. 

Nu ska nämligen alla gamla, manuellt 

avlästa elmätare bytas ut i hela Sverige. De 

nya fjärrmätarna har kontinuerlig och automatisk 

avläsning. Det innebär att du ser 

direkt vad du förbrukat och betalar den faktiska 

förbrukningskostnaden – i stället för 

den schablonkostnad du fick med den 

gamla tekniken med årlig avläsning. 

Till den 1 juli 2009 ska alla landets fem 

miljoner elkunder ha fått den nya elmätaren. 

Cirka 25 procent av kunderna har redan i 

dag fått den inmonterad. 

BLI ENERGISMART! 

PÅ SVERIGETURNÉ 

Just nu pågår den landsomfattande 

kampanjen och 

informationsturnén Bli 

energismart!. Den 

genomförs av olika 

myndigheter och ska 

lära dig att sänka din 

energianvändning. 

Energimyndigheten, Boverket, Konsumentverket 

och Naturvårdsverket står bakom 

informationsturnén, som startade på Värmlands 

villamässa i Karlstad i slutet av april. 

Olika hem- och villamässor kommer att 

besökas under hela 2007. 

Bakgrunden till kampanjen och turnén Bli 

energismart! kommer ur ett uppdrag från 

regeringen, med målet att öka kunskapen 

om energianvändning och miljötänkande. 

Regionalt och lokalt deltar energikontor och 

energirådgivare, 

Kampanjen Bli energismart! handlar om 

allt från att välja ett lämpligt uppvärmningsalternativ 

till enkla vardagstips så att 

du inte använder energi i onödan. Det stora 

målet är att sänka hemmens energianvändning, 

som ju bidrar till en sämre miljö och 

klimatförändring. 

Vid mässbesöken kommer ”det energismarta 

huset” att demonstreras – ett hus 

fullt utrustat med smarta och energimärkta 

produkter och tips på bra energival. 

Här följer det återstående 

turnéprogrammet: 

27/6–1/7 Expo Norr i Östersund 

4–12/8 Nolia-mässan i Umeå 

7–9/9 Villafamiljens mässa i Norrköping 

21–23/9 Villamässan i Växjö 

4–7/10 Hem och Villamässan i Stockholm 

25–28/10 Hem och Villamässan i Göteborg 

9–11/11 Hem och Villamässan i Örebro 


Särskilt i segelbåtar, där krängningarna kan vara kraftiga, måste batterierna säkras så att de inte välter. 

Säker båtresa – utan elhaveri 

TEXT: MONIKA TROZELL FOTO: INGRAM OCH MONIKA TROZELL 

En tryggad strömtillförsel och ett säkert 

elsystem är förutsättningar för att sommarens 

utflykter med fritidsbåten ska bli 

lyckade. 

– Att man har blivit utan ström är den vanligaste 

anledningen till att vi får rycka ut, 

säger Jack Svensson, som arbetar åt organisationen 

Sjöassistans och driver Mälaröarnas 

båtvarv på Färingsö utanför Stockholm. 

Antingen har man inte laddat batterierna 

tillräckligt eller legat still för länge. 

Bäst är att ha ett separat startbatteri så att 

man alltid får i gång motorn och därmed 

kan ladda de andra batterierna. Motorn 

driver generatorn som är båtens kraftverk. 

Generatorns växelström likriktas innan 

elektriciteten skickas vidare till batteriet. 


– Ett startbatteri förstörs om man laddar 

ur det helt, säger Jack Svensson. Förbrukarbatterier 

tål att tömmas, men de ger inte ut 

lika mycket ström. 

Så länge man färdas med motor klarar 

generatorn normalt av att ge tillräcklig 

effekt. Det är när båten ligger still eller drivs 

med segel man behöver ha noggrann koll på 

eltillgång och förbrukning. Gör gärna en lista 

över dina strömförbrukare och räkna ut 

det sammanlagda behovet av batterikapacitet. 

Batterier är tunga och båtägare försöker 

av den anledningen begränsa batterikretsarna, 

vilket alltså kan leda till strömbrist. 

Särskilt i segelbåtar, där krängningarna 

kan vara kraftiga, måste batterierna säkras så 

att de inte välter. Placeringen är viktig. 

– Man ser batterier under kojer och lite 

varstans. Båtfolk glömmer att batterier måste 

stå i utrymmen med ventilation. De avger 

knallgas som är mycket explosiv och lättantändlig. 

Därför ska man inte heller ha batterier 

i motorrummet, där en gnista från tändmotorn 

kan tända knallgasen. 

– Många kommer heller inte ihåg att batterier 

är färskvara. För varje år försvinner tio 

procent av kapaciteten och helst ska man 

byta ut batterierna vart tredje år. 

