1 Hej vargungeledare! - Finlands Scouter ry

Hej vargungeledare!
Nattutfärdspaketet erbjuder dig en färdig modell för arrangerandet av en utfärd över en
natt för vargungarna. Materialet är en fortsättning på Finlands Scouters Mowgli´06- och
Trollvintermaterial. Målet är att alla vargungar någon gång mellan februari och april skall
ha möjlighet att delta i en förläggning som tar minst ett dygn. Varje kår står för
förverkligandet och utfärden kan arrangeras för en eller flera flockar.
Nattutfärdspaketets program är uppbyggt kring orienteringsspecialmärket. En del av
uppgifterna är det tänkt att utförs redan på kårlokalen under mötena. Förutom
orientering ingår också bland annat uppgifter som har att göra med naturkännedom i
programmet. Med finns också förslag till lekar som passar ihop med utfärdens tema.
Vargungarna lär sig under utfärden att samarbeta och ta ansvar genom olika
gemensamma program och aktiviteter som har att göra med utfärdsliv. Först under
utfärden får vargungarna använda de färdigheter de lärt sig på mötena i praktiken.
Utfärden fungerar också som en bra övning inför jubileumslägret nästa sommar.
Det finns olika alternativ för förverkligandet, av vilka du kan välja det som passar bäst
för dina vargungar och på er utfärdsplats. Det lönar sig att anpassa programmet så att det
passar för just er utfärd. Materialet innehåller dagsprogrammet inklusive uppgifts- och
lekinstruktioner, recept, utrustningslista och utfärdsbrev. Alla instruktioner finns på
internet på www.scout.fi i elektroniskt format. Där hittar du den information du behöver
för att bearbeta dem enligt kårens behov.
I utfärdsprogrammet ingår följande uppgifter ur vargungeprogrammet:
• Orienteringsmärkets uppgifter
• D5 Viktiga saker Jag sköter om en avtalad uppgift
• F1Var sak på sin plats Jag är med och städar ett rum
• H6 Lägerläckerheter Jag hjälper till med att tillreda en måltid under en utfärd
• D7 Smaklig måltid Jag lagar morgonmål, kvällsmål eller en enkel måltid
Ha en upplevelserik utfärd!
Hälsningar,
Finlands Scouter
Materialet har producerats av Finlands Scouter och översatts av Ida Ringbom. Finlands Svenska
Scouter har bearbetat och anpassat materialet (bland annat sångerna är bytta i det svenska
materialet).
1

Nattutfärd
1. Förberedelse inför utfärden
1.1 Uppgiftsinstruktioner för mötena
1.2 Kullsystemet.
1.3 Att verka tillsammans/ Att sköta gemensamma uppgifter på utfärden
2. Utfärdsprogrammet
2.1 Tidtabell och uppgiftsinstruktioner för utfärden
Program 1 – Karta över närmiljön lördag förmiddag
Program 2 – Skattjakt lördag dag
Program 3 – Miniatyrmodell av kartan lördag eftermiddag
Program 4 – Kvällsprogram lördag kväll
Program 5 – Orienteringsbingo söndag förmiddag
3. Lekar
Pi
Trång planka
Fyren
Ljus
4. Mat
Lunch, maletköttsoppa
Mellanmål, varm saft och kex
Middag, delikatessmosgryta
Kvällsmål, bärmjölk och semla
Morgonmål, gröt eller flingor
Lunch, ris och kokoshönssås
5. Materiallista
6. Bilagor
Utfärdsbrev
Instruktioner för orienteringsspecialmärket
2

1. Förberedelse inför utfärden
Förberedelserna börjar redan före den egentliga utfärden. Det är bra att öva de
färdigheter vargungarna behöver på utfärden redan i förväg: att välja rätt sorts utrustning,
att packa ryggsäck och sovsäck och att röra sig i naturen (t.ex. uppgifterna A1Ryggsäcken
är för liten, A2 I naturen ut vi gå, H11Kallt om tårna)
I programmet antas att vargungarna har följande kunskap som ingår i
orienteringsspecialmärket innan de deltar i utfärden
• Jag känner till väderstrecken
• Jag vet vad kartans färger betyder
• Jag känner till 10 av grundkartans karttecken
Öva alltså dessa saker under mötena före utfärden. Idéer för genomförandet hittar du
under Uppgiftsinstruktioner för mötena.
Det är din uppgift som vargungeledare att sköta informationen till hemmen, att reservera
utfärdsplats och att skaffa det material som behövs under en utfärd. Under planeringen
av utfärden lönar det sig att tänka på barnens föräldrar. De deltar ofta gärna i sina barns
hobbyer. Det lönar sig att be dem om hjälp med de praktiska arrangemangen inför
utfärden, till exempel med transporter och införskaffning av material. I utfärdsbrevet kan
du fråga om föräldrarna kan skjutsa barnen till utfärdsplatsen. Om det inte är tillräckligt
många ledare som deltar i utfärden kan man be föräldrarna komma med och hjälpa. De
kan laga mat och hjälpa med förverkligandet av programmet. Man kan också be t.ex.
kårens roverscouter eller de äldre patrullscouterna att komma med.
Mera instruktioner för att ordna en utfärd hittar du i Vargungeledarens handbok på
sidorna 93-102.
Utfärdens program
Tidtabell för utfärden
Lördag
9.00 Start
10.00 Anländer till utfärdsplatsen
Programpunkt 1 – Karta över närmiljön
12. 00 Lunch
Programpunkt 2 – Skattjakt
15.00 Mellanmål
Programpunkt 3 – Miniatyrmodell av kartan
17.00 Middag
Programpunkt 4 – Kvällsprogram och –mål slut 21.00
22.00 Tystnad
Söndag
8.00 Väckning
8.30 Morgonmål
9.15 Programpunkt 5 – Bingoorientering
3

12.00 Lunch
Städning och packning
14.00 Avfärd
15.00 Hemma
När man planerar färdsättet lönar det sig att komma ihåg de nya reglerna i vägtrafiklagen
som trädde i kraft 1.5.2006: Vid transport av barn vars längd är under 135 cm i person-,
paket- eller lastbil, måste säkerhetsanordning av den typ som barnets vikt kräver
användas om det finns säkerhetsbälte i fordonet eller säkerhetsanordningen på annat sätt
kan monteras i fordonet.
1.1. Uppgiftsinstruktioner för mötena
Följande programidéer är planerade att förverkligas under mötena. Du kan också
använda lekarna under utfärden.
Väderstrecken
Brädspel
Grundidén till följande väderstrecksspel finns i Vargungeledarens handbok i samband
med uppgiften A8. Förbered brädspelet kullvis eller hela flocken tillsammans. Pysslet
som krävs kan ni dela upp kullvis för att till sist spela hela flocken tillsammans. I en stor
flock kan man till exempel göra två spel.
Ett stort papper eller kartong kan fungera som spelbräde. Beroende på hur mycket tid ni
har kan ni rita eller måla brädet på det sätt ni vill, t.ex. som en karta. Rita ett
koordinatsystem på spelbrädet. T.ex. på ett bräde för fyra spelare kunde det finnas 10 x
10 rutor. Ni kan också använda t.ex. en friluftskarta som ni ritat ett koordinatsystem på
som spelplan eller rita koordinatsystemet på en plastficka som ni sätter in kartan i. En
gammal telefonkatalogs färdigt rutade kartblad kan också användas som spelplan om
man fogar ihop ett par sidor och limmar upp dem på kartong. Rita en kompass i kanten
av spelplanen så man vet åt vilket håll på kartan vilket väderstreck är. Lägg spelbrädet så
att kartans norr pekar mot det riktiga norr.
Varje spelare får tillverka en egen spelpjäs. De kan till exempel göras så här:
• Var och en ritar en ca 4 cm hög figur på papp. I nedre kanten på figuren lämnas
en pappremsa, i vilkens mitt man klipper ett hack. Annars klipps figuren ut längs
med kanterna. Flikarna i den nedre kanten viks år olika håll. Fot till spelpjäsen får
man genom att såga en bit av en trästång, vars diameter är mindre än en ruta.
Limma sedan ihop pappfigurerna med träfoten.
• Leta alla rätt på en sten ni kan skilja från de andras. Man kan också måla en bild
på stenen med snabbtorkande hobbyfärg.
Tillverka en tärning eller kompass som ni kan få olika väderstreck med.
• Såga en tärning av en fyrkantig träbit och sandpappra hörnen så att de är
rundade. Skriv huvudväderstrecken på fyra sidor. På de två andra kan ni skriva
t.ex. väderstrecksparen norr-söder och öster-väster eller nordost-sydväst och
nordväst-sydost. Då får spelaren själv besluta åt vilkendera hållen han/hon går.
4

