April 2010 - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
April 2010 - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
April 2010 - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Nya perspektiv på blodtrycksmätning<br />
Forskare vid <strong>universitet</strong> i Oxford ger i en ny studie The Lancet goda skäl för en ny syn på<br />
högt blodtryck. Studien visar att variationer i blodtrycket är nog så viktiga som prognosmarkör<br />
för hjärt-kärlsjukdom. Bo Carlberg och Lars Hjalmar Lindholm, Inst. för folkhälsa<br />
och klinisk medicin, allmänmedicin, kommenterar studien i samma Lancet-utgåva.<br />
BLODTRYCK | Den gängse uppfattningen i<br />
sjukvården är att uppmätt blodtryck är den<br />
viktigaste riskfaktorn för hjärt-kärlsjukdom.<br />
Oxfordprofessorn Peter Rothwell med<br />
medarbetare utmanar med sina resultat denna<br />
uppfattning.<br />
Bo Carlberg och Lars Hjalmar Lindholm<br />
sammanfattar de slutsatser som kan dras av<br />
Rothwells fynd i tre huvudsakliga punker:<br />
– Variationer i patienternas systoliska<br />
blodtrycksvärde från besök till besök är en<br />
stark och tydlig prognostisk/förutsägande<br />
indikator på att patienten kommer att drabbas<br />
av stroke, oberoende av hur högt medelvärdet i<br />
blodtryck är.<br />
– Kalciumantagonister och diuretika är de<br />
två läkemedelstyper som ger störst minskning<br />
i variabilitet i blodtrycksvärde från besök till<br />
besök. Dessa ger också den bästa preventionen<br />
av stroke, också det oberende av hur högt medelvärdet<br />
i blodtryck är. Betablockerare, som<br />
beroende av dos ökar blodtryckets variabilitet,<br />
är minst effektiva för att förebygga stroke.<br />
– Variationerna från besök till besök visade<br />
sig ha samband med behandlingseffektiviteten<br />
i två stora studier om högt blodtryck. Viktigt<br />
att notera är dock att Rothwell med medarbetare<br />
inte ifrågasätter det genomsnittliga<br />
blodtryckets betydelse. De argumenterar<br />
snarare för att man även bör mäta blodtryckets<br />
NEUROLOGI | Föreställ dig att du blir ombedd<br />
att komma ihåg vad du gjorde för exakt<br />
en vecka sedan. Du behöver då antagligen<br />
uppbåda en viss mental ansträngning för att<br />
söka igenom ditt minne. Vid ett annat tillfälle<br />
kan en doft, en bild eller ett ord plötsligt och<br />
oväntat väcka ett levande minne av något som<br />
hänt dig. Vetenskapen förstår ännu inte fullt ut<br />
varför din hjärna ibland automatiskt levererar<br />
ett minne som vi inte har någon avsikt att<br />
försöka komma ihåg, medan den vid andra<br />
tillfällen inte kan komma ihåg saker trots att vi<br />
gör ansträngningar för att lyckas.<br />
Studierna i Kristiina Kompus avhandling<br />
visar att dessa två olika sätt att komma ihåg<br />
saker initieras av helt olika signalvägar i hjärnan.<br />
Ansträngningen, att hämta ett specifikt<br />
minne hanteras av den övre delen av frontalloben.<br />
Detta område i hjärnan aktiveras inte<br />
enbart vid minnesrelaterade ansträngningar<br />
utan vid alla typer av mentala ansträngningar<br />
och avsikter, visar avhandlingen. Denna del<br />
Bo Carlberg. Lars Hjalmar Lindholm.<br />
variabilitet, eftersom det kompletterar det<br />
genomsnittliga blodtrycket som riskfaktor.<br />
Peter Rothwell med medarbetare publicerade<br />
inte mindre än fyra artiklar – tre i The<br />