Batterier måste laddas fullt med jämna 

mellanrum, och ofta underskattar båtägarna 

den tid det tar. Att fylla de sista tio procenten 

av batterikapaciteten tar många timmar. 

– Om man skulle trycka i för mycket på 

kort tid så blir batteriet för varmt, och därför 

15 

»

» 

– Att man har blivit utan ström är den vanligaste anledningen till att vi får rycka ut, säger Jack Svensson, som arbetar åt organisationen Sjöassistans. 

reglerar regulatorn ned spänningen till en 

jämn nivå. 

Att hålla ett öga på voltmätaren är en nödvändig 

rutin. Om spänningen under normalförbrukning 

sjunker under 11 volt måste 

batterierna laddas. Det är klokt att ha ett 

reservbatteri med ombord – och då se till att 

det även oanvänt laddas då och då. 

Strömtillskottet från en solcellspanel är i 

och för sig litet men är ett värdefullt komplement 

för toppladdning. Även vid hög 

spänning matas panelens ström kontinuerligt 

till batteriet, och också vid mulet väder 

blir det tillräckligt för att motverka självurladdningen. 

Dagens båtmodeller kan erbjuda samma 

köksstandard som hemma, och den elektroniska 

utrustningen breder snabbt ut sig. gps, 

dator, elektroniska sjökort, radar, bogpropeller, 

ankarspel och elvinschar kräver 

mycket ström. Allt fler med stora elslukare 

ombord gör sig beroende av landström. 

– Om man ska hämta ström från uttag på 

land gäller det att ha en batteriladdare av tillräcklig 

kvalitet som klarar att kompensera 

för det spänningsfall som finns i ledningarna 

i en del marinor, säger Jack Svensson. Låt en 

behörig elektriker sköta installationen om 

du skaffar dig en fast 220 volts landströmsanläggning. 

Med den högre spänningen ombord ökar 

riskerna för både brand och personskador, 

och jordfelsbrytare är en oundgänglig livförsäkring. 

Anslutningen till landström kan 

också bädda för en i värsta fall förödande 

korrosion, som beror på spänningen mellan 

landströmmens skyddsledare och sjövattnet 

och olika metallers reaktioner på bland 

annat jordfel och läckströmmar. Korrosionen 

sätts i gång när de metalldelar i båten 

som har kontakt med vattnet på något sätt 

får förbindelse med anslutningskabelns 

skyddsledare, dess jord. 

Landströmsproblemen kan förebyggas 

genom att man skaffar en galvanisk isolator 

eller en isoleringstransformator, som dock 

är tung och dyr. 

– Korrosion är för båten det allvarligaste 

elfelet, eftersom halva båten snabbt kan försvinna, 

säger Jack Svensson. Det tar inte mer 

än en och en halv månad för ett drev att korrodera 

helt. 

Han började redan som ung pojke vara 

med i arbetet på pappas varv, som han sedan 

tog över. Under en period tänkte han bryta 

varvstraditionen och hann under den tiden 

skaffa sig elteknisk utbildning. 

Jordning för med sig korrosionsrisker 

men är angelägen i alla båtar, även i dem 

med de vanligaste tolvvoltssystemen. Det 

krävs inte elbehörighet för att göra elektriska 

reparations- och underhållsarbeten i fritidsbåtar. 

Men Elsäkerhetsverket föreskriver 

att man ska ha ”nödvändig kunskap”. 

– Det märks att många inte har en aning 

om vad de gör, säger Jack Svensson. Man 

säkrar och dimensionerar fel med risk för 

kortslutning och brand. 

Han har genom åren sett en rad märkliga 

och vanskliga kabeldragningar. Lågvoltsspänningen 

i båtar kräver grova kablar. De 

måste ha mångtrådiga ledare, sättas fast så 

att de ligger stilla, och de måste skyddas mot 

nötning. 

– Många båtägare får stora problem när de 

köper till utrustning och ska dra fram ny 

kabel, det kan ibland ta dagar. Det bästa vore 

om båttillverkarna lärde sig att redan från 

början lägga rör med gott om utrymme för 

fler kablar, säger Jack Svensson. Annars tycker 

han att de stora båttillverkarna i dag har 

blivit duktiga på propra elinstallationer. ■ 


Ångtvätta dina kläder! 

Sydkoreanska LG har tagit fram vad 

som ska vara världens första ångtvättmaskin 

för hemmabruk. Genom 

att använda ånga för att tvätta kläderna 

sparar man in på vatten och 

tvättmedel. 

LG Steam Direct Drive heter tvättmaskinen 

som ska ersätta kemtvätten. 

Priset ligger runt 15 000 kronor. 

Smakar det så kostar det… 

Solceller driver 

stadshusklockan 

På stadshuset i Bollnäs sitter en av 

Sveriges minsta nätanslutna solcellsanläggningar. 

