BIOLOGI - Liber

More documents

Recommendations

Info

1. LIV I UTVECKLING 38 1.1 1.2 SAmmANfAttNINg från enkelt till komplicerat liv • Biologi betyder läran om livet. • Typiskt för allt liv är att det kan föröka sig, växer, andas, och behöver energi..De flesta kan också röra sig. • Levande varelser kallas organismer. Vi människor räknas till djuren. • Universum blev till i ”Den Stora Smällen” för knappt 14 miljarder år sedan. • Vår närmaste stjärna solen och vår planet jorden är ungefär 4,6 miljarder år gamla. • Den unga jorden var en het, smält massa. När den svalnat bildades hav. Ämnen i jordens uratmosfär och haven kunde med tiden bilda livets enklaste byggstenar . • Livet började i havet eller i berggrunden för flera tusen miljoner år sedan. Idag finns det troligen mer än 10 miljoner olika arter. • Uppkomsten av DNA som kan göra kopior av sig själv var en av förutsättningarna för liv. • Liv på jorden är möjligt bland annat för att det finns vatten och är lagom temperatur här.. • De första spåren av liv på jorden är över 3,5 miljarder år gamla. Det första livet var mycket enkla celler. • Blågröna bakterier utvecklade fotosyntesen och fyllde sakta hav och atmosfär med syre. • Med hjälp av syret kunde celler lättare utvinna energi ur maten genom förbränning. • Syret byggde även upp atmosfärens skyddande ozonskikt. • Encelliga organismer som bildade kolonier är föregångare till dagens flercelliga växter och djur. forskning gav ny syn på livet • Livet har utvecklats från encelliga organismer till celler som slagit sig samman och bildat flercelliga organismer. • Upptäckten av mikroskopet gjorde att man upptäckte en helt ny värld. • Alla organismer är uppbyggda av små celler. Växtceller har till skillnad från djurceller en hård cellvägg, cellsaftrum och grönt klorofyll. • Biologen Linné namngav många växter och djur på 1700-talet. • Organismerna delas in i familjer, släkten och arter. Första delen i det latinska artnamnet talar om till vilket släkte arten hör. • För att tillhöra samma art måste individerna kunna få barn och barnbarn med varandra. • Blandningar mellan olika arter kallas bastarder eller hybrider. • Fossil är spår av döda växter och djur. Fynd av fossil i berglager från olika tidsåldrar visar hur livet har utvecklats under årmiljonerna. I korallreven är den biologiska mångfalden stor. Jorden var från början ett glödande klot. Blågröna bakterier fyllde hav och land med syre. . Med enkla mikroskop upptäcktes celler och bakterier. Trilobiter är vanliga fossil.
1.3 1.4 1.5 Evolutionens drivkrafter • Under 1800-talet presenterade Charles Darwin tanken att evolutionen sker genom ett naturligt urval. • Utveckling genom naturligt urval bygger på att organismer får många ungar med olika egenskaper. • Alla kan inte överleva och fortplanta sig. De som är bäst anpassade till sin miljö klarar sig och kan föra sina arvsanlag vidare. • Helt nya egenskaper kan uppstå genom förändringar i arvsanlagen, så kallade mutationer. • När förändringarna blivit så stora att djur som tidigare tillhört samma art inte längre kan få ungar med varandra har en ny art uppstått. • Sexuell förökning ger stor variation hos ungarna. organismernas släktskap • Livets utveckling och anpassning till nya miljöer har under tidens gång lett till en stor biologisk mångfald. • Kunskapen om hur livet har utvecklats gör att vi kan rita släktträd över växter och djur. • Släktskapet mellan organismer kan spåras genom yttre likheter eller genom likheter i DNA. • Ibland kan yttre likheter visa på anpassning till en likartad miljö. Arter som ser lika ut behöver alltså inte vara släkt. • Organismer kan delas in i tre stora grupper, domäner: eubakterier, arkéer och eukaryoter. • Eukaryoter har cellkärna. Hit räknas både växterna och djuren. • Med ett släktträd kan man visa hur alla organismer utvecklats från enkla bakterier. Vetenskap och ovetenskap • När man studerar naturvetenskap använder man ett undersökande arbetssätt. En hypotes är en väl genomtänkt gissning om hur någonting är eller vad som ska hända vid ett experiment. • Ett naturvetenskapligt experiment ska gå att göra om flera gånger med samma resultat. • En naturvetenskaplig undersökning ska dokumneteras noga så den går att göra om av andra forskare. • Botanik är läran om växter. Zoologi är läran om djur. • En flora är en bestämningsbok för växter. En fauna är en bestämningsbok för djur. 1. LIV I UTVECKLING Charles Darwin som ung. Biologisk mångfald på en äng. Sländan flyger med ombildade gälar. Att dokumentera med foton är bra. Vetenskap eller pseudovetenskap? 39
Page 1 and 2: BIOLOGI Susanne Fabricius Fredrik H
Page 3 and 4: Välkommen till Spektrum Biologi De
Page 5 and 6: 6 7 8 Vår fantastiska kropp 228 1.
Page 7 and 8: B1_02: nåt kring myter och folktro
Page 9 and 10: Planeten jorden blir till Idag tyde
Page 11 and 12: Fotosyntesen - en syrerevolution Vi
Page 13 and 14: 1.2 Forskning gav ny syn på livet
Page 15 and 16: Fältstudier på Linnés tid Men fo
Page 17 and 18: Vad är en art? För att tillhöra
Page 19 and 20: Under 1600- talet och framåt, när
Page 21 and 22: Blågröna bakterier tillverkar syr
Page 23 and 24: det naturliga urvalet - grunden fö
Page 25 and 26: En art blir till Björkmätaren vis
Page 27 and 28: 1.4 Organismernas släktskap Reser
Page 29 and 30: ehovet styr utseendet Ibland kan tv
Page 31 and 32: 1.5 Vetenskap och ovetenskap Varifr
Page 33 and 34: Zoologi handlar om djuren och hur d
Page 35 and 36: till vilka länder insektsätande f
Page 37: Skrock och pseudovetenskap I en del
Page 41 and 42: 5 a) Vilka var de första organisme
Page 43 and 44: vi har hittat många spår från de
Page 45 and 46: Urdjur Svampdjur Nässeldjur Flerce
Page 47 and 48: Från växelvarma till jämnvarma d
Page 49 and 50: Däggdjurens genombrott De första

BIOLOGI - Liber

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?