Lancet och en i The Lancet Neurology – om<br />
forskningen i mitten av mars.<br />
Den anglo-skandinaviska studien ASCOT-<br />
BPLA (Anglo-Scandinavian Cardiac Outcomes<br />
Trial Blood Pressure Lowering Arm) omfattar<br />
19 257 patienter med högt blodtryck och andra<br />
cirkulationsrelaterade riskfaktorer, medan en<br />
annan studie i samarbete med MRC (Medical<br />
Research Council) omfattar 4 396 patienter<br />
med högt blodtryck i åldrarna 65-74 år. Dessa<br />
två studier är de viktigaste data som studierna<br />
är gjorda på.<br />
Olika signalvägar för spontan och<br />
avsiktlig aktivering av minnen<br />
Det är helt olika signalvägar och delar av hjärnan som är inblandade när man försöker<br />
komma ihåg något respektive när man kommer ihåg något oavsiktligt, utifrån exempelvis<br />
en doft, en bild eller ett ord. Det visar Kristiina Kompus i den avhandling hon försvarar vid<br />
<strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong> 18 mars.<br />
av hjärnan är inte<br />
inblandad i början<br />
av processen att<br />
utan avsikt komma<br />
ihåg någonting som<br />
en respons på yttre<br />
stimuli. I stället<br />
aktiveras sådana<br />
minnen av specifika<br />
signaler från andra<br />
områden i hjärnan,<br />
nämligen de som<br />
Kristiina Kompus.<br />
hanterar just inkommande<br />
stimuli<br />
som dofter, bilder och ord. Ibland tros sådana<br />
minnen vara mer livliga eller känslofyllda,<br />
annars skulle de inte aktiveras på detta sätt.<br />
Kristiina Kompus avhandling visar att så inte<br />
är fallet – minnen behöver inte nödvändigtvis<br />
vara känsloladdade för att kunna återupplivas<br />
spontant, utan avsikt.<br />
Läs mer på http://korta.nu/minne<br />
Redaktörer: Hans Fällman, tel: 786 64 65, hans.fallman@adm.umu.se<br />
Bertil Born, tel: 786 60 58, bertil.born@adm.umu.se<br />
1,8 miljoner från Kempe till<br />
forskning om<br />
höftledsfrakturer<br />
GENOMANALYSER | Stiftelsen JC Kempes<br />
Minne ger 1,8 miljoner kronor till Ulrika<br />
Petterssons forskargrupp vid<br />
Inst. för farmakologi och klinisk<br />
neurovetenskap, klinisk farmakologi.<br />
Pengarna ska användas för<br />
helgenomsanalyser av patienter<br />
med höftledsfrakturer. Analyser-<br />
Ulrika<br />
Pettersson.<br />
Kurs för utresande studenter<br />
INTERNATIONALISERING | <strong>Medicinsk</strong>a <strong>fakultet</strong>en<br />
i samarbete med International Office<br />
ger en förberedande kurs inför utlandsstudier<br />
i utvecklingsländer för studenter vid <strong>Umeå</strong><br />
<strong>universitet</strong>.<br />
Pågår 9.00-15.30. Plats: Hörsal B, Samhällsvetarhuset.<br />
Läs mer i programmet på<br />
http://korta.nu/intkurs.<br />
Lunchseminarium:<br />
Regulatoriskt regelverk för<br />
bioteknologiska läkemedel<br />
BIOTEKNIK | Onsdag 7 april 11.30 bjuder<br />
<strong>Umeå</strong> Biotech Incubator, Biotech <strong>Umeå</strong> m.fl.<br />
in till lunchseminariet ”Regulatoriskt regelverk<br />
för bioteknologiska läkemedel” (Regulatory<br />
framework for biopharmaceuticals).<br />
Lokal: Uminova Science Park. Ingår i seminarieserien<br />
”Produktutveckling inom Life<br />
Science”.<br />
Läs mer på http://www.ubi.se/seminars/<br />
active-seminars.aspx.<br />
Fax: 786 76 60<br />
www.medfak umu.se/<br />
na kommer att göras av Erasmus<br />
MC i Nederländerna.