RÅDAPORTEN - Råda församling

RÅDAPORTEN
RÅDA FÖRSAMLINGS TIDNING JULEN 2010 ÅRGÅNG 30
JULKONSERT: JESSICA ANDERSSON
ANDRUM: TANKAR INFÖR JULEN
ÖPPET HUS PÅ FÖRSTA ADVENT
Välsignad jul
Gemenskap och glädje är
inte en självklarhet för alla.

2
RÅDA FÖRSAMLINGS TIDNING
RÅDAPORTEN
JULEN 2010
Utkommer i 7100 exemplar,
2 nummer per år.
RÅDA FÖRSAMLING
Svenska kyrkan i Mölnlycke,
Kyrkvägen 45, 435 30 Mölnlycke
info@rada.nu
ANSVARIG UTGIVARE
Lars T Gåreberg tel 031 - 338 21 21
lars.gareberg@rada.nu
REDAKTION
Emma Hvitfeldt tel 031 - 338 21 16
emma.hvitfeldt@rada.nu
Elin Carlson tel 031 - 338 21 05
elin.carlson@rada.nu
Foto omslag: Janne Rydén
TRYCK
Prinfo Linderoths
RÅDAPORTEN
RÅDA FÖRSAMLING
Reception .......................................... 031 - 338 21 00
Kyrkoherde Lars T Gåreberg ...................... 338 21 21
Kh. sekr./kommunikatör Elin Carlson .... 338 21 05
Informatör Emma Hvitfeldt ..................... 338 21 16
Präst Anders Jernbratt ................................ 338 21 13
Präst Cecilia Kehlmeier .............................. 338 21 11
Diakon Katarina Lidman ........................... 338 21 14
Kykogårdsvaktmästare ............... 338 21 08 eller 09
Vaktmästare helger ............ 0703 - 14 46 08 eller 09
Ekonomichef Roger Frantzich .................. 338 21 20
Musik i Råda ................................................. 338 21 07
Barn i Råda .................................................... 338 21 17
Ung i Råda ..................................................... 338 21 23
Vuxen i Råda ................................................. 338 21 15
www.rada.nu
BESÖKSADRESS
Råda församlingshem
Kyrkvägen 45, 435 30 Mölnlycke
Tel 031 - 338 21 04, 0703 - 14 46 04
www.radakok.nu
VI STÅR FÖR MATEN TILL
Konferensen, festen, dopet, bröllopet...
ÖPPET
Mån-tors 08.00-16.00, fre 08.00-15.00
och sön 10.00-14.00 (även senare vid bokning).
Lunch serveras: Mån-fre 11.00-14.00.
Reclaim the Christmas!
Julen är vår mest firade högtid i Sverige.
Till minne av Jesu födelse, säger vi.
Men för den första kristenheten var det
inte födelsen som var det centrala, utan
påsken med Jesu död och uppståndelse.
Jag firade påsk i Rumänien ett år med
våra vänner i den rumänsk-ortodoxa
kyrkan. Det var rena ”julafton” när
påskafton övergick till påsknatt. Vi
vandrade tre gånger runt kyrkan. Hela
samhället var i rörelse och i husen sken
adventsstakar.
Först på 300-talet formulerades ursprunget
till vår jul. I Rom firades ”den
obesegrade solens” högtid 25 december.
Uppe i norr kom vi några senare århundraden
att fira midvinterblot. Allt eftersom
kristendomen fick fäste kom också
julen med Jesu födelse att bli starkare.
Även om det är många andra som lagt
”beslag” på julen menar jag att det är
en kristen högtid med skiftande rötter.
Sångerna om Jesu födelse spelar i köpcentra
och julshow efter julshow blir.
Som kyrka kan vi inte klaga på detta.
Snarare handlar det om att göra julen
levande igen med fokus på högtidens
ursprung som just jul. ”Reclaim the
Christmas” (återta julen) har vår
församling Råda som tema sedan flera
år tillbaka. Kring advent är hela församlingshemmet
öppet med julmarknad,
musik, god mat och gudstjänster.
Vi vill lyfta fram den positiva sidan av
högtiden med stämning och julpynt och
förstås de mera centrala delarna som
änglarnas sång om fred på jorden och
det oskyddade barnet som trots allt får
omsorg. Gud blir barn och fattig som
rik kan förenas vid krubban och känna
glädjen som strålar kring den nyfödde.
Låt oss emellertid inte ha alltför höga
ambitioner inför julen. Det är bättre
att ha en mera avslappnad inställning.
Annars riskerar mycket att gå i kras.
Illusionerna kan spricka och vi vet att
julen lätt blir exklusiv där ensamheten
också exponeras. Själv gillar jag julen
och speciellt dan före dan med alla förberedelser
som håller på in i natten. Vi
brukar vara många i prästgården även om
det kan skifta från år till år. Det roliga är
att det inte endast är familj, utan också
vänner och ibland personer jag inte träffat
tidigare som kan vara med och fira.
Hoppas att det blir en fin högtid för var
och en. Öppna gärna upp och var lite
avslappnad, så kan flera bli delaktiga och
ensamheten mindre.
God jul hälsar er kyrkoherde!
LARS T GÅREBERG
DIN KYRKOHERDE

Kort och gott
anmäl dig:
Nyhetsbrev
Vårt nyhetsbrev innehåller läsvärd information om
aktiviteter i Råda församling, erbjudanden, tävlingar,
andrum med mera. Nyhetsbrevet skickas ut via e-post
ungefär en gång i månaden.
Anmäl dig på vår hemsida www.rada.nu eller skicka
ditt namn och e-post till info@rada.nu och skriv
“Nyhetsbrev” i ämnesraden.
vinn boken: Ett ljus i mörkret
Kyrkvärdet
Ett ljus i mörkret är en roman om Lucia,
flickan vi firar som Sankta Lucia. Boken
handlar om de val vi gör, om godhet och
ondska om kärlek och hat.