• Man kan också tejpa målartejp på en vanlig tärning och annars göra som i förra
punkten.
• En kompass kan göras av antingen tjock, stadig kartong eller trä. Det behövs en
bottenplatta och en nål. Är den av papp kan den fästas med t.ex. en grennit. Är
pilen av trä fungerar en spik bra. Skriv väderstrecken på kompassen. Om ni vill
kan ni ha en jokersektor då spelaren får välja riktning.
Idén är att man här och där lägger spelkort uppochner i rutorna eller alternativt märker
en del rutor som händelserutor. När spelet börjar ställer alla spelare sina pjäser t.ex. i
hörnen eller längs med spelbrädets kanter. Var och en får i tur och ordning kasta
tärningen eller snurra kompassen och gå ett steg i den riktning man får. Om ni vill göra
spelet mer utmanande kan ni komma överens om att man får välja om man går ett eller
två steg eller så kan ni kasta en annan tärning som ger stegantalet. Målet är att nå så
många kortrutor som möjligt och samla överenskomna saker. Ni kan tillsammans komma
överens om noggrannare regler, t.ex. om två spelare får vara i samma ruta samtidigt.
Vargungeledaren kan bestämma i förväg om man bara ska ha med huvudväderstrecken
eller om alla ska vara med. Är alla med kan man röra sig diagonalt också.
Vargungeledarna kan komma överens på förhand om de vill använda spelet också till
annat än till att lära ut väderstrecken. Man kan t.ex. ta med:
• Karttecken. Vargungeledaren gör spelkort, där vart och ett har ett karttecken eller
en förklaring. Om man vill kan man få olika många poäng beroende på tecknet.
Man kan också få extra poäng om man har både tecknet och förklaringen.
Korten kan antingen ligga med bilden eller med baksidan upp. När spelet är slut
kan korten användas till annat (se andra programidéer).
• Utfärdsutrustning. Varje kort har en bild på någon sorts utrustning. Det kan
finnas både viktiga och onödiga saker. Efter spelet kan man diskutera vad som
skulle vara fiffigt att ta med sig på den kommande utfärden och hur man skall
packa det.
• En version av föregående: bilderna kan bilda par, t.ex. yxa-ved, tändsticka-brasa,
stövel-vattenpöl, matkärlspåse-matkärl, sovsäck-liggunderlag osv. Får spelaren
paret ges dubbla poäng.
• Bilder av utfärdsstället. Om målet är kårens stuga där vargungarna inte varit
tidigare kan korten bilda en bild på den. Ledaren klipper ett foto i bitar och en bit
finns på varje kort. I slutet kan man få poäng enligt hur många bildar man fått,
men efter det kan man pussla ihop bilden tillsammans.
• Bilder på växter, fåglar och andra djur
Förberedelserna inför spelet kan ta en stor del av mötet, så spelet kan också spelas på
mötet följande vecka.
Väderstreckslekar
Norr-söder, öster-väster (väg-gata)
En av deltagarna väljs till räv och en till hare. De andra föreställer träd och ställer sig på
lekområdet i led som är på en armlängds avstånd från varandra. T.ex. 9 barn bildar tre
trepersoners led bredvid varandra. Trädens grenar, dvs. armarna som barnen håller ut
vänder sig enligt vindriktningen och bildar då olika vägar. Då lekledaren ropar ”norrsöder”
vänder sig barnen med armarna som ett te i den riktningen. När ledaren ropar
”öster-väster” vänder sig barnen och vägar öppnas åt motsatt håll. Man kan dessutom ha
5

med en ”storm” i leken. Då lyfter barnen upp armarna, alltså grenarna. Rävens uppgift är
att fånga haren. Både räven och haren får bara springa längs med gångarna som bildas
mellan barnen. Man får alltså inte gå under armarna. När det är storm får man springa
hur som helst mellan barnen. När haren fångas byter den roll med räven. När också den
haren blir fast utses en ny räv och hare och de gamla blir träd.
Kompassen
Före leken lönar det sig att titta på kompassen tillsammans med vargungarna och
undersöka hur man kan röra på kompassringen och var huvudväderstrecken finns.
Deltagarna delas in i fyra personers kullar. Varje kull ställer sig på kanten av lekområdet
och bildar varsin ring, där de håller varandra i händerna. Varje kullmedlem är ett
väderstreck (N, S, V, Ö). Ringen föreställer kompassens ring. I mitten av varje ring drar
man ett streck eller lägger en käpp som föreställer kompassnålen, eller det märke på
kompassbrickan som gradtalet pekar mot när man tar ut kurser med kompassen. När
lekledaren ropar ”söder”, snurrar kullen så att pilen pekar mot den vargunge som är
söder. Efter det här springer söder den rutt man kommit överens om (t.ex. runt ett träd)
eller hämtar det man kommit överens om (t.ex. kottar, stenar, käppar). Den kull vars
medlem först kommit tillbaka får ett poäng. Leken fortsätter genom att lekledaren ropar
ett nytt väderstreck. Leken kan göras svårare genom att man ropar gradtal (90, 180, 270,
360) eller t.ex. de engelska namnen, vars förkortningar ofta finns på kompasserna. Om
antalet deltagare inte är jämt delbart med fyra, kan man t.ex. göra så att en del av
deltagarna ställer sig en bit bort från kompasserna. När ett väderstreck springer iväg
springer den till den extra personen, klappar den på handen och de byter roller. Det nya
väderstrecket springer tillbaka och det gamla väderstrecket blir kvar och väntar på nästa
person. På det här sättet kan alla vara med i leken. Innan man ropar nästa väderstreck
lönar det sig att kolla att de nya vet vilket väderstreck de representerar.
Norr på norrs plats
Vargungarna sätter sig i en ring och ledaren ger ett väderstreck åt var och en av
deltagarna. En frivillig ställer sig i ringen och ropar ett väderstreck. Han/hon ropar t.ex.
”norr”. Då byter alla som blev norr plats. Den som är i mitten försöker ta någon av de
lediga platserna. Den som blir utan plats blir kvar i mitten och ropar nästa väderstreck.
När den som är i mitten ropar ”väderstrecken” byter alla plats. Man får inte sätta sig på
platsen bredvid. Först lönar det sig att bara använda de fyra vanliga väderstrecken, men
om man vill kan man senare ta med alla.
Väderstrecksberättelsen
Ledaren kan i förväg skriva en liten berättelse, dela den så att varje del innehåller ett
väderstreck och skriva berättelsen på några kort. Grundidén är den samma som i
föregående lek.
T.ex. kort så här:
Rävflocken hade bestämt sig för att åka på sin första utfärd till Brantberget nära kårlokalen. Klockan
9 på morgonen var alla på gården utanför kårlokalen med ryggsäckarna på ryggen. Ledaren kom i sista
minuten med en kart rullad under armen. Hon befallde alla att ställa sig på led och sade: Marsch mot
NORR (läsaren säger det här ljudligt och då byter alla som är norr plats).
Efter en stund hade flocken ändå inte hittat den bekanta pilen som pekade mot Brantberget så de
bestämde sig för att titta på kartan. Ville konstaterade genast att de i den föregående korsningen bord
ha vänt mot VÄSTER.
6

De bestämde sig alltså för att vända tillbaka och snart var de vid stället där stigarna korsade varandra.
Rävflocken hade först förra mötet övat kompassanvändning och Maja och Tommy som varit bortresta
förra veckan gick av misstag mot ÖSTER.
Christoffer- flockledaren ropade att alla skulle komma tillbaka. Någon klagade ”De är dumma de här
VÄDERSTRECKEN.
Nu bestämde de sig för stt följa karta och kompass noggrant. Efter att ha gått ungefär en kilometer såg
de ett berg resa sig framför dem. Alla rusade och klättrade mot toppen. Till sist var alla flämtande uppe
och en vy som tog andan ur dem bredde ut sig där långt nedanför. Vargungarna bestämde sig för att äta
sin matsäck och beundra solen som lyste varmt i SÖDER.
Väderstrecken i terrängen
Ledaren ritar ett kors på marken som föreställer en kompassros och går sedan igenom
med vargungarna var norr, söder, öster och väster är. Lekområdet kan vara ganska stort.
I varje väderstreck väljer man något landmärke t.ex. ett träd. Ledaren ropar olika
väderstreck och vargungarna skall springa till rätt ställe. När vargungarna kan
huvudväderstrecken kan man ta också de andra med i leken. Man kan göra leken svårare
genom att alla går på ett led bakom ledaren och göra olika rörelser (t.ex. ur leken
Karttecken och rörelser. Plötsligt ropar ledaren något väderstreck och alla springer dit.
Lekledaren leder deltagarna vidare därifrån och ropar sedan igen ett nytt väderstreck.
Jorden
Man kan leka den föregående leken så att man föreställer sig att ekvatorn går mitt på
lekområdet. Där läggs olika saker som deltagarna måste föra till olika ställen. Det måste
finnas en av varje sak per deltagare. T.ex. till norr ett brev till julgubben (kuvert), till öster
kinesiska pinnar (käppar), till söder citroner (tennisbollar) och till öster dollarsedlar
(leksakssedlar). Då lekledaren ropar norr tar alla ett kuvert och springer till norr. De som
kommer sist får under följande tur föra tillbaka sakerna till ekvatorn. Efter det får de igen
vara med i leken. Så här kommer sakerna tillbaka till ekvatorn, men alla får ändå vara
med i leken. Leken fortsätter från det väderstreck där man blivit. Deltagarna går alltså
inte tillbaka till ekvatorn förrän ledaren ropar. I slutet kan lekledaren ropa t.ex. citroner åt
julgubben.
Lekar med karttecken som tema
Karttecken och rörelser
Leken börjar med att man går igenom karttecken som ledaren har bilder på. Man
kommer överens om en lämplig rörelse för varje karttecken. Exempel:
kärr - gå som om marken skulle ge vika under fötterna
vattendrag – simma med händerna
stig – hoppa över rötter
stup – gå försiktigt med händerna utåt för att hålla balansen
hus – öppna en dörr
sten – låtsas klättra upp på en stor sten
Deltagarna ställer sig så att de ser ledaren som visar korten. Deltagarna skall så snabbt
som möjligt göra rätt rörelse. Efter ett par övningsvarv kan deltagarna börja falla ut efter
t.ex. tre fel. De som fallit ut kan t.ex. ställa sig bakom lekledaren på en rad och visa fel
rörelser för att lura dem som ännu är kvar i leken.
7

