11.09.2013 Views

April 2010 - Medicinsk fakultet - Umeå universitet

April 2010 - Medicinsk fakultet - Umeå universitet

April 2010 - Medicinsk fakultet - Umeå universitet

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Nya perspektiv på blodtrycksmätning<br />

Forskare vid <strong>universitet</strong> i Oxford ger i en ny studie The Lancet goda skäl för en ny syn på<br />

högt blodtryck. Studien visar att variationer i blodtrycket är nog så viktiga som prognosmarkör<br />

för hjärt-kärlsjukdom. Bo Carlberg och Lars Hjalmar Lindholm, Inst. för folkhälsa<br />

och klinisk medicin, allmänmedicin, kommenterar studien i samma Lancet-utgåva.<br />

BLODTRYCK | Den gängse uppfattningen i<br />

sjukvården är att uppmätt blodtryck är den<br />

viktigaste riskfaktorn för hjärt-kärlsjukdom.<br />

Oxfordprofessorn Peter Rothwell med<br />

medarbetare utmanar med sina resultat denna<br />

uppfattning.<br />

Bo Carlberg och Lars Hjalmar Lindholm<br />

sammanfattar de slutsatser som kan dras av<br />

Rothwells fynd i tre huvudsakliga punker:<br />

– Variationer i patienternas systoliska<br />

blodtrycksvärde från besök till besök är en<br />

stark och tydlig prognostisk/förutsägande<br />

indikator på att patienten kommer att drabbas<br />

av stroke, oberoende av hur högt medelvärdet i<br />

blodtryck är.<br />

– Kalciumantagonister och diuretika är de<br />

två läkemedelstyper som ger störst minskning<br />

i variabilitet i blodtrycksvärde från besök till<br />

besök. Dessa ger också den bästa preventionen<br />

av stroke, också det oberende av hur högt medelvärdet<br />

i blodtryck är. Betablockerare, som<br />

beroende av dos ökar blodtryckets variabilitet,<br />

är minst effektiva för att förebygga stroke.<br />

– Variationerna från besök till besök visade<br />

sig ha samband med behandlingseffektiviteten<br />

i två stora studier om högt blodtryck. Viktigt<br />

att notera är dock att Rothwell med medarbetare<br />

inte ifrågasätter det genomsnittliga<br />

blodtryckets betydelse. De argumenterar<br />

snarare för att man även bör mäta blodtryckets<br />

NEUROLOGI | Föreställ dig att du blir ombedd<br />

att komma ihåg vad du gjorde för exakt<br />

en vecka sedan. Du behöver då antagligen<br />

uppbåda en viss mental ansträngning för att<br />

söka igenom ditt minne. Vid ett annat tillfälle<br />

kan en doft, en bild eller ett ord plötsligt och<br />

oväntat väcka ett levande minne av något som<br />

hänt dig. Vetenskapen förstår ännu inte fullt ut<br />

varför din hjärna ibland automatiskt levererar<br />

ett minne som vi inte har någon avsikt att<br />

försöka komma ihåg, medan den vid andra<br />

tillfällen inte kan komma ihåg saker trots att vi<br />

gör ansträngningar för att lyckas.<br />

Studierna i Kristiina Kompus avhandling<br />

visar att dessa två olika sätt att komma ihåg<br />

saker initieras av helt olika signalvägar i hjärnan.<br />

Ansträngningen, att hämta ett specifikt<br />

minne hanteras av den övre delen av frontalloben.<br />

Detta område i hjärnan aktiveras inte<br />

enbart vid minnesrelaterade ansträngningar<br />

utan vid alla typer av mentala ansträngningar<br />

och avsikter, visar avhandlingen. Denna del<br />

Bo Carlberg. Lars Hjalmar Lindholm.<br />

variabilitet, eftersom det kompletterar det<br />

genomsnittliga blodtrycket som riskfaktor.<br />

Peter Rothwell med medarbetare publicerade<br />

inte mindre än fyra artiklar – tre i The<br />

