Instuderingsfrågor - Umeå universitet

UMEÅ UNIVERSITET
Institutionen för Idé- och samhällsstudier
Historia
Lena Berggren
Instuderingsfrågor
I – Internationell politisk historia
Historia A3
Modern historia
VT 2010, internet
1. De politiska revolutionerna
Två politiska revolutioner inträffade i de forna brittiska kolonierna i Nordamerika och i
Frankrike. Skissa de båda revolutionernas händelseförlopp. Jämför vilka orsaker till
revolutionerna som lyfts fram i kurslitteraturen och om det finns skillnader i tolkningarna
eller vad som betonas mest. Formulera även i huvuddrag vad revolutionerna hade för
ideologiskt och politiskt innehåll. Vad revolterade man mot? Vilken samhällsordning ville man
skapa? Klarlägg även vilka samhällsgrupper som främst deltog i och ledde de båda
revolutionerna. Vems revolutioner var det — vad menar Magnusson med rubriken "En
borgerlig revolution?"?
2. Storpolitiken i Europa
Skissa den storpolitiska utvecklingen i Europa från franska revolutionen fram till och med
sekelskiftet 1900. Vad innebar Napoleonkrigen och vilka konsekvenser fick dessa för den
europeiska stormaktspolitiken? Vilka var tankarna bakom och innebörden av det
maktbalanssystem som grundlades under Wienkongressen 1814-15? Hur påverkades detta av
händelseutvecklingen från 1830 och framåt? Hur såg Europas karta ut i stora drag 1815 och
kring sekelskiftet 1900? Vilka var de avgörande brotten i utvecklingen under denna period?
Hur förändrades maktbalansen? Vilka var de viktigaste stormaktskonflikterna under 1800talet
och hur utvecklades dessa?
3. Napoleonkrigen och Norden
De nordiska länderna drogs ofrånkomligen med i napoleonkrigen. Redogör kort för det
europeiska storkrigets konsekvenser för Sverige, Finland, Danmark och Norge. Klarlägg
särskilt bakgrunden till den svenska förlusten av Finland och innebörden av "1812 års politik".
4. Nationalismen
Härled och definiera fenomenet nationalism utifrån de olika betydelser som går att lägga i
begreppet samt diskutera nationalismens förhållande till upplysnings- respektive det
romantiska tänkandet. Vad betonas i kurslitteraturen? Ge sedan exempel på hur dessa
nationalistiska idéer på olika sätt omsattes i praktisk handling i Europa under 1800-talet.
5. Politiska ideologier
Under 1800-talet växte på allvar de tre ”klassiska” politiska ideologierna fram: socialism,
liberalism och konservatism. Beskriv det huvudsakliga innehållet i respektive ideologi samt
hur dessa ideologier omsattes i praktiken: Vilken typ av samhällen ville man bygga inom
ramen för de olika ideologiska inriktningarna? Hur förhöll/förhåller sig de olika ideologierna

till nationalstatstanken och nationalismen? Hur beskrevs förhållandet mellan olika
samhällsklasser, mellan män och kvinnor, mellan stat och individ, etc?
6. Inre utveckling i Europa — revolutioner och omvälvningar
Klarlägg i huvuddrag den inrikespolitiska utvecklingen i Europas största stater (Frankrike,
Storbritannien, Preussen/Tyskland, Ryssland och Österrike/Ungern) under 1800-talet utifrån
kurslitteraturen. Vad innebar revolutionerna 1830 och 1848 (särskilt i Frankrike, Österrike
och de övriga tysktalande staterna)? På vilket sätt fick de nya idéströmningarna (politiska
ideologier och nationalismen) inverkan på händelseutvecklingen?
7. Nya och gamla stormakter
Under framför allt 1800-talets senare del fram till första världskrigets utbrott börjar Europas
karta att förändras. De gamla stormaktsimperierna det osmanska riket och det habsburgska
imperiet börjar försvagas samtidigt som det ryska imperiet växer och de nya staterna Italien
och Tyskland konsolideras. Klarlägg de utrikespolitiska aspekterna på nationalismens
splittrande och enande krafter i dessa områden. Hur gick det till när Italien och Tyskland
enades och vilken roll spelade nationalismen i dessa processer? Varför försvagades de gamla
osmanska och habsburgska imperierna?
II – Industrialisering och social förändring
8. Den industriella revolutionen
Redogör för hur industrialiseringen utvecklades med huvudfokus på de brittiska öarna.
Diskutera de viktigaste allmänna förutsättningarna — vad betonas i kurslitteraturen? Vilken
betydelse hade den agrara revolutionen och vilka faktorer kan sägas ha bidragit till att denna
utveckling kom igång så tidigt i England? Jämför sedan utvecklingen i England med
utvecklingen i några av Europas största stater (framförallt Frankrike, Preussen/Tyskland och
Ryssland). Vilka skillnader fanns det i förutsättningar i de olika staterna?
9. Sociala och demografiska förändringar
Redogör för och diskutera den socioekonomiska och demografiska utvecklingen i Europa
och Norden under 1800-talet. Vad innebar den demografiska transitionen och vad fick den
för konsekvenser? Redogör även för framväxten av ett klassamhälle och diskutera hur denna
process förändrade människors livsvillkor. Hur förändrade industrialiseringen förhållandet
mellan olika samhällsklasser? Sker det några avgörande förändringar av kvinnors villkor som
kan kopplas till industrialiseringen? Vilka är i så fall dessa förändringar och vilka kvinnor är
det som framför allt påverkas (vilka sociala skikt)? Hur tedde sig livet för människor i olika
klasser? Diskutera slutligen det förändrade familjelivet och de nya könsroller som blev en
konsekvens av samhällsomvandlingen.
10. Emigrationen
Redogör översiktligt för emigrationen från Europa under 1800-talet och 1900-talets början.
Går det att urskilja några faser i emigrationen? Vad berodde denna utveckling på och vilka
konsekvenser fick den för utvandrings- respektive invandringsområdena? Från vilka
europeiska länder var emigrationen som störst och vad berodde detta på? Vart gick de
huvudsakliga emigrantströmmarna och varför? Vad innebär push- respektive pullfaktorer och
vilken betydelse hade dessa för emigrationen?