Vi lottar ut ett exemplar av Agneta Sjödins
bok “Ett ljus i mörkret” bland dem som svarar
rätt på frågan: På vilken ö levde Lucia (läs
mer på sid 10)?
Skicka in svaret tillsammans med namn
och adress senast den 17 december 2010.
Råda församling, Tävling, Kyrkv. 45,
435 30 Mölnlycke. Du kan också skicka
ditt svar till info@rada.nu. Skriv “Tävling
Rådaporten” i ämnesraden.
RÅDAPORTEN
“Julen är bäst i kyrkan”
Öppet hus i Råda församling första
helgen i advent. Julmys, pyssel,
marknad, julmat, uppträdanden med
mera. Läs mer på sidan 9.
Kyrkvärdet är ett medlemskort för dig som tillhör Råda
församling. Du som får kortet är 13 år eller äldre. Kortet
ger bland annat rabatter på programserier och konserter i
församlingen.
Om du fyller 13 år 2010, är nyinflyttad eller har tappat ditt
kort har du möjlighet att hämta ett nytt i församlingshemmets
reception. Ta med dig legitimation.
Aktuellt erbjudande: Kyrkvärdet ger rabatt till Råda
församlings julkonsert tisdag 7 december kl. 19.00 med
Jessica Andersson. Läs mer på sidorna 4-5.
På vår hemsida www.rada.nu kan du läsa mer om medlemskap
i Svenska kyrkan och lokalt i Råda församling.
God jul!
Vi i Råda församling och
Råda Kök & Kafé vill
önska dig en riktigt god jul!
Öppet i jul
Råda kyrka: Vardagar 8.30-16.00.
Helger i samband med gudstjänst.
Receptionen och Råda Kök & Kafé
i Råda församlingshem:
23 december t.o.m. 5 januari kl
9.00-15.00. I kaféet serveras fika,
sallader, bakad potatis och pajer men
ingen dagens lunch. Helgdagar, juloch
nyårsafton samt 7 januari har vi
stängt.
Mer info: www.rada.nu
3
Illustration: Susanne Engman, IKON

4
tema:
RÅDAPORTEN
Julkonsert med Jessica Andersson
A
Artisten Jessica Andersson är för andra
året i rad solist vid årets julkonsert
i Råda församling. På scen, tisdagen
den 7 december, ser vi också hundra
sångare från församlingens körer och
etablerade musiker. Det blir en storslagen
konsert där publiken får njuta
av både tidlös musik och nyare sånger.
Jessica beskriver 2010 som sitt bästa år
någonsin. Hon har varit i final i Melodifestivalen
med låten ”I did it for love”,
legat etta länge på Svensktoppen och för
sjätte gången haft nöjet att medverka i
Diggiloo-turnén.
- Diggiloo växer för varje år och blir
därmed roligare och roligare. Jag har
varit med alla år utom två sedan starten
2003. Showen är en sommarhändelse
som jag längtar till varje år. Det är en
fantastisk gemenskap under de hektiska
veckorna. I år hyrde jag en husbil så att
min son Liam, 8 år, och jag kunde sköta
oss mer själva under turnén. Det var en
frihetskänsla att kunna stanna och bada
och köpa glass när vi ville, säger Jessica.
Jessicas jobbkalender är fullbokad
framöver och hon har nyligen avslutat
sångaren Peter Johanssons andra turné
med Queen-hyllningen ”Champions
of rock”. I turnén som bland annat
besökte Scandinavium i Göteborg uppträdde
Jessica tillsammans med Peter
och den brittiska sångerskan Jenna Lee
James. I slutet på november är det dags
för julshowen ”On Stage” som sätts
upp i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Musiken framförs av Jessica, Andreas
Johnson, Erik Grönwall, Caroline af
Ugglas med flera.
Till våren planerar Jessica en ny skiva
och en egen turné. Hon vill också börja
skriva eget material. Det är inte bara
artistlivet som är inne i en drömtillvaro
utan hon har även funnit kärleken.
Niklas Fermfelt och Jessica träffades på
en middag hos vänner i Göteborg för ett
år sedan. Rubrikerna blev stora när de
för första gången, i samband med finalen
i Melodifestivalen 2010, valde att visa
sig offentligt.
Musiken har aldrig svikit mig
Jessica har alltid vetat att hon kan sjunga.
Redan som barn fick hon applåder för
sin sång. Hon visste samtidigt att det
inte var okej att bli väckt mitt i natten,
stå i nattlinnet och sjunga ”Du ska inte
tro det blir sommar…” för ett gäng
fulla vuxna. Det var en kluven känsla.
Musiken är min glädje säger Jessica i sin
bok ”När kalla nätter plågar mig med
minnen av hur det var”. ”I musiken finner
jag tröst, trygghet, jubel, gemenskap, bekräftelse,
tillhörighet och självklarhet. Musiken har aldrig
svikit mig.”
Boken kom ut våren 2009 och är skriven
av författaren och journalisten Lena
Katarina Swanberg och bygger på Jessicas
egna öppenhjärtliga berättelser. Boken
beskriver hur Jessica växte upp med en
missbrukande mamma och mammans mer
eller mindre våldsamma män. Hennes
mamma var borta i perioder, det var ofta
fyllekalas i hemmet och ingen tog hand
om henne och syskonen. Barnen splittrades
och hamnade i olika fosterhem. Det
Foto: Janne Rydén

här var den vardag hon kände till som
liten.
- Som etablerad artist var varje intervju
en plåga ofta full med undvikande svar
och tystnad. Jag var så rädd för att
avslöja min bakgrund. En dag bestämde
jag mig för att ta makten över min egen
historia. I samband med utgivningen
kände jag en enorm oro över att lämna
ut mig själv och framför allt min familj.