Lancet och en i The Lancet Neurology – om<br />

forskningen i mitten av mars.<br />

Den anglo-skandinaviska studien ASCOT-<br />

BPLA (Anglo-Scandinavian Cardiac Outcomes<br />

Trial Blood Pressure Lowering Arm) omfattar<br />

19 257 patienter med högt blodtryck och andra<br />

cirkulationsrelaterade riskfaktorer, medan en<br />

annan studie i samarbete med MRC (Medical<br />

Research Council) omfattar 4 396 patienter<br />

med högt blodtryck i åldrarna 65-74 år. Dessa<br />

två studier är de viktigaste data som studierna<br />

är gjorda på.<br />

Olika signalvägar för spontan och<br />

avsiktlig aktivering av minnen<br />

Det är helt olika signalvägar och delar av hjärnan som är inblandade när man försöker<br />

komma ihåg något respektive när man kommer ihåg något oavsiktligt, utifrån exempelvis<br />

en doft, en bild eller ett ord. Det visar Kristiina Kompus i den avhandling hon försvarar vid<br />

<strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong> 18 mars.<br />

av hjärnan är inte<br />

inblandad i början<br />

av processen att<br />

utan avsikt komma<br />

ihåg någonting som<br />

en respons på yttre<br />

stimuli. I stället<br />

aktiveras sådana<br />

minnen av specifika<br />

signaler från andra<br />

områden i hjärnan,<br />

nämligen de som<br />

Kristiina Kompus.<br />

hanterar just inkommande<br />

stimuli<br />

som dofter, bilder och ord. Ibland tros sådana<br />

minnen vara mer livliga eller känslofyllda,<br />

annars skulle de inte aktiveras på detta sätt.<br />

Kristiina Kompus avhandling visar att så inte<br />

är fallet – minnen behöver inte nödvändigtvis<br />

vara känsloladdade för att kunna återupplivas<br />

spontant, utan avsikt.<br />

Läs mer på http://korta.nu/minne<br />

Redaktörer: Hans Fällman, tel: 786 64 65, hans.fallman@adm.umu.se<br />

Bertil Born, tel: 786 60 58, bertil.born@adm.umu.se<br />

1,8 miljoner från Kempe till<br />

forskning om<br />

höftledsfrakturer<br />

GENOMANALYSER | Stiftelsen JC Kempes<br />

Minne ger 1,8 miljoner kronor till Ulrika<br />

Petterssons forskargrupp vid<br />

Inst. för farmakologi och klinisk<br />

neurovetenskap, klinisk farmakologi.<br />

Pengarna ska användas för<br />

helgenomsanalyser av patienter<br />

med höftledsfrakturer. Analyser-<br />

Ulrika<br />

Pettersson.<br />

Kurs för utresande studenter<br />

INTERNATIONALISERING | <strong>Medicinsk</strong>a <strong>fakultet</strong>en<br />

i samarbete med International Office<br />

ger en förberedande kurs inför utlandsstudier<br />

i utvecklingsländer för studenter vid <strong>Umeå</strong><br />

<strong>universitet</strong>.<br />

Pågår 9.00-15.30. Plats: Hörsal B, Samhällsvetarhuset.<br />

Läs mer i programmet på<br />

http://korta.nu/intkurs.<br />

Lunchseminarium:<br />

Regulatoriskt regelverk för<br />

bioteknologiska läkemedel<br />

BIOTEKNIK | Onsdag 7 april 11.30 bjuder<br />

<strong>Umeå</strong> Biotech Incubator, Biotech <strong>Umeå</strong> m.fl.<br />

in till lunchseminariet ”Regulatoriskt regelverk<br />

för bioteknologiska läkemedel” (Regulatory<br />

framework for biopharmaceuticals).<br />

Lokal: Uminova Science Park. Ingår i seminarieserien<br />

”Produktutveckling inom Life<br />

Science”.<br />

Läs mer på http://www.ubi.se/seminars/<br />

active-seminars.aspx.<br />

Fax: 786 76 60<br />

www.medfak umu.se/<br />

na kommer att göras av Erasmus<br />

MC i Nederländerna.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!