Det är den nya stadshusklockan 

som drivs av solen med 

de stora solcellsmodulerna synliga – 

snyggt designade som timmarkeringar. 

Kommunen är först i Sverige med 

att ha ett användningsområde för en 

solcellsanläggning förutom att generera 

el. 

Solcellerna på stadshusklockan ger 

måttliga 500–600 kWh per år, men det 

räcker för att hålla den belysta klockan 

i gång och ändå ge ett visst överskott 

till fastighetens elsystem. Bakom projektet 

står Bollnäs kommun och Gävle 

Dala energikontor. Belysningssystemet 

är framtaget av ljusdesignern Mikael 

Clevberg på Bollnäsföretaget Alteco. 


FOTO: LG ELECTRONICS 

NY ENERGI 

Designad lysknapp 

Solenergi över Ullevi 

Sveriges största solcellsanläggning har nu satts i drift. Den ligger på idrottsoch 

konsertarenan Ullevi i Göteborg och består av 680 kvadratmeter solceller. 

Den kommer att ge en beräknad elproduktion på som högst 80 000 

kWh/år – vilket ungefär motsvarar fem nybyggda villors totala energiförbrukning 

under ett år. Solcellsmodulerna har placerats på taken till VIP- och 

hedersläktarna på Ullevis nordöstra läktare. 

Ullevi har 43 000 sittplatser och har under musikevenemang en kapacitet 

på 60 000 personer, varav 25 000 står på planen. Satsningen på solcellsanläggningen 

ingår i miljöarbetet för miljödiplomerade Ullevi och visar att även 

en gammal anläggning kan visa upp exempel på modern teknik och energibesparing. 

FOTO: RYTER KOMMUNIKATIONSBYRÅ 

Djärv lampa prisad 

Den genialt enkla och djärva lampan 

Glasgow har vunnit den svenska uttagningen 

till Elle Deco International Design 

Award inom kategorin belysning. 

Bakom lampan står formgivaren David 

Taylor. Glasgow är gjord i ett enda vikt 

anodiserat ark av aluminium som kniper 

åt en glödlampa. 

Varför kan inte även en strömbrytare vara ett vackert designelement 

i hemmet? Det har Einar J Hareide, en av Norges mest kända 

industridesigners, tagit fasta på och designat strömbrytaren ELKO 

Plus. 

En avfasning i bakkanten ”lyfter” strömbrytaren ut från väggen. 

Den kvadratiska grundformen kontrasteras mot den välvda formen 

på centrumplattan. Huvudfärgerna fjällvitt, aluminium och svart kan 

kombineras med dekorramar i blått, grönt, orange eller aluminium. 

ILLUSTRATION: LISEBERG 

Höjdarswing på Liseberg 

Uppswinget heter årets energirika åknyhet på Liseberg i Göteborg. 

Det är en 30 meter hög gunga – placerad på berget inne i Lisebergbanans 

dragning. Gungan har två pendlar och i varje pendel sitter 

16 personer rygg mot rygg. Med benen dinglandes fritt gungar man 

upp till 40 meter över marken och accelererar från 0–80 km/h tio 

gånger under åkturen. 

17 

FOTO: MIKAEL PERSSON 

FOTO: BSWEDEN BELYSNINGSBOLAGET 

FOTO: ELKO

ILLUSTRATION: LASSE WIKLUND 

Tidningen:el 

NAMN 

ADRESS 

POSTADRESS 

KRYSSET 2:2007 

KUPONG Lösningen sänds senast den 14/6 2007 till: 

Elkrysset nr 2, Tidningen EL, 101 53 Stockholm. 

PRISER: 

1:a – 3:e pris Brödrost, OBH Nordica 

4:e – 10:e pris Jordfelsbrytare 

PRISTAGARE & LÖSNING 

KRYSSET 1:2007 

1:a – 3:e pris Minimixer 

Rolf Blom, Mjölby 

Krister Larsson, Ramsjö 

Inga-Britt Westdahl, Kalmar 

4:e – 10:e pris Eltandborstar 

Inga-Britt Andersson, Lindesberg 

Agneta Silversparf, Boden 

Reidar Nylander, Grängesberg 

Mats Larsson, Ludvika 

Kenneth Berggren, Sävsjö 

Susann Gauffin, Ervalla 

Gulli Carlsson, Nybro 

NYTTIGA LÄNKAR 

Vill du veta mer om din el och om 

energi? Det finns flera myndigheter 

och organisationer du kan vända dig 

till. Här får du några användbara tips: 

• Svensk Energi 

Energiportal med fakta om el och 

elmarknaden. 

www.svenskenergi.se 

• Konsumentverket 

Fakta om alla slags uppvärmningssystem 

och hur du med enkla 

åtgärder spar energi. 

www.energi.konsumentverket.se 

• Konsumenternas elrådgivningsbyrå 

Vägledning i frågor som rör elmarknaden, 

kostnadsfri information 

och rådgivning. 

www.elradgivningsbyran.se 

• Elsäkerhetsverket 

Lär dig undvika elolyckor och 

elbränder, tips och information. 

www.elsakerhetsverket.se 

• Energimyndigheten 

Tips om hur du kan påverka din 

energikonsumtion och sänka energikostnaderna. 