Men boken har fört med sig mycket
positiv kraft. Jag känner ett större lugn.
Fortfarande får jag hälsningar och tack
från många människor. Idag litar jag på
mig själv men har fortfarande svårt att
helt släppa in andra människor i mitt liv.
Jessica berättar i boken att ljudet av en
dammsugare och doften av Ajax fortfarande
gör henne glad. När hennes
mamma var nykter då städade hon. Det
gjorde Jessica lugn.
- Som tonåring blev jag fosterhemsplacerad
hos Amy och Rolf på landet utanför
Skövde. Det blev min räddning. Amy
och Rolf var på min sida. De försvarade
mig mot fördomsfulla människor och
visade snabbt att jag var en lika fullvärdig
familjemedlem som deras egna barn. De
tog hand om mig på ett sätt som någon
annan aldrig tidigare hade gjort. Vi har
fortfarande en nära relation till varandra,
säger Jessica.
Vinsten i Melodifestivalen
När Jessica, som 9-åring, såg Carola
vinna Melodifestivalen 1983 med låten
“Främling” bestämde hon sig för att det
var artist hon skulle bli. 20 år senare,
2003, stod hon och Magnus Bäcklund,
under gruppnamnet Fame, på scenen i
Scandinavium med låten “Give me your
love”. De vann och fick representera
Sverige i Eurovision Song Contest i
Riga. Vinsten beskriver Jessica som sitt
stora genombrott som artist.
- Melodifestivalen är en enorm reklam-
plats. Som artist når du ut till hela
Sverige och en finalplats innebär att låten
spelas om och om igen på radion.
Vägen till vinsten startade på musiklinjen
på gymnasiet i Skövde. Därefter utbildade
hon sig till undersköterska, arbetade som
modell i Paris, varvade spelningarna i
ett lokalt rockband med arbeten inom
vården. Sitt första betalda sångjobb fick
Jessica på Hotell Billingehus i Skövde.
De satte upp en variant av Wallmans
salonger. Konceptet med Wallmans
salonger blev till turné där Jessica var
med i bandet tillsammans med Jonas
Erixon och Kim Kärnfalk.
- Vi gjorde spelningar på fester, företag
och satte upp en schlagershow i Trollhättan.
Schlagerkvällen blev en succé,
berättar Jessica.
Jessica var med i tv-serien Fame Factory
trots att hon först fått nej av Bert
Karlsson eftersom hon var gravid. Hon
var kvar i programmet i två månader.
Därefter bildade hon duon Fame tillsammans
med Magnus Bäcklund och
vann Melodifestivalen 2003.
Ett starkt barndomsminne
Jessica berättar i sin bok att hon alltid
haft svårt för de traditionella familjehögtiderna
som Mors dag, påsk,
födelsedagar, skolavslutningar och jul.
Vid högtiderna blev det ännu tydligare
att hennes familj var annorlunda. Jessicas
familj är stor. Hon har kontakt med
båda sina föräldrar och alla syskon ser
hon som sina oavsett blodsband eller inte.
Jessica minns särskilt en jul med stor
sorg. Hennes mamma lyckades tjata sig
till att Jessica och hennes syskon skulle
få vara hos henne på julafton. Lättölen
till julmiddagen hade mamman och
sambon blandat sprit i. Snart var båda
jättefulla och barnen förtvivlade över hur
RÅDAPORTEN
Konsertinfo
5
julafton blev. Jessica ringde sin fostermamma
som kom och hämtade dom
nästa morgon. De stod på knä i baksätet
på bilen och grät när de såg sin mamma
falla på knä i snön och skrika, kom
tillbaka med mina barn.
- Vartannat år när Liam är hos sin pappa
passerar julen förbi som vilken dag som
helst på året. Jag kryper upp i soffan
med en bra bok. Det är mycket med julen
som jag tycker om. Gran är ett måste
för mig och jag sjunger gärna de vackra
julsångerna. Liam och jag har skapat vår
egen tradition. Julen är barnens högtid
och jag försöker njuta så mycket jag kan.
Jag drömmer om att en dag erövra julen
och fira den där familjejulen, med hela
min brokiga familj, som jag alltid har
velat göra, säger Jessica.
Julkonsert tisdagen den 7 december
kl 19.00 i Råda församlingshem.
Artisten Jessica Andersson, körer
från Råda församling samt musiker.
Råda Kök & Kafé serverar lyxig
räksmörgås eller rostbiff med
potatisgratäng från kl 17.00.
Endast bokade sällskap.
Priser
Mat och konsert: 395 kr, med
Kyrkvärdet 325 kr.
Konsert: 250 kr, med Kyrkvärdet
200 kr. 150 kr t.o.m. 15 år.
Bokning
Emma Hvitfeldt
Biljetter bokas på info@rada.nu,
031-338 21 00 eller rada.nu och
hämtas senast 1 december i Råda
församlingshem. Ej hämtade
biljetter säljs 3 december. Vi tar
kreditkort.
Mer info: www.rada.nu
Illustration: Susanne Engman, IKON

6
RÅDAPORTEN
andrum
Tankar inför julen
J”Ja, nu börjar det dra iväg mot jul
igen…” Min vän har just uppenbarat
för mig att det endast är veckor och inte
längre månader kvar till jul. Hennes
uppväckande kommentar får mig att
minnas att jag fick en julklapp av henne
förra året. Efter att alltför ofta ha lyssnat
till mitt gnäll om hur svårt det var att
bli av med de där överflödiga kilona
som kroppen alltid bar runt på, så gav
hon mig en kylskåpsmagnet med de
passande orden:
”Gode Gud, om du inte kan göra mig smal, så
gör åtminstone mina vänner feta.”