Bilda karttecken
Leken börjar med att man bestämmer vilka karttecken som är med i leken och hur många
vargungar (t.ex. 4) som tillsammans bildar ett tecken. Först går alla kors och tvärs
omkring på lekområdet. När lekledaren ropar t.ex. ”hus” bildar deltagarna gruppvis ett
hus genom att stå i en fyrkant med armarna rakt ut som ett T.
Andra tecken kan t.ex. bildas så här:
Stup: en rad, högra handen på personen bredvid och vänstra armen rakt framåt.
Stig: alla ligger på marken efter varandra
Sten: alla lägger sig i en hög
Elledning: alla sätter sig i ett led på marken med fötterna rakt framåt fast i den framför
varandes rygg (ledningen) , händerna rakt ut som ett T (stolparna).
Hitta på fler tecken om ni vill.
När deltagarna har bildat karttecken i små grupper kan man sluta med att alla bildar
jättestora tecken tillsammans. Allra sist kan man ropa ”sten” så att alla kan kasta sig i en
stor klump (ledaren bör ändå fundera på om den här avslutningen passar för den egna
flocken).
Karttecken och färger
Man märker ut t.ex. träd, lyktstolpar eller andra synliga platser på lekorådet med
tygremsor i olika färger. Det kan finnas en plats färre av varje färg än det finns deltagare i
leken eller så kan man leka så att två deltagare får vara samtidigt på samma utmärkta
ställe. Man börjar med att lekledaren ropar något karttecken. Då rusar alla till den färg
som karttecknet har. Den som blir utan plats får ropa nästa gång. Lekens svårighetsgrad
kan varieras genom att ändra antalet karttecken eller färger. Blå kan alltså motsvara t.ex.
kärr, bäck, å eller sjö
Kartteckenstaffett
Man behöver ett rep, ett ämbar, 2 snören som är lika långa som repet samt karttecken
med förklaringar i form av dominokort (se exemplet).
---------------
-------------------
---------------
BYGGNAD
KÄRR
Repet träs under ämbarets handtag och binds fast mellan två träd (med 5-10m
mellanrum). Snörena knyts fast på varsin sida om handtaget.
Deltagarna delas in i två lag. Lagen ställer sig i varsin ända av repet. Båda lagen får en hög
med kort. Lekledaren måste se till att det ena laget har förklaringarna till det andra lagets
karttecken. Alltså lag A har en bild på karttecknet ”byggnad” och lag B kortet det står
”byggnad på, medan lag B har en bild på karttecknet ”stig” och lag A har kortet det står
”stig” på.
Innan man börjar leka kommer man överens om att först sända ett kort med ett
karttecken (om man vill kan man göra ett kort med bara ett karttecken för att göra början
8

klarare). När startsignalen har getts sätter lag A ett kort i ämbaret och det andra laget, B
drar med hjälp av snöret ämbaret till sig. Lag B tar kortet ur ämbaret och söker så snabbt
som möjligt reda på kortet med förklaringen och lägger det kortet i ämbaret. Nu drar lag
A ämbaret till sig med hjälp av snöret. Laget kontrollerar om de fått rätt svar till det kort
de skickade. Samtidigt ser kullen vilket karttecken som finns på det nya kortet den andra
kullen skickade och skickar tillbaka rätt förklaring. När stafetten är slut har alla karttecken
fått en förklaring.
Det går att hitta på andra lösningar för att röra på ämbaret, eller något motsvarande. Att
föra meddelandet vidare med något redskap ökar spänningen i leken och därför lönar det
sig att anstränga sig litet för det. Med korten som användes i leken kan man senare spela
domino.
Andra versioner
Man kan låta leken gå på tid. Vid vartdera laget står en ledare med ett tidtagarur. När lag
A lägger det första kortet i ämbaret börjar B:s tid. Tiden stoppas då laget lägger
svarskortet i ämbaret. Då börjar A:s tid. Lag B:s tid fortsätter igen när lag A lägger ett
nytt kort i ämbaret osv. När leken är slut avgör tiden vilketdera laget som varit snabbare.
Man kan också ställa upp två parallella banor då lagen A och B är på samma sida och
tävlar mot lagen C och D.
Karthippa
Lekområdet delas fritt upp i fyra delar: skog, kärr, åker och vatten, och gränserna märks
ut genom att man ritar på marken eller går upp gränser i snön. Dessutom ritar man stigar
i skogen. På områdena läggs flaggor som har den färg området har på kartan. Av
deltagarna väljs 1-2 fasttagare beroende på deltagarnas mängd och lekområdets storlek.
När leken börjat försöker fasttagarna fånga de andra. På skogsområdet får man bara
springa på stigarna. På kärrområdet får man aldrig stanna, benen måste alltså hela tiden
vara i rörelse, annars sjunker man. På åkerområdet är man trygg i 10 sekunder om man
bildar en traktor tillsammans med en annan deltagare genom att parkera sig efter
varandra på åkern. Den som blir fast på vattenområdet ställer sig bredbent och man kan
rädda honom/henne genom att dyka mellan benen. På de andra områdena kan man inte
rädda utan de som rörs av fasttagarna blir. Då byts rollerna och den gamla fasttagaren får
alltså springa iväg.
Lek som förberedelse inför utfärden
Vad ska man ha med på utfärden?
Genom den här leken kan ni öva era på användning av utfärdsutrustning. Lekledaren
hittar på någon regel enligt vilken han/hon packar saker i sin ryggsäck. Regeln kan t.ex.
vara saker som börjar på A, röda saker eller mjuka saker. Ledaren börjar leken med att
t.ex. säga: ”Jag åker på utfärd och tar med mig en anorak och apelsiner”. De andra
deltagarna föreslå i tur och ordning saker som lekledaren antingen godkänner eller inte
godkänner. Vem gissar vilken regeln är?
1.2 Kullsystemet
Det lönar sig att dela in vargungarna i 4-6 personers grupper i början av leken.
Indelning i kullar har följande fördelar:
• det blir lättare att behärska en stor flock
9

• den egna kullen är en trygg grupp i flocken för vargungen
• ansvarstagande inom kullen
• de större vargungarna kan hjälpa de mindre i den egna kullen
• kullindelningen kan användas för att förebygga oroligheter genom att de vildaste
vargungarna delas in i olika kullar
Om man också annars använder kullar inom flocken kan utfärden förverkligas med de
vanliga kullarna. Inget hindrar ändå att man blandar kullarna inför utfärden för att få till
stånd litet omväxling.
Beroende på hur många ledare som är med på utfärden kan kullarna delvis fungera
självständigt eller hela tiden tillsammans med en ledare. Om flera flockar deltar i utfärden
eller det finns många kullar kan instruktionerna ges gemensamt och uppgifterna sedan
förverkligas kullvis.
Om det inte finns färdiga kullar i flocken kan indelningen ske enligt utfärdens tema.
Nedan några exempelgenom vilka flocken kan delas in slumpmässigt i den storleks
grupper man vill ha eller i de grupper ledaren bestämt. Ett roligt indelningssätt för bort
uppmärksamhet från det faktum att ledaren har planerat kullarna och från vem som är
vän med vem. Om ni förverkligar en lek för flera flockar kan ni blanda deltagare från
olika flockar när ni bildar kullarna. Då får ni olika ålders barn i samma kullar och
vargungarna kan lära känna främmande barn i en liten trygg grupp.
• Kartpussel. Ni behöver lika många kartbitar (t.ex. 10cmx10cm) som kullar. Det är
bra om kartorna är så olika som möjligt för då blir det lättare att hitta rätt
kartbitar. Klipp kartbitarna i lika många delar som det finns vargungar i en kull.
Man kan skriva ett namn bakom varje bit och sedan dela ut den till rätt person.
När vargungarna får startsignalen letar de rätt på de andra som har en bit som
hör till samma karta. De som har hittat sin kull pusslar ihop sin kartbit.
Ni får ett roligt program på utfärden om kartorna är från området kring
utfärdsmålet. Då kan man märka ut någon kontroll på kartan. Kullarna kan tejpa
ihop sina bitar och t.ex. senare under utfärden leta rätt på kontrollen eller
använda kartan t.ex. i början av Skattjaktsleken (se utfärdsprogrammet). Om
bitarna är klippta från samma karta lönar det sig att innan man klipper kullarnas
bitar i mindre bitar rita med tusch längs med kartbitens kanter. Det är lättare att
hitta den egna kullen då kanterna är utmärkta. Också kanter klippta på olika sätt
underlättar hittandet av de rätta bitarna.
• Kompasser. Man ritar eller tar en bild på en kompass för varje kull. Kompassens
ring är vriden på olika sätt på alla bilder. Bilderna klipps i bitar. Bilderna kan
antingen vara färgade eller klippta på olika sätt (en del runt klippta andra
sågtandat osv.) så att det är så lätt som möjligt att skilja de olika kullarnas bitar
från varandra. När det egna pusslet är färdigt kan kullarna leta efter någon gömd
uppgift (t.ex. hitta på ett namn åt kullen och viska det i ledarens öra) eller
överraskning som finns i den riktning den egna kompassbilden säger på ett
avstånd på ett överenskommet antal steg.
• Kläder. För det här indelningssättet behövs kort med bilder eller ord. Det skall
finnas lika många olika bilder eller ord som det ska finnas kullar. Bra klädesplagg
10

