MOTIONER Distriktskongressen 2008 - S-info

niskans påverkan på naturen genom utsläpp av växthusgaser redan har gett kraftiga effekter på
jordklotet. USA:s tidigare vicepresident Al Gore har med sin film ”En obehaglig sanning” på
ett övertygande sätt redovisat konsekvenserna av den stigande koldioxidhalten i atmosfären.
På uppdrag av Storbritanniens premiärminister Tony Blair, utarbetade Nicholas Stern, tidigare
chefsekonom på världsbanken The Economics of Climate Change – the Stern Review, som
utkom i oktober 2006. I rapporten återfinns sammanfattande slutsatser.
- De vetenskapliga bevisen är numera överväldigande: Klimatförändringarna är ett allvarligt
globalt hot, som kräver snabba globala åtgärder.
- Oavsett perspektiv, ger rapporten stöd för en enkel slutsats: Vinsterna av stränga och
tidiga åtgärder överväger med marginal de ekonomiska kostnaderna av att inte agera.
Klimatförändringarna kommer att påverka de grundläggande levnadsförhållandena för
människor världen runt – tillgång till vatten, matproduktion, hälsa och miljö. Hundratals
miljoner människor kan komma att utsättas för hungersnöd, vattenbrist och översvämningar
när jorden blir varmare.
- Om vi inte agerar kommer klimatförändringarnas totala kostnader och risker att motsvara
minst en femprocentig förlust av världens BNP, per år, nu och för all framtid.
Om man vidgar skalan av risker och följder, skulle skadorna kunna stiga till 20 procent
av BNP eller mer.
- De investeringar som görs under de närmaste 10–20 åren kommer att få genomgripande
effekter på klimatet under andra hälften av detta sekel och nästkommande århundrade.
Våra aktiviteter nu och under kommande årtionden kan skapa risker för omfattande
negativa ekonomiska och sociala effekter, i klass med de förknippade med de
båda världskrigen och den ekonomiska depressionen under 1900-talets första hälft.
Och det kommer att bli svårt eller omöjligt att vrida utvecklingen tillbaka. Det står således
klart att snabba och kraftfulla åtgärder är berättigade.
- Riskerna för klimatförändringarnas värsta följder kan minskas avsevärt om halten av
växthusgaser i atmosfären kan stabiliseras mellan 450 och 550 ppm, part per million,
koldioxidekvivalenter (CO2-ekvivalenter). Idag uppgår koncentrationen till 430 ppm
CO2-ekvivalenter, och den stiger med mer än 2 ppm om året.
- Uppskattningar av årskostnaderna för att stabilisera utsläppen mellan 500 och 550 ppm
CO2-ekvivalenter ligger i medel på cirka 1 procent av världens BNP, om vi vidtar
kraftfulla åtgärder redan nu. Vid stora ökningar av energieffektiviteten, eller om man
räknar in bieffekter från till exempel vinster av minskade luftföroreningar, kan kostnaderna
till och med bli lägre än så.
Även Sverige kommer att påverkas kraftigt av klimatförändringarna och att anpassningen till
klimatförändringarna bör påbörjas redan idag. Den slutsatsen drar Klimat- och sårbarhetsutredningen
i sitt slutbetänkande, och föreslår bland annat ökat ansvar för kommuner och länsstyrelser
liksom statligt stöd för storskaliga kostnadskrävande insatser.
1 % av Sveriges BNP är 32 miljarder. Det är ungefär det vi måste satsa per år, för att stabilisera
utsläppen. För Skånes del rör det sig om ca 4,2 miljarder, m h t vår andel av den svenska
befolkningen. Sannolikt behövs något mer p g a, att vår miljö är mer utsatt än rikets genomsnitt.
Därtill kommer resurser för nå upp till övriga miljömål, som riksdagen fattat beslut om.
Det är ju dock inte bara samhället som skall satsa resurser för att åstadkomma miljöförbättringar,
utan även näringslivet och andra aktörer måste aktivt delta.
Miljön i Skåne
Utöver klimatfrågan så är Skånes miljö även i övrigt hårt belastad. Länsstyrelsen i Skåne har i
en rapport om det regionala miljömålsarbetet, februari 2007 redovisat läget beträffande de 15