Magneten får mig att dra på smilbanden,
men visst finns det ett allvar bakom
skämtet. Att jämföra sig, det ligger ju så
nära till hands för människan. Motvilligt
får jag erkänna att mina komplex lättare
kommer krypande i en miljö av perfekt
tränade kroppar, än bland dem som
bekymmerslöst bär på ett par extrakilon.
I jämförelsens gissel kan allt det som
verkar så bra hos den ene, bli till en
börda för den andre.
Inför julen kanske man inte tänker så
mycket på jämförelse. Man har sina egna
traditioner, håller sig inom sitt eget revir.
För många ser rutinerna kring julfirandet
ungefär likadant ut varje år. Men jämförelsen
finns där. Och den finns där
framförallt för de människor som inte
lever upp till de tysta förväntningarna
som julen för med sig. För även om man
inte uttalar förväntningarna så hör det
till vår kultur att under julen umgås,
träffa släkt, äta god mat, ge varandra
presenter eller kanske resa bort. Fraser
som: ”Hur gör ni med julklappar i år?”
”Ska ni vara hemma över jul?” är vanlig
konversation i arbetslaget eller med grannarna.
Förväntningarna finns där om att
då, vid jul, då sker någonting annat.
Men så finns det människor som inte har
någonting annat som kan ske. Ensamma,
fattiga, annan religionstillhörighet, drabbade
av splittrade relationer eller svår
sorg. Ja, det finns de som är oförmögna
eller ovilliga att gå in i det traditionella
julfirandet. Och då blir jämförelsen
desto tyngre. Hur går tankarna hos
den person som inte är en del av det
förväntade? Det är ingen hemlighet att
självmordsstatistiken ökar under just
juldagarna. Utanförskapet blir så tydligt
just i gemenskapens högtid.
För 2000 år sedan väntar den unga Maria
sin förstfödde. Förväntansfull söker
hon en plats att föda. Men som fattiga
och främlingar i en ny stad bereds ingen
särskild plats för henne och Josef. De får
tillhandahålla med det enklaste möjliga,
ett stall. När Gud gör sig till människa
väljer han att göra det mitt bland människor
med låg status, mitt i utanförskapet
och fattigdomen. I form av det sårbara,
ett litet nyfött barn, blir Guds kärlek
synlig för världen.
Julevangeliets berättelse talar sitt tydliga
språk. Det är utan bestämda förväntningar
eller krav på människan som Gud vill
göra entré. Alla är tillhöriga, utan jämförelser.
Ett budskap som vi kan försöka
påminna varandra om i jul. Liksom Gud
ser varje enskild människa kan vi försöka
se varandra. I all enkelhet. Kanske genom
att bjuda någon extra till kalaset eller
köpa en oväntad julklapp.
Själv har jag planer på att överraska min
nämnda vän ovan med en julklapp. Det
blir en kylskåpsmagnet med orden:
”Du är unik! – precis som alla andra.”
Cecilia Kehlmeier, präst

Jourhavande präst
Jourhavande präst är en telefonlinje öppen
för alla som behöver en medmänniska
att prata med. Den som svarar är präst i
Svenska kyrkan med ett särskilt uppdrag
och utbildning i att tjänstgöra i jouren.
Den som ringer kan vara anonym och
prästerna har tystnadsplikt.
Under 2009 tog Jourhavande präst
emot 55 410 samtal och i november i
år hade redan över 50 000 samtal ägt
rum. Antalet samtal ökar för varje år
och är ganska jämt fördelade under
året. Man kan se en viss ökning under
december månad och då speciellt på
adventssöndagarna. Ju närmre jul desto
fler samtal. Oron inför julen kryper sig
på och många är ensamma och rädda att
Någon som orkar lyssna
Monica Eckerdal-Kjellström tror att
samtalen ökar i takt med att människor
blir alltmer utsatta i samhället, sociala
nätverk försvinner och psykiatrin rustar
ner. De som mår dåligt kl 04.00 på
natten blir hänvisade till vårdcentralen
följande dag och det kan kännas tufft
att behöva vänta 4-5 timmar på att få
hjälp. Bara att någon orkar lyssna är
ångestreducerande, berättar Monica. Att
lyssna och ställa frågor hjälper ofta den
som berättar att se klarare.
Man behöver inte tillhöra Svenska
kyrkan för att ringa. Monica Eckerdal-
Kjellström berättar att ungefär 10%
av de som ringer önskar förbön eller
välsignelsen. Gud är närvarande i detta,
säger hon. Tron på Gud är en självklarhet
för dem som arbetar i jouren, men
RÅDAPORTEN
Dtema: Någon att prata med
De allra flesta av oss har stunder då det inte ska bli som man hoppas. de varken talar om Gud, läser Bibeln
vi behöver någon att prata med. Ofta ”- Det är mest vanliga människor som eller ber böner under samtalet om inte
vänder vi oss till familj och vänner ringer, som hamnat i en kris av något den som ringer ber om det
eller någon annan i vår närhet. Men slag”, berättar Monica Eckerdal-Kjell-
ibland räcker inte det. Då kan det ström, nationellt ansvarig vid Svenska Jourhavande präst är öppen varje natt
kännas bra att prata med någon utom- kyrkan för Jourhavande präst-verksam- mellan kl 21.00-06.00. Du ringer 112
stående person som har tid att lyssna heten. En stor grupp är också de som och blir kopplad.
och stötta. Att bara bli lyssnad till och ringer varje dygn, bara för att ha någon
att få ge uttryck för sina tankar kan att prata med. Ensamheten är stor och Kyrkans jourtjänst
vara till stor hjälp. Det kan ge oss nya ett samtal med jourhavande präst kan Kyrkans jourtjänst är en krisjour inom
sätt att se på vår situation.
vara enda kontakten med andra männ- Svenska kyrkan i Göteborg. De erbjuder
iskor på hela dagen. Många har p.g.a. kontakt via telefonjour och internet. De
Vill du tala med en präst eller diakon dålig ekonomi ingen fast telefon, utan tar även emot tidsbeställda samtal på
kan du vända dig till din hemförsamling bara mobiltelefon utan kontantkort där deras mottagning. Bemanningen utgörs
på tel 031-338 21 00. Du kan också 112 är enda numret som går att ringa. av specialutbildade frivilligarbetare som
ringa Jourhavande präst på tel 112 eller
vill göra en medmänsklig insats. Varje
Kyrkans Jourtjänst på tel 031-800 650.