är t.ex. vantar, mössa, bälte, sockor. Alla vargungar får antingen ett bestämt eller
ett slumpmässigt valt kort som de inte får visa åt varandra. När startsignalen har
getts börjar alla vifta på den kroppsdel som plagget passar på. Vargungarna
identifierar sin egen kull med hjälp av rörelserna.
• Lika stora käppar. Inför indelningen har man sågat olika långa käppstumpar,
Vargungarna står i en ring med händerna bakom ryggen och ledaren ger en
käppstump åt var och en. När de får ett tecken börjar vargungarna leta efter de
andra som fått en lika lång käpp.
• Samma träslag. Det förra indelningssättet kan också användas så att
käppstumparna är av olika träslag och det gäller att hitta dem som har käppar av
samma träslag. Trädnamnen kan t.ex. bli kullarnas namn under utfärden.
• Stenar. Alla vargungar får varsin sten. Uppgiften är att hitta de som fått samma
typs stenar (t.ex. kantiga, runda, vita, röda, svarta)
• Grisleken
Material: engångsmuggar, gummiband, saker
Alla deltagare får en engångsmugg. I bottnen görs två hål som näsborrar och
gummibandsändorna fastsätts i muggens kanter. En sak sätts i varje mugg. Det finns
lika många likadana saker som det skall finnas medlemmar i en kull. Deltagarna viftar
på sina trynen och försöker gissa vilka andra som har en likadan sak i sitt tryne
1.3 Att verka tillsammans/ Att sköta gemensamma uppgifter
på utfärden?
Att verka tillsammans på utfärden
Under utfärden övas verksamhet tillsammans och att ta ansvar i enlighet med
scoutmetoden. Det lönar sig att ta med vargungarna i alla uppgifter under utfärden, så
som matlagning, dukning, vedhuggning och städning, så att de lär sig grundfärdigheter
som behövs under utfärder på en mångsidigt sätt och att verka på eget initiativ och ta
ansvar för gemensamma saker. Det är viktigt att visa för vargungarna att
utfärdsuppgifterna gäller alla, inte bara ledarna. För en del vargungar kan t.ex. diskning
vara en ny upplevelse. Att verka tillsammans och växa upp till ansvarstagande kan övas
med följande uppgifter D5 Viktiga saker och F1 Var sak på sin plats
Uppgift D5 Viktiga saker kan ges åt en vargunge för bl.a. följande uppgifter: att torka
borden före och efter maten, hjälpa till med serveringen, kontrollera att toaletterna är
snygga, ordna skor, kalla folk till programpassen och skynda på dem. Uppgiften kan ges
åt en enskild vargunge eller åt hela kullen. Det lönar sig att presentera ansvarsuppgifterna
som hedersuppdrag. Ni hittar säkert flera ansvarsfulla uppgifter åt vargungarna på er
utfärdsplats!
Före hemfärden kan vargungarna delta i städningen av utfärdsstugan. Varje vargunge får
ett eget städområde. Städområdena kan vara t.ex. sovutrymmena, salen, toaletterna, köket
och gården. Städningen hör till uppgift F1 Var sak på sin plats.
11

2 Utfärdsprogrammet
2.1 Tidtabell och uppgiftsinstuktioner för utfärden
När ni anländer till utfärdsplatsen kan ni enligt kårens traditioner antingen genast
inkvartera er eller först låta sakerna ligga någonstans under tak en stund och börja
utfärden ute t.ex. med flagghissning eller med en tur runt området för att bekanta sig.
Det är bra om alla genast när utfärden börjar vet var bland annat toaletterna är och på
vilket område vargungarna får röra sig utan ledare. Om kullindelningen inte har gjorts
redan på kårlokalen kan den göras genast i början av utfärden före inkvarteringen.
Program 1 – Karta över närmiljön lördag förmiddag
Målet med det här programpasset är att praktiskt bekanta sig med kartteckning och skala
och prova använda väderstrecken och karttecknen vargungarna lärt sig på mötena i
praktiken.
Före programmet lönar det sig för ledaren att fundera på vilket område i närmiljön som
undersöks och ritas på kartan. Det lönar sig att välja området med hänsyn till
vargungarnas färdigheter och så att terrängen på området är varierande. Beroende på
områdets storlek kan ni antingen använda ett steg eller en skolängd som mätsätt.
Stegmått lönar det sig att öva före den egentliga mätningen. För programmet behövs ett
stort koordinatsystem. Det kan vara ritat på papper som är fastsatt på tjock kartong eller
något annat underlag som man kan fästa häftstift på. Bestäm beroende på områdets
storlek hur många steg i verkligheten som motsvarar en ruta på kartan. T.ex. en ruta
motsvarar 10 steg eller skolängder i verkligheten. Om terrängen t.ex. är bergig och det
p.g.a. höjdskillnader är svårt att räkna steg kan t.ex. ett 5 meter långt snöre användas som
mäthjälp. Förutom koordinatsystemet behövs karttecken ritade på kartongbitar.
När programmet börjar får kullarna något tydligt mål, t.ex. toaletterna, vedlidret, stranden
och stugan. Kullmedlemmarnas uppgift är att mäta hur långt de tydligt synliga ställena är
från den överenskomna mittpunkten. Nät t.ex. 4 vargungar mäter samma sträcka kan de
jämföra sina resultat och uppskatta ett medelvärde.
När man vet att det är 30 steg till toaletterna fästs en bild på karttecknet för byggnad tre
rutor från mittpunkten. Tydligast är det om man kan lägga kartan vågrätt i mittpunkten
där vargungarna börjar räkna avstånden. Då är riktningarna de samma på kartan som i
verkligheten och man kan uppskatta riktningen med ögonmått. Kullarna bekantar sig
med utfärdsområdet genom att räkna ut distanser och samtidigt bilda en karta. Det är lätt
att flytta på karttecknen om t.ex. avstånden är litet fel då tecknen finns på lappar fästa
med häftstift. Man behöver inte heller rita karttecknen ute i den kalla luften utan de fästs
bara med stiften. Kartan är dessutom lätt att flytta in för senare användning.
När ni tillsammans är färdiga med kartan kan ni titta på en kompass var norr är och sätta
fast t.ex. utfärdsställets namn på en pappkort så att texten är åt rätt håll när kartan är
vänd mot norr.
12

