påslag och högtemperaturkorrosion - Svensk Fjärrvärme
påslag och högtemperaturkorrosion - Svensk Fjärrvärme
påslag och högtemperaturkorrosion - Svensk Fjärrvärme
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Svensk</strong> <strong>Fjärrvärme</strong> AB │ FoU TPS 2004:11 Påslag <strong>och</strong> <strong>högtemperaturkorrosion</strong> – ett välkänt samband?<br />
Bild 15 Sammanställning av godsförlust i försök med material B1 <strong>och</strong> B2<br />
vid 550°C ringtemperatur (B1 tidigare visad i 0).<br />
Godsförlust [mg/h cm 2 ]<br />
4.0<br />
3.5<br />
3.0<br />
2.5<br />
2.0<br />
1.5<br />
1.0<br />
0.5<br />
0.0<br />
7. Diskussion<br />
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11<br />
Försök<br />
B1 550 o C<br />
B2 550 o C<br />
I resultaten ovan kan inga tydliga trender utskiljas i korrosionsangrepp för olika fall av<br />
dosering vid exponering av provringar i rektorn. Hur mycket skiljer sig då de olika<br />
fallen vad gäller de askämnen som är närvarande i reaktorn?I 0 är de doserade<br />
mängderna klor, svavel med flera beräknade för alla försök (se utförligare beräkningar<br />
i bilaga 2). Även bränslet innehåller dessa ämnen <strong>och</strong> summan av den doserade<br />
mängden <strong>och</strong> mängden tillfört med bränslet är också tabellerad. Exempelvis vad gäller<br />
kalium tillförs 194 mmol/h med bränslet. I test 8 doserades 51 mmol/h vilket ger totalt<br />
245 mmol/h, en ökning med dryga 25 % från bränslets grundnivå. För svavel <strong>och</strong><br />
kalcium utgör doseringen ett knappt märkbart tillskott till bränslets innehåll medan<br />
natriumdoseringen som mest ger en fördubbling <strong>och</strong> klor som mest en tiofaldig<br />
ökning. Zink finns inte i bränslet. Denna jämförelse är inte helt rättvisande eftersom<br />
de ämnen som avges från bränslet under förbränning i reaktorn kan föreligga i form av<br />
olika föreningar medan de doserade ämnena är i jonform. Till exempel kan delar av<br />
bränslets alkalihalt tänkas föreligga i icke-aktiva former (t.ex. fältspat) som kommer<br />
från mineraliska föroreningar, medan allt doserat alkali tillsätts i aktiv saltform. Det<br />
kan dock konstateras att doseringen i de olika testade fallen inte kan förväntas ge så<br />
stora skillnader i gassammansättning vid exponeringen med undantag för tillsats av<br />
klor, svavel eller zink. Vid en jämförelse av doserade halter i de olika försöken <strong>och</strong><br />
utvärderade godsförluster framträder inget tydligt samband för de olegerade stålen. En<br />
ringtemperatur av 400°C verkar vara för låg för att ge detekterbara korrosionsangrepp<br />
under de fem timmar ringarna exponerades. Vid 450°C utvärderades godsförluster för<br />
ringarna men inget tydligt samband med doseringarna framträder, tvärtom så är<br />
angreppet vid enbart vattentillskott <strong>och</strong> vid låg dosering i samma storleksordning som<br />
vid den kraftigare doseringen. Kan skillnaderna förklaras av att vi får olika typer av<br />
<strong>påslag</strong> i de olika fallen? Efter exponering såg sonderna typiskt ut som i 0. På vindsidan<br />
│ 21