år tar de emot omkring 20 000 samtal
och de flesta av samtalen berör ämnen
som ensamhet, relationsproblem, oro,
ångest och existentiella frågor.
7
Den som ringer får vara anonym och vi
är därmed ett viktigt komplement till
församlingarna, berättar Cristina Fredén,
samtalsterapeut på Kyrkans jourtjänst. De
som svarar har tystnadsplikt och uppgiften
att lyssna på den som ringer, ge stöd och
tröst, men inte ge råd eller komma med
lösningar. Alla är välkomna att ringa
oavsett läggning eller trosuppfattning.
Kyrkans jourtjänst är öppen dygnet
runt och finns på tel 031-800 650.
Du kan också skriva till Kyrkans jourtjänst
på www.kyrkansjourtjanst.se
Elin Carlson

8
RÅDAPORTEN
RRådgivningsbyrån i Härryda kommun
erbjuder stöd och samtal till dig som
dricker för mycket, missbrukar eller är
beroende av alkohol. De tar också emot
anhöriga till personer med alkoholproblem.
Om du blir utsatt för våld i
hemmet eller befinner dig i en livskris,
orsakad av exempelvis dödsfall, arbetslöshet
eller sjukdom, kan du också
vända dig till Rådgivningsbyrån.
tema: Hjälp till dig med alkoholproblem
På Rådgivningsbyrån i Härryda arbetar
Cecilia Cleve och Lars Lundmark. Rådgivningsbyrån
finns på andra våningen
i Mölnlycke vårdcentral. Den är en
del av Vuxenenheten på Socialtjänsten
i Härryda. Cecilia är socionom och
vidareutbildar sig just nu till legitimerad
psykoterapeut. Lars är psykolog och har
arbetat på Rådgivningsbyrån i 15 år.
- Det är frivilligt att söka sig till oss.
Arbetet sker främst genom samtalsbehandling,
information och rådgivning.
Vissa klienter träffar vi en gång, andra
går hos oss i flera år. En del av de som
blir fria från sina alkoholproblem får
återfall och börjar hos oss igen. Vi har
tystnadsplikt och inga samtal eller möten
registreras. Våra klienter söker upp oss
på internet, ringer själva eller har en
anhörig som ringer. Några skickas från
Socialtjänsten till oss. Efter julhelgen
och sommarsemestern ökar trycket på
samtalen hos oss. Många dricker mer när
de är lediga, säger Lars.
Att hamna i riskbruk
För de flesta människor är det fullt
möjligt att dricka alkohol hela livet utan
att det medför några större problem.
Riskerna med alkohol ökar om du dricker
för mycket och för ofta. Med sådana
vanor finns risken att du till sist kan
hamna i ett beroende. De klienter som
främst söker sig till Rådgivningsbyrån är
de som lever med riskbruk. I forskningen
talar man om standardglas. Ett sådant
glas innehåller 15 gram alkohol vilket
motsvarar ungefär ett glas lättvin eller
33 cl starköl. Forskning visar att 0-9 glas/
vecka för en kvinna och 0-14 glas/vecka
för män innebär en låg risk för kroppen
att ta skada. Dricker du över de här
rekommendationerna befinner du dig i
riskbruk.
Det är bättre för hälsan att alkoholkonsumtionen
sprids ut under veckan och
inte koncentreras till helgen (alkoholprofilen.se).
- Varningssignaler för riskbruk är när din
partner eller dina barn reagerar på att
du dricker för mycket. Du hittar gärna
tillfällen att fira, du har svårt att hantera
det sociala när du dricker och du har
tänkt dricka två glas vin men fortsätter,
berättar Cecilia.
- I ett riskbruk går det att backa till en
normal konsumtion. Ofta ber vi våra
klienter att helt avstå från alkohol under
någon vecka. Därefter utvärderar vi hur
det gått. För vissa är det väldigt enkelt,
medan andra får kämpa hårt. Vi sätter
också upp mål för hur mycket de kan
dricka under en vecka. Den icke-skadliga
mängden alkohol per vecka får klienten
sedan själv bestämma när de vill dricka.
Andra tips är att föra dagbok så att du
håller dig till målet, dra ner på takten
när du dricker, berätta för personer i din
närhet att du försöker dra ner på intaget
av alkohol, sysselsätta dig med nya roliga
aktiviteter och inte glömma bort att
belöna dig själv när du gör framsteg.
Det handlar om att få klienter att ta sitt
riskbruk på allvar. Vi kan inte bestämma
över dem men vi kan arbeta med deras
motivation. Vi tror på våra klienter, att
de kan ändra sina vanor med hjälp av
oss, säger Cecilia.
Gränsen mellan riskbruk, missbruk och
beroende är flytande. Tecken som tyder
på att du håller på att gå från riskbruk
till missbruk är när du dricker i smyg
och gömmer flaskor. Du har ökat din
toleransnivå så att du behöver dricka mer
för att uppnå samma effekt. Du har svårt
att sluta dricka när andra slutar och tänker
mycket på alkohol. Du missköter din
familj, dina relationer och ditt arbete.
Stress, bag-in-box och nya vanor
Alkoholen har betydelse för folkhälsan.
Den ligger bakom en stor del av olyckor,
skador och våld i samhället. Barn till
föräldrar med missbruk är väldigt
utsatta. I de här familjerna uppstår ofta
konflikter, skam- och skuldkänslor och
den som dricker är ofta oberäknelig.