Program 2 – Skattjakt (utelek) lördag dag
Kort om idén med leken:
Vargungarna letar parvis rätt på kontroller, skattgömmor, som ledaren gömt ute.
Gömställena kan öppnas mot pengar. På området springer några banditer som tar
skattsökarnas pengar. Mera pengar fås från banken (lekledaren) genom att lösa någon
uppgift.
Vargungarnas mål är att hitta 10 skattgömmor, varav 7 innehåller olika sorters ädelstenar.
Stenen får man om man betalar en peng i kärlet som fins på kontrollen. Att samla
ädelstenar hjälper barnen komma ihåg hur många kontroller de har besökt.
Förutom ädelstenar letar vargungarna efter en guldgömma. Guld får man inte ta med sig
förrän man besökt alla kontroller. I två gömställen finns hästskor. Inte heller hästskor får
man ta med sig förrän spelet är slut. Spelet tar slut då ett par som hittat alla tio kontroller
går tillbaka till kuvertet som innehåller guldskatten och blåser i visselpipan som finns i
kuvertet. Efter det tar paret guldet och springer mot startplatsen. De andra paren kan
ännu vinna om de då de hör visselpipan hämtar en hästsko från den ena av
hästskokontrollerna, springer med den till startplatsen och är där före dem som hämtar
guldet.
Förverkligande av leken och dess förlopp
Vargungarna hittar en bit av ett mystiskt brev i sitt övernattningsområde efter lunch. I
brevet står det ”Jag kunde inte göra något. Jag gömde ädelstenarna och guldet och flydde.
Här är nyckeln” Med brevet finns en nyckel och en ritad karta som ser gammal ut. På
kartan finns ett kryss och ett område är utmärkt (det blivande lekområdet).
Granska kartan tillsammans och red ut var det utmärkta stället finns. Om ni har
orienteringskartor kan varje kull få en som ni ritar ut skattkartans kryss på. Gå
tillsammans eller kullvis till kontrollen.
Om ni vill kan det finnas ett streck på kartan som anger vägen till kontrollen. Då kan
kullarna öva att följa en väg utmärkt på en karta och stanna t.ex. på överenskomna ställen
(stor sten, stigkorsning, byggnad e.dyl.).
På kontrollen finns ett låst skrin eller annat kärl. Om det finns en byggnad på kontrollen
kan nyckeln också gå till dörren, bakom vilken nästa tips finns. En låsbar dagbok med
tilläggsinstruktioner är också en möjlighet. Om låsningen är ett problem kan det vara en
spännande ask eller bara ett brev.
Ovanpå skrinet finns ett meddelande: Ställ er på ett led i åldersordning, den äldsta först, den
yngsta sist. Räkna sedan, med början från den äldsta, ihop era åldrar tills den överstiger min ålder, 86
år. Den, vars ålder gör att summan överstiger min ålder får öppna kistan. (Ledaren kan i förväg
räkna ut en lämplig ålder i förhållande till deltagarantalet och hjälpa till med räknandet.)
Skrinet öppnas med en nyckel (eller med en nummerkod) och inuti den finns pengar.
Pengarna kan vara av papper eller t.ex. träbitar. I skrinet finns dessutom ett brev med
spelreglerna. Det lönar sig för ledaren att läsa brevet högt för alla.
13

N u är ni nära platsen där jag gömde skatterna. Det kan hända att banditer rör sig på området eller
ligger och lurpassar. Därför lönar det sig att röra sig parvis så omärkligt som möjligt. Dela in er parvis
enligt de råd er ledare ger.
Lägg dessa råd noggrant på minnet.
Jag har gömt mina skatter på 10 ställen inom det område som är utsatt på kartan. Kontrollera ännu
gränserna tillsammans så ni inte går vilse.
Som tecken för ett gömställe har jag hängt upp olika färgers flaggor. Varje gömställe har en egen färg.
För att gömställena inte skall kunna öppnas av vem som helst måste de öppnas med de pengar som finns
i skrinet. Det behövs en peng för att öppna ett gömställe.
På sju gömställen finns ädelstenar. När ni tillsammans med ert par hittar en ädelstensgömma, betala då
först en peng i behållaren vid gömstället. Mot betalningen kan ni öppna kuvertet. I det finns ädelstenar.
Ni kan tillsammans med ert par ta med er en ädelsten. På alla ställen finns olika sorters stenar och ni
skall hitta alla 7 olika stenar.
Det kan också finnas pengar på gömställena. Det par som först hittar pengarna får behålla dem.
På två ställen finns en hästsko. Jag bar dem med mig för att de skulle bringa lycka. Ta inte skon med er
när ni hittar hästskogömmorna. Lägg bara platsen och flaggans färg noggrant på minnet.
På det värdefullaste gömstället finns guld. Guldet får ni bara ta med er om ni hittar det gömstället till
sist, alltså som tionde. Bara då kan ni ta guldet med er, blåsa hårt i visselpipan som finns på gömstället.
Om gömstället t.ex. bara är det sjunde, leta ännu rätt på tre gömställen till och återvänd sedan till
guldgömman för att hämta den värdefullaste skatten till allra sist. Alltså en gång till, när ni hittat sju
ädelstenar och två hästskor, gå till guldgömman, blås i visselpipan och spring med guldet hit. På
guldgömstället behöver man inte betala.
Om ni hör någon annan blåsa i visselpipan, har något av de andra paren varit snabbare och slugare än
ni och uppdelningen av skatten har börjat. Ni har ännu en chans att få den värdefullaste skatten. Ni
måste snabbt springa till någondera hästskon, ta den, ni behöver inte betala och sedan springa hit. Om
ni hinner hit före dem som hämtar guldskatten belönar jag er genom att ni får skatten. Annars får de
som hämtat guldet behålla bytet. Själv är jag redan så gammal att jag inte gör något med skatter.
Ännu ett viktigt råd. Ni möter kanske någon bandit på er färd. De kan ta era pengar ifrån er. Ta
därför inte alla era pengar med er. Varje par tar 5 pengar ur skrinet. Må er ledare fungera som vakt
och låt honom/henne dela ut pengar åt er enligt ert behov mot att ni löser små uppgifter. Alltså när
pengarna är slut, gå tillbaka till er ledare och följ hans/hennes instruktioner.
Gå ännu igenom de instruktioner jag gett er och var ärliga och lämna varje gömställe snyggt så att inte
banditerna kan dra nytta av er vårdslöshet och får tag på skatterna. Lycka till!
Praktiska instruktioner för ledaren
På varje kontroll finns en tyg-/kreppappersremsa med en egen färg som märker ut
skattgömman. Beroende på vargungarnas ålder och skicklighet kan området vara litet
eller stort och gömställena var lättare eller svårare att hitta. På varje kontroll måste det
finnas ett kärl för pengarna. Bäst är det om pengakärlen är spargrisar som man fäller in
pengarna i. Egna spargrisar kan göras t.ex. genom att klippa ett hål i locket på en
14

pappask. Men t.ex. en kopp eller något annat litet kärl går också bra. Då lönar det sig
ändå att betona att vargungarna inte får ta pengar ur kärlet.
På ädelstenskontrollerna finns ett kuvert med ädelstenar t.ex. av glänsande papper. Det
ska finnas lika många ädelstenar som det finns par. Om det inte finns till räckligt många
olika färgers papper kan stenarna ha olika form (på ett gömställe runda, på ett annat
kantiga, på ett tredje små osv.). Förutom ädelstenarna kan man sätta pengar i kuverten.
Det första par som hittar gömstället får behålla pengarna. Det lönar sig att sätta kuverten
i plastfickor om det finns snö eller om marken är fuktig.
På vartdera hästskogömstället finns en riktig hästsko eller en av t.ex. papp i kuvertet. Om
det är många deltagare kan det finnas t.ex. två hästskor på vartdera stället.
På guldgömstället finns det i kuvertet ett guldfärgat smycke (inte äkta) eller en guldfärgad
platta som föreställer en guldtacka.
Med yngre vargungar lönar det sig att konkretisera hittandet av ett gömställe. Då behövs
en extra flagg, ett pengaskrin och kuvert på startplatsen som ledaren kan visa med.
Ett par ledare kan gömma sig i skogen som banditer som tar fast barnen och tar deras
pengar. Banditerna kan smyga omkring i skogen och anfalla barnen ganska jämt.
En ledare fungerar som bankir i närheten av startplatsen. Han/hon ger vargungarna
pengar mot att de löser små uppgifter. Ledaren berättar om uppgiften då ett vargungepar
kommer efter mera pengar. Det kan finnas flera bankirer om det finns många barn.
Pengarna måste vara nästan slut då man kommer till banken. Ni kan hitta på egna
uppgifter, men här är några förslag:
Kasta 10 snöbollar/ kottar mot ett överenskommet mål. För varje träff får man en peng.
Uppskatta en minut. Ledaren tar tid med en klocka som visar sekunder. Om det kastar
med under 10 sekunder får ni 3 pengar, under 20 sekunder 2 pengar och under 30
sekunder 1 peng.
Sjung Haren satt i gropen, ni får två pengar
Märk ut väderstrecken på marken t.ex. genom att rita eller med stenar eller kvistar.
Använd en kompass för att få väderstrecken rätt. För ett rätt utmärkt
huvudväderstreckspar får ni en peng; alltså sammanlagt maximalt 2 pengar.
Om ni speciellt med äldre vargungar vill lägga till en möjlighet att taktikera kan ni skriva
upp maximipoängen på lappar. Vargungarna kan sedan utgående från poängen välja
vilken pengasumma de vill sträva efter. Varje uppgift får ändå lösas bara en gång.
Bankiren kan också fungera som rådgivare om deltagarna glömmer reglerna.
Material
3 brev (för stugan, på skrinet och i skrinet)
ritad skattkarta
om ni vill orienteringskartor, pennor och plastfickor för att skydda kartorna
skrin och nyckel
pengar (5 per par i spelets början och pengar åt bankiren och i några av skattgömmorna)
10 tygremsor eller kreppappersremsor av olika färg för att märka ut gömställena
7 pengaskrin eller spargrisar gjorda av t.ex. pappaskar
10 kuvert och plastfickor
7 olika sorters ädelstenar (av färgat papper) per par
15