Här finns också en 

lista som kommunvis presenterar 

din energirådgivare. 

www.energimyndigheten.se 

• Energilexikon 

En skattkista fylld med energirelaterade 

ord. Här kan du söka 

på ord och begrepp. 

www.energilexikon.nu 

• Nord Pool 

Vill du få mer information om hur 

den nordiska elbörsen fungerar, 

så kan du läsa här. 

www.nordpool.com 


Om du har frågor kring el ring Elrådgivningsbyrån, 

tel 08-522 789 50 mån-fre 9–12, eller skicka din 

fråga via hemsidan www.elradgivningsbyran.se 

KAN JAG BRYTA MITT TIDSBESTÄMDA AVTAL I FÖRTID? 

Om du som kund bryter ett tidsbestämt avtal i förtid gäller enligt allmänna avtalsvillkor 

som tillämpas i konsumentavtal att elhandelsföretaget har rätt till ersättning för 

de förlorade intäkter och administrativa kostnader som företaget kan påvisa. Ersättningen/skadeståndet 

brukar kallas lösenavgift. Ibland preciserar företaget i avtalsvillkoren 

även hur lösenavgiften ska räknas fram. 

För att undvika att i onödan drabbas av krav på lösenavgift är det viktigt att läsa 

villkoren för sitt elprisavtal, särskilt gäller det avtals- och uppsägningstiden. Man 

måste även vara uppmärksam på att många företag erbjuder avtal som förlängs 

automatiskt, ofta i ett år, om de inte sägs upp viss tid innan avtalstiden slut. 

HUR FUNGERAR ÅNGERRÄTTEN NÄR MAN INGÅR ETT AVTAL? 

Allmänna Reklamationsnämnden har nyligen avgjort två ärenden som handlar om 

huruvida kunden har rätt att ångra ett ingånget avtal om elhandel. Enligt nämndens 

bedömning definieras leverans av elström som en tjänst. Om avtalet ingåtts inom 

ramen för ett av företaget organiserat system för att träffa avtal på distans, gäller 

bestämmelserna i distans- och hemförsäljningslagen. I lagen finns bestämmelser 

om ångerrätt vilket innebär att kunden har rätt att frånträda avtalet inom viss tid, 

den så kallade ångerfristen. Ångerfristen är 14 dagar från det att kunden har fått 

en bekräftelse på avtalet. 

Ett organiserat säljsystem kan exempelvis vara en kundtjänst där företaget och 

kunden genom telefonkontakt tecknar ett avtal. Det spelar ingen roll om kontakten 

initieras av kunden eller av företaget för att lagen ska vara tillämplig. Det kan också 

röra sig om att kunden tecknat avtalet via företagets webbplats. 

VAD MENAS MED TILLSVIDAREPRIS? 

Om man inte träffat avtal om ett bundet eller rörligt elpris betalar man vad som brukar 

kallas tillsvidarepris. Det priset brukar alltid vara dyrare än de andra alternativen. 

Du bör jämföra vilka priser din nuvarande elhandlare erbjuder med andra elhandlares 

priser. Det finns över 100 elhandelsföretag i Sverige som du kan träffa avtal med. 

En del organisationer, bland annat fackförbund, har avtal om billig el för sina 

medlemmar. Du kan hitta elprisjämförelser på Internet. På vår webbplats, 

www.elradgivningsbyran.se, har vi en länk till Konsumentverkets elprisjämförelser. 

I dessa jämförelser finns priser i form av topplistor (jämförpris) för olika förbrukningar 

samt en personlig kalkyl. 

JAG OCH MINA NÄRMASTE GRANNAR HAR LIKA STORA LÄGENHETER 

MEN JAG HAR EN MYCKET HÖGRE ELRÄKNING – VAD BEROR DET PÅ? 

Om man vill jämföra bör man i första hand jämföra årsförbrukningen. Förbrukningen 

kan variera beroende på hur många personer man är. Vilka maskiner man använder i 

hushållet har också betydelse liksom om man till exempel har infravärme, extra 

element eller särskild ventilation. För att få kontroll på sin förbrukning bör man läsa av 

elmätaren regelbundet och även notera vilka apparater/maskiner man använder. 

Det kan också vara så att du betalar ett högre elpris än din granne. 

FRÅGOR & SVAR 

? 

19

El gör skillnad. 

Gruppförsändelse till hushåll

Vägvisare till Sjöss

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?