Cirka 20 procent av dödsolyckorna som
sker i trafiken varje år är alkoholrelaterade.
Depression och ångest är vanligt hos
personer med alkoholproblem, men det

är oklart om det är alkoholen som leder
till psykiska problem eller tvärtom. Ofta
blir det en ond cirkel. Personen dricker
mer för att lindra sina psykiska besvär.
Forskare hävdar att alkoholproblemen
delvis beror på ärftlighet, men att de
sociala faktorerna spelar en större roll
(socialstyrelsen.se, alkoholprofilen.se).
– En förändring, under mina 15 år på
Rådgivningsbyrån, är att andelen kvinnor
har ökat. Unga kvinnor tar mer och
mer efter sin jämnåriga killkompisars
dryckesbeteende. Det är farligt eftersom
kvinnor tål alkohol sämre och därmed
snabbare får skador som följd. Gruppen
medelålders kvinnor har också ökat.
Bag-in-box är farligt eftersom du tappar
kontrollen över mängden du dricker.
Människor är stressade, flera säger att
de tar ett glas på kvällen för att varva
ner. Vi har också mer och mer anammat
de kontinentala dryckesvanorna. De
vanorna blir farliga när de kombineras
med gamla mönster att dricka mycket på
helgen, säger Lars.
En relation fylld av förtroende
I mötet med klienter arbetar de både
kognitivt och psykodynamiskt. De använder
sig också av olika kartläggningsinstrument.
Men båda är överens om
att det viktigaste i mötet är att skapa en
förtroendefull relation.
- En bra arbetsrelation skapas genom
att man som behandlare inte kommer
med pekpinnar utan är lyhörd och ger
klienten tid att berätta. Det svåraste i
arbetet är när vi har träffat en person i
flera år och det inte blir bättre eller när
någon plötsligt avbryter sina besök, bara
försvinner, utan att berätta varför. Man
känner sig oerhört maktlös när människor
far illa och man inte kan hjälpa till. Men
vi kan inte hjälpa alla. Vi kan bara hjälpa
de som vill bli hjälpta, avslutar Cecilia
och Lars.
Uppgifter i artikeln är hämtade från alkoholprofilen.se
och Socialstyrelsens folkhälsorapport från 2009.
Emma Hvitfeldt
För åttonde året i rad har vi öppet hus
första helgen i advent i Råda församling.
Hjärtligt välkommen att uppleva
julstämning i kyrkan och församlingshemmet.
Öppet lördag 27 och söndag
28 november klockan 12.00-16.00.
Det blir julmarknad med försäljning av
hembakat, smycken, böcker, blommor,
keramik, smide och rättvisemärkta
produkter. Det blir inspiration till julkort
och vackra paket. Rådakretsen finns på
plats med sin årliga basar och fina vinster.
Det blir julpyssel för barn, musikuppträdanden
på scenen varje timme,
möjlighet att åka häst och vagn, luciatåg,
tomte och filmvisning av julevangeliet.
Församlingen visar upp sina verksamheter i
en utställning.
Råda Kök & Kafé serverar fika och god
julbuffé. Har du med dig medlemskortet
Kyrkvärdet så får du rabatt.
RÅDAPORTEN
Julen är bäst i kyrkan
Välkommen till oss första helgen i advent
9
Råda församlingshem
Lördag 27 november, öppet 12.00-16.00
Julpyssel för barn hela dagen. Programpunkter
på scen kl 13.00, 14.00 och 15.00
med bland annat julsånger med gruppen
Ladies och Just 4 Christmas.
Söndag 28 november, öppet 12.00-16.00
Julpyssel för barn hela dagen. Programpunkter
på scen kl 13.00, 14.00 och 15.00
med bland annat församlingens barnkörer
och luciatåg.
Råda kyrka
Lördag 27 november
16.00 Kröning av Härrydas Lucia.
Söndag 28 november
11.00 Adventsgudstjänst med kören
Röster i Råda. Johanna Larsson, körledare.
Jonathan Hiller, piano. Lars T Gåreberg,
präst.
17.00 Sånggudstjänst med gospelkören
Loud´n Proud. Kristian Hvitfeldt, körledare
och pianist. Lars T Gåreberg, präst.

10
RÅDAPORTEN
LLuciafirandet är en blandning av många
olika traditioner och vittnar om det
mångkulturella samhälle vi alltid varit
en del av. Lucia är ett italienskt kristet
helgon som vi inspirerats av, hon följs
av stjärngossar som en symbol för de
tre vise männen och tomtenissarna
kommer från den svenska skogens
sagor. Men även om inspirationen är
internationell så är luciafirandet en
helsvensk tradition.
Lucia påminner oss om ljuset
Legenden om helgonet Lucia
Lucia levde på 300-talet i staden Syrakusa
på Sicilien. Hon var kristen och
hade bestämt sig för att leva ogift och
hedra Gud. Men hon hade en ihärdig
friare efter sig som inte ville lämna
henne i fred. När friaren äntligen gav
upp hämnades han genom att ange
henne som kristen hos kejsar Diocletianus,
som drev hårda förföljelser av
kristna. Lucia arresterades och ställdes
inför rätta, anklagad för att vara kristen.
Lucia höll hela tiden fast vid sin tro och
sa till domaren att hon var beredd att
offra sitt liv för Gud. Lucia straffades
hårt. Först skulle hon lämnas till en
bordell för värsta tänkbara förnedran,
men vagnen som skulle ta henne dit
gick inte att rubba trots att den drogs
av starka oxar. Sedan berättar legenden
att Lucia istället skulle brännas på bål,
men elden vek undan och när de hällde
kokande olja över henne förblev hon
oskadd. Till slut stack bödeln ut hennes
ögon med ett svärd och stack det sedan
genom hennes kropp. Lucia var död.