2 hästskor
1 guldskatt (smycke eller guldtacka)
visselpipa för guldkontrollen
uppgiftslista för bankiren
Antalet ledare dom behövs i leken i banken och som banditer beror på antalet barn,
minst 2-3
Program 3 – Miniatyrmodell av kartan lördag eftermiddag
Miniatyrmodell av kartan
Målet med det här programpasset är att tillverka en tredimensionell miniatyr av kartan
som gjordes på förmiddagen eller av en del av den. Först kan ni tillsammans granska
kartan ni gjort och fundera på höjdskillnaderna mellan olika platser. Ni kan antingen
under förmiddagens programpass eller under det här passet mäta några platsers höjd över
marken. Tillverka efter det här en måttsticka på vilken ni märker ut en måttskala i samma
skala som kartans koordinatsystem. Efter det kan ni märka ut t.ex. vedlidrets, stenens och
klippans höjd på stickan. Måttstickan och höjdmätningarna överhuvudtaget kan vara
ungefärliga. Målet är att visa vargungarna höjdskillnader i samma skala som den kartan
man gjort har, inför byggandet av miniatyren.
Beroende på vargungarnas antal och skicklighet kan alla göra enskilt eller parvis en
miniatyr. Vargungarna tar modell av kartan och formar terrängen och möjliga byggnader
mm. enligt den. Om det är svårt att göra en miniatyr med hjälp av kartan och i rätt skala
kan man göra den efter sin minnesbild och sedan jämföra den med kartan i efterskott.
Miniatyrmodellen kan göras av färdiga spånor, träbitar, stenar, kottar, käppar, sand och
av pappers- och kartongmaterial så som äggförpackningar och wellpapp. För bottnen
behövs papp som kan skäras från t.ex. gamla papplådor med en mattkniv (ledaren skär).
Vargungarna kan tälja spånor från ved som finns för att användas under utfärden och
såga bitar som föreställer t.ex. byggnader. Naturmaterial kan användas enligt egen fantasi.
Av det material som finns formas terrängen och byggnader, träd osv. Limmas på sina
platser. Om ni lyckas skaffa tyglappar kan ni täcka det ni byggt upp av naturmaterial med
tyg. Ni kan t.ex. limma stenar och käppar bredvid varandra på underlaget och limma på
ett grönt tyg så ni får en grön böljande terräng i miniatyren.
Miniatyren kan lämnas enfärgad eller så kan den, efter att limmet har torkat, målas med
vatten- eller täckfärger.
Material:
- mätsticka, tuscher, måttband
- en kniv per vargunge
- såg, om ni tänker såga
- trä som går att tälja (t.ex. vedklabbar)
- kartong som underlag
- naturmaterial, kartong, tyg mm., det som finns på utfärdsstället och i era förråd
- sax, om ni använder sådant som går att klippa
- lim t.ex. Eri Keeper
(- vatten- eller täckfärger och penslar om ni målar era miniatyrmodeller)
16

Program 4 – Kvällsprogram lördag kväll
Kvällsprogrammet baserar sig på Max Velthuijs barnbok Groda blir glad. Ni kan låna
boken från biblioteket eller berätta er egen version av sagan. Kvällens huvudmål är
förutom att ha roligt tillsammans att få alla barn att se sina egna färdigheter och styrkor.
Kvällsprogramdragaren kan berätta sagan ensam eller så kan olika ledare föreställa olika
djur. I programstommen ingår många lekar och sånger. Ni kan välja de lämpligaste och
på vissa ställen t.ex. lämna bort en lek helt och hållet eller bara sjunga en sång som passar
in i berättelsen.
Förberedelser inför kvällsprogrammet
Grodorigami
Det här kan också göras tidigare om det finns extra tid. Alla viker varsin pappersgroda.
Instruktioner finns i det här programhäftet.
Kvällsprogrammet
Berättelsen om grodan börjar...
Berättelsens huvudperson är en grön groda som är speciellt bra på att simma och hoppa. Han tycker att
det bästa i hela världen är att vara en groda.
Sång: Små grodorna
Lek: Hopptävling mellan pappersgrodorna
Beroende på antalet vargungar kan tävlingen förverkligas på olika sätt. Nedan olika
förslag:
• Alla vargungar ställer sig på startlinjen och börjar på signal från ledaren hoppa sin
groda så snabbt som möjligt till mållinjen. Den snabbaste grodan vinner
• Varje kull väljer en groda som får hoppa. Varje kullmedlem får hoppa grodan
t.ex. två gånger efter varandra. Annars som i föregående så att den snabbast
vinner.
• Varje kull väljer en groda. Alla kullar ställer sig på samma startlinje. Kullarna får i
tur och ordning hoppa med sin groda två ånger efter varandra. Sedan är det nästa
kulls tur. Vinnargrodan är den som med ringaste mängd hopp når mållinjen.
Berättelsen fortsätter, ankan kommer med
Grodan träffar en anka på stranden som han en stund argumenterar med om ankan är vacker när den
inte har grodans favoritfärg grön. Ankan överraskar grodan med att berätta att hon kan flyga. Grodan
blir förundrad då han se hur ankan flyger upp och hur lätt hon flyger. Grodan vill också flyga men
ankan slår ner honom med att konstatera att han inte har några vingar. Grodan blir kvar och övar
flygning, förgäves. Efter att ha grubblat en stund bestämmer sig grodan för att bygga vingar av lakan.
Efter en vecka är vingarna av lakan, käppar och snören färdiga och det är dags för provflygning. Hoppet
från kullen och svävningen i några sekunder slutar med att vingarna går sönder. (I boken kommer
till nästa en råtta emot honom men här har det lämnats bort)
Lek: ”Flyger, flyger, fågeln flyger”
17

Deltagarna ställer sig på ett led. Lekledaren säger åt den som står först i ledet ”Flyger,
flyger, (något djurnamn) flyger”. Den första i ledet måste genast börja vifta på armarna
som tecken på flygning om djuret eller varelsen i fråga kan flyga. Om djuret inte kan flyga
viftar deltagaren inte på armarna. Om det inte finns väldigt många deltagare kan man
först leka ett övningsvarv varefter det börjar på riktigt och den som gjort fel får hjälpa
ledaren med att ge flygdirektiv. Det lönar sig för lekledaren att ha en lista med djur som
flyger och sådana som inte flyger,
Lista: Talgoxe, albatross, emu, delfin, hare, örn, flamingo, älg, räv, lo, myra, sädesärla, haj,
abborre, orre, ko, rödhake, sparv, anka, häst, höna, gös.
Sång: Idas sommarvisa
Berättelse: Till grisen
På hemvägen tittar grodan in hos grisen för att fråga om den kan flyga. Grisen kan inte flyga men
konstaterar att hon kan baka utsökta kakor och är vackert ljusröd. Det håller grodan med om. Men
grodan tänker att han naturligtvis kan baka en kaka och när han kommer börjar han genast baka så
som han sett att man gör. Kakan brinner ändå.
Lekar: Het kaka och chokladkaka
Två heta kakor
Före Två heta kakor leken kan barnen om man vill delas in i två lag. Åt hälften av barnen
viskar man eller ger man en lapp med texten KAFFEKAKA och åt andra hälften
GRÄDDKAKA. På givet tecken börjar alla ropa sitt ord och leta efter de andra som hör
till ens lag. När alla har hittat sitt lag kan kaffekakorna inför leken Två heta kakor sätta
sig i en gles ring och sedan kan gräddkakorna sätta sig mellan dem.
I den här leken borde deltagarantalet vara jämt. Deltagarna sätter sig i en ring. Det
behövs två ”kakor”, t.ex. två bollar, två fyllda strumpor eller liknande passar. Deltagarna
delas in i två lag så att varannan i ringen hör till det ena laget och varannan till det andra.
Kakorna ges åt två personer som sitter mittemot varandra i ringen, en från vardera laget.
Lekledaren ger tecken och då försöker båda lagen flytta sin kaka framåt så snabbt som
möjligt från hand till hand med sina egna lagkamrater (kakan ges åt varannan person i
ringen). Målet är att någotdera lagets kaka skall hinna upp det andra lagets kaka. Det lag
som varit snabbare vinner. Kakan får inte kastas utan den måste ges åt följande person ut
det egna laget.
Chokladkaka
Man behöver ett tidningsknyte som gjorts före leken. Innerst i tidningsklumpen sätts en
karamell. Runt den viras mera tidningspapper och lagren sätts fast med tejp eller knyts
fast med snöre. Med några lagers mellanrum sätter man en papperslapp med någon
kakingrediens (mjölk, socker, margarin, ägg, vetemjöl, bakpulver, vanillinsocker,
kakaopulver).
Deltagarna sätter sig i en ring. Den heta chokladkakan alltså tidningsknytet går snabbt
från hand till hand runt i ringen, alltid till nästa person. Samtidigt spelas musik antingen
från en skiva eller så att någon spelar. När musiken bryts får den som har knytet börja
öppna det tills den hittar en ingredienslapp. Knytet fortsätter gå runt tills den som
18