III – Svensk och nordisk historia
11. Industrialiseringen i Norden
Redogör för jordbrukets förändrade villkor under 1800-talet samt för
industrialiseringsprocessen i Sverige. Vilka var de tidigaste svenska industrigrenarna? Varför
just dessa? Hur och när kommer industrialiseringsprocessen igång på allvar och vilka
industrigrenar blir mest framträdande i den svenska utvecklingen? Avsluta med att göra en
jämförelse med övriga nordiska länder. Vad beror skillnaderna mellan de olika nordiska
länderna på?
12. Tre problem i nordisk historia
Redogör för tre problem i nordisk historia under 1800-talet: 1) Slesvigska frågan 2) Finland
under ryskt styre och 3) den svensk-norska unionstiden och upplösningen av unionen 1905.
Diskutera särskilt vilken betydelse nationalismen hade i dessa tre fall. Förklara även vad
skandinavismen innebar och betydde under 1800-talet och hur denna påverkade dessa tre
historiska problem.
13. Svensk inrikespolitik
Diskutera orsakerna till den gustavianska monarkins fall 1809. Vilka förändringar innebar den
nya regeringsformen 1809? Redogör sedan för den inrikespolitiska utvecklingen i Sverige
fram till och med representationsreformen 1866. Uppmärksamma särskilt reformpolitiken.
14. Svensk utrikespolitik
Hur utvecklades den svenska utrikespolitiken efter 1809 och under resten av 1800-talet fram
till första världskriget? Hur förändrades Sveriges förhållande till omvärlden (främst
stormakterna) under perioden och hur agerade Sverige under de slesvigska kriserna och
Krimkriget 1854-56?
15. Vägen mot parlamentarism och folkstyre
Redogör för vägen mot parlamentarism och folkstyre i de nordiska länderna (Sverige,
Danmark, Norge och Finland). Försök att hitta viktiga milstolpar och diskutera olika
faktorers betydelse för det slutliga demokratiska genombrottet. Ge Sverige särskild
uppmärksamhet. Vad karaktäriserade den inrikespolitiska debatten (sakfrågor) i Sverige och
vilka var de mest betydelsefulla aktörerna (partier och intressegrupper)?
IV – Europa och världen
16. Imperialismen
Den europeiska imperialismen fick ordentlig fart under perioden 1870 -1914. I vilka delar av
världen utvecklades de europeiska imperierna och hur kom dessa att organiseras? Fokusera i
ditt svar på och jämför de två största imperiemakterna England och Frankrike. Vad kan sägas
vara imperialismens ideologi och vad skiljer imperialismen under senare delen av 1800-talet
från den tidigare kolonialismen? Vilka var imperialismens främsta orsaker - vilka förklaringar
ges störst betydelse i kurslitteraturen?
17. Avkolonialiseringens första fas
Under 1800-talets första decennier förlorar Spanien och Portugal sina tidigare positioner
som de viktigaste europeiska kolonialmakterna. Redogör för sönderfallet av de spanska och

portugisiska imperierna i Latinamerika och de nya staternas utveckling under 1800-talet.
Diskutera även USA:s roll i Latinamerika under 1800-talet, samt betydelsen av denna
utveckling för Spanien och Portugal på ”hemmaplan” i Europa.
18. Det växande västerlandet
Under 1800-talet frigör sig ett antal tidigare kolonier som under den moderna perioden
kommer att räknas som delar av en alltmer expanderande västerländsk kultursfär. Redogör
för nationsbygget i USA, Canada, Australien och Nya Zeeland och diskutera skillnader och
likheter i den historiska utvecklingen i dessa länder under seklets gång. Jämför också
styrelseskicket i dessa nya nationer med deras forna kolonialmakter i Europa, samt
emigrationens betydelse för dessa nationsbyggen.