Årets längsta natt
Lucia firas den 13 december. När vi
hade juliansk kalenderräkning i Sverige
(innan den nuvarande gregorianska kalendern
som infördes under 1700-talet)
inföll luciadagen samtidigt som vintersolståndet
på norra halvklotet. Många
tror därför fortfarande att lucianatten
är årets längsta natt, men det är i stället
natten mellan den 21 och 22 december.
Mot ljusare tider
Eftersom lucianatten symboliserade att
vi gick mot ljusare tider har denna natt
firats i Sverige sedan länge. I det gamla
bondesamhället trodde man att man
skulle hålla sig inomhus denna långa
och mörka natt som ansågs farlig, och
helst skulle man hålla sig vaken. Under
medeltiden började man julfasta på
luciadagen och därför åt man rikliga
mängder mat under själva lucianatten.
Under denna festnatt klädde man ut sig
och figurerna kunde föreställa lussegubbar
och lussebrud. Tradition var att
julgrisen slaktades på lucianatten.
Manliga lucior
Förr var luciadagen höstterminens
sista dag. För att kunna finansiera sina
fortsatta studier kunde skolpojkar gå
runt i församlingarna och sjunga mot
ersättning. Traditionen följde med till
universiteten. På den tiden fanns inga
kvinnliga studenter och därmed var
lucian manlig. I boken Tradition och
liv, Martin Modéus, står: “Den äldsta
kända framställningen av en kvinnlig
Lucia med ljus i håret som stiger in i
ett sovrum med en kaffebricka är från
Västergötland 1764. Seden spreds
först mellan herrgårdar, och den blev
allmän först i början av 1900-talet.”
Luciatävlingar där årets Lucia korades
växte snabbt fram och blev populära
i tidningar, först ut var Stockholms
Dagblad 1927.
Påminner oss om ljuset
Dagens form för luciafirande har alltså
växt fram under lång tid och inspirerats
av såväl gamla svenska traditioner som
internationella. Som namnet Lucia (av
latinets Lux och betyder “den lysande”,
“den upplysta”) antyder kommer Lucia
med ljuset för att påminna oss om att
Kristus, världens ljus, kommer till oss.
Lucia symboliserar ljuset och att våga
göra det man tror på, trots det mörker
som finns i världen.
Lucia är full av symbolik
Luciafirandet är fullt av symbolik. Den
vita klänningen påminner om den vid
dopet och visar på renhet och förlåtelse.
Kronan symboliserar glorian och
närheten till Gud. Det röda bandet i
midjan påminner om Lucias martyrskap
och är en symbol för blodet. Hela
luciatåget kommer mitt i mörkaste
vintern med ljus och hopp för att
berätta om Jesus ord:
“Jag är världens ljus. Den som följer mig skall
inte vandra i mörkret utan ha livets ljus.”
Elin Carlson

RÅDAPORTEN
En komikers samtal med Gud
F
För komikern och humorprofilen Klara
Zimmergren har kyrkan alltid varit en
plats där hon känt sig hemma. Men
hon föredrar fria böner framför skrivna.
Och när hon ber tänker hon sig
bönen och Gud som den goda kraften,
som på något sätt verkar i hennes liv.
Det är svårt att inte se karaktärerna i
tv-programmet ”Mia och Klara” framför
sig när man träffar henne. Associationer
till hundfanatikern Görel dyker upp när
hon pratar om sin hund. Och det illgröna
nagellacket, är det inte lite Tabitha
(som spelas av Mia Skäringer) över det?
Men samtidigt som hon kan konsten
att locka till skratt, vilar det ett allvar
över Klara Zimmergren. Hon är inte den
glättiga sortens komiker och stundvis
har hon kämpat mycket med grubblerier
över det tunga och svåra. “- Det finns en
del av mig som ständigt oroar sig inför
saker. Vissa säger ‘det kommer att gå
bra’eller ‘allt kommer att ordna sig’ men
jag är en sådan som utgår från att det
inte kommer att göra det, att det värsta
ska hända.”
Tro ger mening
Klara växte upp med en farfar som var
präst i Alliansmissionen i Småland och
en pappa som var organist i Svenska
kyrkan i Norrköping. Därför har det
alltid känts naturligt för henne att vistas
i kyrkan. När hon var liten fick hon sitta
på läktaren och leka när pappa spelade
orgel. “- Det var en ganska tillåtande
miljö, man kunde skratta mycket. Pappa
var inte gravallvarlig kring det där med
kyrkan, det var mer som en arbetsplats
för honom. Men ibland kunde det bli
långtråkigt. Och den känslan kan jag
fortfarande få när jag är i kyrkor, att det
börjar klia lite i mig.”
Ändå händer det att hon går i kyrkan.
Och tron på Gud är självklar. “- Jag vet
att många inte tror, det är inget konstigt
med det. Men själv skulle jag förlora
mig i en slags meningslöshet om jag inte
hade känslan av att det fanns någon som
hjälpte mig genom livet. Om man tänkte
att man får fixa allt själv, att allt som
händer bara är ödet, att ingen har tänkt
ut någonting...”
Bönen blev ett måste
Men när det händer ondskefulla saker,
menar Klara, kan det vara svårt att
hitta meningen, även om det kanske i
efterhand går att förstå varför vissa saker
inträffade.
För några år sedan gick hon igenom vad
hon kallar ”ett år där allt pekade nedåt”.
Hon hade precis separerat, familjesituationen
var lite svajig och hennes
hund var sjuk och gammal. Under den
perioden blev bönen på kvällarna särskilt
viktig. “- Jag bad mycket för jag hade
liksom inget val när jag försökte reda
11
ut vad som skulle få mig att gå vidare.