öppnar det sist varvet får karamellen. Ingredienserna som hittats kan användas i Orden
huller om buller leken
Sång: Traktor Alban
Berättelse: Till haren
Grodan bestämmer sig för att gå till haren för att låna en bok. Haren undrar om grodan verkligen kan
läsa. Haren lovar lära grodan läsa, men han slinker otåligt iväg med boken. Hemma förstår grodan
ingenting av orden vilket får honom att känna sig dum
Lek: Orden huller om buller
Kullarna ställer sig på lämpligt avstånd från varandra. Varje kull får en lista med
ingredienser till en chokladkaka. Ingredienserna är de samma som i Chokladkaksleken
men bokstäverna är huller om buller. Kullarna ska så snabbt som möjligt lista ut de
riktiga ingredienserna. Leken kan göras lättare genom att man lägger fram lapparna från
den tidigare leken på ett tydligt ställe, eller svårare genom att låta vargungarna komma
ihåg ingredienserna utan minneslappar eller lägga lapparna i ett annat rum så att en
person från en kull i taget kan gå och titta.
De blandade orden kan skrivas skilt, ett ord per lapp så att kullen kan dela upp dem eller
alla ord på ett papper som en lista.
CORSE K = socker
ROCK N VILLAINS E = vanillinsocker
JM LÖK = mjölk
V LÖJMETE = vetemjöl
GÄG = ägg
PUB LEK ARV = bakpulver
VAKA E PULKOR = kakaopulver
RAMAR IN G = margarin
Material:
- en penna per kull
- de blandade orden skrivna på papper
- ifall ni vill de riktiga orden tydligt skrivna
Berättelsen tar slut:
Grodan är ledsen och lämnar tillbaka boken åt haren. Grodan gråter och berättar om alla
misslyckanden han varit med om under dagen för haren. Haren konstaterar att inte han heller kan allt
det som andra djur kan eftersom han är en hare. Han berättar att alla tycker om grodan just för att han
är en groda. Grodan går tillbaka till åstranden och tittar på sin spegelbild. Han förstår att han är
lycklig över att vara en groda. Han hoppar av glädje ett fantastiskt grodhopp och det känns alldeles som
om han skulle flyga.
Sång: En rolig sång med nya ord
Ta en medryckand lätt melodi och skriv nya verser till den. Bra melodier är t.ex. Saku
sammakko eller svenska schlagers och populära visor.
Hitta på nya ord och kopiera orden så att varje kull får ett papper med orden eller göra så
att ledarna kan sjunga först och barnen stämmer in. För att lära sig orden kan man sjunga
varje vers två gånger efter varandra så att alla hinner med.
19

Tapto:
Sitt i en ring med lamporna släckta. Varje person i ringen får i tur och ordning låta sin
pappersgroda hoppa in i ringen och berätta någonting som personen är kan (bra, men det
räcker med att kunna). Ni kan också låta något föremål gå från hand till hand och var och
en får i tur och ordning säga det den kan. Om ni ledare upplever att det kan vara svårt
för barnen att berätta vad de kan ni hoppa grodorna eller skicka föremålet tyst.
Vargungarna får i tur och ordning tänka på något de kan och skickar sedan turen vidare.
Förmågorna kan också skrivas ner på papperslappar och ledaren kan sedan läsa upp dem.
Avsluta med en syskonring.
Program 5 – Orienteringsbingo söndag förmiddag
Idén med bingon är att jämföra karta och verklighet med varandra och lära ut att vända
kartan rätt. Beroende på vargungarnas nivå kan man också öva orientering med kompass.
Material:
- kartor över närområdet, helst en per vargunge, men minst en per par
- kontrollflaggor och bingons fyra symboler (flaggorna kan vara de samma som i
Skattjakten)
- bingokort och pennor åt vargungarna
- kompasser åt vargungarna (parvis eller enskilt)
- frågor till de ”döda” kontrollerna och materialet som behövs till dem
Bingon kan förverkligas parvis eller enskilt beroende på antalet vargungar och kontroller.
Varje vargunge får en karta och paret ett gemensamt bingokort (bild B). Uppgiften är att
besöka kontrollerna och hitta de tal som står på ens eget bingokort (bild A och B) När
man hittat talet skriver man upp kontrollens bokstavsbeteckning på kortet (bild B). Det
finns också uppgifter som vargungarna löser. När alla det egna kortets tal har hittats kan
vargungen/paret/ gå tillbaka till starten eller den plats man kommit överens om.
A) Bingosymbolen som finns B) Bingokortet
på kontrollen
10 8 25 19
E
Organisering av orienteringen
Gör i ordning 7-15 kontroller i närmiljön. Det lönar sig att bekanta sig med terrängen
innan man ritar ut kontrollerna på kartan så att kontrollerna är på lämpliga ställen.
Kontrollernas placering och avstånden mellan dem lönar det sig att planera i förhållande
till vargungarnas kunskaper. De äldre vargungarna kan hitta från kontroll till kontroll
med hjälp av kompassen. För de yngre kan det vara bra om kontrollerna är närmare
varandra och de är tydligt utmärkta vid eller nära t.ex. stigar eller andra tydliga
landmärken. Det är ändå viktigt att vargungarna använder kartan då de letar efter
kontrollerna och inte bara tittar efter kontrollflaggorna. Kontrollerna märks ut på kartan
utan nummer eller symboler. På varje kontroll sätts förutom kontrollflaggan
20

ingosymboler enligt bild A ovan på en skild kartong eller i anslutning till kontrollen.
Symbolen har fyra olika tal. Dessutom har varje kontroll en egen bokstav. Åt alla
vargungepar/vargungar görs olika bingokort. På exempelkortet finns fyra tal (om det
finns mycket fler än 7 kontroller kan man ha fler kontroller som bör hittas och det kan
finnas fler tal på kortet.) På kortet finns det en tom ruta under varje tal, i vilken man
skriver bokstavsbeteckningen för den kontroll där talet hittades. Talen och bokstäverna
som finns på kontrollerna kan ledaren bestämma själv. I stället för bokstäver kan man
använda stavelser som kan bilda något ord, t.ex. den plats man vill att vargungarna går
till efter att de besökt kontrollerna.
På kontrollerna där vargungarna hittar sina tal kan det också finnas uppgifter. När man
planerar banan lönar det sig att fundera på vilken beteckning som hittas på vilken
kontroll så att alla vargungar inte skockas på samma kontroller. Beroende på antalet
ledare kan någon kontroll också vara bemannad och de andra s.k. döda kontroller, eller
så kan alla vara döda och inte behöva ledare. De bemannade kontrollerna lönar det sig
att placera så att ledaren t.ex. är bakom ett berg så att han/hon inte syns när man
kommer till kontrollen.
Uppgifter på kontrollerna:
- En fråga åt vargungarna ”När du ser åt nordost/sydost/sydväst/väst vad ser du
då?” Beroende på kontrollens placering och terrängen kan ledaren fråga om ett
eller flera väderstreck. (Kontrollen kan vara död. Då kontrollerar man i
efterskott vad vargungarna såg, alltså om väderstrecket/-strecken gick rätt.)
- ”Jag kan ge råd åt en som frågor efter vägen”: Om vargungarna rör sig i par ger
man en karta över en stad åt den ena som skall berätta för den andra hur den
skall komma till det ställe den frågar efter från en överenskommen startpunkt.
- Kims spel med djurspår. Djurspår i snön finns bifogade. Först får vargungarna
känna igen spåren varefter han/hon får titta på dem en stund. Därefter blundar
vargungen och ledaren tar bort något av korten och flyttar på de andra.
Vargungen ska säga vilket kort som fattas. Efter det läggs kortet tillbaka och
ledaren tar bort ett annat kort.
- Rita en räv: det finns papper och en modellbild av en räv. Bredvid läggs en lista
med djurets kroppsdelar. Varje vargunge/par väljer en kroppsdel och ritar den
på pappret. Följande som kommer till kontrollen fortsätter på bilden. För den
här kontrollen måste ledaren skriva en lista med lika många kroppsdelar som det
finns vargungar/par (Kontrollen kan vara död)
Ni kan fundera på fler kontroller som passar på er utfärd, t.ex. naturkännedomsuppgifter
som passar i miljön kring er utfärdsstuga eller t.ex. vårtecken man kan upptäcka. Fundera
utgående från utfärdsförhållandena om det är lämpliga att ha skriv- och rituppgifter på
kontrollerna eller om det är bättre att vargungarna får säga svaren muntligt först när de
kommer i mål.
3 Lekar
Pi
Energiutloppslek
En deltagare väljs till Pi. Han/hon blundar och räknar långsamt med hög röst från 12
neråt. De andra rör honom/henne på ryggen och gömmer sig sedan. När Pi räknat ner
till ett ropar han/hon med hög röst ”Pi”. Då vet de andra deltagarna att Pi börjar leta
efter dem. Pi öppnar ögonen och får ta ett stort kliv i valfri riktning. Där lutar han sig på
21

sitt stödben så långt ut som möjligt och försöker se de andra deltagarna. Om han/hon
ser någon ropar han/hon personens namn och den faller ut leken. När Pi har tittat en
stund och inte ser fler deltagare blundar han igen och fortsätter räkna, den här gången
neråt från 11. Alla måste igen springa och röra Pis rygg. Så här fortsätter Pi och räkna
neråt till alla har hittats.
Trång planka
Samarbetslek
Leken kan lekas som en stor grupp eller i flera mindre lag. Man behöver en planka eller
ett streck ritat på marken.
Deltagarna ställer sig på plankan i en slumpmässig ordning. Deltagarna skall ställa sig i en
annan ordning på det sätt lekledaren säger t.ex. enligt längd, hårlängd, gatunummer eller
hur länge de varit med i scouterna, utan att falla från plankan.
Fyren
Mörkerlek
Material: en ficklampa
Man väljer området kring en stor sten eller liknande som lekområde. En person väljs till
fyr och den får ficklampan. Man kommer överens om en bakre gräns kring stenen. Fyren
klättrar upp på stenen och alla andra ställer sig längs med gränserna. När fyren säger att
leken börjar, börjar de andra närma sig fyren så att den inte ser att personen rör sig. Den
som först rör fyren blir följande fyr och leken börjar från början..
Ljus
Mörkerlek
Material: en ficklampa per man
En deltagare är letare och de andra gömmer sig i skogen. Efter en överenskommen tid
börjar letaren söka efter de andra. När han/hon ropar ”Ljus” måste de andra blinka med
sina ficklampor så att letaren kan se det tydligt. Så här hittar letaren de gömda. Fast blir
man om man träffas av letarens ljuskägla. De hittade kan hjälpa letaren.
4 Mat
Lunch, maletköttsoppa
(4 portioner)
250 g malet kött
salt, peppar
2 påsar djupfrysta sopprötter
6-7 dl vatten
2 msk ketchup
5 msk finfördelad persilja
22

Bryn köttet i en kastrull och finfördela det
stekta köttet med en stekspade så det bildar små
gryn. Smaksätt med salt och peppar. Tillsätt de
övriga ingredienserna i kastrullen. Koka upp
och låt småputtra i 5-10 min
Ät med knäckebröd.
Knäckebröd
Smör
Mellanmål, varm saft och kex
Vargungarna kan värma upp saften kullvis på trangior.
Middag, delikatessmosgryta
(4 portioner)
1 l vatten
salt, litet smör
2 påsar potatismosingrediens
6 knackkorvar i små bitar eller 2 dl skinkstrimlor
4 tomater i kuber
Koka upp vattnet, saltet och smöret. Ta bort kastrullen från
plattan och blanda i potatismospulvret. Lägg på locket och låt
stå 2 minuter. Blanda i korvbitarna eller skinkstrimlorna.
Ät med tomatkuberna. En tomat per person
Vargungarna kan laga maten på trangia
Kvällsmål, bärmjölk och semla
Bärmjölk
(1 portion)
1 dl mjölk
1 dl blåbärs- eller jordgubbssoppa
Häll ingredienserna i en kopp och blanda
En semla per man
Smör
Pålägg (ost, kallskuret)
Gurka
Morgonmål, gröt eller flingor
Gröt
(4 portioner)
23

1 l vatten
4 dl grötflingor
1 tsk salt
Koka upp vattnet. Häll i flingorna och koka 5 min. Rör om
emellanåt. Låt badda under lock. Smaksätt med salt om du vill.
Flingor
(1 portion)
30 g flingor
1-2 dl mjölk/yoghurt
Saftsoppa
Bröd
Pålägg (ost, kallskuret)
Gurka
Frukt
Lunch, ris och kokoshönssås
(4 portioner)
4 dl ris
400 g broilerstrimlor
1 påse djupfrysta grönsaker
1 burk kokosmjölk
1 tsk salt
5 tsk curry
Koka riset. Stek broilern. Tillsätt grönsaker och kokosmjölk. Krydda.
Gurka
Tomat
5 Materiallista
Materiallista:
Program:
Program 1 – Karta över närmiljön
• Papper
• Kartong
• Pennor
• Snöre
• Kompasser
Program 2 – Skattjakt
24

• 10 tygremsor eller kreppappersremsor av olika färg för att märka ut
skattgömmorna
• 10 pengaskrin eller spargrisar gjorda av t.ex. pappaskar
• 10 kuvert och plastfickor
• 7 olika sorters ädelstenar per par (t.ex. glänsande papper)
• 2 hästskor
• 1 guldskatt (t.ex. smycke eller ”guldtacka”)
• visselpipa för guldkontrollen
• uppgiftslista för bankiren
Program 3 – Miniatyrmodell av kartan
• en kniv per vargunge
• trä som går att tälja (vedklabbar eller annat trä)
• papp eller stadigt papper som underlag
• lim
• (övrigt naturmaterial)
• (vatten- eller täckfärg)
• I-hjälpen -utrustning
Program 4 – Kvällsprogram
• en penna per vargunge
• ordet som skall lösas skrivet på papper
• de riktiga svaren om ni vill
• papper
Program 5 – Orienteringsbingo
• kartor över närområdet
• kontrollflaggor eller liknande och bingons fyra symboler till kontrollerna
(kontrollflaggorna kan vara de samma som i skattjakten)
• bingokort
• pennor
• kompasser (parvis eller enskilt)
• de uppgifter som finns och det material som behövs för dem
Mat:
• maletkött
• knackkorv eller skinkstrimlor
• broilerstrimlor
• sopprötter
• djupfrysta grönsaker
• saft
• kex
• potatismosingrediens
• ris
• semlor
• bröd
• knäckebröd
25

• smör
• mjölk
• kokosmjölk
• blåbärs- eller jordgubbssoppa
• grötflingor eller flingor
• pålägg
• gurka
• tomat
• frukt
• salt
• peppar
• ketchup
• persilja
• curry
Övrigt material:
• I-hjälpen väska
• Körinstruktioner till utfärdsstället
26

6 Bilagor
Utfärdsbrev
Hej vargunge!
Vår kårs vargungar/ flock flockens namn åker tidpunkt på utfärd över en natt till
utfärdsplatsen. Vi åker från kårlokalen klockan klockslag och fordon. Du är väl på
plats i tid. Tillbaka startar vi klockslag och tillbaka vid kårlokalen är vi klockan
klockslag. Utfärdens pris är priset euro och det betalas betalningssättet. I utfärdspriset
ingår (transport), mat och ett mångsidigt program med material.
Vi behöver föräldrar som kan hjälpa med att skjutsa vargungarna både till och
från utfärden. Körinstruktioner delas ut åt chaufförerna på ett möte/ på
startplatsen
Nedan en lista över den utrustning som behövs. Glöm inte att kolla väderleksrapporten
före avfärden, för vi är ute största delen av tiden. Packa alla saker i en ryggsäck.
Ryggsäck
Sovsäck och pyjamas
Utekläder och – skor efter väder
Yllesockor, bytesstrumpor, vantar, bytesvantar, mössa, halsduk
Regnjacka, regnbyxor och stövlar
Innekläder
Tvättsaker och handduk
Scouthalsduk
Kniv och ficklampa, extra batterier
Plastkärl (mugg, djup tallrik, gaffel, sked och kniv i en tygpåse)
Sittunderlag
Kompass (om du har)
Anteckningsmaterial
Vargungeboken
Sätt namn på sakerna du har med dig så att inte någon annan får dem av misstag. Det är
bra att sätta allt i plastpåsar så det hålls torrt. Packa din ryggsäck tillsammans med din
vårdnadshavare så du vet vad du har med dig och var det finns. Du lämnar väl din
mobiltelefon hemma, för den kommer du inte att behöva. Ledarna har telefoner med sig
om något händer.
Det lönar sig att åka på utfärden med ett gott humör!
Hälsningar
Flockledarna
27

(NAMN) (NAMN)
Tel. Tel.
E-mail: E-mail:
Fyll i och returnera till din flockledare före sista anmälningsdag
Jag ger mitt barn _______________________________________________________
lov att delta i utfärden plats och tidpunkt
Allergier, specialdieter, medicinering o.dyl.
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
Övrigt:_______________________________________________________________
Vi kan föra____barn
Vi kan komma efter____barn
Alla uppgifter hanteras konfidentiellt
(vårdnadshavarens underskrift och telefonnummer)
Instruktioner för orienteringsspecialmärket
Orientering
Vargungen får erfarenheter av att röra sig i staden och terrängen med
hjälp av en karta.
För specialmärket måste man utföra minst sju uppgifter. Åtminstone en av uppgifterna
måste vara mer tidskrävande och kräva att man fördjupar sig i ämnet. Dessa är kursiverade
i listan.
1. Jag kan väderstrecken
2. Jag kan ta ut norr från kompassen och vända kartan enligt det
3. Jag vet vad färgerna på kartan betyder
4. Jag känner till 10 av grundkartans tecken
5. Jag följer med flockledarens hjälp med på en karta hur jag rör mig i staden och
ute i naturen.
6. Jag kan ge råd till en som frågar om vägen
7. Jag följer tillsammans med ett par en bana som är utmärkt i terrängen
8. Jag deltar i en fotografi - eller fjäderspårning
9. Jag vet vad man ska göra om man går vilse
10. Jag gör en miniatyr av området kring kårlokalen och jämför den med en karta
11. Jag deltar i ett orienteringsevenemang tillsammans med min flock
12. Jag ritar en karta över ett utfärdsställe/mitt rum/gården vid kårlokalen och märker ut norr på
den
28