Efteråt kan jag tänka att det var skönt att
få vila i den där stunden på kvällarna när
jag bad om hjälp och stöd.”
Fortfarande är det på kvällarna när hon
gått och lagt sig som hon brukar be. Då
tar hon upp saker hon önskar sig men
också sådant hon känner tacksamhet för.
Det kan handla om att hon haft en bra
dag, att hon och hennes man kanske gick
och fikade på ett visst ställe, att hon har
det hon har. “- Det känns inte bra att
bara ligga och kräva en massa saker. Gud
kan nog bli trött på sådant, att han bara
ska fixa allt åt en.”
Be efter morgonkaffet
Hon skrattar och säger att egentligen
borde hon be på morgnarna istället.
Efter morgonkaffet. “- Då är man rätt
positiv och full av energi. Då skulle man
kunna tacka för att det är så schysst att
få vakna upp och vara frisk och för att
det ska hända så mycket roligt under
dagen. Eller för att det inte ska hända
någonting alls, vilket också kan vara en
ynnest.”
Hon tystnar och ser plötsligt beslutsam
ut. “- Nu när jag pratar om det skulle
jag nog vilja låta det få en större plats i
livet – de här samtalen.
Anna Jonasson
Foto: Anna Jonasson

Julkampanj
Nu tändas
tusen juleljus
vis. Allt för ofta har kvinnor sämre var med och tänd hoppets ljus! Ge din julgåva på
ing, försörjning och sjukvård – bara pg 90 01 22-3, bg 900-1223 eller SMS:a ”HOPP” till
r. Varje människa Hela kan världen, skapa sig Svenska en 72950 kyrkans och internationella bidra med 50 kronor. arbete,
hon bara får chansen. arbetar Möjlighet med snabb till katastrofhjälp, långsiktig utveckling
rm av små lån och kunskap har ett långtgående om sina samarbete med kyrkor i Afrika
på vägen till ett bättre liv.
och Asien. Arbetet för en rättvis värld utan hunger,
fattigdom och förtryck utförs i en världsvid kristen
gemenskap och med respekt för varje människas värde.
I jul riktas uppmärksamheten till kvinnor runt om i
världen som kämpar för rätten till sitt eget liv och sin
egen kropp. Våld, övergrepp och traditioner begränsar
och gör livet svårt för många kvinnor. Svenska kyrkan
stödjer projekt som skapar säkerhet för kvinnor som
lever i krig. De kämpar för kvinnors rätt till sjukvård och
deltar i projekt som byter fattigdom mot försörjning,
ger utbildning och stärker självkänslan.
Vill du ge en julgåva?
När du SMS:ar “Hopp” till
72950 så bidrar du med 50 kr.
Plusgiro: 90 01 22-3
Bankgiro: 900-1223
Mer info: www.svenskakyrkan.se
Rådas nya hemsida
Råda församlings nya hemsida hittar
du på www.rada.nu. Här kan du
bland annat läsa bloggar, nyheter,
om händelser i våra verksamheter,
längre artiklar och fördjupa dig i
kristen tro. Alla nyhetsinlägg har en
kommentarsfunktion där vi gärna för
en dialog. Välkommen in på sidan!
Ge en gåva
90 0 1 2 2 - 3 Pg
900- 12 2 3 Bg
Gudstjänster
i Råda kyrka
november
Söndag 21 11.00 Mässa, Cecilia Kehlmeier.
Lördag 27 16.00 Kröning av Härrydas Lucia,
Risto Paavola. Johanna Larsson, piano.
Söndag 28 11.00 Adventsgudstjänst, Lars T Gåreberg.
Kören Röster i Råda. Klas Nilsson, trumpet.
17.00 Sånggudstjänst, Lars T Gåreberg.
Kören Loud’n Proud. Klas Nilsson, trumpet.
december
Onsdag 1 19.00 Vardagsmässa i stillhet och eftertanke,
Risto Paavola.
Söndag 5 11.00 Mässa, Risto Paavola.
Söndag 12 11.00 Familjegudstjänst, Cecilia Kehlmeier.
Församlingens barnkörer framför sitt julspel.
Obs! I Råda församlingshem.
Söndag 19 11.00 Mässa, Anders Jernbratt.
Fredag 24 11.00 Familjegudstjänst, Cecilia Kehlmeier.
17.00 Julbön, Anders Jernbratt.
23.30 Midnattsmässa, Risto Paavola.
Lördag 25 07.00 Julotta, Anders Jernbratt.
09.00 Finsk julgudstjänst
17.00 Sånggudstjänst, Lars T Gåreberg.
Sofia Myrén, sång och Kristian Hvitfeldt, piano.
Söndag 26 17.00 Mässa, Cecilia Kehlmeier.
Fredag 31 16.00 Nyårsbön, Risto Paavola.
januari
Lördag 1 18.00 Ekumenisk fredsmässa i Råda kyrka,
Risto Paavola.
Söndag 2 11.00 Mässa, Anders Jernbratt.
Torsdag 6 11.00 Gudstjänst på Trettondedag jul,
Anders Jernbratt.
18.00 Gudstjänst i Benareby hembygdsgård,
Anders Jernbratt. Kyrkkaffe.
Söndag 9 11.00 Gudstjänst, Cecilia Kehlmeier.
Söndag 16 11.00 Gudstjänst, Lars T Gåreberg.
Söndag 23 11.00 Mässa, Anders Jernbratt.
Söndag 30 17.00 Gudstjänst, Risto Paavola.
februari
Onsdag 2 19.00 Vardagsmässa i stillhet och eftertanke,
Risto Paavola.
Söndag 6 11.00 Gudstjänst, Anders Jernbratt.
Söndag 13 11.00 Gudstjänst, Risto Paavola.
Söndag 20 11.00 Mässa, Lars T Gåreberg.
Söndag 27 17.00 Gudstjänst, Cecilia Kehlmeier.